Engagerat. Special om: Ensamkommande flyktingbarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagerat. Special om: Ensamkommande flyktingbarn"

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2010 Special om: Ensamkommande flyktingbarn Dessutom bl.a: Bra skolgång viktig skyddsfaktor Utvärdering av Götateamet Bryggan en unik institution Foto: Tony Dahl. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 Ett vinna-vinna-vinna-koncept Gryning är en unik organisation. Med fyra kommunalförbund som ägare, som tillsammans har femtio medlemskommuner, samverkar vi med en sjättedel av landets kommuner. Vårt ägardirektiv ger oss relativt vida möjligheter att åta oss nya uppgifter, så länge det ligger inom socialtjänstens lagstadgade ansvarsområde. Vi har länge funderat över hur vi kan vara till ytterligare nytta för kommunerna? Inom vilka områden kan kommunerna vinna på att samverka med en utomstående aktör som Gryning, som i värderingar och synsätt ändå står kommunerna mycket nära? Under det senaste halvåret har diskussionerna om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn intensifierats. Just nu för vi diskussioner med cialsekreterare som svarar för myndighetsutövningen och lägga driften av asylboendet på Gryning. Naturligtvis vinner också Gryning på detta. Vi ökar bolagets bredd och minskar därigenom den sårbarhet som kännetecknar en bransch med ständiga efterfrågesvängningar. Den kompetens som utvecklas inom asylområdet kommer andra verksamheter i Gryning till del, på samma sätt som kunskap om exempelvis missbruk, hedersvåld eller familjearbete befruktar andra verksamheter. Inte minst viktigt är att vi utökar kontaktytorna med olika kommuner i länet, vilket gagnar hela bolaget. Sammantaget kan detta alltså bli ett vinna-vinna-vinna koncept. Men för den skull är det inte enkelt och vi kommunkonstellationer i alla delar av Marianne Forslund har respekt för uppgiften. Även om de länet om start av nya boenden. Allt mer träder drift av asylboenden i Grynings regi fram som ett viktigt samverkansområde. Min ambition är att detta skall bli ett vinna-vinna-vinna koncept. I första hand är det de ensamkommande flyktingbarnen som kan bli vinnare. I Gryning finns gedigen kompetens om målgruppens behov, om asylprocessen och om de olika aktörernas roller. Vi har en hög ambitionsnivå när det gäller kvalitet, personalens kompetens och olika stödfunktioner. I andra hand kan kommunerna vinna på att agera i flesta asylsökande ungdomar är resursstarka har de varit med om svåra upplevelser. För att ge dem bästa tänkbara stöd och hjälp krävs att vi som finns runt om dem kommunens handläggare, gode män, boendets personal, skolan och Migrationsverket skapar bra arbetsallianser. Att bidra till detta är en av våra viktigaste uppgifter. I flera av artiklarna i detta nummer av Engagerat ger vi röster åt en nyanländ flicka och några av de professionella som i olika roller gör sitt bästa för att skapa trygghet för dem i det nya landet. Trevlig läsning! samverkan. På så sätt kan även små kommuner ta sitt ansvar för de ensamkommande ungdomarna utan att behöva bygga upp helt egna resurser. Några kommuner Marianne Forslund VD Gryning Vård AB har nu bestämt sig för att anställa gemensamma so- Innehåll Delsjötorp för ensamkommande flickor... 4 Jag är väldigt tacksam att jag får stanna... 5 Ensamkommande men inte ensamma... 9 Bra skolgång viktig skyddsfaktor...10 Nya droger nya distributionskanaler...15 Utvärderingen av Götateamet...16 Bryggan en unik institution...18 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo, Katarina Wennersten, Inger Westerlund Produktion: Infogruppen GR/PRoffset Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen 2

3 Fler platser för ensamkommande flyktingbarn GRs nätverk Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, anordnar ett nätverk för handläggare i kommunerna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Vid ett möte 10 mars berättade Sophia Öhvall-Lindberg från Migrationsverket om det aktuella läget. Definitionen av ensamkommande flyktingbarn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. I realiteten är de allra flesta ungdomar i åldern år och andelen pojkar är cirka procent. Prognosen för 2010 pekar på att det kommer att anlända barn i år. Under 2009 kom 41 procent från Somalia, 34 procent från Afghanistan och 5 procent från Irak. Platsbristen leder till låg genomströmning och lång väntan för ungdomarna. Många väntar i ankomstkommunerna på en stadigvarande placering i en kommun som ingått avtal med Migrationsverket. Vid mötet presenterade GR-kommunerna sina planer när det gäller avtal med Migrationsverket. Frågor ställdes till Migrationsverket beträffande ersättningsregler, handläggningstider, bedömningsgrunder för asyl, åldersbestämningar mm. Undertecknad har varit med i nätverket sedan det startade 2006 och kan se att det fyller en mycket viktig funktion i samarbetet mellan kommunerna och som mötesplats för Migrationsverket och kommunerna. Björn Erikssons rapport Björn Eriksson fick den 26 november i uppdrag av statsrådet Joakim Billström att medverka i arbetet med att skapa fler mottagningsplatser för asylsökande ensamkommande barn som anländer till Sverige. Hem, ljuva hem är namnet på den rapport som regeringens koordinator Björn Eriksson överlämnade den 12 mars. Björn Eriksson har träffat en rad kommuner, myndigheter, regionföreträdare, länsstyrelser mm. I rapporten redovisas 17 förslag till förbättringar av nuvarande system. Några av dessa har bäring på de kontakter Gryning har haft med kommunkonstellationer i länet om start av boenden. Björn Eriksson föreslår att kommunerna samverkar för att gemensamt kunna skapa institutionella platser. Han menar att alternativet att köpa platser, i stället för att driva i egen regi, inte har beaktats tillräckligt. Detta kan vara en möjlighet för de små kommuner som inte kan starta egna boenden att ändå ta sitt ansvar. Av förslagen bör särskilt betonas det nya instrumentet regionala avsiktsförklaringar samt möjligheten att teckna avtal på kommunalförbundsnivå om mottagande av ensamkommande barn. Björn Eriksson avslutar med att vi har ett nationellt ansvar att lösa situationen. Staten kan aldrig abdikera från detta. Fungerar inte nuvarande frivilligmodell för kommunerna så tvingas enligt Björn Eriksson regeringen att överväga en pliktlagstiftning. Vad kan Gryning göra? Gryning har verksamheter för ensamkommande flyktingbarn vid Mira asylboende i Alingsås och vid Delsjötorp i Göteborg. Sophia Öhvall-Lindberg, Migrationsverket För närvarande för vi även diskussioner med kommuner i Dalsland, norra Bohuslän, Skaraborg och Sjuhärad om start av asylboenden. Dalslandskommunerna har kommit längst i sin planering och Gryning håller på med rekryteringen av personal till boendet, som beräknas starta i augusti. Om kommunerna är intresserade av ett samarbete med Gryning så är det stora knäckfrågorna att hitta lämpliga lokaler, få tillstånd från Socialstyrelsen och komma överens om avtalsvillkor med de aktuella kommunerna. Att arbeta med målgruppen ensamkommande flyktingungdomar är mycket stimulerande och vi ser fram emot att samarbeta med kommunerna i denna viktiga fråga. 3

4 Delsjötorp nytt boende för ensamkommande flickor 4 Delsjötorp ligger vackert, på en kulle i utkanten av ett stilla område i Örgryte. Inramat av gröna träd och gräsmattor, likt en orörd oas, nästan osynligt för utomstående. Här finns ett nystartat transitboende för ensamkommande flickor. När det talas om ensamkommande flyktingbarn handlar det oftast om pojkar i övre tonåren. Men på Delsjötorp finns ett boende för ensamkommande flickor. Bakgrunden är att Delsjötorp sedan tjugo år är ett behandlingshem för ungdomar med olika psykosociala problem. Under hösten 2009 sammanföll en beläggningssvacka med behovet av transitplatser för nyanlända flyktingbarn. Mölndals kommun, som tar emot många av de ensamkommande som kommer hit, kontaktade Gryning och frågade om vi kunde hjälpa till och i det läget kunde vi frigöra ett hus, säger Björn Sonander, enhetschef för ungdomshemmet. I januari kom de första ungdomarna. Det råkade vara flickor och därmed blev inriktningen på boendet för flickor vilket passar bra även för den övriga verksamheten, enligt Björn. Vi har ju ett behandlingshem i ett av våra hus där det bor flickor och då blir det lugnare om vi också har flickor i transitboendet i huset intill. Delsjötorp är alltså ett rent boende för flickorna, men det är samma personalgrupp som även tar hand om behandlingshemmet intill vilket gör att verksamheten är ganska unik med hög kompetens i personalgruppen. Vi vet inte så mycket om hur flickorna har kommit hit eller vad de har varit med om, men det är inte heller vår uppgift att intervjua dem. Vi ska ge dem ett boende och omsorg och hjälpa till med dagliga göromål. Jag kan tänka mig att det är skönt för dem att få landa här efter att ha flytt från krig och förföljelse och fått lämna familj och vänner, säger Björn. Efter ankomsten får flickorna en hälsoundersökning och några dagars vila för att bekanta sig med området. Sedan börjar de på Introduktionsskolan i Bergsjön, en verksamhet som Björn menar fungerar väldigt bra med engagerade lärare. Vi ser att det är väldigt ambitiösa och motiverade ungdomar som vill mycket med sina liv och som kan bli en tillgång för Sverige om de blir kvar här och kan integreras. De är målmedvetna och har livsenergi. Vi sätter igång med skolan så snart vi kan och det tycker de är toppen. För personalen har förändringen inneburit en mängd nya rutiner och nya kontakter. Flickorna kan komma akut med någon timmas varsel, de ska under tiden på Delsjötorp ha kontakt och träffar med Migrationsverket, handläggaren i Mölndal, god man och juridiskt ombud. Detta ställer stora krav på snabba omställningar för att få allt att fungera för sju ungdomar samtidigt som behandlingsdelen ska fungera som tidigare, om än i något mindre skala. Institutionen har vissa fasta tider för mat, när alla ska vara hemma på kvällen och andra rutiner som finns i de flesta hem där tonåringar bor. Flickorna är fria att gå ut på egen hand, men ska säga till personalen först. Under vintern har de varit hemma mycket, men Björn räknar med att de kommer att röra sig mer utanför boendet nu när våren och sommaren kommer. Delsjötorp ordnar gemensamma aktiviteter utanför institutionen ett par gånger i veckan och personalen finns hela tiden tillgänglig för dem med läxhjälp, svenska-övningar och övriga vardagliga göromål. I början följer vi med dem på spårvagnen, men sen klarar de sig själva. De har tagit sig från Somalia till Göteborg och då klarar de nog att ta sig till skolan i Bergsjön också. Det är lätt att man blir överbeskyddande efter vad de har varit med om, men vi får inte glömma att de har en inneboende styrka och förmåga att ta sig fram. Vårt primära förhållningssätt är att ungdomarna har egna krafter och att se till att de inte förlorar dem när de kommer till vårt välfärdsland. Det är en balansgång mellan att ge omsorg och att lita på att de kan själva. Ju längre de stannar på Delsjötorp desto mer relation blir det, men Björn menar att personalen är professionell och noga med att hålla på strukturen. Plötsligt får de kanske flytta någonstans och då är det bara för oss att följa beslutet. Vi håller fortfarande på att lära oss och framförhållningen är kort. Men även om känslor ofta får hållas utanför vårt arbete så har de här flickorna redan tillfört väldigt mycket positiv energi till Delsjötorp, mycket skratt, sång och dans. Hans P.A. Karlsson

5 Jag är väldigt tacksam att jag får stanna Anisa är 16 år. Hon är född i Somalia och äldst i en stor familj på sex syskon. Somalia är idag ett oroligt land där Al Shabaad en militant islamistisk organisation, av USA och flera västerländska säkerhetstjänster klassad som terrororganisation kontrollerar stora delar av landet. De kan döda om man inte gör som de säger. Min pappa blev kidnappad och ingen vet var han är. De rekryterar unga pojkar för att kriga åt dem, sällan flickor, men om de friar så får man inte tacka nej, säger Anisa. Hon hade aldrig tänkt sig att hon skulle flytta hemifrån och komma till ett helt nytt land. Men i december förra året bestämde hennes mamma att Anisa skulle fly och hennes farbror hjälpte henne från Somalia till Etiopien. Därifrån säger hon att hon flög med en människosmugglare till Göteborg. Han sa till mig att det här är Sverige och att det var ett bra land. Här kunde jag söka asyl. Jag hade hört talas om Sverige tidigare, men visste inte att det var hit jag skulle komma. Anisa blev förd till Migrationsverket och hamnade sedan på Delsjötorp. Asylprocessen går ofta fortare för flickor, särskilt om man kommer från Somalia. Anisa fick sitt uppehållstillstånd och är idag mycket tacksam. Anisa från Somalia trivs bra på Delsjötorp. Nu kan jag bygga upp mitt liv. Jag vill få en bra utbildning och hoppas att min familj kanske kan komma hit, att vi kan bo tillsammans här och att jag inte behöver leva i rädsla och oro längre. Anisa trivs bra på Delsjötorp. Hon bor numera i en träningslägenhet, hon går i skolan och hade med sig kunskaper om datorer och internet från Somalia. Via institutionens dator kan hon ha kontakt med sin mamma. Hon tycker att alla är snälla mot henne och att hon får hjälp med det hon behöver. När jag var ny brukade någon följa med mig, men nu klarar jag det själv och jag vet att jag ska vara hemma klockan tio på kvällen. När hon kom till Göteborg hade hon aldrig sett snö förut och hamnade mitt i den strängaste vintern på flera år. Hon säger att hon saknar snön nu, men inte kylan. Hon saknar naturligtvis också sin familj och flera av de vänner hon fått på Delsjötorp. Man bor väldigt nära varandra och ibland åker någon härifrån. Jag bor ju här nu och får se alla komma och gå. Det är lite sorgligt ibland. Men jag är väldigt tacksam att jag får stanna. Hans P.A. Karlsson 5

6 Effektivare mottagande om kommunerna samarbetar Det kommunala mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och unga kan bli större och mer effektivt om fler kommuner väljer att samarbeta regionalt. Det menar Björn Eriksson, regeringens samordnare för Migrationsverket, i sin slutrapport Hem ljuva hem. 6 Gryning Vård AB startade asylboendet Mira i Alingsås 2008 med tolv platser för ensamkommande pojkar mellan år. I samma veva beslutade Alingsås kommun att de skulle ta emot fem ungdomar som placerades på Mira. Övriga platser var öppna för närliggande kommuner. Gryning valde att etablera sig i Alingsås för här fanns det redan en gammal nedlagd institution. Det var bara att öppna huset igen och anställa personal. När vi skulle välja mellan att starta något eget eller att köpa tjänsten från Gryning som redan fanns här så var valet inte svårt. Det har ju underlättat för oss eftersom vi fick hela paketet, säger Helena Wikman Ericson, chef för IFO-avdelningen i Alingsås. Nyligen utökade Alingsås kommun sina platser till tio ungdomar vilket innebär att de fyller nästan hela boendet själva. Helena Wikman Ericson tror att det är en fördel för Mira att ha färre parter att samarbeta med. Vi har jobbat med Gryning sedan de byggde upp institutionen eftersom den var ny och vi har vuxit ihop. Det har funnits en smidighet och dialog. Men som socialtjänst får vi tänka på att Mira bara är ett boende och inte har den personaltätheten som ett behandlingshem har. Det gör att vi får tänka lite annorlunda, vi kan inte kräva att de ska göra allting. Vi vet att de försöker och att de har bra kontakt med övriga verksamheter inom Gryning, säger hon. Grundtanken är att det ska finnas en kontinuitet för ungdomarna, att de bor och går i skolan och lever i samma kommun och på sätt skapa en trygghet under asylprocessen så att de inte flyttas från ena stället till det andra. Vi försöker även vara tydliga med vem som gör vad. Kommunens uppdrag är att stödja ungdomarna så länge de bor hos oss och tillgodose deras eventuella behov. Men vi utreder inte ifall deras historia stämmer eller inte. Vi lägger oss inte i deras flyktingskäl och det är viktigt att skilja på, för det finns ganska många olika personer runt dem, säger Gun Rosvall, avdelningschef på integrationsavdelningen i Alingsås. Migrationsverket har haft svårt att få kommuner i Sverige att jobba med asylsökande. Ökningen av ensamkommande ungdomar har varit markant de sista åren och platserna i de nuvarande nio ankomstkommunerna räcker inte till. Ansvaret för omhändertagandet måste fördelas på fler. Men Gun Rosvall menar att stoppet i flödet har flyttats längre ut i kedjan, till kommunen. Vi har några ungdomar på Mira som har fått avslag på sin asylansökan i flera instanser, men Migrationsverket Helene Wikman Ericsson, IFO-chef, Alingsås (t.v.) och Gun Rosvall, avdelningschef Integrationsavdelningen, Alingsås har inte kunnat verkställa beslutet. Ungdomarna får bo kvar på Mira under tiden så länge de är under 18 år och då blockeras dessa platser för andra, säger hon. Både Gun och Helena är medvetna om att Gryning har anpassat sin personal utifrån vad kommunerna kan betala och det beror i sin tur på den ersättning som utgår från Migrationsverket. Man kunde kanske vänta sig lite mer stöd från staten för att kunna göra mer i kommunerna. Vi vet att skolkostnaden är dyrare för den här gruppen och ersättningen täcker inte alla behov. Men Gryning gör nog vad de kan och vi tycker att de har hittat bra lösningar utifrån sitt ansvar. I Alingsås har vi också ett bra samarbete mellan förvaltningarna genom en samordningsgrupp som träffas regelbundet, där hela kommunen är involverad. Det har nog varit en förutsättning för att det har fungerat så bra med Mira, säger Helena. Hans P.A. Karlsson

7 Påverkas vi som socialarbetare i mötet med asylsökande? Två socionomstuderande har i arbetet med sin C uppsats valt att intervjua personal på Solsidan i Skara om deras upplevelser i arbetet med asylsökande familjer. Detta är en fråga som inte så många socialarbetare reflekterar över, men den kan vara nog så viktig att ta ställning till. Som socionom studerande tyckte vi denna fråga var intressant och valde därför att i vår C-uppsats göra en studie för att få en ökad förståelse om hur socialarbetare påverkas. Det har i alla tider funnits människor som tvingats lämna sina hem och fly på grund av förföljelse, krig, politiskt eller religiöst oliktänkande, sexuellt utnyttjande, tortyr och fattigdom. Det skrivs och forskas en hel del kring barnens upplevelser och deras psykiska hälsa. Därför finner vi det intressant att i stället fördjupa vår studie ur socialarbetarens perspektiv och upplevelser i mötet med familjerna i asylprocessen. Syftet är även att genom vår studie öka förståelsen av socialarbetarens upplevelser och eventuella behov av ökade kunskaper. För att få svar på detta valde vi att göra intervjuer med fem socialarbetare som idag arbetar med asylsökande familjer vid en av Grynings enheter. Genom vår studie har vi kunnat se att socialarbetare tycker att arbetet är intressant, berikande och utvecklande, men svårt. I mötet med asylsökande är inställningen att se individen och dennes behov. Varje människa är unik och måste därför respekteras. Inställningen till hur arbetet ska utföras och vilka redskap som kan ges till de asylsökande familjerna, utifrån deras behov, har förändrats under åren menar socialarbetarna. Från början var uppfattningen att det var bäst om de asylsökande fick stanna i Sverige, att Sverige blev plattformen för deras räddning. Men med åren och erfarenheterna har denna inställning förändrats. Idag är uppfattningen den att så länge familjerna är i Sverige vill man ge dem så mycket som möjligt av stöd och hjälp för att få en funktionell familj. Denna förändring av inställningen till arbetet har påverkat yrkesrollen från att från början ha blivit starkt påverkad och personligt engagerad till att idag bättre kunna hantera personliga känslor. Förändringen har kommit genom att man är bättre rustad tack vare erfarenheter, bättre redskap, annorlunda arbetssätt, bra samarbete med kolleger och regelbunden handledning. Det har gjort att synen på yrkesrollen är annorlunda idag mot tidigare, men arbetet upplevs fortfarande svårt. En reflektion som vi gjort under intervjuerna kring frågor om synen på och förhållningssättet gentemot de asylsökande är att ordet respekt ofta nämns. Socialarbetarna poängterar att det är väldigt viktigt att i bemötandet respektera individen/familjen för deras vanor och kultur. Detta står i motsats till det man kan läsa i forskning av Kamali (2002), nämligen att den svenska socialarbetaren ofta arbetar med inställningen att svenska normer och värderingar är lämpligast när det gäller hjälp och stöd till människor, även om de asylsökande har en annan kulturell bakgrund. Kamali menar att den ståndpunkten beror på bristande kunskap om kultur och språk, medan socialarbetarna i vår studie menar att respekten alltid ska finnas oavsett vilken kulturkunskap man besitter. I vårt resultat framkommer det att för olika personer i ett arbetslag kan rollen se olika ut. Någon har en vårdande roll, en annan en mer strukturerande roll och så vidare. Detta ser socialarbetaren som goda förutsättningar för att kunna tillgodose olika behov hos familjerna och det påverkar också förutsättningarna för hur relationer skapas. Att olika kön finns representerade inom arbetslaget är också viktigt, då det ibland kan vara avgörande för om en relation alls kan skapas. Relation är en betydande faktor för att ett förtroende ska byggas. För det fortsatta arbetet med familjen och för att kunna nå barnen måste det också finnas en allians med föräldrarna. Vilket ger till följd att den relation som skapas påverkar rollen på många sätt. Vårt resultat visar vidare att flera faktorer påverkar 7

8 8 yrkesrollen i interaktionen med asylsökande familjer, men det som påverkar mest är asylprocessen som familjen befinner sig i. Den påverkar de asylsökandes mående vilket i sin tur påverkar socialarbetaren. Asylprocessen, som många gånger är utdragen och lång, inverkar på socialarbetarens roll genom att det blir svårigheter om de asylsökande har uppgivenhetstankar; det gör arbetet tungt och motivationen sjunker hos både familjen och socialarbetaren. Livsberättelser från de asylsökande är ytterligare något som påverkar och berör, men på olika sätt. Socialarbetarna menar att det blir mer av en inre process i socialarbetaren utan att det inverkar på handlandet och förhållningssättet i arbetet. Vid intervjuerna fick vi en känsla av att detta är något som alla i personalgruppen bearbetar hela tiden; intrycken de får är svåra att lämna och blir därför något som följer med dem under arbetets gång. Vilket i vissa situationer kan kopplas till nya liknande situationer. Vi upplever, av samtalen under intervjuerna, att socialarbetarna klarar av att hålla sin yrkesroll genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Men inom dem verkar de ändå påverkade och berörda av berättelserna, och det påverkar troligtvis också deras yrkesroll. Vi tror att det är viktigt, eftersom man lever med så mycket som påverkar, att man ständigt reflekterar över det och vågar kommunicera med kolleger och handledare om allt som berör. Man får inte glömma hur viktiga redskap kollegor är i ett sådant arbete. Som blivande socionomer kommer vi att möta flyktingar som bär på många traumatiserande upplevelser och som befinner sig i en asylprocess i Sverige. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur vi socialarbetare bör arbeta med flyktingar och deras trauman. Ett sådant arbete kommer troligtvis att påverka oss och därför bör vi ha en bra grund att stå på när det gäller vilka värderingar och attityder vi själva har, tillsammans med god kunskap. Annelie Härgestam och Carina Krause NOTISER gryning på utbildning hos högskolan väst Snäppans pågående förändringsarbete och samarbetet mellan Gryning och Högskolan Väst gav en uppdragsutbildning, under våren 2010, med temat: Flervetenskapliga perspektiv på psykisk ohälsa hos målgruppen ungdomar inom ungdomsvård. (7,5 högskolepoäng) Utbildningen är ett led i Snäppans omställning. Vi har idag en större efterfrågan för ungdomar med psykiatrisk problematik och det kräver både ny och kompletterande kunskap. Syftet med kursen var att få en ämnesbreddning i socialt arbete på C-nivå. Betoningen skulle ligga på tvärvetenskapliga perspektiv, att kunna reflektera utifrån olika skolor och synsätt. Upplägget var sex heldagar på högskolan med föreläsare och arbete i studiegrupper, bokseminarier och en individuell hemtentamen. Tjugo personer från fem olika enheter inom Gryning deltog. Här är studenterna som enligt kursledarna, Linda Johansson och Birger Söderqvist, var intresserade, motiverade och engagerade. I kursutvärderingen, som innehöll nio frågor, blev betyget 4,9 på en sjugradig skala. Så här tyckte Eva-Lena Stahre Olsson, Biträdande enhetschef på Snäppan, som också var med och projekterade kursen: Då vi dagligen möter ungdomar med den här problematiken kändes det meningsfullt att kompetensutveckla kring den här målgruppen. Det väcker tankar och funderingar kring metoder i behandlingsarbetet och det är viktigt att stanna upp i vardagen och reflektera över vad man gör och vad man behöver göra mera av. Utbildningen blir en gemensam plattform för hela personalgruppen och jag är helt övertygad om att vi kommer att integrera den nya kunskapen i vardagsarbetet. Ulf Thörnström internutbildning Anna Merje Larsson och May Jansson från Familjecentrum i Göteborgs föreläste för Gryning personal under rubriken Hur kan vi använda BOF (Barnorienterad familjeterapi) i utredningsarbetet? den 28 april i Trollhättan. Föreläsningen ingår i den internutbildningsserie som under året genomförs i Gryning. l

9 Ensamkommande men inte ensamma Mira asylboende har nu varit öppet i drygt två år. Ett trettiotal ungdomar, pojkar mellan 15 och 20 år, har passerat. Tyvärr är det många som får avslag på sin asylansökan. Då de av olika anledningar ändå inte kan återvända till sitt hemland blir många kvar i Sverige under oklara förhållanden. De som får uppehållstillstånd flyttar ganska snart vidare till sin anvisningskommun, till familjehem, släktingar, HVB-hem eller eget boende. Vi som träffat dem under en kort, men viktig, del av deras liv undrar förstås hur det skall gå för dem. En doktorsavhandling, publicerad hösten 2009, ger en del svar. Och svaren är väldigt glädjande. Doktoranden, psykolog Marie Hessle, har nämligen följt upp ett hundratal barn som kom till Sverige för tio år sedan. Redan doktorsavhandlingens titel, Ensamkommande men inte ensamma, indikerar ett positivt resultat. Med få undantag har ungdomarna som unga vuxna lyckats få ett bra liv. Flera fick hjälp av släktingar i Sverige. De hade också kontakter med släktingar i andra delar av världen. Sammantaget tycks samtliga ha en vuxen släkting någonstans som fått, eller tagit, ett ansvar för den unge. De som inte hade släkt i Sverige lyckades skapa egna nätverk. Flera i det nätverket var tjänstemän, såsom psykologer, lärare, boendepersonal eller präster, vilka dock hade stor betydelse för socialiseringen. Efter tio år i Sverige hade 75 procent arbete eller bedrev studier, hälften var gifta, oftast med någon från det egna hemlandet, samtliga ansåg att de hade god hälsa. De flesta uppgav att de hade haft stabila och säkra hemförhållanden även om familjen utsatts för förföljelse, politisk oro, våld och väpnade konflikter. Föräldrarna eller andra släktingar hade beslutat att de skulle lämna landet och några år senare är de säkra, de flesta hos släktingar, i Sverige. Oro för familjen i hemlandet har sedan följt dem tills de fått kontakt med dem igen eller återförenats i Sverige eller något annat land. Särskilt viktigt under åren i Sverige har varit skola, kyrka samt familj och kompisar. För tio år sedan kom det betydligt färre ensamkommande flyktingbarn till Sverige, under 200 per år mot närmre nu. De var dock huvudsakligen från samma länder som nu: Irak, Afghanistan och Somalia. Kan man därför våga tro att det skall gå lika bra för dem som kommer nu? Fortsatt uppföljning vore förstås bra så vi undviker att göra misstag i mottagningen som lätt kan åtgärdas. Allt fler kommuner får erfarenhet av ensamkommande och allt fler boenden byggs upp. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har tillsammans med Migrationsverket gjort en utredning men ytterligare samordning och utvecklingsarbete krävs. Här kan länsstyrelserna och socialstyrelsen också spela en viktig roll. Allra viktigast enligt min uppfattning är dock att vi inte glömmer de som inte får uppehållstillstånd. Det är cirka 40 procent av de som kommer, dvs. omkring 500 ungdomar per år. Marie Hessle uppger i en intervju att hon är övertygad om att de far illa. Det är också vår erfarenhet. Deras förhoppningar och det de kämpat för i flera år har raserats, de är fortfarande unga, ensamma i ett främmande land och känner ofta att de svikit föräldrarna. Eftersom de mår dåligt och inte orkar sköta sin skola övergår de flesta på 18-årsdagen till Migrationsverkets vuxenboenden. Där är tillsynen och stödet betydligt sämre och de hamnar i riskzonen för svart arbete, missbruk och kriminalitet. De som är yngre hamnar ofta på behandlingshem. Ett mer samlat grepp behövs för den gruppen. Boende, skola, socialtjänst, migrationsverket med flera behöver i samråd komma fram till hur vi kan ge dem goda förhållanden under deras tid i Sverige och hjälpa dem att under acceptabla förhållanden återvända till sitt hemland. 9

10 En bra skolgång en mycket viktig skyddsfaktor Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. 10 ovanstående är ett citat ur skollagen (kap 1 2) men också ur en färsk rapport från skolinspektionen (2010:2) som under hösten 2009 granskat om 114 elever placerade vid 31 olika HVB-hem får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Skolinspektionen har gjort en så kallad totalundersökning vilket innebär att samtliga skolor i Sverige där institutionerna själva bedriver skola har ingått. Det är första gången som en sådan granskning genomförts. Granskningen av HVB-hemmens skolor visar att många av eleverna inte får undervisning i tillräcklig utsträckning, att de får färre undervisningstimmar och även har tillgång till färre ämnen. Rapporten lyfter också fram att elevernas hemskolor är passiva när det gäller att säkerställa att eleverna får sin rätt tillgodosedd och att det finns brister i samarbetet både före och under placeringen. Ofta är det Socialtjänstens handläggare som är aktiva och inte skolan. För att HVB-hemmen ska kunna anordna särskild undervisning krävs ett skriftligt överlåtande från skolan till HVB-hemmet vilket ofta saknas. Samtliga 114 intervjuade elever har anpassad studiegång men i de flesta fall saknas utredning och beslut om anpassad studiegång. Att elevens behov inte är utrett menar skolinspektionen är en allvarlig brist då inskränkningen av elevens utbildning har skett på osäker grund. Att utbildning är särskilt viktig för placerade barn finns det stöd för i forskningen. Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete, bl a verksam vid IMS och epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen, har i sin forskning (Fosterbarn som vuxna 1996, Fosterbarns skolgång och utbildning 1998) lyft fram att placerade barn ofta kommer ut i vuxenlivet med en bristfällig skolgång. I samarbete med flera andra forskare (Vinnerljung, Öman och Gunnarsson 2005) har han genomfört en omfattande registerstudie av barn födda , där man gjort mätningar i års ålder. Studien visar att skillnaderna i skolresultat mellan vanliga barn och barn som varit placerade i fosterfamiljer ökar över tid. I jämförelse mellan barn till lågutbildade mammor och fosterbarn visar det sig att barnen till de ensamstående mammorna har tre till fem gånger större chans att gå till högre utbildning. Drygt hälften (52 %) av fosterbarnen går enbart ut med grundskolebetyg. Vinnerljung betonar att skolan är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barn. Den som saknar utbildning idag, i ett samhälle där utbildningsnivån höjs allt mera, får inte heller tillgång till arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att placerade barn löper större risk än andra barn att hamna i utanförskap som vuxna. Barnens låga prestationer beror, enligt Vinnerljung, bland annat på att familjehem/andra fostrare och skolpersonal har för låga förväntningar på barnens prestationer men också på att barnen ges otillräckligt stöd. Ett projekt som genomförts i Helsingborg (SkolFam) där man systematiskt inriktat sig på att stödja 25 placerade barn i skolarbetet ger ytterligare tyngd åt resonemanget. Samtliga barn som ingick i försöket har kunnat

11 höja sina prestationer. Femton av barnen presterade före försöket under normalnivå. Efter två år presterade samtliga på normalnivå eller högre. Både Vinnerljungs forskning och skolinspektionens rapport manar till eftertanke men kräver också handling. Hur hanterar Gryning skolfrågorna idag och vad kan vi förbättra? Gryning ansvarar för två av de skolor som behandlas i skolinspektionens rapport, Hagen i Kullavik och Lilla Torp i Göteborg. I rapporterna har vi fått en hel del positiva omdömen men också kritik som ger oss en grund för att genomföra förbättringar. Att skapa förutsättningar för en bra skolgång för de barn som finns på våra behandlingshem och familjehem är en mycket angelägen fråga. Vi känner en stark drivkraft att vidareutveckla vårt interna arbete men också att öka våra kontaktytor och samarbete med den kommunala skolan och socialtjänsten i denna fråga. Vid våra institutioner är utbildningsfrågan ordnad på lite olika sätt. I de flesta fall får eleverna sin skolgång genom olika lösningar i den kommunala skolan där HVB-hemmet ligger. Nedan presenteras vår egen skola på Lilla Torp i Göteborg. Lilla Torp tar emot ungdomar som placeras på akutenheten under en väldigt kort tid eller på uppdragsenheten under några månader, ofta med uppdraget från Socialtjänsten att bistå med utredning och hjälp att bedöma vilka insatser ungdomen behöver efter placeringen. Lilla Torps pedagogiska enhet Pedagogiska enheten på Lilla Torp är en av Grynings två egna skolor. Verksamheten finns i en egen byggnad på området och vid uppfarten finns en skylt där det står skola med en pil som tydligt pekar i vilken riktning man ska gå. Vid enheten arbetar fyra personer; Göran Holmqvist som är musikhandledare, Karin Elmlund som är handledare i färg och form och specialpedagogerna Margaretha Persson och Carina Nordin. Det är Margaretha som är ansvarig för den pedagogiska verksamheten. Att ge ett gott bemötande, stärka ungdomarnas självkänsla, skapa lust för lärande och visa på elevens egna möjligheter till utbildning är några av de hörnstenar som Lilla Torps skola bygger sin verksamhet på. Skolan är organiserad i tre olika undervisningsgrupper: Akutgrupp, Uppdragsgrupp och Utifrångrupp. Genomströmningen av elever är extremt stor, någonstans mellan 180 och 200 elever per år varav flerparten i akutgruppen. Eleverna går i skola mellan 9-14 varje dag med vissa variationer. Det finns plats för fem elever i varje grupp. I akutgruppen går de ungdomar som är tillfälligt placerade på Lilla Torps akutenhet. En tid som kan variera mellan två timmar till omkring tre veckor. Eleverna i gruppen har enbart två ämnen: färg och form och musik. Vad kan ni erbjuda under en sådan begränsad tid? Ungdomarna vistas väldigt kort tid hos oss och gruppen förändras ständigt. Ungdomarna befinner sig i en väldigt speciell och utsatt situation. Vi gör det som är möjligt utifrån omständigheterna och erbjuder en meningsfull sysselsättning utan prestationskrav. Samtidigt får ungdomarna en möjlighet att vila från den kris de befinner sig i, säger Margaretha. I extremfallet kan det röra sig om tio olika elever under en vecka i akutgruppen, säger Göran. Att motivera till vanliga studier är omöjligt så vi sätter igång direkt med aktiviteter och visar möjligheter till olika kreativa uttryck; instrument i händerna, pensel i handen. Samtidigt blir det en paus i kaoset. Vi erbjuder ett smörgåsbord av konkreta saker att göra och det fungerar oftast förvånansvärt bra. Det är lite upp och ner ibland och man får vara väldigt här och nu men det tillför samtidigt mycket energi, säger Karin. I uppdragsgruppen går ca 25 olika elever per år under 11

12 tiden som de är inskrivna på Lilla Torps uppdragsenhet. På uppdragsenheten är de flesta inskrivna 8-12 veckor även om det finns möjlighet att vara placerad längre. De flesta ungdomarna är år gamla men åldern kan variera från 12 år och upp till 20 år. Här ingår förutom musik, färg och form, även engelska, matematik, svenska och samhällskunskap. 98 procent av eleverna på uppdrag har misslyckats i skolan, några har inte gått alls i skolan på flera år, berättar Margaretha. I början undrade jag vad vi kan göra med en grupp ungdomar där många redan hatar skolan, men insåg att det är viktigt för ungdomarna att vara i en daglig verksamhet och att få fortsätta att vara elever. Det är också bra att de upprätthåller kontakten med skolarbetet. Jobbet i uppdragsgruppen handlar om att motivera eleverna att studier och skolgång är viktigt. För i stort sett alla elever som är i grundskoleålder görs en pedagogisk utredning där man tar kontakt med de gamla skolorna och intervjuar elevens lärare och eleven själv. Man gör också pedagogiska tester. Kontakten med elevernas hemskolor fungerar i allmänhet väldigt bra. Det finns många engagerade lärare och bemötandet är genomgående mycket gott. Det är ingen lätt uppgift att motivera ungdomarna och för att kunna bygga något försöker vi hitta en ingång genom deras egna intressen för att sedan använda det i undervisningen, säger Karin. De är här under en kort tid men förhoppningsvis får de något med sig, en annan och mera positiv bild av sin egen förmåga som förhoppningsvis kan vara en början på något nytt. Samtliga, utom Carina som är vikarie sedan några månader, har arbetat länge vid enheten. Allra längst, i hela 13 år, har Margaretha jobbat. Flertalet har också erfarenhet av att jobba i vanliga skolor. Den färskaste erfarenheten har Carina som gjort en paus från sitt jobb på en skola i Mölndals kommun och nu prövar att arbeta i en för henne helt obekant verksamhet. nya saker. För mig är det här en ny värld och jag slås av hur enkelt det varit att få kontakt med många av ungdomarna. De är mera väluppfostrade än många barn jag mött i tidigare arbeten och det hade jag nog inte förväntat mig. Många av ungdomarna har dåligt självförtroende, känner sig dumma och undrar vad det är fel på dem, fyller Margaretha i. För merparten är det den sociala situationen och inte själva inlärningen som varit ett hinder för deras skolarbete. Skillnaden i den här skolan, fortsätter Margaretha, som själv arbetat över tio år i den kommunala skolan, är att vi har större möjlighet att se eleven och individualisera arbetet. Vi har fullt upp på dagarna men alla blir ändå uppmärksammade på ett positivt sätt. Den tredje gruppen Utifrån gruppen har funnits i fem år. I den går elever som inte bor på Lilla Torp. Merparten av ungdomarna är inskrivna på andra behandlingshem som tillhör Gryning och som ligger i närheten eller så har de varit placerade tidigare och flyttat hem igen. Vanligast är att eleverna är i gymnasieålder och varit inskrivna på Individuella programmet eller går i 9:an. Målet för många är att få grundskoleexamen. De flesta går två terminer på skolan men det händer också att det blir längre tid. Alla är ense om att det är här man hinner se konkret resultat och får den stora belöningen för sitt arbete: Flera ungdomar har börjat hos oss efter flera års frånvaro för att sedan kvalificera sig till de nationella programmen. Allt annat var testat innan de började här. Några år senare har några till och med kunnat ta studenten. Det börjar med ett litet ökat självförtroende, sedan kan vi se hur de växer Ann-Louise Östman Är det här barn och ungdomar som du stött på dina tidigare jobb som specialpedagog i den kommunala skolan? Nej, faktiskt inte, svarar Carina. Det är förvånande sällan som de barn som vistas här har inlärningssvårigheter. Barnen här har tvärtom ofta lätt att lära sig Från vänster: Karin Elmlund, Margareta Persson, Carina Nordin och Göran Holmqvist. 12

13 Ester ett svenskutvecklat instrument för risk- och skyddsbedömning Gryning finns med när instrumentet skall prövas utifrån placerade barn. Henrik Andershed är docent vid Örebro Universitet och är en av de forskare som ligger bakom ESTER. Jag intervjuade Henrik på telefon för att få veta lite mer om hur de har tänkt med ESTER och hur han tänker på det samarbete som inleds med Gryning i maj Henrik berättar att han och hans fru Anna-Karin började utvecklingsarbetet under De startade därför att det inte fanns något risk- och skyddsbedömningsinstrument som var utvecklat på svenska. De översatta instrument som fanns saknade datastöd, de fungerade inte för flera olika verksamheter och hade brister i uppföljningsdelen. Det unika med ESTER är att det har utvecklats tillsammans med praktiken. De har haft flera referensgrupper med praktiker och andra forskare under utvecklingsarbetet. ESTER har prövats i en pilotversion och uppfattas av de flesta som ett bra verktyg som ger mer träffsäker och samstämd information jämfört med tidigare. Det fungerar bra som stöd för samverkan över verksamhetsgränser när det används av flera organisationer. Instrumentet är också hjälpsamt när det gäller att göra insatsplaner. Det uppfattas som positivt att det är forskningsbaserat. Det enda som har varit negativt är att en del som har prövat ESTER tycker att det är lite svårt att hinna med. Henrik menar att det är en långsiktig implementering som kommer att innebära effektiviseringar över tid om bara användarna orkar fullfölja. Det ESTER-projekt som är igång nu består av flera delprojekt varav samarbetet med Gryning är en del. Nu handlar det om att testa verktyget skarpt i flera olika miljöer. Det gäller att undersöka den praktiska användbarheten, samstämmigheten och om ESTER bidrar till ökad behandlingseffektivitet, får man ögonen på rätt saker? När det gäller framtida spridning av ESTER så finns det ingen långsiktig strategi. Det finns med i Socialstyrelsens metodbok, det finns redan i många kommuner och kan i framtiden komma att bli ett givet komplement till BBICutredningar. Just nu är de mitt uppe i en testperiod så spridningen får bli en senare fråga. Henrik är mycket nöjd med samarbetet med Gryning. Han tycker att han har mötts av ett stort engagemang och intresse för ESTER. Grynings storlek och bredd på verksamheten underlättar naturligtvis mycket för Henrik och hans kollegor som annars hade fått söka samarbete med flera olika vårdgivare. Henrik ser fram emot det fortsatta samarbetet med Gryning. För mer information om ESTER, se: Fakta risk- och skyddsbedömningsinstrument Har utvecklats för att säkerställa bedömningen av vilka risk- respektive skyddsfaktorer som finns hos ett enskilt barn. Det handlar både om personliga förutsättningar och vad det finns för resurser och svårigheter hos föräldrar och nätverk. Avsikten är att kunna göra säkrare bedömningar av vilka områden behandlingsinsatsen skall fokuseras på för att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer. Internationellt och i Sverige används flera olika instrument. I Sverige är alla förutom ESTER översatta från engelskan. instrument som anges på Socialstyrelsens hemsida är utöver ESTER, SAVRY och EARL 20 B/EARL 21 G. Se vidare på: NOTIS Kerstin Johansson har efter många år som enhetschef för Sparregården i Vänersborg gått i pension. Kerstin är en kvinna med många järn i elden och ser fram emot att få använda sin tid och energi på ett friare sätt. Kerstin kom till Sparregården 1985 och har drivit och utvecklat verksamheten med engagemang och klokskap. Kerstin har alltid månat om de barn och ungdomar hon mött på Sparregården. På Gryning önskar vi Kerstin en härlig pensionärstillvaro. l 13

14 Jag kommer aldrig hamna där igen Albin, 18 år, tycker att han hade en ganska normal uppväxt. Skilda, men välmående föräldrar som han pendlade mellan. Skolan har alltid gått bra och intresset för idrott har följt honom genom livet. Men i högstadiet väcktes nyfikenheten på droger. hur var ditt förhållningssätt till droger då? Vi har inte pratat så mycket om det i familjen. Det var mest prat i skolan, de tog dit någon gammal missbrukare som varnade för hur farligt allt är. Informationen är väldigt vinklad. Alla jag känner, som har fastnat i något missbruk, har sagt att droger är skit, sen har de provat en gång och tyckt att det inte var så dumt. I början är det sällan dåligt, men det kommer sen. Jag hade inte varit i kontakt med droger tidigare, men i nian blev jag nyfiken och läste på nätet. allting. Så det blev mycket amfetamin i några månader. Sen får man nytt umgänge och provar nya saker. Droger är lättare att få tag i än alkohol, bara ett telefonsamtal och en promenad bort. Var du inte rädd? För polisen? För vad du stoppar i dig? Jag var inte rädd för polisen. Om jag stoppade i mig något såg jag till att läsa på först vad det var. När man håller på så lär man sig efter ett tag att känna så man får rätt doser. 14 Såg du någon skillnad på så kallade lagliga och olagliga droger? Idag kan jag säga att de lagliga drogerna är värst. De är lättast att få tag i, de är billigast och man vet minst om dem. De ger värst bieffekter och är mest beroendeframkallande. Mefedron, som var laglig tills för ett år sedan, är mycket mer beroendeframkallande än kokain. Jag vet människor som har lurat barndomsvänner bara för att få tag i lite mer. Hur var första gången du kom i kontakt med droger? I början av gymnasiet provade jag röka cannabis. Flera av kompisarna gör det någon gång i månaden, men det klarade inte jag. Jag tyckte inte det var så farligt så jag började röka oftare och till slut flera gånger om dagen, varje dag, i nästan ett år. Man blir slö och orkar till slut ingenting. Jag var nerrökt och slö och då upptäckte jag amfetamin. Det är raka motsatsen. Man blir motiverad och social, man orkar Vad tyckte kompisarna? Föräldrarna? Skolan? Kompisarna tyckte inte något speciellt. Där jag bor så röker i princip alla i min ålder cannabis, oavsett samhällsgrupp, killar och tjejer. Det är väldigt accepterat. Men andra saker tycker inte mina vänner om. Det var de som hjälpte mig så att det inte gick åt helvete. När jag rökte cannabis så märkte inte föräldrarna något, men när jag tog amfetamin så tappade jag matlusten och gick ner nästan tjugo kilo på några månader. Men skolan gick bra, man orkade studera intensivt. Hur kom du in på de lagliga drogerna? Man provade något och kollade på internet efter någon hemsida som skickade inrikes. I början beställdes varor från utlandet, men sen började tullen ta paketen. Vissa lyckas ta hem större mängder för tullen kan inte kolla alla paket och sen skickar de med inrikes och det kollar ingen.

15 Nya droger nya distributionskanaler Många internetsidor fungerar som drogapotek. Här kan man handla allehanda droger som ännu inte narkotikaklassats. När de blivit narkotikaklassade försvinner de från marknaden för att ersättas med en, i det närmaste, identisk kopia det är bara någon molekyl som skiljer. För att ta ett exempel: Drogen Spice som är en örtblandning förstärkt med sex syntetiska cannabinoider narkotikaklassades och försvann från marknaden. Strax efter introducerades en mängd preparat med samma verkan som Spice men med annan molekylstruktur hos cannabinoiderna - och helt lagliga. Ett annat, och mer potent preparat, är Mefedron. Denna drog narkotikaklassades i maj Mefedron anses vara starkt euforiserande med verkan som påminner om både amfetamin och ecstasy. Preparatet luktar lite åt det marina hållet till och brukar kallas räka eller krabba. Färgen är vit eller gul och det missbrukas genom att snortas, rökas eller injiceras. Flera dödsfall har knutits till missbruk av mefedron. Efter narkotikaklassningen försvann inte preparatet, vilket är vanligt, snarare är det tvärtom, mefedron har blivit väldigt populärt och ersatt ecstasy som drog i vissa grupper. Det har även dykt upp lagliga kopior på internet under namnet Mefethon och liknande. En fara när en substans narkotikaklassas är att den reas ut innan klassningen vunnit laga kraft och att väldigt mycket och väldigt billig narkotika florerar i olika grupper av, framförallt, ungdomar. Detta skedde när en rysk bensodiazepin vid namn Fenazepam drogklassades. Denna mycket potenta substans där en dos är 1-5 milligram reades ut för 75 kronor grammet. Om man söker på internet så erbjuds även riktig narkotika som amfetamin och morfin. Det finns även mycket mediciner med tveksamt ursprung, speciellt lugnande, smärtstillande och potensmedicin. Internetdrogerna har fått stor spridning och i princip alla klienter på Lärjeholm har provat en eller flera internetdroger. Man kan även notera att användandet ökat från år till år. Hur är det med grupptrycket? Förekommer det att man lurar i tjejer någon drog, så kallat drink spiking? Jag har aldrig märkt av något grupptryck. En del i mitt kompisgäng har aldrig rökt och det är okej. Det är ett val man gör. Skulle någon lura en tjej så får den personen snart stryk av andra. Det är en oskriven regel att man inte gör så. När kände du att det gick snett? När man tar amfetamin känner man inte själv när det gått snett. Det var kompisar som sa att jag måste lugna ner mig. Jag slutade och fick hjälp hos Mini-Maria med psykologsamtal. När jag var liten drabbades jag ibland av panikångest, det är fruktansvärt, man tror verkligen att man ska dö. Nu kom plötsligt de här attackerna tillbaka. Det blev värre och värre och jag bad om hjälp, men de ville inte ge mig några mediciner. Då började jag medicinera mig själv med benso. Det gick bra ett par veckor, men sen rasade det och jag har inget minne från hela hösten, bara korta glimtar. Till slut fick jag hjälp på Östra sjukhuset, jag pratade med ett par läkare och fick rätt mediciner och sedan dess har allt varit bra. Jag sover bra och mår bra. Hur tänker du idag kring droger? Jag kommer aldrig hamna där igen, jag vet vad jag ska undvika. Jag har testat i princip alla droger, men jag gillar det inte. Jag dricker inte heller så mycket alkohol för jag tycker inte om det. Det är alkoholen som är inkörsporten. Det är ofta på fester som någon tar fram en joint eller lägger upp en lina kokain och är man lite packad så är man mer lättpåverkad. Hans P.A. Karlsson 15

16 Utvärderingen av Götateamet Under lite drygt ett och ett halvt års har jag haft möjlighet att som utvärderare från FoU i Väst/GR följa Götateamet, ett öppenvårdsteam inom Gryning som vänder sig till unga människor med allvarliga missbruksproblem i ett tidigt skede av behandlingsprocessen, vilket resulterat i den nyutkomna FoU-rapporten Brobyggare i frontlinjen (2:2010). 16 Ett av mina mest bestående intryck av Götateamet är att de bedriver en ganska vanlig, men också mycket ovanlig verksamhet. Men vad är det då som är så ovanligt med Götateamet? Jo, kanske är det framförallt att man i så hög utsträckning strävar efter att upphäva de rumsliga och tidsmässiga inskränkningar som ofta omgärdar hjälpsökande människors möjlighet till samtal med professionella. Brobyggare i frontlinjen En utvärdering av Götateamets öppenvårdsmodell för motivation och behandling till ungdomar med missbruks- och beroendeproblem i Göteborg Susanne Liljeholm Hansson Rapport 2:2010 Lucka i behandlingskedjan Götateamets tillkomst föregicks av långvariga diskussioner mellan socialtjänst och sjukvård i Göteborg. Personal inom båda organisationerna hade uppmärksammat en hel del brister i behandlingskedjan för de här ungdomarna, en omständighet som i flera sammanhang kom att benämnas som luckan. Denna fanns någonstans mellan abstinensbehandling och fortsatta behandlingsinsatser. Det handlade om att bättre kunna fånga upp ungdomar efter en avgiftningsperiod, att motivera dem till fortsatt behandling. Huvudtanken med Götateamet var att på olika sätt täta luckan i behandlingskedjan genom att agera snabbt, ha en god tillgänglighet, hög kompetens och stor flexibilitet i arbetssättet. Teamet skulle också underlätta samarbetet mellan olika vårdgivare, främst socialtjänst och sjukvård. För att motverka organisatoriska hinder, som till exempel att behöva invänta formella beslut om finansiering av vården innan behandlingskontakten kunde inledas, bestämdes att verksamheten skulle vara förbetald. Slutsatser Utifrån de i stort sett genomgående översvallande svaren, konstaterade jag i utvärderingen att området form och innehåll sannolikt fungerade alldeles utmärkt. Samtliga inblandade aktörer var mycket nöjda. Dessutom kunde behandlingskonceptet sägas ligga helt i linje med vad man inom den aktuella missbruksforskningen betraktar som god behandling till personer med missbruks- och beroendeproblem. Min slutsats är därför att Götateamet har lyckats utarbeta en arbetsmodell som präglas av professionalitet, har hög grad av forskningsanknytning samt i stor utsträckning motsvarar kraven och förväntningarna från i stort sett samtliga involverade aktörer. Men hur blir det om man tittar på resultaten från de andra undersökningsområdena? Här pekar svaren i lite olika riktningar och kan tolkas på flera sätt. Å ena sidan kan man se att så mycket som 75 procent av ungdomarna faktiskt minskade sitt droganvändande under kontakten med Götateamet och att runt 80 procent fick förbättrade familjerelationer. Fast å andra sidan avslutades mer än hälften av kontakterna med en institutionsplacering eller utan att någon positiv påverkan på livssituationen kunde påvisas. Hur kan man förstå detta? En sak som måste tas i beaktande när man tolkar resultaten är att graden av behandlingsframgång för Götateamet till stor del hänger ihop med hur allvarligt ungdomens missbruk var när behandlingen inleddes. I utvärderingen framgår tydligt att den generella prognosen för ett planenligt avslut minskar ju allvarligare missbruket är. Utifrån denna kunskap kan man resonera på två olika sätt antingen kan man nöja sig med att konstatera att Götateamet jobbar allra bäst med personer med måttliga missbruksproblem och att i enlighet med denna kunskap snäva in målgruppen. På så vis skulle man sannolikt kunna förbättra behandlingsresultaten påtagligt. Nackdelen skulle vara att den stora gruppen med allvarligare problematik skulle ställas utanför denna form av öppenvård som behandlingsalternativ, med allt vad den innebär i form av snabbhet, tillgänglighet, intensitet och så vidare. Snarare än att utestänga grupper i stort behov av denna typ av vård handlar det andra resonemanget därför om att ändra målsättning för uppdragen. Man kan istället se det som att Götateamet har olika roller eller funktioner.

17 I en del fall spelar Götateamet på egen hand en avgörande roll för en ungdoms väg mot ett drogfritt liv. Teamet fungerar då som en slags helhetslösare. De insatser de erbjuder är i förhållande till dessa ungdomar så pass effektiva att drogandet upphör helt, familjerelationerna förstärks och ungdomen återupptar sitt vanliga sociala liv. I andra fall spelar Götateamets insatser mycket stor roll i inledningsskedet av en längre behandlingskontakt, som senare tas över av en annan vårdgivare i öppenvård. De kan då sägas fungera som behandlingslänkare. Men sedan finns det också en ganska stor grupp ungdomar med omfattande drogproblematik och andra sociala svårigheter. I jämförelse med de två föregående grupperna har Götateamets insatser här betydligt mindre effekt på droganvändandet. Istället verkar det som att deras absolut främsta förtjänst är att de finns på plats i känsliga övergångar mellan olika behandlingsformer och vid andra tillfällen då behovet av hjälp och stöd är särskilt stort, som en slags jourhavande brobryggare i frontlinjen. De kan då utreda behovet, motivera till fortsatt behandling samt lotsa vidare i vård- och behandlingskedjan. På kort sikt handlar målet för insatserna kanske då i första hand inte om att minska droganvändandet, utan snarare om att förebygga och motverka en negativ utveckling med tilltagande drogmissbruk samt sociala och hälsomässiga problem. Av resultaten kan man utläsa att Götateamet gör ett alldeles utmärkt och nödvändigt arbete som helhetslösare och behandlingslänkare. Denna tredje funktion är mindre tacksam ur utvärderingssynpunkt, eftersom resultaten här inte är lika entydigt positiva. De kan de till och med tolkas som misslyckanden. Ändå är det kanske i denna roll som man finner en av Götateamets mest unika funktioner, som att de i akuta krislägen finns på plats, är handlingsberedda, kompetenta och flexibla, mobiliserar nätverk, håller i trådar, samordnar, förhandlar, medlar, följer med, lämnar, hämtar och så vidare uppgifter som vård- och behandlingsgivare i övriga behandlingskedjan ofta har svårt att mäkta med. För att funktionen som jourhavande brobyggare, i kommande tider av besparingar och jakt på goda behandlingsresultat, inte skall blekna i förhållande till teamets övriga roller, Susanne Liljeholm Hansson kan det vara nödvändigt att uppgradera denna funktion genom att på ett tydligare sätt formulera målsättningen för uppdragen i förhållande till vad som faktiskt är möjligt att utföra. För att teamet skall kunna fortsätta att bedriva sitt arbete i frontlinjen, eller verka i luckan mellan sjukvård och socialtjänst, är det dessutom en absolut nödvändig förutsättning att verksamheten fortsätter att vara förfinansierad och inte blir en del av ett köp- och säljsystem. Faktaruta Götateamet drivs på entreprenad av Gryning Vård AB på uppdrag av Social reursförvaltning, Göteborgs Stad. Vad gör Götateamet? Götateamets arbete utgår ifrån en förvissning om att det inte går att vänta med att inleda behandlingen tills dess att de formella besluten om vård har hunnit fattas. Av denna anledning har teamet sin bas på abstinensbehandlingsavdelningen Unga Vuxna på Östra sjukhuset, och det är i denna miljö som teamet inleder sin kontakt med ungdomen. Innan kontakten inleds samråder teamet också med handläggande socialsekreterare inom IFO. När abstinensbehandlingen är avklarad och ungdomen skrivs ut från sjukhuset, byter kontakten form. Man träffas då inte längre inne på avdelningen utan på platser som ungdomen och familjen själva väljer. Familjesamtalen brukar äga rum hemma hos familjen, medan samtalen med ungdomarna brukar vara ute på något kafé eller liknande. En betydelsefull del i Götateamets behandlingskoncept är också att finnas tillgängliga för familjen och ungdomen under dygnets alla timmar via en jourtelefon. När teamet fullgjort sitt uppdrag, efter maximalt sex månader, avslutas kontakten. Om så behövs förmedlas kontakt med någon annan verksamhet som då tar över behandlingsansvaret. 17

18 Bryggan en unik institution Ulf Peder Thörn är enhetschef på Bryggans akuthem och har arbetat där sedan Han har en lång och bred erfarenhet av arbete inom socialtjänsten bakom sig. Ulf Peder började arbeta på Bö barnhem när verksamheten var på väg att övergå i Bryggan. Bryggan startades upp i nya lokaler och Ulf Peder var med när flytten gick. 18 Vi har alltid öppet, säger Ulf Peder, dygnet runt, året runt. Under dagtid tar emot vi emot akuta ärenden från socialtjänsten. Jourverksamheten finns till för de ärenden som socialjouren i Göteborg har behov av att placera under kvällar nätter och helger när socialkontoret är stängt. Bryggan är den enda institutionen som enbart arbetar med akuta placeringar. Till Bryggan kommer man bara när det verkligen är akut, det finns inget kösystem. Oftast har socialsekreteraren gått igenom alla andra möjligheter innan de ringer till oss. Dagtid kan vi vara tvungna att säga nej för att vi har fullt, men kvällar nätter och helger tar vi alltid emot de barn som behöver placeras. Göteborgs kommun abonnerar på Bryggans platser. Om det finns lediga platser är det möjligt även för andra kommuner att köpa plats. Ulf Peder vill i detta sammanhang ge en eloge till Göteborgs kommun som har löst behovet av akuta placeringar genom abonnemang. Det innebär att den enskilde socialsekreteraren inte behöver hamna i ekonomiska avväganden när det gäller absolut akuta behov. Tiden på Bryggan är begränsad till tre veckor. Orsaken Ulf Peder Thörn, enhetschef på Bryggans akuthem. till denna begränsning är flera bland annat att det måste finnas ett flöde som gör det möjligt att ta emot nya akutplaceringar och att barn inte ska behöva leva längre tid i ovisshet. Vår struktur är anpassad till tre veckors placering säger Ulf Peder. Finns ingen planerad lösning kan vi inte förlänga placeringen, då får vi proppar i systemet och kan inte ta emot akut. Om socialtjänsten vill hjälper vi till att hitta lösningar för barn som inte kan flytta hem. Det är en styrka att vara enbart akuthem Vår styrka, säger Ulf Peder är att vi kan koncentrera oss på en uppgift att ge en god omvårdnad. Alla har en bild av vad omvårdnad innebär, det är lätt att förstå. Vi gör det som alla bör göra som är inblandade i omvårdnaden av ett barn. Det innebär att vi skapar så mycket trygghet som det går för varje barn. Vår uppgift är att skapa goda men inte djupa sociala relationer till barnet. Akut är ett tillstånd av ovisshet för barnet som man måste jobba mycket aktivt med. Allt som är bra och fungerar för barnet försöker vi upprätthålla under tiden barnet är hos oss, till exempel skola, förskola, fritidsaktiviteter. Vi lagar mat, tvättar, läser läxor, tittar på TV, spelar spel, är ute och leker, varje kväll läser vi för varje barn. När barnet kommer till Bryggan behöver det en förklaring av sin socialsekreterare om varför de kommit hit. Våra samtal med barnet utgår sen från varje barns behov av att prata om det som de tycker är viktigt. Vi försöker så långt det är möjligt svara på barnets frågor. Det är viktigt att föräldern ger barnet sin tillåtelse att få vara på Bryggan, därför försöker vi alltid ha

19 med någon vårdnadshavare när barnet placeras. Föräldrarnas besök planeras tillsammans med socialtjänsten, de kan se olika ut utifrån om det är en SoL- eller LVU-placering. Vi har väldigt få konflikter med föräldrar. Det är viktigt för oss att visa respekt för förädrarna, vi ställer frågor om barnet, vilka vanor har de hemma? Hur gör de när barnet ska sova? Alla föräldrar vill sina barn väl, men de faktiska omständigheterna kan vara begränsade, säger Ulf Peder. När barnen kommer kan de i början vara ledsna, men det brukar ganska snart lugna sig när de får se rummet de ska sova i, träffa oss som jobbar, kanske få en mugg varm choklad och en smörgås. Alla barn får ett gosedjur när de kommer. De allra flesta barn sover gott på nätterna. Skulle ett barn inte kunna sova eller vaknar och är oroligt finns alltid en vaken nattpersonal som kan sitta hos barnet, eller så får de krypa ner i soffan i vardagsrummet tillsammans med de vuxna. Under åren som gått har vi haft runt 100 placerade varje år (inklusive föräldrar), men de tre senaste åren har antalet placeringar ökat markant Hela ökningen utgörs av barn som misstänks varit utsatta för misshandel. Idag är 50 procent av barnen placerade på Bryggan utifrån en misstanke om misshandel. Att antalet barn placerade för misstanke om misshandel ökat tror Ulf Peder har flera orsaker, dels att man nog idag mer benägen att anmäla, dels att det skett en attitydförändring i samhället, många vuxna tycker att barn och ungdomar tappat respekt för vuxna. De som är föräldrar idag har vuxit upp med att man löser problem genom samtal, men det fungerar inte alltid. Vad gör vi då? Föräldrarna saknar mer handfasta råd. Ytterligare en orsak till ökningen kan vara att antalet familjer från andra kulturer ökat, de kan ibland ha en annan syn på barnuppfostran och en annan lagstiftning i hemlandet. En akutenhet måste vara specialanpassad För att en akutenhet ska vara funktionell måste mycket specialanpassas, säger Ulf Peder. Byggnaden ska vara relativt liten, vara byggd i ett plan och ge möjlighet till en bra överblick. Köket ska finnas i mitten av byggnaden med insyn från flera håll, från köket utgår mycket trygghet. Utanför ska det finnas en tydligt avgränsad trädgård. Vi var med när Bryggan planerades och kunde påverka utformningen av våra lokaler som är mycket funktionella. Personalen som jobbar hos oss måste tycka om att arbeta i nuet och kunna se de små sakerna som en förändringsprocess, till exempel att lära ett barn cykla eller borsta tänderna. Då passar man hos oss säger Ulf Peder. De måste orka både möta och säga hej då till över hundra barn per år, utan att få veta vad som händer sen. Personalens schema måste vara anpassat till verksamheten, hos oss arbetar vi relativt korta arbetspass, bland annat för att motverka att djupa relationer skapas och för att orka ge en god omvårdnad. Personalen ska ha en högskoleutbildning, på Bryggan arbetar idag förskollärare, fritidspedagoger, socialpedagoger. Det måste finnas rätt lekmaterial anpassat för olika åldrar. Ingenting får vara trasigt eller kladdat på. Alla leksaker finns inte ute i lokalen, utan vi tar fram det som är lämpligt utifrån de barn som för dagen finns på Bryggan. Ulf Peders beskrivning av Bryggan ger mig en bild av en väl genomtänkt verksamhet med en fast och tydlig struktur som just genom denna form ger möjligheter till en individuellt utformad, varm, förutsägbar, och omvårdande miljö för barn och familjer i akuta krissituationer. FAKTA bryggan Bryggan har plats för 6 ensamma barn i åldrarna 1-12 år och en familj där något av barnen ska vara i åldern 1-12 år Placeringstiden på Bryggan är max 3 veckor. Antalet placeringar var 118 personer 2007, 117 personer 2008 och 127 personer Socialjouren gjorde under placeringar på Bryggan. Under 2009 var barn från 35 olika nationer placerade på Bryggan. 80 procent av placeringarna under 2009 hade invandrarbakgrund. Under 2009 gick 69 barn tillbaka hem efter placering, 23 barn placerades i jour eller familjehem, 13 barn placerades vidare på någon annan institution och 22 barn flyttade till släkt eller annan anhörig. 19

20 PLACERINGSfunktionen UNGDOMSenheter Missbrukarvård Övriga VERKSAMHETER Tel: Barn- och familje - BEHANDLINGSenheter Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: grynings Familjecentrum i fyrbodal Sparregatan Vänersborg Tel: grynings Familjecentrum i Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Bergiusgården Bergius väg 2 Box Ljungskile Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Tallbacken Box Skövde Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården, ljungskile Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box Skövde Tel: Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Gårdavägen 2 Box Göteborg Tel: Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box Vänersborg Tel: Familjehem Skaraborg Villagatan Skövde Tel: MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Grynings familjeteam i skaraborg Fabriksgatan Lidköping Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen Alingsås Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: Skyddsboendet Tel: , Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax:

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84 Att hitta rätt i sitt nya land En sammanställning av vad som hänt ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

SMART board NYHETSBREV NR 4 2014-05-28

SMART board NYHETSBREV NR 4 2014-05-28 SMART board På Sjöarp Gruppbostäder har man investerat i en SMART board att använda i den dagliga verksamheten. Nu pågår arbetet för fullt att lägga upp en mapp till varje klient med material som kan intressera

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag www.begripligt.nu #barnimigration Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "#$%&'$()%#*'+,)"+*' -./0' ' "#$%"%"$& " Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Organisationen... 5 Verksamhets idé""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S)

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S) Interpellationssvar "Hur mycket kostar det privata vinstintresset i skolan? av Jesper Wiklund (V) Tack för interpellationen. Som svar på interpellantens fråga: Med anledning av två domar från förvaltningsrätten

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer