EXAMENSARBETE. Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags framgång och överlevnad. En kvantitativ studie av nystartade företag i Sverige

Transkript

1 EXAMENSARBETE Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags framgång och överlevnad En kvantitativ studie av nystartade företag i Sverige Jesper Johansson Robert Örtqvist 2015 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags framgång och överlevnad En kvantitativ studie av nystartade företag i Sverige Jesper Johansson Robert Örtqvist Luleå tekniska universitet Examensarbete Civilekonomprogrammet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Avdelningen för redovisning och styrning

3

4 FÖRORD Vi vill tacka vår handledare Malin Malmström för den hjälp och feedback du gett oss under arbetets gång, vi vill även tacka studiens intervjurespondenter som med kort varsel ställt upp och hjälpt oss öka förståelsen för studiens resultat. Vidare vill vi rikta ett tack till vår seminariegrupp som under flertalet seminarium hjälpt oss höja kvalitén på denna studie genom att bidra med konstruktiv kritik. Slutligen vill vi tacka våra nära och kära som stöttat oss under denna period. Luleå, maj Jesper Johansson Robert Örtqvist

5 SAMMANFATTNING Ungefär nya aktiebolag registreras årligen i Sverige. En stor andel av dessa försätts i konkurs under de första verksamhetsåren. Då kapital är en livsnödvändig resurs för företag har företagens val av kapitalstruktur intresserat många forskare under åren. Tidigare forskning kring företags val av kapitalstruktur har främst fokuserat på större och redan etablerade företag, och dessutom utifrån ett grundantagande att kapitalstrukturen är betydelsefull för företags framgång och överlevnad. Denna studie avser att testa om, och i så fall vilken betydelse kapitalstrukturen har för nystartade företag, och specifikt hur företagets initiala kapitalstruktur påverkar företagets omsättningstillväxt och överlevnad ur ett långfristigt perspektiv. Empiriskt baseras studien på longitudinell kvantitativ data över samtliga svenska aktiebolag som registrerats under år Resultat från regressionsanalyser visar att det finns signifikanta samband mellan företagets kapitalstruktur och dess omsättningstillväxt. Resultatet visar att på lång sikt är företags kortfristiga skuldkvot negativt relaterad till omsättningstillväxt medan den långfristiga skuldkvoten motsatsvis är positivt relaterad. Vidare visar resultatet att det inte finns några samband mellan kortfristig skuldkvot och företagens överlevnad, men att en ökad långfristig skuldsättning minskar företagens chanser till överlevnad avsevärt ur ett långfristigt perspektiv. Implikationen är intressant i ett nyföretagarsammanhang. Resultatet visar, något paradoxalt, att på samma gång som ökad långfristig skuldkvot leder till en ökad omsättningstillväxt så ökar också risken för företagen att gå i konkurs. Detta leder till att nystartade företag måste balansera skuldsättningens fördelar med dess risker i syfte att konstruera ett välfungerande tillväxtföretag.

6 ABSTRACT Approximately new ventures is registered annually in Sweden. A large proportion of these are declared bankrupt during the first years of operation. Since capital is a vital resource for businesses, the choice of capital structure have been of interest to many researchers over the years. Earlier research on the firms choice of capital structure is primarily focused on larger, established firms. Studies in this area have departed from the basic assumption that capital structure is important to firms success and survival. This study aims to test what influence capital structure have for start-ups, and specifically how firms initial capital structure affect revenue growth and survival in the long term. Empirically the study is based on longitudinal quantitative data on all new ventures registered year 2000 in Sweden. Results from the regression analysis shows that there are significant relationships between capital structure and revenue growth. The result shows that in the long term, a short-term debt to equity ratio is negatively related to revenue growth, while the long-term debt ratio is positively related. Furthermore, the results show that there is no link between short-term debt and firm survival, but that an increased long-term debt reduces chances of survival significantly in the long term. The implication is interesting in a new venture context. The results show, somewhat paradoxically, at the same time as increased long-term debt leads to increased revenue growth it also increases the risk of the firm going bankrupt. This means that new ventures must balance the benefits of debt with its risks in order to construct an efficient growth.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte TEORETISK REFERENSRAM Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företag Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags överlevnad Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags framgång Summering av teori METOD Vetenskapligt synsätt Vetenskaplig ansats Litteratursökning Undersökningsstrategi Urval och datainsamling Operationalisering av studiens variabler Beroendevariabler Oberoende variabler Kontrollvariabler Analysmetod Uppföljande intervjuer Studiens trovärdighet Reliabilitet Validitet RESULTAT Beskrivande statistik Hypotestestning Överlevnad Framgång Post-hoc analyser av alternativa förklaringar Kvalitativ uppföljning av studiens resultat DISKUSSION REFERENSLISTA... 37

8 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Teoretisk modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad... 5 Figur 2: Studiens modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad... 9 Figur 3: Fördelning av nystartade företag per län år Figur 4: Fördelning av nystartade företag per näringsgren år Figur 5: Fördelning av nystartade företag per storlekskategori år Figur 6: Distribution årsomsättning Figur 7: Distribution balansomslutning Figur 8: Fördelning av eget kapital och skulder Figur 9: Överlevnad mellan regioner Figur 10: Näringsgren med högst andel överlevande Figur 11: Slutgiltig modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Korrelationstabell Tabell 2: Logistisk regression Tabell 3: Linjär regression Tabell 4: Uppföljande intervju... 30

9 1. INLEDNING Inledningsvis avser vi att sätta vår studies huvudbegrepp kapitalstrukturen i ett sammanhang. Vi utgår specifikt från dess betydelse för nystartade företag, ett sammanhang där kapitalstrukturens bestämmandefaktorer och effekter förvånansvärt nog inte rönt så mycket fokus. Vår problematisering av kapitalstrukturens betydelse för nystartade företag utmynnar slutgiltigt i studiens syfte. 1.1 Problemdiskussion Antalet nystartade företag i Sverige uppgår årligen till ca aktiebolag (Statistiska centralbyrån [SCB], 2014). Varför personer väljer att starta eget företag kan bero på många olika faktorer. Att få jobba med det man älskar, att ha kontroll över verksamheten, kunna bestämma sitt eget schema, sin karriärväg och sin arbetsmiljö är vanliga anledningar (Infusionsoft, 2014). Att det skapas nya företag är viktigt för samhällsekonomin. Tidigare studier har statistiskt bekräftat att nyföretagande är viktigt för att skapa nya arbetstillfällen och regional utveckling (Acs et al., 2006). Nyföretagande bidrar också till utveckling av nya varor/tjänster och kan ge ekonomisk avkastning till de som äger företaget (Landström och Johannisson, 2001). Trots många möjliga fördelar för samhälle och individer så är det många företag som inte överlever de första verksamhetsåren alternativt inte lyckas prestera bra (Barringer et al., 2005; Acs et al., 2006). En del av dessa fall beror på att företagen saknar en bärande idé vilket leder till att de naturligt selekteras ut. I andra fall handlar det troligtvis om att det finns en bärande idé men att det saknas andra förutsättningar för att etablera en verksamhet. I den här studien är vi intresserad av att bidra med kunskap inom ramarna för det senare området. Att det finns ett mörkertal för hur många företag som tvingas att lägga ned alternativt prestera sämre än genomsnittet under etableringsprocessen har uppmärksammats i tidigare studier (Shepherd, 2003). Det finns dock relativt få studier på detta tema. De flesta studierna har snarare fokuserat på att förstå och förklara framgångsfaktorer och vägen till framgång (se exempelvis Davidsson och Henrekson, 2002; Wiklund, 1998) i stället för vilka faktorer som påverkar varför företag misslyckas. Vi menar att i stället för att fokusera enbart på företags framgång kan en förståelse för vilka faktorer som påverkar förutsättningar för företagare att etablera fungerande livskraftiga företag tillsammans med huruvida dessa faktorer också påverkar företagens framgång att bidra med stort värde för nyföretagare samt för en teoretisk debatt om nyföretagandets förutsättningar. Resursanskaffning är en central del i att starta ett nytt företag (Aldrich, 1999; Brush och Chaganti, 1999; Landström och Johannisson, 2001). Nystartade företags förmåga att anskaffa nödvändiga resurser och kombinera dessa är avgörande för huruvida det nystartade företaget kan etablera en verksamhet och därmed också uppnå framtida tillväxt. Finansiella resurser är bland de mest kritiska resurserna för ett nytt företag (Cassar, 2004). Alsos et al. (2006) menar vidare att finansiella resurser är centrala för att de kan omsättas till andra resurser vid behov och att de även kan utgöra en buffert för möjliga utmaningar som uppstår på grund av förändrad omgivning, felaktiga beslut eller andra faktorer som kan uppstå under företags etableringsfas. Samtidigt har det många gånger uppmärksammats att nystartade företag möter utmaningar i att ansamla finansiellt kapital. Berger och Udell (1998) menar att nystartade företag ofta har svårt att finna tillräcklig finansiering till sin verksamhet och att de ofta tvingas använda alternativa finansieringskällor inklusive finansiering från vänner och släktingar 1

10 (Markham, 2002; Marczewski, 1997; Wessner, 2005). På samma sätt har flera studier uttryckt att nystartade företag ofta utsätts för vad som har kommit att benämnas som dödens dal, vilket refererar till att det många gånger är svårt att få tillgång till riskvilligt kapital under start och etablering av företaget. Många finansieringskällor är avsedda för att antingen utveckla de väldigt tidiga faserna av koncept och idé-utveckling alternativt till de senare tillväxtfaserna av företagande. Därför benämns själva etableringsprocessen då företaget startar och drivs ofta som dödens dal vad gäller finansiering. På det sättet har finansiellt kapital målats ut som en kritisk faktor under företagsetableringsprocessen (Storey, 1994). Det har även uppmärksammats att nystartade företags möjlighet att ackumulera övriga resurser, såsom humankapital och fysiskt kapital, är beroende av dess förmåga att tillgängliggöra finansiellt kapital (Cooper et al., 1994). Hur många företag som presterar dåligt alternativt tvingas stänga på grund av avsaknad av kapital är inte känt, men att tillgång till kapital har en betydelse för nystartade företag är känt (Storey, 1994; Wiklund, 1998). Det finansiella kapital en verksamhet kan använda för att finansiera sina tillgångar utgörs av dels eget kapital och dels skulder. Eget kapital är det kapital som företaget tillägnat sig genom tillskjutet medel från ägare eller intressenter, det kan också stå för det driftöverskott i form av vinst som företaget samlat på sig. Skulder är den form av kapital som företaget anskaffat sig som en förbindelse att återbetala inom en viss tidsperiod. Den mix av eget kapital och skulder som företag har utgör företagets kapitalstruktur (Brealey och Myers, 2003), även benämnt som dess skuldkvot. Forskning om företags kapitalstruktur har framförallt varit förunnat stora etablerade företag. Modigliani och Miller presenterade redan 1958 sina tankar om hur företags kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Detta lade grunden till forskning om vilken betydelse företags skuldsättning har för dess framgång. Modigliani och Millers studie utgjorde grunden för trade-off teorin och pecking order teorin (Myers, 1984). Teorierna har i stor utsträckning utgått från att företags kapitalstruktur påverkar deras förutsättning att prestera och överleva. Utifrån dessa antaganden har en stor del forskning fokuserat på vilka faktorer som påverkar företags kapitalstruktur, snarare än vilken effekt kapitalstrukturen har för företags förutsättningar (se exempelvis Degryse et al., 2012). Nästan uteslutande har studier kring företags kapitalstruktur fokuserat på redan etablerade företag (Cassar, 2004). Givet att finansiella resurser anses vara kritiska för nystartade företag, samtidigt som många nystartade företag har svårt att finna tillräcklig finansiering till sin verksamhet är det relevant att studera vilken betydelse kapitalstrukturen har för att skapa förutsättningar för framgång och överlevnad. Enligt Timmons (1990) visar tidigare forskning på att nystartade företag har svårare att överleva än redan etablerade, 40% av alla nystartade företag riskerar att bli nedlagda redan under första verksamhetsåret och hela 90% inom de 10 första åren. Även i Sverige visar statistiken på tuffa förhållanden för nystartade företag. Enligt en rapport som SCB publicerat undersöktes överlevnadsgraden hos nystartade företag i Sverige, över en treårsperiod så visade det sig att 79% av aktiebolagen som startade under 2008 fortfarande var aktiva tre år senare, detta betyder att 21% av bolagen har gått i konkurs (SCB, 2013). Av de bolag som fortfarande var verksamma under 2011 uppgav 32% av bolagen att deras lönsamhet var dålig eller mycket dålig (SCB, 2013). De Ridder (2000) menar att kapitalstrukturen visar hur högt belånat företag är och att den således visar vilken möjlighet företag har till att få in nytt kapital via lån. För nystartade företag kan kapitalstrukturen spela en extra viktig roll då den kan påverka 2

11 hur mycket banker är villiga att låna ut samt till vilken kostnad. Enligt Biggadike (1979) har nystartade företag i många fall inte samma möjlighet som redan etablerade företag att välja sin finansiering, då många nystartade företag inte genererar tillräckliga resultat för att kunna återinvestera i verksamheten. Dessa företag måste således förlita sig på externa medel i form av bland annat skulder vilket är en dyrare finansieringsform än att återinvestera eget kapital (Myers, 1984). Hur företag väljer sin kapitalstruktur har som tidigare nämnts fått stort fokus i forskning ända sen Modigliani och Miller (1958, 1963) publicerade sina teorier kring valet av kapitalstruktur. Forskare har förutsatt kapitalstrukturens betydelse för företag och framförallt studerat vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur. Resultat från dessa studier anger att ett betydande antal faktorer har haft betydelse för kapitalstrukturens utformning (Chandler och Hanks, 1998; Hall et al., 2000; Cassar och Holmes, 2003; Barbosa och Moraes, 2003; Cassar, 2004). Dock har samtliga av dessa studier ett gemensamt grundantagande, att kapitalstrukturen är betydelsefull för företag. Vi ämnar bidra till denna forskning genom att empiriskt pröva relationen mellan företags kapitalstruktur och dess förutsättningar för framgång och överlevnad med hjälp av longitudinell data. Vi avser även att bidra genom att tillämpa etablerade teorier om kapitalstrukturer på nystartade företag med avsikt att förstå förutsättningar för nystartade företag att prestera och överleva. Specifikt avser vi att studera vilken betydelse kapitalstrukturen har för etableringen av nystartade företag genom att studera dess effekter på framgång och överlevnad. 1.2 Syfte Syftet med studien är att teoretiskt utveckla och empiriskt pröva kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad i nystartade företag. Studien syftar även till att utveckla förståelse för hur kapitalstrukturen påverkar nya företags förutsättningar för framgång och överlevnad. 3

12 2. TEORETISK REFERENSRAM Den teoretiska referensram som ligger till grund för studien är uppdelad i två delar. Vi presenterar först en genomgång av centrala teorier inom området. Vi fokuserar speciellt på trade-off teorin och pecking order teorin. I syfte att förstå hur dessa teorier påverkar företags framgång och överlevnad så ställer vi nedan upp en sammanfattande överblick över teorierna samt vilka faktorer som respektive teori menar påverkar företags framgång och överlevnad. Vi utgår därefter från dessa teorier och väver in argument från litteratur om finansiering av nystartade företag i avsikt att utveckla argument i form av hypoteser - om hur kapitalstrukturen kan tänkas påverka det nystartade företagets framgång och överlevnad. 2.1 Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företag I dagsläget har endast ett fåtal studier berört nystartade företags kapitalstruktur. Scherr et al. (1993), Ortqvist et al. (2006), samt Harms et al. (2012) har samtliga undersökt vilka faktorer som påverkar små nystartade företags kapitalstrukturer. Ingen av studierna har däremot empiriskt prövat de antagande om kapitalstrukturens betydelse för företagets framgång och överlevnad som de underförstått antagit. Gemensamt för studierna som genomförts är att samtliga utgått från de två centrala teorier som utvecklats om kapitalstrukturer: trade-off teorin (Modigliani och Miller, 1963) och pecking order teorin (Myers och Majluf, 1984). Studierna har dragit slutsatser att nystartade företag skiljer sig från stora etablerade företag i vilken betydelse olika faktorer har för kapitalstrukturens sammansättning. Däremot antar dessa studier att kapitalstrukturens sammansättning har motsvarande betydelse för nystartade företag som för stora etablerade företag. Det vill säga att de medverkar till att påverka företagens framgång och överlevnad. I avsikt att förstå vilken effekt kapitalstrukturen har för företag så utgår vi från teoriernas grund. Modigliani och Miller (1958) menade att på en perfekt marknad har kapitalstrukturen ingen betydelse för företagets värde. Men att i en värld med bolagsskatter och avdragsrätt för räntebetalningar så kan en högre skuldkvot leda till ett ökat företagssvärde (Modigliani och Miller, 1963), vilket också gör det mer sannolikt att företaget överlever. Enligt teorin väger företag fördelarna med hög skuldkvot mot kostnader för den ökade sannolikheten för konkurs till följd av hög skuldkvot. Teorin som därigenom kom att benämnas trade-off teorin - introducerade ett tydligt argument för att företags kapitalstruktur kan ha en central betydelse för dess överlevnad. Parallellt med trade-off teorin utvecklades pecking order teorin (Myers och Majluf, 1984). Pecking order teorin grundar sig i agentteorin (Jensen och Meckling, 1976), informationsassymetri (Myers och Majluf, 1984) och signalteorin (Ross, 1977). Teorin menar i enkelhet att företag föredrar internt kapital framför lånat kapital då det senare medför kostnader för företaget. Därigenom utvecklar teorin argument om att företagens val av kapitalstruktur påverkar kostnaderna för företaget och kan således påverka förutsättningarna för företaget att prestera bättre och således uppnå framgång. Vi utgår från de centrala argument som trade-off teorin respektive pecking order teorin ställer fram för att förklara företags överlevnad och framgång. Vi summerar vår teoretiska modell och hur vi härlett den från de två huvudsakliga teorierna i figur 1 nedan. Vår modell utgår från de teoretiska argument som härstammar från trade-off och pecking order teorierna. Vi utgår från att företagets kortfristiga och långfristiga skuldkvot har effekter såväl för företagets överlevnad som dess framgång, vilket vi motiverar i framställningen av studiens hypoteser. Vi utgår från respektive teori och väver samman argument med litteratur om finansiering av nystartade företag. 4

13 Trade-off teorin Pecking order teorin Överlevnad Långfristig skuldkvot Kortfristig skuldkvot Framgång Figur 1: Teoretisk modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad 2.2 Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags överlevnad Trade-off teorin menar att en högre skuldkvot kan påverka företagets överlevnadsförmåga genom den påverkan skuldkvoten har på företagssvärdet (Modigliani och Miller, 1963). De fördelar som uppstår när företag väljer att finansiera med hjälp av skuld består enligt Modigliani och Miller (1963) av de ränteavdrag som uppstår. Företag betalar räntor för sina lån, vilket är en kostnad som sänker det beskattningsbara resultatet, men dessa räntor är till viss del avdragsgilla vilket gör att företaget återfår en del av kostnaden. Vid högre skuldkvot ökar ränteavdragen vilket leder till att en större del av det beskattningsbara resultatet sänks och företagsvärdet ökar (Modigliani och Miller, 1963). Enligt trade-off teorin ökar risken för att företaget inte överlever i takt med skuldkvoten (Myers, 2001). Anledningen till detta är att vid för hög skuldsättning riskerar företag att hamna i finansiell nöd 1 varpå företag löper en större risk att gå i konkurs. Även om företag lyckas undvika konkurs så innebär finansiell nöd ofta kostnader för företag då de tvingas till eventuella omorganisationer, eller drabbas av ökade kostnader på grund av informationsasymmetri då företagets kreditvärdighet kan komma att ifrågasättas (Myers, 2001). Vilket för ett nytt företag också ökar sannolikheten för att med tiden drabbas av konkurs. Även om finansiell nöd inte alltid leder till att företag går i konkurs (Brealey och Myers, 2003) så är det rimligt att det leder till svårigheter för nystartade företag att etablera en verksamhet och därmed kan finansiell nöd bli för kostsamt för företaget (Hamberg, 2004). Desto högre skuldkvot företag har desto högre åtaganden har företaget i form av räntebetalningar och amorteringar, därmed är företaget också extra känsligt för oförutsedda händelser eftersom de då saknar kapital för att fullfölja sina finansiella åtaganden (Myers, 2001). Det är troligt att detta är aktuellt för nystartade företag där oförutsedda händelser är vanligare än i mer etablerade företag (Wiklund et al., 2010). Skulle företag få för hög skuldkvot så att de kostnader som är förknippade med finansiell risk blir högre än fördelarna med skulder så vinner företagen på att försöka sänka sin skuldkvot (Brealey och Myers, 2003). Men att förändra kapitalstrukturen i 1 Företagets skuldsättning är så pass hög att ränte- och amorteringskostnader gör att företaget har svårt att fullgöra sina åtaganden (Myers, 2001) 5

14 företag tar tid, snabba förändringar av kapitalstrukturen medför ofta kostnader, vilket leder till att förändringar ofta sker långsamt (Brealey och Myers, 2003). Skulle företaget inte klara av att sänka sin kapitalstruktur genom att betala av långfristiga skulder med hjälp av eget kapital i form av exempelvis vinster så kan företaget enligt trade-off teorin begränsa utdelningen till aktieägare, sälja tillgångar i företaget eller ta in nytt eget kapital i form av nyemission för att minska risken för finansiell nöd och återställa balansen i kapitalstrukturen (Brealey och Myers, 2003). I nystartade företag är det svårt att ackumulera väsentliga interna medel genom vinster eller emissioner alternativt begränsa utdelning till aktieägare och sälja tillgångar. Nystartade företag upplever svårigheter med att generera vinster under de första åren av sin verksamhet. Detta beror enligt Stinchcombe (1965) och Singh et al. (1986) bland annat på att nystartade företag har höga kostnader som uppstår i samband med att de utvecklar nya kompetenser och processer. Biggadike (1979) menar vidare att nystartade företag riskerar att göra stora förluster under de fyra första verksamhetsåren och att nystartade företag normalt inte kan förvänta sig väsentliga vinster förrän efter åtta verksamhetsår. Det är därför troligt att ett nytt företag inte kan göra mycket åt en obalans i deras långfristiga skuldkvot. Det är mer sannolikt att konsekvensen som uppstår är att företaget försätts i konkurs till följd av finansiell nöd. De argument som utvecklats för finansiell nöd baseras i huvudsak på de kostnader och de konsekvenser som uppstår i och med en långfristig skuldsättning. För små alternativt nystartade företag har det utvecklats en diskussion om att kortfristig skuldsättning har en annan betydelse. Winborg och Landström (2001) menar att en betydande del av ägarledda företags lån består av kortfristiga krediter, en finansieringsteknik vilken de benämner för finansiell bootstrapping. En anledning till att entreprenörer ofta nyttjar denna form av skuldsättning är enligt Ebben och Johnson (2006) att extern finansiering från exempelvis banker är dyrare då företagen är nystartade och bankerna får stå för en högre risk. Petersen och Rajan (1997) menar att företag som inte har tillgång till långfristiga lån ofta istället nyttjar kredittider för att finansiera verksamheten. Även Nilsen (2002) stöder detta då han menar att när låneutbudet från kreditinstitut och banker sjunker tenderar många företag små som stora att substituera lån mot att använda sig av längre kredittider från leverantörer. På detta sätt kan företagen bygga ett värde med hjälp av kortfristig skuldsättning vilken inte på samma sätt riskerar att försätta företaget i en finansiell nöd utan snarare motsatsvis bidra till en värdeutveckling och innebära ökade möjligheter till överlevnad. Dessutom bidrar en ökad likviditet från exempelvis finansiell bootstrapping till att företag tidigare kan reagera på förändringar som sker i dess omgivning, på så sätt kan dessa företag undvika faror som kan leda till konkurs (Nickell och Nicolitsas, 1999). Därför är ett relevant antagande att de kortfristiga skulderna är positivt relaterade till nystartade företags överlevnad.med stöd i trade-off teorin argumenterar vi således för att en ökad långfristig skuldkvot också ökar sannolikheten för att ett nytt företag utsätts för finansiell nöd och därmed inte överlever. Mot bakgrund av samma teori men med stöd i litteratur om finansiell bootstrapping argumenterar vi samtidigt för att en ökad kortfristig skuldkvot ökar sannolikheten för företag att ansamla nödvändiga finansiella resurser utan att riskera finansiell nöd och påföljande möjlig konkurs. Vi argumenterar således att kortfristig skuldkvot ökar det nystartade företagets förutsättning att överleva. Utifrån dessa argument ställer vi upp följande hypoteser: Hypotes 1: Långfristig skuldkvot är negativt relaterad till nystartade företags överlevnad. Hypotes 2: Kortfristig skuldkvot är positivt relaterad till nystartade företags överlevnad. 6

15 2.3 Kapitalstrukturens betydelse för nystartade företags framgång Enligt pecking order teorin finns det en viss rangordning för hur företag väljer sin finansiering. Enligt teorin väljer företag i första hand att använda sig av internt kapital för att finansiera sin verksamhet. Argumentet för detta är att internt kapital ses som både säkrare och billigare för företaget i jämförelse med externt kapital utifrån ett informationsasymmetriskt och transaktionskostnadsteoretiskt argument (Myers, 1984). Enligt teorin kommer företag att i första hand att använda sig av internt kapital i form av tidigare vinster. Om dessa inte skulle räcka för att täcka investeringskostnaderna så kommer företaget att använda sig av likvida tillgångar (Myers, 1984). Saknar företaget tillgång till sådant internt kapital så kommer företaget behöva vända sig till extern finansiering och då i första hand i form av kortfristiga skulder då dessa generellt har lägre kostnad än långfristiga skulder. Långfristiga skulder bedöms som mer kostsamma för nystartade företag eftersom företaget vid en lånesituation har mer information än långivaren. Därigenom uppstår informationsasymmetri och med detta ökade transaktionskostnader i form av räntor för att kompensera för den risk som banken antar (Myers, 1984). En ökad skuldsättning för företaget leder till ökade förpliktelser i form av räntebetalningar och amorteringar vilket utsätter företaget för högre kostnader och en större likviditetspåverkan (Myers, 1984). I sin tur påverkar företagets likviditetspåverkan dess förutsättning att prestera väl och på ett framgångsrikt sätt utveckla sin verksamhet. Det är rimligt att de argument som ligger till grund för pecking order teorin också är giltiga för nystartade verksamheter. För att få långfristiga lån från banker och kreditinstitut krävs det ofta olika sorters tillgångar i säkerhet. Många nystartade företag har inte dessa tillgångar varpå banker ställer krav på att företagets ägare kan behöva gå in som personlig borgenär och att riskpremien för att ge ut lånet ytterligare höjs (Cosh och Hughes, 1996). För nystartade företag där resurser redan är knappa kan ett lån med i viss mån strängare villkor bromsa den utveckling som planerats och därmed kan en hög långfristig skuldkvot medföra svårigheter att prestera väl och framgångsrikt växa verksamheten. Enligt Cosh och Hughes (1996) så kan det vara dyrare för nystartade och mindre företag att finansiera sina investeringar med hjälp av externt kapital än vad det är för större företag, detta eftersom informationsasymmetrin är större på grund av skillnader i tillgänglig information. Stora och etablerade företag presenterar generellt sett mer information om dess verksamhet än vad mindre och nystartade företag gör. Informationen från stora och etablerade företag är även lättillgänglig för allmänheten varpå finansiärer lättare kan bilda sig en uppfattning om företagets situation. I nystartade och mindre företag är det svårare och mer tidskrävande för finansiärer att få tag i information då dessa i många fall bara har begränsad eller helt saknar information att visa, vilket betyder att informationsasymmetrin blir större. Finansiärer som lånar ut pengar till mindre eller nystartade företag utsätter sig således för en högre risk vilket leder till att denne kommer att kräva en högre avkastning på sina lån för att kompensera mot detta, och därav blir det dyrare för företaget och som en konsekvens hämmar det långfristiga lånet företagets möjligheter att vara framgångsrikt. Chaganti et al. (1995), Shrivastava och Grant (1985) samt Kotkin (1984) för samtliga resonemang som antyder att nyföretagare i sin jakt på att finansiera sin verksamhet dessutom lätt kan hamna i en situation där långivare utövar viss kontroll över verksamheten och direkt eller indirekt kommer att begränsa de strategiska val en verksamhet står inför. Därigenom kan en ökad långfristig skuldsättning begränsa företagaren från att framgångsrikt etablera och utveckla sin verksamhet över tid (Roper, 1999). Istället för långfristiga lån från banker och kreditinstitut så kan nystartade företag i stället utöka sin finansiering genom en ökad kortfristig skuldsättning i form av 7

16 leverantörsskulder och kortfristiga checkkrediter (Cosh och Hughes, 1996; Petersen och Rajan, 1997; Nilsen 2002). Även om kortfristig skuldsättning är ett sämre alternativ än interna resurser enligt teorin så kan det för nystartade företag med knappa resurser medföra ett utrymme för att generera tillväxt och framgångsrik utveckling (Winborg och Landström, 2001). Tidigare studier har bland annat visat att ökade leverantörsskulder har ett positivt samband med företags tillväxt (Fisman och Love, 2003). Chittenden et al. (1996) erbjuder en möjlig förklaring genom att uppmärksamma att nystartade och små företags tillgång till kapital är så begränsad att kortfristiga skulder kan utgöra en möjlighet till finansiellt slack som är nödvändigt för att finansiera utveckling och tillväxt av en ny verksamhet. Det finns fler exempel på studier av små och nystartade företag med begränsad tillgång till finansiering som på ett lyckosamt sätt har nyttjat just kortfristig finansiering och krediter för få en större hävstång på sin omsättning (se exempelvis Carter och Van Auken, 2005; Winborg och Landström, 2001). Speciellt för nystartade företag som ofta har knappa resurser kan nyttjandet av kortfristiga krediter i termer av förhandlade villkor för betalning till leverantörer innebära att företaget kan omsätta sitt kapital snabbare och därmed tillgängliggöra resurser för ökad försäljning och därmed omsättningstillväxt. Enligt ovanstående argument tyder det på att nystartade företags långfristiga skuldkvot kan bli så kostsamt att det hindrar en framgångsrik utveckling av företaget. Genom att långfristig skuldkvot leder till ökade kostnader till följd av informationsassymetri och ökade transaktionskostnader speciellt för nystartade företag så argumenterar vi för en negativ relation mellan långfristig finansiering och nystartade företags framgångsrika utveckling. Samtidigt finner vi stöd i litteratur om nystartade och små företag som visar att kortfristig skuldkvot kan bidra till finansiellt slack och skapa förutsättningar för nystartade företagare att framgångsrikt utveckla sin verksamhet. Mot ovanstående argument ställer vi upp följande hypoteser: Hypotes 3: Långfristig skuldkvot är negativt relaterad till nystartade företags framgångsrika utveckling. Hypotes 4: Kortfristig skuldkvot är positivt relaterad till nystartade företags framgångsrika utveckling. 8

17 2.4 Summering av teori I det här kapitlet har vi utgått från etablerade teorier av hur företags kapitalstruktur bidrar till dess överlevnad och framgång. Utifrån trade-off teorin och pecking order teorin, tillsammans med litteratur om finansiering av nyföretagande, har vi utvecklat ett antal hypoteser. I syfte att summera våra teoretiska argument och hypoteser så presenterar vi nedanstående figur se Figur 2. Enligt figuren framgår i huvudsak de argument som ligger till grund för vår hypotesprövning. I korthet menar vi att företags långfristiga skuldkvot bidrar till svårigheter för företag att överleva och framgångsrikt utvecklas. Samtidigt anger vi att nystartade företags kortfristiga skuldkvot kan öka dess möjligheter att överleva och framgångsrikt utvecklas. Trade-off teorin Pecking order teorin Överlevnad Långfristig skuldkvot Kortfristig skuldkvot Framgång Figur 2: Studiens modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad 9

