1. Vetenskapsfilosofi och kunskapsteori vad kan kunskap vara och hur produceras den?

Transkript

1 Studiehandledning Vetenskaplig metod VT2011, v4 10 preliminärversion per den 9/1 11. Den kan komma att justeras fram till kursstart. Litteraturlistan ligger dock fast, så ni kan redan nu beställa den obligatoriska litteraturen. Kursen kunskap och metod går mellan v 04 och 10, och är den sista reguljära kursen som ni i normalfallet läser innan det är dags för er att skriva ett eget självständigt vetenskapligt arbete. Detta vetenskapliga arbete uppsatsen är tänkt att kröna utbildningen, och utgöra dess final. I detta arbete har ni möjlighet att verkligen visa vad ni lärt er under de år ni utbildat er till lärare. För att kunna göra detta på ett så effektivt sätt som möjligt, är det nödvändigt att sätta sig in i hur produktion av kunskap går till, och vilka metoder man som forskare har att tillgå, men också problematisera under vilka villkor "konsumtion" av kunskap är underkastad. Kursen behandlar fyra huvudsakliga större tematiker: 1. Vetenskapsfilosofi och kunskapsteori vad kan kunskap vara och hur produceras den? 2. Uppsatsstruktur hur disponerar man ett vetenskapligt arbete? hur ser arbetsgången ut? 3. Forskningsfråga hur kan man formulera ett vetenskapligt intressant problem? Vad är teorins roll? 4. Metod hur samlas empiriska data in och hur kan dessa data behandlas och tolkas? Hur kan data tolkas på ett systematiskt och för läsaren genomskinligt sätt? Nedan har jag klippt in kursens mål och dess innehåll såsom de stipuleras i kursplanen: Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för grunddragen i några relevanta vetenskapsteoretiska och kunskapsteoretiska skolbildningar samt ställa dem i relation till valda forskningsmetoder självständigt välja samt läsa några för ämnesområdet relevanta vetenskapliga texter samt kunna redogöra för hur dessa förhåller sig till ett forskningsfält formulera ett forskningsproblem och utifrån detta göra relevanta val av teori och metod samt förhålla sig självständigt till dessa i skriftlig form argumentera för ansats, utformning och metod på basen av en problemformulering, relevanta frågeställningar och ett teoretiskt perspektiv Kursinnehåll Kursen behandlar frågor om vetenskaplig kunskap samt betydelsen av ett medvetet kunskapsteoretiskt förhållningssätt i produktionen av egen vetenskaplig kunskap, såväl som i inhämtandet av kunskap. Olika forskningsansatser, traditioner och metoder samt olika datainsamlingsmetoders och materials möjligheter och begränsningar diskuteras. I kursen presenteras och diskuteras olika sätt att samla in, sammanställa och analysera kvalitativa och kvantitativa data. Relationen mellan val av metod, val av empiriskt material och den utformning eller struktur en undersökning kan ges problematiseras.

2 Momentschema Vetenskaplig metod vt 11 (preliminärversion per ) v 4: Intro + Föreläsning 1 (Kunskap & vetenskap) + Föreläsning 2 (Varför metod? + Vad är teorins roll?) v 5: Föreläsning 3 (Kvantitativa o kvalitativa ansatser + uppsatsdesign) + Föreläsning 4 (Hermeneutiska ansatser) + Seminarium 1 (Vetenskap och metod) v 6: Föreläsning 5 (Observation, kodning) + Föreläsning 6 (Intervju, enkät, kodning, etik) + Seminarium 2 (intervju) v 7: Föreläsning 7 (Argument och innehåll) + Föreläsning 8 (Diskurs och ideologi) + Seminarium 3 (Textanalys) + Handledning 1 inför PM (syfte) v 8: Arbete i grupp och enskilt, med författandet av PM v 9: Arbete i grupp och enskilt, med författande av PM + Handledning 2 (koppling metod, material) v 10: PM seminarium. studenterna opponerar på varandras arbete Föreläsningarna: Fö 1, 2, 3, 4, 7, 8 (Mathias Martinsson). Fö 5 (Lina Lago). Fö 6 (Anita Andersson). Föreläsningarnas innehåll är i dagsläget inte 100% spikade, men de kommer att beröra de rubriker som jag tentativ angivit ovan. Seminarierna: Sem 1 (Maria Arvidsson), Sem 2 (Maria Arvidsson), Sem 3 (Maria Arvidsson, eventuellt Mathias Martinsson) PM/Slutseminariet: Maria Arvidson, Mathias Martinsson Handledning och slutseminariet: MM 1 grupp (9 pers), MA 2 grupper (8+8 pers) Mer om detta nedan. Litteratur Vad jag förstår har flera av er redan läst Alan Bryman Samhällsvetenskapliga metoder. Polera gärna upp er läsning av den innan kursstart. v4 5. Obligatorisk: Bengt Molander: Vetenskapsfilosofi en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales. Fördjupning: Nils Gilje & Harald Grimen: Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Göteborg: Daidalos, 2007 (320 s) v6. Obligatorisk: Bill Gillham: Forskningsintervjun Tekniker och genomförande, Lund: Studentlitteratur, (230 s) Fördjupning: Steinar Kvale: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

3 v7. Obligatorisk: Andreas Fejes: Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fördjupning: Göran Bergström & Kristina Boréus: Textens mening och makt Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur, 2a uppl, (460 s) Louise Philips & Marianne Winther Jörgensen: Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Utöver detta tillkommer fördjupande litteratur, som väljs i relation till vald problemformulering och val av metod. Valet sker i samråd med handledare eller kursansvarig. Kursansvarig kommer senast vid kurintroduktionen att presentera några viktiga teman och frågor som ni bör ha i bakhuvudet när ni läser litteraturen. Dessutom kommer kursansvarig vid introduktionen att peka ut ett eller ett par avsnitt ut var obligatorisk bok, som vi skall seminaiebehandla. Till dessa avsnitt kommer kursansvarig koppla ett par, tre centrala frågor, så att vi får ett fokus inför seminarierna. Seminarierna är tänkta att fungera enligt nedan. De förutsätter att ni FÖRE föreläsningarna den relevanta veckan har läst kurslitteraturen. Då kastar föreläsningarna alternativa perspektiv på det ni har läst, och ni har goda möjligheter att under föreläsningarna ställa relevant och för era kamrater upplysande frågor. Senast under onsdagskvällen före seminarierna skickar ni som en anmälan in en reflektion kring den tematik, de frågor som kursansvarig pekat ut som speciellt viktiga för förståelsen av litteraturen. Denna reflektion skall omfatta 1 A4, och utmynna i minst en motiverad fråga som ni vill lyfta under seminariet. Om man inte kan komma på seminariet får man lämna in tre fyra sidors reflektioner veckan därpå. Tanken är att den extra inläsning som därvid kräves, och den tid det tar att bearbeta och formulera reflektionerna skall motsvara den arbetsinsats och det man lär sig på att vara aktivt deltagande vid det lärarledda seminariet. Provkoderna ser ut enligt följande: MRE1 PM sem, 0, 5 hp SRE1 PM, 5,5 hp MRE2 sem 1, 0,5 hp MRE3 sem 2, 0,5 hp MRE 4 sem 3, 0,5 hp

4 (Dessa kan komma att förändras i detalj, då de skall genom ytterligare ett byråkratiskt steg innan de kan spikas) Examinationsmoment Kursen har förutom de tre seminarierna två examinerande moment: Ert PM, som ni lägger fram vid seminarium där ni opponerar på varandras PM. Detta PM är värt 5,5 hp och respondent och opponentskapet är värt 0,5 hp.? och vad är det,hur ser då ett PM utett PM kan i detta sammanhang ses som ett första utkast till uppsatsens inledande tredjdedel, där man helt enkelt skriver fram VAD man skall studera, VERFÖR det är intressanta att studera, vilket MATERIAL man måste samla in för att studera det, och HUR det skall studeras (vilka metoder och teorier som skall nyttjas). Men en första tredjedel av en uppsats tänker jag mig en grovindelning av en uppsats enligt följande: Inlednignsavsnitt (vad skall göras o hur), Analysavsnitt (när själva studien görs), och ett avslutsningsavsnitt (där man drar ihop trådarna och rundar av) Nedan följer ett EXEMPEL på hur ett PM kan vara disponerat och vad det kan innehålla (detta kommer vi att diskutera en del under kursens gång): * Inledning (kontext, syftet med syftet varför är det jag studerar viktigt att studera?) * Syfte * Frågeställningar (syftet nedbrutet i mer konkreta, avgränsade frågor) * Avgränsningar (vad är studiens gränser?) * Disposition * Material (motiv till, samt vilket tillvägagångssätt som nyttjas vid insamlingen, etik) * Metod (hur har det empiriska materialet bearbetats och tolkats) * Teori (hur ser de teoretiska verktygen ut som används vid tolkningen av empirin?) * Forskningsläge * Bakgrund * Utkast/skiss till hur empiriavsnittet kommer att vara organiserat Alla uppsatsprojekt har lite olika förutsättningar och villkor, och kommer därmed också att ges lite olika form, beroende på hur vi väljer att lösa de vetenskapliga, stilistiska och

5 dispositionsmässiga problem ni har framför er, så det är givetvis inte möjligt att skapa en mall som fungerar för all uppsatsprojekt. Mycket av valen man gör är av avvägningskaraktär, där det inte finns ett fel eller ett rätt på ett självklart sätt, men där alla val man gör kommer att påverka de andra i uppsatsen ingående komponenterna. Därför är det viktigt att man gör sina val rörande disposition, syfte, frågeställningar, avgränsningar, metod och teori på ett medvetet sätt. De rubriker återfinns i listan ovan är en av flera olika varianter man har att laborera med, och det är inte alls säkert att dessa "sätter sig" förrän man är ganska lång in i uppsatsprojektet, så få inte panik om saker verkar flyta och känns för er oklara. Gemensamt kommer vi att försöka reda ut martallarna i skogen, en efter en, och när vi når gläntan borde vi ha fler raka furor. Dessa kan fällas, och beredas till mast och skrov som håller tätt under färderna över haven. Handledning sker en gång i halvgrupp (1 tim+1tim per grupp) och en gång på individuell basis, om ca 15 min/stud. Här kan vara läge att ni som har liknande projekt kommer överens med varandra att med handledaren boka en "dubbeltid". Vid första handledningen är tänkt att vi i halvgrupp (ca 4 pers) försöker spåna fram hållbara syften. Kom väl förberedda och ha med er förslag på syfte. Vi handledare har vid detta tillfälle ingen möjlighet att hinna läsa o kommentera era utkast. Vid andra handledningstillfället är tanken att vi försöker ställa ert syfte i relation till det material ni valt, och hitta motiv till metod och teori. Om en kort sammanfattning av syfte och metod och material (gärna i punktform) tillsänds handledaren kan handledaren komma något mer förberedd till detta mer individuella möte. Var noga med att NI har med er frågor kring saker som ni tycker verka dunkla. Får vi ingen fråga, så tror vi att alla liljeholmens flammar. Det kommer också att vara mycket viktigt för er att arbeta i er grupp/halvgrupp under den tid ni inte har lärarledd undervisning. Fler huvuden tänker bättre än ett, fler ögon ser mer än ett par ögon. Kursansvarig är tillgänglig via mail om frågetecken skulle uppstå. Jag skulle vilja vädja till er att vända er till kursansvarig, inte till de andra i kursen medverkande lärarna, då deras arbetssituation under perioden är mycket pressad. Välkomna till kursstart torsdagen den 27 januari! /mathias