Förtroendet spricker. Utbildningen till specialistofficer sänkte lönen. Han blir glad av grått. Nytt avtal på FMV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förtroendet spricker. Utbildningen till specialistofficer sänkte lönen. Han blir glad av grått. Nytt avtal på FMV"

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR Utbildningen till specialistofficer sänkte lönen Nytt avtal på FMV Han blir glad av grått Förtroendet spricker Anmärkningsvärt lågt förtroende för Försvarsmakten, visar ny undersökning Ledaren:»Arbetsgivarna har intagit och intar en mycket kyligare attityd emot den fackliga världen. «

2 INNEHÅLL MEDLE MSTIDN RBUND FÖRSVARSFÖ ING FRÅN Omslagsbild: Illustration över förtroendeklyftan inom Försvarsmakten. Artikel på sidan 6. Illustration: Istockphoto. ET. NR till Utbildningen cer specialistoffi sänkte lönen på FMV Nytt avtal Han blir glad av grått Förtroeerndet sprick gsvärt lågt akten, Anmärknin för Försvarsm förtroende rsökning visar ny unde och tsgivarna har intagit Ledaren:»Arbe intar en mycket emot kyligare attityd n. «den fackliga världe NR OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Årgång 74. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ulrica Jansson Telefon: Fax: E-post: Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 4/13 gick i tryck den 26 november. Nr 1/14 har manusstopp den 18 februari. Tidningen kommer ut den 17 mars. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN Innehåll Förtroendet för Försvarsmakten anmärkningsvärt lågt, tycker undersökningsföretag Mattias utbildade sig och byggde på erfarenheten. Fick lönen sänkt med två tusen kronor Mattis Granli vann Försvarsförbundets värvningspris Nytt villkorsavtal klart på FMV Håkan Österund lever i en gladgrå värld Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: (telefontid och ) Sekreterare: Gülseren Kiyak, ankn Informationsansvarig: Anna Jonsson (vikarie), ankn Medlemsregister: Annica Arnared, ankn (telefontid tisd fred 9 11) Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, ankn Ombudsmän: Marika Olsson, Hans Jonsson, E-post skickas på adressen: 2

3 INNEHÅLL 14 Om lågt förtroende och sänkt lön DEMOSKOP HAR UNDERSÖKT förtroendet 16 för Försvarsmakten. Det är ganska lågt, kan vi konstatera. Anmärkningsvärt lågt, säger undersökningsföretaget självt. Och när man börjar vrida och vända på begreppet förtroende i relation till Försvarsmakten, som journa listen Camilla Andersson har gjort till det här numret, framträder ämnet som gigantiskt: vi pratar om förtroendeklyftor mellan förbanden och högkvarteret, mellan civilanställda och officerare, mellan olika yrkesgrupper, mellan vapenslag, mellan chefer och underställda. Komplext, konstaterar organisationskonsulten Mette Bungefeldt. Läs de artiklarna med start på sidan 6. En av Försvarsförbundets medlemmar som tappat förtroendet för Försvarsmakten som arbetsgivare är Mattias Flink. Han var under sju år civilanställd tekniker och gjorde dessutom internationell tjänstgöring. När han hade utbildat sig till specialistofficer valde myndigheten att sänka hans lön med två tusen kronor. Vad säger det om arbets givarens respekt för Mattias kompetens? Vad säger det om synen på Rals-avtalet, som förespråkar individuell lönesättning? Försvarsförbundet har drivit frågan som en tvist i tre års tid, men tvingats ge upp. Försvarsmakten ser ingen anledning att ge Mattias Flink något extra för vare sig kunskaper eller erfarenhet. Läs mer om det på sidan 11. Längre fram i tidningen hittar medlemmarna som tillhör förening 114 kallelse till kommande årsmöte och sista datum för att lämna in motioner. Förening 114 brukar använda medlemstidningen för att nå sina medlemmar med information om årsmöte. Jag vill uppmana andra föreningar att göra likadant. Använd tidningen! Vi hjälper er gärna att nå era medlemmar. Det är en svår uppgift, inte minst för föreningar som är spridda över landet. ULRICA JANSSON, chefredaktör Medarbetare i detta nummer SÖREN ANDERSSON, frilansfotograf, som till det här numret följde med till Eskilstuna och träffade arkivföreståndare Håkan Österlund. Sören avskyr vintern och ska därför hålla fotokurs i februari och mars kommande år i Thailand. CARINA WISING, som kallas Tinna, skribent och krönikör som sätter guldkant på tidningen genom sina humoristiska, välformulerade och tänkvärda texter. LARS GYLLENHALL, föreläsare och för fattare, som fördjupar och breddar vår militär historiska kunskap. Återigen aktuell med en ny bok, den här gången med temat ryska elit förband. gyllenhaals.blogspot.com CAMILLA ANDERSSON, frilansare inom media och hälsa, som gör debut i Om Försvarsförbundet. Camilla skriver i det här numret om förtroendet för Försvarsmakten. Det sjunkande. 3

4 Förändringar vid införande av Villkorsavtalet I och med bytet från ALFA till Villkorsavtalet så har nya bestämmelser uppkommit angående vissa områden så som karensdag, löneavdrag och mertidstillägg. Karensdag: Om du är på jobbet fram till lunch och sedan blir tvungen att gå hem för att du är sjuk kunde du tidigare få en halv karensdag. Arbetsgivaren har nu konstaterat att detta sätt att räkna för försvarsmaktsanställda inte är rätt, eftersom alla har så kallad oregelbunden arbetstidsförläggning. Förändringen innebär att anställda inom Försvarsmakten alltid kommer att ha en dags karens vid sjukfrånvaro, oavsett när man går hem under dagen. Har du till exempelvis en 40 timmars arbetsvecka betalas sjuklön ut från och med din nionde timme av sjukfrånvaro. Försvarsförbundets ombudsman Hans Jonsson: Jag har förståelse för att medlemmarna reagerar, men det är något vi som fackförbund måste acceptera då det står i avtalet. Löneavdrag: Modellen för löneavdrag har förändrats. Detta innebär ingen skillnad pengamässigt för dig som anställd, men tanken är att det ska förenkla. Kortfattat innebär den nya enhetliga modellen för löneavdrag, som gäller oavsett orsak, att man drar bort hela lönen för att sedan betala ut den ersättning den anställde ska ha för aktuell tid, enligt kapitel 6 i avtalet. Mertidstillägg: Mertidstillägg betalas ut per timme enligt beräkningen: Den individuella lönen (uppräknad till heltid) per månad delat med 142. Nytt är att semestertillägg ingår i beloppet för mertidstillägg. Förbundsstyrelsen besökte Fortifikationsverket VARJE ÅR BESÖKER förbundsstyrelsen en förening i samband med ett styrelsemöte. I år har förbundsstyrelsen besökt den rikstäckande föreningen 105 Fortifikationsverket. I slutet av oktober träffade styrelsen ställföreträdande generaldirektör Helena Andersson som informerade om Fortifikationsverket och försvarsfastighetsutredningens betänkande. Därefter hade föreningens styrelse och förbundsstyrelsen ett möte där aktuella ämnen och funderingar diskuterades. Lena Hansen, ordförande förening 105: Vi är mycket glada för att förbundsstyrelsen kunde besöka just oss. Det blir så mycket bättre av att man träffas och få ett ansikte. Det är ännu viktigare nu när vi står inför den omställning som väntar oss.»minska lönekostnaderna fram till år 2019«Arbetet med RB5 fortsätter inom Försvarsmakten VI HAR TIDIGARE INFORMERAT om regeringsbeslut 5 (RB 5), som innebär krav från regeringen på Försvarsmakten att bland annat minska lönekostnaderna fram till år Man vill från regeringen veta hur organisationen ska kunna förändras för att möta kraven på besparingar på bästa sätt. Försvarsmakten har under våren 2013 arbetat fram ett övergripande svar till regeringen som överlämnades i slutet på augusti i år. Samtidigt som man tog fram svaret till regeringen så gjordes under våren 2013 en detaljerad översyn centralt. Det underlaget prövas och kvalitetssäkras på organisations enheterna. Detta arbete ska slutsamverkas centralt under våren Försvarsmakten menar att den nya organisationen (Org 18) ska införas successivt med målsättningen att anpassa bemanningen på ett sådant sätt att det inte ska behöva bli en omstrukturering liknande dem åren 2004 och Nytt RALS-avtal Det fackliga förhandlings- och samverkansorganet OFR/S, P, O har tecknat ett nytt avtal med Arbetsgivarverket för cirka anställda inom staten. Avtalet gäller från 1 oktober 2013 till 30 september Avtalet ger ett lägsta löneutrymme år ett på 2 procent, år två 2,3 procent och år tre 2,5 procent. Under avtalsperioden ger det totalt 6,8 procent. Ett större löneutrymme kan förhandlas fram lokalt på myndighetsnivå. Motparten Arbetsgivarverket har upprepade gånger velat ha avtal utan fastställda löneökningar som ska löpa på tillsvidare. Det känns bra att vi har siffror i avtalet och en avtalsperiod, säger Eva Rundlöf, kanslichef/1:e ombudsman på Försvarsförbundet. Trygghetsavtalet är uppsagt av Arbetsgivarverket och parterna har skrivit en principöverenskommelse kring fortsatt arbete om ett omställningsavtal. Parternas målbild med arbetet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med möjligt ikraftträdande 1 juli Pensionsavtalet är inte uppsagt, men parterna har kommit överens om ett partsgemensamt arbete för att se över tjänstepensionsavtalet och delpensionsavtalet. 4

5 HÅKANSÄGER: intar en mycket kyligare attityd emot den fackliga världen Nu står han snart där och bankar på våra dörrar och frågar om det finns några snälla barn. Många ser fram emot de stundande storhelgerna med glädje och värme. Andra ser med fasa fram emot dem. Skänk både en tanke och kanske en gåva till dem som har det svårt. Jag vill skicka med er några ord om hur viktigt det är både för arbetsgivare och arbetstagare att organisera sig: Den svenska modellen innebär att det är arbetsmarknadens parter som gemensamt förhandlar fram vilka regler som ska gälla. Det är alltså arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna som styr, istället för regering och riksdag. Det innebär i sin tur att de som beslutar om reglerna befinner sig mycket närmare dem som ska tillämpa reglerna. Det är också det som gör det möjligt för oss att anpassa avtalet efter ideella sektorns behov. Det allra första kollektivavtalet undertecknades av SAF och LO i Saltsjöbaden 1938, då man efter många strejker och lockouter hotades av en tvingande lagstiftning. Idag finns det över 650 kollektivavtal som tecknas av parterna. Det finns drygt 60 fackförbund och 50 arbetsgivarorganisationer. Det finns omfattande svensk lagstiftning inom arbets rättens område, till exempel lagar om arbetstid, semester och annan ledighet, som gäller fullt ut för de organisationer som inte är anslutna till något kollektivavtal. Men dessa lagar innehåller regler som är dispositiva, vilket innebär att parterna kan komma överens om andra regler i ett kollektivavtal. I kollektivavtalen kan man förhandla om allting som rör anställningsvillkor och löner, utan att statsmakterna blandar sig i. Arbetsmarknadens parter har alltså en självständig roll i relation till statsmakterna. Den svenska modellen är unik men har vissa gemensamma drag med övriga nordiska länder. Anledningen till att kollektivavtalsmodellen fungerar bra i Norden är att arbetsmarknadens parter traditionellt sett är mycket starka, med hög andel fackföreningsanslutna arbetstagare. Inom vissa branscher är det idag väldigt få arbetstagare som är fackligt anslutna. Ska den svenska modellen fungera krävs det jämnstarka parter som har mandat från sina medlemmar. Jag anser att den svenska modellen är starkt hotad eftersom fler och fler företag väljer bort att skriva kollektivavtal med de fackliga organisationerna. Många av våra nya företag vad gäller skolor, äldreomsorg, sjukvård och hemtjänsten väljer att inte teckna kollektivavtal. I och med detta så bidrar vi med skattepengar till att rasera den svenska modellen. Modellen som vi aktivt slåss för i EU hur ska Sverige och Norden kunna försvara den när vårt eget samhälle är med och raserar den? Jag märker att arbetsgivarna och dess organisationer har intagit och intar en mycket kyligare attityd emot den fackliga världen. I min enfald trodde jag att arbetsgivarna också var för den svenska modellen. Att man var för två jämnstarka parter som kommer överens utan lagar och inblandning av regering och riksdag. Men hur man agerar kontra vad man säger stämmer inte riktigt överens. Tag vara på den stundande ledigheten och umgås med nära och kära eller bara vila upp er och samla kraft inför det nya året. Jag vill önska er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År Er ödmjuke förbundsordförande HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande 5

6 Dagens försvar är e Ju mer insatt man är i verksamheten desto lägre är förtroendet för Försvarsmakten. Det visar den senaste varumärkesundersökningen som Demoskop gjort för Försvarsmakten. Vi är i ett utomordentligt svårt läge där hela Försvarsmakten håller på att krackelera, säger en anställd vid Försvarsmaktens högkvarter. AV CAMILLA ANDERSSON Samtidigt som den interna medarbetarundersökningen FM Vind cirkulerar bland de anställda och fördöms på sina håll (för att inte vara helt anonymsäker) har Demoskop nyligen presenterat en varumärkesundersökning om Försvarsmakten Den innefattar såväl interna som externa uppfattningar om hur Försvarsmakten fungerar som arbetsgivare samt vilket förtroende myndigheten har vad gäller sin uppgift att försvara landet. Carin Wegenius på Demoskop är en av dem som jobbat med varumärkesundersökningen och hon bekräftar den anmärkningsvärda situationen som Försvarsmakten befinner sig i: Materialet talar sitt tydliga språk. Det är mycket ovanligt med så lågt förtroende internt i organisationer. DEN INTERVJUADE målgruppen var svenska allmänheten mellan 15 och 74 år samt Försvarsmaktens anställda. Den kontinuerliga, externa mätningen skedde via internet och med 200 löpande intervjuer. Den interna varumärkesmätningen pågick under april 2012 samt juni 2013 via postala utskick. Undersökningen ringar in såväl allmänhetens som de anställdas uppfattning. Det låga förtroendet är det som genomsyrar hela undersökningen. Framför allt som arbetsgivare internt och bland officerare i synnerhet. Kommentarer som alarmerande, systemkollaps och demokratihot är beskrivningar som antyder hur djup krisen anses vara bland de insatta. När officerarna tappar tron på vad Försvarsmaktens uppgift är då är det illa. Vi undrar vad vi gör här och tycker att vi inte kan utföra vårt jobb längre, säger en av officerarna som Om Försvarsförbundet pratat med. Den tappade tron på kärnuppgiften är för övrigt något alla vi pratat med har tagit upp en tanke som får medhåll från anställda på högkvarteret: Precis som rättsväsendet kan inte Försvarsmakten säljas ut och kan vi inte sköta vårt uppdrag är vi väl snarast att betrakta som ett demokratihot. Men det får man ju inte säga. STÖRSTA FÖRTROENDEDIPPEN står dock de tidvis tjänstgörande för: från 65 procent med högt förtroende förra året till 44 procent samma tid i år. Därmed närmar de sig den grupp som år, allmänheten (som också visar rätt stor differens sedan förra året) samt kontinuerligt anställda, som visar lägst förtroendegrad: 34 procent. Siffrorna, eller graden av förtroendet om man så vill, borde vara det omvända, säger en av högkvarterets anställda som tagit del av undersökningen.»det är tvärnej i kommunikationen.«bland DE KONTINUERLIGT anställda med lågt förtroende är de spontant utmärkande svaren en oengagerad arbetsgivare och oorganiserad verksamhet. Orsaker som nämns ute i landet bland förbanden är ointresse och okunskap hos högkvarteret om hur verksamheterna ser ut och fungerar i praktiken. Det i sin tur är en del av orsakerna till dåliga upphandlingar och ogenomtänkta beslut, antar man. Ett par konkreta exempel som anges är en nyligen dåligt förarbetad telefonupphandling samt lagercentraliseringen till Arboga. Ur säkerhetssynpunkt är det idiotiskt tänkt, hur lätt är det inte att bomba där, säger en anställd som också påpekar att det nya datorsystemet Prio lämnar en del att önska i samband med beställningar: Det som tog 20 minuter tidigare tar nu först fyra timmar i anspråk för att få igenom beställningen och sedan måste man vänta en eller två dagar för att få det man har beställt. En av konsekvenserna av det har blivit att regementena nu har samlat på sig sina egna små svarta förråd. I ÖVRIGT ÄR DET dålig lön, orättvisa lönesättningar på oklara grunder samt godtyckliga tolkningar av avtal från arbetsgivarens sida som är de mest påtagliga missnöjes yttringarna. Det görs inga löneöversyner och man beviljar inte tjänstledighet. Civila får mer uppskattning än militärer och på högre nivå ger man varandra kraftigt höjda löner medan vi andra bara får mer att göra. Det är tvärnej i kommunikationen. På vissa förband sägs det gått så långt att man väntar på att tillräckligt många försvinner så man därigenom får chans att få upp sin lön. Värdegrund och attityder uppges vara ett problem för Försvarsmakten, när myndigheten strävar efter att bli attraktiv som arbetsgivare. Internt är kvinnor tydligt 6

7 ett demokratihot kritiska till hanteringen av jämställdhet, likabehandling, modernitet och även etik och moral. Sextrakasserier tas också upp som ett problem. Undersökningen visar dessutom tydliga förbättringsbehov gällande karriärmöjligheter, meritvärde och ledarskap. MÅNGA SOM Om Försvarsförbundet har varit i kontakt med ger reklamkampanjerna en viss del av skulden för att Försvarsmakten inte lyckas rekrytera rätt folk eller behålla de nyutbildade soldaterna. En kritik som också går att utläsa i presentationen av undersökningen. Det tillbakavisar dock informationsstaben, som istället framhåller en mycket lyckad rekrytering just tack vare reklamkampanjerna. MEST ANMÄRKNINGSVÄRT ÄR alltså att ju mer man anses veta inom organisationen, desto lägre förtroende har man. De säger att de vill effektivisera och att vi ska bli bättre, men det handlar bara om att hålla sig inom de ekonomiska ramarna, säger en anställd. Det allt mer sjunkande förtroendet bland officerarna uppges bero på att de inte tycker sig kunna utföra sina uppgifter, upprätthålla och utveckla sin profession samt att reformer som är knutna till rekrytering och utbildning inte fungerar bra i praktiken. Att de ekonomiska anslagen och de faktiska kostnaderna inte går ihop är ständigt återkommande. Bland personalen förekommer bilden att den högsta ledningen inte ser något hot mot Sverige och därför inte jobbar på politisk nivå för att upprätthålla hög försvarseffekt. Man kan inte säga annat än att det här är ett utomordentligt svårt läge, säger en officer, anställd på högkvarteret: Det bästa vore förstås om ledningen var mer öppen med hur man resonerar på de högsta nivåerna. 7

8 Dålig kommunikation ger missnöje Det finns inga tydliga samband mellan mycket pengar och nöjdhet i en organisation. Försvarsmaktens problem beror snarare på missad transparens och dålig kommunikation, tror organisationskonsulten Mette Bungerfeldt. Det låga förtroendet för Försvarsmakten genomsyrar undersökningen och det finns anställda som pratar om en systemkollaps. Vi lät Mette Bungerfeldt, VD och organisationskonsult på Qualitas, läsa undersökningen och pratade med henne om vad som påverkar förtroendet i»är kommunikationen otydlig så skapas egna subgrupper som kör sitt eget race.«en organisation: Jag tror att Försvarsmakten har missat att vara transparent. Om den hierarkiska strukturen är fast och bestämd i en organisation så brukar det normalt inte finnas utrymme för personal närmast verksamheten att få vara med och utforma den. Det kan finnas en intern självbild om att ju högre upp du befinner dig desto bättre vet du. Många har angett oengagerad arbetsgivare som skäl till sitt missnöje. Att skapa engagemang i en organisation är inget quick fix men några saker brukar vara viktiga bland annat att det finns en tydlig koppling mellan vision och målen och möjligheten att nå dem. Det behöver finnas ett tydligt syfte och en mening med det man gör. Det är också viktigt att de anställda upplever att de har möjlighet att påverka sin arbetssituation, att de får information om vad som händer och möjlighet att vara delaktiga samt uppföljning på både individ och organisationsnivå. Om medarbetarna inte ser och förstår helheten, eller inte har förmåga att se helheten i en organisation så tenderar man att bara se sitt egna förband(avdelning) vad som är bäst för oss eller för mig personligen. Oorganiserad verksamhet och kall personalpolitik är andra uppfattningar? Generellt är folk rädda för förändringar och vad det kommer innebära för dem själva närmast. Det vet man. Men återigen är kommunikationen avgörande: att få medarbetarna att förstå och visa varför man gör dessa omstruktureringar som kan verka ologiska till exempel. Man ska komma ihåg att kommunikation innebär att både den som informerar (arbetsgivaren) och mottagaren (arbets tagaren) skall bearbeta och förstå det man informerar om. Ofta är organisationer bra på att informera och mindre bra på att kontrollera mottagandet. När med arbetarna inte får bearbeta informationen finns mycket utrymme för fri tolkning. Ett annat misstag som många organisationer gör är att man inte gör medarbetarna delaktiga i förändringsprocessen. Då upplever man som medarbetare att det är en kall personalpolitik. Är kommunikationen otydlig skapas subgrupper som kör sitt eget race. Är bristen på anslag det stora problemet för Försvarsmakten, tror du? Det finns inget tydligt samband mellan ju mer pengar desto bättre organisation även om många tror det. Det kanske är den stora utmaningen för Försvarsmakten: att få medarbetarna att förstå att trots de nya förutsättningarna är målsättningen egentligen inte förändrad.»resultatet in helt förvånand Hallå där, JAN SALESTRAND, chef för Försvarsmaktens ledningsstab: Hur mår egentligen Försvarsmakten? Undersökningens resultat är inte helt förvånande. Det är ett oerhört förändringstryck på alla inom myndigheten just nu. Försvarsbeslutet från 2009 med ökad tillgänglighet på våra krigsförband och ett nytt personalförsörjningssystem innebär mycket jobb, men vi har också flera andra stora förändringsprojekt såsom omdaning försvarslogistik och Prio. Det gör att många, med rätta, upplever ett mycket ansträngt arbetstryck. Så förklaringen till det låga förtroendet handlar framför allt om de förändringar och dess konsekvenser du nämner? 8

9 t inte ande«nej, det beror säkert också på att reformen inte fullt ut är förankrad och en bristande känsla över hur det hänger ihop med en långsiktig målbild. Vår personal upplever nog också efter decennium av stora nedskärningar en ständig oro över att det kommer nya reduceringar. Men undersökningar har gjorts tidigare och kostat åtskilliga miljoner och upplevs internt som att de aldrig har följts upp eller åtminstone inte lett till något konkret. Förstår du den känslan? Ja. Många slutsaster har kommit fram i tidigare undersökningar. Vi jobbar dock på alla nivåer med åtgärder. Till exempel fick vi en tydlig respons om att Prio var administrativt jobbigt för plutonchefsnivån. Vi har nu vidtagit ett antal åtgärder i samverkan med plutonchefer och motsvarande i organisationen för att förenkla det som går. Vi arbetar vidare med det området, men det är ett exempel på att vi inte bara mäter utan även gör saker. FM Vind är viktig för alla chefer och måste genomföras kontinuerligt dels för att chefer och personal omsätts, dels för att följa upp om åtgärder ger resultat. Foto: Jimmy Croona/Combat Camera/Försvarsmakten Vad blir annorlunda nu? Jag tror att den enskilt viktigaste frågan nu är bristen på förtroende och stolthet över att arbeta i Försvarsmakten. En organisation klarar sig inte i längden om personalen inte känner stolthet och tilltro till sin egen förmåga. Vi måste lyckas vända den trenden. Det görs inte över en natt, men vi måste lägga betydligt mer tid på att träffa våra medarbetare och ta dialogen. Vad säger du om att Försvarsmakten upplevs som en oengagerad arbetsgivare? Sanningen ligger ju alltid i betraktarens ögon och jag vill inte polemisera. Vi är inte oengagerade, men vi måste ta den åsikten på allvar. Vi har många medarbetare som kommer från andra branscher eller varit tjänstlediga och kommit tillbaka. Inte alltför sällan får jag från dessa grupper höra motsatsen. Men vi måste ta dialogen mer direkt med våra medarbetare för att fånga upp mer konkret vad som brister. Det är nog en kombination av saker vi bör göra något åt och orealistiska förväntningar. Det nya personalförsörjningssystemet har visat sig kosta väldigt mycket pengar med allt vad det innebär av felrekryteringar, extra administration och arbetstidregleringar för att nämna några exempel? Återigen så är det en jättereform som alla har underskattat vidden av. Vi gör korrigeringar och kompletteringar allteftersom vi vinner erfarenhet och jag utesluter inte att det kan behövas även mer pengar till olika åtgärder under resans gång. Med detta sagt vill jag dock poängtera att mycket går bra och att våra soldater och sjömän håller en mycket hög professionell nivå. Tror du på att väcka upp värnplikten? Nej. Det är inte realistiskt. Omställningen tar tid och vi behöver mer erfarenheter innan det går att bedöma hur systemet fungerar över tiden. Vad säger du om missförtroendet mot högkvarteret? Högkvarteret består av mycket kompetenta medarbetare där en stor del har mångårig erfarenhet av verksamheten vid förbanden. Jag tror att allmän frustration och kritik ibland appliceras med HKV som måltavla. Men jag och vi tar det på stort allvar. Vi chefer har ett särskilt ansvar. Jag brukar säga till personalen att allt de gör och säger representerar ledningen. Vi måste också vara mycket lyhörda för de problem som medarbetarna i vår organisation ger uttryck för. Men tyvärr innebär inte det att vi kan påverka alla problemen. Om vi berör de civila. Man kan se i undersökningen att det finns uttryck för många brister inom jämställdhet och värdegrund. Det pratas om latent utanförskap och att det kanske är svårt att komma ifrån? Jag har full respekt för utanförskapet som de civila kan känna även om jag tror att problemet generellt sett minskar. Det är ett område vi borde diskutera mer och att förändra värderingar är en resa som tar tid. Jag tror personligen inte att militärer och civila gör skillnad på varandra men lika väl som en civil känner sig utanför i militära sammanhang så kan säkert en militär ibland sig utanför bland civila. Men vi är medvetna om att känslan finns. Vi tar till oss det och jobbar i 360 grader för att minska glappet mellan civil och militär. FÖRSVARSMAKTEN SKA vara en arbetsgivare för alla oavsett kön, religion, sexuell läggning eller etnicitet. Vi upplever ibland tillkortakommanden som inte är acceptabla och vi jobbar med frågan på alla nivåer, men varje chef har ett ansvar. Vi är dock inte sämre än samhället i övrigt men när saker inträffar blir det huvud rubriker i media till skillnad från de flesta myndigheter och privata företag. Jag tror att vi till och med kommit längre än många andra men vi har som samhället i övrigt en bra bit kvar. Oroar det dig att det är just officerare som står för det lägsta förtroendet? Oavsett militära eller civila så är förtroendefrågan allvarlig. Det är dock allvarligt att officerarna har ett lägre förtroende då det är de som i allt väsentligt är chefer för våra soldater och sjömän. Vi måste lägga stor kraft på att fundera på hur vi ska kunna vända trenden. Det är en särskild utmaning då Försvarsmakten tyvärr alltid står i riskzonen för nya förändringar. Men vi måste också komma ihåg att många av våra anställda trivs mycket bra så det finns en bra grund att utgå ifrån. 9

10 REFLEKTION CAMILLA ANDERSSON O avsett vem och vilken nivå man pratar med inom organisationen verkar alla prata lite skit om varandra. Anställda som jag pratat med som tillhör högkvarteret tycker att förbanden gnäller som vanligt och per tradition. De jag pratat med på förbanden tycker i sin tur att högkvarteret är en myrstack av folk där man över administrerar. Alla framhåller sitt eget förband som både viktigast och mest drabbat. Ingen verkar se till verksamheten som helhet. Majoriteten av dem jag har pratat med har inget förtroende vad gäller lönesättningarna eller sina chefer och de går gärna ned på detaljnivå för att förklara vad som sker. De civila tycker att det är svårt att kän- na gemenskap och den militära personalen verkar uppfatta det som att de civila är mer sedda eller trygga. Att det finns olika slags missnöjen beroende på om man är militär e ller civil, kvinna eller man är ganska logiskt av såväl kulturella som befattningsmässiga skäl och stöds också av undersökningen jag tog del av. Framför allt officerarna uppvisar stor uppgivenhet och mycket starkt missnöje och skulle inte rekommendera någon att börja jobba för Försvarsmakten. Det här påverkar förstås både verksamheten och arbetsmiljön för både civil och militär personal. Personalen på högkvarteret som jag pratat med har förståelse för uppgivenheten och skräder själva inte orden om Försvarsmaktens fall, men förnekar helt påståenden om att de skulle vara onödigt många eller att godtyckliga lönesättningar mellan högre befattningar förekommer. Sammanfattningsvis kan jag inte bedöma annat än att undersökningen faktiskt speglar den omfattande förtroendekrisen inom Försvarsmakten korrekt. Misstroendet slår åt alla håll. Jag måste ändå säga att trots det missnöje som väller ut och riktas åt alla håll så är det ett bevis på engagemang från de anställdas sida. De som väljer att stanna kvar. Till grund för artikeln ligger åtskilliga samtal med ett flertal personer som är anställda inom Försvarsmakten. Jag har pratat med företrädesvis officerare på olika förband och med olika inriktningar i hela landet. Jag hade önskat få fler civila på olika nivåer som ville uttala sig, men de jag pratat med representerar i alla fall både förband ute i landet och högkvarteret. Alla röster och åsikter är anonyma enligt önskemål. Att låta en organisationskonsult ta del av undersökningen kändes relevant liksom att höra hur Jan Salestrand tänker om saken. Krisberedskap SBF innehåller de regler som gäller när en krissituation uppstår. Här finns gällande regler för hur vi ska agera vid bland annat terrorangrepp, fritzes.se För beställning besök fritzes.se Tel Orderfax krig och svåra olyckor FRITZES DIREKT FRÅN SVERIGES MYNDIGHETER 10

11 Utbildning och större ansvar sänkte lönen Lång utbildning och utvidgat ansvarsområde gav en lönesänkning på två tusen kronor. Mattias Flink gjorde värnplikten i Boden. Han trivdes bra och gjorde bra ifrån sig, så direkt efter avslutad värnplikt 2002 fick han anställning på markverkstaden i Skövde. Mattias har många års erfarenhet som stridsfordonstekniker och har arbetat både på markverkstaden i Kungsängen och i Skövde. Han har dessutom gjort mission i Kosovo och systemstödsresor till Afghanistan. NÅGRA ÅR och några om organisationer inom Försvarsmakten kändes den säkra anställningen inte så säker längre. Mattias Flink blev rekommenderad av flera kollegor under sin utlandstjänstgöring i Kosovo att söka till specialistofficer och för att säkra sin a nställning tänkte han att det skulle vara ett smart drag. Inte helt lätt, dock. Ett och ett halvt års veckopendling till Halmstad gav ett ansträngt livspussel. Två små barn hemma och en sambo som är polis, med allt vad det innebär av knepiga tjänstgöringstider. Men vi tänkte att det var värt den tiden och det pusslandet det skulle ju trots allt innebära en ökad anställningstrygghet och bättre utvecklingsmöjligheter. På hemmaplan igen fick Mattias ett större ansvarsområde i och med att han blev chef för en specialreparationsgrupp. Han ansvarar för skjutningar och håller i utbildningar. Han har fått ett ännu mer omväxlande arbete, men också flera och längre pass på kvällar och helger. För delar och nackdelar. Vad den civilanställda teknikern, Besviken. Hade Mattias Flink vetat att specialistofficersutbildningen gett en lönesänkning hade han inte gått den. EFTER numera sergeanten, inte hade räknat med var dock att Försvarsmakten skulle sänka hans lön. Två tusen kronor i månaden mindre fick han i lön när han efter avslutad specialistofficersutbildning kom tillbaka till hemmaförbandet i Skövde. Innan utbildningen hade han en månadslön på kronor. Efter utbildningen blev han inplacerad på kronor. Jag fick samma lön som de som gjort GMU och KMU, men som inte har med sig några andra kunskaper eller erfarenheter med sig in i organisationen. MATTIAS HAR FRÅN Försvarsmakten fått förklaringen att han avslutat en a nställning inom myndigheten och påbörjat en annan. Och då är det ny inplaceringslön som gäller, oavsett om man har med sig specialistkompetens och flera års erfarenhet i ryggsäcken. Någon förvarning om den utvecklingen fick inte Mattias innan han började veckopendla till Halmstad. Hade jag vetat att jag skulle få en chefsbefattning med större ansvar, sämre arbetstider och sämre lön hade jag förstås aldrig sökt. Jag tycker också att förbandet hade kunnat ta en diskussion eller förhandling med mig innan de satte en ny lön. Men inget åt det hållet. Mattias tog kontakt med förening 08 i Skövde, som sedan lämnade över ärendet till Försvarsförbundets kansli, som har drivit frågan som en tvist mot Högkvarteret i Stockholm. Men efter många turer fram och tillbaka håller Försvarsmakten fast vid att det var rätt att sänka lönen för Mattias. Ombudsman Hans Jonsson har under nästan tre års tid träffat tre olika jurister för att förhandla i frågan. Helt utan resultat. Vi kommer inte längre, säger Hans Jonsson. Det är otroligt frustrerande att inte kunna påverka mer och att arbets givaren inte vill stå för att anställda inom Försvarsmakten ska ha individuella löner. SÅ KAN VI JU BERÄTTA ATT när Mattias ville plocka ut sina sparade semesterdagar i pengar fick han nej från Försvarsmakten: för att göra det måste han avsluta sin anställning och påbörja en ny. Vilket, ska vi påminna oss om, är exakt samma argument som myndigheten använder för att sänka lönen. Samma, fast tvärtom. Jag har verkligen mist allt mitt förtroende för Försvarsmakten som arbets givare. Man tar från ena hållet, men ger inte från det andra. Den enda lösningen jag ser nu är att söka mig till en arbetsgivare som tar lite bättre hand om sina anställda. Om Försvarsförbundet har bett om en kommentar från Försvarsmakten, men då tvisten inte är avslutad vill inte myndig heten kommentera den. "Hade jag vetat...hade jag förstås aldrig sökt." 11

12 Frågelådan Förbättringar i SEB:s bolåneerbjudande SEDAN TIDIGARE kan medlemmar i Försvarsförbundet ansöka om bolån hos SEB till en förmånlig ränta (SEB:s upplåningsränta plus högst 0,90 procentenheter). Nyheterna i korthet: Det blir enklare att ta del av bolåneerbjudandet, ring SEB på vardagar 8 20, så hjälper de dig med ansökan direkt på telefon. Din ränta är SEB:s upplåningsränta plus högst 0,90 procentenheter, dock aldrig högre än listpris. Det skulle innebära 2,46 procent vid en bindningstid på tre månader (per den 8 november 2013). SEB gör alltid en helhetsbedömning av din ekonomi. Tidigare var amorteringstiden minst år, men nu kan du även ansöka om kortare amorteringstid än 30 år. Sista-minutentips FÖR DEN SOM ännu inte hunnit fixa alla julklappar kommer här ett sista-minutentips: utnyttja din medlemsförmån och ge bort en prenumeration av Ny Teknik i julklapp. Du kan ge bort en helårsprenumeration på tidningen Ny Teknik för 375 kronor. Beställ via Försvarsförbundets hemsida. Vad ingår i försäkringen? Vad ingår i Folksams sjuk- och efterlevande försäkring som jag har som medlem i Försvarsförbundet? SOM MEDLEM I Försvarsförbundet har du tillgång till ett omfattande försäkrings utbud. Det här ingår i sjuk- och efterlevandeförsäkringen: Arbetsoförmåga månadsersättning: kronor Vissa diagnoser engångsersättning: kronor Dödsfall engångsbelopp till efterlevande sex prisbasbelopp: kronor Barngrupplivförsäkring För mer information om Försvarsförbundets medlemsförsäkringar se eller kontakta Folksams kundservice Tips! Om du rekryterar nya medlemmar, så ge dem tipset att ansluta sig till sjuk- och efterlevandeförsäkringen samtidigt som de går med i Försvarsförbundet. Då behöver de inte lämna uppgifter om sin hälsa. Det behöver de däremot om de vill ansluta sig senare. Rätt till tjänstledigt för att prova annan tjänst? Jag tänkte ta tjänstledigt för att prova på annat jobb ett tag. Min chef har sagt nej till det, men jag har för mig att man har rätt att få vara ledig om man vill testa annat jobb? NEJ, DU HAR INTE RÄTT att vara tjänstledig för att prova annan tjänst. Förr hade man rätt till det, men nu är det upp till arbetsgivaren att godkänna eventuell tjänstledighet. Statliga myndigheter brukar vara relativt generösa med tjänstledighet för prov av annan tjänst, men det är inget du kan kräva. Hur kallt får det vara på kontoret? Nu när det börjar bli vinter har vi så vansinnigt kallt på kontoret. Vi har sagt till vår chef flera gånger, men det blir inte bättre. Vi sitter vid datorn och jobbar med jacka och fingervantar på oss. Finns det inte några regler om hur kallt det får vara i kontorsmiljö? INOMHUSKLIMATET PÅ EN arbetsplats påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö. Det påverkar förstås också vår hälsa. Arbetsmiljölagen, som säger att alla anställda har rätt till en tillfredsställande arbetsmiljö, anger inga exakta temperaturer. Men det finns riktlinjer för hur kallt det får vara på ett kontor, där ju arbetet är lätt eller stillasittande. Om temperaturen avviker från 20 till 24 grader under en längre tid under vintern bör arbetsgivaren undersöka ert inomhusklimat närmare. Om problemet är återkommande är din arbetsgivare skyldig att göra en riskoch konsekvensanalys om vad som händer med er när ni jobbar i den miljön som ni har. Det är ju ingen nyhet att det är varmt på sommaren och kallt på vintern i Sverige. Eftersom du redan har pratat med din chef och denne har valt att inte åtgärda problemet föreslår vi att du tar kontakt med ditt lokala skyddsombud, som säkert kan hjälpa dig att hantera frågan. 12

13 »Männens rörlighet har ingen prislapp, den tas för given och ifrågasätts inte«arbetsresor tar allt längre tid och är fortfarande inte jämställda Det råder stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller våra arbetsresor. Trots ett allt mer jämställt samhälle går det långsamt att förändra traditionella mönster i hushållen. I takt med den pågående regionförstoringen på många håll i landet ökar samtidigt restiderna överlag. Detta visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Regionförstoringen har lett till att restiderna blivit längre för både kvinnor och män, och inte snabbare som man ofta antar, berättar kulturgeografen Ana Gil Solá som har studerat arbetsresor från mitten av 1990-talet och ett tiotal år framöver. MIN STUDIE VISAR på ett brott jämfört med tidigare utveckling. Resultatet är viktigt eftersom restid ofta räknas som ekonomisk kostnad när man motiverar infrastrukturinvesteringar. Enligt den logik som råder ska regionförstoring bidra till regional tillväxt, men samtidigt innebär resorna ökade kostnader och minskad välfärd för individen. Detta är något som sällan diskuteras i sammanhanget, på pekar Ana Gil Solá. Det råder stora regionala variationer i relationen mellan kvinnors och mäns pendlingslängd. Skillnaderna är störst i Göteborgsregionen jämfört med andra regioner. I Malmöregionen är skillnaderna minst och där pendlar kvinnor och män i princip lika långt. AVHANDLINGEN INNEHÅLLER också intervjuer med småbarnsföräldrar om vilka önskemål, prioriteringar och beslut i vardagen som omgärdar arbetsresan och hur pendlingen påverkar familjelivet och arbetsfördelningen i hushållet. Intervjustudien visar att synen på kvinnans och mannens roll påverkar hur man gör olika val i hushållet. Hos par med en konservativ syn finns till exempel en argumentation som prioriterar mannens användning av bilen. Exempelvis kan man mena att man inte har råd med en andra bil, när mannen kör den enda bilen, trots att kvinnans pendling skulle underlättas avsevärt om man hade två. Hon kanske till och med skulle kunna ta ett bättre jobb. En sådan argumentation används aldrig för män. Männens rörlighet har ingen prislapp, den tas för given och ifrågasätts inte i dessa hushåll, menar Ana Gil Solá. I jämställda hushåll behandlas kvinnors och mäns behov likvärdigt och man skaffar två bilar om det behövs, eller så hittar man andra lösningar. I min studie visar de jämställda hushållen på en större variation i hur de löser olika komplikationer, för att de är angelägna om det och inte fastnar i traditionella lösningar. TOTALT SETT VISAR studien att vi långsamt går mot mer jämställda arbetsresor. Skillnader i färdlängd, förflyttningshastighet och bilanvändning för arbetsresan mellan könen har minskat något över den studerade perioden. Samtidigt syns regionala variationer i utvecklingen och stora skillnader mellan olika typer av hushåll. 13

14 Varje timme Mattis vann värvningspriset utbryter en brand på en arbetsplats i Sverige. Per Gunnarsson, ordförande för förening 76, överlämnar värvningspriset till Mattis Granli. Elva procent AV KVINNORNA OCH fem procent av Foto: Håkan Lindeberg männen uppger i Arbetsmiljöverkets och SCB:s arbetsmiljöundersökning att de utsatts för trakasserier på grund av kön från chefer eller arbetskamrater. Värst utsatta är yngre kvinnor mellan år. Där har 15 procent utsatts för trakasserier. Inga planer på höjd a-kassa ELISABETH SVANTESSON ÄR sedan regeringens ombildning i september arbetsmarknadsminister. Hon håller fast vid sina företrädares linje. A-kassan får vara som den är, åtminstone tills vidare. Utvecklingen kan gå bakåt också Att arbeta för jämställda löner är som att simma mot strömmen, säger arbetsmarknadsforskaren Jill Rubery till TCO-tidningen. Hon uppmanar svenskarna att inte glömma att vi måste försvara det vi uppnått. 14 Mattis Granli vann Försvarsförbundets värvningspris, en surfplatta. Försvarsförbundets värvningspris som pågick mellan den 22 maj och den 30 augusti har fått sin vinnare i Mattis Granli, Såtenäs. Värvningspriset gick ut på att alla medlemmar fick en trisslott för varje ny medlem de värvade. Den som värvade tre eller fler medlemmar hade också chansen att vinna en ipad. Mattis Granli arbetar som flygtekniker för Jas 39 på flygverkstaden i Såtenäs och har även fackliga uppdrag i förbundet. Han konstaterar dock att han hade värvat medlemmar, oavsett möjligheten att få pris för det: Det är bra att rekrytera och att förbundet får in lite yngre medlemmar. Det var inte värvningspriset som gjorde att jag värvade nya medlemmar det hade jag gjort i alla fall. En ny värvningsprisperiod kommer att starta i början av nästa år. Namn: Mattis Granli Ålder: 42 Arbetar som: Flygtekniker för Jas 39. Arbetsplats: FMV FSV FlygV Såtenäs. Fackliga uppdrag: Suppleant och platsombud i förening 76. (Varit fackligt aktiv i cirka 8 år.)

15 Nytt och gemensamt avtal på FMV Alla anställda på Försvarets Materielverk, FMV, omfattas från årsskiftet av samma villkorsavtal. Det viktigaste för oss var att de anställda inte ska ha förtroendearbetstid under systemstödsresor och det har vi uppnått, säger ombudsman Marika Olsson. DE MEDLEMMAR SOM första januari 2013 gick över från Försvarsmakten till FMV går under hela 2013 på Försvarsmaktens kollektivavtal, FAS. De som nyanställts under 2013 av FMV går dock på FMVs kollektivavtal. Detta innebär att olika avtal gäller på samma arbetsplats. Dessutom har Sekos medlemmar haft med sig sitt arbetstidsavtal från Försvarsmakten. Det är alltid olyckligt när en arbetsgivare har flera kollektivavtal för sin personal, säger Marika Olsson. Det kan skapa problem av flera slag Marika Olsson när två människor som utför samma arbetsuppgifter har olika villkor. Därför känns det nu bra, säger Marika Olsson, att FMV från och med årsskiftet har ett villkorsavtal för all sin personal. Försvarsförbundet hade med sig ett antal yrkanden när förhandlingen drog igång. Det mest prioriterade var att personal som åker på systemstödsresor inte ska göra det på så kallad förtroendetid. Förtroendearbetstid innebär att ansvaret för att följa Arbetstidslagen helt läggs över på den anställde själv. Ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt är det positivt att vi fått in max antal dagar per resa (16) och max antal timmar per arbetsdag under resan (13), säger Marika Olsson. En viktig fråga under förhandlingarna var den om internationell tjänstgöring. FMV anser att skyldigheten sitter i anställningsavtalet, det vill säga att de som flyttat över från Försvarsmakten till FMV även tar med sig skyldigheten att tjänstgöra utomlands. Försvarsförbundet menar å andra sidan att den skyldigheten är knuten till Försvarsmakten. Det står ingenting om frågan i nuvarande avtal, men FMV har klargjort att myndigheten inte ska skicka någon på tjänstgöring utomlands, om det inte sker frivilligt. För anställda inom FMV är det viktigt att tänka på två saker när det kommer till internationell tjänstgöring: det ska baseras på frivillighet och det är förknippat med sämre skydd än vad anställda inom»det kan skapa problem av flera slag när två människor som utför samma arbetsuppgifter har olika villkor.«försvarsmakten omgärdas av. När anställda inom Försvarsmakten åker på så kallad mission omfattas de av ett försäkringsskydd, som bygger på Lag om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser och Förordningen om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. Där regleras bland annat statens riskgaranti, Försvarsmaktens uppföljningsansvar, stöd till anhöriga och förmåner vid sjukdom eller skada. Ambitionen är att även FMV:s personal ska omfattas av det här skyddet, men gör det alltså inte än så länge. Eftersom arbetsgivaren tydligt uttalat att det är frivilligt att åka kunde vi ändå teckna avtalet, säger Marika Olsson. Försvarsförbundet och FMV har också tecknat ett inrangeringsavtal för de medlemmar som går över från Försvarsmakten till FMV 1 januari Det innebär att de går in direkt under FMVs kollektivavtal. Rals-avtal klart på Försvarsmakten RALS-AVTALET FÖR Försvarsmakten år är klart. Avtalet innehåller förutom löner en överenskommelse om att parterna ska påbörja en översyn av Arbetstidsavtalet. Nu tar förhandlingarna på förbanden vid med mål att vara klara senast i mars Det känns bra att vi har tecknat avtalet snabbare än tidigare år, men tråkigt att vi inte uppnått samsyn i alla frågor, säger förhandlande ombudsman Marika Olsson. Frågan som Försvarsmakten och Försvars förbundet inte har kunnat enas om är framför allt den om särskilda satsningar och lönekartläggning. Försvarsmakten vill ge ett par grupper inom myndigheten ett särskilt lönepåslag, eftersom den anser att de grupperna halkat efter lönemässigt. Försvarsförbundet menar att det blir orättvist att satsa Rals-pengar på ett par grupper, när Försvarsmakten inte har en helhetsbild över löneläget inom myndigheten. Vi riskerar att missa andra grupper, som kanske haft en ännu sämre löneutveckling, säger Marika Olsson. Försvarsmakten är förstås fri att ge vilka grupper den vill av verksamhetspengarna, men när det kommer till särskilda satsningar inom ramen för Rals tycker vi att det är både självklart och nödvändigt att ha koll på hela lönebilden för att kunna fördela pengar på ett vettigt sätt och det har inte Försvarsmakten kunnat leverera. Försvarsförbundet har skrivit in i protokollet för det nya Rals-avtalet att förbundet anser att Försvarsmakten snarast ska genomföra en lönekartläggning. Försvarsmakten har skrivit som kommentar att lönekartläggning inte har med Rals-arbetet att göra. 15

16 Foto: Sören Andersson I en g»ungefär en miljon handlingar förvaras här. De får komma fram i ljuset då och då.«16

17 MEDLEMMEN n gladgrå värld Nere i källaren i Fortifikationsverkets lokaler i Eskilstuna breder centralarkivet ut sig. Runt 500 kvadratmeter som går i grönt, ljusgrått och mörkgrått. Vi kallar det gladgrått, konstaterar arkivföreståndare Håkan Österlund med ett leende. N ågonstans runt åtta på morgonen kommer Håkan Österlund till jobbet. Han är arkivföreståndare, suppleant i Försvarsförbundets lokala föreningsstyrelse och skyddsombud för Fortifikationsverket i Eskilstuna. Han har kommit runt åtta på morgonen till jobbet sedan 1986, då han började sin anställning. Som en befriande motvikt till alla dem som odlar sin flexibilitet, byter anställningar strategiskt ofta och framhäver sin förmåga att hålla hundra bollar i luften konstaterar Håkan Österlund att han skyr tjänsteresorna och att han tycker om att skapa rutiner. Jag brukar säga att jag tycker om att vara där man sätter mig. Även de två musikkårerna där han spelar trombon har han varit trogen. I Skyttemusikkåren, som för övrigt är Sveriges äldsta levande musikkår, är Håkan ett stadigt inslag sedan MEN TILLBAKA TILL centralarkivet, det gigantiska som breder ut sig i källaren på Fortverket. En mindre del som är hemlig, en betydligt större del som är det öppna arkivet och så arkivet med texthandlingar. Ungefär en miljon handlingar förvaras här. De får komma fram i ljuset då och då. Framför allt i samband med byggnationer, ombyggnationer och renoveringar, men också när privatpersoner och föreningar hör av sig och behöver underlag. Under en arbetsdag kan Håkan Österlund få frågan från en hembygdsförening var man kan hitta alla köpeavtal från 1940talet som rör marken kring ett specifikt skjutfält eller en länsstyrelse som vill veta om cisterner kring ett mindre flygfält är upptagna och om de kan ha läckt och orsakat miljöskada. En militärhistoriskt intresserad privatperson vill få koll på alla skanskar i Värmland, medan ett företag behöver få koll på vad några bränsleledningar i Uppsala är gjorda av för material. EN FRÅGA KAN ta flera dagar att hitta svaret på. Jag söker både via handlingarna som finns här och via det kontaktnät jag har byggt upp under åren. Som arkivföreståndare uppskattar Håkan Österlund sitt arbete för kunskaperna det ger och för möjligheten att rå över sin egen tid. Här dyker spännande frågor upp inom ramen för rutinerna. SOM FACKLIGT ENGAGERAD möter han en myndighet som inte vet hur dess framtid ser ut. En utredning försöker svara på hur statens fastigheter ska förvaltas i framtiden och ett alternativ är att lägga ner Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk för att skapa en ny myndighet. Jag märker att många yngre slutar hos oss och det är synd det är ju de yngre vi behöver behålla. Men det är faktiskt inte mycket oro jag möter. Kanske kommer reaktionerna först när beslutet är taget. Själv har han pensionsåldern inne om ett drygt år. Han kan tänka sig att jobba några år extra, om arbetsplatsen finns kvar på nära håll. Om inte då får trombonen och hästintresset ta större utrymme i livet. För min del blir det bra hur det än blir. Namn: Håkan Österlund Uppdrag: suppleant i styrelsen för förening 105, Fortverket Befattning: arkivföreståndare. Har tillsammans med sina fyra kollegor hand om nästan en miljon handlingar Favoritfärg: gladgrå Äldsta ritningen han hittat i arkivet: en gammal stenpir från 1700-talet. 17

18 Att veta vad m KRÖNIKA GYLLENHAAL Under en stor del av det här året har det svenska försvaret varit utan artilleripjäser. En pjäs med skjutförbud, rikspjäsen, kan vi i sammanhanget bortse från. Nu är detta delvis på väg att rättas till, men ett allvarligare problem kvarstår. Före höstens ryska Zapad-övning inleddes gick ryska statsmedier ut med siffran deltagare. Försvarsmakten sammanfattade den svenska öppna analysen efter övningen på så sätt att Zapad-2013 och de samtidiga beredskapsövningarna tillsammans omfattade över man. Med andra ord var årets ryska övningsverksamhet intill Norden nog den mest omfattande nära oss sedan 1981 års Zapad-övning, som omfattade drygt hundra tusen man. Finlands försvarsminister Carl Haglund kommenterade med orden Alla uppgifter tyder på att övningen var omfattande, mer omfattande än man ursprungligen bedömde. DEN SVENSKA INCIDENTROTEN blev också varse tuffa nykomlingar i grannskapet. Jakt- och bombflygplanet Suchoj 34 (Su-34) dök överraskande upp under Zapad. Su-34:orna flög genom Finska viken och fortsatte längs mittlinjen i Östersjön till enklaven Kaliningrad. Därifrån har de troligtvis flugit uppdrag till stöd för landstigningsfartyg, svävare och helikoptrar som övade på att erövra kust områden. Bland landstigningstrupperna fanns en annan nyhet: vitryska elittrupper som övade tillsammans med ryska marininfanterister. Från Finland och baltstaterna kom det en del kritik mot hur Zapad växte och att man övade kustlandstigning och andra moment som var svåra att se som några anti-terroristövningar. Från Sverige var inte kritiken ljudlig men å andra sidan gjorde den svenska regeringen i samförstånd med socialdemokraterna något annat, som tidigare inte har genomförts på grund av socialdemokratisk tvekan. Nämligen att låta svenska förband ingå i Natos snabbinsatsstyrka Nato Response Force (NRF). Vad som fått den socialdemokratiska ledningen att ändra sig och stödja NRF-ansökan, som bifölls av Nato den 14 oktober, är inte helt klart. Men man kan utgå ifrån att S-ledningen får ta del av även mer hemliga analyser av det militära läget i Nordeuropa. HÄROMDAGEN SAMMANFATTADE för norska Aftenposten Karlis Neretnieks, vår idag kanske ledande expert på baltstaterna, nästan övertydligt hur han ser på Sveriges säkerhetspolitiska läge: Skulle en konflikt beröra Estland, Lettland och Litauen, lär Ryssland vilja använda svenskt territorium för att beskydda flanken och hindra att Nato svarar. Nato lär vilja använda svenskt territorium med motsatt mål. Sverige kommer alltså att bli indraget. Men Sverige har inte någon apparat för att ta emot Nato-styrkor. Och det som inte är förberett kommer inte att fungera. Det blir kaos från start. Skall Sverige klara att ta emot Nato-styrkor, måste Sverige vara medlem av Nato. Måhända hoppas regeringen och socialdemokraterna att Sveriges inträde i Natos NRF ska innebära att Sverige får (en del av) det maskineri och den färdighet som Neretnieks efterlyser, fast utan svenskt inträde i hela Nato. Eller har NRF-inträdet ett annat syfte? För att citera Försvarsförbundets ordförande Håkan Sparr i föregående nummer av tidningen: Vi FOTO: Vitalij Kuzmin 18

19 FOTO: Vitalij Kuzmin d man vill ska tillsammans med andra försvara Sverige. Vilka de andra är, får vi inte riktigt veta. Sparrs ord äger ännu sin giltighet den 5 november då jag skriver dessa rader. Håkan Sparr skrev också: Jag saknar en bred politisk lösning om hur Sveriges försvar ska se ut. Detta fick mig att ta fram en gammal men fortfarande väldigt imponerande bok, ur vilken jag citerar med lätt redigering: grundlags helgd bör vila över, vad som sålunda fastslagits. Den angivna kursen måste hållas, oberoende av inrikespolitikens vindkast. Orden står att finna i boken Antingen eller, som huvudsakligen skrevs av Helge Jung, då major, och utkom När politikerna genom andra världskriget insåg hur klok Jung var så gjorde de honom till ÖB, vilket han var mellan 1944 och FÖRSVARET MÅSTE VILA på fasta grund LARS GYLLENHAAL valar. Ur rent saklig synpunkt framstår som det väsentliga, att statsledningen med framsynt blick uppställer och med fast hand utformar målet för den utrikes- och säkerhetspolitik, vars syften försvaret skall tjäna. Något av en P.S. Den som vill fördjupa sig i upprustningen kring Sverige kan göra det via min blogg: gyllenhaals.blogspot.com Det är nu rätt länge sedan Ryssland var på låg nivå. På bilden en T-90 av senaste snitt. Inom kort presenteras Rysslands nya huvudstridsvagn Armata. Ett av Putins senaste vallöften var att förse Ryssland med Armata under de närmaste sex åren. I somras kungjorde den ryske försvarsministern även att det skall ske en trettiofaldig (!) ökning av antalet ryska kryssningsrobotar. 19

20 Foto: Ulrica Jansson Samverkande förtroendevalda Deltagare. Mats-Ola Hörnström med Sara Cedergren och Aron Edwarsson i bakgrunden. Som ni har hanterat mig! Det är fruktansvärt! En lärare blir ut eskorterad av vakter när den religiöst inriktade friskolan får reda på att han är homosexuell. Förhandlingen efteråt mellan fack och arbetsgivare blir animerad. Förhandlingen är dock, som tur är, en övning för att de förtroendevalda som deltog på förbundskursen Samverkan och förhandling skulle få öva på förhandlingssituationer. Jens Pettersson, förening 122 på FRA, spelar läraren Anders och får för en stund resten av gruppen i gungning. Är han upprörd på riktigt? Den externa föreläsaren Annika Blekemo, Stockholms universitet, har en hel dag med deltagarna och programmet är såväl fullt som varierat. Hon hinner gå igenom förhandlingsövningar, aktivt lyssnande, kroppsspråk, förhandlingens grunder och argumentation. Bland annat. Förbundets ombudsmän deltog som föreläsare dag ett och tre. Den tre dagar långa kursen har ett upplägg enligt före, under och efter förhandling, där deltagarna går igenom förberedelser innan förhandling, genomförande av förhandling och samverkan samt efterarbetet. Det känns som om hela kursen var nyttig, men det som kommer till allra störst nytta är säkert att använda tipsen i förhandlingsteknik rent praktiskt, xempelvis att tystnad är ett bra medel e i vissa situationer och att ta täten och äga förhandlingen är utmärkt i andra situationer. Även det synbarligen enkla tipset att man aldrig skall vara rädd för att ajournera sig är alltid värt att minnas! En sista sak jag vill ta upp är de exempel från andra delar av verksamheten vi fick i gruppdiskussionerna. Att ha i bak huvudet hur andra löst uppgifter, och ibland även bara att tänka på hur andra har det vid sin arbetsplats kan ge otroligt mycket i vissa lägen, säger Robert Oidermaa, som tillhör förening 114 i Stockholm. Kursen Samverkan och förhandling är en del av Försvarsförbundets utbud av centrala kurser och genomförs vartannat år. Retorikkurs i februari FÖRSVARSFÖRBUNDET HAR INLETT ett samarbete med fackförbundet Tull-Kust, när det gäller utbildningar. Förtroende valda inom Tull-Kust har möjlighet att delta på Försvarsförbundets grundkurs och Försvarsförbundets förtroende valda får i gengäld möjlighet att delta på en tredagars retorikkurs, som Tull-Kust håller den fjärde till sjätte februari 2014, på 20 Bergendal utanför Stockholm. Den som är förhandlande styrelse ledamot och har gått Försvarsförbundets grundkurs har möjlighet att delta. Huvuddragen för kursen är: Huvuddragen i ett anförande. Kursen belyser att delar av retoriken ger verktyg för det viktiga i att bli en god företrädare och förhandlare för facket. Presentationsövning där man säger något om sig själv och sitt engagemang i facket. Den som är intresserad av att delta kontaktar studieorganisatören, som har mer information om bland annat ansök ningsförfarande. Observera att det är kort ansökningstid.

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Parternas riktlinjer avseende lokala omställningsmedel (2 bilagor och 2 underbilagor)

Parternas riktlinjer avseende lokala omställningsmedel (2 bilagor och 2 underbilagor) 2015-03-26 FM2015-4311:1 Sida 1 (8) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Häggberg, anders.haggberg@mil.se

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. S - 2 HÅRT OCH MJUKT Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. SUMMAN ÄR STÖRRE ÄN DU TROR Att tjänstgöra i Försvarsmakten är berikande på

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer