Forskarnas chef! nytt. Giftfritt även på västkusten Finare snitt med vattenskärning Tar talloljan till fordonstankarna

Transkript

1 forskning innovation tillväxt #2 april 2009 nytt Giftfritt även på västkusten Finare snitt med vattenskärning Tar talloljan till fordonstankarna Forskarnas chef!

2 ledare Investeringar kan ta oss ut ur krisen Vi befinner oss i en djupare ekonomisk och finansiell kris än världen tidigare skådat. Denna sätter regeringar, näringsliv, samhället i stort och inte minst oss alla som individer inför stora prövningar. Fastän vi ännu inte sett botten på lågkonjunkturen, så ser man redan ljus i tunneln i form av stor kreativitet inför de nya möjligheter Lena Gustafsson, tf generaldirektör för VINNOVA. som öppnas i krisens spår. Nya möjligheter för innovation och tillväxt, som för att tillvaratas dock kräver investeringar oftast statliga, eftersom det privata riskkapitalet minskat mycket kraftigt. Hur kan VINNOVA främja innovation och hållbar tillväxt under rådande situation? Dels måste vi ta ansvar för att det långsiktiga FoU-arbetet, och därmed den långsiktiga kapacitets- och kunskapsutvecklingen, som VINNOVA finansierar runt om i landet inte äventyras. Samtidigt måste vi syna våra möjligheter att inom befintlig ram bidra med åtgärder som under lågkonjunkturen stärker svensk innovationskraft och förnyelse. Vi kan bidra med arbete och vissa resurser, men vi föreslår också nya statliga innovationsinvesteringar i ett strategiförslag. Förutom regeringens redan beslutade resursallokering för att möta fordonskrisen, så behövs särskilda incitament och fleråriga statliga satsningar för att Sverige även i framtiden ska ha en fordonsindustri och ett transportsystem som är internationellt konkurrenskraftigt och möter samhällets krav på hållbar tillväxt. Inte minst underleverantörer och småföretag, som har mindre möjligheter än någonsin, måste klara av att göra långsiktiga satsningar för förnyelse och utveckling även under lågkonjunkturen. Detta gäller också generellt för småföretag och nyföretagande som är viktiga för radikal innovation, näringslivets förnyelse och skapandet av nya jobb. Särskilda insatser som kan stärka småföretagens FoU, innovationsinvesteringar och tillväxt är därför mycket viktiga för den svenska ekonomin, både nu under krisen och långsiktigt. Olika åtgärder kan utveckla den offentliga efterfrågan på innovativa lösningar, till exempel skatteregler, standarder, offentlig innovationsupphandling och offentliga investeringar i demonstrationsanläggningar, och därmed starkt bidra till tillväxt områden för svenskt näringsliv och nya jobb. VINNOVA framhåller särskilt betydelsen av statliga investeringar i innovationsupphandling och demonstrationsanläggningar. innehåll # Sid 11 Sid 15 Sid 6 NYHETER 3 Tema 6 Användarna skapar IT-lösningarna. Innovation 10 Nanoteknik ska ge billigare sol-el. Fokus 11 Giftfritt som fastnar. Fokus 12 VINNOVAs bidrag till vägen ut ur krisen. Krönika 14 Samförstånd kan lösa fildelningskriget Porträttet 15 Skapar grön diesel av tallolja Eftersom regionernas näringslivsstruktur skiljer sig åt påverkas regionerna också olika av den ekonomiska krisen och de varsel som följer i dess spår. Det är därför nödvändigt med framtidsinvesteringar som är särskilt anpassade för respektive region, där noggrann hänsyn tas till näringslivsstruktur och förutsättningar för kraftsamling. Vi tror att VINNOVA kan bidra i arbetet med regionala prioriteringar och kraftsamlingar baserat på den erfarenhet vi har av pågående satsningar. VINNOVAs internationella fokus har som mål att öka värdeskapande och samhällsnytta för Sverige genom att bidra till ett effektivt system för internationellt samarbete och internationella relationer, på statlig nivå respektive mellan företag och forskare. På så sätt kan svensk forskning och innovation, samt inte minst svenska småföretag, i ökad grad få tillgång till utländska kunskapsresurser och nå internationella marknader. Lena Gustafsson REDAKTION ansvarig utgivare: Lena Gustafsson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, kajsa linnarsson, Krystyna Nilsson adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2008 issn: omslag: Lucas Alfredsson, provpilot i ett projekt inom Var Dags IT. Foto: Anna Rehnberg

3 nyheter Innovationsmiljöer allt viktigare Nya forskningsresultat från Handelshögskolan visar att offentliga satsningar har en viktig roll att fylla för att stödja framväxten av starka innovationsmiljöer och kluster. VINNOVAs satsningar på VINNVÄXT är ett exempel på det. Professor Örjan Sölvell har i sin forskning visat hur offentliga satsningar stödjer framväxt av starka innovationsmiljöer. VINNVÄXT-vinnaren Triple Steelix är ett exempel på hur en offentliga satsning skapat en förbättrad forskningsinfrastruktur, enligt professor Sölvell. Det är professor Örjan Sölvell som i sin senaste bok, Clusters Balancing Evolutionary and Constructive Forces har studerat effekterna av offentliga insatser för att stödja regionalt starka branscher. Boken presenterades vid ett seminarium på VINNOVA och slutsatsen är klar. Genom en aktiv näringspolitik uppifrån, parad med lokala initiativ nerifrån, finns en möjlighet att stödja framväxten av starka innovationsmiljöer. Men det gäller att hitta rätt insatser under rätt förutsättningar. Det handlar för det offentliga att ta tillvara på lokala initiativ och hjälpa till att skapa samarbeten med akademin, samtidigt som man ställer tydliga krav på utvecklingen. Ett sätt att ställa krav är till exempel att genomföra återkommande utvärderingar och mätningar av verksamheten för att tydliggöra hur verksamheten kan utvecklas, säger professor Örjan Sölvell. I forskningen har det utvecklingsarbete som bedrivs i Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland kring innovativa miljöer ingått som ett exempel. I arbetet ingår bland annat VINNVÄXT-vinnarna Triple Steelix och Fiber Optic Valley. Man kan konstatera att dessa satsningar enligt företagen leder till fler innovationer, och det är innovationer som behövs för en långsiktig tillväxt. Rätt genomförda bidrar satsningarna till att sätta en turbo på utvecklingen i innovationsmiljöerna. En viktig insats är till exempel satsningen på forskningsinfrastruktur som Triple Steelix Bearbetningscentrum för stålindustrin, säger professor Örjan Sölvell. Forskningen visar också att satsningarna kan fungera som energigivare till innovationssystemen och inspirera andra aktörer, som företag, akademi och offentliga institutioner, att fokusera på innovation och konkurrenskraft genom att bidra med ny kunskap och fungera som en neutral mötesplats. Boken är ett intressant tillskott till teoribildningen kring hur vi kan stödja framväxten av starka innovationsmiljöer och bidrar till att nyansera debatten om det offentligas betydelse, säger Sven Gunnar Edlund, VINNOVA, som höll i seminariet och diskussionen som moderator. Fotnot: Clusters Balancing Evolutionary and Constructive Forces kan beställas via Sverige i topp i IT-rankning Sverige rankas högst i världen i IT-mognad och digital utveckling. Det visar en undersökning bland 154 länder från ITU, International Telecommunication Union. ITU har i bland annat mätt hushållens tillgång till IT och priser på tele- och bredbandstjänster. Sverige, som även 2002 låg i topp, följs nu av Sydkorea, Danmark, Nederländerna och Island. Sverige är emellertid långt ifrån billigast för samtal eller data i telenäten. USA, Förenade Arabemiraten och Luxemburg finns bland de sju länder som är billigare på tele- och bredbandstjänster. Den stora förändringen i teleutveckling från 2002 till i dag är den kraftiga tillväxten av mobiltelefoni. I dag finns det tre gånger så många mobilabonnemang som fasta abonnemang i världen. Två tredjedelar av dessa är i utvecklingsländer. Fortfarande är dock kostnaderna för tele- och bredbandstjänster mycket högre i dessa länder

4 nyheter 50 nya miljoner satsas på vå Nu satsas ytterligare 50 miljoner kronor på forskningsprojekt som ska öka vårdens förmåga att omsätta kunskap till praktik. Pengarna kommer från VINNVÅRD, ett forskningsprogram finansierat av Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Mycket av den forskning som finns i dag kommer i allt för liten utsträckning till nytta i den praktiska verksamheten. Gapet mellan kunskap och praktik gör att patientsäkerheten kan hotas. Detta är VINNVÅRD tänkt att råda bot på. Forskningen inom VINNVÅRD handlar om att ge förutsättningar för att vårdverksamheterna ska kunna utvecklas för att uppnå en säkrare, billigare och mer tillgänglig vård och omsorg. Genom programmet skapas arenor där ledning, praktiker och andra aktörer inom vård och omsorg kan ta del av goda exempel och forskningsresultat. I forskningsprojekten knyts forskare, praktiker och patienter samman. På så sätt förstärks nytänkandet och utvecklingen inom vård och omsorg. Samtliga projekt har en utarbetad plan för spridning av forskningsresultaten. Projekten löper till och med nya miljoner har satsats i nya VINNVÅRD-projekt som ska öka vårdens effektivitet. Bilden är från en övning på Huddinge sjukhus. Foto: Tomas Eriksson Nummer åtta i nummer sju En första utvärdering av Sveriges deltagande i EU:s sjunde ramprogram har nu publicerats. Rapporten Sverige och FP7 Rapportering av det svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling har tagits fram av VINNOVA och bygger på statistik från EU-kommissionen som täcker in Sveriges medverkan i FP7 fram till den 10 oktober Det är enbart projekt som är signerade, och av kommissionen införda i databasen fram till detta datum som tagits med. Hitintills placerar sig Sverige, precis som i den slutgiltiga utvärderingen av Sjätte ramprogrammet, på en åttondeplats när det gäller mest kontrakterade deltagarnationer. De mest framgångsrika länderna per oktober förra året var Tyskland, Storbritannien och Frankrike, precis som i FP6. Det svenska deltagandet i FP7-projekt till och med oktober motsvarar 3,8 procent (490 deltaganden i 343 projekt) av samtliga deltagande vilket är något högre än i FP6. Sveriges hittills 161 miljoner euro i kontrakterade medel uppgår till 4,1 procent av den totala summan av de medel som utgått till medverkande aktörer. Universitet och högskolor ligger i topp vad gäller deltagande organisationer följt av industrin och småföretag.

5 nyheter rdforskning Ska föra Sverige till toppen! VINNOVA finansierar bildandet av en Nationell intresseorganisation för kunskaps- och tekniköverföring. Målet är att skapa ett landstäckande forum där medarbetare kan bygga upp kunskap, utväxla erfarenheter, vidareutveckla metoder och i övrigt medverka till att sätta dagordningen för kunskaps/tekniköverföring. Enligt initiativtagarna P-O Hegg, Lunds Innovation och Henric Rhedin, Chalmers Industriteknik är förhoppningen att intresseorganisationen samtidigt för upp Sverige på högsta internationella nivån inom detta område. En projektledare, Åsa Larsson, har på heltid rekryterats och är tills vidare placerad på VINNOVA. Vidare planeras ett första möte för medlemmar och intresserade. Mötet hålls i Stockholm den 19 maj och blir en kick-off för föreningen. Programmet kommer att bjuda på erfarenheter från det Danska nätverket, utländska gäster från exempelvis Association of European Science and Technology Transfer Professionals, diskussioner om best practice inom techtransfer, workshop om framtida nätverksaktiviteter och naturligtvis mingel. Inspiration för små och medelstora företag VINNOVA arrangerar tre inspirationsdagar för små och medelstora företag i Lund 11 maj, Piteå 13 maj och Kista 26 maj. Det sker i samarbete med forskningsinstituten SIK, SICOMP och Acreo. Syftet är att visa på möjligheter med forskning, utveckling och internationalisering. Det blir seminarier och gott om tid för att knyta kontakter och få rådgivning. Deltar gör även organisationer som Exportrådet, PRV och ALMI. Mer information finns på Berzelii Centra granskade En första utvärdering av de fyra Berzelii Centra som startades 2006 har nu gjorts. De har kommit igång väldigt bra, men alla har något de kan förbättra, säger Erik Litborn, VINNOVA, programledare för utvärderingen. De fyra starka forskningsmiljöerna ska bedriva excellent grundforskning och ha en tydlig ambition att utveckla samverkan med näringslivet, och för att på sikt leda till kommersiella tillämpningar. De är knutna till SLU, Stockholms universitet, Uppsala universitet respektive KI. Vetenskapsrådet och VINNOVA finansierar varje Berzelii Centra med upp till 100 miljoner kronor under en tioårsperiod. Med medfinansiering innebär det att varje center kommer att ha cirka 170 miljoner kronor i total budget. Generellt är det internationella utvärderingsteamet, som består av experter på samverkan akademi/industri och ämnesexperter, imponerade av centrens sätt att bygga broar mellan forskning och innovation. Nästa utvärdering görs efter 4,5 år, då man ska titta på den vetenskapliga produktionen

6 TEMA: var dags it Mobil koll på blodsockret Åttaårige Lucas Alfredsson är diabetiker. Hans liv skulle förbättras om han hade bättre koll på sina blodsockervärden. Samtidigt skulle hans föräldrar känna sig tryggare. VINNOVAs program Var Dags IT ska stötta arbeten med att ta fram innovationer som löser problem i människors vardag. Därför ingår nu Lucas i en testgrupp som ska prova att via mobiltelefon överföra glukosvärden till en databas varifrån hans värden dagligen kan utvärderas av honom själv, hans föräldrar och hans läkare. Text: Tomas Eriksson Foto: Anna Rehnberg Företaget Aidera, med rötter i Chalmers entreprenörskola, lanserade 2006 en utrustning som gör det enklare att kartlägga diabetikers glukoshalt över tid. Systemet heter Diasend och bygger på en sändarutrustning som kopplas samman med diabetikernas glukosmätare och insulinpumpar och som sänder informationen till en databas via GSM-nätet. Databasen behandlar uppgifterna och omvandlar dem till lättläst grafik som kan läsas dagligen av användaren, anhöriga och vårdgivare på Diasends webbsida. Systemet har i dag runt tre tusen användare, främst i Sverige och Italien men också i Finland, Danmark, Spanien, England och USA. Systemet gör att patient och anhöriga känner sig tryggare, enligt Daniel Ögren, produktchef vid Aidera. Dessutom är vårdgivaren ständigt informerad vilket innebär att patienterna inte behöver besöka sjukhuset så ofta. Systemet ökar även möjligheterna till egenvård genom att patienten ser vad som händer när man äter och motionerar, säger han. Paradigmskifte Gun Forsander, sektorsöverläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, beskriver Diasend som ett paradigmskifte för diabetesvården. Äntligen kunde vi få tillförlitliga siffror över patienternas glukoshalt över tid, dessutom får vi pumpdata parallellt. Därmed kan vi också se vad som leder fram till höjningar och sänkningar av halterna och sätta in rätt åtgärder, säger hon. Men sändningsutrustningen är lite för stor för att ha med sig på sta n eller i skolan. Så Aidera ansökte om stöd från VINNOVAs program Var Dags IT för att utveckla en tjänst som kan nås med mobiltelefon. Då kan man sända sina värden till databasen via SMS eller logga in med WAP och fylla i uppgifter på hemsidan. Anhöriga kan också logga in sig via sina mobiltelefoner och läsa av värden, berättar Daniel Ögren. Det är ett år sedan 8-årige Lucas Alfredsson fick diagnosen diabetes. Flera gånger om dagen sticker han sig i fingret för att ta ett blodprov som läses in i en glukosmätare. Tidigare gick det till så att glukosvärdena lagrades i mätaren och kunde avläsas av hans föräldrar när han kom hem från skolan. De skrev in värdena i en loggbok som visades vid besöken på sjukhuset var sjätte vecka. Nu är Lucas ett av ett 40-tal barn som ska vara med och utveckla systemet med att rapportera via mobiltelefon. När vi vid sjukhusbesöken såg de värden vi lämnat in omvandlade till grafik tyckte jag att vi lärde oss något. Nu kan vi dagligen se vad som händer vilket kommer att hjälpa oss i vardagen, säger hans mamma Eva Nyström. Glad gubbe Det är inte heller så lätt för en åttaåring att komma ihåg att ta sina prover, det händer ju så mycket annat kul. Genom mobiltelefonen kan man larma eller ringa och påminna om att det är dags. Telefonens funktioner gör också att blir det mycket roligare för Lucas, säger hans pappa Joakim Alfredsson.

7 Daniel Ögren från Aidera visar åttaåriga Lucas Alfredsson hur kan han använda mobiltelefonen för att rapportera sina blodsockervärden

8 TEMA: var dags it Hur roligt det kan bli visar sig när Daniel Ögren lär Lucas funktionerna på den mobiltelefon han får låna. Exempelvis hur han kommer att mötas av en glad eller sur gubbe när han matar in sina sockervärden via WAP. Den glada gubben visar på ett bra blodsockervärde och ger poäng. Lucas bestämmer sig snabbt för att samla glada gubbar och få massor av poäng och börjar genast förhandla med föräldrarna om ett belöningssystem. det går aldrig att ha perspektivet varje-dag-i-tre-månader förrän man testat. Erik Fagerholt, interaktionsdesigner från Chalmers, har skapat mobiltjänstens gränssnitt och funktionalitet. Han berättar att han startade arbetet med att försöka förstå hur en diabetikers vardag ser ut och sedan smalnade av perspektivet till att försöka förstå hur tjänsten lättast kan hanteras. En sak som styrde utformningen var insikten att användarna hade helt olika ambitioner. Vissa vill bara skicka sms med sina värden medan andra vill använda tjänsten som en dagbok med måltider, träningstider och annat. Därför har vi valt att göra tjänsten skalbar på ambitionsnivå, så att alla kan anpassa den efter sina önskemål, säger Erik Fagerholt. Nu är han väldigt spänd på hur systemet kommer att användas i realiteten. Det går aldrig att ha perspektivet varje-dag-i-tre-månader förrän man testat, det brukar uppstå skillnader mellan vad man säger att man vill göra och vad man gör. Därför gissar jag att vi kommer att få lägga till och ta bort några funktioner när vi är klara. n Men användaren i centrum Inte sällan startar ett innovationsarbete med att man utifrån en teknisk lösning försöker hitta bra användningsområden. VINNOVAs program Var Dags IT har vänt på ordningen. Här är det privatpersoners efterfrågan och vardagsbehov som sätter ramarna för IT-innovationen. De projekt som får finansiering från utlysningen Var Dags IT IT-demonstratorer ska ha tre roller: Privatpersoner vars önskemål ska uppfyllas. IT-utvecklare. Forskare. Att privatpersoner får en central ställning i ett innovationsprojekt beskriver Alexander Nilsson, programansvarig vid VINNOVA, som en utmanande tanke. Ofta utvecklas IT-tjänster inom företag, där finns det ofta en naturlig ansvarstagare för att utveckla IT-verktyg för en medarbetare. Men det har varit svårare att hitta någon som tar ansvar för enskilda individers behov, som exempelvis ett lätthanterligt bokningssystem till tvättstugan, säger han. Men genom att Alexander Nilsson utgå från användare, som pappor eller skridskoåkare, så gör vi det lättare för innovationerna att få genomslag. Många projekt där IT-baserade tjänster eller produkter ska utvecklas fallerar på att man inte känner behoven hos sin kundkrets tillräckligt bra. VINNOVA har anslagit 60 miljoner till Var Dags IT IT-demonstratorer, som faller isär i två inriktningar: Praktiskt och effektivt. Enbart för nöjes skull. Det är öppet för små och medel stora företag och kan anslå upp till 1,5 miljoner per projekt. Vi kräver inte någon medfinansiering och det är också öppet för alla bolagsformer. Men vi ställer förstås VINNOVAs traditionella krav på forskningsinnehåll, berättar Alexander Nilsson. Han vill hävda att VINNOVA i detta fall har hittat den yttersta formen av behovsmotiverad forskning. Att en industripartner finns med betyder inte alltid att man möter deras marknad. Här finns en köpare eller användare av den produkt eller tjänst som ska tas fram. Dessutom tror vi att detta personnära angreppssätt är ett bra sätt att utveckla produkter och

9 Erik Fagerholt från Chalmers och Daniel Ögren från Aidera visar Lucas Alfredsson och hans föräldrar Eva Nyström och Joakim Alfredsson hur man hanterar de uppgifter som kommit in till Diasends webbsida. Tre parter Mobiltelefonstyrd Diasend har haft tre parter: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, som representerar användarna och lånar ut en diabetessköterska. Aidera, som utvecklar och säljer Diasend. Chalmers, som lånar ut interaktionsdesigner och programmerare. Projektet har fått 1,5 miljoner kronor i stöd från VINNOVAs utlysning Var Dags IT IT-demonstratorer. Huvuddelen av pengarna har enligt Daniel Ögren gått till att finansiera IT-arbetet vid Chalmers och delar av arbetet vid sjukhuset. Aidera har satsat i form av egen arbetstid. tjänster. Här verifierar man direkt under utveckling, inte utvecklar först och kollar sedan, vilket är det vanliga angreppssättet. Han är övertygad om att arbetet ska leda till framgångsrika svenska företag. Sverige har världens högsta teknikmognad och svenska innovatörer är duktiga på att ta fram IT-lösningar. Alexander Nilsson tar Spotify och Skype som exempel. Allt detta skapar en otroligt gynnsam utvecklingsmarknad för nya produkter och tjänster, säger han. I framtiden vill han ge privatpersonerna ännu större roll. Det är en utmaning att få forskning och utveckling att vägledas av de faktiska behoven. Vi måste kunna ta vara på viktiga önskemål eller värdefulla idéer från källor som ofta inte är involverade i FoU. Bland de verkliga användarna finns ofta de verkliga experterna. n D För mer information alexander.nilsson@vinnova.se 20 projekt har fått stöd VINNOVA gav under 2008 stöd till 20 projekt inom utlysningen Var Dags IT IT-demonstratorer. Tio nyttoinriktade projekt och tio projekt inriktade på nöjen har fått stöd. IT-tjänster för stöd och hjälp i vardagen: Användardrivna energitjänster för en enklare vardag: Ska underlätta för villaägare att få kontroll över sin energiförbrukning. Mobiltelefontjänst med stöd för kognitiv beteendeterapi: Mobiltjänst för coaching och terapi till unga vuxna. Trygg Hemma - Smarta Lås: Trygghetslösning som underlättar vardagen för anhöriga och vårdtagare. Utvärdering av mobilt Diasend för barn- och ungdomsdiabetikers vardag: (se artikel) IT-stöd för strokeprevention hos pensionärer: IT-stöd för äldre som minskar risken för stroke. Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk: Finska för skolungdomars träning i svenska språket och kulturen. Nya nätverk för det moderna äldrelivet: Lättanvända interaktiva informations- och kommunikationstjänster via tv. Change: Stöd för personer som står inför viktiga förändringar i sin ekonomiska levnadssituation. Koll på läget mobil kommunikation för förskoleföräldrar: Ger föräldrar tillgång till information, kontakter och kanaler som rör förskolan. Hybridradion ett personligt lyssnade: Lättanvänd vardagsprodukt som ger tillgång till olika källor av digitalt ljud. IT-tjänster för nöje och fritid Roligare längdskidåkning med Spårkortet: Tjänster för längdskidåkning genom ett spårkort som ger information om skidförhållanden, åktider och annat. Lärspelsportal för nöje och nytta: En digital spelvärld där barn, föräldrar och fritids tillsammans kan upptäcka roliga pedagogiska spel. BluePromo: Modell och test av tjänst för att sprida och använda digitala medier i offentliga miljöer, till exempel musik på stadsbussar. Urban Nature: IT-tjänster för berikande naturupplevelser, som fokuserar på att upptäcka naturen samt förstärka och förlänga upplevelsen. Lineage of Conquest: Tjänst där karaktärer och relationer långsiktigt kan överföras mellan spelversioner i 3D. Voxduell: Ett mobilbaserat musikspel, som erbjuder en mobil sångoch musiktävling. Användardriven utveckling av social webbplats med livesändningar för idrottsrörelsen: Modellstruktur för föreningar att kunna bygga levande webbplatser med amatörlivesändningar. Den mobila sändningsbussen: En bildmixer för live streaming från mobiltelefoner, som möjliggör för flera personer att sända från ett evenemang. RunAlong: En springsite för kvinnor där man skapar löparrundor med kartor för att springa med väninnor eller nya bekanta. Öppet manus Användarskapad teater: En IT-tjänst där människor kan delta aktivt i skrivande av teatermanus i samarbete med andra

10 innovation Grätzelsolceller Nanoteknik för billigare sol-el Grätzelsolcellerna är enklare och billigare att tillverka än traditionella solceller baserade på kisel. De har också mycket bättre designmöjligheter. Ett svenskt projekt ska nu ta fram demonstrator med högre verkningsgrad. Text: tomas eriksson bild: Bo reinerdahl Grätzelsolcellerna, eller molekylära solceller som de också kallas, är ett av de hetaste spåren i jakten på att utvinna sol-el. Överallt i världen startas forskningsprojekt för att förbättra solceller byggda med nanoteknik och varje dag publiceras vetenskapliga artiklar om nya framsteg. Det är framförallt de låga produktionskostnaderna som hägrar. Grätzelsolcellerna ska till låga råvarukostnader kunna produceras av traditionell elektronikindustri eller till och med pappersindustri. I Sverige har ett forskningsprojekt som görs i samarbete mellan Uppsala universitet, KTH och Swerea IVF och som syftar till att ta fram en teknik för storskalig tillverkning av grätzelsolceller fått ett 3-årigt stöd på 21,6 miljoner från VINNOVA och Energimyndigheten. Anders Hagfeldt, professor vid Ångstömlaboratoriet i Uppsala, beskriver projektet som världsunikt. Unikt därför att vi har så stor bredd. Vi går från grundforskning med avancerade metoder till att studera processteg och slutligen uppskalning, säger han. Förutom den låga tillverkningskostnaden och det faktum att det börjat uppstå kiselbrist i världen så ger grätzelsolcellerna helt andra designmöjligheter än i dag konkurrerande tekniker. I dag ser man ofta solceller som fyrkantiga glasklossar. Grätzelsolcellerna kan finnas i allt från biltak till mobiltelefoner. I framtiden kan de också se ut som vanliga hustak eller glasutsmycknader, säger Anders Hagfeldt. Projektet har ett mycket tydligt mål. Om tre år ska forskargrupperna ha tagit fram en demonstrator på 30 x 30 cm att visa upp för potentiella kunder. Helst med en verkningsgrad som gör tekniken konkurrerskraftig med solceller av kisel. Vi har i alla fall identifierat var energiförlusterna finns. Så vårt mål är att komma ifatt kiseln, säger Anders Hagfeldt. n 1 Grätzelsolcellen använder en process som liknar naturens fotosyntes men istället för klorofyll används en tunn porös film av titandioxidpartiklar vars ytor har färgats in på kemisk väg med ett rött färgämne. Den individuella partikelinfärgningen ger en mycket större reaktiv yta och därmed högre verkningsgrad. 3 Den röda färgen absorberar energin från inkommande ljus och elektroner från färgen börjar vandra mot ett ledande skikt av transparent tennoxid. 4 Strömmen av elektroner (elektricitet) leds ut från cellen och passerar igenom till exempel en lampa. Därefter vandrar elektronerna tillbaka till cellens andra halva där de passerar genom en trögflytande elektrolyt av jodid/jod och återgår till den röda färgen. Kretsen är sluten. D För mer information anders.hagfeldt@fki.uu.se

11 FOKUS: bottenfärg Giftfritt även i väster Ekomarine tog förra båtsäsongen fram ett en miljövänlig båtfärg anpassad till den känsliga miljön i Östersjön. Nu har företaget i ett forskningsprojekt som stöds av VINNOVAs Forska&Växprogram utvecklat färgens vidhäftningsegenskaper så att den kan användas även på snabba båtar och snart på svenska västkusten. Text: tomas eriksson foto: lars forsstedt/public image Traditionella bottenfärger som ska hindra växter från att fastna på båtarna är ett stort problem i Östersjön. Färger med koppar är förbjudna sedan Men zink, som finns i de flesta färger i dag, är inte heller problemfritt, för när färgen släpper hamnar zinket i bottensedimentet och dödar vattenrenande organismer som exempelvis musslor. Svenska Ekomarine lanserade förra året en miljövänlig biologiskt aktiv bottenfärg skapad av återvinningsbara material. På land är färgen fullproppad med vegetabiliska proteiner. När den hamnar i vattnet får man en förtätning av mikroorganismer som bryter ner proteinet. Det skapar ett gränsskikt, tunnare än 1 millimeter, längs båtbotten som är så syrefattigt att växterna inte kan eller vill leva där, berättar Mikael Haeffner, forskningsansvarig vid Ekomarine. I nedbrytningsprocessen skapas även metaboliter, exempelvis alkohol, som stoppar de alger som lever utan syre. Årets nyhet är att företaget tagit fram en primer som får färgen att sitta fast bättre. Det löser dels de problem man hade förra säsongen med att färgen kunde lossna från hårt underlag, men gör också att färgen numera kan användas på snabbgående båtar. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med bland andra YKI vid KTH i Stockholm, SP i Borås, Askölaboratoriet och N-Research i Lysekil. Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra vidhäftningen på samtliga underlag. Vi arbetar också med att förlänga livslängden. Båtarna läggs oftast i i maj, men påväxten startar inte förrän i augusti, säger Mikael Haeffner. Att färgen håller över lång tid är ännu viktigare i nästa stora satsning för Ekomarine; att ta fram en färg som fungerar på svenska västkusten. Lyckas Mikael Haeffner berättar att Ekomarine nu satsar på att ta fram giftfri färg svenska västkusten. företaget med detta så ser man, enligt Mikael Haeffner, möjligheter att komma åt betydande delar av den marknad på miljoner kronor som den svenska fritidsbåtssektorn årligen omsätter på bottenfärger. Men vi vill också nå ut till den kommersiella trafiken, då är årsomsättningen för bottenfärger tio miljarder kronor. Forskningen finansieras av försäljning och nyemissioner, vid den senaste emissionen gick bland annat Östersjöstiftelsen in som ägare i Ekomarine, som dessutom två gånger blivit en av vinnarna i VINNOVAs Forska&Väx fick företaget 1,25 miljoner och i slutet av 2008 ytterligare till produktutveckling. Stödet gör det möjligt att påskynda arbetet med en färg för den svenska västkusten, rent konkret genom att kunna lägga ut problemlösningar till företag och institutioner med spetskunskap inom respektive områden, säger Mikael Haeffner. D För mer information info@ekomarine.se

12 VINNOVA strategi Fem vägar ut ur krisen En exceptionell kris kräver exceptionella åtgärder. VINNOVA har till regeringen överlämnat ett strategidokument för framtida tillväxt som bygger på kraftfulla satsningar på forskning och utveckling. Flera branscher kommer att omstruktureras under krisen. Med en kraftfull satsning på FoU och innovation kan vi klara lågkonjunkturen och till och med gå stärkta in i framtiden, säger Göran Marklund, tf 1:e vice generaldirektör vid VINNOVA. Text: Tomas Eriksson Foto: melker dahlstrand VINNOVAs framtidstrategi har fem övergripande punkter som pekar ut en riktning för en framgångsrik framtid för svenskt näringsliv och svensk ekonomi. Punkt 1: Omställning av svensk fordonsindustri för morgondagens efterfrågan. Morgondagen kräver motorer med hela andra miljöprestanda, konstaterar Göran Marklund. Köparna kommer mycket snart att kräva motorer helt utan koldioxidutsläpp. För att nå dit måste vi genomföra innovationssatsningar med mycket radikala mål. Ett sätt att hantera krisens verkningar är att skapa center för långsiktiga FoU och innovationsprojekt för fordonsindustrin, där man fångar upp personer som tvingas lämna sina jobb. Dessa centrum blir då ett sätt att behålla och utveckla kompetensen bland de som tillfälligt blivit övertaliga. Men jag poängterar att det inte handlar om övervintring utan om att jobba med avancerad FoU och innovation med ambitiösa mål. VINNOVA föreslår därför en satsning på 500 miljoner 2009 och 1 miljard kronor per år från 2010 och tio år framåt för utveckling inom fordonsindustrin. Punkt 2: Innovation i SMF och genom innovationsbaserat företagande. Här föreslår VINNOVA ett närmast fyrdubblat anslag till programmet Forska&Väx, 440 miljoner kronor per år mot dagens 120 miljoner. Krisen drabbar småföretagen hårdast, de får inte bara ett efterfrågefall från konsumenter utan också från storföretag och offentlig sektor. Dessutom försvinner riskkapitalet, säger Göran Marklund. I strategiförslaget finns ett förslag för en breddning av Forska&Väx där 200 miljoner kronor, kopplade till andra myndigheters FoU-budgetar, ska stötta upphandlingar från små och medelstora företag. - Kommuners, landstings och myndigheters upphandlingar används alldeles för sällan för att stötta forskning och utveckling genom att efterfråga nya lösningar. Ökade insatser på det området skulle inte bara rädda företag, det skulle också rädda enskilda innovationsprojekt, säger Göran Marklund. Punkt 3: Efterfrågestärkande innovationssatsningar för framtida tillväxtområden. Samarbeten mellan stat och näringsliv som mellan Asea och Vattenfall eller Ericsson och Televerket var en gång i tiden ett svenskt paradnummer. Här vill VINNOVA se en moderniserad form av det arbetssättet. Gamla tiders samarbeten går inte att rekonstruera. Men vi vill se att man i offentliga upphandlingar efterfrågar mer innovativa lösningar, så att upphandlingen blir en viktig faktor för marknadsutveckling och en språngbräda för export. Det kan röra sig om förnybara energikällor eller bussar med helt andra miljöprestanda än i dag, där tillverkarna sedan kan sälja Med en kraftig satsning på FoU och innovation kan Sverige få stärkt ur krisen, enligt Göran Marklund, tf 1:e vice generaldirektör vid VINNOVA. färdigutvecklade produkter på en exportmarknad. För att inte enskilda upphandlare ska behöva ta all risk så föreslår VINNOVA en fond med en kapitalbas på minst tre, men helst tio, miljarder kronor som kan bistå med stöd till innovationsupphandlingar. Dessutom vill VINNOVA att det görs en särskild satsning om 50 miljoner kronor per år för innovationsupphandlingar inom miljöområdet. VINNOVA vill också ge investeringsstöd på en miljard per år till demonstrationsanläggningar inom miljö- och energiteknikområdet. Att de stora företagen numera ofta är globala är ett faktum som måste beaktas, enligt Göran Marklund. Men anser företagen att den svenska marknaden är viktig att vara på för att utveckla innovationer så lägger de också sin utvecklingsverksamhet här, vilket gynnar Sverige. punkt 4: Regionala kraftsamlingar för innovation och konkurrenskraft. Krisen har dragit igång flera regionala satsningar, som arbetet med varselsamordnare. Men Göran Marklund är rädd för att det

13 VINNOVA vill bland annat se en fyrdubbling av anslagen till programmet Forska & Väx. Dessutom vill stötta innovationsupphandlingar från kommuner, landsting och myndigheter. Bilden är från Impact Coating i Linköping. arbetet kan riskera att bli för defensivt. Det är viktigt att varselsamordnarna inte bara kortsiktigt tar hand om arbetslösheten utan också jobbar långsiktigt för tillväxt. Staten bör stötta regionala kraftsamlingar nu när företag och kommuner och landsting är hårt trängda. Vi föreslår en satsning på 200 miljoner kronor per i år i fyra år. Han tar VINNVÄXT som ett lyckat arbetssätt för regionalt samarbete. I VINNVÄXT har man lyckats utveckla ett regionalt ledarskap och man är överens om att man ska ha fokus på framtida tillväxtmöjligheter i ett internationellt perspektiv. De tio åren som programmet pågår ger också möjligheter att göra långsiktiga satsningar. punkt 5: Internationaliseringsinsatser för ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt i Sverige. VINNOVA ser Toppforskningsinitiativet en nordisk kraftsamling för forskning, innovation och näringslivssamverkan inom klimat-, energi- och miljöområdet som ett genombrott för ett nordiskt samarbete. Det är viktigt att ha grannar med hög tillväxt och kan vi hjälpas åt att göra Norden till ett centrum för tillväxt och utveckling så innebär det att Sverige blir starkare. Förhoppningarna på ett kluster i stark utveckling runt Östersjön har kommit av sig lite i takt med att krisen slagit mycket hårt hos grannländerna på andra sidan havet. Men samtidigt har vi bra diskussioner med höga mål inriktade på internationell konkurrenskraft. Det är ett arbete vi vill fortsätta. I övrigt handlar en stor del av det internationella arbetet om att försöka liera sig med de bästa i världen inom områden där också Sverige är starka. Vi har exempelvis ett sådant samarbete med Kina inom IKT och med Japan inom life science. Vi tittar nu också på samarbeten med Indien och Brasilien, ett land med starka tillväxtmöjligheter inom områden där Sverige också är starkt, säger Göran Marklund. Göran Marklund anser att VINNOVA är väl skickat att hantera den typ av tillväxtfrågor som myndigheten pekar på i sitt strategidokument. Vi har erfarenheter av hur man stöttar kraftsamlingar mellan olika aktörer och vi är duktiga på att bedöma och starta projekt av denna typ. De pengar som anslås är knappast en lösning på krisen eller något som påverkar den sjunkande internationella efterfrågan. Men vi vet att relativt små pengar kan göra stor nytta genom att vara katalyserande på ett sätt som får aktörer att ändra riktning och beteenden och starta samarbeten på ett sätt som gynnar Sverige. n

14 KRÖNIKA lars ilshammar Så kan vi lösa fildelningskriget Just nu sitter de lagkloka i Stockholms tingrätt och funderar på om gruppen bakom the Pirate Bay är skyldig eller icke skyldig till brott mot lagen om upphovsrätt. Utgången verkar i högsta grad oviss. Bara två saker är säkra: oavsett domslut kommer domen att överklagas, och oavsett domslut kommer striden mellan upphovsrättsägare och pirater att gå vidare. Redan finns lagförslag som Ipred2 och internationella handelsavtal som ACTA i den politiska pipelinen, medan nya tekniker som StealthNet och Oneswarm för helt anonym fildelning utvecklas. Så kommer fildelningskarusellen att fortsätta snurra och snurra. Ur detta kommer knappast någonting gott: å ena sidan allt repressivare lagstiftning och allt oblygare ingrepp i den personliga integriteten, å andra sidan en snabbt minskande respekt för lagstiftning och rättsväsende. rätten och informationsfriheten. Skulle den ena eller den andra principen lyckas segra på den andras bekostnad leder det till en farlig obalans i samhället. Hittills har den diskussionen varit blockerad av självtillräckliga och mer eller mindre fundamentalistiska uppfattningar från båda sidor. Men nu börjar allt fler inse att lösningen nog måste sökas i samförståndets tecken på det politiska och sociala fältet. I diskussionen om fildelning kommer teknik och teknisk utveckling aldrig att vara oviktig, men framför allt är det politiska och ekonomiska innovationer som behövs. Och för att nå dit krävs att vi först knuffar ut de två stora aktörer som hittills lyckas hålla sig undan på banan. Jag tänker på internet- och telekomoperatörerna, som tjänar feta pengar på fildelning men hittills vägrat att ta något som helst ansvar för vad som fildelas. Jag tänker också våra politiker av alla partifärger som för länge sedan borde ha skapat en arena för samtal och tagit på sig rollen av kompromissingenjörer, istället för att agera lydigt transportkompani för nya direktiv från Bryssel det finns många myter, men alldeles för lite kunskap. Vi får ett polariserat samhälle, där framför allt ungdomar som har vuxit upp på och med nätet känner att deras centrala livsvärden angrips av olika makthavare i mer eller mindre intim förening. Det är också en illusion att tro att det skulle finnas en rent teknisk lösning, som kan avsluta fildelningskriget en gång för alla. Trots en uppsjö av s k lagliga alternativ de senaste åren fortsätter ju den osanktionerade fildelningen i oförminskad skala. En av flera förklaringar till detta olydiga uppträdande är att striden i grunden handlar om en kollision mellan två legitima, och nödvändiga, principer för ett demokratiskt samhälle: upphovs- Operatörerna, som sitter på makten över den fysiska uppkoppling som man behöver för att kunna fildela och i största allmänhet använda nätet, borde tvingas eller övertalas att avstå en del av sina intäkter till dem som får resultatet av sitt arbete konfiskerat och utlagt på nätet för alla att ta del av. Men om det ska kunna ske måste det politiska systemet först börja agera betydligt mera aktivt för att hitta en långsiktig lösning som inte bara leder till att fildelningskarusellen snurrar ytterligare ett antal meningslösa varv. Vi behöver helt enkelt utveckla modeller för hur det ska gå till tekniskt, juridiskt och ekonomiskt att skapa en liten avtappningskran till upphovsrättsägarna på telekombolagens gigantiska intäktsrör. Här borde Sverige, med sin långa tradition av politiska, sociala och tekniska innovationer kunna göra en viktig skillnad. Fildelningens problematik och möjligheter är också ett mångvetenskapligt område där innovationssystemets olika aktörer akademi, teknikföretag, offentlig sektor och inte minst användarna alla har sina givna uppgifter. Först av allt måste vi dock se till att fylla ett stort kunskapsunderskott. Det finns många myter, men alldeles för lite kunskap, om sambanden mellan olovlig fildelning och underhållningsindustrins intäkter. Ska vi kunna orientera oss på kartan mot nya mål måste vi först veta hur verkligheten ser ut. Lars Ilshammar är chef för Arbetarrörelsens arkiv, styrelseledamot i Institutet för framtidsstudier och tidigare ledamot av regeringens IT-kommission.

15 porträtt Rätt tid för svenska bränslen Namn: Lars L. Stigsson Utbildning: Civilingenjör kemi, Lunds Tekniska Högskola Ålder: 56 Familj: Gift, en son Position: Vd i Kiram, styrelseledamot i SunPine AB Fritidsintressen: musik (klassikt, opera), golf (20 i hcp) och militärhistoria. Dold talang: Spelar piano hyggligt. Tajming är en viktig faktor för att en ny teknik ska få genomslag. Och nu är tiden inne för svenska gröna bränslen, om vi ska tro Lars L. Stigsson, som snart lanserar grön diesel gjord på tallolja på den svenska marknaden. Text: Tomas Eriksson foto: jeanette andersson Lars Stigsson räknar upp fem anledningar till varför han anser att det just nu är rätt tid att komma med inhemska gröna bränslen i Sverige: Klimatfrågan. Råvaror finns som inte också kan användas till mat och som därmed troligen blir gynnade både kvot- och skattemässigt. Politiska drivkrafter, både inhemska, europeiska och globala. Inhemskt bränsle är exportvara som samtidigt minskar importen och därmed bidrar till förbättrad handelsbalans i kristider. Sysselsättningen måste öka när andra jobb försvinner. Själv är han högsta grad inblandad i det svenska gröna bränslets framtid. Han har i sitt företag SunPine skapat metoder att utvinna ett andra generationens grönt bränsle ur tallolja, en restprodukt från skogs- och massaindustrin. Nyligen gick skogsbolagen Södra Skogsägarna och Sveaskog samt oljebolaget Preem in som ägare i bolaget. I Piteå bygger vi nu världens första produktionsanläggning för andra generationens gröna bränslen, den ska stå klar nästa år. Produkten som tas fram där kommer att fraktas till Preems raffinaderi i Göteborg för en sista upparbetning. Preem kommer sedan att hantera distribution, marknadsföring och försäljning, berättar Lars L. Stigsson. Anläggningen i Piteå kommer att kosta 250 miljoner kronor och där ska ett

16 Många saker talar för att gröna bränslen kan bli en svensk paradgren, om vi får tro Lars L. Stigsson. 20-tal personer kunna producera kubikmeter grön diesel per år, till ett marknadsvärde av en miljard kronor. En stor fördel med att producera grön diesel av tallolja är att det är en förhållandevis enkel process, utvecklingsarbetet har gått från idé till produkt på fem år. Konkurrerande tekniker har visat sig behöva betydligt längre tid för att gå hela vägen till fordonstankarna. Nackdelen är att tillgången på råvara är begränsad. I Sverige finns kanske potential att bygga två anläggningar, inte mer eftersom det enbart är restprodukter från tall och björk som kan användas. Det finns också möjlighet att bygga ett antal fabriker i USA, Kanada och Japan. Men talloljan från de stora odlingarna av snabbväxande skog som planeras runt ekvatorn är inte särskilt lämpliga för dieselproduktion eftersom de består av eukalyptusträd, berättar Lars L. Stigsson Gasbränsle och metanol De stora mängderna svenskt biobränsle av andra generationen finns snarare att hämta från förgasning av biomassa och svartlut och omvandlad till gasbränsle och metanol, tror Lars L. Stigsson. Det är en teknik med en större tillgång till råvara, men samtidigt en mera komplicerad teknik, utvecklingsarbetet har redan pågått i många år. Ett av de mest framgångsrika företagen med den inriktningen är Chemrec, en gång grundat av Lars L. Stigsson och ett företag som fortfarande arbetar med hans patent som bas för utvecklingsarbetet. Chemrec drog bland annat till sig uppmärksamhet från amerikanska investerare i samband med att förre ambassadören Michael Woods försökte sammanföra svenska energiteknikföretag med amerikanskt kapital. Rent allmänt så tror Lars L. Stigsson att gröna bränslen har goda möjligheter att bli en svensk paradgren. Sverige har i dag stödformer som gynnar en framväxande industri inom det området. Tillsvidare är en skattebefrielse av andra generationens gröna bränslen oerhört viktig särskilt med dagens låga oljepriser. Det är också viktigt att regeringen tillför kapital till forskning, utveckling och såddfinansiering via myndigheter som VINNOVA och Energimyndigheten, säger han. Långsiktighet Det krävs också långsiktiga politiska spelregler om Sverige ska behålla sin position som bäst i klassen, enligt Lars L. Stigsson. Lagstiftningen måste vara förmånlig, tydlig och gälla under lång tid, eftersom det tar tid att ta fram nya bränslen från idé till produkt, säger han och tar EU-kommissionens krav på att fordonsbränsle ska innehålla minst tio procent förnyelsebar energi år 2020 som ett bra exempel. För det är på europeisk och global nivå som de tunga besluten måste tas, om vi snabbt ska få nya gröna bränslen, menar Lars L. Stigsson. Alla krafter måste arbeta för implementeringen av nya bränslen genom att stötta etablering av nya drivmedel och genom att skjuta till pengar för forskning och utveckling. En möjlighet kan vara att höja skatten på fossil koldioxid ytterligare för att användas till satsning på förnyelsebara bränslen. Lars L. Stigsson är till skillnad från

17 porträtt många andra tämligen positivt inställd till fordonsindustrins insatser för övergång till gröna bränslen. På lastbilssidan kan vi se att både Volvo och Scania tar fram nya motorer som kan drivas på grön diesel. Så fort det finns tillräckligt med grönt bränsle då kommer det också att finnas motorer anpassade till det bränslet. Jag tycker också att det händer mycket hos många av biltillverkarna. Däremot tycker han att andra delar av näringslivet skulle kunna göra mera för att bidra till utvecklingen av nya gröna bränslen. Bankerna är oerhört försiktiga. Näringslivet i stort är också väldigt konservativt och lider av kvartalsbokslutspress och har därmed inte den långsiktighet som krävs för att implementera ny teknik, säger Lars L. Stigsson. Vattna de bästa Strider blossar då och då upp om valet av fordonsbränsle, exempelvis om Sverige gjort rätt i sin tämligen ensidiga satsning på etanol eller om staten borde ha lagt resurserna på andra bränslen, exempelvis metanol. Lars L. Stigsson säger att det egentligen inte är någon brådska att välja väg. Vi är fortfarande i ett tidigt skede, så låt många plantor växa och vattna sedan de som växer bäst, säger han. Själv tror han att framtidens bilar kommer att ha en blandning av bränsleteknologier. Men jag tror att de flesta bilar kommer att vara plug in-hybrider med motorer som också drivs av grön diesel. Av de gröna bränslena så tror jag det kommer att visa sig att metanol är den bästa energibäraren. Lars L. Stigsson är uppväxt i en entreprenörsfamilj, som flyttade från Småland till skånska Bjärred när han var 12 år, ett samhälle dit han för övrigt flyttade tillbaka till i vintras efter många år i Saltsjöbaden. Han tog sin civilingenjörsexamen i kemi vid Lunds tekniska högskola Sedan dess har han större delen av sitt arbetsliv verkat som entreprenör och företagsutvecklare, de senaste 23 åren inom pappersoch massaindustrin. I samband med att han slutade på Chemrec efter att ha sålt företaget, köpte han också loss ett antal patent som han själv arbetat fram inom området svavelfri massatillverkning. Med de patenten som så fort det finns tillräckligt med grönt bränsle då kommer det också att finnas motorer anpassade till det bränslet bas startade han företaget Kiram AB och när de svavelfria processerna började fungera så fick Kiram i uppdrag av Kraftliner i Piteå, som under många år varit en pådrivande partner till Kiram, att medverka i ombyggnaden av ett massabruk i Slovakien till Kirams svavelfria process. Det var också inom Kiram som arbetet med grön diesel från tallolja startade, för att sedan knoppas av i företaget SunPine. Besöker slagfält När han inte jobbar så är hans stora intresse militärhistoria. Jag reser en del i Ryssland och besökt historiskt intressanta platser och slagfält som Poltava, Sevastopol och slagfälten längs den finska gränsen. Och han letar ständigt efter nya användningsområden för restprodukterna för massatillverkningen. Att få igång SunPine som vi tänkt är det viktigaste just nu men jag funderar en hel del på en ny metanolreaktor med mycket bättre verkningsgrad och svavelfri massakokning blir mer och mer intressant särskilt om man tänker på nya gröna produkter från massabruket som lignin och viskos/textilråvara... n

18 innovation vinnova syns Ny yrkesgrupp med nya utmaningar Vår tids fokus på kluster har fött en ny yrkesgrupp processledare. Men vilka egenskaper krävs egentligen av en person som ska guida en samling regionala aktörer från critical mess till strategic mass? Oberoende av vilket verksamhetsområde de arbetar inom eller vilket land de kommer ifrån står de flesta processledare inför liknande utmaningar. Det handlar i mångt och mycket om att mobilisera nätverk, skapa engagemang och bygga förtroende. Men hur leder man människor utan att ha någon formell makt eller befogenhet? Hur skapar man entusiasm för idéer vars resultat kanske inte blir synliga förrän om åtskilliga år? Det var några av utmaningarna som processledare från hela Östersjöområdet diskuterade på Vinnovas kurs i Advanced Cluster Facilitation i Köpenhamn. Som en del av programmet Baltic Sea Region InnoNet startades i maj 2008 innovations- och klusterpilotprogrammet, PIC. Inom PIC drivs fyra testpiloter där kluster från minst tre länder runt Östersjön samarbetar. Utbildningstillfället i Köpenhamn inleddes med en teorigenomgång kring definitioner av kluster. Med teorin som bas följde diskussioner kring de mest angelägna utmaningarna som: hur man mobiliserar nätverket av partners hur viktigt det är att ha en tydlig vision som klustermedlemmarna kan identifiera sig med och att fylla med innehåll hur denna vision kan konkretiseras i form av en handlingsplan. Vikten av att välja rätt styrelse för sitt kluster var en viktig fråga liksom utmaningen att få människor från Triple Helix att dra åt samma håll. Akademin arbetar enligt tidscykler på fem till tio år, offentlig sektor på fyra år och industrin vill se resultat inom sex till tolv månader. Att få dem att prata samma språk är inte alltid lätt, säger Philip Stankovski, som leder piloten inom informations- och kommunikationsteknik. I transnationella klusterpiloter blir utmaningen ännu större eftersom det handlar om att få Triple Helix-aktörer i minst tre länder att förstå varandra. Skandinavien och Baltikum har helt olika sätt att strukturera arbetsdagen och lösa problem, säger Gints Janums från Latvian Investment and Development Agency i Danmark som kommer från Lettland med arbetat i Danmark i många år. Philip Stankovski berättar om utmaningen att få alla inom ett Triple Helix-system att prata samma språk. Skandinaviska länder är mer processorienterade, de vill ha många förslag på lösningar och analyserar gärna och länge. I Baltikum är vi impulsiva. Vi vill ha action och sedan får tiden utvisa om vi gjorde rätt eller fel, säger han. Janums tror att kulturella skillnader, orsakade av olika förutsättningar, historik och sammanhang, skapar mer friktion i samarbetet än man föreställer sig. Skandinaver har ibland svårt att tro att vi i Östeuropa kan åstadkomma något, vilket kan vara frustrerande, säger han. Att många processledarutmaningar trots allt är desamma oavsett land eller bransch hjälper dock till att brygga kulturella klyftor. Det är så värdefullt att få höra historier från andra processledares vardag. Det stärker självförtroendet när man inser att man inte är ensam om sina bekymmer, säger Inger Ahlden från Livsmedelsakademin i Skåne. Hon, liksom många andra, ser en oroande tendens att processledarna tar Bogumil Hausman är programansvarig inom innovations- och klusterprogrammet PIC. på sig för mycket jobb. När en stor del av kunskapen och kontakterna står och faller med en enda person riskerar denna att bli en flaskhals för hela klustrets utveckling. Jukka Lahteenkorva, en av de finska deltagarna påminner om att man i Europa ändå har kommit längre än många i det avseendet. Vi har åtminstone ett ord för nej det har inte japanerna, säger han och skrattar. Nästa utbildning hålls i april på temat strategier och analys av värdekedjor med Danmark som värd. I juni anordnar Innovation Norway en utbildning i kommunikation och varumärkesbyggande av kluster. Text: Kajsa Linnarsson