Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun

Transkript

1 Resumé över samrådsmöte med allmänheten, Förstudie Spårväg Lund C - ESS, Lunds kommun Plats: Vita huset, Djingis Khan, Uardavägen 131, Lunds kommun Tid: torsdagen den 16 juni år 2011, klockan Närvarande: Christer Hansson Projektledare Lunds kommun Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun Lund NE/Brunnshög Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun Christer Källqvist Programarkitekt Lunds kommun Håkan Lockby Gatuchef/moderator Lunds kommun Charlotta Lenninger Informatör Lunds kommun Mikael Prag Uppdragsledare Kreera samhällsbyggnad Hanna Svederberg Handläggare Kreera samhällsbyggnad Malin Aparicio Handläggare Kreera samhällsbyggnad Joel Hansson Trafikexpert Trivector Samt 65 åhörare, se vidare under punkt 7 Statistik deltagare Dagordning 1. Samrådet öppnas Trafikplaneringschef i Lunds kommun Christian Rydén hälsade besökarna välkomna till samrådsmötet och presenterade de närvarande. 2. Presentation av program och föredragande Christian Rydén presenterade kvällens program med kommande föredrag samt syftet med samrådsmötet. Syftet med samrådsmötet att informera om förstudiens innehåll, svara på frågor, och lyssna på synpunkter från åhörarna. 3. Föredragande Projektchef för utvecklingen av Lund NE/Brunnshög Eva Dalman presenterade utvecklingen av Solbjer och spårvägens viktiga roll i detta. I nordöstra delen av Lund växer en ny stadsdel upp runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Här blir det på sikt plats för cirka boende och sysselsatta. Inom området planeras en spårvägsgata med hållplats i nordöst anläggas. Det finns två alternativ beträffande spårvägsgatan, ett alternativ med mittförlagd spårväg som innebär att övrig trafik kör på båda sidor om spårvägen, det andra alternativet innebär att spårvagnarna kör på norra delen av spårvägsgatan och biltrafiken på den södra. Till området planeras även ett större parkområde i öster.

2 Konsultgruppens projektledare Mikael Prag redogjorde för förstudiens viktigaste innehåll. Mikael Prag redogjorde för planeringsprocessen för spårväg som går under lagen om byggande av järnväg, där förstudieskedet är det första steget i planeringen. Det är inte möjligt att överklaga en förstudie. Förstudien beskriver förutsättningar såsom stadsmiljö, trafik, buller och vibrationer, naturmiljö och kulturmiljö samt möjligheten att anlägga en spårväg samt spårvägens sträckning. Länsstyrelsen ska med förstudien som underlag fatta beslut om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan. Nästa steg i planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg är järnvägsutredning, dock är det endast aktuellt med järnvägsutredning om förstudien visar på flera alternativa sträckor att utreda. I projektet med spårväg Lund C ESS är det alltså inte aktuellt med en järnvägsplan. Nästa skede blir istället järnvägsplan, här säkerställs tillgången till mark och en tillhörande miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Efter järnvägsplan kommer bygghandlingar som visar anläggning i detalj och därefter kan man börja bygga. För tillfället pågår dock en revidering av lagstiftningen för att effektivisera planeringsprocessen, vilket skulle kunna innebära att järnvägsplan ej blir nödvändig utan det är tillräckligt att upprätta detaljplaner över aktuellt spårområde. Vidare redogjordes det för förstudiens innehåll som översiktligt är: Inledning varför utreds spårväg i Lund?, Mål, Planeringsförutsättningar, Nollalternativet fortsatt busstrafik, Effekter och konsekvenser, Måluppfyllelse och bedömning, Samråd och Fortsatt planering och ställningstagande. De största anledningarna till att möjligheten med spårväg mellan Lund C och ESS utreds är att resandet på befintliga Lundalänken kraftigt har ökat, fördubblats på 5 år. Andra faktorer är: en stark utveckling av verksamheter i Kunskapsstråket, planerad utveckling i Lund NE/Brunnshög som medför krav på ökad kapacitet. I arbetet med spårväg Lund C till ESS har man utgått från två projektmål: attraktiv stadsmiljö samt attraktiv kollektivtrafik. Förstudien tar upp spårvägen i relation till nollalternativet, det vill säga ett alternativ med fortsatt busstrafik som kräver en lägre investeringskostnad. Utredningsalternativet innebär en sträckning från Lund C till ESS med hållplatserna: Lund C, Universitetssjukhuset, LTH, Ideon, Höjdpunkten, Solbjersvägen, Brunnshög C, MAX IV och ESS. Kostnaden för spåranläggningen har i projektet beräknats till 640 Mkr. Spårväg Lund C ESS uppfyller väl de uppsatta målen om att skapa en attraktiv stadsmiljö och en attraktiv kollektivtrafik. Spårväg Lund C ESS ger de bästa förutsättningarna för att utveckla Kunskapsstråket och Lund NE/Brunnshög De negativa effekterna/riskerna bedöms vara hanterbara, men måste studeras vidare i fortsatt planering Tidplanen för trafikering av spårvägen bedöms till år Trafikplaneringschef i Lunds kommun Christian Rydén redogjorde för spårvägen i Brunnshög/Solbjer, mer utifrån Solbjersplanen. Christian Rydén visade på skillnaden i den planerade infrastrukturen från dagens befintliga. Bland annat föreslås Neversvägen att ansluta till Sölvegatan. De föredragandes power-pointpresentationer kommer att läggas ut på kommunens hemsida.

3 4. Fika och möjlighet till gruppdiskussioner Mellan klockan till fanns det möjlighet för deltagarna att delta i gruppdiskussioner runt ståbord i foajen. Till hands fanns kartor, pennor och synpunktsformulär. Fika serverades. Tjänstemän och konsulter fanns till tillgängliga för att svara på frågor. 5. Återsamling Klockan återsamlades deltagarna för möjlighet att ställa frågor till de närvarande tjänstemännen och konsulterna. Moderator var Håkan Lockby. Är finansieringen löst? Deltagaren frågar med anledningen av tidplanen som bedömer byggstart till år Christian Rydén: Det pågår en uppvaktning av staten från Malmö, Lund och Helsingborg för att lösa finansieringen. Det finns tydligen planer på en motorvägsavfart i området, var ska den vara? Christian Rydén: Det stämmer, anledningen till trafikplatsen är för att klara den kommande resandeökningen. Det krävs att andelen bilresor hit minskar. För att minska belastningen på trafikplats Lund Norra kan det komma att behövas en ny trafikplats kring Ideon, vilket hjälper till att skapa kapacitet för Lund NE. I höst kommer Trafikverket tillsammans med Lunds kommun att göra en förstudie kring trafikplatsen. Ett tillhörande samrådsmöte om trafikplatsen kommer att äga rum. Finns det överhuvudtaget möjlighet och plats till en motoravfart i östra Lund? Christian Rydén: Det skulle finnas plats med en trafikplats med avfart mot Sölvegatan, men det finns också andra tänkbara placeringar. Det är detta förstudien ska ge svar på. En samrådsdeltagare undrar över alla tillkommande boende som resultat av den planerade utbyggnaden. Var tror ni att de kommer att jobba någonstans? Christian Rydén: En del kommer att jobba i området, förmodligen kommer de allra flesta att jobba utanför området. Samrådsdeltagaren har dagen innan lyssnat på debatten vid Lunds universitet (spårväg vs elbuss) och menar att elbuss verkar vara ett bättre och billigare alternativ till spårvagn, som enligt en föredragande forskare refererar till som museala föremål inom tio år. Joel Hansson: Det handlar inte om att byta ut bränslet utan om kapaciteten. Bussar får max vara 25 meter långa medan en spårvagn är minst 30 meter lång med möjlighet till att koppla på ytterligare. Kapacitetsmässigt så konkurrerar spårvagnar ut bussar. Dock kan bussar klara att trafikförsörja området under de första 5-10 åren. Samrådsdeltagare får dåliga vibrationer av att det verkar som om politiker och tjänstemännen i Lund har bestämt sig för spårväg. Varför inte utreda bussar och generellt ta det lugnt med nya, stora beslut? Buss är mer flexibelt till skillnad från spårväg som är mer permanent med spår i marken med mera. Christer Rydén: Den första översiktsplanen som tar med spårväg i planeringen är från år 1990, det handlar alltså inte om någon ny inriktning. Sedan dess har många utredningar och undersökningar gjorts kring tunnelbana, automatbana, buss och spårväg. Spårväg har visat sig vara den mest lämpliga kollektivtrafiklösningen för att möta kapacitetsbehovet.

4 Boende i kvarteret Spexaren menar att den nya bebyggelsen med spårvägen kommer väldigt nära befintlig bebyggelse vilket medför stor insyn och buller. Samrådsdeltagaren anser att den planerade motorvägsavfarten torde strida mot Lunds kommuns klimatmål och menar att det är viktigt att påverkan på miljökvalitetsnormer undersöks noga. Håkan Lockby: Vi noterar synpunkterna. Helheten saknas, samrådsdeltagare anser att olika kommande projekt presenteras i för små delar och anser att trafikplatsen till exempel hör till spårvägsfrågan. Håkan Lockby: Idag är vi främst här för att samla in synpunkter och funderingar kring aktuell förstudie Spårväg Lund C ESS. Eva Dalman: Planerat kongresscenter i Solbjer uteblir på grund av intressenternas ointresse vilket medför en positiv inverkan på trafiken. Trafikplatsen möjliggör ökad belastning men Solbjersplanen i sig innehåller inte och är inte beroende av att en ny trafikplats byggs. Förstudie och samråd kring trafikplatsen kommer att tas upp till hösten. En samrådsdeltagare undrar över samrådsmötets syfte, vad vill ni veta, om vi är för eller emot spårvägsplanerna? Håkan Lockby: Givetvis är vi intresserade av ert ställningstagande, alla synpunkter och funderingar som rör förstudien välkomnas varmt. Spårvägen tillgodoser inga av mina resbehov, vi nyttjar direktbussen till Malmö. Hur kommer busstrafiken att se ut i framtiden med spårvägens existens? Joel Hansson: Direktbussar till Malmö kommer att finnas kvar. Lite ändringar i busstrafiken kan dock komma att ske. Spårvägen planeras att ta över på sträckan Lund C till ESS så mycket som det är möjligt. Hur kan ni tycka att 30 meter långa tåg är attraktiva i stadsmiljö? Joel Hansson: hänvisar till de goda exempel som finns att hitta i Europa. Förutsättningarna säger att området Lund NE kommer medföra en ökning med människor. Förmodligen rör det sig om drygt nya boende. Är det då rimligt med knappt nya arbetsplatser? Eva Dalman: Prognoser tyder på denna ökning som är en långsam men stadig tillväxt med ett 40-årigt perspektiv. 640 Mkr är mycket pengar att satsa på framtiden. Då är det bättre och billigare att köpa in bussar, så kan man köpa in en buss i taget i takt med tillväxten. Christian Rydén: Ett dilemma inom den tidigare planeringen varit den korta framtidsplaneringen med för snåla prognoser på år. Det har på sikt lett till splittrad planering, ingen helhetssyn och dålig infrastruktur och kollektivförsörjning som följd.

5 Vad händer om man lägger 640 Mkr på spårvägen men det inte kommer några människor som man räknar med? Christian Rydén: Satsningen är angelägen även om en mindre del av beräknad ökning inträffar. Bussystemet klarar inte någon större ökning, vilket på sikt kan leda till ökad bilism. Det vore bra om spårvägen kunde fortsätta in till Malmö på befintlig järnväg. Hur kommer tillgängligheten till spårvagnarna att vara? Joel Hansson: Angående tillgängligheten så har spårvagnar ett plant insteg vilket ger en god tillgänglighet med endast ett litet glapp mellan spårvagn och plattform. Det finns exempel på hur spårvagnar kan fortsätta ut på järnvägen, så det är möjligt. Dock är det kapacitetsbrist på järnvägen mellan Malmö och Lund, vilket gör det problematiskt. Kommer verkligen många att åka spårvagn från centralen? Trafikplatsen kanske ändå inte kan undvikas. Dock är det viktiga placeringen av trafikplatsen. Christian Rydén: Som innan sagt så kommer samråd till höst beträffande trafikplatsen. I förstudien tittar man på behov, placering och lösning. Vad är kommunens ställningstagande kring trafikplatsen? Christian Rydén: Läget och utformningen är inte beslutad, förstudien i höst ska titta närmare på detta. Hur fixerad är spårvägsdragningen? Är dragningen i princip bestämd? Christian Rydén: Nej, förstudien visar på ett förslag. Bekymmersamt hög bebyggelse planeras söder om spårvägsgatan i Lund NE. Man borde placera den höga bebyggelsen norr om vägen istället och förskjuta spårvägen mot väst. Det är ett intrång mot den personliga integriteten med så höga hus tätt inpå befintlig bebyggelse. Många av samrådsdeltagarna uttryckte sin oro för ovanstående. Håkan Lockby: Vi noterar synpunkterna. Samrådsdeltagaren har hört att det i princip är omöjligt med spårväg i Lund på grund av att marken rör sig (sprickbildning) och de olika höjdskillnader som finns. Mikael Prag: Vi har tittat på höjdskillnader och de regelverk som finns för anläggande av spårväg och kan konstatera att kraven kan uppfyllas. Vid passage under E22 verkar det bli brantast, men i övrigt är det relativt flackt längs med den planerade spårvägssträckan. Hur blir det med olycksrisken med spår och sättningar? Håkan Lockby: Det finns kulturlager under stora delar av marken i stadskärnan. Förstärkningar kommer att göras för att minska riskerna för sättningar. Är planerna på spårvägen beroende av ESS-utbyggnaden? Håkan Lockby: Nej, det är den inte. Utredningar kring spårväg pågick innan tankar på ESS fanns. Det ska nämnas att Lunds kommun har investerat 200 miljoner i befintliga Lundalänken som en förberedelse inför en framtida spårvägssatsning.

6 Samrådsdeltagare anser att det finns för få grönområden i Solbjersplanen och är orolig för att Bananparken måste öppnas upp och försörja för många boende. Eva Dalman: Lund står inför stora förändringar. För att möjliggöra stora parker måste husen istället byggas höga, denna avvägning är ett dilemma i planeringen för en ökad befolkning. Måste Neversvägen kopplas på Sölvegatan? Christian Rydén: En avstängning av vägen minskar kapaciteten och innebär ökad restid och reslängd. Enligt gjorda studier är det bra med en ihopkoppling men vi välkomnar givetvis synpunkter och funderingar. 640 Mkr för spårvagn, notan kommer säkert att landa på 1 miljard när projektet är klart. Gräv istället ner järnvägen och gör en busstation där! Håkan Lockby: Att gräva ner järnvägen är en mycket dyr lösning. Det som ofta glöms bort när det gäller spårvägens ekonomi är att det även finns en intäktssida, bland annat ökade markpriser. Lunds vision för Lund NE är att områdets resor ska fördela sig på 1/3 buss, 1/3 bil och 1/3 kollektivtrafik. Kommer spårvägen att bidra till att uppfylla visionen, är spårvägen i sig tillräcklig? Christian Rydén: Nej, spårvägen i sig är inte tillräcklig. Fortsatt busstrafik kommer att krävas, bland annat regionbuss mot Malmö. Parkeringsfrågan måste lösas på ett bra sätt, samt utbyggnad av gång- och cykelnätet. Spårvagnen är en viktig del i att uppnå visionen. Kommer spårvägen att ersätta all busstrafik i nordöstra Lund? Det kommer ju ändå att behövs busslinjer inom området. Joel Hansson: Spårvägen ska ta så många resande som möjligt, därefter kommer bussar att komplettera. Busslinjer kommer att finnas kvar. Internt inom området bedöms gång- och cykeltrafiken vara vanligaste sättet att resa. Vad är kostnaden spårvagn i jämförelse med buss? Det är vansinnigt att ta bort den befintliga busshållplatsen Höjdpunkten som är jätteviktig för området. Christian Rydén: En 30 meter lång spårvagn kostar cirka 25 miljoner och en vanlig buss på cirka 12 meter kostar 2-3 miljoner. En 30 meter lång spårväg motsvarar ungefär kapaciteten av 3 stadsbussar. Joel Hansson: Dock ska tilläggas att livslängden för buss är cirka 12 år och för spårväg cirka 20 år. Håkan Lockby: Kan tilläggas att det inte är Lund som kommer att köra spårvagnarna utan Skånetrafiken. Varför diskuteras det att kanske ta bort hållplats Höjdpunkten? Christian Rydén: Huvudskälet till att detta diskuterats är att hålla nere restiden, man ska snabbt och smidigt komma ner till Lund C. I övrigt är avståndet till näraliggande arbetsplatser bedömts som rimligt från aktuell hållplats.

7