Tre blir en. En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre blir en. En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs 2006 - 1 -"

Transkript

1 Tre blir en En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Frågeställningar 1.2 Metod 2. Vad är det som händer inom HSS Media? 2.1 Innehållsmässiga förändringar 2.2 Ekonomiska förändringar 2.3 Den stora frågan: Varför? 2.4 Varför nu? 3. Reaktioner 4. Problematisering 4.1 Konkurrens om läsare och överlappning 4.2 Vad händer med nyhetskonkurrensen? 4.3 Finns det risk för likriktning? 5. Befintliga modeller för finlandssvenskt tidningssamarbete 5.1 Birger Thölix överrocksmodell 5.2 Torbjörn Kevins samarbetsmodeller 5.3 Henrik Johanssons radikala modell 6. Intresse för samarbete 6.1 Hedman, Rundt 6.2 Andelin, Teir, Kevin 7. Reflektioner 8. Källförteckning - 2 -

3 1 Inledning Den 21 februari 2006 gick Vasabladet, Jakobstads Tidning och Syd-Österbotten ut med den till synes stora nyheten att de tre tidningarna slår ihop sina redaktioner till en gemensam. Storleksmässigt seglar de tillsammans förbi Hufvudstadsbladet och bildar Svenskfinlands största tidningsredaktion med sammanlagt 90 journalister. Detta för att frigöra resurser och förbättra produkten, eller produkterna. Sammanslagning beskrivs som en nödvändighet i en tid när de finlandssvenska dagstidningarna ställs inför allt större utmaningar. 1.1 Frågeställningar Hur kommer samarbetet egentligen att se ut? Hur stora blir förändringarna för läsarna, journalisterna och ägarna? Hur påverkas det övriga finlandssvenska medielandskapet? Och vad finns det för möjligheter till ytterligare tidningssamarbete inom Svenskfinland? 1.2 Metod Vi har, med hjälp av Brages pressarkiv, utgått från det som skrivits i de finlandsvenska tidningarna om reformen. Dessutom har vi studerat HSS Medias interna infobroschyr. De här källorna har gett oss grundinformationen, som vi sedan byggt på med ett flertal telefonintervjuer. Under arbetets gång har vi intresserat oss allt mer för möjligheterna till övriga finlandssvenska tidningssamarbeten. På basis av intervjuerna och Charlotte Hedmans och Hanna Rundells fjolårsarbete i samma kurs har vi utvecklat den delen. Jakobstads Tidning Upplaga: Antalet redaktörer: 25 Omsättning: 4,9 miljoner euro Utkommer sju dagar i veckan. Vasabladet Upplaga: Antal redaktörer: 50 Omsättning: 10,4 miljoner euro Utkommer sju dagar i veckan. Syd-Österbotten Upplaga: Antalet redaktörer: 11 Omsättning: 1,6 miljoner euro Utkommer tre dagar i veckan

4 2. Vad är det som händer inom HSS Media? Läsarna ska se en förbättring, men ingen radikal förändring. En del olycksnotiser kan vara identiska i Vasabladet och Jakobstads Tidning. Men tidningens särprägel ändras inte, trots en stor, förestående reform i HSS Medias tidningar. Vbl, Från och med hösten sammanslås Vasabladets, Jakobstads Tidnings och Syd-Österbottens redaktioner. Någon tidningssammanslagning är det inte frågan om, utan uttryckligen en redaktionssammanslagning. Från en gemensam nyhetsdesk ska nyhetsuppdragen fördelas. Rent fysiskt kommer ingen att behöva flytta på sig. Journalisterna kommer att jobba vidare på sina vanliga platser. Nyhetsdesken ska kommunicera med hjälp webbkameror och telefoner. Ett gemensamt redaktionssystem kommer att införas på alla tre tidningshus i oktober. Man poängterar att det inte är frågan om besparingar, utan endast omstruktureringar. Personalmängden kommer att förbli densamma. Ingen ska behöva gå på grund av sammanslagningen. Vardagen för journalisterna kommer alltså inte nämnvärt att förändras. 2.1 Innehållsmässiga förändringar Innehållsmässigt är det inte frågan om några radikala förändringar. Läsarna ska fortfarande känna igen sig i de tre tidningarna. För att undvika dubbelarbete kommer större, mera övergripande artiklar att kunna vara gemensamma. En del av materialet kommer alltså att vara detsamma hur stor del är en svårare fråga, som man ännu inte helt rett ut. (Lars Rosenblad, intervju, ) Den lokala bevakningen, den opinionsbildande delen och de mest karaktäristiska dragen hos tidningarna kommer att förbli desamma. Man kommer till exempel fortsättningsvis att kunna läsa Folkets dagblad i Vasabladet, och endast i Vasabladet. Genom det inbesparade dubbelarbetet vill man sätta mera resurser på att förbättra journalistiken göra den mångsidigare och förstärka det lokala. Man räknar med lösgöra fyra eller fem skrivande journalister tack vare omorganiseringen. En del av de inbesparade resurserna ska sättas på utvecklingen av nymedier. Vasabladets chefredaktör Dennis Rundt påpekar att tidningarna i dag inte bara konkurrerar med varandra, utan också med ett nytt fenomen icke-läsare. Unga har annorlunda medievanor. För att möta deras behov anser han att man måste satsa mera på nymedier, till exempel sms-tjänster, bloggar, mobila webbnyheter, podcasting och internet streaming. 2.2 Ekonomiska förändringar Antalet chefredaktörer kommer inte att förändras. Även om tidningarna har en gemensam redaktion kommer varje tidning att fortsättningsvis ha sin egen ledning. Ledningen kommer att upprätthålla - 4 -

5 tidningarnas publicistiska profiler och sätta upp innehållsstrategier. Sedan är det den gemensamma nyhetsdeskens uppgift att förverkliga de olika tidningarnas strategier. (Vbl, ) Den ekonomiska delen är, precis som många andra delar av den stora redaktionssammanslagningen, inte ännu klarlagd. Det man kommit överens om är att redaktionen kommer att ha en gemensam ekonomi, som till exempel ska stå för utgifterna vid reportageresor. I redaktionens gemensamma ekonomi kommer inte att kunna tillämpa millimeterrättvisa, men vi kommer inte att tillåta kilometerrättvisa. Vi strävar efter meterrättvisa, säger Lars Rosenblad, administrativ chef på Vasabladet. De tre bolagen, Vasabladet Ab, Jakobstads Tidning Ab och Syd-Österbottens Tidning Ab, kommer att bestå som enskilda företag med egna upplage- och annonsintäkter. Enligt Lars Rosenblad kommer bolagen inte att stöda varandra ekonomiskt. Många frågor står ännu obesvarade. Vem av journalisterna kommer att vara anställd av Vasabladet, vem av JT? Hur ska lönerna betalas? Rosenblad poängterar att mycket ännu är oklart eftersom man beslöt sig för att gå ut med nyheten i ett så tidigt skede att journalisterna och de andra arbetstagarna skulle kunna delta i processen och uttrycka sina åsikter. Enligt Rosenblad kommer man i alla fall att komma överens om snittpris för olika arbeten, till exempel artiklar som det tagit sex timmar att göra. Vbl, JT och S-Ö har redan i dag ett ganska omfattande samarbete. Vasabladet och JT gör till exempel gemensamma TV-sidor. Man samarbetar också inom administration, distribution, tryckning och teknik. 2.3 Den stora frågan: Varför? På en presskonferens om kommunreformen hade mediekoncernen HSS Media sju journalister på plats. Enligt Vasabladets administrativa chefredaktör Lars Rosenblad är det för mycket. Det dubbla arbetet som journalisterna vid tidningar ägda av HSS Media gjort är den största orsaken till sammanslagningen av de tre tidningsredaktionerna, uppger Rosenblad. Förutom att man vill förhindra dubbelarbete finns det en rad andra orsaker till sammanslagningen. En av dessa är enligt Lars Rosenblad en trendmässig upplagenedgång för tidningarna i Finland. Källa:

6 Enligt en artikel publicerad i Hbl den 17 mars 2006 går flera av de svenskspråkiga tidningarna i själva verket mot trenden. Den som relativt sett ökade sin upplaga mest är tidningen Österbottningen konkurrent till den nya storredaktionen. Att Rosenblad på Vasabladet är orolig är förståeligt. Av de svenskspråkiga dagstidningarna uppvisar nämligen Vasabladet den klart största upplagenedgången, minus 2,2 procent i fjol. Syd-Österbottens upplaga gick ner med 0,6 procent medan Jakobstads Tidning gick ner med 0,1 procent. I sin ledare i Vbl den 22.2 skriver chefredaktör Dennis Rundt om orsakerna till nedgången. Han återblickar på historien, på talet då de stora åldersklasserna hade grundat hem och började prenumerera på tidningar. På 1980-talet upplevde Finland en glad konsumtionsfest, vilket fick tidningsupplagorna att skjuta i höjden. Nu känner tidningspressen enligt Rundt av svallvågen efter den glada konsumtionsfesten. De yngre generationerna klarar inte av att fylla det tomrum, som de stora åldersklasserna ger upphov till då de flyttar in på ålderdomshem och slutar prenumerera på sin tidning. (Vbl, ) En annan stor utmaning som papperstidningarna står inför är konkurrensen från de nya massmedierna. Webben och nyhetstjänsterna som man kan beställa till sin mobiltelefon gör att papperstidningarna inte längre är ett självklart alternativ för de unga mediekonsumenterna. Enligt Lars Hedman, chefredaktör på Jakobstads Tidning, har de unga växt upp i en annan medial omgivning än dagens prenumeranter. Därför är det långt ifrån självklart att de väljer att prenumerera på en tidning när de blir äldre, anser han (JT, ). Åldersfördelning bland prenumeranterna. (Källa: HSS Medias infobroschyr om sammanslagningen) Dennis Rundt, chefredaktör på Vasabladet, är ändå hoppfull. I sin ledare skriver Rundt att dagstidningens roll fortfarande är central. Finländarna är i högst grad ett tidningsläsande folk, bland annat för att tidningen varit en aktivt bärande del av vår historia. Ändå måste tidningen anpassa sig till de krav läsarna/prenumeranterna ställer på den i dag, men framför allt i morgon, eller nästa vecka

7 Därför har den nya österbottniska redaktionen beslutat sig för att bredda nyhetsutbudet på webben och i mobiltelefonen. Allt detta för att höja papperstidningens profil bland unga. Vi måste stärka oss mot andra konkurrerande media och själva kunna erbjuda sådan service som stärker papperstidningen skriver Lars Hedman, chefredaktör för Jakobstads Tidning, den 22 februari Grundförhoppningen bakom sammanslagningen är ändå att göra ännu bättre tidningar (JT, den 22 februari 2006). Medan JT vill stärka sin roll i norra svenska Österbotten, strävar Vbl efter att höja profilen som allfinlandssvensk tidning. S-Ö mål är att fördjupa lokalbevakningen. De finlandssvenska tidningarna tampas med mindre resurser än de finskspråkiga konkurrenterna samt med faktumet att de tvåspråkiga hushållen ökar. Att FNB:s svenska avdelning dessutom är allvarligt hotad gör inte situationen för Svenskfinlands tidningar lättare. Lars Hedman skriver i sin ledare i JT den 22 februari 2006: Finlandssvenska tidningar konkurrerar inte med varandra. De har alla samma framtidsutmaningar med förändrade medievanor, nya generationer mediekonsumenter, ökat antal tvåspråkiga hushåll och allt fler nya konkurrenter på mediemarknaden. 2.4 Varför nu? Dennis Rundt hävdar i Hbl att sammanslagningen är en preventiv åtgärd, något man tar till nu för att förhindra en framtida fusion av de tre tidningarna. Enligt Lars Rosenblad genomför tidningar oftast inga reformer förrän de har kniven på strupen, det vill säga är tvungna till det på grund av t.ex. ekonomiskt trångmål. I det avseendet är sammanslagningen av de tre österbottniska redaktionerna ett specialfall. Vi är i en ganska lugn och bra fas ur ekonomisk synvinkel. Vi behöver inte säga upp personal i och med reformen, och det gör att den är lättare att genomföra. Enligt Rosenblad har man redan länge diskuterat en samgång redaktionerna emellan. Då man i vintras fann en gemensam ton med ledningen för HSS Media, som äger alla tre tidningar, beslöt man sig för att gå ut med de visioner man hade. 3. Reaktioner Nyheten om att HSS Medias tidningarna slår ihop sina redaktioner gick inte obemärkt förbi i de övriga finlandssvenska dagstidningarna. Österbottningens chefredaktör Börje Hästbacka vill på ledarplats avdramatisera sammanslagningen. Han framhåller, liksom Dennis Rundt, att de tre tidningarna kommer att behålla sin lokala profil och att det endast är frågan om ett samarbete, inte någon tidningssammanslagning. Han verkar ha förståelse för omstrukturering

8 En sak är klar. I tidningsbranschen måste man söka framkomliga vägar. Det finns stora utmaningar att ta itu med för de finlandssvenska tidningarna och minimikravet är att man hela tiden håller sig i rörelse. (Öb, ) Hästbacka är mest orolig över att sammanslagningen gör att nyhetskonkurrensen och därmed en stor del av den journalistiska drivkraften försvinner. Västra Nylands chefredaktör Tommy Westerlund ifrågasätter hur de tre tidningarna ska kunna bevara sin självständighet. Det planerade samarbetet innebär att det varje morgon vid en gemensam desk fattas beslut om vad de tre tidningarna följande dag ska innehålla. Alla urval, satsningar, linjedragningar och betoningar spikas vid samma bord, eller åtminstone samma möte. Mångfalden blir obönhörligt lidande. (VN, ) Dennis Rundt besvarar följande dag kritiken. Han poängterar att den gemensamma desken är underställd tidningshusens redaktionsledningar. Tommy Westerlund drar paralleller till sammanslagninen av de svenska nyhetsredaktionerna på Rundradion, som han anser vara mindre lyckad. Hufvudstadsbladets chefredaktör Barbro Teir kommenterar endast kort sammanslagningen i ett ledarstick. Valet av nytt tekniskt system möjliggör djupare samarbete. Nu återstår bara att övertyga de egna journalisterna och de många läsare som prenumererar på fler än en av tidningarna. Samma på svenska två gånger duger inte. (Hbl, ) Också Vasabladets tidigare chefredaktör Birger Thölix kommenterar i en insändare i Vasabladet ( ) sammanslagningen. Han hoppas att samarbetet ska ge tidningarna större möjligheter till fördjupning och profilskärpning. Det kan inte ligga förnuft i att skicka tre journalister till samma info. Det räcker med en under förutsättning att journalisten är proffs, ställer de rätta frågorna och kan rapportera läsvärt. Han sväljer inte argumentet att sammanslagningen skulle minska arbetsmotivationen i och med att en del av konkurrensen försvinner. För en enskild journalist kan det inte vara ofördelaktigt att se sin nyhet få ökad spridning samma dag i stället för i bästa fall dagen därpå i from av en uppföljning. 4. Problematisering De kritiska rösterna från olika håll av Svenskfinland bevisar att sammanslagningen av de tre österbottniska redaktionerna inte är problemfri. Hur ser man till att den journalistiska drivkraften hålls - 8 -

9 vid liv, då journalisterna inte längre konkurrerar om nyheterna tidningarna emellan? Hur förhindrar man att det material man erbjuder läsarna blir likriktat? Hur bevarar man varje tidnings särprägel då man smälter samman de tre redaktionerna till en? 4.1 Överlappning och konkurrens om läsare Vasabladet och Jakobstads Tidning konkurrerar med de finskspråkiga tidningarna, inte med varandra, anser Lars Hedman. Dennis Rundt på Vasabladet är inne på samma linje. Han menar att de två tidningarna ännu på 1960-, 70-, och 80-talet blodigt tävlade om området norr om Vasa. Men på 90-talet fann båda sina platser. JT gav upp tanken på att expandera utanför Jakobstad och Vasabladet stabiliserade sig som regiontidning. Samtidigt ville Vasabladet inte slå ut JT i Jakobstadsnejden. De två tidningarna kan inte ersätta varandra. Eftersom Vasabladet inte har någon lokal funktion i norra Österbotten utgör JT och Vbl alltså ingen direkt fara för varandra. Jakobstadsborna beställer JT för att få veta vad som hänt i närområdet och på Vbl för att läsa region- och riksnyheterna. Situationen är emellertid en annan för den tredje partens, Syd-Österbottens del. S-Ö är en lokaltidning, medan Vasabladet är en regiontidning med lokal förankring i södra Österbotten. Att täckningsområdet är det samma syns också på statistiken. Av Sydins prenumeranter beställer 85 procent också på Vasabladet. I norr beställer betydligt färre, hushåll, både på JT och Vbl (Hbl, ). Enligt Bjarne Smeds, chefredaktör på S-Ö, kommer det inte på fråga att servera läsarna samma artikel två gånger i olika tidningar. Han menar att profilering är nyckelordet: S-Ö måste fortsätta prioritera de lokala nyheterna. Tidningen fyller 110 år nästa år. Det tyder väl på att vårt koncept som en lokaltidning är eftertraktat, säger Bjarne Smeds. Vbl lyfter också upp lokala nyheter i södra Österbotten, men enligt Smeds på ett annat, mer rikspolitiskt sätt än S-Ö. Dessutom är Vbl en sjudagarstidning medan S-Ö utkommer endast tre dagar i veckan. Då finns det rum för en till rapportör, anser Smeds. 4.2 Vad händer med nyhetskonkurrensen? Hur påverkas arbetet av att nyhetskonkurrensen, en viktig drivkraft i journalistiken, försvinner? Lars Hedman på JT tycker inte att det är ett problem. Han nämner en undersökning från 90-talet, där man konstaterade att journalisterna ofta överskattar scoopet. Läsarna kommer inte ihåg vem som kommit ut med nyheten först. I dag är det viktigast att nyheten kommer ut så snabbt som möjligt, på webben eller per SMS. Papperstidningen kan sedan berätta mera och stå för fördjupningen, säger Hedman

10 Dennis Rundt på Vbl säger att tidningarna har olika mål gällande sammanslagningen. JT ska bli större och Sydin mer professionell och innehållsmässigt bättre, medan Vbl kommer att koncentrera sig på att bli djupare. Skarp journalistik, fokusering och temahelheter om till exempel hälsa och motion är några punkter man hoppas uppnå på Vbl. 4.3 Finns det risk för likriktning? Lars Hedman ser inget problem i att de raka nyhetsartiklarna är lika i alla tre tidningar. Det finns inte så många sätt att skriva en rak nyhet på, säger också Lars Rosenblad på Vbl. Men de djuplodande artiklarna kan och ska vinklas på olika sätt, anser Hedman. Dennis Rundt på Vbl tycker att man överbetonat de tre tidningarnas gemensamma material. Han poängterar att artiklarna kommer att presenteras på olika sätt i de olika tidningarna, med hjälp av olika layout och typsnitt. Sydins läsare kommer enligt Bjarne Smeds inte att märka av sammanslagningen just alls, med undantag av bättre bilder och grafik. På frågan ifall minstingen S-Ö kände sig tvungen att gå med i sammanslagningen svarar Smeds att hans tidning är en liten aktör som tillhör en större sammanslutning med breda axlar, det vill säga HSS Media. Jag inser nog att man måste utnyttja de resurser som finns till fullo. 5. Befintliga modeller för finlandssvenskt tidningssamarbete Tankarna på finlandssvenskt tidningssamarbete är inte nya. Man har redan i många år bollat olika alternativ till samarbete fram och tillbaka. Men fortfarande är det inte så mycket som har hänt. 5.1 Birger Thölix överrocksmodell Birger Thölix skrev år 1994 en rapport om möjligheterna till finlandssvenskt tidningssamarbete på beställning av trafikministeriet. Thölix föreslår i den rapporten ett så kallat överrockssamarbete för de finlandssvenska tidningarna. Ett överrockssamarbete innebär samproducerade och samtryckta tidningar, som ofta har en gemensam ägare. Tidningarna har då egna första, andra, nästsista och sista sidor (överrocken), samt fyra sidor med eget lokalt material mitt i tidningen. Resten av tidningen består av gemensamt material. För Österbottens del skulle ett överrockssamarbete, enligt Thölix rapport, innefatta Vbl och JT. Ett sådant samarbete skulle underlättas om Öb kunde fusioneras med JT. Största problemet bakom en sådan fusion är att Öb till största delen ägs av Konstsamfundet. Ett överrockssamarbete skulle spara resurser, som istället skulle kunna sättas på att förbättra närbevakningen. Thölix föreslår ett liknande samarbete i södra Finland mellan Åbo Underrättelser, Västra Nyland och eventuellt Borgåbladet. Hufvudstadsbladet skulle stå utanför alla överrockssamarbeten och

11 fortsättningsvis fungera som en rikstidning för Svenskfinland och lokaltidning för Mellannyland. (Rundell, Hedman, 2005) Överrocksmodellen påminner alltså om den samarbetsform som JT, Vbl och S-Ö går in för. Lars Hedman ställde sig också positiv till överrocksmodellen när den lanserades. 5.2 Torbjörn Kevins samarbetsmodeller Våren 2002 undersökte en arbetsgrupp möjligheterna för de finlandssvenska tidningarna att samarbeta på nätet. Tanken var att det skulle grundas en gemensam kulturportal, dit alla som prenumererade på en finlandssvensk dagstidning skulle ha tillgång. På kulturportalen skulle alla tidningarnas kulturartiklar publiceras. Torbjörn Kevin, som sammanställde rapporten, säger att projektet strandade på HSS Media, som skulle utreda de tekniska möjligheterna. (Torbjörn Kevin, intervju, ) Henrika Zilliacus-Tikkanen sammanfattar i sin artikel Pennan, Penningen och Politiken (2003) de förslag till samarbete som Kevin lägger fram i rapporten. 1. Ett institutionaliserat samarbete om teknik. Detta kunde ske genom ett gemensamt bolag eller köp av tjänster frän samma enhet. 2. Registrering av nätläsare. Prenumeration på en tidning skulle ge en kod som öppnar också de andra finlandssvenska tidningarnas webbplatser. 3. Elektroniskt samarbete inom nischer. Specialområden där det finlandssvenska intresset är stort, eller där tidningarna i dag inte satsar tillräckligt kunde bevakas inom gemensamma webbplatser med gemensamma krafter. Exempel på områden som kunde komma ifråga är enligt Kevin till exempel handboll, som är en stor sport bland svenskar i södra Finland, eller ekonomijournalistik, om anses vara ett eftersatt område. 4. En elektronisk it-tidning. Tidningen skulle innehålla nyheter och kommentarer från it-världen, och kunde på sikt väntas gå med vinst. En gång i veckan skulle tidningarna få ett informationspacket för papperspublicering, och skulle också annars ha rätt att publicera material i följande dags tidning. 5. Ett elektroniskt pressarkiv. Ett intensifierat samarbete med Brages pressarkiv kunde på sikt leda till elektroniskt material som är sökbart på nätet. Problem med upphovsrätten bör lösas först. 6. Ett fortsatt samarbete kring utbildning och produktutveckling. Kevin föreslår att produktutveckling sker enligt open source-principen så att tidningshusen delar med sig av sina erfarenheter till varandra. (Rundell, Hedman, 2005) 5.3 Henrik Johanssons radikala modell

12 Henrik Johansson, vd för Hufvudstadsbladet, har presenterat en mera radikal modell för finlandssvenskt samarbete. Johansson föreslår att de finlandssvenska tidningarna slås ihop till en rikstidning, där de nuvarande lokaltidningarna skulle utgöra lokalredaktioner. Han menar det finns förhållandevis lite pengar att tjäna på redaktionssamarbete. Endast genom att öka upplagan och därmed annonsintäkterna kan inkomsterna öka på allvar. (Rundell, Hedman, 2005) Leif Rex har, på beställning av Konstsamfundet, Svenska Litteratursällskapet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Harry Schaumans stiftelse, gjort en utredning om möjligheter till finlandssvenskt tidningssamarbete. Utredningen är klar, men inte ännu offentlig. (Journalisten, ) 6. Intresse för samarbete Modeller för samarbete finns. Men hur är det med intresset? Vi har ringt runt till de största finlandssvenska dagstidningarnas chefredaktörer för att höra deras åsikter om samarbetet inom HSS Media och om möjligheterna till övrigt tidningssamarbete i Svenskfinland. 6.1 Hedman, Rundt: Möjligheter för utvidgat samarbete finns Österbottningen, till 70 procent ägd av Konstsamfundet och 30 procent av HSS Media, är i det här fallet konkurrenten som blivit utanför. Lars Hedman på JT skulle väldigt gärna se ett framtida samarbete med ÖB. Men han slutar inte där. Det bästa skulle vara ett allmänt, finlandssvenskt tidningssamarbete. Vi har alla samma mål: att stärka våra positioner som svenskspråkiga tidningar, säger Hedman. Dennis Rundt ser det som en nödvändighet att alla finlandssvenska medier, också tv och radio, i framtiden samarbetar. Han nämner det trångmål som Svenska Yle befinner sig i och de svårigheter som den svenska avdelningen av FNB som en följd av Yles problem råkat ut för som tecken på att det finlandssvenska medielandskapet behöver samarbete för att överleva. Det borde väl vara världens enklaste sak att inleda ett samarbete som ger mera åt alla parter. Att samarbeta kring rörliga bilder och ljud och kunde vara en möjlighet. Hedman nämner Birger Thölix tanke om en öppen databas som en ypperlig modell för finlandssvenskt mediesamarbete. Konstsamfundet HSS Media Stiftelsen för ÅA Hufvudstadsbladet Borgåbladet Östra Nyland Västra Nyland Österbottningen Vasabladet Jakobstads Tidning Syd-Österbotten Åbo Underrättelser Ägarstrukturerna mellan de finlandssvenska dagstidningarna Källa: Stiftelsernas hemsidor

13 Varför skulle en bra artikel i Åbo Underrättelser inte kunna ingå i JT? Hedman tror inte att det skulle leda till en upplagenedgång. Kärnan i varje tidning är det lokala. Folk vill veta vad som hänt i deras knutar. JT kommer aldrig att börja berätta om vad som händer i Åbo. Dennis Rundt anser ändå inte att ett bredare samarbete är aktuellt just nu. Han tror att tidningarna i södra Finland efter den stora österbottniska redaktionssammanslagningen dragit sig på sin kant. Rundt menar att han nog skulle kunna tänka sig att samarbeta i någon form med till exempel Hbl, som ägs av Konstsamfundet. Han tycker inte att ett samarbete mellan tidningar som ägs av olika fonder är ett problem. I det här avseendet är ägarstrukturen tvärtom ganska tacknämlig. Det handlar om människor som känner varandra. Det är väldigt små kretsar. 6.2 Andelin, Teir, Kevin Jan-Erik Andelin på Borgåbladet ställer sig mycket öppen till ökat samarbete tidningarna emellan. Personligen är jag för mera samarbete, men de samarbetsförsök som gjorts har väckt en hel del motstånd, säger han. På Bbl håller man på att öka det administrativa samarbetet med Hbl genom gemensamt prenumerantoch annonsarbete. Andelin poängterar att lokaltidningarna i södra Finland inte har samma problem med överlappningarna som kollegorna i Österbotten. Därför skulle det inte finnas lika mycket resurser att tjäna på redaktionssamarbete. Som exempel på material som kunde delas ger han biltester och annat veckoslutsmaterial. Andelin lyfter fram svenska FNB:s roll i framtiden. Om svenska FNB försvagas kraftigt av alla nedskärningar, kan de finlandssvenska lokaltidningarna bli tvungna att överväga samarbete. Det största hindret i dag är, enligt Andelin, Hbl:s ställning som rikstidning i Svenskfinland. Vilken ska Hbl:s roll vara i ett eventuellt samarbete? Vad tjänar Hbl på att dela med sig av sitt material? Så länge de två tidningarna har samma ägare är det svårt att få till något större samarbete. Barbro Teir på Hufvudstadsbladet är inne på samma linje som Andelin. Hbl är andratidning i nästan hela Svenskfinland och därmed konkurrent till lokaltidningarna. Vi kan inte dela med oss av vårt nyhetsmaterial till andra tidningar. Hon ställer sig positiv till ett visst samarbete. Hon välkomnar till exempel idén om den finlandssvenska kulturportalen. Överlag ser hon gärna att just webbsamarbetet skulle öka. Vi har försökt skapa en gemensam radio- och tv-bilaga, men tidningarna har olika behov, så det har inte fungerat i praktiken

14 Teir säger att det är ägarstrukturerna som avgör samarbetsmöjligheterna. Redaktörerna själv kan inte avgöra så mycket, beslutsviljan måste komma från ägarna. Hon ser fram emot att följa med samarbetet inom HSS Media, fast ställer sig ändå försiktigt skeptisk till hur det ska gå. Jag är i princip för tanken att spara resurser genom att undvika dubbeljobb och det tror jag säkert att man också kan göra i Österbotten. Men jag har aldrig sett att ett liknande samarbete i praktiken skulle ha lett till bättre journalistik. Snarare har det lett till ökad likriktning. Torbjörn Kevin på Åbo Underrättelser har länge gått i bräschen för ökat samarbete inom Svenskfinland. Men efter att försöket att skapa den finlandssvenska kulturportalen strandat, har han gett upp hoppet. Det finns ett intresse för att samarbete, men när det kommer till kritan är det alltid någon som motsätter sig planerna. Han föreslår att lokaltidningarna borde grunda en gemensam allmänredaktion, som skulle samproducera riksmaterial. En sådan redaktion skulle fysiskt kunna finnas var som helst, till exempel i Helsingfors eller Vasa. 7. Reflektioner En handling framtvingad av sjunkande upplagssiffror, en panikåtgärd man tar till för att spara pengar. Det var vår uppfattning om redaktionssammanslagningen i Österbotten innan vi började arbeta med vårt projekt. Diger efterforskning och flera telefonsamtal till berörda personer fick oss emellertid att ändra åsikt. Bakom den österbottniska redaktionssammanslagningen verkar främst ligga en genuin vilja att göra bättre tidningar med de resurser som finns, inte en vilja att spara och effektivisera så mycket som möjligt. Ganska snart stod det klart för oss att sammanslagningen långtifrån är färdigt planerad. Trots att en hel del av våra frågor förblev obesvarade, anser vi som journaliststuderande att det var ett vettigt drag av ledningen på respektive tidningar att i ett tidigt skede informera sina journalister om vad som planerades. På det här sättet erbjuds journalisterna en möjlighet att aktivt delta i utvecklingsprocessen. Då det till syvende och sist handlar om journalisternas arbetsvardag är det inte annat än berättigat. Problemfri är sammanslagningen inte. Det finns skäl att kritiskt granska de tre tidningarnas roller. Ifall alla tre ska bevara sin position och sina läsare också efter sammanslagningen, måste profilerna vara tillräckligt tydliga. Ingen beställer på två tidningar som är lika. Medan Vasabladet och Jakobstads Tidning ser ut att ha funnit sina roller, Vasabladet som regiontidning med koncentration på södra Österbotten och Jakobstads Tidning som lokaltidning i norra Österbotten, kan man fråga sig hur det kommer att gå för den tredje parten, Syd-Österbotten. Vasabladet och S-Ö har i dag en stor dubbeltäckning. Hur kommer minstingen att klara sig ifall de två ovan nämda

15 tidningarna börjar publicera liknande texter? Ägd av HSS-koncernen var det knappast någonsin ett alternativ för S-Ö att inte gå med i sammanslagningen. Men vad kommer S-Ö att ha för nytta av sammanslagningen då den koncentrerar sig på lokalnyheter som tidningens egna reportrar själva rapporterar om? Bättre bilder och grafik (se intervju med Bjarne Smeds, punkt 4.3) är visserligen plus, men det låter närmast som ett tröstepris. Här finns en av den redaktionssammanslagningens största utmaningar: att se till att S-Ö inte körs över av Vbl. Även om det finns en mängd frågetecken och hotbilder med liknande redaktionssammanslagningar som den österbottniska, är det utan tvekan att föredra framom alternativet där de finlandssvenska tidningarna kör sittt eget lopp ända till slutet. Sjunkande upplagssiffror, nya medievanor, ökat antal tvåspråkiga hushåll. De finlandssvenska tidningarna kan inom en nära framtid bli tvungna att kämpa för sin existens. Då gäller det att skilja på dem man ska kämpa med, och det man kämpar mot. En förutsättning för ett tidningssamarbete likt det österbottniska är att intresse finns hos ägarna, det vill säga fonderna. Då man funderar över möjligheterna för ett utvidgat samarbete mellan de finlandssvenska medierna kan det vara intressant att granska den position Konstsamfundet besitter. En rikstidning vinner, precis som chefredaktör Barbro Teir konstaterar (punkt 6.2), sällan på ett utvidgat samarbete med lokaltidningarna. Som ägare av Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland står Konstsamfundet med andra ord inför ett val. Vad gör man ifall de små lokaltidningarnas överlevnad kräver att de samarbetar med Hbl? Vem prioriteras? En viktig faktor som inte ska förbises då man diskuterar de finlandssvenska tidningarnas möjligheter för samarbete är FNB:s framtid. Hittills har nyhetsbyråns texter ingått nästan dagligen i samtliga finlandssvenska tidningar. Ifall FNB:s verksamhet upphör kan det bli aktuellt att sätta sig vid förhandlingsborden och plocka fram modellerna för ett finlandssvenskt samarbete. Det gäller förstås att komma ihåg att det är fonderna som fattar besluten. Att ett samarbete över fondgränserna inte är otänkbart (se intervju med Dennis Rundt, punkt 6.1) är därför glädjande. Man kan endast hoppas att ett intresse för god, finlandssvensk journalistik finns också i dessa korridorer, och inte bara på redaktionerna

16 8. Källförteckning Intervjuer Telefonintervjuer den 17 maj: Jan-Erik Andelin, chefredaktör, Borgåbladet Lars Hedman, chefredaktör, Jakobstads Tidning Torbjörn Kevin, chefredaktör, Åbo Underrättelser Lars Rosenblad, administrativ chefredaktör, Vasabladet Dennis Rundt, chefredaktör, Vasabladet Bjarne Smeds, chefredaktör, Syd-Österbotten Barbro Teir, chefredaktör, Hufvudstadsbladet Ledare Hufvudstadsbladet, den : Ett startskott för samarbete Jakobstads Tidning, den : Ännu mera tidning Vasabladet, den : Därför satsar vi på tidningar Vasabladet, den : Den journalistiska drivkraften Västra Nyland, den : Då tre blir en Österbottningen, den : Omvälvning men ändå inte Artiklar Hufvudstadsbladet, den : Tidningar på svenska hittar nya prenumeranter Hufvudstadsbladet, den : Tre redaktioner blir en Jakobstads Tidning, den : Gemensam redaktion stärker JT Journalisten, den : Rika fonderna pressar på för svensk tidningspool Vasabladet, den : Tre tidningar, en redaktion Åbo Underrättelser, den : Tidningssamarbetet i Österbotten ökar Övriga Hedman, Rundell 2005: HSS-koncernens framtid HSS Media: Infobroschyr om sammanslagningen av de tre redaktionerna LT-Levikkitilasto 2005, Henrika Zilliacus-Tikkanen 2003, Pennan, Penningen och Politiken

Jakobstads Tidning

Jakobstads Tidning JG 3 Mediehistoria 22.10.2009 Kati Leuschel och Johanna Modig Jakobstads Tidning 1898 2008 Jakobstads Tidning (JT) grundades i december 1898 av fil.mag Isak Eriksson Smeds. Under åren 1898 2008 utgavs

Läs mer

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering? Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam.

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam. 1 (5) BESLUT 2012-10-24 Dnr 12/00072 Gotlands Media AB Box 1498 621 25 Visby Förändrad organisation vid Gotlands Media AB BESLUT Presstödsnämnden beslutar att det föreslagna samarbetet om den lokala allmänna

Läs mer

Benjamin Knopman & Sofia Ekblom

Benjamin Knopman & Sofia Ekblom Benjamin Knopman & Sofia Ekblom Västra Nyland Tidningen Västra Nyland utkommer sex dagar i veckan och har, som namnet antyder, regionen västra Nyland som främsta spridningsområde. De orter tidningen har

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013 Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan 1) Kalajokiseutu Kalajokiseutu har höga lokaljournalistiska mål: tidningen tar sig an att utreda öppna

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Medias förhållande till statistik

Medias förhållande till statistik Medias förhållande till statistik 23.e Nordiska Statistikermötet, Åbo 19.8.2004 PL Max Arhippainen Chefredaktör, Hufvudstadsbladet 20 elokuu, 2004 Min egen erfarenhetsbakgrund Även om jag inte är statistiker

Läs mer

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? Uppdaterad i maj 2011 Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till medier Kontaktvägar till medier Personlig kontakt viktigast Pressmeddelande

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Jaktmarker & fiskevatten. Massmedier i ett lokalt perspektiv

Jaktmarker & fiskevatten. Massmedier i ett lokalt perspektiv Vad är nu detta? http://www.youtube.com/watch?v=ugfalrldvk0 Jaktmarker & fiskevatten Massmedier i ett lokalt perspektiv Historik och beskrivning Jaktmarker och Fiskevatten grundades 1913. I den grupp som

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

1(6) Riktlinjer för kontakter med massmedia. Styrdokument

1(6) Riktlinjer för kontakter med massmedia. Styrdokument 1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-11-30 133 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning Inledning...4 Mål...4 Syfte...4

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på saklighet och opartiskhet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på saklighet och opartiskhet. 1/5 BESLUT 2012-03-19 Dnr: 11/02936 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2011-09-21, kl. 19.15, inslag om gatutidningen Aluma; fråga om saklighet och opartiskhet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp Frågorna har sammaställts av Petrus Liukkonen och Tuomas Hyttinen. ekonomiska begrepp Sök reda på ekonomiska begrepp vars betydelse är oklar för dig. Red ut vad

Läs mer

Undersökning: Konkurrensen från public service

Undersökning: Konkurrensen från public service Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari

Läs mer

Syfte för vilket understödet ansöks

Syfte för vilket understödet ansöks UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINI- Promemoria Bilaga 2 STERIET Internationella sekretariatet 4.7.2016 Regeringsråd Satu Paasilehto STÖD TILL DEN MINORITETSSPRÅKIGA TIDNINGSPRESSEN 2016 I statsbudgeten 2016

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Mental träning gav miljoner till Icabutiken: "Håll i och håll ut, plötsligt händer det"

Mental träning gav miljoner till Icabutiken: Håll i och håll ut, plötsligt händer det Mental träning gav miljoner till Icabutiken: "Håll i och håll ut, plötsligt händer det" Konkurrensen mellan matbutikerna är stenhård. Men systrarna Barbro Wallin och Kristina Wallin Nylén, Ica-handlare

Läs mer

Hot, våld och trakasserier mot medier

Hot, våld och trakasserier mot medier Hot, våld och trakasserier mot medier Majoritet ej utsatta för hot, trakasserier och våld Har du utsatts för något av följande, i eller som en följd av ditt arbete, under de senaste 12 månaderna? Frågan

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Att arbeta med media

Att arbeta med media Att arbeta med media Arbeta med media Syns du inte finns du inte. Ett talesätt som i många fall äger sitt berättigande. Ett sätt att synas mer som förare, arrangör eller förening är att figurera i media.

Läs mer

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen Stoppa pressarna - Om tidningen och nyhetsartikeln I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: - läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Temaundersökning om NÄTHAT

Temaundersökning om NÄTHAT Temaundersökning om NÄTHAT mot journalister i Sverige 2015 Tema näthat: Siffror från Cisions journalistoch kommunikatörsundersökning 2015 Hur ser hotbilden mot journalister ut online? Som en del av vår

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC. Fredrik Larsson Reformklubben

2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC. Fredrik Larsson Reformklubben 2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC Fredrik Larsson Reformklubben PROGRAM 15.00-17.00 u 15.00-15.30 Föreläsning Mediatrender, nyhetsvärdering, kontakter med media, mediehantering budskap och sälja in nyheter.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Medier, förhandling och demokrati

Medier, förhandling och demokrati Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska

Läs mer

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Mötet, samtalet och det gemensamma sökandet

Mötet, samtalet och det gemensamma sökandet Media Lärgruppsplan Lärgruppsplan Kommunikation och medier av olika slag är i dag en stor del av allas vardag. Genom att i föreningen strategiskt fundera på hur ni vill att ert förhållande ska se ut kan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B 2011-11-06 07.49.41 B Bra kontraster. 2011-11-06 11.13.50 A 2011-11-06 23.19.52 A 11.12.39 A 11.16.15 A 11.16.52 A 11.27.11 B 11.27.32 A luftig och stilren, man blir störd när man läser artiklar av att

Läs mer

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD OMX-terminen 10-min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 9 april 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD 1690 Det hände mycket igår. OMX nådde målkursen 1690.

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Aktualitetstest 2013

Aktualitetstest 2013 Modellsvar Aktualitetstest 2013 Namn: Det finns olika typer av frågor. I flervalsfrågorna markerar du rätt alternativ genom att rita en ring kring rätt bokstav. Bara ett av svaren är rätt. I kombinationsfrågor

Läs mer

Finns det någon framtid för papperstidningen? Kurs: 2MK307 Media Management Kursansvarig: Örjan Petersson

Finns det någon framtid för papperstidningen? Kurs: 2MK307 Media Management Kursansvarig: Örjan Petersson Finns det någon framtid för papperstidningen? Kurs: 2MK307 Media Management Kursansvarig: Örjan Petersson 1 Sammanfattning Detta är en studie som är gjord för att undersöka om det finns någon framtid för

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Nytt från Steg för Steg

Nytt från Steg för Steg Nytt från Steg för Steg VINTER 2014 Ordförandens ruta Hejsan alla! Hur har ni det? Bra hoppas jag. Det har varit en hektisk höst som snart är bakom. Steg för Steg har valt en ny styrelse för åren 2015-2017.

Läs mer

Ordförandens spalt. Jaana Grönlund. ordförande

Ordförandens spalt. Jaana Grönlund. ordförande Medlemsblad Hösten 2012 Ordförandens spalt Inför skolstarten och under sensommaren har det diskuterats i finska medier om det är befogat att skolorna ska ha ett nationellt undervisningsmaterial i språk

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

bästa stunden Tillsammans ger vi läsaren den på dagen

bästa stunden Tillsammans ger vi läsaren den på dagen AD&D Foto: Ingemar Lindewall / Helena Karlsson / Namn Namnssson Tillsammans ger vi läsaren den bästa stunden på dagen Postadress: Box 1121, 111 81 Stockholm Besöksadress: Terminalvägen 14 K2, 171 73 SOLNA

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Värnamo, Fryele och Nydala Församlingar www.svenskakyrkan.se/varnamo Faste- och Passionstid Av Håkan Sunnliden Foto: Kristina Strand Larsson Det finns alltid anledning

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer