Mörbyskolan Danderyds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mörbyskolan Danderyds kommun"

Transkript

1 Mörbyskolan Danderyds kommun Christina Cicki Granberg, Tyresö kommun Pelle Laag, Nacka kommun Ann Ålander, Ekerö kommun Observation vecka år 2009

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Ansvar och inflytande för elever Bedömning och betyg Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Mörbyskolan är en kommunal grundskola skolår 7-9. Mörbyskolan har ca 430 elever, skolår 7 har fyra klasser och skolår 8-9 har sex klasser i varje skolår. Skolan ligger centralt i Danderyds kommun nära kommunikationer. Eleverna kommer i första hand från närområdet men även från närliggande kommuner. Mörbyskolan har ett eget tillagningskök. Eleverna har inom sina lokaler ett café som sköts av skolans personal i samarbete med fritidsförvaltningen. Idrottsundervisningen sker i en intilliggande byggnad och i skolans närhet ligger även en simhall. Ledning Skolans ledningsgrupp består av rektor och biträdande rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten och personalen. Biträdande rektor är även med 50% av tjänsten ämneslärare på skolan. Skolans pedagogiska ledningsgrupp består av rektor, biträdande rektor och de tre arbetslagsledarna. Organisation Skolan är organiserad i tre arbetslag ett för årskurs 7, ett för årskurs 8 och ett för årskurs 9. Elevantalet i klasserna är ca 25. I varje arbetslag finns klassernas mentorer och ämneslärare. Skolans lärare är även indelade i sju olika ämneslag med en ämnesansvarig. Eleverna har en elevrådsstyrelse bestående av två elev från årskurs 7, två elever från årskurs 8, fyra elever från årskurs 9 samt två lärare som tillsammans med eleverna leder utvecklingsarbetet med elevrådet. I elevrådsstyrelsen finns en representant för klasstödjarna på skolan. På Mörbyskolan finns som stöd till eleverna ett Elevvårdsteam, ett Vuxenteam, ett Lärcentrum och en mindre samundervisningsklass för sex elever som behöver särskilt stöd där vissa av gruppens elever är inskrivna i den obligatoriska särskolan, andra inte. Elevvårdsteamet består av skolsköterska, SYV (studie- och yrkesvägledare), kurator samt tre lärare. Skolsköterska, SYV och kurator deltar i arbetslagens möten. I Vuxenteamet ingår kurator och fem lärare som har som uppgift att stödja klasstödjargruppen och arbeta mot kränkningar på skolan. Lärcentrums verksamhet riktar sig till elever som riskerar att inte nå målen i svenska, matematik och engelska. SYV, skolsköterska och kurator har vardera ca ¾-tjänst. Övrig personal på skolan är expeditionspersonal (2 st.), skolmåltidspersonal (3 st.), vaktmästare och en biblioteksassistent med 75% anställning. Skolan har ett föräldraråd där rektor och biträdande rektor ingår. Mörbyskolan har en personalstyrka på 51 medarbetare. 4

5 Observationens metod Innan vi startade observationen tog vi del av skolans styrdokument. Vi tog även del av information som finns på Mörbyskolans hemsida. Vi observerar Mörbyskolan, under tiden 12/10 14/10, 16/10 och 19/10 genom: Korta intervjuer (5-20 min) med 55 elever som representerar alla skolår och utvalda av oss observatörer. Lektionsbesök hos samtliga lärare med något undantag. Kortare och längre intervjuer med 19 pedagoger. Intervju med rektor och biträdande rektor vid två tillfällen samt spontana samtal. Intervju med vuxenteamet. Intervju med skolsköterska. Intervju med vaktmästare. Intervju med biblioteksassistent. Observation av två arbetslagsmöten. Intervju med två arbetslagsledare. Observation av två ämneslagskonferenser. Observation av två elevråd. Intervju med elevrådsstyrelsen. Observation vid klasstödjarmöte. 5

6 Målområden Normer och värden Beskrivning Mörbyskolan har en väl förankrad och konkret likabehandlingsplan utarbetad av vuxenteamet. Elever och föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet vid höstterminens början. All personal utvärderar handlingsplanen varje läsår. Flera elever säger att de sällan märker av mobbning och trakasserier. Om det ändå sker säger eleverna att de tar upp dessa händelser med lärarna eller kanske med klasstödjarna. Skolan har ordningsregler som många elever säger sig inte känna till. Vi får svar som det är bara att använda sitt sunda förnuft och liknande lydelser. Under vår observationsvecka har ett arbete påbörjats med att revidera ordningsreglerna. I korridorer råder ett lugn, vi hör få svordomar och kränkande tillmälen. Elever och lärare är noga med att passa tider. Lärarna har ett konsekvent förhållningssätt till sen ankomst. Vi noterar att elevskåpen inte är placerade årskurs- eller klassvis och att eleverna umgås över årskursgränserna. Mörbyskolan har livskunskap på schemat en gång i veckan, ca 25 minuter. Livskunskapen planeras årskursvis och av eleverna får vi veta att det oftast är väl förberedda lektioner. Vid ett tillfälle närvarar vi vid en livlig diskussion om farorna med internet. Vi ser under vår vecka att elever och lärare bemöter varandra med respekt och med en vänlig samtalston. Nästan alla elever vi intervjuar uttrycker att det är en god sammanhållning på skolan. De säger att lärarna bryr sig, att man får vara sig själv, man kan vara med alla, vissa kommer i märkeskläder, men har man inte märkeskläder bryr sig ingen om det. Under vårt besök ser vi att musikläraren lyssnar på varje elev i årskurs 9 när de sjunger och spelar gitarr individuellt. Efterföljande lektion uppmuntrar läraren samtliga elever med orden kom ihåg att ni alla har en röst som kan utvecklas. En elev som har svårt att följa undervisningen säger att hon kompenserar detta genom att läsa hemma cirka två timmar varje dag, ibland tre. Två elever vi intervjuar säger att kompisars resultat är mer stressande än kravet från lärarna. Några andra elever säger att vi har tagit skolan seriöst från början i sjuan och känner oss därför inte så stressade. Många elever tycker att det är för många prov vissa veckor och därför har en sms-kedja startat med ett upprop att manifestera mot stressnivån genom att alla en bestämd dag klär sig i svarta kläder. Några lärare som blir varse om aktionen föreslår att också lärarna ska klä sig i svart denna dag. Skolan har ett provschema som ska förhindra att eleverna har fler än två prov per vecka. Vi ser att lärare i hög grad försöker följa provschemat. Under en lektion när läraren går runt och meddelar ett provresultat individuellt för eleverna, hör vi att en elev med resultat på VGnivå retar ett par andra elever med resultat på G-nivå genom att kalla dem G-barn upprepade gånger. I syfte att minska studiestressen för eleverna har Mörbyskolan anlitat en extern föreläsare i studieteknik för att skapa goda studievanor. Genusfrågorna har ingen handlingsplan och vi ser inget medvetet arbete som pågår kring dessa. Vi ser dock många exempel där det fungerar på ett bra sätt. Vi ser flickor och pojkar delta på lika villkor på idrottslektionen och i slöjden. På idrotten ser vi volleybollmatcher där flickor och pojkar spelar tillsammans och på textilslöjden broderar alla med samma lust. 6

7 Idrotten har även dans för alla på schemat. I arbetet på andra lektioner vi besöker får både flickor och pojkar komma till tals lika mycket. Vi ser att det är naturligt att flickor och pojkar umgås och samarbetar även utanför klassrummet. Vi ser inte att cafeterian utnyttjas i någon större utsträckning. I kvalitetsredovisningen står att fritidsledarnas närvaro i cafeterian är viktig som en vuxenkontakt utan bedömarfunktion. En elev uttrycker att det är helt kasst, det är inte öppet när vi är lediga. En annan önskar att cafeterian ska vara öppen på eftermiddagen när man är hungrig. I skolans verksamhetsidé står det om Mörbyskolans goda stämning och starka vi-känsla och att den gör att eleverna trivs och är trygga. Vi upplever att stämningen på skolan är god och att det råder arbetsro på lektionerna och även i korridorerna. Lärarna vi talar med vittnar om det öppna och tillåtande klimatet i lärarkollegiet. Elevvårdsteamet ansvarar för att ett aktivt arbete bedrivs mot kränkningar mellan elever på skolan. Vi är med under ett av Elevvårdsteamets möten. Under mötet avhandlas ett tiotal elevärenden med förslag till åtgärder. Alla i Elevvårdsteamet deltar på samtliga arbetslagsmöten enligt ett rullande schema. Representanter från Vuxenteamet träffar klasstödjarna var tredje vecka då de har diskussioner och genomför utbildande övningar som ett arbete mot kränkningar på skolan. Vi är med vid ett sådant möte där 28 av 30 klasstödjare deltar. Vi ser att alla tar sitt uppdrag på stort allvar. Vid ett arbetslagsmöte lyssnar vi på en genomgång av en klass där elevers olika problem tas upp. Diskussion om åtgärder från skolan saknas vid detta tillfälle. Vid ett tillfälle säger dock en lärare vad är det för hjälp hon vill ha? I ett protokoll från ett annat möte kan vi läsa att varje elevvårdsärende avslutas med förslag till åtgärd från skolan. Vid vårt besök ser vi en välstädad och klotterfri skola. I matsalen råder ett lugn och de flesta elever vi talar med är nöjda med maten. Frånvaron i skolan är låg enligt lärarna vilket vi också får ett intryck av. Bedömning i text Skolans likabehandlingsplan är välskriven och det är bra att den är tydlig och konkret. Förtroendet eleverna visar för de vuxna i skolan är en styrka. Uppförandet hos eleverna är gott trots att ordningsreglerna inte är synliga och att eleverna säger att de inte känner till dem. Det är bra att de aktualiseras vid revideringen. Ämnet livskunskap tycks hanteras på ett seriöst sätt. Sammanhållningen och arbetsklimatet på Mörbyskolan upplever vi under hela observationsperioden som mycket god. Eleverna tar skolan på allvar, vilket ibland får till följd att de känner sig stressade av kamraters betyg och resultat. Vi bedömer att det är ett sundhetstecken för Mörbyskolan att elever kan uttrycka sina synpunkter på stress på ett så påtagligt sätt, som en manifestation, och att det tas emot med förståelse från lärarna. Det är bra att skolan uppmärksammar detta problem genom att anlita föreläsare för att motverka stress. 7

8 Flickor och pojkar umgås och arbetar på ett bra sätt tillsammans. Genusfrågorna bör trots det få en handlingsplan och någon som bevakar frågorna. Cafeterian är bra placerad och bra möblerad. Elevernas önskemål om öppettider med mera bör uppmärksammas. Engagemanget för cafeterian från de vuxna upplever vi som lågt. En stor tillgång i skolan är personalens engagemang och det arbetsklimat som råder. Det är positivt att elever upplever de vuxna som respektfulla. Ingen är anonym i skolan. I korridorer råder ett lugn, som delvis kan förklaras med att elevskåpen inte är placerade årskurs- eller klassvis. Elevvårds- och Vuxenteamets arbete är effektivt och deras kontakter med arbetslag och klasstödjare är utmärkt. Eleverna verkar tycka att klasstödjarna utför ett viktigt arbete genom att visa en god närvaro. Vi tycker att diskussioner om elevers problem mer ska fokuseras kring vilka förbättringsåtgärder skolan kan vidta. Den låga frånvaron och den goda miljön är ett tecken på trivsel i skolan. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning I Mörbyskolans arbetsplan står det att det råder samsyn om följande; eleven i fokus, vårt förhållningssätt är det betyder något för mig att det går bra för dig och kunskapen i centrum, en kunskap med kvalitet, där eleverna lär för framtiden. Många elever vi talar med berättar att lektionerna är väl organiserade, alla läxor följs upp och lärarna bryr sig och har koll. Vi ser att de pedagogiska metoderna varierar. Vid lektionsbesök ser vi många exempel på traditionell katederundervisning och lektioner styrda av läroböcker, men vi besöker även lektioner där elever organiseras i grupper. Datorer och annan IT-utrustning används ofta under 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

9 arbetspassen. I trä- och metallslöjden hör vi om en elev som på nätet hittat en stol med design från tidigt 1900-tal som han vill göra. På en språklektion visas en film och eleverna diskuterar självständigt filmens innehåll. Vid några no-lektioner utmanas eleverna i sitt tänkande omkring alfa, beta och gammastrålar. Vi kan se att innehållet i idrottsundervisningen är varierat med till exempel bollspel, dans, brottning och pingis. Ett moment i idrotten för högpresterande elever består i att de själva ska leda en grupp barn/ungdomar i ett arbetspass där de själva planerar tidsåtgång, musik och de redskap som behövs. En elev säger att lärarna ställer krav som får en att klara mer än man tror. En elev vi talar med säger att han tycker att matematikundervisningen är tråkig, jag vill inte bara räkna tal efter tal i boken utan man skulle få göra roligare saker. Matematikundervisningen sker i samtliga årskurser på tre olika nivåer, bas- mellan- och fördjupning. Det är alltid eleven själv i samråd med lärare och vårdnadshavare som önskar en nivå. Antalet grupper bestäms utifrån elevernas önskemål och lärarnas pedagogiska bedömning. För att få ytterligare stöd för grupperingen görs en diagnos. När vi besöker de olika grupperna ser vi inte något laborativt material eller utmaningar där de får samarbeta och lära av varandra. I efterhand säger rektor till oss att det finns mycket laborativt material och utmaningar som också används relativt flitigt. Vi ser i vissa andra ämnen att lärarna har svårigheter att rätta undervisningen efter elevernas skiftande förmåga. Lärarna syns dock medvetna om problemet och har till exempel gjort mindre grupper i no ett arbetspass i veckan. Det finns en ambition på Mörbyskolan att arbeta mer tematiskt över ämnesgränserna. Vi hör om eller ser få ämnes- och eller årskursövergripande aktiviteter med undantag av några temadagar såsom Nobeldagen, Sjuornas dag och ett ANT-tema. Ytterligare ett exempel är skrivardagen som förbereds under vår vecka genom att eleverna bestämmer sig för vad de ska skriva om och hur de kan disponera skrivandet. De flesta elever deltar i diskussioner och använder ett ordrikt språk. Läraren ställer ofta frågor även till de mer passiva eleverna och även då får de uttömmande svar. Elevernas vardagsspråk är vårdat. För elever i behov av särskilt stöd har skolan inrättat ett Lärcentrum. För att få detta stöd krävs en pedagogisk kartläggning av eleven och att eleven har ett åtgärdsprogram. En handlingsplan för dyslexi finns. Det vanligaste ska vara att eleven inte har material med sig från ämnesläraren. Vi ser en lektion med åtta elever som i sitt språkval har förstärkt svenska och engelska. Eleverna kommer med olika läromedel och specialläraren, som är ensam, ger stöd efter var och ens behov. Alla eleverna är fokuserade på sin arbetsuppgift och stämningen är god och rofylld. På de flesta arbetspass är det färre elever. Vi får också veta att Lärcentrum kommer att få förstärkning med en tjänst. En elev som börjat nyligen i skolan uttrycker att att nu förstår jag vad jag gör och vad jag ska lära mig. Lärcentrum är bra. Vid vårt besök i samundervisningsklassen ska gruppen gå till simhallen. Stämningen är trivsam och tillåtande. Klassen deltar i de praktiskt-estetiska ämnena på skolan samt har no med en no-lärare. Ett väl etablerat samarbete finns med lärarna i dessa ämnen. En flicka kan inte följa med till simhallen, men får en annan uppgift, att fortsätta tälja sin träfigur. Vi kan se en arbetsglädje i att prestera ett bra resultat. 9

10 Sju elever med annat modersmål får sin undervisning i detta på närliggande skola. Även SVA-undervisningen (svenska som andraspråk) ges på annan skola förutom en mindre grupp som har del av SVA på Mörbyskolan med utbildad SVA-lärare. Rektor säger att ett arbete pågår med att försöka förlägga all SVA-undervisning på Mörbyskolan. Arbetet och resultaten i trä- och metallslöjden dokumenteras med foto och en elevtext om tillvägagångssättet och sparas i en omfattande exempelsamling där andra elever kan hämta inspiration. I elevtexterna hittar vi rubriker som beskriver arbetsprocesser och utvärderingar av arbetsinsatsen. I textilslöjden har elever också dokumenterat sina arbeten i en exempelsamling med arbetsbeskrivningar och mönster. I glasmontrar ser vi färdiga slöjdalster. Väggarna i Mörbyskolan används för övrigt i liten utsträckning till att visa elevarbeten. Mörbyskolan är väl utrustad med moderna datorer. Lärare har i arbetsrummet sin egen dator och varje klassrum är utrustad med cirka tre-fyra datorer och fast installerad datavideoprojektor. Skolan har också en välutrustad datasal och datorer i biblioteket. Datasalen är inte tillgänglig för elever utan vuxen närvaro. Vid två tillfällen i veckan har eleverna tillgång till läxhjälp. Vid det ena tillfället tjänstgör en ma/no-lärare och vid det andra en sv/so-lärare. Vid vårt besök finns ett 30-tal elever i rummet och andra jobbande utanför som säger sig inte få plats i klassrummet. De flesta arbetar inför ett prov och läraren är mycket flitigt använd. En elev säger att man inte behöver plugga hemma så mycket. En annan elev vi intervjuar säger att hon använder två till tre timmar om dagen till läxor och hemarbete för att hänga med i studietakten. Samma elev säger samtidigt att hon önskar mer varierande lektioner och mer självständigt arbete. Elever i skolår 9 har PRAO (praktisk arbetslivsorientering). SYV har en platsbank och är ytterst ansvarig. SYV berättar att eleverna själva oftast hittar sina praktikplatser. Rektor berättar att de har ett samarbete med Danderyds gymnasium. Eleverna på Mörbyskolan kan läsa gymnasiets A-kurs i matematik. Inom ramen för elevens val kan eleverna välja First Certificate of Cambridge, en kurs som erbjuds svenska elever av Cambridge University. Skolan deltar också i matematiktävlingar för alla elever. Bedömning i text Vi upplever att Mörbyskolans förhållningssätt det betyder något för mig att det går bra för dig genomsyrar verksamheten. Vi bedömer att elever och lärare deltar i lärandet med intresse och engagemang. Skolan har i alla skolår en varierad undervisning under skoldagen även om den traditionella katederundervisningen dominerar i de teoretiska ämnena. Vi bedömer att spridningen på elevernas kunskaper är stor och att lärarna därför har en stor utmaning i det läroplanen skriver om kunskaper Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former. Idén med nivågruppering i matematik är bra, men det är viktigt att samtidigt utnyttja möjligheterna till att Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Idrottslärarnas upplägg där 10

11 eleverna själva får leda och planera vissa moment är utmärkt och lärorikt då eleverna kan använda sig av hela sin förmåga. De temaarbeten skolan har tycks fungera bra och det är positivt att ambitionen finns att utöka det ämnes- och årskursövergripande arbetet. Skrivardagen är ett utmärkt initiativ. Vi upplever att skolan har en låg tolerans mot dåligt språkbruk, vilket är en av orsakerna till det vårdade vardagsspråket. Lärcentrum är en väl fungerande enhet där elever får stort stöd i en lugn arbetsmiljö. Det är viktigt att Lärcentrum får ytterligare resurser. Samundervisningsklassens verksamhet tycks väl fungerande. Dokumentationen som görs i såväl trä- och metallslöjd som textilslöjd är föredömlig! Den synliga dokumentationen av elevernas arbete i övrigt på skolan kan förbättras. Lärarna i skolan använder den befintliga IT- tekniken som ett naturligt redskap och komplement i lärandet. Elevernas tillgång till datasalen är tyvärr något begränsad. Efterfrågan på skolans läxhjälp är större än resurserna räcker till. Större resurser tror vi skulle utnyttjas på ett effektivt sätt och hjälpa fler elever att uppnå sina mål. Mörbyskolan är bra på att tillgodose högpresterandes behov genom samarbete med Danderyds gymnasium och Cambridge University. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Mörbyskolan har trivsel- och samarbetsregler. Vi ser inte reglerna uppsatta i skolan, men de verkar ändå väl förankrade hos eleverna. Vi ser att elever kommer i tid, har med sig material till lektionerna, sköter mobiltelefonerna på ett bra sätt och har sina ytterkläder i skåpen. Elevens ansvar för och inflytande över det egna lärandet blir tydligt vid många tillfällen under vår vecka. I all slöjd har varje elev en loggbok där de planerar, utvärderar och reflekterar över sitt arbete som en självklar del av undervisningen. På idrottslektionen tar eleverna själva en stor del av ansvaret för organisationen av lektionen. På en so-lektion får eleverna välja mellan olika läxuppgifter. På flera lektioner ser vi att läraren arbetar med tankekartor. De låter 11

12 elevernas tankar och åsikter bygga upp en tankekarta på tavlan som sedan används som underlag för anteckningar och vidare studier. Vid ett lektionsbesök hör vi att läraren och eleverna diskuterar hur mycket tid de ska ha för ett kommande prov i so. Eleverna önskar en längre provtid och läraren tillgodoser detta genom att både tidigarelägga starttiden och använda efterföljande rast för att förlänga provtiden. Mörbyskolan har jourgrupper. Under läsåret har alla elever under någon vecka ansvar för olika uppgifter såsom att ta bort klotter, att handla till hemkunskapen, att plocka papper och att torka av bord i matsalen. Elever säger att detta är en viktig uppgift och att om de missköter uppgiften får de göra om arbetet påföljande vecka. Mörbyskolan har satsat på att bygga upp en väl fungerande elevrådsverksamhet. Mörbyskolans klasser har varje vecka femton minuters klassråd utom var tredje vecka då elevrådet sammanträder. Vid vår observation deltar vi inte på något klassråd då det är elevrådsvecka. Varje årskurs har ett eget elevråd med två valda elevrådsrepresentanter från varje klass. Vid våra besök på elevrådsmöten ser vi engagerade elever som tar elevrådsarbetet på allvar. Biträdande rektor deltar i mötet. Elever kommer vid mötet bland annat med ett förslag om att starta en skoltidning. De motiverar sitt förslag med att det känns som om det behövs lite kul i den här skolan. Deras förslag får ett mycket positivt mottagande från de övriga eleverna och inte minst från biträdande rektor. För skolan övergripande frågor går vidare till elevrådsstyrelsen. Elevrådsstyrelsen sammanträder före och efter varje elevrådsmöte. De förbereder frågor och sammanställer resultat och skickar olika frågeställningar vidare till skolledningen. Förutom sammanträden träffas styrelsen en gång i veckan för att kolla läget. Enligt eleverna i elevrådsstyrelsen är deras uppgift att göra skolan bättre. De upplever också att de får mycket bra respons från skolledningen i olika frågor och att flera av deras förslag har blivit verklighet. Skolan har ett föräldraråd där rektor och biträdande rektor ingår, som träffas två gånger per termin. Via hemsidan har föräldrar och elever tillgång till SchoolSoft, som är en välutvecklad informationskanal och ett kommunikationsverktyg. På SchoolSoft finns samtalsunderlag inför utvecklingssamtalet, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner, frånvaro, scheman, läxor och provresultat. Bedömning i text Att elever är noggranna att följa trivsel- och samarbetsreglerna och tycker de är viktiga har betydelse för det goda arbetsklimatet i skolan. Eleverna kommer till tals och klimatet är tillåtande. Lärarna tar elevernas förslag och åsikter på allvar. Eleverna får ta ansvar i undervisningen. Eleverna känner att loggboken i slöjden är till nytta för att de ska nå sina mål. Även för andra ämnen kan en loggbok vara en styrka, som ett redskap för reflektion och egen utveckling. Vi bedömer att en loggbok skulle vara enkel att införa i flera ämnen då eleverna redan har en rutin och vana att använda den. Systemet med jourgrupper fungerar mycket bra. Under vårt besök ser vi att eleverna tar sina arbetsuppgifter på allvar och det bidrar till mindre skadegörelse. 12

13 Organisationen kring elevrådsarbetet är föredömlig och arbetet är viktigt för eleverna. Det är bra att skolledningen visar respekt för arbetet och för de beslut som fattas. Redskapet SchoolSoft används på ett imponerande sätt. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Bedömning och betyg Beskrivning Alla ämnen på skolan har utmärkta, konkreta och tydliga betygskriterier. Vi ser i de flesta klassrum de kvaliteter som krävs för olika betyg uppsatta på väggarna. Betygskriterierna finns också på hemsidan. Vid så gott som alla våra intervjuer med eleverna har de kunskap om vad som krävs i olika ämnen. Vid ett flertal tillfällen hör vi lärare reflektera tillsammans med en elev om var i utvecklingen eleven befinner sig. Vi hör också att läraren ofta återkommer med måldiskussioner under lektionerna. Flera lärare berättar att de låter eleverna utvärdera såväl undervisningen som sina egna prestationer muntligt eller skriftligt. Vi ser i ett utvärderingsdokument frågan Vad kan läraren tänka på? En skriftlig fråga som förberedelse inför medarbetarsamtalet är Hur arbetar du för att eleverna ska nå målet? Läroplanens strävansmål ser eller hör vi inte talas om under vårt besök. Eleverna på Mörbyskolan når dokumenterat höga resultat. Skolans genomsnittliga meritvärde år 2008 är enligt skolverket 244,6 och samtliga skolor i riket har ett genomsnittligt meritvärde på 209,3. Matematiklärarna i åk 8 låter eleverna utvärdera sina egna provresultat på ett särskilt formulär. På samma formulär gör sedan läraren en utvärdering av elevens provresultat. Detta gör de, enligt en lärare, för att eleverna ska lära sig att förstå skillnaden mellan G-VG-MVG-kvalitet och för att eleverna ska träna på att förklara hur de tänker. En hemuppgift i ett annat ämne består i att producera frågor på olika betygsnivåer. Vi ser vid flera lektioner elever arbeta med förståelsen för de olika nivåerna. Matematiklärare berättar att de gjort om sina prov i matematik för att de ska efterlikna nationella proven och för att komma bort från poängbedömning och i stället beskriva resultat i G-kvalitet, VG-kvalitet eller MVG-kvalitet. Proven är uppdelade i två delar; en G-del som eleverna måste klara för att uppnå G-kvalitet och en frivillig VG/MVG-del. Elever vi talar med berättar att de fick testa de nya proven och sedan rösta om de ville använda dem eller gå tillbaka till den gamla sortens prov. En elev sa jättebra, man får nu dubbelt så mycket tid till proven. Skriftliga omdömen och provresultat tar föräldrar del av på SchoolSoft. Elever tycker att utvecklingssamtalen fungerar bra och att de får komma till tals. För IUP (individuell utvecklingsplan) finns en gemensamt framtagen mall för alla årskurser på skolan. Planen är framåtsyftande. 13

14 Betygskriterierna har tagits fram i samarbete med de andra högstadieskolorna i kommunen. Ett övergripande strukturerat samarbete om betygssättning saknas. Det finns dock önskemål bland lärarna att samarbeta för att få en mer likvärdig betygssättning. Bedömning i text Mörbyskolan har ett högt meritvärde vilket stimulerar elever och ger nöjda föräldrar. Vi bedömer att betygskriterierna är tydliga och att eleverna är väl medvetna om sina mål. Underlagen inför utvecklingssamtal är enhetliga och tydliga. Det är dock viktigt att strävansmålen blir synliggjorda. Lärarnas ambition att få eleverna att förstå vad som krävs för de olika betygskvaliteterna är viktig och bra. Viljan att förbättra matematikproven bidrar även till att öka förståelsen för de olika betygskvaliteterna. Det är viktigt för alla att utvärdera sin egen undervisning. Vi tycker att det redan finns flera bra exempel på olika utvärderingsformer på skolan. SchoolSoft används på Mörbyskolan på ett utmärkt sätt för kommunikation och information om elevernas resultat och utveckling. Elevernas IUP är framåtsyftande och tydlig. Att formen är gemensam för alla årskurser förstärker tydligheten för elever, personal och föräldrar. För att säkra likvärdigheten i bedömningar är det bra med det kommunövergripande samarbetet. Ett mer strukturerat och övergripande samarbete mellan skolans lärare och även med andra skolor är viktigt för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Rektor har tre grundläggande fokusområden för Mörbyskolan, Eleven i fokus, Trygghet och en Välskött skola. Eleven i fokus sammanfattas med Det betyder något för mig att det går bra för dig. Rektor vill att satsningar görs på ett brett lärande för alla elever, på kunskapsutveckling, social kompetens, höga förväntningar och hög måluppfyllelse. Trygghet sammanfattas med att Vi är varandras arbetsmiljö där nolltolerans mot mobbing och trakasserier ska råda och att det finns omtanke, delaktighet, trivsel, glädje och arbetsro. Den välskötta skolan ska ge ordning och reda, ge tydlighet i en väl fungerande organisation där läroplanen genomsyrar verksamheten. Skolans mål som beskrivs i skolans lokala arbetsplan är framarbetade av personalen i utvecklingsgrupper våren -09 utifrån en självvärdering som utfördes våren -08 enligt Qualis 2 kvalitetssäkringsmodell. Målen läsåret 09/10 som utgår från rektors verksamhetsidé som arbetats fram i hela personalgruppen är 2 Qualis är ett certifieringsarbete. Qualis-trappan, som har sju steg, är en beskrivning av hur en kvalitetsskola ser ut och hur den kan utvecklas. 14

15 att bilda väl fungerande arbetslag lyfta fram Mörbyskolan som en attraktiv skola förbättra skriftliga omdömen och bedömarkompetensen utveckla elevernas delaktighet utveckla ett samarbete med Danderyds gymnasium Skolan har detta läsår bildat tre arbetslag med fokus på elevernas lärande och större möjligheter till ett ämnesövergripande arbetssätt. En stående punkt på arbetslagens dagordning är pedagogiska frågor, som ibland används till gemensam planering. Skolan har under veckan vi observerar utformat en ny tydligare hemsida vilket är ett led i att göra Mörbyskolan mer attraktiv. Nya skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner har arbetats fram inför höstterminen -09. Skolan har använt sig av extern hjälp. Vi kan vid ett flertal tillfällen förstå att frågan om elevernas delaktighet har hög prioritet hos ledningen och lärarna. En elevrådsverksamhet har byggts upp och arbetslagsledarna säger att ett prioriterat område för dem är elevernas inflytande i undervisningen. De säger också att alla vill arbeta ämnesövergripande och är bra på att ta emot nya idéer. Mörbyskolan har en plan för en gemensam studiedag för lärarna med Danderyds gymnasium för pedagogiska diskussioner och för att skapa fler möjligheter för ämnesutbyte. Mörbyskolan har påbörjat möjligheten för elever i årskurs 7 och 8 att på Elevens Val-tid arbeta med mer avancerad matematik och eleverna i åk 9 har möjlighet att läsa MaA-kursen (gymnasiekurs). Kvalitetsredovisningen har skrivits december -08 av den föregående skolledningen. Den lokala arbetsplanen är framarbetad under våren -09 av Mörbyskolans personal utifrån nuvarande skollednings verksamhetsidé. Arbetet bedrevs i utvecklingsgrupper, ämnesgrupper och i andra gruppkonstellationer. Frågorna har också diskuterats i föräldraråd och elevråd. Kvalitetsredovisningen har inte utvärderats av personalen. Kompetensutvecklingsplan görs enligt skolledningen och lärare utifrån de medarbetarsamtal som förs. Skolans gemensamma kompetensutveckling har under året handlat om skolans lokala mål. Vi ser inte någon dokumenterad kompetensutvecklingsplan för skolan. Mörbyskolan har en tydligt utarbetad handlingsplan för övergången mellan årskurs sex och sju. Bland annat besöker sexorna sin nya skola och träffar lärarna och sina nya klasskamrater på våren. Skolan har en kick-off-dag i september som kallas Sjuornas dag som anordnas av vuxenteamet och klasstödjarna. SYV har gymnasieinformation i årskurs åtta och nio och för föräldrar. Eleverna har möjlighet att gå på gymnasiemässorna. Inför gymnasievalet görs en intresseprofil på samtliga elever i årskurs nio och SYV har enskilda samtal med varje elev. Bedömning i text Som ny skolledning på Mörbyskolan tycker vi att den har lyckats finna de utvecklingsområden som skolan behöver prioritera först. Rektors verksamhetside formuleras i 15

16 skolans lokala mål på ett enkelt och tydligt sätt, vilket underlättar implementeringen. Vi tycker att skolan har kommit långt i genomförandet av läsårets mål, även om mycket återstår. Vi kan inte se att personalen har medverkat i framarbetandet eller utvärderingen av kvalitetsredovisningen, vilket de bör göra. Skolans lokala måldokument för 09/10 är framtaget på ett föredömligt sätt. Det är bra att kompetensutvecklingsfrågorna får stor plats under medarbetarsamtalen. En kompetensutvecklingsplan för hela skolan bör tas fram. Skolans handlingsplaner för övergångar mellan olika skolformer är bra. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Jämförelse med tidigare observation Skolan har inte genomfört tidigare observation. Starka sidor Skolas sociala klimat och arbetsklimat Normer och värden sid 6 Utveckling och lärande sid 8 Ansvar och inflytande sid 11 Elevvårdsarbetet. Normer och värden sid 6 Personalens engagemang och studiemotiverade elever Normer och värden sid 6 Utveckling och lärande sid 8 Högpresterande elever stimuleras och utmanas i sitt lärande. Utveckling och lärande sid 8 Ansvar och inflytande sid 11 Elevernas delaktighet i undervisningen.. Utveckling och lärande sid 8 Ansvar och inflytande sid 11 Bedömning och betyg sid 13 Styrning och ledning sid 14 Tydliga mål och betygskriterier... Bedömning och betyg sid 13 Styrning och ledning sid 14 Inlyssnande och målinriktad ledning.. Styrning och ledning sid 14 16

17 Förbättringsområden Medvetet genusarbete. Normer och värden sid 6 Arbetsformer som tillgodoser samtliga elevers behov Normer och värden sid 6 Utveckling och lärande sid 8 Ämnesövergripande arbeten Utveckling och lärande sid 8 Verktyg för reflektion.. Ansvar och inflytande sid 11 Samarbete för en likvärdig bedömning och betygssättning Bedömning och betyg sid 13 Sammanfattande slutsats om enheten Eleverna på Mörbyskolan är studiemotiverade och medvetna om betygskriterier och skolans mål. Utrymme för reflektion är viktigt för Mörbyskolans elever för att ytterligare öka måluppfyllelsen. Eleverna blir sedda av såväl lärare som skolledning. Den nya skolledningen har under kort tid, i stor utsträckning, utvecklat skolan och personalen har visat en stor vilja till utveckling. Många bra och viktiga organisationsförändringar har gjorts och vi ser att skolan nu arbetar med att utveckla kvaliteten på lärandet ytterligare. Vi möts i Mörbyskolan av en trivsam atmosfär med engagerade elever och personal. Vi upplever under vår observation att elever i stor omfattning är mycket nöjda med verksamheten. 17

18 Referenser Grundskolans kursplaner och betygskriterier, Skolverket års läroplan, Lpo94, för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Kommentarer till kursplaner och betygskriterier, Skolverket 2000 Skolverkets utbildningsinspektion i Mörbyskolan, grundskola årskurs 7-9 samt obligatorisk särskola årskurs Dnr :3380 Pilenenkäten våren 2008, Danderyds kommun Våga Visa metodboken Mörbyskolans egna dokument: Arbetsområde Kartografi för åk 7 ht -09 Arbetsplan för Mörbyskolan / med mål för läsåret 09/10 Betygskriterier i svenska, i engelska, teknik, hem- konsumentkunskap, biologi Betygsöversikt / SchoolSoft Dagordning Arbetslagsledarmöte Elevscheman Elevenkät inför utvecklingssamtalen Elevens val åk 8/ Trä- och metallslöjd Elevens val / Blanketter Handlingsplan kameraövervakning på Mörbyskolan Hemsidan Information om nivågruppering i matematik Introduktion av ny medarbetare uppföljande samtal Jourschema Kalendarium Krisplan för Mörbyskolan Kvalitetsredovisning inom barnomsorg och skola år 2008/ Re 339 Mörbyskolan Lokala betygskriterier på Mörbyskolan Lärcentrum/ informationsblad Matematikplanering Medarbetarsamtal med kompetensutvecklingsplan Minnesanteckningar från 13/5 /Mentorernas jobb i höst Min vilja med skolan/ Rektors presentation Mål / Hem- och konsumentkunskap Mörbyskolan kunskap och hjärta/ informationsbroschyr Mörbyskolans likabehandlingsplan Omdöme av matematikprov Personalförteckning Projektredovisning i slöjd/ Utdrag ur loggbok från slöjden Protokoll och minnesanteckningar pedagogiska ledningsgruppen, Kick-off med elevrådsstyrelsen, arbetslagsmöte Rutiner vid utvecklingssamtal SchoolSoft Skrivardagen onsdag 21 oktober/ information och underlag Så här arbetar vi på Mörbyskolan med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi/informationsblad Tjänstefördelning Uppdragsbeskrivning för arbetslagsledare på Mörbyskolan Utvärdering/ Sammanställning från Utvärdering av verksamhetsåret lå 2008/09 Utvärdering SO Veckobrev från ledningen Verksamhetsberättelse (Re 339 Mörbyskolan) Vårt Globala Ansvar en kurs i omvärldskunskap /elevens val Årscykel Mörbyskolan 2009 Åtgärdsprogram/ informationsblad Övergång från årskurs 6 till årskurs 7 18

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN -kunskap och hjärta Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 Trygghet Vi-känsla Arbetsglädje Hej! Jag heter Harri Koski och är rektor för Mörbyskolan, en av de bästa

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) Birgitta Wikström 2015-08-28 Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen skola och fritidshem Ansvariga för planen Peter Dalsmyr, rektor Likabehandlingsteamet:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer