IVL Nyheter IVL Nyheter nr :29:35]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IVL Nyheter 2 2012. IVL Nyheter nr 2-2012. http://www.anp.se/newsletter.asp?sqid=1569366&sid=41475b477743405d467348435a4071[2012-08-24 11:29:35]"

Transkript

1 IVL Nyheter nr Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. IVL Nyheter Hemsida Skicka vidare Prenumerera Avprenumerera Pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. IVL i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. 11:29:35]

2 IVL Nyheter nr Oljeolycka vid sydkusten kan kosta två miljarder En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EUprojektet Baltic Master II. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Orimligt följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten samt myndigheter berörda av frågan. Seminarium om hållbar tillväxt i Östersjöregionen rabatt för dig som är prenumerant För andra året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet nöjet att bjuda in representanter från företag, myndigheter och organisationer tillsammans med beslutsfattare som verkar i Östersjöregionen för en heldag med aktuella och intressanta samtal och presentationer. I år medverkar bland andra EU-minister Birgitta Ohlsson och Anders Alm från Nordiska Investeringsbanken tillsammans med Tillväxtverket, VINNOVA, Baltic Sea Action Group, Baltic Deal, Svenska Institutet, Havs- och Vattenmyndigheten och Kalmarsundskomissionen med flera. Välkommen den 29 mars! Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. IVL projektpartner i EU-program om byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. 11:29:35]

3 IVL Nyheter nr Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Tillståndet i miljön 8 maj på Münchenbryggeriet, Stockholm För åttonde året i rad arrangeras konferensen Tillståndet i miljön den populära mötesplatsen för Sveriges miljö- och hållbarhetsproffs inom företag, forskarvärlden, myndigheter och organisationer. I år får du bland annat höra hur beslutsfattare i stora bolag agerar när hållbarhetsfrågorna blir 11:29:35]

4 IVL Nyheter nr avgörande för viktiga strategiska beslut. Vi har också en stor utfrågning med Sveriges miljöminister Lena Ek. Hur blir den kommande politiken inom miljö och hållbarhet? Ställ dina frågor och få svar direkt från miljöministern. Läs mer på evenemangets hemsida... IVL Svenska Miljöinstitutet, Box , Stockholm Växel: :29:35]

5 Fullskaligt pilotprojekt ska återvinna fosfor ur alger på stränder Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning. Regeringen meddelade den 2 februari att den vill att återvinningscykeln för fosfor förbättras, bland annat eftersom fosfor är ett viktigt näringsämne och samtidigt en ändlig resurs som kan ta slut fortare än beräknat. Att få ett fungerande kretslopp för fosfor är också viktigt för att få mindre övergödning i Östersjön och förbättra situationen på stränder där algerna sköljs upp och ligger och ruttnar. Dessutom kan organiskt avfall som är renat från kadmium användas till biogasframställning. Därför har IVL Svenska Miljöinstitutet nu dragit i gång PhosCad ett fullskaligt pilotförsök där processen för återvinningen av fosfor ur alger ska optimeras. Det är väldigt roligt att vi genom projektet bidrar till att hantera ändliga naturresurser på ett hållbart sätt. Att sluta fosforkretsloppet och reducera kadmiumhalterna är viktigt. Det gör att vi kan minska övergödningen i våra hav och gå mot en giftfri miljö i jordbruket och slutligen i våra livsmedel, säger Björne Olsson, enhetschef Naturresurser & Miljöeffekter, IVL Svenska Miljöinstitutet. Försök med att använda tång och fintrådiga alger som förnybar källa genom biogasframställning och slamproduktion pågår redan i Trelleborgs kommun. Resultaten verkar lovande, men återvinningen av fosfor ur algresterna hindras av att de innehåller alltför höga kadmiumhalter. Återvinningsmetoden ska framför allt minska mängden kadmium i algresterna, eftersom det producerade slam som ska användas för gödsling på åkrar ska innehålla så låga halter som möjligt av kadmium. Återvinning av fosfor är även relevant för kommunala avloppsreningsverk. Resultaten från PhosCad kommer att kunna användas för att nå maximal återvinning av fosfor från kadmiumkontaminerat avloppsslam i Östersjöländerna. Den möjligheten har hittills varit väldigt begränsad. Detta är speciellt viktigt eftersom återföringen av fosfor sker främst genom spridningen av avloppsslam till åker- och skogsmark. De tekniska lösningarna som projektet tar fram kommer även att kunna hjälpa alla de kommuner som har allvarliga problem med uppsköljda stinkande alger på stränderna. Projektet PhosCad leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansieras av Nordiska Investeringsbanken. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar sedan tidigare med flera olika projekt för att försöka hitta lösningar på fosfor- och övergödningsproblematiken. Bland annat pågår ett projekt med dikesfilter där kalkpellets håller kvar fosforn som läcker från jordbruksmark så att den inte går ut i sjöar och vattendrag. Resultat visar att upp till 60 procent av fosforn kan samlas upp via filtren. För mer information om projektet vänligen kontakta: Björne Olsson, enhetschef vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: :29:51]

6 IVL ansvarar för sjöfart i stor transportutredning för EU-kommissionen IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med EMISIA (Grekland) och INFRAS (Schweiz) fått i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett underlag för EU-kommissionens klimatpolicymodeller för transportområdet. - Det är roligt att IVL får möjlighet att bidra till det här arbetet och att utgöra en viktig part i EU:s arbete med sin framtida klimatpolicy, säger Åke Sjödin på IVL. Som en del av ett konsortium kommer IVL Svenska Miljöinstitutet att arbeta med ett EU-uppdrag som går ut på att samla in data för samtliga transportslag inom de 27 medlemsländerna i EU. Projektet heter Transport data collection supporting the quantitative analysis of measures relating to transport and climate change (TRACCS) och kommer att pågå under två år. Det är uppdragsgivaren EU-kommissionen som vill ha in information och data om samtliga fyra transportslag: väg, tåg, sjöfart samt flyg. IVL kommer att leda arbetet som gäller sjöfart. - Vi kommer att utgå från befintligt material från EU:s statistikbyrå Eurostat. Men det finns luckor i det materialet och vi kommer bland annat att behöva ta kontakt med varje enskilt land och be om kompletterande uppgifter, säger Åke Sjödin. IVL kommer också att ha en stödjande funktion i arbetet som gäller vägtransporter. Det är uppgifter kring aktivitetsdata och kostnadsdata som kommer att samlas in för alla fyra transportslag. Det gäller alltså frågor som bland annat årsmodeller, fordonsstorlekar, bränsleförbrukning och skatter i respektive EU-land. I december 2013 ska resultaten lämnas in till EU-kommissionen. - Vi siktar på att kunna lämna in ett material som kan användas som underlag i utformningen av EU:s klimatpolicy på transportområdet, säger Åke Sjödin. För mer information kontakta Åke Sjödin, tel: eller Erik Fridell, tel: :30:04]

7 IVL hjälper en av världens största massafabriker att beräkna växthusgasutsläpp Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat metoder för att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser i samband med produktionen vid en av världens största pappersmassafabriker i Indonesien. Metoderna baseras på ISO-standarder och Europeiska massa- och pappersindustrins (CEPI) egen handbok för Carbon Footprints. Beräkningarna inkluderar även upptag och avgång av koldioxid från den mark som utnyttjas i samband med plantager för produktion av vedråvara. Avgången av koldioxid från torvmarker i Indonesien uppgår till i storleksordningen en miljard ton årligen, vilket är ett betydande bidrag till växthuseffekten även globalt. IVL Svenska Miljöinstitutet bidrar med råd för hur det indonesiska företaget Asia Pacific Resources International Limited (APRIL), som äger en av världens största pappersmassafabriker, ska mäta och minimera koldioxidavgången från de cirka hektar skogsmark på torv som sköts av företaget. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av APRIL utvecklat metodik och beräknat Carbon Footprint av avsalumassa och kopieringspapper. Med hjälp av ISO-standarder och pappersbranschens (CEPI) egen handbok för Carbon Footprint har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat och beskrivit en metod för beräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser vid plantager och skogsbruk, massa- och pappersproduktion, transporter, återvinning och avfallshantering. Företaget APRIL använder nu Carbon Footprint vid kommunikation med sina kunder och med den indonesiska regeringen, som ställer krav på minskade utsläpp. För mer information kontakta: Elin Eriksson, tel: Per Erik Karlsson, tel: :30:15]

8 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust En fartygsolycka utanför Skånes eller Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället omkring en till två miljarder kronor. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EU-projektet Baltic Master II. Samtidigt är beredskapen i kustkommunerna för att hantera oljeutsläpp oroväckande låg. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet i Sverige. Rapporten behandlar scenarier för tre olika fartygsolyckor utanför Skånes, Blekinges och Polens kust där ton olja läcker ut och driver in mot land. Ett sådant utsläpp utanför Skånes kust beräknas kosta åtminstone cirka 1,8 miljarder kronor (200 MEUR), utanför Blekinges kust ungefär 900 miljoner kronor (100 MEUR) och utanför Polens kust omkring 3,6 miljarder kronor (400 MEUR). Av de summor som sådana oljeutsläpp beräknas kosta samhället utgör själva saneringen en relativt liten del. Näringslivet skulle få ta de största konsekvenserna i form av inkomstbortfall från exempelvis turism- och fiskenäring. I exemplen i rapporten beräknas värdet för turismnäringen i de drabbade områdena minska med nära procent. I rapporten görs även en analys av övriga kostnader som ofta kan vara svåra att värdera ekonomiskt. Studien är en av de första i sitt slag som inkluderar värden som är svåra att sätta en prislapp på. Det handlar om ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster som naturen ger oss i det här fallet att en oljeolycka kan försämra möjligheterna till rekreation. Just rekreation uppgår i vår studie till, som mest, 83 procent av den totala kostnaden för ett oljeutsläpp, säger Annika Tegeback, oljeskadeexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet. En tidigare studie gjord av EU-projektet Baltic Master II som presenterades i december 2011 visar att fler än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för att hantera en oljeolycka utanför den egna kusten. Långt fler har aldrig ens genomfört förebyggande övningar. Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten och fartygstrafiken ökar kraftigt gällande både oljetransporter och vanliga fraktfartyg. Samtidigt har Östersjön ett unikt maritimt ekosystem som är mycket känsligt för föroreningar. Kommunerna har det yttersta ansvaret på land för förebyggande arbete inför eventuella oljeolyckor till havs och för saneringsarbetet när en olycka väl är ett faktum. Här finns en sammanfattning av rapporten. (pdf, 380 kb) Rapporten i sin helhet kan laddas ner här. (pdf, 2 MB) För mer information, vänligen kontakta: Annika Tegeback, tel: :30:31]

9 Samhällskostnad på två miljarder kronor vid oljeolycka utanför Sveriges sydkust 11:30:31]

10 Orimligt att kunna följa föreslagna gränsvärden för PFOS Den sista januari i år kom EU-kommissionens förslag till nya gränsvärden för det bioackumulerande miljögiftet PFOS (perfluoroktansulfonat) i vatten. De nya föreslagna gränsvärdena ligger på 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för havsvatten. Karin Norström vid IVL Svenska Miljöinstitutet anser att värdena är så låga att de blir svåra att efterfölja, eftersom de ligger under bakgrundsnivån i Sverige. Om EU-kommissionens tilläggsförslag till vattendirektivet med nya gränsvärden för PFOS antas innebär det att EU:s medlemsländer måste uppfylla kraven på att hålla sig inom de nya gränsvärdena år Det nya gränsvärdet ligger lägre än vad vi har uppmätt i opåverkade referenssjöar. Vi har ju alltid en tillförsel via atmosfären och det blir svårt att uppfylla de nationella kraven när vi inte kan påverka vad som kommer in med regn och snö. Jag upplever att det kommer att bli orimligt att följa de nya reglerna. PFOS är utfasat i Europa och Nordamerika, så halterna är visserligen på väg ner, men bakgrundsnivån kommer nog att stabiliseras på den nivå som den ligger på nu eftersom ämnet aldrig bryts ner i naturen, säger Karin Norström, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs EU-kommissionens förslag här. För mer information, kontakta Karin Norström, tel: :30:44]

11 Dialogmöte om PFOS drog fullt hus Den 3 februari anordnade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullsatt dialogmöte om perfluoroktansulfonat (PFOS). Det var första gången som intressenter i Sverige samlats för att diskutera PFOS och vilka risker som finns. Bland deltagarna fanns kommuner, representanter från flygplatser och vattenreningsverk, miljökonsulter inom markoch vatten, samt myndigheter berörda av frågan. Temat för dialogmötet var "PFOS i dricksvattentäkter, sjöar och fisk - hur stort är problemet och vad säger forskningen?". Under mötet behandlades frågor rörande exponeringsvägar för PFOS - hur utsätts människor och hur farligt är det, riskbedömning och PFOS i dricksvatten. Perfluoroktansulfonat (PFOS) är en syntetisk kemikalie som har producerats och använts i stora mängder på den globala marknaden sedan tidigt tal och hittas numera överallt i vår miljö. På senare tid har PFOS vid upprepade tillfällen uppmärksammats i media då ämnet har påträffats i höga halter i miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har pågående projekt för att kartlägga spridning, risker och effekter av PFOS i miljön. Förutom IVL Svenska Miljöinstitutet medverkade även Naturvårdsverket och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet i programmet. För mer information om vårt PFOS-arbete vänligen kontakta: Karin Norström, forskare, tel: :30:53]

12 Projektet Buildsmart får 50 miljoner till energisnåla byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet Buildsmart där 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien ska samarbeta för att visa att det går att konstruera byggnader med betydligt lägre energiförbrukning. Projektet har fått cirka 50 miljoner kronor i bidrag från EU. Buildsmart energy efficient solutions ready for the market är ett demonstrationsprojekt för innovativa, kostnadseffektiva teknologier och arbetssätt för att konstruera byggnader med mycket låg energiförbrukning. Nya lösningar för värme, kyla och ventilation ska testas. Boende och brukare kommer även att få en central roll i projektet eftersom ett av projektmålen är att stimulera till ett klimatsmartare beteende. I projektet ingår både bostadshus och kommersiella lokaler som ska byggas i Sverige, Irland och Spanien. I stadsdelen Hyllie i Malmö ingår bostäder, kontorslokaler och en förskola. Byggnaderna kommer att uppföras under 2012 till 2014 och ska ha en primär energiförbrukning under 60 KWh/m2 och år. Det är ett mycket spännande projekt med goda möjligheter att ytterligare förstärka Malmö som ett ledande exempel inom energieffektiv stadsutveckling. Vi på IVL är speciellt glada att ha fått ansvaret för det två delprojekten "Mätning och utvärdering" och "Resultatutnyttjande och marknadsintroduktion". Båda är nyckelområden för projektets framgång och det avtryck man slutligen kommer att skapa i den framtida stadsutvecklingsprocessen, säger Åke Iverfeldt, vice vd för IVL Svenska Miljöinstitutet. Bland aktörerna i projektet finns byggherrar, forskningsinstitut, kommuner och företag. Från Sverige deltar Malmö stad, Roth fastigheter, Skanska, PEAB, IKANO, NCC, IVL Svenska Miljöinstitutet och WSP. För ytterligare information kontakta Åke Iverfeldt, tel: :31:10]

13 IVL projektpartner i EU-program om urvalssystem för byggprodukter i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet blir projektpartner i EU-programmet Sustainable Building Interior Renovation and Decoration Initiative in China. Projektet fokuserar på de val som görs när själva byggskalet är på plats. - Projektet fokuserar på två viktiga och samtidigt till stor del förbisedda aspekter av hållbart byggande, berättar Per Löfgren, projektledare på IVL. Samtidigt som byggnads- och konstruktionsmarknaden i Kina blomstrar så ökar också marknaden för inredningsdesign och renovering. Detta kan bidra till allvarliga hälsokonsekvenser för arbetare inom inredningsbranschen liksom för de boende, samtidigt som de miljömässiga effekterna kan bli stora. - Vi vill för det första skapa förutsättningar för bygg- och inredningsföretag i Kina att välja hållbara byggmaterial, och därigenom minimera många miljö- och hälsorisker för byggarbetare, brukare i byggnaderna och för den yttre miljön. Den andra aspekten syftar till att höja medvetenheten och kunskapen om hållbart byggande vid inrednings- och renoveringsarbeten hos Kinas stora antal små och medelstora företag i byggsektorn. Genom detta projekt hoppas vi skapa förbättrade förutsättningar för hållbart byggande på den kinesiska byggmarknaden, säger Per Löfgren. Det övergripande målet med projektet är att förbättra hälsan och levnadskvaliteten för boende samtidigt som produktvalen bidrar till en bättre miljö. Tanken är att detta ska bidra till ökad hållbarheten inom inredning och renovering samtidigt som det kan möjliggöra för konsumenter att välja säkra, hälsosamma och miljövänliga produkter och bidra till att små och medelstora företag använder hälsosamma och miljövänliga arbetsmaterial samt arbetsrutiner. - IVL har stor erfarenhet av att arbeta med frågor som rör allt från hållbara produktval, uppbyggnad av produktvalssystem, hantering av miljö- och arbetsmiljörisker, till kompetenshöjande insatser, informationsspridning och marknadsföring, som kommer väl till pass i detta projekt. Genom våra erfarenheter från genomförande av utbildningar om hållbart byggande i flera östasiatiska länder hoppas vi kunna bidra med vårt kunnande för att göra den kinesiska byggsektorn mer hållbar, avslutar Per Löfgren. För mer information kontakta Per Löfgren, tel: :31:23]

14 Summering av hur Sverige påverkas av besluten i Durban I slutet av januari höll IVL Svenska Miljöinstitutet två fullsatta frukostseminarier med temat Efter Durban: Beslut och osäker framtid inom klimatpolitiken så påverkas vi i Sverige. Vi har nu summerat informationen i fyra korta videoklipp. Frukostmötet fokuserade på följande frågor: Mål för utsläppsminskningar efter 2012: Vad händer med utsläppsmålen efter att Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut? Vad händer med CDM och andra marknadsmekanismer? Gränsskattejusteringar bra för vem och kommer de att fungera? Från Durban till handling hur ska Durban omsättas inom företagen? Nedan finns fyra korta presentationer av IVL-forskarna Peter Stigson, Katarina Buhr, Lars Zetterberg och Mark Sanctuary där de summerar vad de pratade om under mötet. Se dem här. 11:31:37]

15 Stor miljöstudie visar spår av många läkemedel i svenska vattendrag Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. I den unikt stora screeningen med så många som 101 läkemedel undersöktes halterna av dessa läkemedel i avloppsreningsverk, ytvatten, dricksvatten och vildfångad fisk. Undersökningen fokuserade på utsläpp från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och de vattendrag och sjöar som ligger nedströms avloppsreningsverken. Vävnadsprover från fisk (abborre) ingick också från vatten nedströms två avloppsreningsverk samt från två kontrollsjöar. Dessutom ingick analyser av läkemedel i dricksvatten från två städer. Resultatet visar att många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Sju prover med tio abborrar i varje prov analyserades och så mycket som 23 av 101 analyserade läkemedel hittades i dessa prover. Studien visar också att 92 av de 101 läkemedlen kunde detekteras i inkommande avloppsvatten och att hela 85 kunde detekteras i utgående, behandlat avloppsvatten. Hela rapporten kan du läsa här. För mer information kontakta: Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: , Jerker Fick, Umeå universitet, tel: eller Britta Hedlund, Naturvårdsverket, tel: :31:49]

16 Ny rapport ger exempel på väl fungerande ledningssystem Under de senaste decennierna har många företag infört ledningssystem och dessa system kritiseras ofta för att leda till mer administration än verklig nytta för företagen. Exempel på fungerande och levande ledningssystem och vägen dit beskrivs i en ny rapport från IVL. Med finansiering från bland andra AFA Försäkring har Ann- Beth Antonsson, John Sjöström och Gabriella Östlund sammanställt exempel på lyckade arbetssätt och praktiska och användbara metoder för att införa och arbeta med integrerade ledningssystem. Rapporten visar att integrering av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö är en god förutsättning för att utveckla levande ledningssystem, till nytta för verksamheten. Metoder som förenklar för företag att arbeta med ledningssystem behöver beskrivas och spridas. Även om varje företag behöver anpassa ledningssystemet efter sin egen verksamhet är det en fördel att också inspireras av hur andra arbetar, och den inspirationen hoppas vi lyser igenom i vår rapport, säger Ann-Beth Antonsson. Eftersom många företag måste ha ledningssystem för att vara konkurrenskraftiga på marknaden finns det starka skäl att dra nytta av de fördelar som väl fungerande ledningssystem kan ge, liksom att undvika nackdelar och fallgropar i så stor utsträckning som möjligt. - Vi fann ett antal nyckelfaktorer som har betydelse för om ett ledningssystem ska bli ett levande stöd för företaget. Det är bland annat oerhört viktigt att alla på företaget ser ledningssystemet som något som är nyttigt för företaget och är delaktiga i utformningen av det. Är cheferna sedan också engagerade i genomförandet förstärker detta ytterligare systemets framgångsmöjligheter, säger Gabriella Östlund. Rapporten Integrerade och levande ledningssystem Inspirerande exempel kan laddas ner här. För mer information kontakta: Ann-Beth Antonsson, tel: Gabriella Östlund, tel: :32:06]

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1 Introduktion till MarinBiologiskt Centrum SIMRISHAMN MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 2 Vår Vision Vi vill skapa en mötesplats där information,

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vad kännetecknar ett hållbart material?

Vad kännetecknar ett hållbart material? Vad kännetecknar ett hållbart material? Tomas Rydberg IVL Seminarium, Chalmers 2012-09-10 Ett materials hållbarhet Avgörs främst av dess tillämpning och förvaltning alltså det produktsystem det används

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Förpacknings dagarna. 2008 1-2 oktober, Hotel Gothia Towers, Göteborg

Förpacknings dagarna. 2008 1-2 oktober, Hotel Gothia Towers, Göteborg Förpacknings dagarna 2008 1-2 oktober, Hotel Gothia Towers, Göteborg Klimathot, Carbon Footprint, hållbarhet, livmedelsspill - Vad gör egentligen förpackningsindustrin? Förpackningar och förpackningsindustrin

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS W E 100% YCLING W EL REC O OV WE L E RECYC G L LIN G VE LO IN W RECYCL ING OVE EL VE YC RECYCLABLE ECOLOGICAL HANGERS HANGING THE FUTURE Den nya generationen ekoligenta galgar; intelligent form och ekologisk

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Rock Energy Solutions

Rock Energy Solutions Rock Energy Solutions TM Ett samspel med Naturen Ledarna inom nyckelfärdiga Geoenergisystem Mot en hållbar, lönsam och trygg energiframtid för fastighetsägare Rock Rock Energy - ett samspel med Naturen

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön Projekt under Bonus Viable ecosystems Koordinator SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mia Dahlström Sjögren www.changeantifouling.com www.facebook.com/changeaf

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer