IVL Nyheter IVL Nyheter nr :29:35]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IVL Nyheter 2 2012. IVL Nyheter nr 2-2012. http://www.anp.se/newsletter.asp?sqid=1569366&sid=41475b477743405d467348435a4071[2012-08-24 11:29:35]"

Transkript

1 IVL Nyheter nr Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. IVL Nyheter Hemsida Skicka vidare Prenumerera Avprenumerera Pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. IVL i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. 11:29:35]

2 IVL Nyheter nr Oljeolycka vid sydkusten kan kosta två miljarder En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EUprojektet Baltic Master II. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Orimligt följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten samt myndigheter berörda av frågan. Seminarium om hållbar tillväxt i Östersjöregionen rabatt för dig som är prenumerant För andra året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet nöjet att bjuda in representanter från företag, myndigheter och organisationer tillsammans med beslutsfattare som verkar i Östersjöregionen för en heldag med aktuella och intressanta samtal och presentationer. I år medverkar bland andra EU-minister Birgitta Ohlsson och Anders Alm från Nordiska Investeringsbanken tillsammans med Tillväxtverket, VINNOVA, Baltic Sea Action Group, Baltic Deal, Svenska Institutet, Havs- och Vattenmyndigheten och Kalmarsundskomissionen med flera. Välkommen den 29 mars! Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. IVL projektpartner i EU-program om byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. 11:29:35]

3 IVL Nyheter nr Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Tillståndet i miljön 8 maj på Münchenbryggeriet, Stockholm För åttonde året i rad arrangeras konferensen Tillståndet i miljön den populära mötesplatsen för Sveriges miljö- och hållbarhetsproffs inom företag, forskarvärlden, myndigheter och organisationer. I år får du bland annat höra hur beslutsfattare i stora bolag agerar när hållbarhetsfrågorna blir 11:29:35]

4 IVL Nyheter nr avgörande för viktiga strategiska beslut. Vi har också en stor utfrågning med Sveriges miljöminister Lena Ek. Hur blir den kommande politiken inom miljö och hållbarhet? Ställ dina frågor och få svar direkt från miljöministern. Läs mer på evenemangets hemsida... IVL Svenska Miljöinstitutet, Box , Stockholm Växel: :29:35]

5 Fullskaligt pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. Regeringen meddelade den 2 februari att den vill att återvinningscykeln för fosfor förbättras, bland annat eftersom fosfor är ett viktigt näringsämne och samtidigt en ändlig resurs som kan ta slut fortare än beräknat. Att få ett fungerande kretslopp för fosfor är också viktigt för att få mindre övergödning i Östersjön och förbättra situationen på stränder där algerna sköljs upp och ligger och ruttnar. Dessutom kan organiskt avfall som är renat från kadmium användas till biogasframställning. Därför har IVL Svenska Miljöinstitutet nu dragit i gång PhosCad ett fullskaligt pilotförsök där processen för återvinningen av fosfor ur alger ska optimeras. Det är väldigt roligt att vi genom projektet bidrar till att hantera ändliga naturresurser på ett hållbart sätt. Att sluta fosforkretsloppet och reducera kadmiumhalterna är viktigt. Det gör att vi kan minska övergödningen i våra hav och gå mot en giftfri miljö i jordbruket och slutligen i våra livsmedel, säger Björne Olsson, enhetschef Naturresurser & Miljöeffekter, IVL Svenska Miljöinstitutet. Försök med att använda tång och fintrådiga alger som förnybar källa genom biogasframställning och slamproduktion pågår redan i Trelleborgs kommun. Resultaten verkar lovande, men återvinningen av fosfor ur algresterna hindras av att de innehåller alltför höga kadmiumhalter. Återvinningsmetoden ska framför allt minska mängden kadmium i algresterna, eftersom det producerade slam som ska användas för gödsling på åkrar ska innehålla så låga halter som möjligt av kadmium. Återvinning av fosfor är även relevant för kommunala avloppsreningsverk. Resultaten från PhosCad kommer att kunna användas för att nå maximal återvinning av fosfor från kadmiumkontaminerat avloppsslam i Östersjöländerna. Den möjligheten har hittills varit väldigt begränsad. Detta är speciellt viktigt eftersom återföringen av fosfor sker främst genom spridningen av avloppsslam till åker- och skogsmark. De tekniska lösningarna som projektet tar fram kommer även att kunna hjälpa alla de kommuner som har allvarliga problem med uppsköljda stinkande alger på stränderna. Projektet PhosCad leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansieras av Nordiska Investeringsbanken. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar sedan tidigare med flera olika projekt för att försöka hitta lösningar på fosfor- och övergödningsproblematiken. Bland annat pågår ett projekt med dikesfilter där kalkpellets håller kvar fosforn som läcker från jordbruksmark så att den inte går ut i sjöar och vattendrag. Resultat visar att upp till 60 procent av fosforn kan samlas upp via filtren. För mer information om projektet vänligen kontakta: Björne Olsson, enhetschef vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: :29:51]

6 IVL ansvarar för sjöfart i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för EU-kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. Som en del av ett konsortium kommer IVL Svenska Miljöinstitutet att arbeta med ett EU-uppdrag som går ut på att samla in data för samtliga transportslag inom de 27 medlemsländerna i EU. Projektet heter Transport data collection supporting the quantitative analysis of measures relating to transport and climate change (TRACCS) och kommer att pågå under två år. Det är uppdragsgivaren EU-kommissionen som vill ha in information och data om samtliga fyra transportslag: väg, tåg, sjöfart samt flyg. IVL kommer att leda arbetet som gäller sjöfart. - Vi kommer att utgå från befintligt material från EU:s statistikbyrå Eurostat. Men det finns luckor i det materialet och vi kommer bland annat att behöva ta kontakt med varje enskilt land och be om kompletterande uppgifter, säger Åke Sjödin. IVL kommer också att ha en stödjande funktion i arbetet som gäller vägtransporter. Det är uppgifter kring aktivitetsdata och kostnadsdata som kommer att samlas in för alla fyra transportslag. Det gäller alltså frågor som bland annat årsmodeller, fordonsstorlekar, bränsleförbrukning och skatter i respektive EU-land. I december 2013 ska resultaten lämnas in till EU-kommissionen. - Vi siktar på att kunna lämna in ett material som kan användas som underlag i utformningen av EU:s klimatpolicy på transportområdet, säger Åke Sjödin. För mer information kontakta Åke Sjödin, tel: eller Erik Fridell, tel: :30:04]

7 IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. Beräkningarna inkluderar även upptag och avgång av koldioxid från den mark som utnyttjas i samband med plantager för produktion av vedråvara. Avgången av koldioxid från torvmarker i Indonesien uppgår till i storleksordningen en miljard ton årligen, vilket är ett betydande bidrag till växthuseffekten även globalt. IVL Svenska Miljöinstitutet bidrar med råd för hur det indonesiska företaget Asia Pacific Resources International Limited (APRIL), som äger en av världens största pappersmassafabriker, ska mäta och minimera koldioxidavgången från de cirka hektar skogsmark på torv som sköts av företaget. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av APRIL utvecklat metodik och beräknat Carbon Footprint av avsalumassa och kopieringspapper. Med hjälp av ISO-standarder och pappersbranschens (CEPI) egen handbok för Carbon Footprint har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat och beskrivit en metod för beräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser vid plantager och skogsbruk, massa- och pappersproduktion, transporter, återvinning och avfallshantering. Företaget APRIL använder nu Carbon Footprint vid kommunikation med sina kunder och med den indonesiska regeringen, som ställer krav på minskade utsläpp. För mer information kontakta: Elin Eriksson, tel: Per Erik Karlsson, tel: :30:15]

8 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EU-projektet Baltic Master II. Samtidigt är beredskapen i kustkommunerna för att hantera oljeutsläpp oroväckande låg. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Rapporten behandlar scenarier för tre olika fartygsolyckor utanför Skånes, Blekinges och Polens kust där ton olja läcker ut och driver in mot land. Ett sådant utsläpp utanför Skånes kust beräknas kosta åtminstone cirka 1,8 miljarder kronor (200 MEUR), utanför Blekinges kust ungefär 900 miljoner kronor (100 MEUR) och utanför Polens kust omkring 3,6 miljarder kronor (400 MEUR). Av de summor som sådana oljeutsläpp beräknas kosta samhället utgör själva saneringen en relativt liten del. Näringslivet skulle få ta de största konsekvenserna i form av inkomstbortfall från exempelvis turism- och fiskenäring. I exemplen i rapporten beräknas värdet för turismnäringen i de drabbade områdena minska med nära procent. I rapporten görs även en analys av övriga kostnader som ofta kan vara svåra att värdera ekonomiskt. Studien är en av de första i sitt slag som inkluderar värden som är svåra att sätta en prislapp på. Det handlar om ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster som naturen ger oss i det här fallet att en oljeolycka kan försämra möjligheterna till rekreation. Just rekreation uppgår i vår studie till, som mest, 83 procent av den totala kostnaden för ett oljeutsläpp, säger Annika Tegeback, oljeskadeexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet. En tidigare studie gjord av EU-projektet Baltic Master II som presenterades i december 2011 visar att fler än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för att hantera en oljeolycka utanför den egna kusten. Långt fler har aldrig ens genomfört förebyggande övningar. Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten och fartygstrafiken ökar kraftigt gällande både oljetransporter och vanliga fraktfartyg. Samtidigt har Östersjön ett unikt maritimt ekosystem som är mycket känsligt för föroreningar. Kommunerna har det yttersta ansvaret på land för förebyggande arbete inför eventuella oljeolyckor till havs och för saneringsarbetet när en olycka väl är ett faktum. Här finns en sammanfattning av rapporten. (pdf, 380 kb) Rapporten i sin helhet kan laddas ner här. (pdf, 2 MB) För mer information, vänligen kontakta: Annika Tegeback, tel: :30:31]

9 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust 11:30:31]

10 Orimligt att kunna följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Om EU-kommissionens tilläggsförslag till vattendirektivet med nya gränsvärden för PFOS antas innebär det att EU:s medlemsländer måste uppfylla kraven på att hålla sig inom de nya gränsvärdena år Det nya gränsvärdet ligger lägre än vad vi har uppmätt i opåverkade referenssjöar. Vi har ju alltid en tillförsel via atmosfären och det blir svårt att uppfylla de nationella kraven när vi inte kan påverka vad som kommer in med regn och snö. Jag upplever att det kommer att bli orimligt att följa de nya reglerna. PFOS är utfasat i Europa och Nordamerika, så halterna är visserligen på väg ner, men bakgrundsnivån kommer nog att stabiliseras på den nivå som den ligger på nu eftersom ämnet aldrig bryts ner i naturen, säger Karin Norström, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs EU-kommissionens förslag här. För mer information, kontakta Karin Norström, tel: :30:44]

11 Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten, samt myndigheter berörda av frågan. Temat för dialogmötet var "PFOS i dricksvattentäkter, sjöar och fisk - hur stort är problemet och vad säger forskningen?". Under mötet behandlades frågor rörande exponeringsvägar för PFOS - hur utsätts människor och hur farligt är det, riskbedömning och PFOS i dricksvatten. Perfluoroktansulfonat (PFOS) är en syntetisk kemikalie som har producerats och använts i stora mängder på den globala marknaden sedan tidigt tal och hittas numera överallt i vår miljö. På senare tid har PFOS vid upprepade tillfällen uppmärksammats i media då ämnet har påträffats i höga halter i miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har pågående projekt för att kartlägga spridning, risker och effekter av PFOS i miljön. Förutom IVL Svenska Miljöinstitutet medverkade även Naturvårdsverket och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet i programmet. För mer information om vårt PFOS-arbete vänligen kontakta: Karin Norström, forskare, tel: :30:53]

12 Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. Buildsmart energy efficient solutions ready for the market är ett demonstrationsprojekt för innovativa, kostnadseffektiva teknologier och arbetssätt för att konstruera byggnader med mycket låg energiförbrukning. Nya lösningar för värme, kyla och ventilation ska testas. Boende och brukare kommer även att få en central roll i projektet eftersom ett av projektmålen är att stimulera till ett klimatsmartare beteende. I projektet ingår både bostadshus och kommersiella lokaler som ska byggas i Sverige, Irland och Spanien. I stadsdelen Hyllie i Malmö ingår bostäder, kontorslokaler och en förskola. Byggnaderna kommer att uppföras under 2012 till 2014 och ska ha en primär energiförbrukning under 60 KWh/m2 och år. Det är ett mycket spännande projekt med goda möjligheter att ytterligare förstärka Malmö som ett ledande exempel inom energieffektiv stadsutveckling. Vi på IVL är speciellt glada att ha fått ansvaret för det två delprojekten "Mätning och utvärdering" och "Resultatutnyttjande och marknadsintroduktion". Båda är nyckelområden för projektets framgång och det avtryck man slutligen kommer att skapa i den framtida stadsutvecklingsprocessen, säger Åke Iverfeldt, vice vd för IVL Svenska Miljöinstitutet. Bland aktörerna i projektet finns byggherrar, forskningsinstitut, kommuner och företag. Från Sverige deltar Malmö stad, Roth fastigheter, Skanska, PEAB, IKANO, NCC, IVL Svenska Miljöinstitutet och WSP. För ytterligare information kontakta Åke Iverfeldt, tel: :31:10]

13 IVL projektpartner i EU-program om urvalssystem för byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. Projektet fokuserar på de val som görs när själva byggskalet är på plats. - Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Samtidigt som byggnads- och konstruktionsmarknaden i Kina blomstrar så ökar också marknaden för inredningsdesign och renovering. Detta kan bidra till allvarliga hälsokonsekvenser för arbetare inom inredningsbranschen liksom för de boende, samtidigt som de miljömässiga effekterna kan bli stora. - Vi vill för det första skapa förutsättningar för bygg- och inredningsföretag i Kina att välja hållbara byggmaterial, och därigenom minimera många miljö- och hälsorisker för byggarbetare, brukare i byggnaderna och för den yttre miljön. Den andra aspekten syftar till att höja medvetenheten och kunskapen om hållbart byggande vid inrednings- och renoveringsarbeten hos Kinas stora antal små och medelstora företag i byggsektorn. Genom detta projekt hoppas vi skapa förbättrade förutsättningar för hållbart byggande på den kinesiska byggmarknaden, säger Per Löfgren. Det övergripande målet med projektet är att förbättra hälsan och levnadskvaliteten för boende samtidigt som produktvalen bidrar till en bättre miljö. Tanken är att detta ska bidra till ökad hållbarheten inom inredning och renovering samtidigt som det kan möjliggöra för konsumenter att välja säkra, hälsosamma och miljövänliga produkter och bidra till att små och medelstora företag använder hälsosamma och miljövänliga arbetsmaterial samt arbetsrutiner. - IVL har stor erfarenhet av att arbeta med frågor som rör allt från hållbara produktval, uppbyggnad av produktvalssystem, hantering av miljö- och arbetsmiljörisker, till kompetenshöjande insatser, informationsspridning och marknadsföring, som kommer väl till pass i detta projekt. Genom våra erfarenheter från genomförande av utbildningar om hållbart byggande i flera östasiatiska länder hoppas vi kunna bidra med vårt kunnande för att göra den kinesiska byggsektorn mer hållbar, avslutar Per Löfgren. För mer information kontakta Per Löfgren, tel: :31:23]

14 Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Frukostmötet fokuserade på följande frågor: Mål för utsläppsminskningar efter 2012: Vad händer med utsläppsmålen efter att Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut? Vad händer med CDM och andra marknadsmekanismer? Gränsskattejusteringar bra för vem och kommer de att fungera? Från Durban till handling hur ska Durban omsättas inom företagen? Nedan finns fyra korta presentationer av IVL-forskarna Peter Stigson, Katarina Buhr, Lars Zetterberg och Mark Sanctuary där de summerar vad de pratade om under mötet. Se dem här. 11:31:37]

15 Stor miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. I den unikt stora screeningen med så många som 101 läkemedel undersöktes halterna av dessa läkemedel i avloppsreningsverk, ytvatten, dricksvatten och vildfångad fisk. Undersökningen fokuserade på utsläpp från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och de vattendrag och sjöar som ligger nedströms avloppsreningsverken. Vävnadsprover från fisk (abborre) ingick också från vatten nedströms två avloppsreningsverk samt från två kontrollsjöar. Dessutom ingick analyser av läkemedel i dricksvatten från två städer. Resultatet visar att många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Sju prover med tio abborrar i varje prov analyserades och så mycket som 23 av 101 analyserade läkemedel hittades i dessa prover. Studien visar också att 92 av de 101 läkemedlen kunde detekteras i inkommande avloppsvatten och att hela 85 kunde detekteras i utgående, behandlat avloppsvatten. Hela rapporten kan du läsa här. För mer information kontakta: Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: , Jerker Fick, Umeå universitet, tel: eller Britta Hedlund, Naturvårdsverket, tel: :31:49]

16 Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Med finansiering från bland andra AFA Försäkring har Ann- Beth Antonsson, John Sjöström och Gabriella Östlund sammanställt exempel på lyckade arbetssätt och praktiska och användbara metoder för att införa och arbeta med integrerade ledningssystem. Rapporten visar att integrering av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö är en god förutsättning för att utveckla levande ledningssystem, till nytta för verksamheten. Metoder som förenklar för företag att arbeta med ledningssystem behöver beskrivas och spridas. Även om varje företag behöver anpassa ledningssystemet efter sin egen verksamhet är det en fördel att också inspireras av hur andra arbetar, och den inspirationen hoppas vi lyser igenom i vår rapport, säger Ann-Beth Antonsson. Eftersom många företag måste ha ledningssystem för att vara konkurrenskraftiga på marknaden finns det starka skäl att dra nytta av de fördelar som väl fungerande ledningssystem kan ge, liksom att undvika nackdelar och fallgropar i så stor utsträckning som möjligt. - Vi fann ett antal nyckelfaktorer som har betydelse för om ett ledningssystem ska bli ett levande stöd för företaget. Det är bland annat oerhört viktigt att alla på företaget ser ledningssystemet som något som är nyttigt för företaget och är delaktiga i utformningen av det. Är cheferna sedan också engagerade i genomförandet förstärker detta ytterligare systemets framgångsmöjligheter, säger Gabriella Östlund. Rapporten Integrerade och levande ledningssystem Inspirerande exempel kan laddas ner här. För mer information kontakta: Ann-Beth Antonsson, tel: Gabriella Östlund, tel: :32:06]

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Energiting Sydost Småland och Öarna. program/smaland och oarna.html

Energiting Sydost Småland och Öarna.   program/smaland och oarna.html Småland och Öarna https://tillvaxtverket.se/eu program/smaland och oarna.html 1 Vi öppnar dörrar och river barriärer för ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar Nationell myndighet med regional

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,

Läs mer

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Jerker Forssell Kemikalienheten Vattenstämman, 19 maj 2015 Förslag i vårändringsbudgeten 2015 Förstärkt satsning

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns

Läs mer

ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,

ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik, ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik, Varför satsar EUs Regionalfond på Klimatet? Politiska mål ERUF 2021-2027 11 mål förenklas och konsolideras till

Läs mer

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 24 november 2017 Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare källor i Sverige

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA Yvonne Augustsson Emma Westerholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-13 1 Bakgrund: Regeringsuppdraget: Hantering av textilier Regeringen

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15 Hej! Vill du bli Hildas klimatcoach? Smarta val gynnar miljön och din ekonomi! Klimatcoacherna bjuds på spännande studieresor och får en ipad som arbetsverktyg Vi söker dig som bryr dig om miljö och klimat

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Working across borders

Working across borders Working across borders KIMO Baltic Sea är en gränsöverskridande, lokalt förankrad och oberoende miljöorganisation. Med engagemang, kunskap och resultatfokusering bygger vi nätverk, driver projekt och genomför

Läs mer

Deltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters

Deltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-23 Handläggare Maria Pettersson Telefon: 08-508 28 834 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-03-15 p. 26 Deltagande i EU-projektet LIFE

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev mars 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar position till 2050 Hagainitiativet

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Vad är Horisont 2020 och hur tar man del av finansieringen?

Vad är Horisont 2020 och hur tar man del av finansieringen? Vad är Horisont 2020 och hur tar man del av finansieringen? Lena Eckerberg, utvecklingschef Energikontor Sydost Projektutveckling och partnersök EU-finanisering Läs mer här >> EUs budget Fonder och program

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka

Läs mer

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD Cementindustrin påverkar klimatet Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2005 (% av total CO2e)* Energi

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Tillsammans med andra arbetar vi för att säkra Tillsammans en bra livsmiljö med för andra människan arbetar vi och för allt att annat säkra levande. en bra livsmiljö för människan Nu och för och kommande

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Lyckad väg till minskat blöjavfall

Lyckad väg till minskat blöjavfall Lyckad väg till minskat blöjavfall Varför ska vi arbeta med att minska blöjavfallet? Ett minskat blöjavfall leder till: minskade kostnader minskad miljöpåverkan ökad trygghet hos de boende ökad trivsel

Läs mer

GRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA

GRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA GRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA 2018-05-25 Av: Nationell samverkan innovationsplattformarna Den 11-13 april anordnade Kiruna Sustainability Center och Kiruna kommun Innovationsdagar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

Det finns inga gratisluncher!

Det finns inga gratisluncher! Det finns inga gratisluncher! Litteraturgrund för denna föreläsning Karl Johan Bonnedahl (2012) Från ekonomiskt till hållbart från exploatering till samexistens. Studentlitteratur. Markus Larsson, Leif

Läs mer