IVL Nyheter IVL Nyheter nr :29:35]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IVL Nyheter 2 2012. IVL Nyheter nr 2-2012. http://www.anp.se/newsletter.asp?sqid=1569366&sid=41475b477743405d467348435a4071[2012-08-24 11:29:35]"

Transkript

1 IVL Nyheter nr Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. IVL Nyheter Hemsida Skicka vidare Prenumerera Avprenumerera Pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. IVL i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. 11:29:35]

2 IVL Nyheter nr Oljeolycka vid sydkusten kan kosta två miljarder En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EUprojektet Baltic Master II. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Orimligt följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten samt myndigheter berörda av frågan. Seminarium om hållbar tillväxt i Östersjöregionen rabatt för dig som är prenumerant För andra året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet nöjet att bjuda in representanter från företag, myndigheter och organisationer tillsammans med beslutsfattare som verkar i Östersjöregionen för en heldag med aktuella och intressanta samtal och presentationer. I år medverkar bland andra EU-minister Birgitta Ohlsson och Anders Alm från Nordiska Investeringsbanken tillsammans med Tillväxtverket, VINNOVA, Baltic Sea Action Group, Baltic Deal, Svenska Institutet, Havs- och Vattenmyndigheten och Kalmarsundskomissionen med flera. Välkommen den 29 mars! Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. IVL projektpartner i EU-program om byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. 11:29:35]

3 IVL Nyheter nr Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Tillståndet i miljön 8 maj på Münchenbryggeriet, Stockholm För åttonde året i rad arrangeras konferensen Tillståndet i miljön den populära mötesplatsen för Sveriges miljö- och hållbarhetsproffs inom företag, forskarvärlden, myndigheter och organisationer. I år får du bland annat höra hur beslutsfattare i stora bolag agerar när hållbarhetsfrågorna blir 11:29:35]

4 IVL Nyheter nr avgörande för viktiga strategiska beslut. Vi har också en stor utfrågning med Sveriges miljöminister Lena Ek. Hur blir den kommande politiken inom miljö och hållbarhet? Ställ dina frågor och få svar direkt från miljöministern. Läs mer på evenemangets hemsida... IVL Svenska Miljöinstitutet, Box , Stockholm Växel: :29:35]

5 Fullskaligt pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. Regeringen meddelade den 2 februari att den vill att återvinningscykeln för fosfor förbättras, bland annat eftersom fosfor är ett viktigt näringsämne och samtidigt en ändlig resurs som kan ta slut fortare än beräknat. Att få ett fungerande kretslopp för fosfor är också viktigt för att få mindre övergödning i Östersjön och förbättra situationen på stränder där algerna sköljs upp och ligger och ruttnar. Dessutom kan organiskt avfall som är renat från kadmium användas till biogasframställning. Därför har IVL Svenska Miljöinstitutet nu dragit i gång PhosCad ett fullskaligt pilotförsök där processen för återvinningen av fosfor ur alger ska optimeras. Det är väldigt roligt att vi genom projektet bidrar till att hantera ändliga naturresurser på ett hållbart sätt. Att sluta fosforkretsloppet och reducera kadmiumhalterna är viktigt. Det gör att vi kan minska övergödningen i våra hav och gå mot en giftfri miljö i jordbruket och slutligen i våra livsmedel, säger Björne Olsson, enhetschef Naturresurser & Miljöeffekter, IVL Svenska Miljöinstitutet. Försök med att använda tång och fintrådiga alger som förnybar källa genom biogasframställning och slamproduktion pågår redan i Trelleborgs kommun. Resultaten verkar lovande, men återvinningen av fosfor ur algresterna hindras av att de innehåller alltför höga kadmiumhalter. Återvinningsmetoden ska framför allt minska mängden kadmium i algresterna, eftersom det producerade slam som ska användas för gödsling på åkrar ska innehålla så låga halter som möjligt av kadmium. Återvinning av fosfor är även relevant för kommunala avloppsreningsverk. Resultaten från PhosCad kommer att kunna användas för att nå maximal återvinning av fosfor från kadmiumkontaminerat avloppsslam i Östersjöländerna. Den möjligheten har hittills varit väldigt begränsad. Detta är speciellt viktigt eftersom återföringen av fosfor sker främst genom spridningen av avloppsslam till åker- och skogsmark. De tekniska lösningarna som projektet tar fram kommer även att kunna hjälpa alla de kommuner som har allvarliga problem med uppsköljda stinkande alger på stränderna. Projektet PhosCad leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansieras av Nordiska Investeringsbanken. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar sedan tidigare med flera olika projekt för att försöka hitta lösningar på fosfor- och övergödningsproblematiken. Bland annat pågår ett projekt med dikesfilter där kalkpellets håller kvar fosforn som läcker från jordbruksmark så att den inte går ut i sjöar och vattendrag. Resultat visar att upp till 60 procent av fosforn kan samlas upp via filtren. För mer information om projektet vänligen kontakta: Björne Olsson, enhetschef vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: :29:51]

6 IVL ansvarar för sjöfart i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för EU-kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. Som en del av ett konsortium kommer IVL Svenska Miljöinstitutet att arbeta med ett EU-uppdrag som går ut på att samla in data för samtliga transportslag inom de 27 medlemsländerna i EU. Projektet heter Transport data collection supporting the quantitative analysis of measures relating to transport and climate change (TRACCS) och kommer att pågå under två år. Det är uppdragsgivaren EU-kommissionen som vill ha in information och data om samtliga fyra transportslag: väg, tåg, sjöfart samt flyg. IVL kommer att leda arbetet som gäller sjöfart. - Vi kommer att utgå från befintligt material från EU:s statistikbyrå Eurostat. Men det finns luckor i det materialet och vi kommer bland annat att behöva ta kontakt med varje enskilt land och be om kompletterande uppgifter, säger Åke Sjödin. IVL kommer också att ha en stödjande funktion i arbetet som gäller vägtransporter. Det är uppgifter kring aktivitetsdata och kostnadsdata som kommer att samlas in för alla fyra transportslag. Det gäller alltså frågor som bland annat årsmodeller, fordonsstorlekar, bränsleförbrukning och skatter i respektive EU-land. I december 2013 ska resultaten lämnas in till EU-kommissionen. - Vi siktar på att kunna lämna in ett material som kan användas som underlag i utformningen av EU:s klimatpolicy på transportområdet, säger Åke Sjödin. För mer information kontakta Åke Sjödin, tel: eller Erik Fridell, tel: :30:04]

7 IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. Beräkningarna inkluderar även upptag och avgång av koldioxid från den mark som utnyttjas i samband med plantager för produktion av vedråvara. Avgången av koldioxid från torvmarker i Indonesien uppgår till i storleksordningen en miljard ton årligen, vilket är ett betydande bidrag till växthuseffekten även globalt. IVL Svenska Miljöinstitutet bidrar med råd för hur det indonesiska företaget Asia Pacific Resources International Limited (APRIL), som äger en av världens största pappersmassafabriker, ska mäta och minimera koldioxidavgången från de cirka hektar skogsmark på torv som sköts av företaget. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av APRIL utvecklat metodik och beräknat Carbon Footprint av avsalumassa och kopieringspapper. Med hjälp av ISO-standarder och pappersbranschens (CEPI) egen handbok för Carbon Footprint har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat och beskrivit en metod för beräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser vid plantager och skogsbruk, massa- och pappersproduktion, transporter, återvinning och avfallshantering. Företaget APRIL använder nu Carbon Footprint vid kommunikation med sina kunder och med den indonesiska regeringen, som ställer krav på minskade utsläpp. För mer information kontakta: Elin Eriksson, tel: Per Erik Karlsson, tel: :30:15]

8 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EU-projektet Baltic Master II. Samtidigt är beredskapen i kustkommunerna för att hantera oljeutsläpp oroväckande låg. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Rapporten behandlar scenarier för tre olika fartygsolyckor utanför Skånes, Blekinges och Polens kust där ton olja läcker ut och driver in mot land. Ett sådant utsläpp utanför Skånes kust beräknas kosta åtminstone cirka 1,8 miljarder kronor (200 MEUR), utanför Blekinges kust ungefär 900 miljoner kronor (100 MEUR) och utanför Polens kust omkring 3,6 miljarder kronor (400 MEUR). Av de summor som sådana oljeutsläpp beräknas kosta samhället utgör själva saneringen en relativt liten del. Näringslivet skulle få ta de största konsekvenserna i form av inkomstbortfall från exempelvis turism- och fiskenäring. I exemplen i rapporten beräknas värdet för turismnäringen i de drabbade områdena minska med nära procent. I rapporten görs även en analys av övriga kostnader som ofta kan vara svåra att värdera ekonomiskt. Studien är en av de första i sitt slag som inkluderar värden som är svåra att sätta en prislapp på. Det handlar om ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster som naturen ger oss i det här fallet att en oljeolycka kan försämra möjligheterna till rekreation. Just rekreation uppgår i vår studie till, som mest, 83 procent av den totala kostnaden för ett oljeutsläpp, säger Annika Tegeback, oljeskadeexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet. En tidigare studie gjord av EU-projektet Baltic Master II som presenterades i december 2011 visar att fler än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för att hantera en oljeolycka utanför den egna kusten. Långt fler har aldrig ens genomfört förebyggande övningar. Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten och fartygstrafiken ökar kraftigt gällande både oljetransporter och vanliga fraktfartyg. Samtidigt har Östersjön ett unikt maritimt ekosystem som är mycket känsligt för föroreningar. Kommunerna har det yttersta ansvaret på land för förebyggande arbete inför eventuella oljeolyckor till havs och för saneringsarbetet när en olycka väl är ett faktum. Här finns en sammanfattning av rapporten. (pdf, 380 kb) Rapporten i sin helhet kan laddas ner här. (pdf, 2 MB) För mer information, vänligen kontakta: Annika Tegeback, tel: :30:31]

9 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust 11:30:31]

10 Orimligt att kunna följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Om EU-kommissionens tilläggsförslag till vattendirektivet med nya gränsvärden för PFOS antas innebär det att EU:s medlemsländer måste uppfylla kraven på att hålla sig inom de nya gränsvärdena år Det nya gränsvärdet ligger lägre än vad vi har uppmätt i opåverkade referenssjöar. Vi har ju alltid en tillförsel via atmosfären och det blir svårt att uppfylla de nationella kraven när vi inte kan påverka vad som kommer in med regn och snö. Jag upplever att det kommer att bli orimligt att följa de nya reglerna. PFOS är utfasat i Europa och Nordamerika, så halterna är visserligen på väg ner, men bakgrundsnivån kommer nog att stabiliseras på den nivå som den ligger på nu eftersom ämnet aldrig bryts ner i naturen, säger Karin Norström, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs EU-kommissionens förslag här. För mer information, kontakta Karin Norström, tel: :30:44]

11 Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten, samt myndigheter berörda av frågan. Temat för dialogmötet var "PFOS i dricksvattentäkter, sjöar och fisk - hur stort är problemet och vad säger forskningen?". Under mötet behandlades frågor rörande exponeringsvägar för PFOS - hur utsätts människor och hur farligt är det, riskbedömning och PFOS i dricksvatten. Perfluoroktansulfonat (PFOS) är en syntetisk kemikalie som har producerats och använts i stora mängder på den globala marknaden sedan tidigt tal och hittas numera överallt i vår miljö. På senare tid har PFOS vid upprepade tillfällen uppmärksammats i media då ämnet har påträffats i höga halter i miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har pågående projekt för att kartlägga spridning, risker och effekter av PFOS i miljön. Förutom IVL Svenska Miljöinstitutet medverkade även Naturvårdsverket och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet i programmet. För mer information om vårt PFOS-arbete vänligen kontakta: Karin Norström, forskare, tel: :30:53]

12 Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. Buildsmart energy efficient solutions ready for the market är ett demonstrationsprojekt för innovativa, kostnadseffektiva teknologier och arbetssätt för att konstruera byggnader med mycket låg energiförbrukning. Nya lösningar för värme, kyla och ventilation ska testas. Boende och brukare kommer även att få en central roll i projektet eftersom ett av projektmålen är att stimulera till ett klimatsmartare beteende. I projektet ingår både bostadshus och kommersiella lokaler som ska byggas i Sverige, Irland och Spanien. I stadsdelen Hyllie i Malmö ingår bostäder, kontorslokaler och en förskola. Byggnaderna kommer att uppföras under 2012 till 2014 och ska ha en primär energiförbrukning under 60 KWh/m2 och år. Det är ett mycket spännande projekt med goda möjligheter att ytterligare förstärka Malmö som ett ledande exempel inom energieffektiv stadsutveckling. Vi på IVL är speciellt glada att ha fått ansvaret för det två delprojekten "Mätning och utvärdering" och "Resultatutnyttjande och marknadsintroduktion". Båda är nyckelområden för projektets framgång och det avtryck man slutligen kommer att skapa i den framtida stadsutvecklingsprocessen, säger Åke Iverfeldt, vice vd för IVL Svenska Miljöinstitutet. Bland aktörerna i projektet finns byggherrar, forskningsinstitut, kommuner och företag. Från Sverige deltar Malmö stad, Roth fastigheter, Skanska, PEAB, IKANO, NCC, IVL Svenska Miljöinstitutet och WSP. För ytterligare information kontakta Åke Iverfeldt, tel: :31:10]

13 IVL projektpartner i EU-program om urvalssystem för byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. Projektet fokuserar på de val som görs när själva byggskalet är på plats. - Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Samtidigt som byggnads- och konstruktionsmarknaden i Kina blomstrar så ökar också marknaden för inredningsdesign och renovering. Detta kan bidra till allvarliga hälsokonsekvenser för arbetare inom inredningsbranschen liksom för de boende, samtidigt som de miljömässiga effekterna kan bli stora. - Vi vill för det första skapa förutsättningar för bygg- och inredningsföretag i Kina att välja hållbara byggmaterial, och därigenom minimera många miljö- och hälsorisker för byggarbetare, brukare i byggnaderna och för den yttre miljön. Den andra aspekten syftar till att höja medvetenheten och kunskapen om hållbart byggande vid inrednings- och renoveringsarbeten hos Kinas stora antal små och medelstora företag i byggsektorn. Genom detta projekt hoppas vi skapa förbättrade förutsättningar för hållbart byggande på den kinesiska byggmarknaden, säger Per Löfgren. Det övergripande målet med projektet är att förbättra hälsan och levnadskvaliteten för boende samtidigt som produktvalen bidrar till en bättre miljö. Tanken är att detta ska bidra till ökad hållbarheten inom inredning och renovering samtidigt som det kan möjliggöra för konsumenter att välja säkra, hälsosamma och miljövänliga produkter och bidra till att små och medelstora företag använder hälsosamma och miljövänliga arbetsmaterial samt arbetsrutiner. - IVL har stor erfarenhet av att arbeta med frågor som rör allt från hållbara produktval, uppbyggnad av produktvalssystem, hantering av miljö- och arbetsmiljörisker, till kompetenshöjande insatser, informationsspridning och marknadsföring, som kommer väl till pass i detta projekt. Genom våra erfarenheter från genomförande av utbildningar om hållbart byggande i flera östasiatiska länder hoppas vi kunna bidra med vårt kunnande för att göra den kinesiska byggsektorn mer hållbar, avslutar Per Löfgren. För mer information kontakta Per Löfgren, tel: :31:23]

14 Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Frukostmötet fokuserade på följande frågor: Mål för utsläppsminskningar efter 2012: Vad händer med utsläppsmålen efter att Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut? Vad händer med CDM och andra marknadsmekanismer? Gränsskattejusteringar bra för vem och kommer de att fungera? Från Durban till handling hur ska Durban omsättas inom företagen? Nedan finns fyra korta presentationer av IVL-forskarna Peter Stigson, Katarina Buhr, Lars Zetterberg och Mark Sanctuary där de summerar vad de pratade om under mötet. Se dem här. 11:31:37]

15 Stor miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. I den unikt stora screeningen med så många som 101 läkemedel undersöktes halterna av dessa läkemedel i avloppsreningsverk, ytvatten, dricksvatten och vildfångad fisk. Undersökningen fokuserade på utsläpp från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och de vattendrag och sjöar som ligger nedströms avloppsreningsverken. Vävnadsprover från fisk (abborre) ingick också från vatten nedströms två avloppsreningsverk samt från två kontrollsjöar. Dessutom ingick analyser av läkemedel i dricksvatten från två städer. Resultatet visar att många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Sju prover med tio abborrar i varje prov analyserades och så mycket som 23 av 101 analyserade läkemedel hittades i dessa prover. Studien visar också att 92 av de 101 läkemedlen kunde detekteras i inkommande avloppsvatten och att hela 85 kunde detekteras i utgående, behandlat avloppsvatten. Hela rapporten kan du läsa här. För mer information kontakta: Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: , Jerker Fick, Umeå universitet, tel: eller Britta Hedlund, Naturvårdsverket, tel: :31:49]

16 Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Med finansiering från bland andra AFA Försäkring har Ann- Beth Antonsson, John Sjöström och Gabriella Östlund sammanställt exempel på lyckade arbetssätt och praktiska och användbara metoder för att införa och arbeta med integrerade ledningssystem. Rapporten visar att integrering av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö är en god förutsättning för att utveckla levande ledningssystem, till nytta för verksamheten. Metoder som förenklar för företag att arbeta med ledningssystem behöver beskrivas och spridas. Även om varje företag behöver anpassa ledningssystemet efter sin egen verksamhet är det en fördel att också inspireras av hur andra arbetar, och den inspirationen hoppas vi lyser igenom i vår rapport, säger Ann-Beth Antonsson. Eftersom många företag måste ha ledningssystem för att vara konkurrenskraftiga på marknaden finns det starka skäl att dra nytta av de fördelar som väl fungerande ledningssystem kan ge, liksom att undvika nackdelar och fallgropar i så stor utsträckning som möjligt. - Vi fann ett antal nyckelfaktorer som har betydelse för om ett ledningssystem ska bli ett levande stöd för företaget. Det är bland annat oerhört viktigt att alla på företaget ser ledningssystemet som något som är nyttigt för företaget och är delaktiga i utformningen av det. Är cheferna sedan också engagerade i genomförandet förstärker detta ytterligare systemets framgångsmöjligheter, säger Gabriella Östlund. Rapporten Integrerade och levande ledningssystem Inspirerande exempel kan laddas ner här. För mer information kontakta: Ann-Beth Antonsson, tel: Gabriella Östlund, tel: :32:06]

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Jerker Forssell Kemikalienheten Vattenstämman, 19 maj 2015 Förslag i vårändringsbudgeten 2015 Förstärkt satsning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Working across borders

Working across borders Working across borders KIMO Baltic Sea är en gränsöverskridande, lokalt förankrad och oberoende miljöorganisation. Med engagemang, kunskap och resultatfokusering bygger vi nätverk, driver projekt och genomför

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå 3 MILJARDER NYA KONSUMENTER GÅR FRÅN FATTIGDOM TILL MEDELKLASS 1 FRAM TILL 2030.

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön Ansökan skrivarmedel Life 1 IVL ansöker tillsammans med ÖstersjöInitiativet om skrivarmedel för projektet Samordnade innovativa hållbara

Läs mer

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Förfrågan att delta i innovationstävling TRANSFORMATIV INDUSTRI BANBRYTANDE INNOVATIONER FÖR NOLLUTSLÄPP

Förfrågan att delta i innovationstävling TRANSFORMATIV INDUSTRI BANBRYTANDE INNOVATIONER FÖR NOLLUTSLÄPP 1(5) Förfrågan att delta i innovationstävling TRANSFORMATIV INDUSTRI BANBRYTANDE INNOVATIONER FÖR NOLLUTSLÄPP Naturvårdsverket i samverkan med Energimyndigheten, Formas, Mistra, Tillväxtanalys och Vinnova

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten Revaq och FoU Revaq-träff 20 oktober Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 VA VA VA VA VA VA VA 3 Inflöden av oönskade

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom grön ekonomi från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar energi över gränserna...

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer