Lokal arbetsplan för Al-Maarif Tvåspråksskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal arbetsplan för Al-Maarif Tvåspråksskola 2010-2011"

Transkript

1 Lokal arbetsplan för Al-Maarif Tvåspråksskola

2 FAKTA... 3 NULÄGES SITUATION... 4 UTVECKLINGSOMRÅDE... 6 SKOLANS GRUNDTANKAR... 7 VISION... 8 PRIORITERADE MÅL... 8 VÄRDEGRUNDEN... 9 KUNSKAPER ELEVINFLYTNDE OCH ANSVAR FÖRÄLDRASAMVERKAN FÖREBYGGANDE VERKSAMHET INTEGRATION TVÅSPRÅKIGHET BARNGRUPPERNA ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN DE FYRA PERSPEKTIVEN ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE UTVECKLINGSSAMTAL FRILUFTSLIV och FRISKVÅRD UPPFÖLJNING

3 1. Fakta Elever Al-Maarif tvåspråksskola, är en fristående svensk-arabisk grundskola i Helsingborg. I år har vi ca 233 elever i årskurserna F-7. I princip har alla barn/elever arabiska som modersmål utom en elev med kurdiska som modersmål och 2 barn med svenska som modersmål. Majoriteten av våra barn/elever är dock födda i Sverige. De elever som är födda utanför Sverige kommer från Palestina, Irak, Syrien, Marocko, Tunisien och Libanon. Skolans elever får ta del av två språk och två kulturer - den svenska och den arabiska. Vi arbetar för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället utan att förlora sitt kulturarv och sin identitet. Vi kan bekräfta att elever med god tvåspråkighet visar också goda kunskaper i andra ämnen. Å andra sidan visar elever som inte använder svenska språket utanför skolan sämre resultat vid tal och i läsförståelsetester. Föräldrar Minst en av föräldrarna har ursprung i något arabiskt land. I föräldragruppen finns det bl.a. akademiker som analfabeter, många föräldrar med socioekonomiska problem. Föräldrarna presenteras av föräldrakommittén som träffas 2-3 gånger per termin med skolledningen. Många av våra föräldrar har bristande kunskaper i det svenska språket. Barn till dessa föräldrar har skolan som den enda källan för kunskapsinhämtning. Personal: Al-Maarif Tvåspråksskola leds av en rektor (jag), en verksamhetschef, en biträdande rektor och en rådgivare. En unik egenskap i ledningen att vi har en rådgivare som fungerar som en bro mellan skolan och hemmet. Vår rådgivare har goda kunskaper om systemet i den svenska skolans och känner alla föräldrar vilket underlättar kommunikationen mellan skolan och föräldrarna. Antal lärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 14 av 17 Antal lärare med ej fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 3 av 17 Antal lärare med specialpedagogisk kompetens: 1 av 1 En SvA-lärare med lärarutbildning från sitt hemland. Antal modersmålslärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 5 Antal modersmålslärare med fullgjord pedagogisk utbildning utanför Sverige: 2 av 5 Antal modersmålslärare med ej fullgjord pedagogisk utbildning: 3 av 5 Antal tvåspråksassistenter med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 4 Antal elevassistenter med pedagogisk utbildning: 1 En slöjd- och idrottslärare som saknar högskoleutbildning men med många år i erfarenhet. Övrig personal: 6, en i köket, två städare och tre chaufförer. Skolan kännetecknas av hög lärartäthet. Utöver våra 14 klasslärare, har vi en specialpedagog, en sv2-lärare, 9 modersmålslärare och tvåspråkspedagoger, en slöjd- och idrottslärare samt en elevassistent. Skolan har en god sammansättning gällande kompetens och åldersstruktur. Tre 3

4 klasslärare saknar fullgjord pedagogisk utbildning men kompletterar med många år i erfarenhet. Resten av förskol- och grundskollärarna är behöriga. Alla klasslärare har svenska som modersmål. Våra tvåspråksresurser (modersmålslärare och tvåspråksassistenter) är högprioriterande för skolans verksamhet, eftersom de ger fler möjligheter till förståelse och kunskapsintagande med betoning på utveckling av det viktiga svenska språket. I förskoleklasserna finns kontinuerligt en tvåspråkspedagog. Övriga årskurser har också språkassistans av tvåspråkiga pedagoger en stor del av dagen beroende på behovet i klassen. Våra tvåspråkiga klasspedagoger har mycket bra kunskap om elevernas behov. Den tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som t ex Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem att göra sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass Bland övrig personal finns en mångfald av akademiska utbildningar som är mycket resursrika för vår skolverksamhet. Samarbete och relationer Viktiga integrationsåtgärder är att alla elever på skolan ska ges möjlighet till att skapa kontakter med andra elever än i den närmaste omgivningen. Speciellt viktiga åtgärder är samarbete med andra skolor och besök i samhället. 2. Nuläges situation på skolan Mer modersmålsundervisning är karakteristisk i vår skola. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning 3-4 gånger å 40 minuter i veckan. Skolan strävar efter att alla ska kunna läsa och skriva på sitt modersmål såväl som på svenska. För att höja förståelsen hos våra elever och barn är arabiska en viktig resurs i skolan. Förutom assistenternas användande av modersmålet har arabisklärarna en viktig roll inom detta område. För att öka förståelsen så att den blir maximal samarbetar klasslärare och modersmålslärare genom tvåspråkiga möten. Där diskuterar lärarna bl. a. metoder och moment som skall undervisas parallellt i både svenska och arabiska. Modersmålsintegration i andra ämnen utvecklas successivt. Användning av arabiska läroböcker från arabvärlden läggs ner successivt. För att locka eleverna till modersmålsinlärning, för att höja elevernas allmänbildning om allt som rör dem och för att anpassa vår ämnesundervisning i det arabiska språket till den svenska läroplanen kommer vi att ersätta dessa böcker med översatta texter 4

5 som berör elevernas miljö. Den översatta material som hittills används på skolan har gett mycket goda resultat i modersmålsutveckling och i ökningen av elevernas kunskaper om Sverige och det svenska samhället. För tillfället har vi avtal med en författare som tar hand om de efterlysta texterna. Nu har vi också kontakt med ett bokförlag i Libanon för att trycka ut de färdiga texterna. Under lektionstid i klassen har våra barn och elever en tvåspråkig klasspedagog som har mycket bra kunskap om deras behov. Våra tvåspråkiga pedagoger är en viktig resurs på skolan och har stor betydelse för våra elever. Den tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som t ex Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem att göra sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass Skolan erbjuder läxhjälp på tisdagar till de elever som inte har möjligheter att få det hemma. Med dessa karakteristiska möjligheter som vi har vill vi stödja och berika alla föräldrar med invandrarbakgrund så att deras barn blir framtida aktiva medborgare som ansvarsfullt blir delaktiga i vårt svenska samhälle med respekt och stolthet över sitt eget och sin familjs kulturarv. Med hjälp av vår erfarna personal medverkar vi till samordningsstöd mellan samhället och nya svenska medborgare med arabiskt ursprung. Därför fokuserar vi mycket på skolans integrations- och tvåspråksprofil. I år och för första gång är ekonomin i balans. Höga kostnader såsom skoltransport, fler tvåspråkiga assistenter, hyrning av insynsskyddad bassäng, halal-slaktat 1 kött m.m. gör att ekonomin inte är alltid i balans. Vårt stöd med skoltransport är en betydelsefull del av vår skolverksamhet då detta möjliggör ett fritt val av skola för våra elevers föräldrar oberoende av deras inkomst, särskilt betydelsefullt då majoriteten av våra elevers familjer är låginkomsttagare. Vi anser att skolskjuts är nödvändig då en stor del av våra elever bor utanför centrum och många elever är för små för att klara av att åka med kommunala transportmedel som kan innebära flera bussbyten och långa resdagar. Att våra flickor har sin simundervisning i insynsskyddad bassäng har gett mycket bättre simkunskaper hos flickorna som känner sig trygga med de nya simkunskaperna. 1 slaktat enligt Islam 5

6 Vår princip är att ge eleverna kunskaper efter elevernas förutsättningar. Dessa kunskaper hade eleverna inte kunnat få utan skolans stora insatser för att bedriva undervisningen på elevernas villkor vilket tyvärr dock är väldigt resurskrävande för oss. Ett prioriterat uppdrag i våra roller som skolledning är att vårt ledarskap bidrar till ett förbättrat lärande för våra elever för att bli framtida aktiva medborgare som blir delaktiga i vårt svenska samhälle och att ledarskapet knyter ihop skolan med dess omgivning. 3. Utvecklingsområde För att lösa problemet med svenskan hos elever som inte praktiserar språket utanför skolan har vi infört en veckovis läxa som vi kallar Digital läxa. I Digital läxa svarar eleverna på ett antal frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play. Vi anser att Digital läxa är en utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska det svenska språket Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera. (Strävande mål, kursplaner för ämnet svenska) I mål att uppnå i grundskolan i LPO94 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskolan behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Utgående från kurs- och läroplaner i grundskolan som illustrerar hur viktigt det är att eleverna behärskar det svenska språket anser vi att Digital-läxa skall bli en naturlig del av undervisningen på Al-Maarif tvåspråksskola och är ett prioriterat mål på skolan. Vi har försökt och vi försöker hela tiden att finna lämpliga och nya processer och metoder för att höja antalet godkända elever i det svenska språket. Skolan har märkt efter alla utvärderingar som görs på skolan att elever som inte använder det svenska språket utanför skolan presterar sig sämre i läs- och hörförståelsetester trotts att många av dem har goda grammatik- och skrivkunskaper. Därför har skolan bjudit olika idrottsföreningar till skolans föräldramöte för att informera och locka alltfler elever för att delta i aktiviteter hos föreningarna och på detta sätt blir användandet av det svenska språket större. Tyvärr var intresset inte stort. Resultat från olika undersökningar på skolan har också visat att många elever inte tittar på svenska kanaler och att de endast tittar på arabiska kanaler och att de enbart använder modersmålet arabiska utanför skolan. De eleverna har färre möjligheter att nå ovannämnda målen. Därför anser vi att Digital-läxan kan vara en möjlig åtgärd för att hjälpa eleverna att använda svenskan i större utsträckning utanför skolan och därmed nå målen. Tv-läxan kommer att ges en gång i veckan för eleverna i åk 1-7. Med Digital läxa menas tv- och dataprogram i vilka eleverna får se och höra ett svenskt program och därefter förhöras och diskuterar innehållet i klassen. 6

7 Målgrupp för digital läxan är alla elever åk 1-7. Digital läxan är en bra träning för alla elever och extra viktig träning för elever som inte praktiserar svenskan utanför skolan. För att göra det möjligt för alla elever att kunna se programmet väljs sådana program som sänds på tv:n och som också kan ses på svt-play för att alla elever har tillgång till internet hemma. Exempel på sådana program är Play Rapport, Play Bolibompa och Hjärnkontoret. Utvärdering och uppföljning: Varje lärare kommer att ha en lista med elevernas namn, vecka, gjord eller ej-gjord läxa samt elevens deltagande i läxans diskussioner i klassen. I slutet av vt-2011 kommer elevernas kunskaper att utvärderas och därmed bedöma läxans måluppfyllelse. Vi tror att Digital läxan kommer att hjälpa eleverna att få bättre tal- och diskussionsförmåga, tillägna sig större ordförråd och höja elevernas allmänna bildning om Sverige och det svenska samhället 4. Al-Maarif tvåspråksskolas grundtankar Al-Maarif skolan startade dels p.g.a. att vi vill ge barn med arabiska som modersmål en möjlighet att få ta del av den arabiska och den svenska kulturen. Genom att känna till sin kultur och sina rötter uppnår barnen större gemenskap med sina föräldrar och får en starkare grund för att kunna utvecklas till självständiga individer. Många nya svenska medborgare känner oro inför barnens uppväxt och uppfostran i Sverige. Föräldrarnas kunskap om det svenska samhället och språket är ofta begränsad och de har svårt att ge barnen den svenska kulturen och den rätta samhällssynen. Detta innebär att barnen hamnar i en kulturkrock vilket i sin tur leder till att barnet inte vet var det står i olika situationer, känner utanförskap och kan få identitetskriser. När en individ känner sig säker på sig själv och är stark i sin identitet har han/hon mycket lättare för att integrera sig med andra och kan lättare acklimatisera sig vid förändringar. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. I de kommunala skolorna kan dessa barn lättare falla igenom systemet och inte klara sig i konkurrensen med andra barn. På Al-Maarif tvåspråksskola har de flesta barnen liknande svårigheter och det är lättare att styra undervisningen så att den särskilt gynnar deras utmärkande behov och speciella förutsättningar. När barnen börjar skolan kan det bli deras första djupare kontakt med det svenska samhället och det viktiga svenska språket. Med språket uttrycker vi känslor och upplevelser vilket gör 7

8 det särskilt viktigt för individens utveckling. Det är därför av stor vikt att barnen från början får tillfälle att undervisas i sitt eget hemspråk. Barn som får en bra modersmålsundervisning får också en bättre grund att lära sig det svenska språket. Elever med stora språksvårigheter kan inte tillgodogöra sig undervisningen på ett fullgott sätt. Så många som 50 % av gymnasieungdomarna avbryter sina studier i förtid p g a detta. I förlängningen innebär det att de inte har samma chans till utbildning som svenska ungdomar, detta ser vi som ett stort problem. Språksvårigheterna kan bli orsak till psykiska problem och leder ofta till att dessa barn isolerar sig med sin egen grupp. Vi vill att föräldrarna ska engagera sig i deras barns utbildning och hjälpa sina barn genom svårigheterna. Detta kräver givetvis att föräldrarna också förbättrar sina egna svenskkunskaper och får bättre kunskap om det svenska samhället. Därför är det essentiellt att skolor har pedagoger som har samma kulturella bakgrund som föräldrarna. Ett gott samarbete mellan föräldrar och skola är oerhört viktigt och ska prioriteras. 5. Vision En skola ska stödja ett barns utveckling genom att ge utrymme för inflytande, nyfikenhet, kreativitet, ansvar och social förmåga. Al-Maarif tvåspråksskola arbetar efter en pedagogik som ser till att alla barn blir sedda och får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vår avsikt är att ge barnen en undervisning som ger dem möjligheter att behålla och vårda sin arabiska identitet och samtidigt bli delaktiga i det svenska samhället. Den dubbla kulturella bakgrunden som våra elever har är av stort värde och ger rika möjligheter för barnen att bli världsmedborgare. Kulturell mångfald, i stimulerande pedagogisk miljö, utvecklar barnens självkänsla och tvåspråkig identitet. Vår strävan är elever som upplever trygghet, nyfikenhet och glädje och att de som vuxna utvecklas till toleranta, kunskapssökande, aktiva och sociala samhällsmedborgare. 6. PRIORITERADE MÅL I VÅR VERKSAMHET 1. Språklig kompetens Språkanvändningen är motorn i språkutvecklingen. Al-Maarif tvåspråksskola lägger stor vikt vid att utveckla elevernas språkliga kompetens och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på ett så tydligt sätt som möjligt. Genom bl.a. litteraturläsning och andra praktiska språkverksamheter arbetar vi för att bygga upp den kommunikativa förmågan hos eleverna. För att uppmana våra elever att använda svenskan även utanför skolan har vi infört en veckovis läxa som vi kallar Digital läxa. I Digital läxa diskuterar och svarar eleverna på ett antal frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play. 8

9 2. Socialkompetens Social kompetens är något som vi är måna om att lära barnen. Al-Maarif tvåspråksskola förfogar över ett pedagogiskt klimat som möjliggör att socialträning dagligen tas upp i alla klasser på ett eller annat sätt. Att utveckla ett positivt förhållningssätt till varandra anser vi vara av stor vikt, oavsett vad gäller samarbetet elever emellan eller lärare-elever. 3. Prioriterade mål för den aktuella tidsperioden Förutom nationella målen och skolans lokala mål har vi följande mål: Utveckla alla elevers vardagliga språk i tal såväl som i skrift. Digital undervisning är en utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska det svenska språket bättre. Den kommer därför att vara en naturlig del av undervisningen i verksamheten. Fler projektorer, bärbara datorer och program är inköpta. Erbjuda läxhjälp efter skoldagen till alla elever som inte har möjlighet att få hjälp hemma. Läxhjälp erbjuds en till två gånger varje vecka. Ämnesundervisningen i det arabiska språket skall fortsätta anpassas till de svenska läroplanerna och anpassas så att de bättre lämpar sig för elevernas närmiljö Öka elevernas inflytande i alla aktiviteter på skolan. Bättre elevinflytande i undervisningsplanering så att eleverna blir mer målmedvetna. Vidta bättre åtgärder och rutiner för att ge eleverna förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Åtgärdsprogram kommer att upprättas i alla ämnen där ett behov av särskilt stöd konstaterats. Förbättra likabehandlingsplanen genom att göra kartläggning utifrån skolans specifika förutsättningar och utifrån resultatet sätta upp mål för verksamheten. Utvärderingen av dessa mål ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Etik- och värdegrundundervisning bedrivs på båda språken. 7. Värdegrunden MÅL: Människolivets okränkbarhet Alla ska Känna sig trygga Känna sig delaktiga och känna att sitt arbete meningsfyllt Lyssna på varandra och bry sig om varandra 9

10 Respektera och acceptera varandras olika ställningstagande och därigenom ta avstånd från sådant som innebär förtryck och kränkningar Stödja den som misslyckas eller gör bort sig Stärka självförtroendet, utveckla barnens tilltro till sin egen förmåga Vara positiva förebilder Synliggöra varandra ge förstärkning Ge uppmärksamhet åt både flickor och pojkar, visa att vi alla har lika värde och samma rättigheter Metoder och aktiviteter Klassföreståndarna går igenom och förankrar likabehandlingsplanen (bilaga), ordningsregler (bilaga), trivselregler (bilaga) med sina elever. Föräldrarna informeras om dessa regler på årets första föräldramöte. SET Social och emotionell träning finns i alla klasser. All personal skall uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och normer. På de regelbundna klassråden skall umgänges- och trivselfrågor tas upp vid behov. Likabehandlingsplanen (bilaga) skall följas. Organisationer och föreningsliv kan användas i undervisningen för att skapa diskussion om normer och värden. T.ex. Integrationsteamet. Jämställdhetsfrågor diskuteras utifrån ett historiskt, kulturellt och skola hem arbetsliv. All personal skall arbeta för att flickor och pojkar får det utrymme i skolan de behöver, så att ingen grupp/individ tar utrymme och uppmärksamhet på bekostnad av andra. 10. Kunskaper Att bibehålla och utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära Att undervisningen organiseras så att varje elev möts på den nivå han/hon befinner sig. Att alla elever uppnår målen i kursplanerna. Att arbeta med Portfolio-modellen för att eleverna ska kunna dokumentera och uppleva framgång i sina studier. Att alla elever får skriftliga omdömen av god kvalitet. Att ge eleverna god grund för fortsatt självständigt kunskapssökande och därmed förbereda för det livslånga lärandet. Att genom ett historiskt perspektiv ge eleven förståelse och kunskap om dagens händelser och samhälle. Att lära eleverna att själva inhämta information samt utifrån ett etiskt perspektiv också tolka, värdera och bearbeta information. Att eleverna i ett miljöperspektiv får grundläggande kunskaper om de avgörande miljöfrågorna kretsloppstänkandet. Att eleverna i ett internationellt perspektiv får förståelse för och kunskap om andra länders kulturer. 10

11 Alla elever ska tillförsäkras lärare med behörighet och pedagogisk kompetens. Metoder och aktiviteter Stödinsatser i alla kärnämnen, framförallt i svenska. Drama engagerar många elever till ett mer lustbetingat lärande. Träning i hur man tar ansvar för sin kunskapsinlärning. Extra stödundervisning i mindre grupper eller enskilt. Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att prata, läsa och skriva på svenska. Individuella utvecklingsplaner för varje elev (bilaga). Arbeta förebyggande så att eleverna får bästa möjliga grund både språkligt och kunskapsmässigt. Samköra vissa ämnen både på arabiska och svenska lektioner, t ex kan vissa matematiska begrepp tydliggöras genom att de behandlas på båda språken. Kontakt med föräldrar och lära dem hur de bättre kan stödja sina barn i skolarbetet hemma. Läxhjälp. 11. Elevinflytande och elevansvar att Eleverna ska ha ett reellt inflytande på sin skolmiljö och vara aktivt medverkande vid beslutsprocesser. Eleverna ska få möjlighet att påverka utformning och planering av sina studier. Eleverna ska stimuleras till stark tilltro till den egna förmågan att själv och gemensamt ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Att ge eleverna kunskap om demokratiska principer och hur de kan vidareutveckla sin förmåga att arbeta under demokratiska former. Att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Arbetssätt i den individanpassade undervisningens form får eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Läraren handleder eleven genom att påvisa olika arbetssätt och underlättar elevernas planering och utvärdering. Inför olika valsituationer informeras eleven beträffande vikten av att ta vara på all undervisningstid så att det gynnar elevens lärande och att undervisningsmålen nås. Lärare och elever diskuterar, planerar och utvärderar undervisningen tillsammans. Elevråd skall finnas med representanter för alla årskurserna. Elevrådet träffas 1-2 gånger per termin. I regelbundna klassråd och elevråd förbereds eleverna för delaktighet och medansvar bl a genom att lära sig mötesteknik. Klassråd bör förekomma en gång varje månad. 11

12 Elever som utför skadegörelse skall krävas ersättning via vårdnadshavarna. 12. Föräldrasamverkan MÅL Föräldrarnas inflytande ska vara reellt. Samverkan mellan skola föräldrar ska vara aktiva i hela verksamheten. Metoder och aktiviteter Personalen har utvecklingssamtal med alla föräldrar minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalen diskuteras och följs barnens behov och utveckling upp. (Vid behov har vi alltid en tolk med på utvecklingssamtalen). Om särskilda behov finns sker uppföljning kontinuerligt. Föräldrarna informeras kontinuerligt om barnens dagssituation och verksamhetens planering genom veckobrev både på svenska och arabiska. Vi har kontaktböcker för daglig kontakt. Det finns ett föräldraråd på skolan som träffas minst två gånger per termin. Föräldramöten och andra aktiviteter förekommer regelbundet varje termin. Föräldrarna uppmuntras att aktivt delta i undervisningen. Vi har en erfaren rådgivare som har stora erfarenheter i båda kulturerna och som fungerar som bro mellan skolan och hemmet 13. Förebyggande verksamhet MÅL Varje barn ska känna sig tryggt i skolan. Vi arbetar förebyggande mot alla form av kränkande behandling. Arbetssätt Likabehandlingsteamet på skolan består av en grupp vuxna. Kamratstödjarteamet består av en grupp vuxna och två kamratstödjare från varje klass. Skolledningen samarbetar aktivt med dessa arbetslag I övrigt se vår likabehandlingsplanen (bilaga). 14. Integration i det svenska samhället MÅL Ge barnen de rätta förutsättningarna för att möta det svenska samhället Integrera eleverna i det svenska samhället som svensk-arab 12

13 Stärka elevernas identitet och självkänsla i båda kulturerna Eleven ska se sin dubbelkulturella kompetens som en personlig rikedom och tillgång i samhället Arbetssätt Olika teman och projekt i samarbete med Integrationsteamet Motarbeta fördomar Eleverna ges undervisning i både svensk och arabisk kultur, seder och historia, vilket skapar en god grund för dubbel kulturell kompetens Knyta kontakter med kommunala skolor Uppmuntra till gemensam lek med andra barn på skolgården Utflykter till kulturella evenemang och studiebesök Varje år delta i Maria Olympiaden med andra skolor i Maria Park Ett arbetslag, integrationsgrupp, som anordnar kontakter med andra skolor och övriga myndigheter Vi håller på att göra egna läromedel på arabiska som handlar om Sverige och det svenska samhället Digital läxa 15. Tvåspråkighet MÅL Vi strävar efter att alla elever ska uppnå aktiv tvåspråkighet Elever ska kunna svenska och arabiska i tal och skrift på samma nivå som infödda talare Metoder och aktiviteter Extra stödundervisning i svenska och arabiska vid behov Anpassade läromedel efter språklig förmåga och efter elevernas närmiljö Personal får undervisning om det arabiska språket Personal har tillgång till gratis arabiskundervisning Samarbete mellan arabisk och svensk personal Undervisa samma moment i arabiska och svenska parallellt Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att tala svenska i skolan Bereda naturliga kontakter med svenska samhället Drama föreställningar & sånger sker med tonvikt på båda språken Förenkla läromedel till elevernas nivå Vikt på ordkunskap i alla ämnen Ömsesidig integration av de båda språken i undervisning 16. Barngruppernas sammansättning MÅL 13

14 Barngrupperna i skolan ska vara så jämnt fördelade efter ålder och jämn fördelning pojkar flickor eftersträvas. 17. Övergång och samverkan övergången från förskola skola ska bli så smidig som möjligt. samverkan mellan olika årskurser och stadier. en helhetssyn på våra elevers lärande och utveckling. 18. De fyra perspektiven ETISKA PERSPEKTIVET (se skrivningen om värdegrunden) INTERNATIONELLA PERSPEKTIVET Att ge eleverna insikt om Sveriges ställning i värden i ett globalt perspektiv. Att eleverna ska kunna göra jämförelser i ett vidare internationellt perspektiv utifrån kunskaper om sitt eget samhälle. Att skapa tolerans och förståelse för såväl det egna kulturarvet som andra kulturer. Att visa på vårt beroende av varandra i ett globalt perspektiv. Ett positivt tänkande inför framtiden. Kunskap om andra människors livsvillkor. Metoder och aktiviteter Se arbetslagens respektive planering Genom samverkan, gärna i projektform, med skolor i andra länder bereda personal och elever möjlighet till kontakter, t ex genom IT. MILJÖPERSPEKTIVET Att göra elever och personal medvetna om att vi är en del av kretsloppet och det har betydelse vad den enskilde gör. Att elever och personal ska förstå konsekvenserna av sitt miljöhandlande. Att skapa framtidstro. 14

15 Att alla elever och all personal känner sig och är delaktiga i miljöarbetet. Metoder och aktiviteter Vi arbetar med olika temaområden i vårt miljöarbete med miljöverkstaden. Åk 2 tema: Lust att Odla Åk 3 tema: Sophantering Åk 4 tema: Framtidens skog Åk 5 tema: Vårt vatten Åk 6 tema: Kommunikation & Res klokt Åk 7 tema: vatten Att inom ramen för NO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera orsaker till miljöförstöring och vad vi alla kan göra åt det. HISTORISKA PERSPEKTIVET att få kunskap om och bakgrund till dagens samhälle och aktuella händelser Metoder och aktiviteter Att i alla ämnen spegla nuvarande utveckling i ljuset av ämnets historia. Att inom ramen för SO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera orsaker till främlingsfientlighet, rasism, nazism och förtyck. 19. Integrering av ämnesövergripande kunskapsområden i olika ämnen Att eleverna får en helhetssyn när det gäller viktiga kunskapsområden som tillhör olika ämnen. Att arbeta i temaform. Att undervisningen i svenska sker parallellt med arabiskan Att integrera arabiskan i andra ämnen som SO, NO och matematik 20. Bedömning och utvecklingssamtal Att göra en allsidig och korrekt bedömning av elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. 15

16 Att informationsflödet mellan lärare-elev-förälder skall präglas av öppenhet, ömsesidig information och ömsesidiga åtaganden. Att lärarens information om undervisningsmål skall vara klar och tydlig för elever och föräldrar. Att alla elever har en individuell utvecklingsplan Att alla elever skall få skriftliga omdömen i all ämnen Att det finns åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 21. Frilufts- och friskvårdsaktivitet Naturupplevelser Samarbete över åldergränserna Ämnesintegrering i aktiviteterna Att elev-elev, elev-personal möts i miljöer utanför skolan Att eleverna får insikt om vad som behövs för ett rikt och sunt liv Metoder och aktiviteter Skoljoggen Städdag på skolgården Utflykter till skog och natur Strandstädning åk 4-7 Friluftsdagar lämpade efter årstider (ex. ridning) Simundervisning Lägerskola varje år Fotbollsturnering (möta andra skolor) Maria Olympiad Orientering Skridskoåkning Friidrottsdag Studiebesök på bondgård Näringslära med skolsköterskan Lektioner med vikt på kost och motion 22. Uppföljning och utvärdering Att vår verksamhet, och därmed också den lokala arbetsplanen, kontinuerligt följs upp och utvärderas såväl spontant som under mer ordnade och i förväg planerade former. 16

17 Arbetssätt Arbetslagen tar avstamp i valda delar av den lokala arbetsplanen i samband med skolstart. Utvärderingar sker under utvärderings dag i juni. Utvärderingen planeras av skolledningen utifrån en utvärderingsmall. Kvalitetsredovisning lämnas årligen till Skolverket. 17

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola

Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola Arbets- verksamhetsplanen bygger på: Skollagen Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Barnkonventionen HBG stads verksamhets- mål- och handlingsplaner

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Åsebro skola Läsåret 12-13 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att säkerställa kvaliteten för elev- och föräldramedverkan. På Åsebro skola

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden

Läs mer

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Skollag, förordning och läroplan ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas av läroplanerna för grundskolan, specialskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer