nyheter FDB:s Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2010

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2010 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2010 Familjeforum, årsmöte, nätverk april LäsEttan visar om läsare är chansare eller tragglare efter första skolåret Folkhögskolan 1 - en chans till nystart Martin: På folkhögskolan har jag hittat min studieteknik Talar flytande tyska, trots dyslexi. Hur bör skolan hantera detta? Edsbergsskolan sätter alla elever i matteverkstad.

2 Det här med nya möjligheter är lite skönt Vi finns, oavsett ålder, så du behöver inte hetsa hit. Känner du dej bränd av din tidigare skolgång så gör något annat en period. Ge motivationen en chans att komma tillbaka. Det är underbara ord. Citatet är hämtat ur artikeln om Folkhögskolor i detta nummer. Hur många elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi finns det, som är brända av tidigare skolgång? Som har levt under stress i flera år och där det inte går längre, trots vilja, intelligens och kapacitet. Inom arbetslivet talar vi om att gå Fakta om föreningen Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Malin Bengtsson Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: dyslexi@fdb.nu in i väggen, om utbrändhet eller om utmattningsdepression. Hur många elever? Det finns möjligheter till en andra chans. När du har hämtat andan, blivit mer vuxen och kan rå över dej själv på ett nytt sätt. När du kan se med större distans på dina specifika svårigheter. När orken och glädjen har kommit tillbaka. Tack och lov. Är man ung, arbetslös och inte har slutbetyg så kan man under 2010 få prova på att studera på en folkhögskola. Det är ett landsomfattande projekt som nu startar för ungdomar upp till 25 år som är inskrivna på arbetsförmedlingen och omfattas Medlemsavgift 2010 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm Agneta Nilsson, Värmland Christina Gräsberg, Värmland 2 av jobbgarantin. Utbildningen är förberedande och anordnas på olika folkhögskolor i landet. Det ingår en individuell studieplan och kursen avslutas med ett kompetensintyg. Det är ett sätt att få prova på hur det är att studera igen, under andra former. Kanske ger det mersmak och en ny väg med nya möjligheter. Det är lite skönt, det här med nya möjligheter, en andra chans, oavsett vad i livet det handlar om. Mer information: Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på dyslexi@fdb.nu FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn lotta.person@bredband.net Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn Tryckeri: Stockens snabbtryck AB Omslagsfoto: Lotta Person

3 Nr 1/10 S. 4-5 Maj-Gun Johansson har utvecklat ett test som mäter basfärdigheter i läsning. S. 6-8 Folkhögskolan ger dig en andra chans - några genom specifika läsoch skrivlinjer. Martin är en av dem som börjat om. S. 9 Han pratar flytande tyska - men har svårt med stavningen. Hur ska skolan bedöma hans kunskaper? S Eleverna i Edsbergsskolan spelar kort för att lära sig enheter i matten. Aktualiteter våren 2010 Familjeforum, Årsmöte och Nätverk april 2010, Båsenberga Hotell & konferens i Vingåker. FDB bjuder in till ännu en stimulerande helg med föreläsningar och trevlig samvaro. Helgen inleds med FDB:s Familjeforum kl Jag kan om jag vill - men jag kan inte, så jag vill inte. Ingrid Lind, erfaren speciallärare, föreläser om bemötande och åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kompensatoriska hjälpmedel och fungerande miljö i klassrummet. Perra Jansson, ansvarig för Skoldatateket i Katrineholm, berättar om sitt arbete med fokus på specifika läs- och skrivsvårigheter ur ett kompensatoriskt perspektiv. Paneldebatt med föreläsare, lärare, föräldrar och elever. Målgrupp: föräldrar, elever, klass- och ämneslärare, specialpedagoger och rektorer. Under dagen finns chans att knyta nya kontakter med andra i samma situation och med FDB. Deltagaravgift FDB:s Familjeforum: 150 kr för medlem, 300 kr för ickemedlem och 50 kr för barn. Kaffe ingår. Anmälan per e-post: dyslexi@fdb.nu eller tfn Den 11 april hålls Årsmöte med förslag till stadgeändringar samt Nätverksträff för medlemmar. Se separat inbjudan eller kontakta FDB:s kansli. Utbildningsdagar Dyslexiförbundet FMLS / Skriv-Knuten arrangerar en regional konferens om läs- och skrivsvårigheter i Stockholm 29 april. Konferenserna sker i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Läs mer på Svenska Dyslexiföreningen arrangerar en utbildningskonferens i Göteborg april. Läs mer om den på //dyslexiforeningen.se Tack för ditt medlemskap! Nytt år - ny medlemsavgift. Tack för att du är medlem i föreningen. På så sätt stödjer du FDB i dess viktiga arbete att förbättra skolsituationen för barn med läs- och skrivsvårigheter! Alla fakta om belopp och konton finner du i redaktionsrutan till vänster. Hälsningar Styrelsen 3

4 Enkelt test ger Med LäsEttan får du som lärare koll på hur dina elever ligger till i läsning efter första skolåret. LäsEttan är en testserie baserad på forskning och resultaten hjälper dig att lägga upp undervisningen för klassen i stort och för enskilda elever. Efter första skolåret ska barnen ha vissa basfärdigheter i läsning. Men hur vet man att de har det? Hur vet man att de har, som det heter, knäckt läskoden? Fallgropar finns på vägen. En del barn som verkar kunna läsa, kanske i själva verket läser genom att de ser orden som bilder. De har hoppat över att lära sig den viktiga fonologiska lässtrategin som är grunden i att kunna läsa självständigt. Metoden kan fungera så länge barnet kan hålla ett visst antal ordbilder i huvudet, men efter hand blir det allt svårare att lära sig utantill. Då tar många av dessa till en chansningsläsning, vilket leder till osäker textuppfattning, sämre ordförråd och stavningsproblem. Långsamma läsare ljudar även småord En annan grupp barn stannar upp i sin läsutveckling efter att ha lärt sig den fonologiska lässtrategin, och får inget flyt på läsningen. Istället ljudar de och läser allt långsamt, även välbekanta småord. Dessa tragglingsläsande barn riskerar också att få stora problem med åren, eftersom den långsamma läsningen gör det svårt att hålla längre meningar och text i minnet. Maj-Gun Johansson är speciallärare och nydisputerad inom läsning. Hon har arbetat fram en diagnostisk testserie, LäsEttan, som kan användas för att tidigt ta reda på var klassen som helhet likväl som de enskilda eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Genom att testet fokuserar på hur eleverna hanterar de olika lässtrategierna, så får läraren mer vägledning till vilka åtgärder som behövs. Redan efter ett läsår kan man se om det finns en kantring åt traggling eller chansning. 4 Ju förr man kommer tillrätta med felaktiga strategier, dessto bättre. Maj-Gun beskriver den normala läsutvecklingen: Först lär sig barnen bokstäverna och vilket ljud varje bokstav har. Därefter lär de sig att ljuda samman bokstäver till ord. Detta kallas för den fonologiska lässtrategin. Normalt lär sig barn det på ett läsår. Sedan måste lästekniken automatiseras och alltmer övergå i ortografisk lässtrategi. Barnen lär sig känna igen orddelar, stammar, ändelser och behöver inte ljudningsläsa de vanligaste småorden (t ex en, på, av, med, till) och andra ord som ofta finns i deras böcker. Den ortografiska läsningen bör komma igång i tvåan, men det är först ett eller två år senare som den får riktig fart. Sedan utvecklas den hela livet och blir bättre och bättre ju mer man läser, förklarar hon. Flash cards kan användas för lästräning De senaste åren har Maj-Gun Johansson forskat kring hur den så kallade flash-cardmetoden kan användas för att lästräna både tragglare och chansare. Hon lade fram sin doktorsavhandling vid Umeå universitet i januari, som den första i Sverige på ämnet. Datorprogram som fungerar enligt flash-cardmetoden har visat sig effektiva för båda dessa elevgrupper. Med flash-cardmetoden visas ord på datorskärmen en viss exponeringstid, och i Maj-Guns program varierar exponeringstiden så att tragglarna skyndas på i sitt läsande och chansarna bromsas upp.

5 lärare koll Tragglarna sitter för länge i ljudandet och behöver hjälp att få läsflyt. Exponeringstiden kommer därför att minskas ner i deras lästräning. Chansarna undviker att gå ner i den fonologiska loopen och behöver istället lästräna med längre exponeringstider där de bromsas upp och får möjlighet att träna fonologisk läsning. Flashcard-programmen kan användas för barn som knäckt läskoden, men som behöver träna upp den ortografiska läsningen (tragglarna) eller träna mer på den fonologiska läsningen (chansarna), för att hitta läsflyt. Eleverna ska arbeta med datorprogrammen själva (drillning behövs) efter introduktion från läraren. Sedan kan läraren se hur det går för eleven i loggar, så att ett samtal om elevens fortsatta träning kan hållas. Högläsning med barnen hemma är ett bra komplement till skolans färdighetsövningar, både att man läser för barnen och att barnen själva läser, tycker Maj-Gun. Men då får man absolut inte hack-rätta barnen, utan bör istället satsa på att ställa frågor kring innehållet efteråt. Kommunikationen mellan skolan och hemmet är viktig, särskilt om extra övningar görs hemma. Färdighetsövningar ska göras i samråd med skolan. Och sätter inte skolan in färdighetsövningar, då bör man som förälder söka hjälp på annat håll. Det är ju inte alla skolor som bryr sig, utan de väntar in mognaden. Men den måste hjälpas på traven. Försök få tid hos en logoped. Man ska ligga på. Testet passar även äldre LäsEttan kan också användas på elever som kan läsa när de börjar ettan, för att ta reda på om de verkligen knäckt koden och hur de använder lässtrategierna. Testet kan också användas i högre årskurser, framför allt på elever som inte lärt sig läsa, och då med syfte att få vägledning om åtgärder. Testet behöver inte anpassas för att kunna användas på äldre lässvaga elever. Text: Ulrika Lokrantz-Nilsson, frilansjournalist fakta om läsettan och maj -gun johansson Delproven i LäsEttan prövar: Bokstavskännedom på stora och små bokstäver. Högläsning av 24 högfrekventa småord på tid. Högläsning av 24 vanliga innehållsord på tid. Högläsning av 24 nonsensord på tid. Maj- Gun Johanssons tester och program, inklusive flashcardprogrammen som hon utvecklat, kan köpas genom kontakt med henne. Lärare kan köpa hennes program, men hon säljer inte direkt till föräldrar om inte barnens läsförmåga är professionellt utredd. Maj-Gun Johansson har också tester i läsning och skrivning för äldre elever. Kontaktuppgifter finns på: 5

6 Folkhög en and I Sverige finns idag 150 folkhögskolor, spridda över hela landet. Det är en speciell skolform med lång tradition. En skolform som erbjuder sina elever en unik chans att genom en treårig Allmän kurs komplettera grundskoleoch gymnasiebetyg. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil. De flesta erbjuder, förutom Allmän kurs även egna profilkurser inom ett speciellt område, liksom eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis för blivande fritidsledare. Ett extra år med läs- och skriv Många folkhögskolor erbjuder även Allmän kurs med inriktning läs- och skriv. Då ägnar eleverna ett extra år åt att finna sitt bästa sätt att lära på, samtidigt som de tränar läsning och skrivning och användandet av alternativa verktyg. För att finansiera en sådan satsning kan folkhögskolan söka förstärkningsbidrag från Folkbildningsrådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Allmän kurs ger omstart Undervisningen är avgiftsfri. Eleverna betalar för lunch, studiematerial och läroböcker. De allmänna kurserna innebär tre års studier på heltid och ger grundläggande behörighet till högskolan. Har du påbörjade gymnasiestudier bakom dig eller har arbetat, kan det bli kortare studietid. Det bedömer skolan 6 På en folkhögskola ingår du i en grupp och ni lär er tillsammans, förklarar Agneta Wallin. Gruppmedlemmarnas olika erfarenheter ses som en tillgång. Vill du enbart läsa snabbt och effektivt ska du välja Komvux. inför kursstart, säger Agneta Wallin, studievägledare på Folkhögskolornas informationstjänst, FIN. De allmänna kurserna innehåller kärnämnena; svenska A+B, engelska A, matematik A, religion A, samhällskunskap A samt naturkunskap A. Den statliga styrningen är minimal. Mycket ansvar vilar på respektive skolas huvudman. Det kan vara till exempel en idrottsrörelse, en kyrka eller ett politiskt parti. Folkhögskolan är helt enkelt en allmänt accepterad variant av skolgång, säger Agneta Wallin. Vissa erbjuder teman Att studera på folkhögskola påminner mycket om att gå i gymnasiet i det att du hör samman i en klass och undervisningen bygger mycket på inlärning i grupp. Var och en kommer med sina erfarenheter och tillsammans så att säga gruppar man ihop sig, förklarar Agneta. Det är en del av folkhögskolans pedagogik, detta att lära tillsammans. Undervisningen är inte provfixerad utan samtalsbaserad. Det är viktigt med hög närvaro och ofta arbetar du i ämnesövergripande projekt eller med teman av olika slag. Välj folkhögskola med specialkompetens För elever med läs- och skrivsvårigheter rekommenderar Agneta de folkhögskolor som har speciella läs- och skrivlinjer. Skolor med denna inriktning har utbildade

7 skolan ra chans pedagoger och kompensatoriska hjälpmedel av olika slag. Den förberedande kursen hjälper dig som elev att komma igång med studierna utifrån dina förutsättningar, innan du fortsätter på den allmänna kursen. Omdöme istället för betyg När du studerar vid en folkhögskola får du inte betyg. Istället får du ett samlat studieomdöme som intygar att du har uppnått en godkänd nivå. Söker du sedan till högskolan hamnar du i en urvalsgrupp med andra folkhögskolelever. Inför höstterminen 2010 förändras antagningsreglerna till högskolan men villkoren för folkhögskolestuderanden ska inte påverkas av detta, menar Agneta Wallin. De flesta utbildningar startar i augusti, en del även i januari. Varje skola beslutar däremot själv över sitt sista ansökningsdatum, en del har löpande antagning. Så det gäller att i tid undersöka vad och var man vill läsa. Det är mycket som är bra med folkhögskolor, fortsätter Agneta entusiastiskt. Vi finns, oavsett din ålder, så du behöver inte hetsa hit. Känner du dig bränd av din tidigare skolgång så gör något annat en period. Ge motivationen en chans att komma tillbaka. Det är heller ingen nackdel att vara några år äldre än 18 när man börjar, fortsätter hon. Tvärtom. Varför inte bo på internat? Då är alla elever i samma situation, nya på en okänd plats. Ett fantastiskt sätt att prova på att bo hemifrån. Ingen övre åldersgräns Du kan söka till en folkhögskola från och med det år du fyller 18. Det finns ingen övre åldersgräns. Det går att söka in tidigare, men då behöver den sökandes hemkommun gå in och betala för elevens undervisning. Man kan se det som en form av stöd eftersom kommunen i ett sådant fall inte klarat att erbjuda eleven en bra skollösning, förklarar Agneta. Från och med höstterminen det år man fyller 20 kan man söka studiemedel för att finansiera studierna, innan dess är man berättigad till studiehjälp. Elever som är under 20 år och väljer internat kan dessutom ansöka om inackorderingstillägg. 7 läs mer En del folkhögskolor erbjuder speciella läs- och skrivlinjer, många inom ramen för Allmän kurs. Ett exempel är Sundbybergs folkhögskola, se nästa sida. Andra är: Brunnsviks folkhögskola i Dalarna, Sundsgårdens folkhögskola, Munka folkhögskola och Malmö folkhögskola i Skåne samt Dalslands folkhögskola. Läs mer på

8 ettårig kurs förbereder för fortsatta studier Sundbybergs folkhögskola i Stockholm erbjuder sina elever en läs- och skrivlinje. tiina Chenon ansvarar för den, Martin har gått den. Foto: Claes Landin Tiina Chenon ansvarar för läs- och skrivlinjen vid Sundbybergs folkhögskola. Vad är läs- och skrivlinjen? Det är en ettårig kurs. Vi är tre lärare som undervisar i svenska, matematik och tema. Hur går antagningen till? Vi testar alla som söker i bland annat läshastighet, läsförståelse och ordförståelse. Resultaten går vi sedan igenom med alla, en och en, och utifrån dessa samtal och elevernas egna funderingar lägger vi upp individuella studieplaner. Dessa studieplaner reviderar vi sedan ungefär var sjätte vecka under kursens gång. Vad tycker de flesta är jobbigt? Läsningen. Så under detta år tvingar vi faktiskt alla att läsa med öronen, att lära sig använda Daisy. Då förbereder sig eleverna för högre studier där de kommer att behöva ta in stora textmängder, något som skulle vara svårt annars. För även om förståelsen är god så kan läshastigheten göra det omöjligt att hinna med allting. Vi hjälper dem också att bli bättre på att lyssna och reflektera. Sedan är det så att om du inte gått ut grundskolan vill du ofta arbeta med stavningsregler, ord- och läsförståelse, bland annat detta att kunna läsa mellan raderna, hitta det som inte står utskrivet i texten. Andra elever kan ha gått på universitetet. Just nu har jag en sådan elev. Tillsammans tränar vi på hennes resttentor och resonerar kring hur man kan formulera sig i skrift. Det kan ju vara svårt för en högskolelärare att bedöma innebörden av ett svar om meningsbyggnaden är alltför skakig, liksom bruket av skiljetecken. Vad händer sedan om eleverna fortsätter till Allmän kurs? Alla skolans datorer är utrustade med talsyntes, Stava Rex, Gustavas ordbok med mera. Läs- och skrivlinjens datorer har även olika träningsprogram. De flesta läroböcker har vi i Daisyformat., och jag finns kvar som ett extra stöd. Martin, 23 år. Läser första året på Allmän kurs vid Sundbybergs folkhögskola. Varför läser du på folkhögskola? Jag har gått om sexan, hoppade av skolan efter åttan, gick IV-program och därefter två av tre år på fordonsteknisk linje. Sedan var jag arbetslös i två år. Vad hade du för nytta av att gå läs- och skrivlinjen innan du började på Allmän kurs? Där hittade jag mitt bästa sätt att studera. Numera skriver jag allt på dator och läser nästan bara med öronen. När jag är klar med Allmän kurs ska jag utbilda mig till fritidsledare. 8 Foto: Claes Landin

9 Varje vecka svarar Susanne af Sandeberg från FDB:s kansli på frågor från oroliga föräldrar. Många av frågorna är av allmänt intresse och vissa av dem publiceras i tidningen, ibland i förkortad version. Denna gång tar Fråga & svar upp undervisningen i tyska på högstadiet. Fråga: Vi har en son som går i åttonde klass och nyligen fått sin dyslexidiagnos. Han läser tyska som B-språk och talar flytande eftersom vi har bott i Tyskland under flera år. Läsningen går också bra men han har svårt för att skriva. Vi har diskuterat problemet med hans lärare flera gånger, men hon anser att Han bör öva/skriva veckans ord, och inte vara nöjd med mindre än att han behärskar stavningen på just dessa. Jag undrar om detta är rimliga krav att ställa? Svar: Så härligt att er son kan både svenska och tyska! Det kommer han ha stor nytta av! Stavningssvårigheter är ett av kännetecknen vid dyslexi. Dyslektiker kan ofta kämpa en hel kväll med att försöka lära sig veckans ord, och ändå inte lyckas stava korrekt. I så fall ska man inte fortsätta med ett sådant inlärningssätt. I grundskoleförordningen står det att läraren kan bortse från enstaka mål vid betygsättningen, om det finns särskilda skäl. Se nedan. Det innebär att skolan kan bortse från stavningen vid betygsättningen, och er son ska kunna få både G, VG och MVG i tyska även om han inte kan stava korrekt. Om er son tränar stavning så bör det vara på enkla ord, gärna vid datorn. Skolan kan hjälpa honom genom att ge strukturerad undervisning, och göra honom observant på mönster och stavningsregler i tyska. Men det ska vara en rimlig arbetsinsats för honom och han ska inte behöva lägga för mycket tid och kraft på detta! Han bör framförallt få lära sig att använda rättstavningsprogram och digitala ordlistor, för att kompensera för stavningsproblemen. I er sons fall tycks läsningen fungera bra, men det är viktigt att ni är observanta så att den inte blir tidskrävande och tung för honom. I så fall är det viktigt att er pojke får avlastning med hjälp av ljudstöd (inlästa böcker/talsyntes). läs mer Grundskoleförordningen 7 kap 8 Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Skolverket skriver bl.a. så här: Men läs- och skrivsvårigheter kan också påverka elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller kriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och kriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. Mer information finns på under frågor och svar, samt i LÄSK-pärmen flik 20, 9

10 Här möter alla praktisk matte Att se de svaga eleverna förklara för de duktiga, det är läckert, säger Catherine Mortimer- Hawkins och Kerstin Ving, mattelärare på Edsbergsskolan i Sollentuna. I skolans Matteverkstad får eleverna öva matte på ett praktiskt sätt, och det är inte alltid de som räknar bäst i boken som fattar galoppen snabbast i de laborativa övningarna. Några killar turas om att åla, hoppa, gå baklänges och promenera i klassrummet i Edsbergsskolan. Exakt tre meter ska de förflytta sig, medan en kompis klockar tiden, och de är minst sagt engagerade i uppgiften. Hastigheten räknas sen ut i meter per sekund och skrivs in i ett protokoll. De rullar, går och klockar tiden Sen rullar de en liten röd boll över golvet, denna gång bara en meter. Tiden klockas och de räknar ut hastigheten på bollen. Först går vi tre meter, och ser hur lång tid det tar, sen rullar vi en boll en meter och försöker rulla den så att hastigheten blir densamma, förklarar Jonathan Weinesjö. Han går i årskurs sex, med matte/noinriktning. Idag står matteverkstad på schemat och mattelektionen hålls i skolans särskilt inredda klassrum, som kallas just matteverkstad. I taket sitter färgglada tygrondeller som används för att räkna bråk. På väggremsan över fönsterraden är 54 siffror av talet pi målade, och på en annan vägg sitter stapeldiagram som eleverna gjort själva. 10 Här får skolans alla elever träna matte med olika praktiska övningar. En av dagens två laborationer i den lilla gruppen (som i vanliga fall är sju, men i dag är tre sjuka) syftar till att eleverna ska lära sig att räkna ut hastighet och att få en uppfattning om olika hastigheter. Som en morot i övningen ingår ett litet tävlingsmoment där den vinner som flest gånger lyckas rulla bollen i samma hastighet som förflyttningen. Det här är jättekul, en stor skillnad mot vanlig matte. Man förstår mer och lär sig mer på ett roligare sätt, säger Jonathan Weinesjö. Det här är mer som en rolig lek än vanlig matte, säger kompisen Axel Forshällen. Spelar spel på slutet Slutet av lektionen ägnas åt spelet och tävlingen Enhetsjakt. Alla killarna sitter kring ett bord med ett antal kort på hand där det står saker som 10 hg, 1 cm, 1000 mg. De lägger ut kort i tur och ordning och det gäller för de andra att snabbt lägga ut ett av sina kort med en ekvivalent, om han har det. Den som först blir av med sina kort, vinner.

11 Hela klassrummet i Matteverkstan är inrett med matematiksymboler. I taket finns olika cirklar (badrumsmattor). Mellan dem hänger olika rymdgeometriska figurer, till exempel ett klot (en fotboll) och en kub. På golvet finns andra geometriska figurer inritade i mattan, såsom trianglar. Enhetsomvandlig i matteboken kan ju vara så himla tråkig, men när de får spela ett spel där det gäller att vara snabbast blir det en helt annan sak, säger Catherine Mortimer- Hawkins, som håller i lektionen. Kollegan Kerstin Ving fyller i: Ungarna fattar inte hur mycket matte de håller på med under en sådan här övning. Praktisk matte gynnar alla Matteverkstad körs för tredje året på Edsbergsskolan där högstadiet plus årskurs sex går. Kerstin Ving och Catherine Mortimer-Hawkins, som dragit igång matteverkstad på skolan och nu ansvarar för den, jobbade båda praktiskt med matte innan dess. Jag hade haft många svaga grupper i matte, och Catherine många starka, och vi insåg att praktisk matte skulle funka bra för både svaga och starka elever, säger Kerstin Ving. Kunskaperna i matematik hos svenska elever har försämrats successivt de senaste årtiondena och satsningen på matematikverkstäder är ett sätt att öka intresset för och stimulera till en kreativ inlärning av matematik. Kerstin och Catherine hade båda hört talas om idén med matematikverkstad. De fick rektorn med sig och åkte på studiebesök till Nationellt centrum för Matematik, NCM, i Göteborg där de fick tips om både laborationer och arbetssätt. Önskemålen de tog med hem till rektor var att få inreda en hel sal att bara användas som matteverkstad, och att alla elever på skolan skulle ha en del av sin matteundervisning där. Erbjuder 110 laborationer Rektor sa ja till alla deras förslag och Kerstin och Catherine gjorde i ordning klassrummet och tog fram arbetsmaterial för lärare och elever till totalt 110 laborationer. Visst var de andra lärarna lite oroliga för hur det skulle gå att jobba så här, men det har gått bra, och vi förbereder alla laborationer så att de är idiotsäkrade. Vårt mål har varit att göra det så enkelt för lärarna som möjligt, säger Catherine Mortimer- Hawkins. I matteverkstaden förvaras material, elevinstruktioner och lärarhandledning till alla laborationer 11 områdesvis i sex olika skåp. De olika ämnena är; geometri, bråk och procent, algebra och ekvationer, sannolikhet, statistik, logik och mönster. Alla lärare har en pärm med förteckning över alla labbar, men hur de vill jobba med dem får de själva fundera kring. De flesta labbarna finns i flera svårighetsgrader. Kommunen skjuter till pengar Kerstin och Catherine har två timmar avsatta i veckan för att arbeta med matteverkstaden, med finansiering från kommunen. Då jobbar de bland annat med att sätta ihop nya labbar och mailar ut detta till lärarna. Vi får en hel del feedback från lärarna, men de hittar inte på så många egna labbar, det försöker vi fostra dem i, ler Catherine. Vad är då fördelarna med att ha matteverkstad? Har elevernas resultat förbättrats och lusten att lära matte ökat? Ingen betygsutvärdering har gjorts. Däremot har niornas resultat på muntliga delen av det nationella provet mätts. Där har resultaten förbättrats avsevärt, Fortsättning nästa sida

12 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. De båda ansvariga lärarna Catherine och Kerstin har själva inrett Matteverkstans klassrum och försett det med drygt 100 laborationer. genom att betydligt fler får de högsta poängen och betydligt färre får den lägsta poängen. Till sommaren ska vi undersöka vad eleverna tycker också. Det verkar som om de flesta tycker att de lär sig mer nu, säger Kerstin. Stimulerar många sinnen Matteverkstaden erbjuder eleverna större variation i inlärningen av matte. De får använda fler sinnen och sidor i sitt tänkande. När matten grundas i den egna erfarenheten och man får prova, rita och göra praktiska övningar, så får man en helt annan förståelse. Ibland känns det som om eleverna kommer längre i det abstrakta tänkandet eftersom de provat matten praktiskt också, säger Catherine. Kerstin och Catherines känsla är att fler elever än tidigare är intresserade av matte och att fler känner lust för ämnet. För en del elever som har haft svårt att räkna i boken, har en positiv upplevelse av matteverkstaden smittat av sig på bokräkningen. Att de som är duktiga på räkning, också är de skarpaste när det gäller förståelsen är inte självklart. Elever som har svårt att räkna i boken kan vara lika duktiga i matteverkstaden som de starka med alla rätt på räkningen. Svagare elever kan vara mer öppna i sitt tänkande, säger Kerstin. Att se svaga elever förklara för de duktiga, det är läckert, fortsätter Catherine. För elever med svårigheter i matte finns speciallärare och specialgrupper, möjlighet att läsa extra en gång i veckan och även läxhjälp. Med ett diagnostiskt test fastställs vilka elever som behöver särskilt stöd. Var tredje lektion i verkstaden En tredejedel av alla mattelektioner hålls i matteverkstaden. Det leder förstås till att det blir mindre tid att räkna uppgifter i boken. Det har haft positiva effekter, tycker både Kerstin och Catherine. Vi pratar mycket mer om mål nu, både vi lärare och eleverna, och fokuserar på att eleven har förstått istället för om han eller hon räknat alla uppgifter. Man måste ju inte räkna alla tal om man förstått. Ju mer vi tänker i termer av mål, ju mindre fokus hamnar på metoden. Boken eller verkstaden är olika metoder för att nå målen, säger Catherine. Matteverkstaden hottar också upp den tråkiga nötningsträningen, som idag när killarna i sexan spelade Enhetsspelet. Multiplikationstabellen passar också bra att öva på i form av ett spel (tävling) i matteverkstaden. Vi tog in några tärningar och spelade med, plötsligt blev multiplikationstabellen rolig. Man luras lite, ler Kerstin. Text: Ulrika Lokrantz-Nilsson Foto: Ulrika Lokrantz-Nilsson samt Edsbergsskolan. läs mer Centrum för Matematikundervisning finns vid Göteborgs Universitet. Läs mer på //ncm.gu.se 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax: dyslexi@fdb.nu