18 3. METOD I detta kapitel presenteras de metodval vi gjort för att uppnå syftet med studien. Studien utgår från en positivistisk åskådning vilket innebär att avsikten med studien är att utveckla kunskap om en objektiv värld. Vi har antagit en deduktiv ansats och låter teoretiska argument ligga till grund för empiriskt testbara påståenden (hypoteser). Vi använder huvudsakligen kvantitativa metoder i avsikt att testa dessa hypoteser men vi utvecklar vår kunskap om de resultat som genereras genom uppföljande intervjuer. Kapitlet avslutas med en utvärdering av möjliga metodproblem. 3.1 Vetenskapligt synsätt Studien vilar på en positivistisk världsåskådning. Det vill säga antagandet att det finns en objektiv verklighet med strukturer som kan uppfattas, observeras, operationaliseras och studeras (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2006). I linje med grunderna i logisk positivism blir det därför meningsfullt att samla data om världen som kan användas för att förklara och förutspå kausala samband, så kallade orsak-verkan-samband. I vårt fall handlar detta om att med hjälp av logiska argument härleda fram påståenden. Vilka i sin tur kan testas empiriskt i form av hypoteser med hjälp av empiriska observationer i form av statistisk grunddata. Syftet med detta är att förklara vilka effekter företags kapitalstruktur har för dess framgång respektive överlevnad (Esaiasson et al., 2012). Det vetenskapliga synsätt som ligger närmast denna åskådning är det analytiska synsättet. 3.2 Vetenskaplig ansats Det analytiska synsättet utgår från att det finns en objektiv värld med strukturer som kan förklaras objektivt. Därför förutsätter vi att det går och är meningsfullt att generera testbara påståenden från en kombination av tidigare teorier och studier tillsammans med logiskt utvecklande argument för att skapa ett ramverk och ett antal hypoteser, vilka vi kan operationalisera och analysera mot insamlad empirisk data. Därefter kan vi bekräfta alternativt dementera det framtagna teoretiska ramverket som vi byggt i studiens teorikapitel, vilket följer ett deduktivt analysförfarande där teorier testas mot empiri för att dra slutsatser, en så kallad hypotetisk-deduktiv ansats (Holme och Solvang, 1997). På grund av detta arbetssätt antas forskningens objektivitet att stärkas och således blir processen mindre färgad utav författarnas personliga värderingar och åsikter (Patel och Davidson, 2011; Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2014). 3.3 Litteratursökning I denna studie har vi använt oss av universitetsbibliotekets databas PRIMO samt Google Scholar för att söka efter vetenskapliga artiklar som behandlar området. Arbetet började med breda sökningar för att bilda oss en uppfattning om tidigare forskning på ämnet. Efter omfattande litteraturgranskning bildade vi oss en uppfattning om vad tidigare forskning presenterat och vi kunde identifiera ett gap i forskningen. En utmaning består i att det finns många studier publicerade om kapitalstrukturer. Enligt Google Scholar har närmare 16 tusen studier refererat till Modigliani och Millers studie som publicerades I avsikt att få en mer precis träffbild genomförde vi litteratursökningar med ämnesord som tydligare kopplar till det ämne som vi ämnat undersöka. Exempel på sökord vi använt oss av är capital structure, new venture, new venture financing, new venture mortality, new venture performance, business growth, start up firms, och failure start up ventures för att nämna några. Vi har använt sökorden såväl enskilt som i kombination samt på svenska. När vi hittat 10

19 relevanta artiklar som behandlat studiens ämne har vi med hjälp av dess referenslista hittat ytterligare artiklar som hjälpt oss att bygga studiens teoretiska referensram som ligger till grund för studiens analys. Vi har även använt oss av litteratur som vi har lånat vid biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet, den har framförallt använts för att stärka och underbygga de metodval som vi har gjort. 3.4 Undersökningsstrategi I syfte att operationalisera mätbara påståenden och testa hypoteser enligt vårt vetenskapliga synsätt har vi designat en i huvudsak kvantitativ studie som går i linje med ett deduktivt angreppssätt (Johansson-Lindfors, 1993). Vi har valt att utgå från arkivdata för att testa de teoretiska argument som tagits upp och formulerats som hypoteser i teorikapitlet. Vi samlar in aktuell bokföringsdata eftersom det är information som är hårt reglerad genom bokföringsregler och i många studier även benämns som objektiv data. Vi utgår också från en longitudinell dataserie för att verkligen testa de kausala effekter som uppstår mellan de oberoende variabler vi studerar (kapitalstrukturen) och de beroendevariabler vi studerar (överlevnad och framgång). I syfte att följa upp studiens resultat samt bidra till studiens diskussion har vi även utformat en kvalitativ del där vi genomfört korta expertintervjuer vilket vi förklarar mer utförligt under avsnitt 3.8 Uppföljande intervjuer. 3.5 Urval och datainsamling Vi har valt ett rikstäckande urval där samtliga nyregistrerade aktiebolag i Sverige under verksamhetsåret 2000 ingår. Vi har utgått från företagens bokslut och använt oss av finansiell data för dessa företag under deras fyra första år av existens. Datamaterialet från perioden är extraherat från databasen Affärsdata som tillhandhåller årsredovisningar och finansiell information för alla svenska företag, Affärsdata har i sin tur inhämtat informationen från bolagsverket. Totalt registrerades företag i Sverige under år Information om dessa företag extraherades med organisationsnummer samt tillgänglig bokslutsinformation för verksamhetsåren 2000 till En uppföljning genomfördes 2015 genom att motsvarande information extraherades från Bisnode (tidigare Affärsdata). I det senare fallet avsågs bokföringsinformation för verksamhetsåren För att matcha dataurvalet med föregående extrahering användes organisationsnummer. Utöver företagens bokslutsinformation samlades även information om huruvida företaget hade överlevt eller ej. Vi baserar vår studie i huvudsak på arkivdata av flera orsaker. Först och främst så utgör insamlad data information som sammanställts enligt bokföringsprinciper och vi undviker möjliga fel i data på grund av att respondenter medvetet eller omedvetet förvränger viss information. Insamling av arkivdata är också en resursfråga. Att samla in motsvarande mängd information med hjälp av enkätmetodik alternativt intervjuer hade ställt stora krav på tid och resurser. Lång bortom vad som hade varit möjligt inom ramarna för denna studie. Vi använde insamlad data för att beräkna hur den genomsnittliga kapitalstrukturen för de fyra första åren påverkade företagets förutsättningar att överleva och framgångsrikt utvecklas under de totalt 14 studerade åren. I syfte att jämna ut ovanliga avvikelser mellan år har genomsnitt räknats ut, varför vardera informationsinsamling avser fyra år. Vi förklarar detta närmare när vi beskriver operationalisering av studiens variabler. 11

20 Viss bearbetning av data har gjorts inför analysarbete. Först har samtliga företag som utgör del av koncern exkluderats med avsikt att samtliga företag ska vara nystartade företag och inte en förlängning av redan befintligt företagande, företag som bildats ur en koncern har ett stabilare stöd än nystartade fristående företag eftersom dessa tenderar att ha fördelaktiga affärsnätverk samt tillgång till kapital från moderbolaget från start. Enligt registret var 3379 företag del av koncern vid bildandet varför dessa motsvarande 16,3% av företagen exkluderas från vidare analyser. Detta har minskat studiens urval till företag. För överlevnad har företag med saknade värden (1510 st) exkluderats vilket ger ett urval på st företag. För analys av framgång har de företag som inte överlevt fram till 2010 (7378 st) uteslutits vilket gav ett slutligt urval på 8421 stycken företag. 3.6 Operationalisering av studiens variabler I detta avsnitt operationaliserar vi de begrepp som är centrala för vår studie. Operationaliseringen ämnar förklara hur studiens teoretiska nyckelbegrepp görs mätbara för den empiriska prövning som de ska utsättas för. Vi presenterar nedan studiens beroende-, oberoende- samt kontrollvariabler i tur och ordning och för en diskussion om hur vi har operationaliserat dessa begrepp: Beroendevariabler Överlevnad: har operationaliserats utifrån information om huruvida företag inträtt i likvidation eller konkurs under de 11 studerade åren. Överlevnad redovisas i data som en dikotom variabel vilken antar värdet 0 för de företag som inte överlevt (de vill säga har begärts i likvidation eller konkurs) och värdet 1 för de företag som överlevt. Denna operationalisering har använts i många vetenskapliga studier för att studera företags överlevnad alternativt misslyckande (Geroski et al., 2010). Framgång: har operationaliserats som företags uthålliga omsättningstillväxt. Där högre omsättningstillväxt motsvarar större framgång. För nystartade företag visar det hur företaget lyckas omsätta en idé till en kommersiell vara som når en större marknad över tid. Den genomsnittliga omsättningstillväxten har vi räknat ut genom att beräkna den genomsnittliga årliga förändringen i omsättning för perioden 2010 till Det finns flera fördelar med att använda en genomsnittlig omsättningsförändring. Genomsnittet jämnar ut en del variationer i data till följd av att vissa företag presenterar enstaka bokslut med höga försäljningssiffror som inte upprätthålls över tid. Genomsnittet representerar också på ett bättre sätt vår definition av att det ska representera företagets framgångsrika utveckling, eftersom enstaka år av omsättningstillväxt inte kan redogöra för begreppet framgångsrik utveckling på samma sätt som ett genomsnitt över fler år. För att undvika att mäta höga årliga avvikelser av företagens prestationer visar därför genomsnittlig omsättningstillväxt ett mer rättvist resultat för framgångsrik utveckling över tid. Det är relativt vanligt att företagsprestationer och framgång operationaliseras med genomsnittlig omsättningstillväxt (Murphy et al., 1996; Brush och Vanderwerf, 1992) Oberoende variabler Kapitalstruktur: Företagens kapitalstruktur har operationaliserats utifrån den genomsnittliga kortfristiga (företagets skulder som redovisas som kortfristiga, dvs omsätts under ett år) respektive långfristiga (företagets skulder som redovisas som långfristiga, dvs omsätts på längre sikt än ett år) skuldkvoten som presenterats i företagens bokslut för perioden Respektive skuldkategori har ställts i 12

21 relation till företagets totala balansomslutning för att beräkna skuldkvoten, vilket följer hur företags kapitalstruktur har operationaliserats i flertalet andra studier (Titman och Wessels, 1988; Hall et al., 2000; Cassar och Holmes, 2003; Barbosa och Moraes, 2003). Vi studerar hur kapitalstrukturen under de inledande åren av sin verksamhet har betydelse för den framgång och den överlevnad företagen uppvisar upp till 11 år senare. Vi argumenterar att det är av betydelse att studiens oberoende variabel (kapitalstruktur) uppskattas en tidsperiod före studiens beroendevariabler (framgång och överlevnad) då detta utgör en central förutsättning för att testa kausala argument och för att testa de faktorer som beskrivits i teorin. Enligt såväl trade-off som pecking order teorin är det troligt att det tar en viss tid innan företag som får en obalans i sin kapitalstruktur också antingen uppvisar finansiell nöd och där påföljande problem med överlevnad alternativt framgångsrik utveckling av företaget Kontrollvariabler Kontrollvariabler: I avsikt att kontrollera för andra variablers effekt på överlevnad och framgång så använder vi ett antal kontrollvariabler som tidigare studier lyft fram som viktiga faktorer för att förklara just överlevnad och framgång (Se exempelvis Chandler och Hanks, 1998; Hall et al., 2000; Cassar och Holmes, 2003; Barbosa och Moraes, 2003; Cassar, 2004). I vår studie kontrollerar vi för effekter från företag som under tidsperioden förändrat verksamhetsinriktning eller geografiskt läge. Vi kontrollerar också för företagets nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda eftersom storleksvariabler tidigare visats centrala för att förstå överlevnad och framgång. Vi beskriver i punktform hur vi operationaliserat respektive kontrollvariabel. Förändrad verksamhetsinriktning oparationaliseras genom huruvida företaget förändrat SNI-kod 2 mellan de båda datainsamlingarna. Variabeln är dikotom och kodas som 0 om företaget fortsatt har samma verksamhetsinriktning som tidigare och 1 om företaget bytt SNI-kod någon gång under perioden Förändrat geografiskt läge operationaliseras som en dikotom variabel där de företag som har kvar sin verksamhet i samma kommun under hela perioden kodas som 0 och där företag som bytt kommun någon gång under samma tidsperiod kodas som 1. Nettoomsättning operationaliseras som företagets omsättning under Balansomslutning operationaliseras som företagets balansomslutning för Antal anställda operationaliseras som företagets antal anställda för Vi har uppskattat kontrollvariablerna för året 2010 för att säkerställa kausaliteten i mätningarna. Om vi hade inkluderat flera år efter 2010 så hade det funnits en risk att effekterna egentligen baserats på omvänd kausalitet. I syfte att undvika detta har vi uppskattat värden för alternativt fram till Analysmetod Innan analyser har data kontrollerats genom att den genomsökts efter avvikelser eller statistiska felvärden. Vi har inte funnit någon anledning att på något sätt påverka den 2 Standard för svensk näringsgrensindelning 13

22 data som använts. Vi har inte genomfört några imputeringar av saknade värden eller annan påverkan som vanligt kan förekomma i kvantitativa analyser. Själva data-analysen har genomförts i fyra huvudsakliga steg. Först har vi genomfört deskriptiva analyser. Vi har beräknat medelvärden och standardavvikelser, presenterat enklare diagram. Allt med avsikt att ge en bild av det råmaterial som ligger till grund för studien. Därefter har vi genomfört själva hypotestestningarna. Dessa har baserats på två olika typer av regressionsanalyser, linjär och logistisk regression. Regressionsanalyser handlar i enkelhet om att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan en beroende och en/flera oberoende variabler. I vårt fall har vi utgått från en multipel linjär regression där vi antagit att vi kan påvisa ett linjärt samband mellan ett antal oberoende variabler (kort- och långfristig skuldkvot samt kontrollvariabler) och en beroende variabel (överlevnad och framgång). Skillnaderna mellan analyserna är att beroendevariablerna är kodade på olika sätt. Framgång är operationaliserat som omsättningstillväxt och mäts i procent medan överlevnad är en dikotom variabel som antar två värden (antingen har företaget överlevt eller inte). Medan framgång studerats med en multipel linjär regression har överlevnad studerats med en logistisk regression. Den logistiska regressionen beräknar sannolikheten för beroendevariabeln att anta ett av de två möjliga värdena. En multipel logistisk regression kan också avslöja huruvida endera oberoende variabel påverkar sannolikheten för beroendevariabeln överlevnad att anta ett av de två möjliga värdena. Avslutningsvis har vi genomfört ett fåtal post-hoc analyser med avsikt att tydliggöra de resultat som framkommit i studien och på så sätt ge bidrag till studiens diskussion, samt testa för om andra samband kan föreligga. Analyserna är framförallt av deskriptiv karaktär och avser att tydliggöra resultaten på olika sätt med hjälp av tabeller och grafer. Dels har uppföljande expertintervjuer genomförts, dessutom har även en kvadrerad form av studiens oberoende variabler testats för att se om det kan föreligga ett ickelinjärt samband i testerna. Samtliga kvantitativa analyser har genomförts med hjälp av IBM SPSS statistics 20. Vi har följt de anvisningar som angetts av IBM (2011) för att genomföra och utvärdera våra kvantitativa analyser. Vi har även sökt information om regressionsanalyser på forum och i olika statistikböcker. 3.8 Uppföljande intervjuer I avsikt att följa upp de resultat som genererats från den kvantitativa studien så genomfördes ett antal intervjuer. Dessa kan bäst beskrivas som expertintervjuer eftersom de fokuserade på att tillfråga ett antal olika personer med kunskap och erfarenhet inom finansiering och nyföretagande om hur de ser på studiens resultat och bidra till en utvecklad förståelse för hur kapitalstrukturen påverkar nystartade företags förutsättningar för framgång och överlevnad (Backman, 1998). De kvalitativa intervjuerna syftar till att utveckla förståelse för hur kapitalstrukturen påverkar nyföretagens förutsättningar enligt det delsyfte som är framställt i studien. Så avsikten med de uppföljande intervjuerna är att bidra med förståelse för de resultat som genereras i den kvantitativa delen av studien. 14

23 Genom att tillföra ett kvalitativt inslag i studien så förväntas resultatet stärkas eftersom resultatet från dessa intervjuer tillför möjliga förklaringar till varför det kvantitativa resultatet ser ut som det gör. Därmed bidrar detta inslag till en diskussion med flera infallsvinklar. I syfte att få så trovärdiga förklaringar som möjligt identifierade vi ett antal respondenttyper som kan tänkas nyansera resultaten på olika sätt, samtliga har lång erfarenhet inom respektive bransch. För att utveckla förståelsen för resultaten identifierades följande respondenttyper: Företagare som genomgått nyföretagarprocess nyligt Bankpersonal Revisor Redovisningskonsult Inkubator Vi genomförde korta telefonintervjuer med en person för varje respondenttyp. Urvalet kan bäst beskrivas som ett bekvämlighetsurval där vi intervjuade personer som vi känner alternativt blev hänvisade till (Esaiasson et al., 2012). Eftersom två av respondenterna önskade vara anonyma så har vi valt att anonymisera samtliga respondenter som deltagit i de uppföljande intervjuerna. Intervjuerna genomfördes över högtalartelefon och tog närmare femton till tjugo minuter i de flesta fallen. Vi skrev anteckningar och avslutade intervjuerna med att summera vad som framkommit. Samtliga respondenter instämde i de summeringar som presenterats. Resultaten från intervjuerna sammanställs i tabeller och används framförallt för att utveckla förståelsen för de resultat som genererats från studien. Intervjuresultaten har också bidragit till utveckling av teoretiska såväl som praktiska implikationer. 3.9 Studiens trovärdighet Vi har baserat vår studie på tidigare forskning, följt tidigare teorier när vi genererat hypoteser, och använt liknande operationaliseringar som tidigare studier. Allt för att bygga en stark och trovärdig studie. Vi har också försökt informera om de val vi gjort och hur vi tagit ställning i diverse frågeställningar för att möjliggöra för läsaren att utvärdera studiens trovärdighet. I syfte att skapa denna transparens så lyfter vi i det här avsnittet upp ett antal frågeställningar som är centrala för studiens trovärdighet och diskuterar dem mer ingående Reliabilitet En studies reliabilitet avser hur tillförlitlig studiens resultat är (Holme och Solvang, 1997). Det finns olika typer av reliabilitet. I termer av huruvida resultatet av denna studie kan repliceras med liknande resultat, så kallad test-retest-reliabilitet (Esaiasson et al., 2012), har vi försökt vara så detaljerade som möjligt med information om urval, operationaliseringar, analysmetoder etcetera. De resultat som genererats från vår studie är giltigt för det urval som studien baseras på, och även om det är omfattande med mer än tjugo tusen företag, så behöver framtida repliceringar visa hur studiens resultat står sig i andra tider och i andra länder, under andra förutsättningar. Studien är konstruerad kring objektiv data, varför interbedömarreliabilitet inte är en central parameter att utvärdera för studien. Det data som använts i analyser följer strikta krav på hur den är uppställd i form av årsredovisningslagen samt att de metoder som 15

24 använts för att analysera data följer allmänna regler för hur regressionsanalyser genomförs Validitet Validitet avser huruvida en studie mäter det som avses att mätas (Holme och Solvang, 1997). En studie kan använda sig av reliabel information men ändå sakna validitet om informationen inte mäter det studien avser att mäta (Holme och Solvang, 1997). Vi var därför noggranna med att försäkra oss om att det data vi använde oss utav kunde svara på studiens syfte. För att ytterligare säkra studiens validitet var det därför en nödvändighet att vi använde oss av valid information. Vår studie avsåg att mäta hur företags kapitalstruktur påverkar företagens framgång och överlevnad, förutom att datamaterialet vi använde oss utav skulle vara reliabelt så måste det även ha en definitionsmässig validitet. (Holme och Solvang, 1997). För att säkerställa detta har vi varit noggranna vid vår operationalisering av studiens variabler för att säkerställa att studiens hypoteser stämmer överens med den inhämtade data. Vi har också använt tidigare studier för att säkerställa att våra operationaliseringar följer allmänna normer för hur dessa variabler har operationaliserats tidigare. 16

25 4. RESULTAT I det här kapitlet presenterar vi det empiriska materialet och resultaten från de analyser som ligger till grund för att testa de hypoteser vi ställt upp i tidigare kapitel. Vi börjar med att redovisa beskrivande statistik för den population av nyföretagare som registrerades i Sverige under Detta görs med avsikt att ge en bild av hur urvalet ser ut och med avsikt att ge läsaren en möjlighet att bedöma tillförlitligheten i datamaterialet. Därefter redogör vi för vår hypotestestning och de resultat som ges av hypotestestningen. Avslutningsvis så genomför vi även så kallade post-hoc analyser i syfte att undersöka under vilka villkor våra resultat är giltiga. De senare analyserna är av mer induktiv karaktär och syftar främst till att undersöka resultatens giltighet och om det finns mer komplexa samband än de som framkommit i den deduktiva hypotestestningen. Vi presenterar även resultatet från uppföljande intervjuer med företagare, bank, inkubator, redovisningskonsult och revisor med avsikt att utveckla förståelsen ytterligare för studiens resultat och implikationer. De samlade resultaten analyseras mot studiens teoriavsnitt och ligger till grund för studiens diskussion och förslag till framtida forskning. 4.1 Beskrivande statistik Under år 2000 startade totalt aktiebolag i Sverige, av dessa registrerade fler än hälften sitt säte i något av Sveriges tre till befolkningen sett största län: Stockholms län, Västra Götalands län eller Skåne län. Som det visas nedan i figur 3 var det län som hade störst andel nystartade aktiebolag Stockholms län där 39,7% av företagen startade sin verksamhet, i Västra Götalands län var andelen 15,6% och Skåne län stod för 11,7%. Det län som stod för lägsta andelen av nystartade företag var Gotlands län som också är Sveriges minsta län, där startade endast 0,3% av alla företag under det året. I de övriga länen låg fördelningen jämt mellan 1,1-3,0%. 33% 40% Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Övriga län 12% 15% Figur 3: Fördelning av nystartade företag per län år 2000 Näringsgrensindelning av de företag som registrerades år 2000 visualiseras i figur 4 nedan. Indelningen följer klassificeringen standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI). Enligt indelningen så tillhörde flest företag (25,0%) tjänstegruppen andra företagstjänster i vilket tjänste- samt konsultområden såsom bland annat juridik, redovisning, arkitektur och reklam ingår. Näst flest företag (10,5%) startades inom databehandlingsverksamhet i vilket IT-tekniska områden är inkluderat. Därefter 17

26 registrerades 8,4% av de nystartade företagen inom näringsgrenen parti- och agenturhandel utom med motorfordon. Denna grupp består av företag som arbetar med återförsäljning av nya samt begagnade varor till grossister. Andra näringar där många företag startade var byggverksamhet (8,1%), detaljhandel (7,7%), hotell- och restaurangverksamhet (4,4%) samt rekreations-, kultur- och sportverksamhet (3,3%). Övriga 55 näringsgrenar står tillsammans för totalt 20,0% av andelen nystartade företag. 30% 25% 25% Andel nystartade (%) 20% 15% 10% 10% 8% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 3% 3% 3% 0% Näringsgren (SNI) Figur 4: Fördelning av nystartade företag per näringsgren år 2000 Företagens storlek varierade ganska kraftigt vid de första boksluten. I genomsnitt hade företagen tre anställda under de första fyra verksamhetsåren. Detta kommer sig framförallt av att ett fåtal företag registrerades med ett stort antal anställda (>1000 anställda). Medianvärdet av antalet anställda uppgår däremot till en anställd. Som figur 5 visar hade en relativt betydande del av företagen (37,4%) inga anställda och likaså hade 24,0% endast en anställd. Endast 16,7% av företagen i urvalet var större än mikroföretag (dvs hade fler än fem anställda) under de första fyra åren. 18

27 50,0% 45,0% 45,8% Andel nystartade företag (%) 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 37,4% 15,4% 5,0% 0,0% 1,2% Utan anställda 1-5 anställda 6-50 anställda anställda Antal anställda år ,1% Över 250 anställda Figur 5: Fördelning av nystartade företag per storlekskategori år 2000 I figur 6 nedan redovisas distribution av årsomsättning för företagen som registrerades år Ett antal företag (46,2%) omsatte under 500 tusen kronor under det första verksamhetsåret medan ett fåtal företag (4,8%) omsatte över 10 miljoner kronor. Samtidigt framgår att hälften av företagen som registrerades under år 2000 omsatte mellan 0 kronor och 1924 tusen kronor under det första verksamhetsåret. Figuren nedan visar hur spridningen i omsättning ser ut för företagen under de första verksamhetsåren. Det är tydligt att det finns en svag positiv utveckling av företagens omsättning för de första fyra åren. För de fyra sista åren, det vill säga , visas dock en avtagande omsättning. Detta visas av figurens kvartiler ett och tre (lådans markeringar) samt av medianen (plustecknet i figuren) Omsättning (tusentals kr) År Figur 6: Distribution årsomsättning På motsvarande sätt så redovisar figuren nedan företagens utveckling av balansomslutning. För de första fyra åren så hade mer än hälften av företagen en balansomslutning om en miljon kronor. Figuren nedan (se Figur 7) visar att företagen i 19

28 genomsnitt bygger balansomslutningen över de första åren. Dock är det tydligt att ungefär hälften av företagen behåller en balansomslutning om kring en miljon kronor över tid. Balansomslutning (tusentals kr) År Figur 7: Distribution balansomslutning Företagen har under verksamhetens första år i genomsnitt finansierat sin balansomslutning till 35,2% med långfristiga skulder, till 37,3% med kortfristiga skulder och till 27,5% med eget kapital. Figur 8 nedan visar hur den genomsnittliga finansieringen av företagens balansomslutning har sett ut under tidperioden Företagens långfristiga skuldkvot är relativt stabil över hela den studerade tidsperioden. Däremot ser vi att företagens kortfristiga skuldkvot gör en markant nedgång och står 2011 för endast 25,1% av balansomslutningen för att nästan vara noll Över denna tid ser vi samtidigt att företagens egna kapital tar en större del av omslutningen vilket innebär att företagens egna kapital har ersatt dess kortfristiga skuldsättning över tid. Detta har att göra med att reglerna för momsredovisning förändrades under det aktuella året, vilket påverkade bokslutet under det året för en mängd företag. Detta år ingår dock inte i analyserna där medelvärdet av företagens kapitalstruktur för de första fyra åren jämförs med överlevnad och framgång (den senare som ett genomsnitt för de senaste fyra åren). 20

29 Andel av balansomslutning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År Eget kapital Kortfristig skuldkvot Långfristig skuldkvot Figur 8: Fördelning av eget kapital och skulder De deskriptiva analyserna visar att majoriteten av företagen som registrerades år 2000 registrerades inom företagstjänstesektorn och har sitt säte i något av storstadslänen. Merparten av företagen har startat som små företag såväl vad avser antal anställda som omsättning och balansomslutning. En tidsanalys visar små förändringar vad avser storleksvariabler. Vilket indikerar att företagen i genomsnitt har vuxit något över tiden. Vid en jämförelse med statistik från statistiska centralbyrån så har ungefär lika många aktiebolag registrerats per år under 2000-talet och det genomsnittliga antalet anställda och den genomsnittliga omsättningen för aktiebolagen skiljer sig inte markant mellan urvalet som studeras för år 2000 som för företag som registrerats senare under talet. Därmed kan detta urval ses som representativt för nystartade företag. 4.2 Hypotestestning Hypotestestningen genomfördes med hjälp av två olika men besläktade analysmetoder: linjär regression och logistisk regression. Dessa metoder är närmare beskrivna i metodkapitlet ovan. Analyserna samt resultatet av dem beskrivs under respektive rubrik nedan. Innan vi ställer upp och testar hypoteserna empiriskt så redogör vi för studiens variabler desriptivt. I tabell 1 nedan listas studiens variabler och där framgår medelvärde, standardavvikelse och korrelationer. Medelvärdet för överlevnad visar att cirka 53% av företagen som registrerats är fortsatt aktiva efter den studerade perioden. Korrelationer anger att organisationer som startar med större antal anställda, större balansomslutning och högre omsättning har en svag positiv koppling till överlevnad. Även om den är signifikant är det möjligt att effektstorleken är så pass liten så att dess praktiska signifikans kan ifrågasättas. 21

30 På samma sätt visar korrelationstabellen att det finns en svag koppling mellan kapitalstruktur, speciellt kortfristig skuldsättning, och framgång. Dessa resultat kan också ifrågasättas då korrelationstabellen inkluderar bokslut från företag som såväl överlevt som de som har ingått konkurs. Resultat från korrelationstabellen ska därför tolkas med viss försiktighet. Viktigt att notera är också att det inte finns några korrelationer som överstiger 0,7 vilket är ett gränsvärde som ofta används för att förstå när effekter mellan starkt korrelerade oberoende variabler kan påverka resultat i regressioner på ett icke önskvärt sätt (Farrar och Glauber, 1967). 22

31 Variabler Medelvärde Standard- avvikelse Överlevnad 0,53 0, Framgång 3,65 87,37 0, Kortfristig skuldkvot 0,78 11,51-0,01 0,04 ** Långfristig skuldkvot 0,27 3,10-0,02 * 0,00 0,03 ** Nettoomsättning (tkr) 9 181, ,25 0,04 ** -0,01-0,01-0, Summa tillgångar (tkr) , ,37 0,03 ** -0,01-0,01 0,00 0,29 ** Antal anställda (st) 4,97 54,10 0,03 ** -0,01-0,01-0,01 0,65 ** 0,17 ** Förändring i näringsinriktning 0,00 0,06 0,01-0,01 0,01-0,01 0,01-0,01 0, Geografisk förändring 0,90 0,29-0,14 ** -0,01 0,01-0,02 ** 0,01-0,01 0,01 0,00 Not: Kontrollvariabler såsom nettoomsättning, summa tillgångar, och antal anställda är uppskattade för år Tabell 1: Korrelationstabell 23

32 4.2.1 Överlevnad För analysen har samtliga företag som registrerats år 2000 med undantag för de 3379 företag som ingår i koncernbildningar samt de 1510 fall där uppgift om status saknas använts i analyser. Detta ger att totalt företag ingår i analysen om överlevnad. Av dessa har 46,7% inträtt likvidation eller försatts i konkurs. Motsvarande 53,3% av företagen är fortsatt aktiva. Detta framgår av den variabel avseende aktivstatus som ingår i företagsregistret. Figuren nedan (se figur 9) ger en övergripande bild över hur överlevnadsgraden bland företagen ser ut per län. Sett till region har Götaland, Halland och Kronobergs län högst överlevnadssnittet medan Gävleborg, Blekinge och Stockholms län har lägst överlevnadssnitt. Det är en relativt markant skillnad i överlevnad mellan regionerna. Som högst är överlevnaden närmare 75,0% och som lägst är den 45,1%. Överlevnadsgrad 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 9: Överlevnad mellan regioner Sett till näringsgrenar som har högst överlevnadsgrad så finns det ett par där närmare 80% av företagen har överlevt 3. Sett till näringsgrenar med fler än 50 nystartade aktiebolag under 2000 så finner vi att skogsbruk och service till skogsbruk har en överlevnadsgrad på 79,1%; hälso- och sjukvård har 79,0% samt sociala tjänster ex. veterinärverksamhet samt annan serviceverksamhet utgörs av en överlevnadsgrad på 78,8%. Vidare har Jordbruk, jakt och service samt utbildning en överlevnadsgrad på 77,9% samt 77,7%. Fastighetsverksamhet som är en av de branscher som hade flest antal nystartade företag hade en överlevnadsgrad på 74,9%. Län 3 Det finns ett fåtal näringsgrenar med närmare 100% överlevnad. Gemensamt för dessa är att endast något enstaka företag registrerades under 2000 vilket gör en jämförelse något skev. 24

33 80% 78% Överlevnadsgrad 76% 74% 72% 70% 68% Figur 10: Näringsgren med högst andel överlevande Näringsgren Av de tio näringsgrenar där flest antal aktiebolag registrerades under år 2000 så har företag inom hotell- och restaurangverksamhet haft störst andel företag som har gått i konkurs under de första tio verksamhetsåren. 508 företag startades inom hotell- och restaurangverksamhet och fram till 2013 har 228 av dessa gått i konkurs, det betyder att nära hälften av alla företag inom branschkoden gått i konkurs. Andra stora branscher som drabbats hårt av konkurs är detaljhandel där 38,2% gått i konkurs, i parti- och agenturhandel utom med motorfordon ligger siffrorna på 37,6%, samt handel med och service av motorfordon har en andel på 37,7%. För databehandlingsverksamhet m.m. som var den bransch om hade näst flest nystartade företag så ligger konkursandelen på 34,9% och för andra företagstjänster som var den bransch som hade flest antal nystartade företag så ligger andelen konkurser på 30,5%. Sett till de företag som har högsta andelen konkurser får vi av samma anledning som med överlevnad undersöka de branscher med fler än 50 nystartade företag, då finner vi att post- och telekomkommunikationer har högst andel på 57,4%, och näst högst har Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet med 47,2%. 25

34 Resultatet från den logistiska regressionen (se tabell 2 nedan) visar att stöd finns för hypotes 1 vilken postulerar att långfristig skuldkvot är negativt relaterad till överlevnad (β=-0,40; p=0,01). Däremot har den kortfristiga skuldkvoten inte någon signifikant påverkan på företagets överlevnad (β=-0,05; p=0,47) vilket innebär att vi inte finner stöd för hypotes 2 vilken uttryckt att företagens kortfristiga skuldkvot är positivt relaterad till överlevnad. Ingen av studiens kontrollvariabler har en signifikant inverkan på företagens överlevnad vare sig i modell 1 eller modell 2. Modell 1 uppskattar enbart kontrollvariabler och visar att ingen av kontrollvariablerna har en signifikant inverkan på överlevnad. I modell 2 inkluderas även de direkteffekter som studien avser testa och i modellen ändras inte kontrollvariablernas effekter nämnvärt. Det förefaller därför som att kapitalstrukturen är viktigare än såväl omsättning, total kapitalbildning och antal anställda. Relationer Modell 1 Modell 2 Direkteffekter Kortfristig skuldkvot -0,05 Långfristig skuldkvot -0,40 ** Kontrollvariabler Nettoomsättning 0,00 0,00 Balansomslutning 0,00 0,00 Antal anställda -0,01 0,01 SNI-förändring 16,86 16,89 Geografisk lokalisering 0,01 0,04 *** p <.001, ** p <.01, * p <.05, p <.10 Beroendevariabel: Överlevnad Tabell 2: Logistisk regression Framgång I analysen av vilken betydelse företagets kapitalstruktur har för dess framgång så har företag som ingår i koncernbildning samt företag som inte överlevt (7378 st) uteslutits från analyserna. Totalt ingår 8421 företag i regressionsanalyserna. En linjär regressionsmodell utvecklades med genomsnittlig omsättningstillväxt för åren som beroendevariabel. Vi valde, i likhet med många tillväxtstudier, att använda en genomsnittlig omsättningsförändring för att reducera effekter från naturliga variationer i försäljnings- och orderingångar (Murphy et al., 1996; Brush och Vanderwerf, 1992). Som oberoende variabler ingår utöver kortfristig och långfristig skuldkvot även kontrollvariabler i form av vilka företag som bytt verksamhetsinriktning (SNI förändring), som bytt geografiskt läge (ändrad kommun), samt nettoomsättning, summa tillgångar och antal anställda för verksamhetsåret Av kontrollvariablerna är det enbart en variabel som har en signifikant inverkan på företagets genomsnittliga omsättningstillväxt och det är huruvida företaget har bytt geografiskt läge under de första 10 verksamhetsåren. Enligt resultaten så har företag som har bytt geografiskt läge i genomsnitt en sämre omsättningstillväxt än företag som inte bytt geografiskt läge (β=-0,041; p=0,002). Detta kan te sig rimligt då de företag som tar sig an nya fysiska marknader på nytt får utveckla kundunderlag och bygga upp delar av verksamheten på nytt. Företagens omsättning, totala tillgångar, antal anställda eller byte av företagsinriktning (SNI-förändring) har inte någon signifikant inverkan. Detta framgår av modell 1 där kontrollvariablerna testas. 26

35 Hypotesprövningen avser huruvida kortfristig respektive långfristig skuldkvot relaterar till det nystartade företagets omsättningstillväxt. Resultaten av modell 2 där dessa direkteffekter infogats visar att kontrollvariablernas effekt inte förändras nämnvärt men att såväl kortfristig som långfristig skuldkvot är signifikant relaterade till företagens omsättningstillväxt. Koefficienterna visar dock att resultaten är i för studiens hypoteser fel riktning. Hypotes 3 angav att långfristig skuldkvot är negativt relaterad till nystartade företags omsättningstillväxt. Resultaten visar att den långfristiga skuldkvoten är signifikant relaterad till företagens omsättningstillväxt (p<0,001) men att koefficienten är positiv istället för negativ (β=0,12). Detta innebär att långfristig skuldkvot i genomsnitt är positiv för framtida omsättningstillväxt. På motsvarande sätt är resultaten för Hypotes 4 iögonfallande utifrån studiens teoretiska argument. Hypotes 4 angav att kortfristig skuldkvot är positivt relaterad till nystartade företags omsättningstillväxt. Resultatet visar mycket riktigt att relationen är signifikant (p=0,009) men att koefficienten är negativ (β=-0,04) vilket innebär att den kortfristiga skuldkvoten är negativt relaterad till det nystartade företagets omsättningstillväxt. Studien visar med andra ord att unga företag med en relativt sett större kortfristig skuldkvot i genomsnitt har en sämre omsättningstillväxt än företag med lägre kortfristig skuldkvot. Totalt förklarar analysen 1,4% av variansen i beroendevariabeln (R2 = 0,014). För en samhällsvetenskaplig studie där endast ett fåtal effekter testas är detta inte onormalt även om det vid en anblick kan förefalla lågt. I studier av komplexa fenomen där det är tänkbart att många variabler har betydelse så är det inte orimligt att uppnå denna typ av förklaringskraft för modellen (Bjereld et al., 2009). Relationer Modell 1 Modell 2 Direkteffekter Kortfristig skuldkvot -0,04 ** Långfristig skuldkvot 0,12 *** Kontrollvariabler Nettoomsättning -0,01-0,01 Balansomslutning 0,01 0,00 Antal anställda -0,01 0,00 SNI-förändring -0,01 0,00 Geografisk lokalisering -0,04 ** -0,04 ** *** p <.001, ** p <.01, * p <.05, p <.10 Beroendevariabel: Framgång Tabell 3: Linjär regression 27

36 4.3 Post-hoc analyser av alternativa förklaringar I syfte att utreda alternativa förklaringar och att skapa en djupare förståelse för studiens resultat så har vi genomfört en utredning om resultaten egentligen bör ta hänsyn till icke-linjära effekter. Till en början testar vi huruvida de linjära antaganden vi ställt upp för hypotesernas relationer stämmer. Genom att föra in kvadrerade variabler i studien så testar vi förutsättningar för huruvida resultaten bäst beskrivs genom icke-linjära effekter. Exempelvis kan det vara möjligt att vissa effekter som studeras i den här studien når ett optimum vid en punkt varefter ytterligare ökning av den oberoende variabeln leder till en förändrad inverkan på beroendevariabeln. Vi har testat att föra in en kvadrerad form av såväl kortfristig som långfristig skuldkvot i samtliga modeller som vi testat i studien och vi finner inte att någon av de kvadrerade variablerna är signifikanta alternativt att modellens förklaringskraft ökar i något av fallen. Därför utgår vi från att den föreslagna linjära modellen över kapitalstrukturens inverkan på överlevnad och framgång är giltig. 4.4 Kvalitativ uppföljning av studiens resultat I syfte att följa upp resultaten från studien, speciellt de resultat som inte följt hypotesernas riktning och argument, har vi genomfört ett antal intervjuer. Vi har identifierat ett antal personer som arbetar med företagsfinansiering och frågat dem om de kan hjälpa till med att förklara studiens resultat. Nedan summerar vi i en tabell (se Tabell 4) de kommentarer vi fått. Vi analyser därefter kortfattat resultaten i förhållande till hypoteser och teori. Vi har valt att kontakta personer som på olika sätt arbetar med företagsfinansiering. Först och främst har vi intervjuat en person som har erfarenhet av att starta upp och driva företag. Därefter har vi intervjuat en regionchef på en av de större bankerna, vi har intervjuat en revisor och en redovisningskonsult och vi har även intervjuat en person som representerar en inkubatorverksamhet. Den senare har lång erfarenhet av att agera som rådgivare för nyföretagare. Vid intervjuerna har vi ställt tre frågeställningar. Den första har varit en öppen frågeställning om vilken betydelse kapitalstrukturen (kort- och långfristig skuldkvot) har för nystartade företag. Den andra frågan har varit specificerad utifrån det resultat som visat att företag som i större utsträckning har en kortfristig skuldkvot också har en sämre omsättningsutveckling över tiden. Respondenterna har betts kommentera resultatet utifrån vad de upplever att resultatet kan bero av. I den tredje frågeställningen uppmanas respondenten att kommentera resultatet som visar på att företag som i en större utsträckning har långfristig finansiering har en positiv omsättningsökning men samtidigt löper större risk att gå i konkurs. 28

37 Organisation Kapitalstrukturens betydelse Kortfristig skuldkvot Långfristig skuldkvot Nyföretagare Det är klart att det påverkar i viss mån vems pengar man använder. Vissa finansiärer uppskatttar risk mindre och det har också att göra med hur långsiktigt eller kortsiktigt man tvingas arbeta. Bank Det finns tre faktorer som spelar in på hur banken värderar risken att låna ut till företag. Dessa är förtroende för ledningen, återbetalningförmåga och rimlig fördelning mellan eget och lånat kapital (en bedömning som görs från fall till fall). Därigenom har kapitalstrukturen betydelse men det finns även andra faktorer som påverkar företagets framgång och överlevnad. Redovisningskonsult Tror att det är viktigt att man har möjlighet till en långfristig skuldkvot vid uppstart då det vid uppstart behövs vid lageruppbyggnad och/eller investering av tex fastigheter eller inventarier. En kort skuldkvot kräver en snabb lageromsättningshastighet och/eller en snabb amorteringshastighet. Att starta ett nytt företag handlar om att ta en idé och investera tid och resurser i att förverkliga den. Att enbart arbeta med kortsiktig finansiering gör det svårt att fokusera på vad som är den egentliga uppgiften. Det kan lätt leda till att man blir ett ACME-företag (A Company that Makes Everything) istället för företag som utvecklas och hittar sin uppgift. Svårt att kommentera, en förklaring kan vara att om de hade lånat pengar mer långsiktigt hade de kunnat komma snabbare ur startblocken. Vet inte. Men det kanske blir att man fokuserar på fel saker. Istället för att använda energi på produkt eller tjänst (kärnverksamhet) så går energi till att få ekonomin att fungera. Att få in mer kapital i verksamheten kan ge en rejäl skjuts för att kommersialisera idéen. Men om det blir fel så är det ganska svårt att hinna korrigera verksamheten och det kan gå ganska snabbt från en verksamhet som verkar stabil till en situation som blir svår att hantera. Tillfört lånekapital ger högre utväxling på omsättningen, dock ökar detta även risken för företaget eftersom dess åtaganden ökar. Engagemanget kanske blir för enkelt så att man vilseleds i en falsk trygghet. Det är viktigt i en växtvärksprocess att ha full kontroll på resultatutveckling och uppföljning samt resultatavstämningar. Det är där man kanske tappar kontrollen. Revisor Är till stor del beroende på hur kapitalintensiv bolagets verksamhet är. Är inte finansieringen löst för stora investeringar är det svårt att få verksamheten att fungera. Svårt att kommentera, men om energi hela tiden krävs för att expandera, kapital till lager, ny investeringar mm blir det svårt att växa. Det kan bero på falsk trygghet. 29

38 Inkubator Beror naturligtvis på vilken typ av verksamhet. Verksamheter där det krävs initiala investeringar är helt beroende av stora delar eget kapital alternativt långfristiga lån. Där är det mycket svårt att komma igång med enbart kortfristig finansiering. Generellt i inkubatorbolagen så är det positivt för möjligheten att komma igång och göra nödvändiga aktiviteter om man har långfristiga skulder som ger utrymme, däremot så är det naturligtvis ännu bättre om en stor del av kapitalet är eget. Så om det finns stort eget kapital och därmed låg skuldkvot så ökar möjligheten att komma igång, dvs lyckas. Låg andel eget kapital kräver nästan en hög skuldkvot för att något ska kunna hända med medföljande ökad konkursrisk. Två faktorer 1. För att få långfristig skuldkvot krävs det ganska mycket. Bankerna lånar inte ut pengar med mindre än att de verkligen tror på affärsidé och/eller att det är en etablerad entreprenör med bra track record. 2. Utan muskler i form av kapital så är det svårt att komma igång ordentligt. Tror ganska säkert att det beror på att konkurs inte är det enda sättet att avsluta en misslyckad affärssatsning. Kort sagt så avslutas nog oftare verksamheter i AB-form utan långa lån med nedläggning eller försäljning. Har man däremot långfristiga skulder och misslyckas med verksamheten så kan man inte lägga ner eller sälja så då blir det konkurs. Kort sagt så tror jag inte att det är färre som misslyckas på grund av långfristig upplåning men konsekvensen blir en annan - konkurs. Tabell 4: Uppföljande intervju 30

39 Intervjuerna som redovisas ovan har fokuserat på att belysa hur kapitalstrukturen påverkar nyföretagares förutsättningar för framgång och överlevnad. Intervjuerna är genomförda med personer med stor erfarenhet av finansiering av nyföretagare och resultaten belyser hur resultaten från den kvantitativa studien kan förstås. Respondenterna är överens om att kapitalstrukturens har betydelse för nystartade företag. Det framkommer samtidigt att kapitalstrukturen är en av många faktorer som påverkar förutsättningen för nystartade företag att prestera och blir framgångsrikt samt överleva på sikt. Samtliga respondenter bekräftar behovet av tillgängligt kapital för nystartade företag och att finansiellt kapital kan utgöra en viktig buffert för att hantera risk och uppväxling i nyföretagandeprocessen. Den kortfristiga skuldkvoten ses som problematisk av flera respondenter. Även om svaren skiljer sig något åt så betraktar flera av respondenterna en kortfristig skuldkvot som ett gissel som inte löser de långsiktiga utmaningar som en nyföretagare kan behöva arbeta med. Det framstår som att kortfristig skuldsättning kan vara av betydelse för företag men att det också kan störa det strategiska arbetet och inriktningen för företaget. Så att förlita sig i stor utsträckning på att hela tiden behöva kortsiktig finansiering ger inte tillräckligt utrymme för att expandera en fokuserad verksamhet. Samtidigt menar fler av respondenterna att långfristig skuldsättning kan vara av betydelse just för att skapa fokus och ge förutsättningar till långsiktig verksamhet. Samtidigt som att den långfristiga skuldsättningen ger en möjlig hävstång så skapar den också en stor fallhöjd. Någon respondent menade att det kan vara en falsk trygghet att veta att det finns kapital. Det är samtidigt stor skillnad mellan att ha tillgång till kapital och att driva en verksamhet med ett bra kassaflöde. Därför kan en långfristig skuldsättning tidigt i nyföretagandeprocessen invagga i en känsla av att det finns kapital och långsiktighet. Dessa analyser visar att förutsättningar för nyföretagare är speciella och i vissa fall skiljer sig från stora och etablerade företag. Intervjuerna bringar klarhet i hur de kvantitativa resultaten kan förstås och en vidare diskussion av dess betydelse och implikationer återkommer vi till i nästa kapitel. 31

40 5. DISKUSSION I detta avsnitt jämförs studiens teoretiska referensram och hypoteser mot de resultat som genererats. Teoretiska och praktiska implikationer av studiens resultat diskuteras med syfte att också generera riktlinjer för framtida forskning och för att guida praktiker som är intresserade av vilken betydelse kapitalstrukturen har för nystartade företag. 5.1 Inledande diskussion Nyföretagande attraherar många och betydelsen av nya företag för samhället är stort. Samtidigt visar statistik att en betydande andel av företagen inte överlever etableringsfasen och att det tar lång tid för många företag att etablera och växa en verksamhet. Den här studien har fokuserat på vilken betydelse kapitalstrukturen har för företags överlevnad och framgång. Därigenom bidrar studien till att utveckla kunskap om vilken betydelse kapitalstrukturer har för nystartade företag, en kategori av företag som fått lite uppmärksamhet i tidigare studier om kapitalstrukturer. De dominerande teorierna som behandlar kapitalstrukturer och dess faktorer och effekter har i stället i stort utvecklats för befintliga stora företag. Därför genomförs också uppföljande intervjuer med avsikt att utveckla förståelse för hur kapitalstrukturen påverkar det nya företagets förutsättningar för framgång och överlevnad. Till skillnad från tidigare studier bidrar den här studien genom att utveckla och testa argument för vilken betydelse kapitalstrukturer har för företags överlevnad och framgång. Flertalet tidigare studier har antagit att företags kapitalstruktur är betydelsefullt för dess överlevnad och framgång och enbart fokuserat på empiriska prövningar av vad som styr företagens kapitalstruktur. I den här studien använder vi longitudinell data med avsikt att empiriskt testa vilken betydelse kapitalstrukturen har för nystartade företags överlevnad och framgång under etableringsprocessen. Studien har utgått från de centrala argument som trade-off teorin (Modigliani och Miller, 1963) respektive pecking order teorin (Myers och Majluf, 1984) ställer fram för att förklara företags överlevnad och framgång. Teorierna har separat utvecklat argument för att förstå och förklara företagets överlevnad och framgång. I studien härleds argument för att dessa teorier också har en effekt för nystartade företag. Nedan diskuteras resultaten för respektive effekt och därefter en summerande diskussion om de teoretiska implikationerna och betydelsen av de resultat som ställts fram i förhållande till studiens teoretiska argument. 5.2 Kapitalstruktur och överlevnad Vi har utgått från trade-off teorins argument om att ökad skuldsättning leder till ökad risk för finansiell nöd och därigenom en ökad risk för att företaget inte överlever. Vår hypotes var att kortfristig skuldkvot är positivt relaterad till överlevnad och att långfristig skuldkvot är negativt relaterad till överlevnad. Detta baserat på litteratur som argumenterar för att nystartade företag kan nyttja tekniker som förhandlade leverantörskrediter med mera i syfte att få tillgång till mer kapital vilket kan behövas för att bygga företaget. Enligt vår första hypotes är långfristig skuldkvot negativt relaterad till överlevnad vilket vi finner stöd för i studiens logistiska regression. Studiens resultat stämmer således överens med argumenten från trade-off teorin vilken menar att risken för företagets överlevnad ökar med dess skuldkvot. Resultaten visar att för varje procentenhet som långfristig skuldkvot ökar så minskar företagets möjlighet till överlevnad med drygt 2%. Trade-off teorin tar upp att en hög skuldsättning kan leda till finansiell nöd vilket gör att 32

41 företagen löper en större risk att drabbas av konkurs, vilket kan bekräftas av studiens resultat. Timmons (1990) och Biggadike (1979) menade att nystartade företag har svårt att generera vinst under de första verksamhetsåren, vilket gör att företagen tvingas använda sig av lån för att finansiera sin verksamhet. Att företag tvingas låna pengar till hög kostnad samt att företagen har svårt att generera vinst kan leda till att företagen inte genererar nog med kapital för att kunna betala sina lån. En hög långfristig skuldsättning gör att företaget förbinder sig med höga kostnader under en längre tidsperiod, och om företaget inte genererar tillräckliga vinster kommer kostnaderna för lånen att äta upp det egna kapitalet och således styra företaget mot konkurs. Uppföljande intervjuer har också gett stöd för dessa argument eftersom respondenterna har indikerat att med ökad långfristig skuldsättning ökar företagets åtaganden och därmed så blir risken större för att en konkurs kan vara en oundviklig följd av en felbedömd affärsmöjlighet. Resultatet för vår andra hypotes visar på att det inte finns något signifikant samband mellan kortfristig skuldkvot och företagens överlevnad. Resultatet stödjer således inte argumenten som tidigare studier presenterat, som exempelvis Nickell och Nicolitsas (1999) påståenden om att en ökad likviditet från bland annat bootstrapping ger företagen ökad förhandlingskraft vilket gör att det kan reagera på snabba förändringar i omgivningen och kan därmed undvika faror som kan leda till konkurs. Resultaten tyder i stället på att kortfristig skuldkvot inte påverkar huruvida företaget överlever eller ej. De uppföljande intervjuer som genomförts argumenterar för att kortfristig skuldsättning kan leda till problem för företagare att fokusera strategiskt men att det inte nödvändigtvis riskerar företagets överlevnad. Så kortfristig skuldsättning kan utgöra en bas för företagets överlevnad men på bekostnad av företagets utveckling. 5.3 Kapitalstruktur och framgång Utifrån argument från pecking order teorin så väljer företag kapital efter en viss rangordning. Utifrån teorin är internt kapital billigare och säkrare än externt kapital (såsom lån). Liksom exempelvis Hall et al. (2000) och El-Sayed Ebaid (2009) separerade vi vår diskussion för kortfristig respektive långfristig skuldkvot och deras respektive betydelse för företags omsättningstillväxt. Vår hypotes var att kortfristig skuldkvot är positivt relaterat till omsättningstillväxt medan långfristig skuldkvot är negativt relaterad till företags omsättningstillväxt. Argumentet att kortfristig skuldkvot är positivt kommer från en utvecklad litteratur om små och nystartade företags förutsättningar att få tillgång till kapital att växa verksamheter (Fisman och Love, 2003; Winborg och Landström, 2001; Chittenden et al. 1996). Argumentet för den långfristiga skuldkvotens betydelse kommer från pecking order teorins centrala argument om att lånat kapital är dyrare än eget internt kapital (Myers, 1984). Resultaten stödjer inte hypoteserna utan visar snarare att en kortfristig skuldkvot är signifikant men negativt relaterat till ett nystartat företags omsättningstillväxt. I vår teoretisering av hypotesen har vi utgått bland annat från argument om finansiell bootstrapping och antagit att företag som är skickliga på att nyttja kortfristiga krediter har en möjlighet att frigöra mer resurser vilka de kan använda till tillväxtbefrämjande aktiviteter (se exempelvis Winborg och Landström, 2001). Istället verkar det som att kortfristiga skulder kan skapa gränser för företags framgång. De uppföljande intervjuer vi genomfört menar på att kortfristig skuldsättning är svår att använda för att fokusera en verksamhet strategiskt och kan snarare leda till att verksamheten fastnar i att engagera tid och resurser i att kontinuerligt lösa kortsiktiga åtaganden istället för att fokusera energin på företagets kärnverksamhet och utveckling. Därigenom kan 33

42 kortfristig skuldsättning snarare vara att sätta gränser för företagets utveckling än att bidra till densamma. På liknande sätt framgår det av resultaten att långfristig skuldkvot är signifikant men positivt relaterad till ett nystartat företags omsättningstillväxt, istället för negativt vilket hypotesen ställt upp. Hypotestesten grundade sig på argumenten att transaktionskostnaden för långfristiga lån är höga, speciellt för ett nystartat företag, och att en långfristig skuldkvot därför skulle vara för dyr och begränsa företagets strategiska valmöjligheter. Detta skulle enligt Roper (1999) påverka omsättningstillväxten negativt. Resultaten visar snarare att långfristig finansiering genom skulder skapar möjligheter för att framgångsrikt utveckla företaget vilket ges av en kontinuerlig omsättningsökning. Pecking order teorin postulerar att företag i sista hand vänder sig till externt kapital såsom lån från exempelvis banker. Våra uppföljande intervjuer ger en nyanserad bild och menar att speciellt för nystartade företag så kan det vara fördelaktigt att söka långfristig finansiering genom lån då den ger företagen extra utrymme för investeringslösningar som de annars inte hade haft kapital till. 5.4 Överlevnad och framgång Resultaten visar att användningen av kortfristiga skulder är negativt relaterat till omsättningstillväxt, men att det inte finns några tydliga samband till överlevnad. Av de uppföljande intervjuer som genomförts framkommer det att kortfristig skuldsättning kan påverka företagets strategiska fokus negativt och således göra det svårt att långsiktigt utveckla verksamheten. Enligt resultaten är således långfristiga skulder att föredra framför kortfristiga med hänsyn till framgång. Fast ökad långfristig skuldkvot leder samtidigt till ökat risktagande. Figur 11 nedan summerar resultaten av studien och visar vilken betydelse kapitalstrukturen har för ett nytt företags möjligheter att överleva och framgångsrikt utvecklas. Studiens resultat visar att trade-off teorin och pecking order teorin behöver anpassas för att fungera för nystartade företag, vilket vi utvecklar nedan. Detta eftersom nystartade företags behov av finansiellt kapital skiljer sig från det behov av kapital som kan krävas för att förvalta en verksamhet. Trade-off teorin Pecking order teorin Överlevnad 0 Långfristig skuldkvot Kortfristig skuldkvot Framgång Figur 11: Slutgiltig modell över kapitalstrukturens betydelse för framgång och överlevnad Studiens resultat visar att finansiellt kapital är viktigt för företags överlevnad och framgång men att kortfristigt kapital kan leda till att företagen blir ofokuserade och att 34