Vindkraft i Örnsköldsvik - En sammanställning och analys - Maria Andersson David Ekevärn Helena Karlsson

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för TFE Vindkraftteknik 7.5 hp Lars Bäckström, Fredrik Lundmark Vindkraft i Örnsköldsvik - En sammanställning och analys - Maria Andersson David Ekevärn Helena Karlsson

2 1 INLEDNING 3 2 ÖVERVÄGANDEN DJURLIV FÅGLAR FLADDERMÖSS ÖVRIGA DÄGGDJUR NATURLIV LANDSKAPET FRILUFTSLIV OCH TURISM RENNÄRING LUFTFARTEN OCH TOTALFÖRSVARET NÄTANSLUTNING BULLER SÄKERHET LOKALT ÄGANDE MARKÄGARFRÅGOR TILLSTÅND TILL VINDKRAFT NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 6 3 OMRÅDEN 7 4 SAMRÅD 8 5 DISKUSSION 9 2

3 1 Inledning I linje med Sveriges miljö- och energipolitik har Örnsköldsviks kommun dragit igång ett projekt i syfte att främja vindkraft. Dessa vindkraftverk ska lokaliseras i inlandet eftersom kommunen anser att Höga Kusten-remsan främst ska nyttjas till förmån för boende samt friluftsliv. För att vindkraftsatsningen ska bli så energioptimal som möjligt bör dessa placeras i parker om verk. Detta för att samtliga berörda parter, kultur- och naturvärden inräknade, skall åsamkas så liten negativ inverkan som möjligt. Det är dessutom enligt en rapport från Uppsala universitet en fördel i vindpotentialsynpunkt att placera vindkraftverk i inlandet. Energimyndigheten har även som mål att av totalt 30 TWh till och med år 2020 ska 20 TWh komma från landbaserade verk, vilket beräkningsmässigt innebär 1.2 TWh beräkningsmässigt i Västernorrlands län. Enligt planförslaget finns bara i Örnsköldsviks kommun en potential på över 2 TWh. Detta kan jämföras med att det totalt i Sverige idag produceras 1.5 TWh. Utifrån nämnda rapport från Uppsala Universitet studerades inledningsvis vindpotentialen för Örnsköldsviks kommuns inland. Enligt denna fanns flertalet intressanta områden. Konfliktanalysen resulterade i att antalet reducerades. Dessutom ledde de många samråden under utredningstiden till en del ändringar och justeringar. Förutom kommunens egen kunskap har man tagit hjälp av en konsult, Ångermanlands Ornitologiska Förening och Örnsköldsviks Naturskyddsförening. Inventeringsarbetet påbörjades i oktober Planförslaget ställs ut under hösten 2008 och innan årets slut bör översiktsplanen kunna antas. Rapporten är tänkt att fungera som underlag för vindkraftsprojektörer och ska underlätta tillståndsprocessen. Detaljplan torde ej behövas. 2 Överväganden 2.1 Djurliv Ett stort problem för just den här typen av satsning är att det finns begränsad kunskap om dess påverkan på djurlivet i det norrländska inlandet. Lite forskning har gjorts på hur den biologiska mångfalden påverkas av etablering av vindkraft. En positiv effekt kan vara att mångfalden ökar med ett mer öppet landskap Fåglar De fåglar som är känsligast för störningar är de som har lågt reproduktionstal exempelvis örn och andra rovfåglar. En aspekt att ta hänsyn till är kollisionsrisken, vilken är betydligt mer dokumenterad än biotopstörningen. Det finns särskilda områden som bör undvikas såsom de viktigaste flyttfågelstråken samt fågelskyddsområden. Positiva effekter kan vara att öppna landskap gör att fåglar som är utsatta för rovdjur då de söker föda på marken i större utsträckning kan överleva. Kommunen kan som åtgärd till kollisionsrisken överväga olika varningsfärger på vingarna på verken. För få så stort underlag som möjligt till lokaliseringen har lokal kompetens inom området anlitats. Fler åtgärder är att förlägga ledningar i marken Fladdermöss Under samråd framkom funderingar kring hur fladdermöss påverkas av vindkraftsetablering men vid vidare efterforskningar i ämnet visade det sig att fladdermöss varken befinner sig i de utvalda områdena eller på sådan hög höjd över havet. 3

4 2.1.3 Övriga däggdjur Kommunen anser i planeringsfasen att övriga däggdjur ej kommer att störas nämnvärt och inga övriga synpunkter har kommit fram under samråd. Eftersom Naturskyddsföreningen varit delaktig i diskussionerna kring övriga frågor bör detta vara en riktlinje att gå efter. 2.2 Naturliv De områden som är aktuella är i stor grad redan utsatta för påverkan genom intensivt skogsbruk. Detta är positivt då det inte bara vid uppförandet av vindkraftverken kommer att behöva röjas utan varje enskilt verk kräver ett rensat område med en radie på 30 meter. Detta gör att samma hänsyn ej behöver tas till naturlandskapet som till biologisk mångfald. En åtgärd som kommunen gör är att koncentrera vindkraftverken till ett fåtal områden för att inte göra mer skada än nödvändigt. Samordning av elnät och utnyttjande av befintliga vägar bör ligga i linje med skademinimering. En viktig sak att framhäva är att även om den biologiska mångfalden lokalt minskar så är vindkraften ett stort långsiktigt bidrag till minskad användning av fossila bränslen. De mest känsliga områdena är våtmarker, där det under byggtiden finns risk för grumling och förorening. Just de norrländska våtmarkerna har särskilt höga naturvärden och de områden som inte går att förena med vindkraft har valts bort. För att inte nyanlagda vägar ska utgöra vandringshinder för vattenlevande organismer ska vägtrummor anläggas enligt direktiv från kommunen. Då exploatören söker bygglov i anslutning till bäckar och sjöar ska frågor gällande strandskydd behandlas. 2.3 Landskapet För att det så lite som möjligt ska påverka den visuella landskapsbilden bör symmetrisk formation av verken eftersträvas. Detta för att bidra till en så estetisk helhet som möjligt, som är så många som möjligt till lags. Det aktuella landskapet i Örnsköldsviks kommun innefattar områden med kraftig topografi, men även planare geografi. En negativ aspekt med dramatisk topografi är att den resulterar i ett oordnat utseende av verken. För att minimera denna negativa effekt är det föreslaget att verk inom en och samma park skall vara av samma typ. Detta har det dock kommit åsikter om från projektörers håll, då det vid samlokalisering kan bli svårt att upprätthålla. 2.4 Friluftsliv och turism Ett opåverkat landskap har större dragningskraft ur turistsynpunkt, då det ostörda lugnet är det som eftersöks. Dock kan det sägas att vindkraftverk aldrig tar mer plats i besittning än att det finns tillräckligt med plats kvar för annan verksamhet runtomkring såsom skoterleder. En undersökning har visat att % av turisterna, främst vandrare och fiskare, skulle undvika områden med etablerat vindkraft p.g.a. den störda landskapsbilden. Områden som helt undviks för vindkraftsetablering är Höga Kustens kärnområde, som dels är av riksintresse för friluftsliv och turism och dessutom utgör en del av UNESCO:s världsarv. Kommunen har bedömt att på många platser är samlokalisering mellan vindkraft och friluftsliv möjlig. 2.5 Rennäring Det är inte vindkraftverken som sådana som utgör ett störningsmoment för rennäringen, utan den mänskliga verksamheten kring uppförandet. Då man uppför vindkraftverk bör dokumenterat känsliga områden och perioder undvikas. Att samla vindkraftverken till enskilda områden och förlägga dem i anslutning till befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt är även ur rennäringssynpunkt positivt. Anslutningen till befintliga vägar är särskilt till för att minimera interaktionen med det mänskliga störningsmomentet. Till att börja med har kommunen valt områden så att rennäringens riksintressen endast berörs minimalt. 4

5 Dessutom har vissa omtvistade gränser för några områden justerats efter samråd med berörda samebyar. 2.6 Luftfarten och totalförsvaret Vindkraftverk är så pass höga att luftfarten kan påverkas negativt av dessa. Då ser man inte bara till området i anslutning till flygplatsen. I terrängen finns störningskänslig utrustning såsom radiostationer, navigeringshjälpmedel osv. Med detta som basis har ett område utgått och fler ligger inom ramen för vidare undersökning och samråd. Till följd av totalförsvarets riksintressen har ett område helt strukits. 2.7 Nätanslutning Att ansluta vindkraft till stam- och regionnäten går i Norrland förhållandevis bra, då baslasten i näten domineras av el från vattenkraft. Variationerna i vindkraftselen kan på ett bra sätt balanseras av den lättreglerade vattenkraften. En ytterligare positiv effekt av gruppering av vindkraftverk är vid nätanslutningen, då anslutningskostnaderna kan fördelas på flera verk. Dessutom minskas antalet ledningsgator och uppförandet av nya transformatorstationer. Det åligger exploatörerna att ta kontakt med ansvariga för elnätet. 2.8 Buller Större vindkraftverk upplevs på grund av den högre höjden och lägre varvtal som mer tystgående än mindre verk. De dominerande vindhastigheterna ligger mellan 3 och 8 m/s, vilka är de då vindkraftverk hörs som mest. Först efter vindhastigheter över 8 m/s tar bakgrundsljud såsom lövprassel, vågskvalp över. I aktuella områden är topografin bitvis starkt varierande, med potentiella vindkraftverkslokaliseringar på höjder, där läeffekter kan medföra att verken hörs på längre avstånd och vid högre vindhastigheter än 8 m/s. Tillståndsmyndigheternas riktvärde för buller utomhus är 40 db. Örnsköldsviks kommun har dock för avsikt att tillämpa en gräns på max 35 db, vilket har diskuterats i samråd. Dessutom ska minsta avståndet 1000 meter mellan vindkraftverk och bostadsområde tillämpas. Detta kommer ändå inte att vara något problem i och med områdenas lokalisering. 2.9 Säkerhet Vindkraftverkens enda riktiga säkerhetsrisk är den gällande isras. Detta gäller särskilt stora verk. Väntas isbildning på verk i områden där folk frekvent rör sig bör man lämna ett säkerhetsavstånd om 1.5 x verkets höjd (tornhöjd + vinglängd). Till följd av 1000 m-gränsen på grund av buller kommer säkerhetsavstånd till bebyggelse inte att behövs särskilt. Således påverkas inte lokaliseringsmöjligheterna Lokalt ägande Två former av lokalt ägande av vindkraftverk förekommer. Dessa är kollektivt ägande och genom aktieandelar. I den förstnämnda formen köper man andelar av verkets produktion, upp till sin egen förbrukning. Kollektivet fastställer priset för elen från dessa. I aktiebolagsformen köper man andelar, från vilka man sedan får utdelning som skall beskattas. Antalet aktier man får köpa är obegränsat. Det är lagt som förslag till generella riktlinjer att vindkraftsprojektörer måste redovisa möjligheter för lokalbefolkning och allmänhet att på något sätt bli delaktiga Markägarfrågor Tillstånd enligt miljöbalken och plan- och bygglagen är möjligt att få för byggande av vindkraftverk utan markägarens tillstånd, men själva uppförandet på någon annans mark kräver dennes tillstånd. Markägarna av de aktuella områdena har under samråd varit positiva till vindkraftetablering. 5

6 2.12 Tillstånd till vindkraft Vindkraftanläggningar med en större sammanlagt uteffekt än 25 MW behöver tillstånd enligt miljöbalken. Detta utesluter också särskilt prövning om strandskydd. Anläggningar mellan 125 kw och 25 MW fodrar skriftlig anmälan till kommunens plan- och miljönämnd enligt miljöbalken. Andra tillstånd som behövs är bygglov, strandskyddsdispens, områdeskoncession för eldragning och en detaljplan bör skickas in. Andra särskilda eventuella tillstånd bör undersökas. Kommunens översiktsplan ämnar underlätta för exploatörer, då det i de aktuella områdena ej ska behöva göras en detaljplan. Dessutom underlättas sammanställningen av miljökonsekvensbeskrivningen Nationella miljökvalitetsmål Följande miljökvalitstsmål berörs: - En god bebyggd miljö - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt växt- och djurliv Man gör bedömningen att den negativa påverkan på dessa fyra har minimerats. Dessutom anses följande fyra miljömål bättre uppfyllas med vindkraftanvändning än vid koleldning, naturgas eller råolja: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning 6

7 3 Områden Figur 1. Figuren visar de olika områdena samt de röda områdena som är av riksintresse Kommunen har valt ut 12 områden som anses vara bäst lämpade för vindkraftetablering vilka kan ses i figur 1. Figuren visar även riksintressen som är markerade med rött. Man har i första hand utgått från hur bra vindförhållandena är och ringat in de lokalerna. Närhet till bebyggelse samt natur- och djurliv i och kring områdena har sedan granskats ytterligare. Länsstyrelsen, skogsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och Örnsköldsviks kommun har klassat dessa områden utifrån skyddsvärden och flera lokaler har utgått på grund av till exempel höga fågelskyddsvärden. Även rennäringen har intressen i kommunen och samebyar har under samråd haft åsikter i valet av område för utbyggnad av vindkraftverk. Rennäringen har en betydande roll för många människor i länet och kommunen vill göra etableringen av vindkraft så konfliktfri som möjligt varför kommunen valt bort flera lokaler där rennäringen berörs speciellt mycket. Kommunen är dock av åsikten att en samlad vindkraftpark ändå gör mindre skada för rennäringen än enstaka utspridda verk. Underlaget till rapporten baseras på kartstudier och enbart ca 6 % har inventerats i fält vilket gör att gränsdragningarna i nuläget är relativt osäkra. Fältkarteringar bör göras i alla aktuella områden innan exploatören får klartecken. För kommunen är även friluftslivet och turism en viktig aspekt. Undersökningar och enkäter har gjorts och resultatet av detta är sammanfattat att skoteråkare och utförsåkare är mest positiva till etablering av vindkraft i kommunen. De 7

8 som är minst positiva är sommarsäsongens vandrare och fiskare. Detta är viktiga synpunkter då projektet fortfarande är på planeringsstadiet och gränsändringar fortfarande är möjliga. Två exploatörer har även kommit med förslag att integrera en vindkraftspark med friluftslivet. Detta skulle kunna göra att folk i allmänhet ställer sig mer positiva till vindkraft i inlandet. 4 Samråd Flera offentliga möten har hållits där samråden bland annat har gjort att flera exploatörer kommit fram. Man har även haft särskilda samråd med ett antal intressenter såsom samebyar, nät- och markägare. Även berörda kommuner har medverkat på samrådsmöten. Kommunen framhåller att mötena övervägande var av positiv karaktär, dock fanns åsikter och frågor angående gränsdragningar i området Byviken. Ett genomgående förslag är att skogs- och markägare för områden som hamnat strax utanför de föreslagna lokalerna vill att dessa utökas så framtida vindkraftverk inte behöver uteslutas. Holmen Skog tar bland annat upp att de själva gjort en bedömning att flera potentiella verk riskerar att hamna utanför gränsdragningarna. Detta leder till, enligt de själva, att Holmen Skog prioriterar ned vindkraftssatsningen i Örnsköldsviks kommun. Både Holmen Skog och SCA vill att flera nya områden tas med i planen och bör undersökas vidare. Ägarna av Byviken kommenterar att de redan arrenderat ut mark till vindkraftsintressenter och att mätmast redan är uppsatt. Gränsdragningarna här ska ses över men kommunen påpekar att man fortfarande kan ansöka om vindetablering även utanför de föreslagna områdena. Själva översiktsplanen är dock till för att underlätta tillståndbeviljande varför dessa områden bör prioriteras. Detta innebär givetvis en konflikt mellan samebyarna samt husägarna i området och de stora skogsägarna i kommunen. Husägarna vill ogärna se eller höra vindkraftverken. De aktuella verken har en navhöjd på ca 100 meter och kommer att placeras på höjder med bra vindförhållanden och kommer vara ytterst svåra att gömma för alla. Kommunen har även kommit med förslag på hur vindkraftsatsningar i framtiden ska riktas. Två har varit aktuella under samråd. Alternativ 1 innebär att inga verk ska placeras utanför de av kommunen rekommenderade områdena. Alternativ 2 tillåter däremot enstaka verk även utanför områdena. Yttranden under samråd samtycker till alternativ 2, dock poängterar kommunen att syftet med planen är att lyfta fram de områden där verk om stycken platsar. Detta för att undvika att enstaka vindkraftverk förstör onödigt mycket i naturen genom avverkning samt att nya vägar river upp marken. Något som framkommit under samråd är även att den tidigare föreslagna högsta ljudnivån (35 db) bör ändras till det nationella riktvärdet för buller (40 db). Flera yttringar är av åsikten att kommunen inte har något underlag för skärpningen av bullernivån. Detta bör och kommer att ändras till det nationella riktvärdet. För att undvika andra onödiga störningar såsom reflexer och skuggning kommer kommunen att hålla fast vid sin egen gräns på avstånd från verk till närmsta hus på 1000 meter. Under samråd har denna gräns ifrågasatts, men med tanke på att närboende till redan uppförda verk i kommunen klagat på buller ska detta avstånd hållas. Detta gäller både bostads- och fritidshus. Kommunen bör även ta upp i planen hur gårdsverk, det vill säga verk mindre än 125 kw, ska behandlas. Det ska vara tydligt om dessa får sättas upp utanför föreslagna områden. Rennäringen är viktigt för länet varför kommunen bör ta särskild hänsyn till den. Samebyarna har i samråd haft flera yttringar och frågor angående minskade betesmarker, då även framtida då de anser att nuvarande marker påverkas i stor grad och kan komma att störa renarna. En annan kommentar från både Vilhelminas norra och södra sameby är att de anser att rennäringen är bristfälligt beskriven i översiktsplanen. Kommunen anser att de tagit hänsyn till rennäringen eftersom de uteslutit ett område och halverat ett annat. De har även sett till att i de nuvarande planerade områdena berörs i stort sett inte riksintressen för rennäringen. 8

9 Samebyarna yttrar sig sammantaget negativt till vindkraftetableringen i de föreslagna områdena då de anser att de störs flyttleder mycket samt att betesmarkerna minskas. De påpekar även att de kan komma att må psykiskt dåligt och känna sig stressade över att inte veta hur etableringen påverkar den framtida livssituationen. 5 Diskussion I rapporten har kommunen satt rekommenderade gränser för avstånd mellan vindkraftverken i parkerna till 3 rotordiametrar vinkelrätt mot dominerande vindriktning samt 5 rotordiametrar i dominerande vindriktning. Detta kan ifrågasättas eftersom verken bör placeras så energioptimalt som möjligt vilket inte behöver betyda att dessa gränser ska gälla. Det kan vara riskabelt att rekommendera avstånd som inte kommer att följas. Man kan tycka att de avstånden känns något små för en bra verkningsgrad för parken. Vindförhållandena på det aktuella området bör utredas noga av exploatören innan etablering för att hitta den bästa placeringen för verken utifrån verkningsgrad samt ur ekonomisk synpunkt. Kommunen har även som riktlinje att vindkraftverken i en och samma park ska vara av enbart en typ men då till exempel verk ersätts med nya kan detta kringgås för att uppnå energioptimalt tillstånd. En annan viktig fråga är hur gränsdragningar ska göras då en del motsättningar finns från samråd. Markägare vill ha större områden för att ringa in deras egna då övriga helst ser att gränserna minskas för att minimera störningar för individen. Många husägare som har fritidshus eller permanent bostad i anslutning till planerade lokaler är sammantaget negativt inställda till vindkraftetablering som man tror kommer att synas eller höras från bostaden. Kommunen lyfter fram att gränsen på 1000 meter till närmsta bebyggelse ska garantera att buller ej är en risk. Detta kan ifrågasättas eftersom avståndet från bebyggelse är något kommunen själva anser är ett bra förslag och inte något nationellt riktmärke. Detta skapar ytterligare svårigheter då område för etablering ska bestämmas. Det kan då vara idé att fundera på vad är mest tidskrävande, att undersöka buller och störningar även innanför gränsen på 1000 meter eller att kanske vara tvungna att minska parken yta eftersom de hamnar utanför gränsen. Dock är det svårt att gömma vindkraftsparker på höjder. Det är här väldigt viktigt att poängtera ytterligare hur positivt det är att kommunen fokuserar på förnyelsebara energikällor för privatpersoner. Man kan hoppas att fler i framtiden blir mer öppna för ytterligare vindkraftetablering i norrlands inland. Kommunen känns medvetna om problemen med rennäringen. För att minimera konflikten skulle man kunna styra uppförandet av verken till perioder då renarna är mindre känsliga för yttre påverkan. Förslagsvis så skulle uppbyggnaden kunna delas upp för att minimera påverkan. Enligt dokumentationer så har det nämligen visat sig att renar inte påverkas av verken i sig utan av den mänskliga aktiviteten i samband med uppförandet. Dock kan poängteras att det ännu råder ovisshet i ämnet, då dokumenterad erfarenhet om vindkraftsparker i områden högaktuella för renskötsel är begränsad. Det totala intrycket av tillägget till översiktsplanen har varit övervägande positiv. Kommunen har varit noggranna och har inte lämnat något åt slumpen. De har även varit angelägna om att få en konfliktfri vindkraftsetablering i kommunen och att alla parter ska bli så nöjda som möjligt. En anledning till att kommunen varit väldigt noggranna i rapporten kan vara den negativa andan som finns bland kommuninvånarna efter tidigare dåliga erfarenheter av vindkraft. 9