Tre blir en. En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre blir en. En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs 2006 - 1 -"

Transkript

1 Tre blir en En essä i kursen Medieekonomi om redaktionssammanslagningen inom HSS Media. Heidi Herrmann Jens Finnäs

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Frågeställningar 1.2 Metod 2. Vad är det som händer inom HSS Media? 2.1 Innehållsmässiga förändringar 2.2 Ekonomiska förändringar 2.3 Den stora frågan: Varför? 2.4 Varför nu? 3. Reaktioner 4. Problematisering 4.1 Konkurrens om läsare och överlappning 4.2 Vad händer med nyhetskonkurrensen? 4.3 Finns det risk för likriktning? 5. Befintliga modeller för finlandssvenskt tidningssamarbete 5.1 Birger Thölix överrocksmodell 5.2 Torbjörn Kevins samarbetsmodeller 5.3 Henrik Johanssons radikala modell 6. Intresse för samarbete 6.1 Hedman, Rundt 6.2 Andelin, Teir, Kevin 7. Reflektioner 8. Källförteckning - 2 -

3 1 Inledning Den 21 februari 2006 gick Vasabladet, Jakobstads Tidning och Syd-Österbotten ut med den till synes stora nyheten att de tre tidningarna slår ihop sina redaktioner till en gemensam. Storleksmässigt seglar de tillsammans förbi Hufvudstadsbladet och bildar Svenskfinlands största tidningsredaktion med sammanlagt 90 journalister. Detta för att frigöra resurser och förbättra produkten, eller produkterna. Sammanslagning beskrivs som en nödvändighet i en tid när de finlandssvenska dagstidningarna ställs inför allt större utmaningar. 1.1 Frågeställningar Hur kommer samarbetet egentligen att se ut? Hur stora blir förändringarna för läsarna, journalisterna och ägarna? Hur påverkas det övriga finlandssvenska medielandskapet? Och vad finns det för möjligheter till ytterligare tidningssamarbete inom Svenskfinland? 1.2 Metod Vi har, med hjälp av Brages pressarkiv, utgått från det som skrivits i de finlandsvenska tidningarna om reformen. Dessutom har vi studerat HSS Medias interna infobroschyr. De här källorna har gett oss grundinformationen, som vi sedan byggt på med ett flertal telefonintervjuer. Under arbetets gång har vi intresserat oss allt mer för möjligheterna till övriga finlandssvenska tidningssamarbeten. På basis av intervjuerna och Charlotte Hedmans och Hanna Rundells fjolårsarbete i samma kurs har vi utvecklat den delen. Jakobstads Tidning Upplaga: Antalet redaktörer: 25 Omsättning: 4,9 miljoner euro Utkommer sju dagar i veckan. Vasabladet Upplaga: Antal redaktörer: 50 Omsättning: 10,4 miljoner euro Utkommer sju dagar i veckan. Syd-Österbotten Upplaga: Antalet redaktörer: 11 Omsättning: 1,6 miljoner euro Utkommer tre dagar i veckan

4 2. Vad är det som händer inom HSS Media? Läsarna ska se en förbättring, men ingen radikal förändring. En del olycksnotiser kan vara identiska i Vasabladet och Jakobstads Tidning. Men tidningens särprägel ändras inte, trots en stor, förestående reform i HSS Medias tidningar. Vbl, Från och med hösten sammanslås Vasabladets, Jakobstads Tidnings och Syd-Österbottens redaktioner. Någon tidningssammanslagning är det inte frågan om, utan uttryckligen en redaktionssammanslagning. Från en gemensam nyhetsdesk ska nyhetsuppdragen fördelas. Rent fysiskt kommer ingen att behöva flytta på sig. Journalisterna kommer att jobba vidare på sina vanliga platser. Nyhetsdesken ska kommunicera med hjälp webbkameror och telefoner. Ett gemensamt redaktionssystem kommer att införas på alla tre tidningshus i oktober. Man poängterar att det inte är frågan om besparingar, utan endast omstruktureringar. Personalmängden kommer att förbli densamma. Ingen ska behöva gå på grund av sammanslagningen. Vardagen för journalisterna kommer alltså inte nämnvärt att förändras. 2.1 Innehållsmässiga förändringar Innehållsmässigt är det inte frågan om några radikala förändringar. Läsarna ska fortfarande känna igen sig i de tre tidningarna. För att undvika dubbelarbete kommer större, mera övergripande artiklar att kunna vara gemensamma. En del av materialet kommer alltså att vara detsamma hur stor del är en svårare fråga, som man ännu inte helt rett ut. (Lars Rosenblad, intervju, ) Den lokala bevakningen, den opinionsbildande delen och de mest karaktäristiska dragen hos tidningarna kommer att förbli desamma. Man kommer till exempel fortsättningsvis att kunna läsa Folkets dagblad i Vasabladet, och endast i Vasabladet. Genom det inbesparade dubbelarbetet vill man sätta mera resurser på att förbättra journalistiken göra den mångsidigare och förstärka det lokala. Man räknar med lösgöra fyra eller fem skrivande journalister tack vare omorganiseringen. En del av de inbesparade resurserna ska sättas på utvecklingen av nymedier. Vasabladets chefredaktör Dennis Rundt påpekar att tidningarna i dag inte bara konkurrerar med varandra, utan också med ett nytt fenomen icke-läsare. Unga har annorlunda medievanor. För att möta deras behov anser han att man måste satsa mera på nymedier, till exempel sms-tjänster, bloggar, mobila webbnyheter, podcasting och internet streaming. 2.2 Ekonomiska förändringar Antalet chefredaktörer kommer inte att förändras. Även om tidningarna har en gemensam redaktion kommer varje tidning att fortsättningsvis ha sin egen ledning. Ledningen kommer att upprätthålla - 4 -

5 tidningarnas publicistiska profiler och sätta upp innehållsstrategier. Sedan är det den gemensamma nyhetsdeskens uppgift att förverkliga de olika tidningarnas strategier. (Vbl, ) Den ekonomiska delen är, precis som många andra delar av den stora redaktionssammanslagningen, inte ännu klarlagd. Det man kommit överens om är att redaktionen kommer att ha en gemensam ekonomi, som till exempel ska stå för utgifterna vid reportageresor. I redaktionens gemensamma ekonomi kommer inte att kunna tillämpa millimeterrättvisa, men vi kommer inte att tillåta kilometerrättvisa. Vi strävar efter meterrättvisa, säger Lars Rosenblad, administrativ chef på Vasabladet. De tre bolagen, Vasabladet Ab, Jakobstads Tidning Ab och Syd-Österbottens Tidning Ab, kommer att bestå som enskilda företag med egna upplage- och annonsintäkter. Enligt Lars Rosenblad kommer bolagen inte att stöda varandra ekonomiskt. Många frågor står ännu obesvarade. Vem av journalisterna kommer att vara anställd av Vasabladet, vem av JT? Hur ska lönerna betalas? Rosenblad poängterar att mycket ännu är oklart eftersom man beslöt sig för att gå ut med nyheten i ett så tidigt skede att journalisterna och de andra arbetstagarna skulle kunna delta i processen och uttrycka sina åsikter. Enligt Rosenblad kommer man i alla fall att komma överens om snittpris för olika arbeten, till exempel artiklar som det tagit sex timmar att göra. Vbl, JT och S-Ö har redan i dag ett ganska omfattande samarbete. Vasabladet och JT gör till exempel gemensamma TV-sidor. Man samarbetar också inom administration, distribution, tryckning och teknik. 2.3 Den stora frågan: Varför? På en presskonferens om kommunreformen hade mediekoncernen HSS Media sju journalister på plats. Enligt Vasabladets administrativa chefredaktör Lars Rosenblad är det för mycket. Det dubbla arbetet som journalisterna vid tidningar ägda av HSS Media gjort är den största orsaken till sammanslagningen av de tre tidningsredaktionerna, uppger Rosenblad. Förutom att man vill förhindra dubbelarbete finns det en rad andra orsaker till sammanslagningen. En av dessa är enligt Lars Rosenblad en trendmässig upplagenedgång för tidningarna i Finland. Källa:

6 Enligt en artikel publicerad i Hbl den 17 mars 2006 går flera av de svenskspråkiga tidningarna i själva verket mot trenden. Den som relativt sett ökade sin upplaga mest är tidningen Österbottningen konkurrent till den nya storredaktionen. Att Rosenblad på Vasabladet är orolig är förståeligt. Av de svenskspråkiga dagstidningarna uppvisar nämligen Vasabladet den klart största upplagenedgången, minus 2,2 procent i fjol. Syd-Österbottens upplaga gick ner med 0,6 procent medan Jakobstads Tidning gick ner med 0,1 procent. I sin ledare i Vbl den 22.2 skriver chefredaktör Dennis Rundt om orsakerna till nedgången. Han återblickar på historien, på talet då de stora åldersklasserna hade grundat hem och började prenumerera på tidningar. På 1980-talet upplevde Finland en glad konsumtionsfest, vilket fick tidningsupplagorna att skjuta i höjden. Nu känner tidningspressen enligt Rundt av svallvågen efter den glada konsumtionsfesten. De yngre generationerna klarar inte av att fylla det tomrum, som de stora åldersklasserna ger upphov till då de flyttar in på ålderdomshem och slutar prenumerera på sin tidning. (Vbl, ) En annan stor utmaning som papperstidningarna står inför är konkurrensen från de nya massmedierna. Webben och nyhetstjänsterna som man kan beställa till sin mobiltelefon gör att papperstidningarna inte längre är ett självklart alternativ för de unga mediekonsumenterna. Enligt Lars Hedman, chefredaktör på Jakobstads Tidning, har de unga växt upp i en annan medial omgivning än dagens prenumeranter. Därför är det långt ifrån självklart att de väljer att prenumerera på en tidning när de blir äldre, anser han (JT, ). Åldersfördelning bland prenumeranterna. (Källa: HSS Medias infobroschyr om sammanslagningen) Dennis Rundt, chefredaktör på Vasabladet, är ändå hoppfull. I sin ledare skriver Rundt att dagstidningens roll fortfarande är central. Finländarna är i högst grad ett tidningsläsande folk, bland annat för att tidningen varit en aktivt bärande del av vår historia. Ändå måste tidningen anpassa sig till de krav läsarna/prenumeranterna ställer på den i dag, men framför allt i morgon, eller nästa vecka

7 Därför har den nya österbottniska redaktionen beslutat sig för att bredda nyhetsutbudet på webben och i mobiltelefonen. Allt detta för att höja papperstidningens profil bland unga. Vi måste stärka oss mot andra konkurrerande media och själva kunna erbjuda sådan service som stärker papperstidningen skriver Lars Hedman, chefredaktör för Jakobstads Tidning, den 22 februari Grundförhoppningen bakom sammanslagningen är ändå att göra ännu bättre tidningar (JT, den 22 februari 2006). Medan JT vill stärka sin roll i norra svenska Österbotten, strävar Vbl efter att höja profilen som allfinlandssvensk tidning. S-Ö mål är att fördjupa lokalbevakningen. De finlandssvenska tidningarna tampas med mindre resurser än de finskspråkiga konkurrenterna samt med faktumet att de tvåspråkiga hushållen ökar. Att FNB:s svenska avdelning dessutom är allvarligt hotad gör inte situationen för Svenskfinlands tidningar lättare. Lars Hedman skriver i sin ledare i JT den 22 februari 2006: Finlandssvenska tidningar konkurrerar inte med varandra. De har alla samma framtidsutmaningar med förändrade medievanor, nya generationer mediekonsumenter, ökat antal tvåspråkiga hushåll och allt fler nya konkurrenter på mediemarknaden. 2.4 Varför nu? Dennis Rundt hävdar i Hbl att sammanslagningen är en preventiv åtgärd, något man tar till nu för att förhindra en framtida fusion av de tre tidningarna. Enligt Lars Rosenblad genomför tidningar oftast inga reformer förrän de har kniven på strupen, det vill säga är tvungna till det på grund av t.ex. ekonomiskt trångmål. I det avseendet är sammanslagningen av de tre österbottniska redaktionerna ett specialfall. Vi är i en ganska lugn och bra fas ur ekonomisk synvinkel. Vi behöver inte säga upp personal i och med reformen, och det gör att den är lättare att genomföra. Enligt Rosenblad har man redan länge diskuterat en samgång redaktionerna emellan. Då man i vintras fann en gemensam ton med ledningen för HSS Media, som äger alla tre tidningar, beslöt man sig för att gå ut med de visioner man hade. 3. Reaktioner Nyheten om att HSS Medias tidningarna slår ihop sina redaktioner gick inte obemärkt förbi i de övriga finlandssvenska dagstidningarna. Österbottningens chefredaktör Börje Hästbacka vill på ledarplats avdramatisera sammanslagningen. Han framhåller, liksom Dennis Rundt, att de tre tidningarna kommer att behålla sin lokala profil och att det endast är frågan om ett samarbete, inte någon tidningssammanslagning. Han verkar ha förståelse för omstrukturering

8 En sak är klar. I tidningsbranschen måste man söka framkomliga vägar. Det finns stora utmaningar att ta itu med för de finlandssvenska tidningarna och minimikravet är att man hela tiden håller sig i rörelse. (Öb, ) Hästbacka är mest orolig över att sammanslagningen gör att nyhetskonkurrensen och därmed en stor del av den journalistiska drivkraften försvinner. Västra Nylands chefredaktör Tommy Westerlund ifrågasätter hur de tre tidningarna ska kunna bevara sin självständighet. Det planerade samarbetet innebär att det varje morgon vid en gemensam desk fattas beslut om vad de tre tidningarna följande dag ska innehålla. Alla urval, satsningar, linjedragningar och betoningar spikas vid samma bord, eller åtminstone samma möte. Mångfalden blir obönhörligt lidande. (VN, ) Dennis Rundt besvarar följande dag kritiken. Han poängterar att den gemensamma desken är underställd tidningshusens redaktionsledningar. Tommy Westerlund drar paralleller till sammanslagninen av de svenska nyhetsredaktionerna på Rundradion, som han anser vara mindre lyckad. Hufvudstadsbladets chefredaktör Barbro Teir kommenterar endast kort sammanslagningen i ett ledarstick. Valet av nytt tekniskt system möjliggör djupare samarbete. Nu återstår bara att övertyga de egna journalisterna och de många läsare som prenumererar på fler än en av tidningarna. Samma på svenska två gånger duger inte. (Hbl, ) Också Vasabladets tidigare chefredaktör Birger Thölix kommenterar i en insändare i Vasabladet ( ) sammanslagningen. Han hoppas att samarbetet ska ge tidningarna större möjligheter till fördjupning och profilskärpning. Det kan inte ligga förnuft i att skicka tre journalister till samma info. Det räcker med en under förutsättning att journalisten är proffs, ställer de rätta frågorna och kan rapportera läsvärt. Han sväljer inte argumentet att sammanslagningen skulle minska arbetsmotivationen i och med att en del av konkurrensen försvinner. För en enskild journalist kan det inte vara ofördelaktigt att se sin nyhet få ökad spridning samma dag i stället för i bästa fall dagen därpå i from av en uppföljning. 4. Problematisering De kritiska rösterna från olika håll av Svenskfinland bevisar att sammanslagningen av de tre österbottniska redaktionerna inte är problemfri. Hur ser man till att den journalistiska drivkraften hålls - 8 -

9 vid liv, då journalisterna inte längre konkurrerar om nyheterna tidningarna emellan? Hur förhindrar man att det material man erbjuder läsarna blir likriktat? Hur bevarar man varje tidnings särprägel då man smälter samman de tre redaktionerna till en? 4.1 Överlappning och konkurrens om läsare Vasabladet och Jakobstads Tidning konkurrerar med de finskspråkiga tidningarna, inte med varandra, anser Lars Hedman. Dennis Rundt på Vasabladet är inne på samma linje. Han menar att de två tidningarna ännu på 1960-, 70-, och 80-talet blodigt tävlade om området norr om Vasa. Men på 90-talet fann båda sina platser. JT gav upp tanken på att expandera utanför Jakobstad och Vasabladet stabiliserade sig som regiontidning. Samtidigt ville Vasabladet inte slå ut JT i Jakobstadsnejden. De två tidningarna kan inte ersätta varandra. Eftersom Vasabladet inte har någon lokal funktion i norra Österbotten utgör JT och Vbl alltså ingen direkt fara för varandra. Jakobstadsborna beställer JT för att få veta vad som hänt i närområdet och på Vbl för att läsa region- och riksnyheterna. Situationen är emellertid en annan för den tredje partens, Syd-Österbottens del. S-Ö är en lokaltidning, medan Vasabladet är en regiontidning med lokal förankring i södra Österbotten. Att täckningsområdet är det samma syns också på statistiken. Av Sydins prenumeranter beställer 85 procent också på Vasabladet. I norr beställer betydligt färre, hushåll, både på JT och Vbl (Hbl, ). Enligt Bjarne Smeds, chefredaktör på S-Ö, kommer det inte på fråga att servera läsarna samma artikel två gånger i olika tidningar. Han menar att profilering är nyckelordet: S-Ö måste fortsätta prioritera de lokala nyheterna. Tidningen fyller 110 år nästa år. Det tyder väl på att vårt koncept som en lokaltidning är eftertraktat, säger Bjarne Smeds. Vbl lyfter också upp lokala nyheter i södra Österbotten, men enligt Smeds på ett annat, mer rikspolitiskt sätt än S-Ö. Dessutom är Vbl en sjudagarstidning medan S-Ö utkommer endast tre dagar i veckan. Då finns det rum för en till rapportör, anser Smeds. 4.2 Vad händer med nyhetskonkurrensen? Hur påverkas arbetet av att nyhetskonkurrensen, en viktig drivkraft i journalistiken, försvinner? Lars Hedman på JT tycker inte att det är ett problem. Han nämner en undersökning från 90-talet, där man konstaterade att journalisterna ofta överskattar scoopet. Läsarna kommer inte ihåg vem som kommit ut med nyheten först. I dag är det viktigast att nyheten kommer ut så snabbt som möjligt, på webben eller per SMS. Papperstidningen kan sedan berätta mera och stå för fördjupningen, säger Hedman

10 Dennis Rundt på Vbl säger att tidningarna har olika mål gällande sammanslagningen. JT ska bli större och Sydin mer professionell och innehållsmässigt bättre, medan Vbl kommer att koncentrera sig på att bli djupare. Skarp journalistik, fokusering och temahelheter om till exempel hälsa och motion är några punkter man hoppas uppnå på Vbl. 4.3 Finns det risk för likriktning? Lars Hedman ser inget problem i att de raka nyhetsartiklarna är lika i alla tre tidningar. Det finns inte så många sätt att skriva en rak nyhet på, säger också Lars Rosenblad på Vbl. Men de djuplodande artiklarna kan och ska vinklas på olika sätt, anser Hedman. Dennis Rundt på Vbl tycker att man överbetonat de tre tidningarnas gemensamma material. Han poängterar att artiklarna kommer att presenteras på olika sätt i de olika tidningarna, med hjälp av olika layout och typsnitt. Sydins läsare kommer enligt Bjarne Smeds inte att märka av sammanslagningen just alls, med undantag av bättre bilder och grafik. På frågan ifall minstingen S-Ö kände sig tvungen att gå med i sammanslagningen svarar Smeds att hans tidning är en liten aktör som tillhör en större sammanslutning med breda axlar, det vill säga HSS Media. Jag inser nog att man måste utnyttja de resurser som finns till fullo. 5. Befintliga modeller för finlandssvenskt tidningssamarbete Tankarna på finlandssvenskt tidningssamarbete är inte nya. Man har redan i många år bollat olika alternativ till samarbete fram och tillbaka. Men fortfarande är det inte så mycket som har hänt. 5.1 Birger Thölix överrocksmodell Birger Thölix skrev år 1994 en rapport om möjligheterna till finlandssvenskt tidningssamarbete på beställning av trafikministeriet. Thölix föreslår i den rapporten ett så kallat överrockssamarbete för de finlandssvenska tidningarna. Ett överrockssamarbete innebär samproducerade och samtryckta tidningar, som ofta har en gemensam ägare. Tidningarna har då egna första, andra, nästsista och sista sidor (överrocken), samt fyra sidor med eget lokalt material mitt i tidningen. Resten av tidningen består av gemensamt material. För Österbottens del skulle ett överrockssamarbete, enligt Thölix rapport, innefatta Vbl och JT. Ett sådant samarbete skulle underlättas om Öb kunde fusioneras med JT. Största problemet bakom en sådan fusion är att Öb till största delen ägs av Konstsamfundet. Ett överrockssamarbete skulle spara resurser, som istället skulle kunna sättas på att förbättra närbevakningen. Thölix föreslår ett liknande samarbete i södra Finland mellan Åbo Underrättelser, Västra Nyland och eventuellt Borgåbladet. Hufvudstadsbladet skulle stå utanför alla överrockssamarbeten och

11 fortsättningsvis fungera som en rikstidning för Svenskfinland och lokaltidning för Mellannyland. (Rundell, Hedman, 2005) Överrocksmodellen påminner alltså om den samarbetsform som JT, Vbl och S-Ö går in för. Lars Hedman ställde sig också positiv till överrocksmodellen när den lanserades. 5.2 Torbjörn Kevins samarbetsmodeller Våren 2002 undersökte en arbetsgrupp möjligheterna för de finlandssvenska tidningarna att samarbeta på nätet. Tanken var att det skulle grundas en gemensam kulturportal, dit alla som prenumererade på en finlandssvensk dagstidning skulle ha tillgång. På kulturportalen skulle alla tidningarnas kulturartiklar publiceras. Torbjörn Kevin, som sammanställde rapporten, säger att projektet strandade på HSS Media, som skulle utreda de tekniska möjligheterna. (Torbjörn Kevin, intervju, ) Henrika Zilliacus-Tikkanen sammanfattar i sin artikel Pennan, Penningen och Politiken (2003) de förslag till samarbete som Kevin lägger fram i rapporten. 1. Ett institutionaliserat samarbete om teknik. Detta kunde ske genom ett gemensamt bolag eller köp av tjänster frän samma enhet. 2. Registrering av nätläsare. Prenumeration på en tidning skulle ge en kod som öppnar också de andra finlandssvenska tidningarnas webbplatser. 3. Elektroniskt samarbete inom nischer. Specialområden där det finlandssvenska intresset är stort, eller där tidningarna i dag inte satsar tillräckligt kunde bevakas inom gemensamma webbplatser med gemensamma krafter. Exempel på områden som kunde komma ifråga är enligt Kevin till exempel handboll, som är en stor sport bland svenskar i södra Finland, eller ekonomijournalistik, om anses vara ett eftersatt område. 4. En elektronisk it-tidning. Tidningen skulle innehålla nyheter och kommentarer från it-världen, och kunde på sikt väntas gå med vinst. En gång i veckan skulle tidningarna få ett informationspacket för papperspublicering, och skulle också annars ha rätt att publicera material i följande dags tidning. 5. Ett elektroniskt pressarkiv. Ett intensifierat samarbete med Brages pressarkiv kunde på sikt leda till elektroniskt material som är sökbart på nätet. Problem med upphovsrätten bör lösas först. 6. Ett fortsatt samarbete kring utbildning och produktutveckling. Kevin föreslår att produktutveckling sker enligt open source-principen så att tidningshusen delar med sig av sina erfarenheter till varandra. (Rundell, Hedman, 2005) 5.3 Henrik Johanssons radikala modell

12 Henrik Johansson, vd för Hufvudstadsbladet, har presenterat en mera radikal modell för finlandssvenskt samarbete. Johansson föreslår att de finlandssvenska tidningarna slås ihop till en rikstidning, där de nuvarande lokaltidningarna skulle utgöra lokalredaktioner. Han menar det finns förhållandevis lite pengar att tjäna på redaktionssamarbete. Endast genom att öka upplagan och därmed annonsintäkterna kan inkomsterna öka på allvar. (Rundell, Hedman, 2005) Leif Rex har, på beställning av Konstsamfundet, Svenska Litteratursällskapet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Harry Schaumans stiftelse, gjort en utredning om möjligheter till finlandssvenskt tidningssamarbete. Utredningen är klar, men inte ännu offentlig. (Journalisten, ) 6. Intresse för samarbete Modeller för samarbete finns. Men hur är det med intresset? Vi har ringt runt till de största finlandssvenska dagstidningarnas chefredaktörer för att höra deras åsikter om samarbetet inom HSS Media och om möjligheterna till övrigt tidningssamarbete i Svenskfinland. 6.1 Hedman, Rundt: Möjligheter för utvidgat samarbete finns Österbottningen, till 70 procent ägd av Konstsamfundet och 30 procent av HSS Media, är i det här fallet konkurrenten som blivit utanför. Lars Hedman på JT skulle väldigt gärna se ett framtida samarbete med ÖB. Men han slutar inte där. Det bästa skulle vara ett allmänt, finlandssvenskt tidningssamarbete. Vi har alla samma mål: att stärka våra positioner som svenskspråkiga tidningar, säger Hedman. Dennis Rundt ser det som en nödvändighet att alla finlandssvenska medier, också tv och radio, i framtiden samarbetar. Han nämner det trångmål som Svenska Yle befinner sig i och de svårigheter som den svenska avdelningen av FNB som en följd av Yles problem råkat ut för som tecken på att det finlandssvenska medielandskapet behöver samarbete för att överleva. Det borde väl vara världens enklaste sak att inleda ett samarbete som ger mera åt alla parter. Att samarbeta kring rörliga bilder och ljud och kunde vara en möjlighet. Hedman nämner Birger Thölix tanke om en öppen databas som en ypperlig modell för finlandssvenskt mediesamarbete. Konstsamfundet HSS Media Stiftelsen för ÅA Hufvudstadsbladet Borgåbladet Östra Nyland Västra Nyland Österbottningen Vasabladet Jakobstads Tidning Syd-Österbotten Åbo Underrättelser Ägarstrukturerna mellan de finlandssvenska dagstidningarna Källa: Stiftelsernas hemsidor

13 Varför skulle en bra artikel i Åbo Underrättelser inte kunna ingå i JT? Hedman tror inte att det skulle leda till en upplagenedgång. Kärnan i varje tidning är det lokala. Folk vill veta vad som hänt i deras knutar. JT kommer aldrig att börja berätta om vad som händer i Åbo. Dennis Rundt anser ändå inte att ett bredare samarbete är aktuellt just nu. Han tror att tidningarna i södra Finland efter den stora österbottniska redaktionssammanslagningen dragit sig på sin kant. Rundt menar att han nog skulle kunna tänka sig att samarbeta i någon form med till exempel Hbl, som ägs av Konstsamfundet. Han tycker inte att ett samarbete mellan tidningar som ägs av olika fonder är ett problem. I det här avseendet är ägarstrukturen tvärtom ganska tacknämlig. Det handlar om människor som känner varandra. Det är väldigt små kretsar. 6.2 Andelin, Teir, Kevin Jan-Erik Andelin på Borgåbladet ställer sig mycket öppen till ökat samarbete tidningarna emellan. Personligen är jag för mera samarbete, men de samarbetsförsök som gjorts har väckt en hel del motstånd, säger han. På Bbl håller man på att öka det administrativa samarbetet med Hbl genom gemensamt prenumerantoch annonsarbete. Andelin poängterar att lokaltidningarna i södra Finland inte har samma problem med överlappningarna som kollegorna i Österbotten. Därför skulle det inte finnas lika mycket resurser att tjäna på redaktionssamarbete. Som exempel på material som kunde delas ger han biltester och annat veckoslutsmaterial. Andelin lyfter fram svenska FNB:s roll i framtiden. Om svenska FNB försvagas kraftigt av alla nedskärningar, kan de finlandssvenska lokaltidningarna bli tvungna att överväga samarbete. Det största hindret i dag är, enligt Andelin, Hbl:s ställning som rikstidning i Svenskfinland. Vilken ska Hbl:s roll vara i ett eventuellt samarbete? Vad tjänar Hbl på att dela med sig av sitt material? Så länge de två tidningarna har samma ägare är det svårt att få till något större samarbete. Barbro Teir på Hufvudstadsbladet är inne på samma linje som Andelin. Hbl är andratidning i nästan hela Svenskfinland och därmed konkurrent till lokaltidningarna. Vi kan inte dela med oss av vårt nyhetsmaterial till andra tidningar. Hon ställer sig positiv till ett visst samarbete. Hon välkomnar till exempel idén om den finlandssvenska kulturportalen. Överlag ser hon gärna att just webbsamarbetet skulle öka. Vi har försökt skapa en gemensam radio- och tv-bilaga, men tidningarna har olika behov, så det har inte fungerat i praktiken

14 Teir säger att det är ägarstrukturerna som avgör samarbetsmöjligheterna. Redaktörerna själv kan inte avgöra så mycket, beslutsviljan måste komma från ägarna. Hon ser fram emot att följa med samarbetet inom HSS Media, fast ställer sig ändå försiktigt skeptisk till hur det ska gå. Jag är i princip för tanken att spara resurser genom att undvika dubbeljobb och det tror jag säkert att man också kan göra i Österbotten. Men jag har aldrig sett att ett liknande samarbete i praktiken skulle ha lett till bättre journalistik. Snarare har det lett till ökad likriktning. Torbjörn Kevin på Åbo Underrättelser har länge gått i bräschen för ökat samarbete inom Svenskfinland. Men efter att försöket att skapa den finlandssvenska kulturportalen strandat, har han gett upp hoppet. Det finns ett intresse för att samarbete, men när det kommer till kritan är det alltid någon som motsätter sig planerna. Han föreslår att lokaltidningarna borde grunda en gemensam allmänredaktion, som skulle samproducera riksmaterial. En sådan redaktion skulle fysiskt kunna finnas var som helst, till exempel i Helsingfors eller Vasa. 7. Reflektioner En handling framtvingad av sjunkande upplagssiffror, en panikåtgärd man tar till för att spara pengar. Det var vår uppfattning om redaktionssammanslagningen i Österbotten innan vi började arbeta med vårt projekt. Diger efterforskning och flera telefonsamtal till berörda personer fick oss emellertid att ändra åsikt. Bakom den österbottniska redaktionssammanslagningen verkar främst ligga en genuin vilja att göra bättre tidningar med de resurser som finns, inte en vilja att spara och effektivisera så mycket som möjligt. Ganska snart stod det klart för oss att sammanslagningen långtifrån är färdigt planerad. Trots att en hel del av våra frågor förblev obesvarade, anser vi som journaliststuderande att det var ett vettigt drag av ledningen på respektive tidningar att i ett tidigt skede informera sina journalister om vad som planerades. På det här sättet erbjuds journalisterna en möjlighet att aktivt delta i utvecklingsprocessen. Då det till syvende och sist handlar om journalisternas arbetsvardag är det inte annat än berättigat. Problemfri är sammanslagningen inte. Det finns skäl att kritiskt granska de tre tidningarnas roller. Ifall alla tre ska bevara sin position och sina läsare också efter sammanslagningen, måste profilerna vara tillräckligt tydliga. Ingen beställer på två tidningar som är lika. Medan Vasabladet och Jakobstads Tidning ser ut att ha funnit sina roller, Vasabladet som regiontidning med koncentration på södra Österbotten och Jakobstads Tidning som lokaltidning i norra Österbotten, kan man fråga sig hur det kommer att gå för den tredje parten, Syd-Österbotten. Vasabladet och S-Ö har i dag en stor dubbeltäckning. Hur kommer minstingen att klara sig ifall de två ovan nämda

15 tidningarna börjar publicera liknande texter? Ägd av HSS-koncernen var det knappast någonsin ett alternativ för S-Ö att inte gå med i sammanslagningen. Men vad kommer S-Ö att ha för nytta av sammanslagningen då den koncentrerar sig på lokalnyheter som tidningens egna reportrar själva rapporterar om? Bättre bilder och grafik (se intervju med Bjarne Smeds, punkt 4.3) är visserligen plus, men det låter närmast som ett tröstepris. Här finns en av den redaktionssammanslagningens största utmaningar: att se till att S-Ö inte körs över av Vbl. Även om det finns en mängd frågetecken och hotbilder med liknande redaktionssammanslagningar som den österbottniska, är det utan tvekan att föredra framom alternativet där de finlandssvenska tidningarna kör sittt eget lopp ända till slutet. Sjunkande upplagssiffror, nya medievanor, ökat antal tvåspråkiga hushåll. De finlandssvenska tidningarna kan inom en nära framtid bli tvungna att kämpa för sin existens. Då gäller det att skilja på dem man ska kämpa med, och det man kämpar mot. En förutsättning för ett tidningssamarbete likt det österbottniska är att intresse finns hos ägarna, det vill säga fonderna. Då man funderar över möjligheterna för ett utvidgat samarbete mellan de finlandssvenska medierna kan det vara intressant att granska den position Konstsamfundet besitter. En rikstidning vinner, precis som chefredaktör Barbro Teir konstaterar (punkt 6.2), sällan på ett utvidgat samarbete med lokaltidningarna. Som ägare av Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland står Konstsamfundet med andra ord inför ett val. Vad gör man ifall de små lokaltidningarnas överlevnad kräver att de samarbetar med Hbl? Vem prioriteras? En viktig faktor som inte ska förbises då man diskuterar de finlandssvenska tidningarnas möjligheter för samarbete är FNB:s framtid. Hittills har nyhetsbyråns texter ingått nästan dagligen i samtliga finlandssvenska tidningar. Ifall FNB:s verksamhet upphör kan det bli aktuellt att sätta sig vid förhandlingsborden och plocka fram modellerna för ett finlandssvenskt samarbete. Det gäller förstås att komma ihåg att det är fonderna som fattar besluten. Att ett samarbete över fondgränserna inte är otänkbart (se intervju med Dennis Rundt, punkt 6.1) är därför glädjande. Man kan endast hoppas att ett intresse för god, finlandssvensk journalistik finns också i dessa korridorer, och inte bara på redaktionerna

16 8. Källförteckning Intervjuer Telefonintervjuer den 17 maj: Jan-Erik Andelin, chefredaktör, Borgåbladet Lars Hedman, chefredaktör, Jakobstads Tidning Torbjörn Kevin, chefredaktör, Åbo Underrättelser Lars Rosenblad, administrativ chefredaktör, Vasabladet Dennis Rundt, chefredaktör, Vasabladet Bjarne Smeds, chefredaktör, Syd-Österbotten Barbro Teir, chefredaktör, Hufvudstadsbladet Ledare Hufvudstadsbladet, den : Ett startskott för samarbete Jakobstads Tidning, den : Ännu mera tidning Vasabladet, den : Därför satsar vi på tidningar Vasabladet, den : Den journalistiska drivkraften Västra Nyland, den : Då tre blir en Österbottningen, den : Omvälvning men ändå inte Artiklar Hufvudstadsbladet, den : Tidningar på svenska hittar nya prenumeranter Hufvudstadsbladet, den : Tre redaktioner blir en Jakobstads Tidning, den : Gemensam redaktion stärker JT Journalisten, den : Rika fonderna pressar på för svensk tidningspool Vasabladet, den : Tre tidningar, en redaktion Åbo Underrättelser, den : Tidningssamarbetet i Österbotten ökar Övriga Hedman, Rundell 2005: HSS-koncernens framtid HSS Media: Infobroschyr om sammanslagningen av de tre redaktionerna LT-Levikkitilasto 2005, Henrika Zilliacus-Tikkanen 2003, Pennan, Penningen och Politiken

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013 Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan 1) Kalajokiseutu Kalajokiseutu har höga lokaljournalistiska mål: tidningen tar sig an att utreda öppna

Läs mer

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam.

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam. 1 (5) BESLUT 2012-10-24 Dnr 12/00072 Gotlands Media AB Box 1498 621 25 Visby Förändrad organisation vid Gotlands Media AB BESLUT Presstödsnämnden beslutar att det föreslagna samarbetet om den lokala allmänna

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? Uppdaterad i maj 2011 Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till medier Kontaktvägar till medier Personlig kontakt viktigast Pressmeddelande

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

Aktualitetstest 2013

Aktualitetstest 2013 Modellsvar Aktualitetstest 2013 Namn: Det finns olika typer av frågor. I flervalsfrågorna markerar du rätt alternativ genom att rita en ring kring rätt bokstav. Bara ett av svaren är rätt. I kombinationsfrågor

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Att arbeta med media

Att arbeta med media Att arbeta med media Arbeta med media Syns du inte finns du inte. Ett talesätt som i många fall äger sitt berättigande. Ett sätt att synas mer som förare, arrangör eller förening är att figurera i media.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - angenäma problem

www.cumap.se CuMap support - angenäma problem Återigen dags för lite information från oss och i det här numret kan du läsa om våra bekymmer runt jul som då var tunga men som nu gjort oss mindre sårbara Inget ont utan något gott kommer fram brukar

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013//

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// Sammanställdav: Konstrundansarrangör ProjektkoordinatorAnnaNöjd/Åbolandshantverkrf 0405042188 konstrundan.aboland@gmail.com Konstrundan/2013/ Konstrundan arrangerades

Läs mer

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp Frågorna har sammaställts av Petrus Liukkonen och Tuomas Hyttinen. ekonomiska begrepp Sök reda på ekonomiska begrepp vars betydelse är oklar för dig. Red ut vad

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

bästa stunden Tillsammans ger vi läsaren den på dagen

bästa stunden Tillsammans ger vi läsaren den på dagen AD&D Foto: Ingemar Lindewall / Helena Karlsson / Namn Namnssson Tillsammans ger vi läsaren den bästa stunden på dagen Postadress: Box 1121, 111 81 Stockholm Besöksadress: Terminalvägen 14 K2, 171 73 SOLNA

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Journalistikens förutsättningar i en digital värld Journalistikens förutsättningar i en digital värld Det senaste året har många medieföretag varslat anställda och skurit ned i sina verksamheter. Samtidigt konsumerar allt fler journalistik på en mängd

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter?

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter? 214 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING Vem producerar morgondagens nyheter? Cisions stora journalist- och kommunikatörsundersökning 214 Vem producerar morgondagens nyheter? Cision genomför

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Undersökning om mailanvändningi jobbet

Undersökning om mailanvändningi jobbet Undersökning om användningi jobbet Genomförd av i-page 2009 Bakgrund & syfte i-page är ett konsultföretag inom e-postkommunikation. Vi hjälper företag, organisationer och myndigheter att kommunicera via

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Snabbguide för E-lomake

Snabbguide för E-lomake Snabbguide för E-lomake 1 Om E-lomake/E-blankett...1 1.1 Inloggning...1 1.2 Symboler...1 1.3 Användargränssnittets flikar...1 1.4 Skapande av en ny blankett...2 2 Skapande av en ny blankett, Fält-funktionen...3

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

LEDARSKAP UNDER TIME OUT

LEDARSKAP UNDER TIME OUT Svenska Ishockeyförbundet Eltkurs LEDARSKAP UNDER TIME OUT AV: Erik Vikström Handledare: Thomas Gradin Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 4 3. Syfte och frågeställning

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV UR LEDNINGENS PERSPEKTIV CAROLIN EKMAN LISA LAGERKVIST PAULINA MODLITBA En idé föds Våren 2002 kontaktade Mikael Nestius Bonniers med en idé om att starta en ny gratistidning i Stockholm. Mikael Nestius

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

fredag 18 oktober 13

fredag 18 oktober 13 12 Det finns inga vinstmål? Projektet är ideellt och syftar till att i samverkan med berörda kommuner utveckla näringslivet i området. Tidningen kommer att vara publicistiskt fristående men ha en i grunden

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

Resultatet av Indecaps enkätundersökning

Resultatet av Indecaps enkätundersökning Resultatet av Indecaps enkätundersökning Först och främst vill jag tacka er som var med och svarade på enkätundersökningen. Anledningen till att vi skickar ut en sådan lite då och då är för att få en chans

Läs mer

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 MARKNADSFÖRING INNEHÅLL 1 MEDIA... 3 2 ANNONSER... 4 3 SOCIALA MEDIER OCH WEBBEN... 5 4 TRYCKSAKER... 7 5 KOM IHÅG-LISTOR...

Läs mer

Vardagsekonomi. Engelska

Vardagsekonomi. Engelska Vardagsekonomi Engelska Denna kurs vänder sig till Dig som vill: - känna dig säkrare när du använder dina pengar Dina egna önskemål bestämmer innehållet i denna kurs. Vad vill DU lära dig? Här kan vi blanda

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 4 884 (5 391). Stora rationaliseringar i verksamheten sänkte kostnaderna med MSEK 460 under året och balanserade merparten

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program 1/5 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00463 SAKEN Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program BESLUT TV4 AB har uppfyllt kravet på att sända

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD OMX-terminen 10-min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 9 april 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD 1690 Det hände mycket igår. OMX nådde målkursen 1690.

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

SOS Aktuellt 2004-2008 SLUTRAPPORT

SOS Aktuellt 2004-2008 SLUTRAPPORT Daniela Andersson Helsingfors den 15 april 2009 Redaktionschef SOS Aktuellt Finlands Svenska Handikappförbund daniela.andersson@kolumbus.fi telefon: 040-514 6595 SOS Aktuellt 2004-2008 SLUTRAPPORT 1. INLEDNING

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Helsingfors Aftonblad 1893-1895 Aftonposten 1895-1900

Helsingfors Aftonblad 1893-1895 Aftonposten 1895-1900 Helsingfors Aftonblad 1893-1895 Aftonposten 1895-1900 Andreas Andersson och Sandra Arrila 18/10 2009 Projektarbete i Mediehistoria Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Innehållsförteckning

Läs mer

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Konferens Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Om Journalism Inbjudan till konferensen skedde via Vinnova och Jan Sandred som jobbar som Program Manager. Vinnova skickar varje

Läs mer

mediekort 2012 LIVET ÄR LOKALT Tel.: (02) 274 9900 Fax: (02) 231 1394 annons@fabsy.fi www.åu.fi www.pku.fi

mediekort 2012 LIVET ÄR LOKALT Tel.: (02) 274 9900 Fax: (02) 231 1394 annons@fabsy.fi www.åu.fi www.pku.fi Tel.: (02) 274 9900 Fax: (02) 231 1394 annons@fabsy.fi www.åu.fi www.pku.fi LIVET ÄR LOKALT ÅU 1.1.2012 Annonsplatser på första sidan Lokalt annonspaket (ÅU/PK) Färgannonser till svartvitt pris Extra utdelning

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

sociala medier marknadsföring och kommunikation i En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Lena Leigert Andra upplagan

sociala medier marknadsföring och kommunikation i En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Lena Leigert Andra upplagan En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Andra upplagan marknadsföring och kommunikation i sociala medier Lena Leigert Det här är ett väldigt viktigt område, inte minst för de som driver eget.

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer