Tre år med RUP. Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län. Lägesrapport och analys, april Rapport 2011:04

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre år med RUP. Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län. Lägesrapport och analys, april 2011. Rapport 2011:04"

Transkript

1 Tre år med RUP Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Lägesrapport och analys, april 2011 Rapport 2011:04

2 Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, april 2011 Foto: sid 26: Jasmine Linder, sid 58: se uppgifter vid bilderna Postadress: Box 255, SE Jönköping Besöksadress: Västra Storgatan 18 A Tel: Fax: E-post: regionforbundet@regionjonkoping.se

3 Innehåll Regionförbundets ordförande: Tre år med RUP... 4 Tillväxtperspektiv och utmaningar Befolkning... 5 Arbetsmarknad... 9 Regional ekonomi Hälsa, omsorg och samhälle Utmaningar framöver en sammanfattning Lägesrapport från fem prioriterade områden Livsmiljö och attraktivitet Ett gott liv i en attraktiv region Kommunikationer Gränslös tillgänglighet Näringsliv Företagsutveckling och företagsförnyelse Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Kunskap och kompetens i hela länet Nya relationer med omvärlden Internationell samverkan Lokala satsningar ger regionala effekter... 57

4 Regionförbundets ordförande: Tre år med RUP Nästa år går RUP i graven, inte bokstavligt och det är inte heller så dramatiskt som det låter. Länets första RUP, som fastställdes av Regionstyrelsen i april 2008, kommer nu att revideras och bli en RUS. Den 1 januari 2011 ersätts nämligen begreppet RUP, regionalt utvecklingsprogram, med RUS, regional utvecklingsstrategi. Förändringen är en del i regeringens arbete med att stärka och förtydliga regionförbundens uppgifter för regionalt tillväxtarbete (tidigare regionalt utvecklingsarbete). Utvärderingen av arbetet efter tre år med RUP ger en bra bild av det fullgoda arbete som utförts på alla nivåer och av alla de som på olika sätt varit involverade. Utvärderingsrapporten ger också en bra bild av hur vårt län ser ut idag, vilka styrkor och svagheter vi har. I nuvarande RUP finns bra saker att ta vara på men också en del som behöver moderniseras och tydligare målbeskrivas. En del andra formuleringar behöver också spetsas till i den kommande nya regionala utvecklingsstrategin. En tydlig utmaning finns, nämligen att öka länets attraktivitet som län för boende. Endast fem av länets tretton kommuner ökar i befolkning. För att klara behovet av arbetskraft och kompetens över tid behöver vi bli fler!. Regionförbundets ordförande Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

5 Tillväxtperspektiv och utmaningar 2010 Som en del i uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet gör Regionförbundet årligen en analys för att följa länets utveckling över tid, relatera den till samhällsutvecklingen i övrigt samt följa hur väl intentionerna och målen i utvecklingsprogrammet blir uppfyllda. Analysen görs utifrån ett antal indikatorer inom områdena Befolkning, Arbetsmarknad, Regional ekonomi samt Hälsa, omsorg och samhälle. Regionförbundet publicerar dessutom regelbundet enhetlig statistik och nyckeltal över utvecklingen i länet och dess kommuner på Befolkning Tillväxtperspektiv Utifrån ett tillväxtperspektiv är stabila mönster bra eftersom det möjliggör en långsiktig planering och anpassning av resurser. Befolkningstillväxt innebär framtidstro och andra fördelar men det kräver också resurser, bland annat för att utveckla offentlig service. En viktig aspekt är att notera vad befolkningstillväxten består av. Födelseöverskott, åldersgrupper på in- och utflyttare samt inflyttning från övriga landet eller från utlandet, är några av de faktorer som påverkar arbetskraften, länets näringsliv och samhällsservice inom offentlig sektor. Utveckling 1 Sedan år 2001 har folkmängden ökat med drygt 2,8 procent i länet, från till (år 2010). Under samma tid ökade folkmängden i Sverige med 5,7 procent. Utvecklingen skiljer sig åt i länets olika kommuner. Åtta kommuner har minskat folkmängden medan fem kommuner har ökat sin folkmängd. Ökning under perioden noteras i Jönköping (10 287), Habo (1 163), Värnamo (577), Tranås (433) och Vaggeryd (253). Antalet utrikesfödda invånare har ökat med drygt i länet de senaste 10 åren medan den totala befolkningsökningen är drygt personer. Vi har alltså haft en större nettoutflyttning av svenskfödda, framförallt ungdomar år. Utvecklingen för riket visar en befolkningsökning i drygt hälften av landets 290 kommuner. Största befolkningstillväxten sker i storstäder och närliggande kommuner. Utvecklingen för städer och övriga kommuner i samma storlek som Jönköping varierar över tid men man kan konstatera att universitetsstäder växer i snabbare takt. 1 SCB 2011 Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

6 Bild 1: Folkmängdsutvecklingen i Jönköpings län (SCB 2011) Antal Födelsenetto Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Bild 2: Inrikes respektive utrikes flyttnetto och födelsenetto i Jönköpings län sedan 1970 (SCB 2011) Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

7 Bild 3: Inrikes flyttnetto i länets kommuner (skillnad i in- och utflyttning till övriga län i förhållande till folkmängden) som medeltal i promille (SCB 2011) 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 Totalt Utrikes födda Bild 4: Utvecklingen av folkmängden i Jönköpings län totalt och för utrikes födda. Index 1 = 2001 (SCB 2011) Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

8 flyttnetto Bild 5: Flyttnetto i Jönköpings län Bild 6: Befolkningspyramiden i Jönköpings län (blått/mörkt) jämfört med riket (grått/ljust) 2010 Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

9 Utmaningar Regionala obalanser (skillnader i befolkningsstruktur och medelålder). Andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) är lägre än riket. Denna siffra är en grundvariabel i försörjningskvoten (bild 5) Åldrande befolkning och negativt födelsenetto (skillnad mellan födda och döda), speciellt på Höglandet (Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner) samt i Mullsjö Den största nettoförlusten finns i åldersgruppen år Trots ett positivt födelsenetto ligger länet under hälften av rikets medeltal Negativt inrikes flyttnetto (inflyttning från andra län) Folkmängdsökningen består till största delen av inflyttning från utlandet Arbetsmarknad Tillväxtperspektiv Det är mycket angeläget att en stor del av den vuxna befolkningen har en anknytning till arbetsmarknaden. Förvärvsarbete skapar förädlingsvärden och köpkraft, medför positiva folkhälsoeffekter, utvecklar kompetens och förstärker arbetskraftens rörlighet. Det sistnämnda beror på förvärvat yrkeskunnande samt att det finns trösklar att ta sig över för att komma in på arbetsmarknaden för dem som befinner sig utanför. Rörligheten är viktig eftersom det medför bättre möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft. Dessutom ger det människor större möjlighet till ökad inkomst. Rörligheten leder också till att kompetensen tillvaratas bättre, vilket i sin tur ökar värdet i den lokala ekonomin. Generellt visar statistik att ju högre utbildningsnivå människor har, desto större är den funktionella arbetsmarknaden (det vill säga den geografiska rörligheten). Ökad geografisk rörlighet medför dock ökade pendlingsströmmar, vilket i sin tur påverkar miljön och behov av väl anpassad och fungerande kollektivtrafik. En effekt av globaliseringen är en ökad regional specialisering. Specialisering medför många fördelar, bland annat skalfördelar och möjlighet för marknadsaktörerna till ett effektivt gemensamt utnyttjande av stödtjänster. Nackdelen med specialisering är att den även ökar sårbarheten vid konjunktursvängningar. Utveckling Jönköpings län har under lång tid haft en styrka i sin specialisering inom tillverkande industri. Det har bidragit till en hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet, även bland nyanlända invandrare. Samtidigt finns en sårbarhet i för ensidig produktion av varor och tjänster. En stor del av regionens sysselsättning inom tillverkning återfinns inom relativt enkla industriella processer. Dessa arbetstillfällen riskerar även framöver att rationaliseras bort till följd av ökad automatisering, utflyttning eller outsourcing av produktion och tjänster till så kallade lågkostnadsländer. Parallellt med detta sker dock en kontinuerlig ökning av kompetensnivån och värdeskapande i kvarvarande produktion, vilket leder till en fortsatt hög efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Mellan 2007 och 2009 minskade sysselsättningen inom den tillverkande industrin med 16 procent (nära personer) i länet. Även om en återhämtning har skett under 2010 fortsätter trenden med allt färre anställda inom industrin, samtidigt som den är länets styrka. Tjänste- och servicesektorn får därför en allt större betydelse för länets sysselsättningsutveckling framöver. Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

10 Skillnaden mellan utbud och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden är ett problem för Jönköpings län. Denna skillnad kommer sannolikt att öka även i framtiden, förstärkt av stora pensionsavgångar, färre tillträdande ungdomar och allt högre krav på arbetskraftens totala kompetens. Det är inte osannolikt att arbetsmarknaden i allt större utsträckning kommer att kännetecknas av kompetensbrist och en kvarvarande arbetslöshet på samma gång. Det syns nu tydligt att antalet personer med för låg utbildningsnivå eller bristande kunskaper i svenska språket kvarstår i arbetslöshet, speciellt i de kommuner som drabbas hårt av konjunkturnedgången inom industrin. Ett tillskott av personer med sjukdomsproblematik som överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen medför också att fler arbetssökande inte har den kapacitet som arbetsgivare generellt efterfrågar. Ökade möjligheter till LLL (life long learning) genom effektiv validering, komplettering, omskolning och fortlöpande kompetensutveckling för redan anställda är nödvändiga för att inte kompetensgapet ska bestå. Likaså att vi tillåter olikheter i förmåga på våra arbetsplatser i framtiden. En negativ effekt av länets höga sysselsättningsnivå är att många branscher upplever svårigheter att rekrytera efterfrågad kompetens, vilket kan vara inflationsdrivande och medföra att tillväxtpotentialen inte kan utnyttjas. En fortsatt specialisering på arbetsmarknaden, vilket verkar vara en trovärdig utveckling, kan även leda till en ökad geografisk koncentration av nya arbetstillfällen. En sådan utveckling ställer krav på bra infrastruktur och effektiva arbetsmarknadsregioner så att den inte leder till regionala obalanser. Utmaningar Kompetensbrist på sikt Stor skillnad mellan utbud och efterfrågan Låg generell utbildningsnivå och språksvaga grupper som haft arbete utan att vara integrerade Utflyttning av företag och cyklisk arbetsmarknad Enkla jobb försvinner för alltid Generationsväxling (många äldre i ledande befattning ska ersättas) Ökade krav på rörlighet (både yrkesmässigt och geografiskt) Utbildningsplanering Öka tjänstesektorns andel och antalet branscher Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

11 Tillverkning och utvinning Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Okänd verksamhet Riket Länet Bild 7: Andel förvärvsarbetande i länet och riket 2009 fördelat efter näringsgren (SNI 2007) (SCB 2011) Bild 8: Andel förvärvsarbetande av befolkningen år (boende i kommunen) Samtliga kommuner ligger över rikets medeltal (SCB 2011) Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

12 Bild 9: Andel av befolkningen år som har akademisk utbildning (mer än tre år eftergymnasial utbildning) (SCB 2011) Bild 10: Andel av befolkningen år med mer än 3 år eftergymnasial utbildning per län 2009 (SCB 2010) Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

13 Regional ekonomi Tillväxtperspektiv Ett av de mest centrala begrepp som styr den regionala ekonomin är förädlingsvärdet. De värden som skapas inom en region definierar konsumtionsutrymmet i densamma. Detta gäller såväl privat som offentlig konsumtion. Av denna anledning är regionala lönesummor och bruttoregionalprodukt (BRP) viktiga mått. Inom en region sker även omfördelningar mellan människor. Omfördelningarna styrs av politiska beslut men syftar till att jämna ut skillnader i konsumtionsutrymmet mellan människor och mellan olika livsfaser för enskilda personer. Försörjningskvoten används i detta sammanhang för att mäta hur många människa som var och en i arbetsför ålder måste försörja. Utveckling Måtten för lönesumma och BRP är båda lägre i Jönköpings län än i riket. Lönesummeutvecklingen är dock högre än rikets medeltal i Habo och Jönköpings kommuner 2. Försörjningskvoten är högre i Jönköpings län än i riket. Vid jämförelser med riket bör det dock beaktas att utvecklingen i riket främst drivs av storstadsregionerna. På grund av den stora folkmängden har de tre regionerna en avsevärd påverkan på medelvärdet. Den ekonomiska dynamiken följer utvecklingen av folkmängden. Det innebär att de flytt- och pendlingsströmmar som observerats inom länet även påverkar den ekonomiska utvecklingen. Sambandet är sannolikt inte linjärt utan innehåller förmodligen tröskelvärden samt positiva och negativa spiraler. Detta skulle kunna leda till växande regionala obalanser. BRP påverkas också av hur ägandet ser ut och var företagens vinster redovisas. Försörjningskvoten är sex andelar högre för länet än för riket och skillnaden förväntas bestå under kommande år. Enligt befintliga prognoser kommer kvoten att öka för länet under den kommande tioårsperioden, men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Östra länsdelen är hårdast drabbat. Utmaningar Låga lönesummor per sysselsatt Ökande försörjningskvot Regionala obalanser Personer som står långt från ett arbete 2 Arena för Tillväxt 2011 Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

14 Bild 11: Genomsnittlig lönesumma per sysselsatt Samtliga kommuner ligger långt under rikets medeltal (SCB 2011) Bild 12: Kvoten mellan den totala folkmängden och arbetskraften år (det vill säga hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder måste bidra till att försörja) Samtliga kommuner ligger över rikets medeltal (SCB 2011) Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

15 Hälsa, omsorg och samhälle Tillväxtperspektiv Med en åldrande befolkning kommer hälsooch omsorgsfrågorna sannolikt att bli en av de största utmaningarna inom en överblickbar framtid. Vård och omsorg är en personalintensiv sektor, där målgruppen kommer att växa, både i antal och som andel av befolkningen, medan den offentliga finansieringen ska bäras av en minskande andel av befolkningen. Ökat barnafödande och inflyttning av barnfamiljer medför också större behov av barnomsorg. Parallellt med detta utvecklas nya möjligheter att behandla allt fler sjukdomstillstånd även om dessa ofta är mycket kostnadskrävande. Detta perspektiv innehåller inte enbart stora utmaningar utan ger även möjligheter till att förbättra livskvaliteten för många grupper. Dessutom kan det finnas potential för nya näringar och exportföretag inom sektorn. Inom äldreomsorgen finns en stor utvecklingspotential för att göra den mindre personalintensiv. Tekniska innovationer och förändrade behov kommer att påverka utvecklingen av produkter och tjänster både inom industrin och i tjänstesektorn. Utveckling Ohälsotalen är relativt låga i länet, vilket är betydelsefullt för tillväxten. Förutom de minskade direkta kostnaderna medför det även bättre möjligheter för företag och organisationer att planera sin verksamhet. Ohälsotalet är dock endast ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan och innehåller därmed inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Kommande pensionsavgångar kommer sannolikt att leda till minskade ohälsotal generellt under ett antal år framåt, vilket är en följd av att ohälsa och ålder generellt följs åt. Mot detta talar dock de ökande prestationskraven på arbetsmarknaden och en ökad arbetslöshet med ekonomisk utslagning i samhället. En orsak till minskningen är också att personer med tidsbegränsad sjukersättning förts över från Försäkringskassan till försörjning från Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst. Inom länet varierar ohälsotalet. I december 2010 hade Värnamo lägst ohälsotal (24,0) medan Tranås hade högst (34,5). Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

16 Norrbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands län Örebro län Västmanlands län Kalmar län Blekinge län Värmlands län Södermanlands län Dalarnas län Gotlands län Västra Götalands län Östergötlands län Jönköpings län Skåne län Kronobergs län Uppsala län Hallands län Stockholms län Riket 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 Diagram 13: Ohälsotalet per län december Medeltal för riket är 29,5 procent (Försäkringskassan 2011) Invånarna i Jönköpings län har en livslängd som är något högre än rikets medelvärde. Detta kan ha ett samband med de låga ohälsotalen och en god livsmiljö. Länet har dock en relativt hög andel vårdtillfällen per capita, vilket beror på åldersstrukturen, med en högre andel äldre än riket i stort. Antalet anmälda brott 3 per invånare i Jönköpings län är för närvarande näst lägst i riket. Oavsett om det beror på att färre brott har begåtts eller att anmälningsbenägenheten är lägre än riket i stort, så är den större rättssäkerheten en positiv faktor i samhällsekonomin och för tryggheten. I mycket generella termer ökar många slag av brottslighet med ökad rörlighet i samhället samt med storleken på orten eller regionen. Ökad segregering, mellan de som har ett arbete och de som står utanför trygghetssystemen, i boende, etc. kan också medföra ökad brottslighet i samhället. Ökad jämställdhet är en positiv tillväxtfaktor eftersom det innebär ett bättre utnyttjande av tillgänglig kompetens. Detta argument är giltigt för alla former av diskriminering på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet eller på andra håll i samhället. Ökad tolerans för olikheter är en nyckelfaktor för tillväxt i en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi. Ökad etnisk mångfald i arbetslivet är en tillgång som inte utnyttjas fullt ut. Utmaningar Åldrande befolkning kräver mer service och omsorg Jämställdhet och otraditionella yrkesval Utnyttja allas arbetsförmåga 3 Officiell statistik från BRÅ 2010 Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

17 Ökande behov inom service- och tjänstesektorn Utmaningar framöver en sammanfattning Den absolut största utmaningen framöver blir att öka befolkningen i arbetsför ålder. Det är nödvändigt att säkra tillgången på arbetskraft för att länet ska kunna fortsätta utvecklas. Fler i arbete är också nödvändigt för att minska försörjningsbördan. Det handlar om att med olika insatser få tillbaka unga och medelålders som flyttat ifrån länet för högre studier och arbete, att snabbt integrera nyanlända i arbetslivet och att stödja nyetableringar och nyföretagande. En ökad befolkning ställer dock stora krav på nybyggnation, både vad gäller förstagångsboende och familjeboende i attraktiva lägen. Det är också viktigt att den arbetskraftsreserv som finns idag, men inte stämmer överens med arbetslivets behov, får möjlighet till kompetenshöjande insatser som validering, omskolning, komplettering och praktik utifrån de språkkunskaper och arbetsförmåga varje människa har. Samverkan är nyckelordet, både mellan myndigheter, mellan arbetsgivare och mellan skola och arbetsliv. För att höja den allmänna utbildningsnivån måste vi fortsätta arbeta aktivt med att få fler platser inom yrkesvux, yrkeshögskola och högskola, men vi måste också samtidigt motivera människor att fortsätta utbilda sig för att vara gångbara på arbetsmarknaden. Ytterligare stöd behövs till ungdomar som inte slutfört sin gymnasieutbildning. Det är viktigt att alla som vill kan får slutbetyg och grundläggande behörighet till fortsatta studier. Flera kommuner erbjuder redan detta för ungdomar under 20 år. När enkla industrijobb rationaliseras bort försvinner många ingångsjobb. För att förhindra att många kvarstår i långvarig arbetslöshet måste vi gemensamt tänka i nya banor. Vi måste stimulera nyföretagande och en fortsatt utveckling inom tjänstesektorn som komplement till länets traditionella industriproduktion. En åldrande befolkning, speciellt i länets östra delar, kräver annan service och omsorg än idag. Satsningar på ökad besöksnäring kräver också nya typer av tjänster. Utvecklingen inom IT samt klimat-, miljö- och energisektorn fortsätter allt snabbare, vilket kräver nya typer av kompetenser. Kommande generationsväxling, både inom näringsliv och offentlig sektor, blir en utmaning för många arbetsgivare men det ger samtidigt en möjlighet att ersättningsrekrytera ny kompetens och utveckla verksamheten. En mer kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, nya branscher och fler arbetsområden som kräver specialkompetenser, är alltså nödvändigt för att både behålla och locka hit utbildad arbetskraft. Det är också en grundförutsättning för att öka länets lönesummor och BRP per sysselsatt. Högskolan har en strategisk roll, både vad gäller utbudet och miljöer för nya verksamheter. Högskolans starka näringslivsförankring och popularitet gör också att den står sig bra i konkurrensen om studenter från minskande ålderskullar framöver. Det är också viktigt för länet att Högskolans engagemang inom yrkeshögskoleutbildning fortsätter. Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

18 Lägesrapport från fem prioriterade områden Den årliga uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet ska ge en aktuell bild och analys av läget i länet. Vad har hänt inom respektive programområde och hur ser utvecklingen ut? Vilka vägar leder till ökad hållbar tillväxt, konkurrenskraft, attraktionskraft och sysselsättning? Vilka insatser stimulerar till gränsöverskridande samarbete i olika former? Denna lägesrapport omfattar åren 2008 till 2010, det vill säga regionens tre första år med RUP. Den redovisar vad som hänt med det regionala utvecklingsprogrammets prioriterade och angelägna åtgärder genom att ge exempel på insatser och projekt som bedöms ha effekter på regionens tillväxt och utveckling. I slutet av 2010 genomförde Kairos Future på Regionförbundets uppdrag en omfattande utvärdering av det regionala utvecklingsprogrammet. Uppföljningen blir ett viktigt underlag i den revidering av RUP som har påbörjats för att Jönköpings län i början av 2012 ska ha ett beslut om en RUS, regional utvecklingsstrategi. Den 1 januari 2011 ersätts begreppet RUP, regionalt utvecklingsprogram, med RUS, regional utvecklingsstrategi. Förändringen är en del i regeringens arbete med att stärka och förtydliga regionförbundens uppgifter för regionalt tillväxtarbete (tidigare regionalt utvecklingsarbete). Det regionala utvecklingsprogrammets vision, långsiktiga mål och ledord är kopplade till specifika mål, strategier och prioriterade åtgärder inom fem strategiska programområden: Livsmiljö och attraktivitet Kommunikationer Näringsliv Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Internationell samverkan Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

19 Livsmiljö och attraktivitet Ett gott liv i en attraktiv region Övergripande mål Jönköpings län ska ha en stark identitet, goda livsvillkor samt en god och sund livsmiljö som är attraktiv för boende, fritid, arbete, studier och näringsverksamhet på små och stora orter, i städer och på landsbygd och som präglas av öppenhet, tolerans, jämlikhet samt social omsorg. Delmål Folkhälsan i länet ska vara god och jämlikt fördelad. Länets befolkning ska öka och nå en mer balanserad geografisk och kompetensmässig fördelning. Mångfalden av boendemiljöer när det gäller läge, storlek, boendeform och kostnad ska öka. Länets kulturmiljöer, kulturarv och kulturutbud ska vårdas, utvecklas och bli lättillgängliga. Jönköpings län ska ha en tydlig identitets- och varumärkesplattform. Vad har hänt? En bra boendeplanering är av avgörande betydelse för en attraktiv livsmiljö och region. Ett attraktivt boende, inte minst med närhet till vatten, lyfts ofta fram som en viktig utvecklingsfaktor för regioner och diskussioner pågår till exempel om strandnära boende i alla länets kommuner. Regionförbundet och Länsstyrelsen genomförde 2008, 2009 och 2010 en bostadsmarknadsenkät för att skapa en bild av hur bostadsförsörjningen ser ut. Det gäller bostäder såväl i tätorter som på landsbygden och boendeformer som tar hänsyn till exempelvis seniorers/äldres, funktionshindrades, ungdomars, studerandes och flyktingars behov. Flera kommuner i länet har tagit fram egna klimat- och energistrategier. Gislaved, Habo och Mullsjö, Jönköping samt Nässjö kan nämnas som exempel. Andra kommuner har färska energiplaner, som till exempel Eksjö. Under 2010 har en klimatoch energistrategi presenterats av Länsstyrelsen. En utredning, som finansierats av Regionförbundet och Länsstyrelsen, har även gjorts av förutsättningarna för ett regionalt energikontor i Jönköpings län. Denna utredning skickades ut på remiss till länets kommuner under hösten 2010 och svar förväntas inkomma under januari Kommunernas arbete och olika projekt inom klimat- och energiområdet är viktiga i den regionala dialogen. Aneby deltar exempelvis i Energimyndighetens program och nätverk Uthållig kommun, Gnosjö har ett samarbete med Chalmers gällande en demonstrationsanläggning för energisnåla industribyggnader som ett led i hållbar utveckling, Jönköping ska använda solenergi för att värma vatten till badanläggningar, Tranås har kvalificerad yrkesutbildning (KY) med energiinriktning och i Värnamo har byggts 40 energisnåla lägenheter, så kallade passivhus. Inom kultur- och fritidsområdena görs många spännande satsningar. Scenkonstens Hus i Jönköping, som påbörjades under 2009, beräknas vara klart för invigning under hösten Därmed flyttar Smålands Musik och Teater in i en helt ny, gemensam byggnad där besökarna får ta del av deras och andra konstnärers skapande i en mycket attraktiv miljö. Scenkonstens Hus blir en viktig knutpunkt för länets kulturliv. I länet pågår projektet Värdskap i Jönköpings län, som är treårigt. Bland annat har en attitydundersökning genomförts för att undersöka länets attraktivitet i dimensionerna leva, verka och besöka. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att den övergripande bilden av Jönköpings län är positiv. Varumärket Jönköpings läns styrkor är att det förmedlar livskvalitet och företagsamhet. Svagheten Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

20 hos varumärket är huvudsakligen att det inte i önskvärd utsträckning förmedlar öppenhet. De viktigaste styrkorna att bygga vidare på för Jönköpings län är bilden av länet som familjeidyll och som länet för företagare. De största utmaningarna för att stärka bilden av länet är att göra regionen mer känd, främst för människor utanför Jönköpings län. Attitydundersökningen blir ett viktigt inspel i den attraktivitetsstrategi som ska tas fram inom ramen för RUS, för hela länet och utifrån hela länets förutsättningar och styrkor. Dessutom pågår ett arbete tillsammans med Landstinget och Internationella Handelshögskolan om en särskild utvecklingsstrategi för kulturområdet. Analys av insatser inom livsmiljö och attraktivitet Inom området livsmiljö och attraktivitet finns det förbättringsmöjligheter i form av strategi för offentlig service, någon form av riktlinjer för arbetet med översiktsplaner (mot regional utveckling, enligt Boverket) och en gränsdragning av kultursamarbetet med Landstinget i Jönköpings län. Vidare behövs någon form av direktiv för arbetet för ungdomar, direktiv för miljöarbetet i länet samt klimat- och energiarbetet tillsammans med Länsstyrelsen. Sambandet mellan boendemiljöer, allmänna kommunikationer, arbetsplatser och rekreation bör belysas ytterligare i kommande RUS. För att utveckla gemensamma arenor och mötesplatser behövs strategiska diskussioner med länets kommuner och Landstinget i Jönköpings län. Det behövs mer satsning på forskning och utveckling. Ett gott exempel är den bildade akademin för förnyelse och förbättring inom hälsa och välfärd Jönköping Academy. I Jönköpings län finns 12 folkhälsoplanerare. Kommunerna avsätter i olika grad medel för att främja folkhälsoarbetet. Att hälsofrågorna finns med i kommunernas balanserade styrkort är en åtgärd som kan ge tyngd åt arbetet. Syftet att använda lokala kultur- och naturvärden för att främja attraktiva miljöer för boende, besökare och näringsliv bör utredas ytterligare. Liksom att göra kulturarvet och kulturutbudet tillgängligt för alla. Landstinget tillsammans med Smålands Turism, Länsstyrelsen och Regionförbundet arbetar med vandringsleder i länet. En kraftsamling bör ske inom detta område för att uppnå de uppsatta målen i RUP. Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

21 Lägesrapport för prioriterade åtgärder TRYGGHET, HÄLSA OCH SOCIAL OMSORG Verka för att alla länsinvånare har god tillgång till offentlig och kommersiell service av hög kvalitet och inom rimliga avstånd Under år 2010 påbörjade Regionförbundet i Kalmar, i samverkan med regionförbunden i Kronobergs och Jönköpings län, ett arbete med att belysa tillgången till offentlig och kommersiell service. De områden som är aktuella att arbeta med är en kraftsamling kring landsbygdsfrågorna och situationen för de mindre orterna i området. STARKA KOMMUNHUVUDORTER OCH VÄL FUNGERANDE LOKALSAMHÄLLEN Verka för att Jönköpings stad vidareutvecklas som ett starkt, tillgängligt och attraktivt regioncentrum i samklang med övriga länet En av utgångspunkterna i utvecklingsarbetet är att tillgängligheten till Jönköping som regioncentrum är en viktig utvecklingsfaktor för hela länet. Stadsbyggnadsvisionen handlar om att utveckla en stad ur ett helhetsperspektiv och att fylla staden med liv och innehåll samt bevara kulturmiljöer. Städer av Jönköpings storlek konkurrerar om boende, verksamma, studenter och turister med flera. Platser i det offentliga rummet ska göras tillgängliga för att invånare och kulturutövare lätt ska kunna utöva sina verksamheter. Ungdomsinflytande i samhället är viktigt då det lägger grunden för en bra demokratisk anda. Intensifiera kommunernas arbete med att stärka kommunhuvudorterna Inom ramen för kommunernas fördjupade översiktsplaner pågår insatser för att stärka kommunhuvudorterna i länet. Dessutom samtalar Landstinget, IC3 och Regionförbundet om en utvecklingsstrategi för kulturområdet. IC3:s, The Institute for Culture, Creativity and Competitiveness, syfte är att belysa olika kulturyttringars inverkan på regional tillväxt. Detta arbete ska kunna samordnas med kommunernas arbete med att stärka såväl kommunhuvudorterna som andra orter och deras identitet. Under 2010 har en kulturdialog ägt rum med samtliga kommuner i länet. Denna dialog ska utmynna i en kulturstrategi som kommer att leda till förhandlingar med Kulturrådet. Arbeta för en fortsatt hållbar landsbygdsutveckling Inom Landsbygdsprogrammet finns möjligheter att söka företagsstöd, projektstöd och stöd för kompetensutveckling. Under 2010 har Jönköpings län disponerat 47,9 miljoner kronor för att länets företagare och organisationer ska kunna förverkliga sina idéer för att utveckla landsbygden. Pengarna har använts till att stödja enskilda företag men också till bland annat en förstudie om förutsättningar för småskalig vattenkraft i Jönköpings län samt till en företagsanpassad utbildning och formandet av arbetsgrupper/nätverk som ska utveckla hästnäringen i länet. Sex leaderområden har bildats i länet; Leader Västra Småland, Mitt i Småland, Leader Sommenbygd, Leader Linné, Astrid Lindgrens Hembygd och Östra Skaraborg. Tre år med RUP lägesrapport och analys, april

Fem år med RUP UTKAST REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2013 RAPPORT 2013:02

Fem år med RUP UTKAST REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2013 RAPPORT 2013:02 Fem år med RUP REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2013 UTKAST RAPPORT 2013:02 Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, 2013 Foto: www.smalandsbilder.se Postadress:

Läs mer

Sex år med RUP REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2014 PRELIMINÄR VERSION 2014-04-11

Sex år med RUP REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2014 PRELIMINÄR VERSION 2014-04-11 Sex år med RUP REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN LÄGESRAPPORT OCH ANALYS, APRIL 2014 PRELIMINÄR VERSION 2014-04-11 RAPPORT 2014:02 Fastställd av Regionstyrelsen DATUM... maj 2014 Produktion:

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 13 1 9 1 1 7 1 1 1 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 27-216 Befolkningens åldersfördelning 216 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 27 29 211 213 2 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 216 Folkmängdsförändring

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 13 13 13 13 13 9 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 31 31 3 3 9 9 9 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 31 3 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 14 13 8 13 13 4 13 2 13 12 8 12 12 4 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 13 8 13 13 4 13 2 13 12 8 12 12 4 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 31 31 3 3 9 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 118 28 21 212 214 216 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 3 11 11 1 11 1 9 1 1 7 1 1 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 11 9 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 33 6 33 4 33 2 33 32 8 32 6 32 4 32 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 7 5 5 9 15 1 5 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 17 17 1 1 1 1 1 1 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 27-216 Befolkningens åldersfördelning 216 3 33 8 33 6 33 33 2 33 32 8 32 6 32 32 2 32 27 29 211 213 21 1 2 3 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 216 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 17 17 1 1 1 9 1 1 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 7 7 7 7 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 1 17 17 17 17 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 29 6 29 4 29 2 29 28 8 28 6 28 4 28 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län 2013-2017 December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 33 33 3 3 31 9 1 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 1 11 11 1 1 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 34 34 33 33 32 32 28 21 212 214 216 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring från 28

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 19 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 3 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 29 8 29 29 4 29 2 29 28 8 28 28 4 28 2 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 1 7 1 7 7 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 17 17 17 17 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 5 11 5 11 5 9 5 9 15 1 3 5 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 9 9 9 9 9 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Kommunalt forum

Kommunalt forum Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 19 1 1 1 1 1 17 17 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 3 7 3 7 7 7 1 7 7 7 9 9 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 7 7 3 7 3 7 7 7 1 7 1 7 7 9 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer