Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

Transkript

1 Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

2 Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Kommuner som har fattat beslut om att använda riktlinjerna: Umeå, Vännäs, Robertsfors, Vilhelmina Kommuner som planerar att använda riktlinjerna: Nordmaling, Vindeln, Lycksele, Bjurholm Dokumentinformation: Fastställd/upprättad: Redigerad: Dokumentansvariga: Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet Linda Åström, samordnare nyanlända i för- och grundskola, Vännäs kommun Omslagsfoto: Hans Åhl, Högsjö

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 INLEDNING 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Mål 2 Begrepp 3 Andraspråk 3 Asylsökande 3 Ensamkommande barn 3 Flykting 3 Invandrare 3 Kartläggning 3 Modersmål 3 Mångkulturell och interkulturell 3 Nyanländ 3 Vårdnadshavare 4 ORGANISATION I DEN INTERKULTURELLA SKOLAN 4 Interkulturell pedagogik 4 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 4 Kvalitetsarbete 4 Samordnare 4 Förberedelseundervisning 5 Hemklass 6 Samarbetsklass 6 Mentor/klasslärare/elevhandledare 6 Svenska som andraspråk (sva) 6 Modersmålsundervisning 7 Studiehandledning på modersmål 8 Distansundervisning 8 Bedömning och betyg 9 Performansanalys 9 Europeisk språkportfolio (ESP) 9 Skriftliga omdömen och betyg 9 Nationella prov 9 Tolk 9 Elevhälsa 10 SAMVERKAN 10 Budget 10 Modersmålslärarens betydelsefulla roll 10 Planeringstid och planeringsdagar 10 Svenska för invandrare (SFI) 11 Fortbildning 11 Nätverk 11 Föräldrasamverkan 11 Efter skoldagen 11 Fritidshem 11 Föreningsliv 11

4 Läxhjälp 12 INTRODUKTIONSPERIODEN 12 Skolans förberedelse 12 Inskrivningssamtal 12 Klassplacering 12 Information om skolan 13 Klassbesök 13 Skolstart 13 Åtgärdsprogram 14 Ämnesintroduktion 14 Utvecklingssamtal 14 Möte med vårdnadshavare/gode män 14 EFTER INTRODUKTIONSPERIODEN 14 Uppföljning 15 Överlämning 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 INSKRIVNINGSSAMTAL, GRUNDSKOLA - EXEMPEL INSKRIVNINGSDOKUMENT, GYMNASIUM EXEMPEL KARTLÄGGNINGSUNDERLAG - elevs ämneskunskaper och andra kunskaper (grundskola och SI) INFÖR ÖVERLÄMNING EXEMPEL HÄNVISNING TILL STYRDOKUMENT OCH RIKTLINJER Bilaga 6 KOMMUNSPECIFIK ORGANISATIONSBESKRIVNING UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER Bilaga 7 INFORMATION TILL ELEV OCH VÅRDNADSHAVARE FÖR ÖVERSÄTTNING: SKOLANS INFORMATION TILL ELEV OCH VÅRDNADSHAVARE

5 FÖRORD Riktlinjerna i detta dokument, som är gemensamma för många skolor och kommuner, följer Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, (2008). Föreliggande riktlinjer vänder sig i linje med råden i Skolverkets skrift i första hand till utvecklingsledare, skolchef, rektor, verksamhetsansvarig, skolpersonal och samordnare som stöd i arbetet med att ta emot och utbilda nyanlända barn och ungdomar i skolan. Riktlinjerna i detta dokument gäller elever i grund- och gymnasieskola, särskola för båda skolformerna, specialskola och sameskola. Då Skolverkets ovannämnda skrift även innehåller kommentarer som förtydligar råden, vilka grundar sig på såväl forskning, gällande bestämmelser som beprövade erfarenheter som utredningar och liknande, rekommenderas en noggrann genomläsning av denna för förankring hos all skolpersonal i grund- och gymnasieskolan. Det yttersta målet med föreliggande riktlinjer är att underlätta för de nyanlända eleverna att nå kunskapskraven i skolan. Eftersom skolan har en viktig uppgift att förbereda eleverna inför det fortsatta livet efter skolan ansvarar också skolan i integrationssyfte för att de nyanlända eleverna utvecklar en så god flerspråkighet som möjligt samt ges rikliga möjligheter att öva socialt samspel tillsammans med samtliga elever i skolan. Umeå och Vännäs den 1 mars 2010 Eva Westergren Holgén Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet Linda Åström Samordnare, nyanlända i för-, och grundskola, Vännäs kommun Martha Kalman Pedagogisk samordnare för SI och sva, Östra gymnasiet, Umeå kommun 1

6 INLEDNING Bakgrund Efter ett riksdagsbeslut, år 2006, formulerade Skolverket i samarbete med Myndigheten för skolutveckling ett förslag till mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. I förslaget betonades vikten av en tydlig struktur vid introduktionen i skolan då utbildningen av nyanlända kan vara svår att planera. En noggrann utredning av elevens behov som underlag för individanpassade lösningar är grunden till en likvärdig utbildning. År 2008 gav Skolverket ut nuvarande råd och riktlinjer: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Umeåregionens sex kommuner inledde år 2008 ett samarbete med Migrationsverket om flyktingmottagande. Avsikten med samarbetet var att skapa och reglera förutsättningar för samverkan mellan kommunerna och samtidigt kvalitetssäkra regionens flyktingmottagande. Våren 2009 bildades en styrgrupp i syfte att intensifiera samarbetet mellan Umeåregionens kommuner vad gäller frågor kring förberedelseundervisning, utbildning av nyanlända samt utvecklandet av modersmålsundervisning på distans. Dåvarande projektledare för VIVA Umeåregionens flyktingmottagning och samordnaren för nyanlända i Vännäs kommun utarbetade dessa kommungemensamma riktlinjer för utbildning av nyanlända elever i grundskolan år Inför höstterminen 2011 kompletterades dokumentet med riktlinjer för gymnasieskolan tillsammans med den pedagogiska samordnaren för Språkintroduktion (SI) och svenska som andraspråk (sva) på Östra gymnasiet i Umeå. Riktlinjerna reviderades även för att anpassas till Lgr11 och Gy11. Riktlinjerna i detta dokument har en övergripande karaktär men eftersom förutsättningarna ser något olika ut i de olika kommunerna har varje kommun egna specifika organisationsbeskrivningar, vilka ligger som bilaga till detta dokument. 1 De kommunspecifika bilagorna ska ses som levande dokument med en ansvarig person per kommun som fortlöpande aktualiserar informationen vid behov. Från och med höstterminen 2011 övergick ansvaret för riktlinjerna till Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Umeå universitet. Riktlinjerna som inledningsvis vände sig till Umeåregionen och därefter till hela Västerbotten vänder sig numera till alla kommuner i Sverige. Syfte Syftet med riktlinjerna är att nå en likvärdig utbildning för alla elever. Mål Målet med riktlinjerna är att utbildningen ska utgå från de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar att skapa förutsättningar för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i respektive ämne att ge nyanlända elever förutsättningar för att på sikt utveckla aktiv flerspråkighet att nyanlända elever introduceras i svensk skola och samhälle och får en god grund i det svenska språket att skolan ansvarar för att samtliga elever ska få goda möjligheter att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt känna stolthet över sin egen kultur 1 De kommungemensamma riktlinjerna samt bilagorna finns på: 2

7 Begrepp Följande begrepp är delvis citerade ur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) samt från Migrationsverkets hemsida. Begrepp som är direkt kopplade till riktlinjerna beskrivs utförligare under rubriken Organisation (sid. 4). Andraspråk Språk som lärs in sedan eleven helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Asylsökande Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot till exempel förföljelse men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Flykting Person från annat land som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige, se Genève-konventionen. Invandrare Begreppet invandrare används om personer som är födda utomlands och som själva invandrat till Sverige. Termen ska enbart signalera att personen varit med om den process som det innebär att lämna ett land och komma till ett nytt. 2 I övriga sammanhang används benämningen utländsk bakgrund. Kartläggning En kartläggning av elevens ämneskunskaper och andra kunskaper påbörjas under introduktionsåret av ämneslärare och modersmålslärare. 3 Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Mångkulturell och interkulturell Med begreppet mångkulturell menas att en verksamhet har många olika livsstilar, språk och erfarenheter. Med begreppet interkulturell menas samverkansprocesser där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra. 4 Nyanländ Med nyanlända elever avses enligt Skolverket: elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. 5 2 Beijer, Mai (2008), Mest språk språk- och kulturkunskap i ett alltmer gränsöverskridande samhälle. Myndigheten för skolutveckling, Liber. Stockholm. 3 Ett utvecklingsarbete för framtagande av kartläggningsunderlag i engelska och matematik pågår under 2011 i Umeåregionen. 4 Nationalencyklopedin (NE), Skolverket (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 3

8 Vårdnadshavare Begreppet vårdnadshavare används genomgående i detta dokument vilket också innefattar begreppet god man. En god man är en ställföreträdande förälder för ensamkommande flyktingbarn. ORGANISATION I DEN INTERKULTURELLA SKOLAN Det som kännetecknar den mångkulturella skolan är att den har elever från många olika länder med olika språk, vilket inte behöver innebära att de olika kulturerna interagerar. I den interkulturella skolan pågår däremot en process som präglas av ett genomsyrat interkulturellt förhållnings- och arbetssätt. Det innebär i första hand att samtliga verksamma personer har kunskaper om kulturella mönster och olikheter samt om vilka faktorer som bidrar till en lyckad språkinlärning och socialisation. Utöver detta genomsyras arbetet av samverkan och kommunikation utifrån de olika referensramar som finns på skolan. 6 För det interkulturella arbetet krävs att skolan upprättar en plan med såväl kortsiktliga som långsiktliga mål. 7 Nedan beskrivs hur den interkulturella skolan kan organiseras vad gäller utbildning av nyanlända elever. Tydliga riktlinjer vad gäller ansvarsfördelning av till exempel vem som utför kartläggning, ämnesintroduktion och framtagande av dokument är en förutsättning för att mottagandet och utbildningen ska fungera. Det är också viktigt att samtlig personal har god kännedom om vad de olika begreppen står för. Interkulturell pedagogik I den interkulturella skolan är interkulturell pedagogik det naturliga förhållningssättet för allt slags lärande för såväl skolledare som undervisande pedagoger. Genom att bedriva en interkulturell pedagogik lyfter man fram alla elevers kunskaper och erfarenheter, så att de nyanlända eleverna känner att skolan är lika mycket till för dem som för de andra eleverna. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Den interkulturella pedagogiken inbegriper språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla pedagoger i alla ämnen. Enligt P. Gibbons innebär detta att samtlig ämnesundervisning ska integrera språk- och innehåll så att ett andraspråk utvecklas samtidigt med ämneskunskaperna. 8 Det är således inte enbart läraren i svenska som andraspråk som ansvarar för elevens språkutveckling det är alla lärares ansvar. 9 Kvalitetsarbete Skolans mottagande och utbildning av nyanlända elever ska ingå som en naturlig del i det fortlöpande kvalitetsarbete som skolan bedriver. Samordnare I de kommuner som har all förberedelseundervisning förlagd till enbart en grundskola eller gymnasieskola kan det vara lämpligt att ha en eller flera samordnare. I grundskolan kan dessa tillsammans med respektive hemskola planera elevens utskolning från förberedelseklass till hemklass. De kan också sköta inskolningen i den nya klassen i hemskolan. 6 Se: Lahdenperä, Pirjo (2007), Interkulturellt ledarskap förändring i mångfald, Studentlitteratur. 7 Ett bra exempel på vad en sådan plan bör innehålla ges i boken Skolan som mångkulturell arbetsplats- Att tillämpa interkulturell pedagogik av Hans Lorentz (2009) Studentlitteratur. Se mångfaldsplan. 8 Pauline Gibbons (2006) Stärk språket stärk lärandet, Hallgren & Fallgren. 9 Kursplaner i Lgr11 4

9 I gymnasieskolan kan samordnarens uppgifter med fördel vara att ta emot besök av nya elever inför skolstart, tillsammans med modersmålsläraren påbörja kartläggningen av skolbakgrund, ansvara för prövningar i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammen och de nationella programmen samt informera om SI och svenska som andraspråk. För de kommuner som har anordnat grundskolans förberedelseundervisning i elevens hemskola är en god modell att ha en gemensam samordnare för skolorna i kommunen. Samordnaren kan ansvara för introduktionen och utgöra den första tidens länk mellan den nyanlända och skolan/närsamhället. Samordnaren, som även kan ha en rådgivande funktion, fungerar då som länk mellan flyktingmottagningen och skolan där rektorer, lärare och elevhälsa regelbundet informeras om nyanlända elever. Andra uppgifter för samordnarna kan vara att, i samråd med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, införskaffa läromedel samt lämpligt material som kan vara till stöd för berörda pedagoger inom kommunen. De bör också delta i samordnings- och arbetslagsträffar samt nätverksgrupper med syfte att gemensamt utveckla arbetet med nyanländas introduktion och skolgång. Samordnarna bör också vara öppna för kontakt med föreningar, studieförbund och liknande. Lämpligt är att samordnarna har en flexibel tjänst, eftersom många oförutsedda situationer kan inträffa under skoldagen och för att de ska kunna vara ett stöd för olika ämneslärare i pedagogiska frågor. Förberedelseundervisning I många kommuner anordnas någon form av förberedelseundervisning under en begränsad tid för de nyanlända eleverna i grundskolan. Det kan t.ex. vara förberedelseklass (Fbk) på elevens hemskola eller på en särskild skola i kommunen. I gymnasiet finns motsvarande möjligheter i form av Språkintroduktion (SI) inom ramen för introduktionsprogrammen (IM), som är fem till antalet. Alla utom Yrkesintroduktionen har kontinuerlig intagning. Språkintroduktionen är inte ett sökbart program. I båda fallen finns elever som är flyktingar och asylsökande samt de som av andra anledningar kommit till Sverige. Eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer med mycket olika bakgrund vad gäller uppväxt och skolerfarenhet och behöver därför individualiserad undervisning. I den löpande verksamheten ska alla aktiviteter och rutiner vara språkutvecklande. Hur länge eleverna får förberedelseundervisning varierar från kommun till kommun men en riktlinje på ca ett år är att rekommendera. På SI kan det dock röra sig om längre tid. Förberedelseundervisning i grundskolan innebär att de nyanlända eleverna, ofta i mindre grupper och under lugnare former, får en första plattform i det svenska språket, kulturen och samhället. Förutom svenska som andraspråk får eleverna också undervisning i andra ämnen, antingen tillsammans med andra elever från förberedelseundervisningen eller med andra elever på skolan. Syftet med SI är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkten i det svenska språket för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskola eller annan utbildning. 10 Kraven för att sedan kunna börja på nationellt program är godkända slutbetyg från grundskolan i åtta eller tolv ämnen, beroende på sökt program. Därför innehåller SI även andra ämnen från 10 Se Skolverkets hemsida om nya gymnasieskolan; 5

10 grundskolan, men också kurser från nationella program och andra insatser som behövs för kunskapsutveckling kan ingå. När eleverna sedan övergår till ordinarie klass/nationellt program, är det av högsta vikt att undervisande lärare även där tillämpar ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för att språkutvecklingen ska upprätthållas. Lika viktigt är det att eleverna deltar i undervisning av ämnena svenska som andraspråk och modersmål samt får studiehandledning på modersmålet, eftersom det kan ta upp till åtta år för att uppnå en funktionell behärskning av sitt andraspråk. I de kommuner som inte har elevunderlag för förberedelseklass arrangeras oftast någon annan form av introduktion under ett par månader, som t.ex. enskild undervisning. Det förekommer också att kommunerna har ambulerande förberedelselärare till skolor med få nyanlända elever. Målet är att alla kommuner ska erbjuda förberedelseundervisning i någon form. På grund av olika förutsättningar organiserar kommuner detta på olika sätt. För vidare information om kommunernas utbildning av nyanlända elever - se kommunspecifika dokument. 11 Hemklass En god modell är att elever i förberedelseundervisning i grundskolan parallellt tillhör en hemklass på respektive skola. Med hjälp av studiehandledning av modersmålslärare kan eleverna tidigt delta i ämnen som matematik, idrott, slöjd, bild och musik tillsammans med hemklassen. Eleverna läser mot målen i dessa ämnen. Skolan ska också se till att eleverna träffar andra elever på raster, måltider samt planera för gemensamma aktiviteter som friluftsdagar och skolbiodagar. Samarbetsklass Om förberedelseundervisningen finns på en annan grundskola än hemklassen/ordinarie klassen bör det finnas en samarbetsklass på skolan där elever under vissa ämnen/teman eller friluftsdagar träffar svenska elever. På gymnasiet bör projektsamarbeten med nationella program kontinuerligt förekomma. Mentor/klasslärare/elevhandledare Vem som är elevens mentor bestäms av rektor på den aktuella skolan. Det kan vara klasslärare, lärare i svenska som andraspråk eller annan ämneslärare beroende på hur organisationen ser ut i respektive skola. En tänkbar modell är att modersmålslärare tillsammans med annan lärare är mentor. Det viktigaste är att mentorskapet är känt av samtliga på skolan så att elev och personal vet vem de ska vända sig till. Svenska som andraspråk (sva) Enligt Skollagen ska alla elever läsa ämnet svenska eller svenska som andraspråk. 12 I Skolförordningen, som gäller för grundskolan och SI, beskrivs att undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat än språk än svenska som modersmål. Där står också att undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska Se: 12 Skollag (2010:800) 10 kap. 13 Skolförordning (2011:185) 5 kap. 6

11 Ämnet har en egen kursplan med eget centralt innehåll och kunskapskrav. I svenska som andraspråk ges betyg precis som i övriga ämnen. Läraren ska vara utbildad i svenska som andraspråk. 14 Efter förberedelseundervisning/si fortsätter eleven läsa svenska som andraspråk. Detta gäller både grundskolan och gymnasiet. På gymnasiets nationella program kan eleverna välja att läsa båda ämnena; svenska som andraspråk och svenska, eller bara det ena. Båda ämnena ger behörighet till högskolestudier. Det övergripande syftet med ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som förstaspråk i samma åldersgrupp har. I kursplanen för svenska som andraspråk i Lgr11 finns syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för olika årskurser formulerade. I Gy11 finns en ämnesplan med syfte och tre kursplaner för sva1, sva2 och sva3. Kurserna bygger på varandra. Följande beskrivning av syftet med ämnet i svenska som andraspråk finns i Lgr11: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket. Liknande beskrivning finns i Gy11 men med högre krav på medvetenhet och reflektion från elevens sida. I och med införandet av Lgr11 ska ämnesspecifika begrepp behandlas av respektive lärare inom alla ämnen och inte av läraren i svenska som andraspråk. Det gäller även introduktionsprogrammen som läses enligt Lgr11. Modersmålsundervisning Elevernas rätt till modersmål finns upptagen i Skollagen för samtliga skolformer. Enligt Skollagen ska kommunen anordna modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskola om: språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Vidare står att Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. 15 Även förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 16 I Skolförordningen beskrivs hur modersmålsundervisningen ska anordnas t.ex. som språkval, elevens val, skolans val eller utanför skolans timplan. Vidare står att Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. 17 Vidare står också att huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever i det aktuella språket önskar detta samt att det finns en lämplig lärare. Detta gäller dock inte för elever som önskar undervisning i de nationella minoritetsspråken då modersmålsundervisning ska erbjudas utan krav på minsta antal. 14 Behörig lärare på grundskolenivå i svenska som andraspråk har 60 hp. Behörig på gymnasienivå har 80 hp. 15 Skollag (2010:800) 10 kap. 16 Skollag (2010:800) 9 kap. 17 Skolförordning (2011:185) 9 kap. 7

12 Även om antalet understiger fem bör målet för kommunen vara att försöka ordna modersmålsundervisning för alla elever som önskar eftersom detta parallellt med undervisning i svenska som andraspråk ger en bra grund för elevens språkutveckling. 18 Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt modersmål underlättas inlärningen av andra språk. En aktiv flerspråkighet är också viktig för elevens identitetskänsla samt kognitiva utveckling. Ämnet modersmål har en egen kursplan med centrala innehåll och kunskapskrav. Läraren ska vara behörig modersmålslärare. 19 I gymnasieskolan kan eleverna fortsätta läsa sitt modersmål som individuellt val, utökat program eller som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Studiehandledning på modersmål Enligt både Skolförordningen 20 och Gymnasieförordningen 21 är kommunen skyldig att erbjuda elever med annat modersmål än svenska studiehandledning på modersmål, utan krav på minsta antal eller i övrigt andra undantag. Detta ger eleverna möjlighet att utvecklas i sina skolämnen trots att de saknar ett tillfredsställande språk. Studiehandledning innebär att eleverna får delar av sin undervisning förklarad på modersmålet, vilket innebär att eleven bättre kan tillgodogöra sig undervisningen. Därför bör det vara ett mål att ha så mycket studiehandledning på modersmålet som möjligt för nyanlända elever. 22 Klassläraren/ämnesläraren ska ha huvudansvaret för att planera studiehandledningen med modersmålsläraren. På gymnasiet läggs ett större ansvar på eleven att tillsammans med ämnes- och modersmålslärare komma överens om ämnesprioritet. Eftersom studiehandledning är en stödåtgärd ska omfattningen av den motsvara elevens behov. I de fall modersmålslärare saknas bör man undersöka möjligheter för distanslösningar eller i sista hand ge stödundervisning på svenska. Distansundervisning Sedan hösten 2009 planeras en försöksverksamhet vad gäller webbaserad distansundervisning i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Sammanlagt rör det sig om 14 kommuner samt Sameskolstyrelsen. Distansundervisningen gäller språk, i första hand modersmålsundervisning och studiehandledning. Syftet är att alla elever ska kunna få undervisning i och på sitt modersmål så att de därigenom lättare ska nå kunskapsmålen i skolan. 18 Enligt Skolverkets rapport 321 (2008) har elever som deltagit i både svenska som andraspråk och modersmålsundervisning ett högre genomsnittligt meritvärde än elever som enbart deltagit i svenska som andraspråk, trots att undervisningstiden för modersmål enbart är ungefär en lektion per vecka. 19 Kriterier för behörighet: Utbildad modersmålslärare (enligt rektor Anna-Karin Hedenskog, rektor i Malmö, 2011): a) Förr: Behörig enligt SÖ (Skolöverstyrelsen) efter att ha arbetat ett antal år, eller utbildad hemspråkslärare och behörighetsförklarad b) Behörig genom att ha genomfört svensk lärarutbildning och därefter kompletterat med det aktuella språket på högskolenivå. 20 Skolförordning (2011:185) 5 kap. 21 Gymnasieförordning (2010:2039) 9 kap. 22 På de skolor som undersöktes (Skolverkets rapport 321, 2008) ges endast 40-minuterslektioner i studiehandledning en till två gånger/vecka men nyanlända elever i förberedelseklass får mer tid. 8

13 Bedömning och betyg I Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever betonas vikten av att en pedagogisk kartläggning (se bilaga 3) 23 av elevens sammantagna erfarenheter och kunskaper i alla ämnen görs. Detta görs för att skolans pedagoger ska kunna följa upp och bygga vidare på dessa. När det gäller elevens progression i hans/hennes språkliga utveckling rekommenderas följande metoder som används för att få en så bra helhetssyn som möjligt: Performansanalys En lämplig metod för att kartlägga elevens sammantagna språkfärdigheter i muntlig och skriftlig produktion är Performansanalys 24 för att följa elevens progression. Analysen görs ungefär en gång per termin så länge eleven läser svenska som andraspråk och inför övergång till ny klass, skola eller lärare. Dokumentet följer eleven under resterande skolgång. Europeisk språkportfolio (ESP) För kartläggning av elevens sammantagna språkkunskaper i olika språk rekommenderas Europeisk språkportfolio (ESP), vilket är ett pedagogiskt verktyg som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Portfolion ska sedan följa eleven under hela skolgången. 25 Skriftliga omdömen och betyg Enligt Skolverket ska skriftliga omdömen och betyg ges till samtliga elever som är inskrivna i skolan. Då detta gäller de ämnen eleven läser är det viktigt att det i åtgärdsprogrammet (se sid. 14 samt bilaga 5) tydligt anges vilka ämnen som är aktuella för eleven. Om eleven endast vistats i Sverige under en kort tid bör detta också anges i de skriftliga omdömena. Studierna på introduktionsprogram ger möjlighet till betyg åk 9 i åtta till tolv ämnen, vilket ger behörighet till nationella program. Nationella prov Samtliga elever som är inskrivna i skolan ska omfattas av de nationella proven. Om det råder särskilda omständigheter, till exempel att eleven ännu inte kommit så långt i sin andraspråksutveckling, kan skolans rektor besluta att eleven inte behöver göra de nationella proven. Om skolan bedömer att det finns en möjlighet att eleven kan göra prov i matematik med hjälp av lexikon kan så ske. Tolk Tolk ska alltid erbjudas när viktig information till vårdnadshavare ska framföras, eller vid andra viktiga samtal. Båda vårdnadshavarna har rätt till samma information varför tolk ska erbjudas även om den ena vårdnadshavaren talar svenska. Barn eller släktingar ska aldrig tolka samtalen; finns ingen tolk tillhands ska telefontolk anlitas. När man anlitar tolk är det också viktigt att tänka på att det kan förekomma konflikter inom språkgruppen. 23 I Umeåregionen har kartläggningsunderlag i ämnena engelska och matematik utarbetats under år 2011, se bil Se: Abrahamsson & Bergman (red.) (2005) Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag. 25 Se Skolverkets hemsida för mer information och för gratis material: 9

14 Elevhälsa Skolans elevhälsovård består av skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagogiska resurser. Nyanlända elever bör så snart som möjligt kallas till sitt första hälsobesök med skolans elevhälsovård. 26 I Skollagen 27 står följande: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, och gymnasiesärskolan ska det finnas en elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utbildning mot utbildningens mål ska stödjas. På grund av dess specifika kompetens blir skolans elevhälsa ett stöd för nyanlända elever. Eftersom en del av eleverna kommer från krig och oroliga förhållanden är det speciellt viktigt att kompetens för frågor som t.ex. posttraumatisk stress (PTSS) 28, hedersrelaterat våld och kvinnlig omskärelse finns hos skolans elevhälsovård. SAMVERKAN För att få en fungerande organisation och trygga elever är det av yttersta vikt att samverkan är välplanerad. Nedan tas några framgångsfaktorer upp: Budget För att underlätta bekostnaden av gemensamma utgifter (mot bakgrund av medel från Migrationsverket) är det en fördel att budgeten för utbildningen av nyanlända elever styrs centralt i kommunen Framförallt behövs medel till personalkostnader för lärare i förberedelseundervisning, modersmål och studiehandledning men även för tolkar, läromedel och pedagogisk litteratur samt till övriga omkostnader för introduktionen som studiebesök och aktiviteter. En i kommunen centralt styrd budget underlättar ett gemensamt nyttjande av resurserna samt minimerar riskerna för rektorerna att tvingas till svåra prioriteringar inom ramen för skolans budget. Modersmålslärarens betydelsefulla roll Modersmålsläraren kan utgöra en betydelsefull länk mellan elever och andra pedagoger på skolan då dennes arbetsuppgifter innefattar både modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmål. I möjligaste mån bör modersmålsläraren delta vid skolornas konferenser. För att detta ska vara möjligt bör antalet skolor som ingår i deras tjänst begränsas. Planeringstid och planeringsdagar För att öka undervisningens kvalitet bör berörda lärare samverka i så hög grad som möjligt kring ämnesundervisning, modersmålsundervisning och studiehandledning i det fortlöpande arbetet under skolåret. Gemensam planering är också viktig inför terminsstart för att diskutera innehåll, rutiner och ansvarsfördelning kring till exempel ledighet, schemabrytande aktiviteter, material och information. 26 Skollag 2010:800, 2 kap. 27 Skollag 2010:800, 2 kap. 28 PTSS kan drabba barn och ungdomar som har varit utsatta för naturkatastrofer, krig, olycksfall, våld eller övergrepp. PTSS kan påverka språkinlärningen negativt, varför all berörd personal bör vara uppmärksam på en negativ utveckling och meddela elevhälsovården (Posttraumatisk stress och posttraumatisk stresstörning, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, ). 10

15 Svenska för invandrare (SFI) En samverkan med rektor för SFI är av stor betydelse vad gäller vårdnadshavarnas undervisningstider och lovdagar. Om vårdnadshavarna har undervisning på eftermiddagarna kan dagarna bli mycket ansträngande för nyss anlända yngre elever. De vistas då efter skolan på fritids och får således långa dagar utan att kunna kommunicera tillfredställande med sin omgivning. Fortbildning Det är viktigt att all personal, inklusive skolledning, som arbetar med nyanlända får grundutbildning samt kontinuerlig fortbildning i mångfaldsfrågor som t.ex. värdegrund, andraspråksinlärning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningstillfällena kan organiseras gemensamt för hela kommunen eller med andra kommuner. 29 Genom att kommunen fortbildar lärare möter man det ökade behovet och har en kompetensresurs vid behov. 30 Nätverk Att upprätta nätverk för pedagoger som arbetar med nyanlända elever, till exempel lärare i modersmål, svenska som andraspråk och förberedelseundervisning är av stor betydelse då de ofta arbetar ensamma och/eller inte tillhör ett arbetslag. Både nätverk inom kommunen och ett regionalt samarbete är positivt för erfarenhetsutbyte och fortbildning. Både Skolverket och Nationellt centrum för svenska som andraspråk har dessutom en hemsida med information, länkar och lärande exempel för arbete med nyanlända barn och ungdomar. 31 Föräldrasamverkan En god och regelbunden kontakt med elevens vårdnadshavare är en förutsättning dels för att synliggöra elevens behov och kompetens men också för att underlätta inskolningen i det nya skolsystemet. Under introduktionsåret kan elevens lärare t.ex. bjuda in vårdnadshavaren att delta i skolårets återkommande aktiviteter som utflykter, skridskoåkning eller avslutningar. Efter skoldagen En aktiv fritid ger eleverna möjlighet att praktiskt tillämpa kunskaperna som de förvärvar i skolan. Det är också betydelsefullt ur integrationssynpunkt att eleverna får umgås med andra i sin egen ålder och blir mer delaktiga i samhället. Dessutom får föräldrarna ökade möjligheter att träffa andra föräldrar. Fritidshem För nyanlända elever är det bra om de så snart som möjligt börjar på fritidshem. Där får de möjlighet att lära känna sina nuvarande eller blivande klasskamrater. Föreningsliv Önskvärt är att skolan och lokala föreningar tillsammans ska sträva efter ett gott samarbete för att underlätta för eleverna att finna en meningsfull sysselsättning på sin fritid. För de äldre 29 Under 2011 pågår ett utvecklingsarbete inom Umeåregionen med syfte att upprätta ett förslag på kompetensutvecklingsplan för kommunerna. 30 Nationellt centrum, Stockholm, erbjuder utbildning i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (lärobok av Pauline Gibbons)

16 eleverna är detta speciellt viktigt då de inte går på fritids. Sommarlägerverksamhet i närmiljön kan vara mycket uppskattat för nyanlända familjer. Läxhjälp Eftersom alla föräldrar inte har möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna kan skolan eller ideella organisationer anordna läxhjälp efter skoltid. INTRODUKTIONSPERIODEN Inför mottagandet av nyanlända elever är det viktigt att såväl kommun som skola har tydliga riktlinjer och rutiner. Mottagandet ska genomsyras av en flexibilitet både vad gäller organisation, personal och förhållningssätt. Det är också viktigt att vid varje tillfälle se vad som är bäst för eleven. Huvudsyftet är att underlätta för eleven att nå kunskapsmålen i skolan. Varje skola bör därför avsätta tid för information om och förankring av såväl de kommungemensamma som kommunspecifika riktlinjerna. För mer detaljerad information för varje kommun se kommunspecifik bilaga till detta dokument. 32 Familjer som är asylsökande eller flyktingar kommer först i kontakt med flyktingmottagningen i respektive kommun. Flyktingmottagningen meddelar i så god tid som möjligt kommunens rektor/samordnare som får information om eleven (namn, adress, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare och telefonnummer). Barn och vårdnadshavare som invandrat tillsammans kontaktar ofta själva skolan där de bor. Introduktionsperioden syftar dels till att introducera elev (och vårdnadshavare) i det svenska skolsystemet men också till att ge eleven goda möjligheter till en effektiv språkutveckling. Då språkutveckling och kunskapsutveckling går hand i hand är det också viktigt att elevens ämneskunskaper får fortsätta att utvecklas utan att språket är ett hinder. Målet är att elev och vårdnadshavare ska ha goda kunskaper i det svenska skolsystemet samt att eleven har nått en så god nivå i svenska att han/hon kan delta i den ordinarie verksamheten. Skolans förberedelse Målsättningen är att eleven så snart som möjligt efter ankomst ska börja skolan även om tid måste ges för att elev/vårdnadshavare ska få acklimatisera sig i det nya landet. Inskrivningssamtal Rektor/samordnare träffar elev/vårdnadshavare och genomför ett inskrivningssamtal som syftar till att ge skolan ett så bra underlag som möjligt för att kunna planera och förbereda för eleven. Vid detta samtal görs en kartläggning som omfattar bl.a. elevens skolbakgrund, familjesituation och hälsa (se bilaga 1,2). För att eleven ska få en så bra inskolning som möjligt är det viktigt att lyssna till elevens intressen och lyfta fram hans/hennes förmågor snarare än brister. Frågorna ska leda samtalet men både elev och vårdnadshavare bör få möjlighet att fritt diskutera kring sin situation, sina funderingar och förväntningar. Klassplacering I grundskolan träffar rektor aktuell lärare/arbetslag och diskuterar klassplacering. Huvudinriktningen är åldersadekvat klassplacering. Dock måste individuella bedömningar ske. Nyanlända elever i särskolan placeras på samma sätt i ordinarie särskoleklasser. Rektor/samordnare ger kort information om den nya eleven till samtlig personal på skolan 32 För att ta del av de olika kommunernas bilagor, se: Se: 12

17 inklusive kanslist/administratör, bespisningspersonal samt skolhälsovård. Mer ingående information ges till berörda lärare/arbetslag. Om skolan har särskilda förberedelseklasser deltar den läraren vid inskrivningssamtalet. På Språkintroduktion (SI) placeras eleven i den grupp för svenska som andraspråk som bäst motsvarar hennes/hans nivå. Övriga ämnen kan läsas inom SI eller med andra introduktionsprogram. Information om skolan Rektor/samordnare kallar till träff på grundskolan och informerar elev/vårdnadshavare om det som rör skolgången, till exempel det svenska skolsystemet och det som rör skolan lokalt. 33 Vårdnadshavaren får också ett informationshäfte (se bilaga 8) på modersmålet. 34 Det är viktigt att gå igenom materialet och låta vårdnadshavaren ställa frågor kring det. Det kan vara svårt för nyanlända att ta till sig all information varför upprepning av en del information bör återkomma vid varje möte och på föräldramötet. Av samma anledning bör denna information ges vid ett separat tillfälle och inte vid inskrivningssamtalet. Efter detta visas elev och vårdnadshavare runt i skolans lokaler. På gymnasiet har man en gång per år ett gemensamt informationsmöte för elever och vuxna. Dessutom har man utvecklingssamtal en gång per termin och täta kontakter med studie- och yrkesvägledare. Klassbesök Eleven bör besöka sin klass/grupp före skolstart oavsett ålder. Om kommunen tillämpar inskrivning både i förberedelseundervisning och i hemklass är det bra om eleven får besöka båda. Läraren förklarar hur undervisningen är upplagd och hur dagarna kommer att se ut. Det är viktigt att gå igenom elevens schema noggrant med både elev och vårdnadshavare, eftersom eleverna har individuella scheman. Om det finns en modersmålslärare tillgänglig får elev och vårdnadshavare tillfälle att träffa och prata med henne/honom om vikten av modersmålsundervisning parallellt med undervisningen i svenska som andraspråk. Skriftlig information om detta ges med fördel till vårdnadshavare. 35 Skolstart När eleven börjar i skolan koncentreras undervisningen på ett vardags- och skolspråk för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna börja kommunicera med lärare och andra elever. Skolan bör ha ett faddersystem där en eller flera elever kan stötta den nyanlända eleven. Faddrarna kan vara antingen från hemklassen, förberedelseklassen eller från en annan klass på skolan. Under elevens första veckor påbörjas kartläggningen av hans/hennes förkunskaper och pågår med fördel under introduktionsåret (se bilaga 3). Kartläggningsmaterialet syftar till att bedöma elevens kunskapsnivå med fokus på begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Även lästest/diagnos på modersmålet kan vara aktuellt. 36 Materialet ska ingå i den individuella utvecklingsplanen (IUP). 33 Se artikel: Föräldrasamverkan,(Asovic & Azizi Sarvari, 2008), I: Modersmålslärare berättar, (Hessel & Ekberg (red). Malmö högskola. 34 Om elevens vårdnadshavare inte kan läsa ska informationen ges muntligt med hjälp av tolk. 35 Broschyren Växelvis på modersmål och svenska, (Tema modersmål) finns på 17 olika språk. Se även: Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga föräldrar, på flera olika språk. 36 Läsutvecklingsschema (LUS) finns översatt till olika språk, på Lunds hemsida för modersmålsundervisning: 13

18 Med utgångspunkt i skolans kartläggningar tas beslut om eventuella åtgärder. För varje enskild elev i grundskolan skrivs ett åtgärdsprogram för anpassad studiegång vilket gäller för introduktionsperioden. Åtgärdsprogram Om skolan vidtar särskilda åtgärder för den nyanlända eleven ska ett åtgärdsprogram upprättas. Här ska det framgå om: 1. Eleven undervisas i särskild undervisningsgrupp, t.ex. förberedelseklass. 2. Eleven har en anpassad studiegång dvs. om eleven enbart deltar i vissa ämnen. Elevhälsoteamet kan vara en betydelsefull resurs i planerandet av insatser som behöver göras. Observera att svenska som andraspråk inte är en stödåtgärd utan ett eget ämne och ska därför inte omfattas av åtgärdsprogrammet. Ämnesintroduktion Eftersom förberedelseundervisningen är begränsad är det viktigt att eleverna får stöd när de introduceras i ett nytt ämne, då modersmålsläraren är med och förtydligar innehållet. Detta är extra viktigt i till exempel trä- och metallslöjd där säkerhetsföreskrifterna ska förklaras på modersmålet. Utifrån kartläggningen av förkunskaper i respektive ämne tar ämnesläraren fram material som är anpassat till eleven. Utvecklingssamtal Elevens klasslärare/mentor kallar varje termin elev och vårdnadshavare till utvecklingssamtal där en framåtsyftande planering skrivs, vilken ska vara tillgänglig för elev, vårdnadshavare och samtliga lärare som undervisar eleven. Det är viktigt att inte enbart fokusera på att fylla i elevens kunskapsluckor utan att också lyfta fram hans/hennes starka sidor. Läraren i svenska som andraspråk utvärderar regelbundet elevens språkutveckling i svenska som andraspråk. 37 Möte med vårdnadshavare/gode män Ett gott exempel är att under introduktionsperioden kalla nyanlända vårdnadshavare till ett möte där informationen från skolan upprepas. Då ges även möjlighet att diskutera barnens skolgång med skolans pedagoger. På SI har vårdnadshavare möjlighet att träffa pedagoger vid inskrivning och utvecklingssamtal. EFTER INTRODUKTIONSPERIODEN I grundskolan räknas introduktionsperioden vanligtvis som ett år medan perioden på SI eller annat introduktionsprogram avslutas när eleven är behörig att söka till ett nationellt program eller fortsätter med andra studier eller praktik/arbete, dock längst till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Efter introduktionsperioden undervisas elev fortsättningsvis i ämnet svenska som andraspråk i grundskola och i gymnasieskola, med samma möjligheter till betyg som i andra ämnen. Skolan ska arbeta för att eleven får en fortsatt utveckling i det svenska språket och sitt/sina modersmål samt en aktiv kunskapsutveckling. 38 Dessa mål uppnås bäst genom en 37 Detta sker med fördel med hjälp av Performansanalys, se: Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling, Abrahamsson & Bergman (red) (2008), Stockholms universitets förlag. 38 Kursplan för Modersmål SKOLFS: 2000:135 14

19 kombination av undervisning i svenska som andraspråk, modersmål och studiehandledning på modersmålet. Berörda lärare bör fortsättningsvis samverka så mycket som möjligt. Elever som befinner sig i grundskolans senare del ska informeras av skolans studie- och yrkesvägledare om dennes möjligheter inför gymnasievalet samt om vidare studier och framtida yrkesval. Uppföljning Mot slutet av introduktionsperioden, i grundskolan, träffar berörd personal elev och vårdnadshavare för att utvärdera elevens första tid i den svenska skolan. Överlämning Inför överlämning från förberedelseundervisning till hemklass i grundskola eller ny skola ska mottagande klasslärare/mentor i god tid få ta del av dokumentationen kring eleven. Beroende på elevens ålder och hur långt han/hon kommit i introduktionen kan överlämningen se olika ut. Ansvarig person kallar samtliga berörda lärare till överlämnandesamtal (se exempel, bilaga 4). Samtalet bör fokusera på elevens tid i den svenska skolan och behandla hans/hennes kunskapsutveckling i de olika ämnena samt elevens sociala utveckling (till exempel förmåga till grupp- och självständigt arbete samt ansvarstagande). Lärarna redogör för särskilda insatser som har gjorts för eleven. Lärare i svenska som andraspråk gör en bedömning av elevens kunskapsnivå i svenska. I de allra flesta fall ska eleven fortsättningsvis undervisas i svenska som andraspråk istället för svenska. Elev på SI som erhållit godkända betyg i åtta eller tolv ämnen är behörig att söka vidare till nationella program. Har eleven inte uppnått de målen kan hon/han gå SI ytterligare en tid eller gå annat introduktionsprogram. För äldre elev kan det vara aktuellt med annan utbildning. 15

20 Bilaga 1 INSKRIVNINGSSAMTAL, GRUNDSKOLA - EXEMPEL Detta inskrivningssamtal görs av kommunens samordnare, lärare eller rektor. PERSONUPPGIFTER Kartläggare Namn Inskrivningsdatum Elev (använd pass) Namn (pojke/flicka) Personnummer Adress Hemland Modersmål, andra språk Vårdnadshavare Mamma Pappa Annan vårdnadshavare Tel. nr. Modersmål, andra språk Syskon Namn och bostadsort Andra språk SKOLA Förskole- och skolerfarenhet (utanför Sverige) Har du gått i förskola? Var? Hur länge? Varje dag? Har du gått i skola? Var? Hur många år? Varje dag? Kan du det latinska alfabetet? 16

21 Kan du alfabetet på modersmål? Kan du läsa på ditt modersmål? Kan du skriva på ditt modersmål? Favoritämne? Speciella behov? Stöd? Betyg eller omdöme? Ämnen Har läst (X) Antal år Så tycker jag Matematik Engelska Samhällsorienterande ämnen Naturorienterande ämnen Idrott Bild Musik Hemkunskap Textilslöjd Träslöjd Språk Data Annat? SKOLA Förskole- och skolerfarenhet i Sverige Har du gått i förskola? Var? Hur många år? Varje dag? Har du gått i skola? Var? Hur många år? Varje dag? Kan du det latinska alfabetet? Kan du alfabetet på ditt modersmål? Kan du läsa på ditt modersmål? 17

22 Kan du skriva på ditt modersmål? Favoritämne? Speciella behov? Stöd? Betyg eller omdöme? Ämnen Har läst (X) Antal år Så tycker jag Matematik Engelska Samhällsorienterande ämnen Naturorienterande ämnen Idrott Bild Musik Hemkunskap Textilslöjd Träslöjd Språk Data Annat? Elevens uppfattning om skolan Beskriv hur du tyckte att det var att gå i skolan. Vårdnadshavarnas uppfattning om elevens skolgång Beskriv skolan, klassen och hur ni upplevde ert barns skolgång. 18

23 Skolan i Sverige Vilka förväntningar har ni på skolan? FLYTT/FLYKT Vårdnadshavarnas beskrivning När lämnade du/ni hemlandet? När kom du/ni till Sverige? Har du/ni bott i något annat land innan? Kom hela familjen samtidigt? Om inte, vem kom barnet med? LIVSSITUATION Fritidsintressen Har du haft någon hobby? Vilken? Vill du ha någon hobby här? Kan du simma? Kan du cykla? Vårdnadshavarnas arbete Mamma Pappa Annan vårdnadshavare Elevens uppfattning om familjens ursprungliga livssituation Beskriv kort din livssituation i hemlandet. 19

24 Vårdnadshavarnas uppfattning om familjens ursprungliga livssituation Beskriv er livssituation utifrån boende, utbildning, fritid, hälsa och relationer. Vänfamilj Vill ni ha en vänfamilj eller fadder? Övrigt Beslut om klassplacering HÄLSA Elevens fysiska hälsa (besvaras av vårdnadshavare) Har eleven blivit hälsoundersökt innan han/hon kom till Sverige? Har eleven blivit hälsoundersökt i Sverige? Har eleven fått någon diagnos/behandling/medicinering? När, var och varför? Har eleven någon pågående 20

25 behandling/medicinering? Har eleven fått tandvård innan han/hon kom till Sverige? Behöver eleven tandvård nu? Har eleven några allergier eller äter specialkost? Har eleven sömnsvårigheter? Har eleven magbesvär, huvudvärk, ryggont, andra besvär? Anser du att eleven är frisk? 21

26 Bilaga 2 INSKRIVNINGSDOKUMENT, GYMNASIUM EXEMPEL Nytt dokument är under utarbetande. 22

27 Bilaga 3 KARTLÄGGNINGSUNDERLAG elevs ämneskunskaper och andra kunskaper (grundskola och gymnasium; språkintroduktion) Under år 2011 har ett kartläggningsmaterial för bedömning av kunskaper i ämnena engelska och matematik utarbetats inom ett samarbetsprojekt i Umeåregionen. Målet är att kartläggningsunderlag ska utarbetas för samtliga ämnen varför huvudansvariga för detta utvecklingsarbete erbjuder andra kommuner att använda det befintliga som underlag för fortsatt arbete med övriga ämnen. Kontakta: Eva Westergren Holgén, RUC, Umeå universitet: eva.westergren.holgen@adm.umu.se 23

28 Bilaga 4 INFÖR ÖVERLÄMNING - EXEMPEL Obs! Frågeställningarna skall inte framställas som direkta frågor varken till eleven eller till vårdnadshavarna. Elevens lärare ska använda sig av observationer, enskilda och allmänna samtal under den normala dagliga verksamheten. Sammanställningen görs inför överlämningen. 39 Skolvana Kommer i tid till skolan/träffar. Följer reglerna i gemensamma skolutrymmen. Kan läsa sitt schema. Lyssnar på läraren. Lyssnar på klasskamraterna. Kan läsa tyst. Gör sina hemläxor. Kan arbeta självständigt. Kan arbeta i grupp. Tidsbegrepp och tidsuppfattning Kan den analoga klockan. Kan den digitala klockan. Kan förhållandet mellan dygn, timmar, minuter och sekunder. Kan den västerländska almanackan. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Motorik Kan simma. Kan cykla. Kan åka skridskor. Kan åka skidor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 39 Underlaget är baserat på: Mottagning och kartläggning av nyanlända elever. Gunnareds modell. 24

29 Kan röra sig rytmiskt till musik. Värderingar Eleven: Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Har en uppfattning om vad som är rätt/fel i den svenska skolan. Har en tydlig uppfattning om vad mobbning är. Visar empati. Visar initiativförmåga. Visar känslor Respekterar andra och deras egendom. Visar självkännedom. Ger konstruktiv kritik. Tål kritik. Ger beröm. Kan ta emot beröm. 25