Mer än bara läxor. En utvärdering av läxhjälp på tio skolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer än bara läxor. En utvärdering av läxhjälp på tio skolor"

Transkript

1 Mer än bara läxor En utvärdering av läxhjälp på tio skolor

2

3 Mer än bara läxor En utvärdering av läxhjälp på tio skolor

4 ISBN Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Omslagsbild: Elisabeth Törner Stockholm 2014

5 Förord I den här rapporten redovisas en utvärdering av olika typer av läxhjälpsverksamhet på tio skolor som har ingått i Skolverkets projekt Handledning för lärande gav regeringen Skolverket i uppdrag att under tre år stödja tio grundskolor i utanförskapsområden. Syftet med uppdraget är att utveckla metoder som är vetenskapligt grundade och verkningsfulla för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och höja kunskapsresultaten. De skolor som valdes ut ligger i stadsdelar som ingår i regeringens arbete med urban utveckling, har låga kunskapsresultat och en negativ kunskapsutveckling över tid. Samma skolor deltar under hela den period som satsningen pågår. Rapporten omfattar tio skolor som sinsemellan är relativt lika, avseende elevernas socioekonomiska bakgrund och kunskapsresultat. Vår förhoppning är ändå att lärare, skolledare och huvudmän kan ha nytta av denna rapport i sitt arbete. Rapporten kan användas som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet kring utveckling av läxhjälpsverksamhet. Utvärderingen har genomförts av Elin Törner på Spira utvärdering på uppdrag av Skolverket. Kjell Hedwall Avdelningschef Anna Österlund Undervisningsråd

6

7 Innehåll Sammanfattning 8 1. Inledning Utvärdering av läxhjälp på tio skolor Ett explorativt och kvalitativt angreppssätt Frågeställningar Genomförande Rapportens disposition Beskrivning av läxhjälpsverksamheten Mer än hjälp med läxor Begränsad styrning och medvetenhet Tre delsyften Tre övergripande former av läxhjälp Variation i organiseringen Verksamhet utanför ordinarie skoltid Samlade iakttagelser Läxhjälpens genomslag Begränsat antal deltagande elever med blandade kunskapsresultat Utveckling hos elever som deltar kontinuerligt Praktiska förutsättningar för studier Stöd i det löpande skolarbetet Stärkt förmåga till långsiktigt ansvarstagande Läxhjälpen kan bidra till utvecklade arbetssätt Samlade iakttagelser Läxhjälpens roll i skolan Komplement eller ersättning till den ordinarie verksamheten? Möjligheter och risker Olika perspektiv Annan verksamhet Samlade iakttagelser Läxhjälp framöver Utgångspunkter Behov av ytterligare kunskap 52

8

9 Sammanfattning

10 Sammanfattning Spira utvärdering har, på uppdrag av Skolverkets projekt Handledning för lärande, genomfört en utvärdering av läxhjälpsverksamhet på de tio skolor som deltar i projektet. Dessa skolor ligger alla i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och lägre kunskapsresultat än genomsnittet. Den verksamhet som utvärderingen behandlar drivs utan stöd från Skolverket. Syftet med utvärderingen är att ge myndigheten underlag för framtida stödinsatser och kunskapsspridning. Läxhjälpen kan bidra till tydlig utveckling hos elever som deltar kontinuerligt Utvärderingen visar att läxhjälpen på olika sätt och i olika utsträckning kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. I vissa fall kan läxhjälpen till exempel ge förbättrade praktiska förutsättningar för studier genom att erbjuda en god studiemiljö. Därutöver framkommer i utvärderingen att läxhjälpen, för vissa elever, kan bidra till såväl ökade ämneskunskaper som ett ökat självförtroende och motivation. Läxhjälpen kan således under rätt förutsättningar bidra till elevernas kunskapsutveckling, även om det inte är möjligt att med utvärderingens kvalitativa ansats utläsa hur vanligt förekommande dessa resultat är. Relativt få deltagande elever med blandade kunskapsresultat Utvärderingen visar att antalet deltagande elever varierar stort mellan de studerade läxhjälpsverksamheterna, och att vissa verksamheter endast omfattar ett fåtal elever. Därmed begränsas det samlade genomslaget av läxhjälpen. De elever som deltar har blandade kunskapsresultat. Läxhjälpen på de studerade skolorna når i regel inte de elever som står allra längst ifrån ett godkänt betyg, men många av de elever som deltar har stora stödbehov och svårigheter att nå godkända betyg. Detta bör ses mot bakgrund av att skolorna som ingår i studien har en stor andel elever som inte uppfyller kunskapskraven i alla ämnen. En bred verksamhet med begränsad styrning På de studerade skolorna finns läxhjälpsverksamhet med en rad olika syften och inriktningar. Läxhjälpen kan vara allt från en lugn plats för studier till en mer omfattande stödverksamhet där eleverna får hjälp att klara av skolarbetet, lär sig studieteknik och skapar viktiga relationer. Ofta är hjälp med konkreta hemläxor bara en del i en bredare verksamhet. Läxhjälp kan bedrivas av en extern organisation eller av skolan själv, ibland med behöriga lärare. På de studerade skolorna finns sällan en medveten styrning av läxhjälpen, vilket sannolikt har att göra med att läxhjälpen ligger utanför skolans kärnuppdrag. 8 MER ÄN BARA LÄXOR

11 Individuellt stöd och elevernas självbestämmande viktiga framgångsfaktorer En rad faktorer framstår i utvärderingen som centrala för att läxhjälpen ska kunna bidra till elevernas utveckling. Att eleverna ges individuellt stöd i sin egen takt framstår som den mest centrala framgångsfaktorn och är ofta anledningen till att eleverna går till läxhjälpen. När eleverna valt att frivilligt delta i läxhjälpen och styr över innehållet visar utvärderingen tendenser att det kan bidra till ökad egenmakt. En läxhjälpsledare som stöttar och ställer krav framstår också som en viktig framgångsfaktor. Läxhjälpens roll i skolan är i vissa fall problematisk Läxhjälpens roll i skolan är allt annat än självklar. Verksamheten är en hybrid som inte kan placeras helt och hållet inom skolverksamhetens ramar, men inte heller helt står utanför. Läxhjälpens friare ramar medför möjligheter, såsom ett stort elevinflytande, men också risker, såsom att alla elever inte får tillgång till verksamheten. Generellt kan sägas att ju mer ambitiös läxhjälpen är, desto mer tangerar läxhjälpen den ordinarie verksamheten. Detta ökar i sin tur otydligheten i läxhjälpens funktion. Det uppstår en risk för att läxhjälpen i praktiken uppfyller funktioner som skolan borde klara av inom ordinarie ramar, vilket är problematiskt i och med att inte alla elever har möjlighet att delta i läxhjälpen. Vid utformning av läxhjälp är det enligt min bedömning därför viktigt att läxhjälpsverksamheten inkluderas i styrningen av skolan som helhet och i det systematiska kvalitetsarbetet.

12

13 Inledning

14 1. Inledning I den här rapporten redovisas Spira utvärderings (Spiras) utvärdering av läxhjälpsverksamhet på tio skolor. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Skolverkets projekt Handledning för lärande. 1.1 Utvärdering av läxhjälp på tio skolor Utvärderingen behandlar läxhjälpsverksamhet på de tio skolor som deltar i projektet. Dessa skolor ligger alla i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och lägre kunskapsresultat än genomsnittet. De studerade verksamheterna bedrivs utan stöd från Skolverket. Avsikten är att ge Skolverket underlag för att anpassa framtida stöd till skolorna inom projektet. Därutöver ska utvärderingen vara underlag för det fortsatta arbetet med att sprida kunskap om verkningsfulla sätt att bedriva läxhjälp. Utvärderingen initierades eftersom det saknas samlad kunskap om läxhjälpens framgångsfaktorer och om vilka effekter läxhjälpen har på elevernas lärande Ett explorativt och kvalitativt angreppssätt Det finns inte någon allmänt accepterad definition av vad läxhjälp är och inte heller anges i Skolverkets projektdirektiv hur läxhjälp bör definieras. Därför har det inte varit meningsfullt att i utvärderingen på förhand definiera verksamheten. Den aktuella utvärderingen har istället närmat sig läxhjälpsverksamheten explorativt för att kartlägga de olika former av läxhjälp och närliggande verksamheter som förekommer på skolorna. Utvärderingen har ett kvalitativt angreppssätt, vilket innebär att fokus ligger på att beskriva och förstå den studerade verksamheten snarare än att dra generaliserbara slutsatser kring resultat och effekter. Därför behandlas läxhjälpens resultat genom en diskussion kring vilken typ av resultat som kan uppstå genom vilka insatser snarare än hur omfattande resultaten är. Någon generell kartläggning av läxhjälp har inte gjorts, vilket innebär att det på andra skolor kan finnas fler typer av läxhjälp samt andra resultat och framgångsfaktorer. De studerade skolorna har specifika förutsättningar i och med att de alla ligger i socioekonomiskt utsatta områden och uppvisar förhållandevis låga kunskapsresultat. Potentiellt kan dessa förutsättningar ha betydelse för läxhjälpens utformning och genomslag. Det är därför vanskligt att direkt överföra utvärderingens slutsatser till skolor med andra förutsättningar. Utvärderingen omfattar, precis som projektet, årskurserna Frågeställningar Då den befintliga kunskapen om hur läxhjälp bedrivs är begränsad, inleddes utvärderingen med en beskrivande del där läxhjälpens olika syften och former 12 MER ÄN BARA LÄXOR

15 kartlades. Vidare studerades de processer och resultat som uppstår till följd av läxhjälpen. I utvärderingen undersöktes också vilka faktorer som är viktiga för en framgångsrik läxhjälp. Någon mätning av läxhjälpens effekter inkluderas inte i den aktuella utvärderingen. Sammanfattningsvis har utvärderingen omfattat följande frågeområden. 1. Hur är läxhjälpen avsedd att fungera? Vilka syften har läxhjälpen? Hur utformas insatserna konkret? 2. Vilka processer uppstår som följd av insatserna? Vad kännetecknar de elever som deltar i läxhjälpen? På vilket sätt, om något, kan läxhjälpen bidra till elevernas utveckling? Finns indikationer på att läxhjälpen får bieffekter? Vilka faktorer påverkar läxhjälpens genomslag? Utifrån dessa frågeställningar förs också ett resonemang kring läxhjälpens roll i skolan, i relation till den ordinarie verksamheten Genomförande Utvärderingen genomfördes under augusti 2013 mars Arbetet inleddes med en beskrivande förstudie av läxhjälpsverksamheten på de tio skolorna i projektet. Syftet med förstudien var att kartlägga läxhjälpens syfte och konkreta utformning (frågeområde 1 ovan). Under förstudien studerades intervju referat från Skolverkets tidigare intervjuer med skolorna och läxhjälpsarrangörer samt övrig relevant dokumentation från skolorna och Skolverket. Därutöver genomfördes intervjuer med rektorerna, eller av rektor utsedda personer, på de tio skolorna. Intervjuerna var till största del informativa, vilket innebar att verksamhetens styrning och organisering, innehåll och genomförande, resultat och effekter samt deltagande elever beskrevs. Rektorerna fick själva avgöra vilken verksamhet som passade in under beteckningen läxhjälp. Därutöver fick de frågan om annan verksamhet som erbjuds eleverna efter skoltid. Rektorerna fick också möjlighet att lyfta fram centrala utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet med läxhjälpen. Utifrån förstudiens resultat valdes fem av skolorna ut för skolbesök med syfte att belysa de processer som uppstår till följd av läxhjälpen (frågeområde 2 ovan). De fem skolorna valdes ut för att få en spridning mellan olika former av verksamhet. En förutsättning för att ett skolbesök skulle genomföras var att verksamheten inte skulle vara nystartad (dvs. ny för höstterminen 2013). MER ÄN BARA LÄXOR 13

16 För att underlätta jämförelser mellan olika former för läxhjälp i samma sammanhang valdes i största möjliga mån skolor som hade flera olika former av läxhjälp. Sammanlagt har nio olika verksamheter på fem skolor omfattats av skolbesöken. Då ambitionen var att få en spridning mellan olika typer av verksamheter inkluderades bland dessa nio en verksamhet som under utvärderingen kom att kategoriseras som annan verksamhet efter skoltid snarare än läxhjälp. 1 Under skolbesöken genomfördes deltagande observation vid genomförandet av läxhjälpen samt intervjuer med lärare, rektorer, läxhjälpsarrangörer och elever som deltagit i läxhjälpen respektive inte deltagit. 2 Vid skolbesöken låg fokus på att identifiera framgångsfaktorer och hinder i verksamheten samt att utifrån olika perspektiv belysa läxhjälpens genomslag. De erfarenheter och lärdomar som redovisas nedan grundar sig således på en triangulering, det vill säga att olika källor och perspektiv har använts för att belysa en och samma frågeställning. 1.2 Rapportens disposition I nästkommande kapitel beskrivs den läxhjälp som förekommer på de studerade skolorna. Olika syften och upplägg redovisas. Därefter, i kapitel 3, redovisas utvärderingens slutsatser kring läxhjälpens resultat och de faktorer som påverkar resultaten. I kapitel 4 sätts läxhjälpen i en kontext. En diskussion förs kring läxhjälpens roll i skolan. Slutligen, i kapitel 5, samlas de viktigaste lärdomarna i form av rekommendationer för utformning av läxhjälp och förslag ges till ytter ligare undersökningar om läxhjälp. 1 Denna verksamhet heter fördjupningsstudios och innebär att eleverna erbjuds fördjupning inom ett ämne. Verksamheten innefattar ingen läxläsning och behandlar inte de aktuella momenten i elevernas ordinarie undervisning. 2 På två av de nio verksamheterna kunde, av praktiska orsaker, ingen deltagande observation genomföras. 14 MER ÄN BARA LÄXOR

17 Beskrivning av läxhjälpsverksamheten

18 2. Beskrivning av läxhjälpsverksamheten I det här kapitlet närmar vi oss frågan om vad läxhjälp konkret kan vara. Några enhetliga och allmänt accepterade ramar för verksamheten finns inte. Istället ges en beskrivning av den läxhjälpsverksamhet som finns på de tio studerade skolorna. Kapitlet inleds med ett resonemang kring begreppet läxhjälp och läxor. Därefter beskrivs verksamheten med avseende på styrning, syften och organisering. Annan närliggande verksamhet beskrivs också. Avslutningsvis sammanfattas iakttagelserna kring läxhjälpens utformning. 2.1 Mer än hjälp med läxor Begreppet läxhjälp antyder att verksamheten handlar om hjälp med läxor. Utvärderingen visar dock att namnet läxhjälp ger dålig ledning om vad verksamheten innebär. Det finns ingen tydlig och allmänt accepterad förståelse för vad en läxa är. Detta märks i utvärderingen där det framkommer att användningen av läxor varierar mellan såväl skolor som mellan lärare. Medan vissa menar att en läxa är en bestämd uppgift som ser likadan ut för alla elever i en klass beskriver andra att läxorna består i att arbeta ikapp i något ämne. Hur läxor ska användas är inte heller reglerat i lagstiftningen. Därutöver har eleverna andra uppgifter som tangerar läxor, såsom att plugga inför prov eller förbereda muntliga presentationer och liknande. Läxhjälp, så som den bedrivs på de skolor som ingår i utvärderingen, behandlar alla ovan beskrivna former av uppgifter som genomförs efter skoltid. Dessutom är läxhjälpen i vissa fall ännu bredare, då verksamheten i vissa fall syftar till att hjälpa eleverna att ta ansvar för sin kunskapsutveckling i stort, vilket bland annat kan inkludera uppgifter som ligger utanför ordinarie kursinnehåll. Gemensamt för de verksamheter som går under benämningen läxhjälp är att de syftar till att ge eleverna förutsättningar och stöd i att ta eget ansvar för sina studier. Att begreppet läxhjälp inte ger rätt bild av den verksamhet som bedrivs syns också då flera skolor har valt andra benämningar på verksamheten, såsom studiestöd eller öppen skola. I den här rapporten används trots detta även fortsättningsvis benämningen läxhjälp. Detta då läxhjälp som begrepp har större spridning än andra benämningar och är det begrepp som används i regeringsuppdraget för projektet Handledning för lärande. 2.2 Begränsad styrning och medvetenhet Läxhjälpen erbjuds eleverna utöver den lagstadgade rätten till utbildning. Att läxhjälpen på så sätt inte ingår i skolans kärnverksamhet märks på de studerade skolorna. Rektorer beskriver hur läxhjälpen visserligen är viktig, men att de prioriterar den ordinarie verksamheten i första hand. Med något undantag styrs därför läxhjälpens utformning av enskilda lärares initiativ, ideella organi 16 MER ÄN BARA LÄXOR

19 sationers erbjudande eller planeringsmässiga förutsättningar, vilket innebär att de lärare som har tid över får arbeta med läxhjälpen. På de studerade skolorna tenderar läxhjälpen med andra ord att utformas utifrån rådande omständigheter snarare än en medveten styrning och planering utifrån läxhjälpens syfte. Jag har inte varit på skolan så länge. Läxhjälpen bara funkar så jag har inte hunnit gå närmare in i det. Rektor På en av skolorna i studien har man istället för läxhjälp valt en modell där det extra stödet medvetet lämnas utan styrning. Alla lärare avsätter där två timmar per vecka för extra stöd, bland annat läxhjälp. Hur denna tid används avgörs sedan löpande i arbetslagen vartefter behov uppstår. Det övergripande syftet med läxhjälpen är i regel att höja elevernas kunskapsresultat. På vilket sätt läxhjälpen ska bidra till ökade kunskapsresultat och hur läxhjälpen förhåller sig till övrig verksamhet är däremot ofta outtalat och underförstått på skolorna i studien. För den verksamhet som bedrivs av skolorna själva finns varken specifika mål för verksamheten eller någon systematisk uppföljning av läxhjälpens resultat. Däremot följer Stiftelsen läxhjälpen, som är en av organisationerna som bedriver verksamhet på skolorna, upp elevernas resultat i form av betyg, och elevernas synpunkter samlas in genom en enkät. Eleverna som ingår i denna verksamhet upprättar tillsammans med läxhjälpsledarna också mål för sin utveckling, ofta i form av önskade resultat och betyg. 2.3 Tre delsyften Trots att läxhjälpen i regel inte har ett uttalat syfte på skolorna så framkommer vid intervjuer en rad olika syften och funktioner. För att underlätta förståelsen av läxhjälpsverksamheten har en kategorisering av den studerade läxhjälpsverksamhetens olika syften utvecklats under utvärderingen. Dessa funktioner har blivit synliga i de studerade verksamheterna, även om de inte alltid varit uttalade syften. Det första syftet är att ge eleverna praktiska förutsättningar för studier. Rektorer och lärare beskriver under utvärderingen att många elever på deras skolor bor trångt och saknar en lugn plats för studier. Om eleverna inte har tillgång till en god studiemiljö är det svårt att nå goda kunskapsresultat. Detta syfte är därför grundläggande, och finns med i all studerad läxhjälpsverksamhet. Målgruppen enligt detta syfte är i första hand elever som inte har en god studiemiljö hemma. Nästa steg är att läxhjälpen också ska ge eleverna stöd i det löpande skolarbetet. Eleverna ska få hjälp av läxhjälpen att klara av sina läxor, inlämningsuppgifter och prov samt att ta igen sådant de missat i den ordinarie undervisning MER ÄN BARA LÄXOR 17

20 en. En vanlig beskrivning är att verksamheten ska ge stöd till elever som inte får någon hjälp med läxor i hemmet. 3 Andra betonar att läxhjälpen ska vara en möjlighet till extra stöd för elever som inte riktigt hänger med i skolarbetet. En vanlig beskrivning är att läxhjälpen är en del i skolans kompensatoriska arbete med att väga upp elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att detta syfte ska uppnås krävs, utöver en god studiemiljö, att eleverna får hjälp med de uppgifter de själva inte klarar av. Målgruppen här är elever som behöver extra hjälp för att klara av skolarbetet, utöver det stöd som elever får under skoldagen och hemifrån. Det sista och mest ambitiösa syftet med läxhjälpen, är att stärka elevernas förmåga att långsiktigt ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Eleverna ska här rustas för att i framtiden klara sina studier även utan stöd från läxhjälpen. För att detta syfte ska uppnås måste verksamheten för det första uppfylla de två tidigare syftena, en god studiemiljö och hjälp med uppgifter i det löpande skolarbetet. Därutöver behöver läxhjälpen stärka elevernas drivkraft, framtidstro och moti vation. Goda relationer och förebilder kan vara viktiga verktyg för att stärka självförtroende och vilja. I syfte att stimulera till fortsatt utveckling kan läxhjälpen i vissa fall också innebära att ambitiösa elever får arbeta med extrauppgifter och fördjupningar. För att eleverna ska kunna ta ansvar för sin kunskapsutveckling behöver de också utveckla förmågan att lära sig själv. Studieteknik samt förståelse för vilka kunskaper och förmågor de behöver utveckla blir därför centralt. Målgruppen enligt det här syftet är de elever som behöver stöd för att själva kunna och våga driva sin utveckling framåt. De tre syftena kan ses som en trappa, där det första syftet är grundnivån. Alla de studerade läxhjälpsverksamheterna syftar till att ge eleverna praktiska förutsättningar för studier. De flesta verksamheter omfattar också det andra syftet, att ge stöd i det löpande skolarbetet. I vissa fall har verksamheten därutöver ambitionen att stärka elevernas förmåga till långsiktigt ansvarstagande, det tredje syftet. Det är inte möjligt att i praktiken helt särskilja de olika delsyftena från varandra. En verksamhet har i praktiken ofta flera olika funktioner. Även om tonvikten ligger på att hjälpa elever med läxor och andra uppgifter i det löpande skolarbetet kan verksamheten också leda till att eleverna lär sig studieteknik och stärker sitt självförtroende. Likaså kan eleverna få ett visst stöd med hemuppgifter även i en verksamhet som i första hand syftar till att ge praktiska förutsättningar för studier. Det förekommer också att läxhjälpen beskrivs som ett sätt att kompensera för uteblivet stöd hemifrån medan verksamheten i 3 Det är också den beskrivningen av verksamheten som regeringen använder i budgetpropositionen för 2014: Extra stöd och hjälp hemifrån bidrar till goda kunskapsresultat, men alla elever har inte tillgång till detta. Om skolan tillhandahåller läxhjälp skulle det kunna kompensera för detta ( ) (Budgetpropositionen för 2014, Prop. 2013/14:1, utgiftsområde 16, s.65). 18 MER ÄN BARA LÄXOR

21 praktiken innebär att elever får stöd att förstå och ta igen sådant de inte kunnat tillgodogöra sig i den ordinarie undervisningen. Utöver dessa syften med koppling till elevernas kunskapsutveckling beskriver vissa lärare och rektorer att läxhjälpen också kan syfta till att helt enkelt ge eleverna en plats att vara på. Medan läxhjälpen för vissa elever blir ett alternativ till att vara ute på stan med kompisar innebär den för andra den enda möjlig heten att få umgås med sina kompisar. 2.4 Tre övergripande former av läxhjälp Precis som det finns en variation i läxhjälpens syfte förekommer också flera olika organisatoriska former av läxhjälp på de studerade skolorna. För att underlätta förståelsen för verksamheten har en kategorisering gjorts i tre övergripande former av läxhjälp. De tre formerna av läxhjälp är delvis helt olika typer av verksamheter, vilket visar på den bredd som ryms inom begreppet läxhjälp. Öppen studieverkstad Öppen studieverkstad är kanske den typiska läxhjälpen som många föreställer sig när de hör ordet läxhjälp. Det är också den vanligaste formen av läxhjälp när skolorna i studien själva bedriver läxhjälpsverksamheten. Den har formen av en drop-in verksamhet där alla elever i en viss årskurs eller på hela skolan är välkomna att delta när de så önskar. Verksamheten är öppen en eller flera eftermiddagar/kvällar i veckan och eleverna styr i regel själva vad de ska jobba med på läxhjälpen. Inom läxhjälpstypen öppen studieverkstad finns stora variationer. Verksamheten kan bedrivas av och på skolan eller av en extern organisation och läxhjälpsledarna kan vara lärare eller ha andra kompetenser. Likaså kan den öppna studieverkstaden fokusera på ett visst ämne eller vara öppet för alla ämnen. Medan vissa elever kommer dit för att få hjälp behöver andra bara en plats i lugn och ro för att göra sina läxor och plugga, eller få lite fritid utanför hemmet. Kontinuerligt studiestöd Kontinuerligt studiestöd innebär en verksamhet där samma elever får hjälp med sina studier av samma läxhjälpsledare varje gång. I den här formen av läxhjälp innebär deltagandet ett åtagande från elevens sida som gäller oavsett i vilken utsträckning de har aktuella läxor eller prov. Det innebär samtidigt att verksamheten inte är öppen för alla, utan endast för de elever som är inskrivna i verksamheten. På de skolor som ingår i utvärderingen är det främst organisationen Stiftelsen läxhjälpen som bedriver den här typen av verksamhet. Omfattningen för Stiftelsen läxhjälpen är tre timmar två gånger i veckan för varje elevgrupp och eleverna får stöd i alla ämnen. På en av skolorna finns planer på ett liknande MER ÄN BARA LÄXOR 19

22 upplägg för Röda korsets läxhjälp. En skola har också kontinuerligt studiestöd i ett enskilt ämne, engelska. 4 Obligatorisk läxhjälp En av skolorna har valt att bedriva läxhjälp under skoldagen, på elevens val. Det innebär obligatorisk närvaro för alla elever i något av ämnena matematik, engelska och svenska. Inom läxhjälpstypen obligatorisk läxhjälp kan olika inriktningar och verksamhetsformer inrymmas. På den skola som ingår i den här studien driver ämneslärare tillsammans med annan personal arbetet, och elever från årskurs 7 9 blandas. Verksamheten består antingen av läxhjälp/studiehjälp eller av lärarinitierade uppgifter som kompletterar de ordinarie uppgifterna. Det förekommer också att läxhjälp ges som utökad undervisningstid, i form av en obligatorisk läxhjälps- och omprovstimme. Observera att kategoriseringen utgår endast från de tio skolor som ingår i studien och att ytterligare former av läxhjälp kan förekomma på andra skolor. 2.5 Variation i organiseringen Mellan och inom de övergripande formerna av läxhjälp finns en stor variation i hur läxhjälpen organiseras. Nedan beskrivs läxhjälpen utifrån olika sätt att organisera verksamheten på de tio skolorna. Läxhjälpen bedrivs av skolan eller av ideella organisationer I studien förekommer både läxhjälp som bedrivs internt på skolan och i en extern organisations regi. När skolan bedriver läxhjälp finansieras verksamheten i regel inom de ordinarie ekonomiska ramarna. De externa organisationerna finansierar i huvudsak sin verksamhet själv, även om skolan ibland kan ge mindre bidrag till mellanmål eller liknande. De externa organisationer som är involverade på skolorna i studien är icke vinstdrivande organisationer, såsom Stiftelsen läxhjälpen, Drivkraft Malmö, Chalmers läxhjälp med flera. Medan Stiftelsen läxhjälpen anställer studenter för att jobba med läxhjälp är läxhjälpsledarna hos övriga organisationer i studien ideella krafter. Det förekommer att skolans personal bedriver läxhjälpsverksamhet tillsammans med representanter från en extern organisation. Det sker i dessa fall genom att studenter eller andra frivilliga kompletterar lärarstödet i skolans egen läxhjälp. Även när läxhjälpen bedrivs av en extern organisation är skolan involverad i organiseringen, exempelvis genom att tillhandahålla lokaler eller genom att välja ut elever för deltagande. 4 Denna verksamhet är dock nystartad, och inget skolbesök gjordes därför på skolan. 20 MER ÄN BARA LÄXOR

23 Läxhjälpsledare med eller utan pedagogisk och ämnesmässig kompetens Läxhjälpen leds på de studerade skolorna av lärare eller av personer utan pedagogisk utbildning. En av skolorna har ett team av behöriga lärare i olika ämnen samt språkstödjare. 5 Det förekommer också att en ensam lärare leder läxhjälpen. I något fall arbetar specialpedagoger med läxhjälp. Studenter i olika högskoleutbildningar, skolbibliotekarie och assistenter är andra kompetenser som ger stöd inom läxhjälpen. Olika grader av frivillighet i deltagandet De olika övergripande formerna av läxhjälp innebär olika grad av frivillighet i deltagandet. Från obligatorisk läxhjälp, via kontinuerligt studiestöd som ställer krav på kontinuerligt deltagande till helt frivillig drop in-verksamhet i öppen studieverkstad. På skolorna i studien förekommer också att läxhjälp skrivs in i åtgärdsprogram eller individuella utvecklingsplaner när läraren ser att eleven har behov av detta. Även om det inte heller i dessa fall är frågan om obligatoriskt deltagande så innebär det ett tryck på eleven att delta i läxhjälpen. I de flesta fall är läxhjälpen öppen för alla men undantag finns All studerad läxhjälp, utom den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen läxhjälpen, är öppen för alla elever i de aktuella årskurserna som önskar delta. I stiftelsens verksamhet väljs särskilt elever ut som inte når målen i svenska, engelska eller matematik, men som bedöms kunna klara det med hjälp av läxhjälpen. Elever som uppfyller kraven för deltagande har chans att få delta, men på de studerade skolorna finns inte plats för alla som uppfyller kraven. Om en elev inte sköter sitt åtagande och kommer med regelbundenhet kan platsen ges till en annan elev som står på kö för att få delta. Brett innehåll i läxhjälpen På läxhjälpen arbetar eleverna med läxor, inlämningsuppgifter (såsom laborationsrapporter), förbereder föredrag eller studerar inför prov. Det förekommer också att en elev får hjälp att ta igen kunskapsluckor från tidigare årskurser, exempelvis grundläggande matematik, eller att läxhjälpsläraren ger eleverna andra uppgifter än de ordinarie skoluppgifterna, i syfte att utveckla elevens kunskaper och förmågor ytterligare ett steg. På skolorna i studien förekommer ämnesspecifik läxhjälp, men i regel är verksamheten öppen för samtliga ämnen. Tendensen är att många elever behöver hjälp med matematik. Även svenska och engelska är ämnen där många elever tycks behöva stöd. Eleverna har i de flesta studerade verksamheter ett stort egenbestämmande över det som avhandlas i läxhjälpen. I många fall avgör den enskilda eleven vad den behöver 5 Denna verksamhet är dock nystartad, och inget skolbesök gjordes därför på skolan. MER ÄN BARA LÄXOR 21

24 och vill jobba vidare med, även om läxhjälpsledaren eller den ordinarie läraren kan ha inflytande. Det förekommer att ordinarie lärare ger elever specifika uppgifter att göra på läxhjälpen, utöver de vanliga läxorna. Om elever missat någon lektion kan de gå på läxhjälpen för att få hjälp att ta igen det de missat. Det vanligaste är dock att varje elev själv ansvarar för att det arbete som görs på läxhjälpen är relevant för deras kunskapsutveckling. 2.6 Verksamhet utanför ordinarie skoltid Redogörelsen ovan visar på en bredd inom de verksamheter som betecknas som läxhjälp. Då det inte finns någon enhetlig definition av verksamheten är det inte självklart var gränsen ska gå mellan läxhjälp och andra verksamheter som innebär stöd till eleverna utanför skoltid. För att få en mer fullständig bild av de verksamheter som skolorna i studien erbjuder eleverna utanför skoltid redovisas här kortfattat lovskolor, lördagsskola och fördjupningsstudios. Dessa verksamheter liknar läxhjälpen, även om de har ett delvis annat fokus. Genom lovskolor och helgskola ges eleverna en möjlighet till extra stöd för att uppfylla kunskapskraven. Genom individuellt stöd eller stöd i grupp kan eleverna i koncentrerad form ta igen sådant de har missat under den ordinarie skolgången. Det framstår som att såväl verksamhetens syfte som innehåll liknar läxhjälp, i de fall läxhjälpen har ett bredare fokus än bara läxläsning och när elevernas deltagande är kontinuerligt. I denna utvärdering har inte lovskolor och helgskolor studerats närmare. På en av skolorna finns fördjupningsstudio, en frivillig verksamhet som syftar till fördjupning inom ett ämne, i det här fallet teknik. Här stimuleras och utmanas eleverna genom andra moment än de som ingår i den ordinarie undervisningen. Det handlar således inte i första hand om att stödja eleverna att uppfylla kunskapskraven, utan om att ge dem något utöver den vanliga undervisningen. Fördjupningsstudion har besökts under utvärderingen. 2.7 Samlade iakttagelser I beskrivningen ovan framkommer att läxhjälpsverksamheten är bred och varierad. Några enhetliga och allmänt accepterade ramar för verksamheten finns inte. I utvärderingen konstateras att verksamheten är bredare än vad namnet antyder. Då den aktuella utvärderingen endast omfattar tio skolor finns dessutom med största sannolikhet en ännu större bredd i utformningen av läxhjälp på andra skolor. På skolorna i studien finns i låg utsträckning en medveten styrning och uppföljning av verksamheten. Under utvärderingen har tre delsyften med stigande ambitionsnivå identifierats för läxhjälpen på de tio skolorna. Det första steget handlar om att ge 22 MER ÄN BARA LÄXOR

25 eleverna praktiska förutsättningar för studier, det andra steget handlar om att ge eleverna stöd i det löpande skolarbetet, och det tredje steget handlar om att stärka elevernas förmåga att långsiktigt ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Precis som det finns en variation i läxhjälpens syfte förekommer också flera olika organisatoriska former av läxhjälp. Läxhjälpen på de tio skolorna har under utvärderingen kategoriserats i tre övergripande former av läxhjälp. Öppen studieverkstad innebär en drop in-verksamhet där elever kan delta när de så önskar. I kontinuerligt studiestöd träffas samma elever och samma läxhjälpsledare varje gång. Därutöver finns obligatorisk läxhjälp som bedrivs under skoldagen. MER ÄN BARA LÄXOR 23

26

27 Läxhjälpens genomslag

28 3. Läxhjälpens genomslag I det här kapitlet redovisas erfarenheter och lärdomar om hur de olika sätten att utforma läxhjälpen fungerar. Den första delen av kapitlet behandlar frågan om vilka elever som deltar i läxhjälpen och olika sätt att påverka elevernas deltagande. Den andra delen handlar om vilka resultat läxhjälpen leder till, samt framgångsfaktorer för att nå dessa resultat. 3.1 Begränsat antal deltagande elever med blandade kunskapsresultat Läxhjälpens genomslag begränsas naturligt av hur många och vilka elever som deltar. På de studerade skolorna finns inga uttalade målsättningar för hur många eller vilka elever man önskar nå med läxhjälpen. Däremot beskrivs syftet ofta som kompensatoriskt, vilket innebär att verksamheten är till för elever som har förhållandevis sämre förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utifrån detta är det rimligt att anta att läxhjälpen i de flesta fall riktar sig till elever som har svårigheter i skolan snarare än elever som redan har goda skolresultat. I flera fall är målgruppen i första hand elever som inte kan få stöd hemifrån. Varierande antal elever som deltar Hur många elever som deltar varierar från gång till gång och mellan olika verksamheter. Medan någon skola uppger att cirka elever deltar i genomsnitt, beskriver andra skolor att runt fem elever brukar delta. Det innebär att även om läxhjälpen är ett erbjudande som riktas till alla elever når verksamheten på vissa skolor ett mycket begränsat antal elever. När deltagandet i läxhjälpen är frivilligt från gång till gång beskriver skolorna att det finns några elever som kommer med regelbundenhet medan andra deltar vid behov. Inför större prov eller inlämningsuppgifter ökar deltagandet därför markant. I de studerade verksamheter där krav ställs på ett kontinuerligt deltagande är antalet platser också begränsat, och variationen från gång till gång är mindre. På de skolor i studien som har frivillig läxhjälp har som mest drygt 20 procent av eleverna i årskurs 7 9 deltagit med regelbundenhet i läxhjälpen. 6 När läxhjälpen är obligatorisk är deltagandet av naturliga skäl högre, även om otillåten frånvaro kan göra att deltagandet inte är fullständigt. Både elever med goda och med bristande kunskapsresultat deltar Genom intervjuer och observationer framkommer att de deltagande elevernas kunskapsresultat är blandade. Utvärderingen visar på många exempel där både 6 Uppgiften är ungefärligt beräknad utifrån uppgifter från rektor. 26 MER ÄN BARA LÄXOR

29 elever som inte uppfyller kunskapskraven och elever med goda kunskapsresultat deltar i verksamheten. Den gemensamma nämnaren för de deltagande eleverna i studien är att de har en viss motivation till skolarbetet, eftersom de väljer att lägga sin fritid på läxhjälpen. Samtidigt menar läxhjälpsledare att även de elever som deltar i läxhjälpen i många fall behöver stärka sin motivation och drivkraft betydligt för att kunna nå goda kunskapsresultat. Sammantaget innebär det att läxhjälpen på de studerade skolorna i regel inte når de elever som står allra längst ifrån ett godkänt betyg, men att många av de elever som deltar ändå har stora behov av stöd om de ska nå godkända betyg. De här eleverna får inga andra resurser. De ligger i mitten, strax nedanför mitten. Lärare Därmed ligger den aktuella utvärderingen i linje med slutsatserna i den norska utvärdering av läxhjälp som genomfördes 2013 efter införandet av läxhjälp i årskurs ett till fyra i alla norska skolor. 7 Den norska utvärderingen visade att elever med störst behov och svårigheter kan ha svårt att dra nytta av läxhjälpen. Därutöver framkom att läxhjälpen tenderade att öka skillnaderna något mellan elever med olika social bakgrund, tvärtemot ambitionen att verka socialt utjämnande. Denna aspekt har inte undersökts i föreliggande studie. Även i Sverige talar regeringen om att läxhjälp bidrar till ökad likvärdighet, genom att läxhjälpen främst anses gynna elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. 8 Den aktuella utvärderingen ger inte stöd åt den tesen då läxhjälpen snarare tenderar att nå elever med varierande kunskapsresultat och en viss studiemotivation. På de studerade skolorna deltar visserligen många elever som saknar godkänt betyg i ett eller flera ämnen, men detta bör ses mot bakgrund av att skolorna har en stor andel elever som inte uppfyller kunskapskravet för betyget E i alla ämnen. 9 Enligt min bedömning är det därför sannolikt att läxhjälpsverksamhet på skolor med bättre genomsnittligt resultat i lägre utsträckning når elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. Det är inte möjligt att utifrån utvärderingen dra slutsatser om de deltagande elevernas möjlighet att få hjälp och studiero i hemmet. Inte heller har det varit 7 Elisabeth Backe-Hansen, Anders Bakken, Lihong Huang. Evaluering av leksehjelptilbudet trinn. Sluttrapport, Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring NOVA Rapport 6/ Budgetpropositionen för 2014, Prop. 2013/14:1, utgiftsområde 16, s På de studerade skolorna når mindre än en fjärdedel av eleverna målen i alla ämnen vid slutet av årskurs nio. Detta kan jämföras med genomsnittet i riket, där 77 procent av eleverna når målen i alla ämnen vid slutet av årskurs nio. (Skolverkets databas SIRIS kvalitet och resultat i skolan. Skolblad för läsåret 2012/12.) MER ÄN BARA LÄXOR 27

30 möjligt att se något mönster vad gäller pojkars respektive flickors deltagande i läxhjälpen. Generellt finns en blandning, men vissa verksamheter domineras av antingen pojkar eller flickor. En meningsfull verksamhet är grunden för deltagandet Anledningarna till att eleverna väljer att delta i läxhjälpen är att de av olika anledningar uppfattar verksamheten som värdefull. För att eleverna ska delta krävs således i första hand en verksamhet som uppfattas som meningsfull av eleverna. Lärare och rektorer beskriver också att läxhjälpen uppfattas som en trygg plats av föräldrarna, vilket är en förutsättning för vissa elevers deltagande. Därutöver kan deltagandet påverkas av hur man arbetar för att få eleverna att delta i läxhjälpen. Några orsaker till att elever inte deltar, som framkommit i utvärderingen, är att eleverna vill göra roligare saker på sin fritid, att kompisarna inte går dit, att tiden inte passar med träning eller andra aktiviteter, att eleverna kan plugga bra och får hjälp hemma eller att de inte känner till att verksamheten är öppen för dem. Vissa av dessa anledningar kan adresseras för att underlätta elevernas deltagande. Nedan redovisas de erfarenheter som framkommit i utvärderingen kring kritiska faktorer vad gäller att få eleverna att delta i läxhjälpen. Alla elever ska få information om att läxhjälpen är öppen för dem Utvärderingen visar att det förekommer att elever inte känner till eller har missförstått möjligheterna att gå till läxhjälpen, exempelvis tror de att verksamheten bara är öppen för elever med icke godkända resultat trots att det är öppet för alla som önskar. En första förutsättning för elevernas deltagande är således att informationen är korrekt och spridd på skolan, gärna upprepade gånger. På många skolor uppmanar lärarna eleverna upprepade gånger att gå på läxhjälpen, vilket ger eleverna en påminnelse om att verksamheten är öppen för dem. En personlig förfrågan kan stärka elevens vilja att delta i läxhjälpen I läxhjälp av typen kontinuerligt studiestöd kan vissa elever väljas ut för deltagande. Dessa elever har resultat som behöver förbättras, och en lärare har gjort bedömningen att eleven kan klara ett godkänt betyg om hon eller han får extra stöd. Det innebär att eleven får en konkret signal om att läraren tror på henne eller honom. Detta kan enligt lärare ge eleven en extra drivkraft att delta i läxhjälpen. Det är värt att notera att endast vissa elever ges denna möjlighet, vilket samtidigt innebär att deltagandet begränsas. Uttagningen till läxhjälpen uppfattas inte heller alltid som rättvis. Vissa elever med goda resultat menar att de får signalen att det inte lönar sig att ha bra betyg, eftersom de därmed inte får de extra resurser som det innebär att gå till läxhjälpen. Även i läxhjälp av typen öppen studieverkstad finns exempel på att lärare ger en 28 MER ÄN BARA LÄXOR

31 skilda elever rekommendationen att gå till läxhjälpen. Även här tycks en personlig uppmaning i högre grad få elever med bristande resultat att gå till läxhjälpen. En personlig relation mellan elev och läxhjälpsledare stärker ett fortsatt deltagande När en elev väl kommit till läxhjälpen vid ett första tillfälle kan en personlig relation med läxhjälpsledaren vara viktig för att eleven ska fortsätta delta. På skolorna i studien finns läxhjälpsledare som kontaktar eleven eller dennes föräldrar om eleven inte kommer till läxhjälpen. En sådan personlig relation betyder enligt elever och läxhjälpsledare mycket för elevens deltagande. Eleven vet att läxhjälpsledaren bryr sig, vilket gör det svårare att inte delta i läxhjälpen. I läxhjälp av typen kontinuerligt studiestöd ställs krav på kontinuerligt deltagande, ibland skriver eleverna på ett kontrakt. I dessa fall beskriver läxhjälpsledarna att elevens åtagande fungerar som ett effektivt argument för att få eleverna att komma till läxhjälpen vid varje enskilt tillfälle. Obligatorisk läxhjälp kan nå fler, men är ingen garanti för fullständigt deltagande Att göra läxhjälpen obligatorisk är ett konkret sätt att få fler elever att delta. I utvärderingen framkommer dock att risken finns att de elever som är minst motiverade kan utebli från läxhjälpen även när den är obligatorisk. Detta då läxhjälpen, även när den är obligatorisk, har mindre tydliga ramar och krav på eleverna än den vanliga undervisningen. På den skola som i studien har obligatorisk läxhjälp får eleverna inte något specifikt betyg för elevens val (läxhjälpen) 10, vilket sannolikt bidrar till att kraven uppfattas som mindre tydliga. 3.2 Utveckling hos elever som deltar kontinuerligt I vilken utsträckning leder då läxhjälpen till utveckling för de elever som deltar? Elevernas utveckling är för det första beroende av om eleverna deltar kontinuerligt. En elev som bara deltar sporadiskt kommer endast att kunna utvecklas marginellt, av naturliga skäl. För elever som deltar kontinuerligt är utvecklingen till stor del beroende av verksamhetens utformning. Nedan redovisas de resultat som läxhjälpen, enligt de tio skolornas erfarenheter, leder till hos de deltagande eleverna. Lärdomar om hur läxhjälpen på bästa sätt kan bidra till utveckling redovisas också. Avsnittet är uppdelat i tre delar, i enlighet med de delsyften som tidigare beskrivits: att ge eleverna praktiska förutsättningar för studier, att ge stöd i det löpande arbetet samt att stärka elevernas ansvarstagande på lång sikt. Avslutningsvis visas också ett exempel på hur läxhjälpen kan få inverkan på lärares arbetssätt. 10 Istället ingår det i elevernas betyg i det ämne som behandlas; svenska, engelska eller matematik. MER ÄN BARA LÄXOR 29

32 3.2.1 Praktiska förutsättningar för studier På de studerade skolorna är läxhjälpens mest grundläggande funktion att erbjuda eleverna en god studiemiljö för läxläsning. När detta syfte uppfylls innebär det att praktiska hinder för studier undanröjs för vissa elever. Elever beskriver att de har svårt att koncentrera sig hemma, där familj, tv och kompisar drar i uppmärksamheten. De elever som har möjlighet att delta i läxhjälpen får med andra ord förbättrade praktiska förutsättningar att ta ansvar för sina studier. När elever deltar kontinuerligt blir därutöver en konkret följd att eleverna får en viss rutin för sina studier eftersom de har en avsatt tid när de gör sina läxor. I de fall eleverna hinner göra sina läxor på den tiden kan det också innebära en lättnad och möjlighet att släppa studierna den övriga fritiden. Elever beskriver också hur de, genom att skolan erbjuder en plats för studier, i högre grad kan samarbeta med varandra. Resultaten förutsätter en god social och materiell studiemiljö För att läxhjälpen ska kunna ge eleverna praktiska förutsättningar för studier krävs att eleverna erbjuds en god studiemiljö. Det handlar om att material såsom datorer och böcker finns tillgängligt, men också om att erbjuda en god stämning. När läxhjälpen fungerar väl finns en balans mellan en ordningsam och lugn miljö å ena sidan och en viss frihet å andra sidan. Det är viktigt att läxhjälpen erbjuder studiero, och att verksamheten inte i första hand blir en plats att umgås på: någon form av fritidsgård. Samtidigt beskriver lärare och elever att det är en positiv faktor när läxhjälpen blir trevligare och friare än den vanliga undervisningen. En del elever kommer till läxhjälpen för att kunna umgås med sina vänner och göra läxor tillsammans. Läxhjälpsledare beskriver att det kan vara en utmaning att skapa lugn och ro på läxhjälpen. Tydliga krav och regler beskrivs som en viktig förutsättning. Att eleverna arbetar i flera mindre rum eller på annat sätt åtskilt från varandra kan också förbättra studiemiljön för eleverna. Läxhjälp av typen öppen studieverkstad passar bäst för att skapa praktiska förutsättningar För en verksamhet som har som främsta syfte att ge eleverna praktiska förutsättningar för studier lämpar sig enligt min bedömning läxhjälp av typen öppen studieverkstad bäst. Detta eftersom öppen studieverkstad inte innebär något åtagande från elevens sida. Därmed kan eleven ta del av verksamheten när den så önskar, samtidigt som den kan studera hemma eller på annan plats när förutsättningar finns. Det krävs att en vuxen är närvarande som en garant för att stämningen kan erbjuda ro för studier, men vilken kompetens den personen har är mindre central i och med att eleverna förväntas sköta sina studier till största del på egen hand. 30 MER ÄN BARA LÄXOR

33 3.2.2 Stöd i det löpande skolarbetet Det andra syftet som förekommer på de tio skolorna innebär att eleverna ska få stöd i det löpande skolarbetet. Eleverna ska få hjälp av läxhjälpen att klara av sina läxor, inlämningsuppgifter och prov samt att ta igen sådant de missat i den ordinarie undervisningen. För att eleverna ska klara av det löpande skolarbetet behöver de praktiska förutsättningar för studier, vilket beskrivits ovan. Därutöver krävs framför allt att eleverna utvecklar nödvändiga förmågor och ämneskunskaper. Vid kontinuerligt deltagande kan elevernas förmågor och ämneskunskaper förbättras På skolorna i studien finns indikationer på att läxhjälpen kan bidra till ökade kunskapsresultat för elever som deltar kontinuerligt. Både elever och lärare vittnar, i varierande omfattning, om ökade ämneskunskaper med förbättrade resultat på prov och inlämningsuppgifter. Lärare beskriver hur vissa elever, som regelbundet går på läxhjälp, kommer bättre förberedda till lektionerna och att deras kunskaper blivit mer befästa än om de inte hade gått på läxhjälpen. Vissa lärare beskriver också att läxhjälpen kan leda till förbättrad språkutveckling och ett ökat ordförråd. Stiftelsen läxhjälpen genomför en uppföljning av elevernas resultat. I stiftelsens samlade rapport för läsåret framgår att alla deltagande elever har höjt sina betyg. I snitt höjde eleverna sex stycken betyg. Flest höjningar gjordes från F till E (från underkänt till godkänt) i matematik. 11 Det är dock inte möjligt att utläsa i vilken utsträckning de förbättrade betygen är en följd av elevernas deltagande i läxhjälpen. Det är rimligt att anta att åtminstone vissa elever hade förbättrat sina resultat i årskurs åtta och nio även utan läxhjälpen. Resultatredovisningen, tillsammans med elevers och lärares vittnesmål i utvärderingen, tyder dock enligt min bedömning på att stiftelsens läxhjälp har bidragit till förbättrade resultat. Eleverna utvecklas när de får individuellt stöd i lugn och ro Den faktor som enligt utvärderingen tycks har störst inverkan på elevernas utveckling är att läxhjälpen ger eleverna möjlighet att få stöd som utgår från deras individuella behov och önskemål. Den enkla förklaringen som många elever ger till varför de går på läxhjälp är Här får jag hjälp. Mer ingående beskriver de att de får möjlighet att sitta i lugn och ro med en uppgift och få den hjälp de behöver, utan att behöva skynda vidare till nästa område eller till nästa lektion. Det handlar enligt eleverna snarare om att de får mer hjälp än att de får hjälp på ett annorlunda sätt än i den ordinarie undervisningen. Att 11 Stiftelsen läxhjälpen, Återrapport. Alla våra läxhjälpsgrupper läsåret MER ÄN BARA LÄXOR 31

34 eleverna kan få mer hjälp på läxhjälpen har, enligt utvärderingens slutsatser, att göra med två saker. För det första är det i regel färre elever per lärare/ledare på läxhjälpen än på vanliga lektioner. Det gör att läxhjälpsledaren har mer tid och därmed bättre förutsättningar att ge eleverna den hjälp de behöver. För det andra är det ofta upp till eleven att bestämma vad de ska jobba med. Det finns ingen kursplan med krav på att vissa moment eller förmågor ska behandlas på läxhjälpen. Därmed kan verksamheten inriktas på de behov som finns hos eleverna utan att några nya moment behöver gås igenom. De förklarar bättre här, jag frågar om jag inte förstår. I undervisningen förklarar de inte alltid. Elev Läxhjälpen blir mer effektiv om den ligger i linje med den ordinarie undervisningen I utvärderingen framkommer att det bör finnas en röd tråd mellan läxhjälpen och den ordinarie undervisningen om läxhjälpen på bästa sätt ska kunna stödja eleven i det löpande skolarbetet. Med andra ord bör det stöd som eleverna erbjuds på läxhjälpen ligga i linje med och förstärka lärarens pedagogiska upplägg. För detta krävs att läxhjälpsledarna har förståelse för vilka kunskaper och förmågor eleverna ska utveckla, samt var eleven står kunskapsmässigt. Det förekommer att varken elever eller läxhjälpsledare helt har förstått syftet med hemuppgifterna. I dessa fall finns en risk att läxhjälpen ger eleverna stöd som inte är i linje med lärarens pedagogiska avsikt. Exempelvis beskriver en svensklärare en uppgift där eleverna skulle sammanfatta och reflektera kring en skönlitterär bok. Läxhjälpsledarna hjälpte eleverna att formulera sig korrekt, vilket enligt läraren förde eleverna bort från det huvudsakliga syftet med uppgiften, vilket var att självständigt reflektera kring boken. I detta fall gjorde läxhjälpen enligt läraren att eleverna aldrig tog sig an uppgiften på egen hand, så som det var avsett. För att undvika sådana situationer kan lärarna för det första sannolikt arbeta med att i högre grad tydliggöra syftet med hemuppgifterna. För det andra underlättar det om läxhjälpsledaren känner till syftet med elevernas uppgifter, vilket kräver kommunikation mellan läraren och läxhjälpsledaren. Detta tycks dock inte fungera på skolorna i studien. I regel saknas upparbetade rutiner för den typen av informationsöverföring. När läxhjälpsledaren arbetar på skolan kan kommunikationen underlättas. Det förekommer att läxhjälpsledare och ordinarie lärare arbetar i samma arbetslag, vilket möjliggör en kontinuerlig kommunikation. I andra fall sker det informellt i personalrum eller liknande när tillfälle finns. I de studerade verksamheter där läxhjälpsledaren inte arbetar på skolan uteblir den kommunikationen enligt läxhjälpsledarna däremot i regel helt och hållet. 32 MER ÄN BARA LÄXOR

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer