Ständigt denna Bubbla

Transkript

1 Bubblan berättelser på väg Ständigt denna Bubbla mobil lässtimulans i tre län Rapport med utvärdering

2 Redaktör: Ann Catrine Eriksson Författare: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg och Eva Bergstedt Fotografer: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg, Lisbeth Sommarström, Karin Kaller, Jan Nylander, Susanne Hägglund, Maria Nyquist, Maja Edberg, Nicholas Haldosen, Lisa Magnusson, Karin Zetterberg, Maria Norkvist m fl. Motivlackering, vagnens utsida: Matilda Carlsson Layout: Catarina Örn Tryck: Elanders Publicerad: 2013 Rapporten finns även som pdf-fil: Länsbiblioteket i Örebro län Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland

3 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING 2 DET VILLE VI Hur kom Bubblan till? 3 Förstudie 4 Barnperspektivet 6 SÅ GJORDE VI Rumslig gestaltning 7 Projektorganisation 11 Året runt med Bubblan 14 Faktaruta 18 Marknadsföring och kunskapsspridning 20 Utflykter med Bubblan 23 SÅ GICK DET Utvärdering av Eva Bergstedt 30 AVSLUTNING Vad bör man tänka på när man bygger upp en mobil verksamhet? 42 More Bubbles in the world! 43 LITTERATUR OCH LÄNKAR 44 BILAGOR 45 1

4 INLEDNING Den blå berättelsevagnen Bubblan berättelser på väg har inspirerat flera tusen barn och unga att skapa egna berättelser. Det treåriga lässtimulerande projektet Bubblan, som pågått under är avslutat. Men vagnen och verksamheten kommer att rulla vidare, så länge Bubblan klarar besiktningen. I denna skrift vill vi som projektledare dela med oss av våra erfarenheter av att bygga upp och driva en mobil lässtimulerande verksamhet i samarbete med barnen och biblioteken. Målen för projektet har varit att uppmuntra biblioteken att prova nya metoder för lässtimulans, utveckla den uppsökande biblioteksverksamheten och öka barns intresse för berättelser i alla former. Bubblan bygger på fem viktiga principer: 1. Fokus ska vara på berättande i olika former, inte bara text. 2. Barnen ska vara aktivt delaktiga och själva skapa berättelser. 3. Biblioteken ska försöka nå barn och unga som annars inte kommer till biblioteket. 4. Uppsökandet av barn och unga ska ske på platser där de vistas på sin fritid. 5. Samarbetet ska ske mellan tre län och med yrkesgrupper med andra kompetenser. Här berättar vi om hur vi arbetat för att marknadsföra och sprida kunskap om Bubblan. Vi berättar också om hur vi genom Bubblan försöker förverkliga FN:s konvention om Barnets rättigheter, bl a genom att barn och unga varit delaktiga i beslut hur Bubblan ser ut, vart den åker, vad den heter och allra viktigast, som aktiva skapare av egna berättelser. Hösten 2012 utvärderades projektet av den externa utvärderaren Eva Bergstedt. En sammanfattning av resultatet från utvärderingen kan du läsa i denna skrift. Den fullständiga utvärderingen finns att hämta på länsbibliotekens webbplatser. Har Bubblan som projekt nått sina mål? Ja, bibliotekspersonalen har fått nya metoder för lässtimulans och man har nått nya grupper. Projektdeltagarna har en mycket positiv uppfattning om Bubblan som ett sätt att arbeta lässtimulerande, men inte lika många är säkra på att det är just de själva som vill fortsätta arbetet, eftersom det är så resurskrävande. Huruvida barnen inspirerats till att skapa berättelser har inte rymts inom utvärderingens uppdrag, men vi har sett bevis för det varje gång Bubblan har varit ute. Vi tackar Statens kulturråd som med sitt bidrag har möjliggjort Bubblanprojektet, dess förstudie och utvärdering, som vi hoppas ska bidra till utvecklingen av de svenska barnbiblioteken. Projektledarna för Bubblan berättelser på väg: Ann Catrine Eriksson Christina Stenberg Sylvia Blomberg Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland Länsbiblioteket i Örebro län 2

5 DET VILLE VI Hur kom Bubblan till? En höstdag träffades barnbibliotekskonsulenterna vid Sörmlands och Örebro läns länsbibliotek för att fundera kring knäckfrågan hur ska vi nå de barn och unga som inte kommer till biblioteket idag? En tanke som kom upp ganska snabbt var att om barnen inte kommer till biblioteket så får biblioteket komma till dem. Barnbibliotekskonsulenten i Västmanland involverades nu i arbetet. Konsulenterna hade tillsammans med barnbibliotekarier från de tre länen varit på studieresa till Les Art, ett litteraturhus i Berlin. I mitten av talet pågick ett stort läsfrämjande projekt, Läskonster i Mellansverige. En del i det projektet var att arbeta med olika former av litteraturhus. Med inspiration från olika håll började vi tänka i banor utifrån något mobilt på hjul som kunde komma till barn och unga där de bor och befinner sig på sin fritid. Vi ville pröva ett nytt uppsökande arbetssätt i biblioteksverksamheten, lyfta fram berättelsen tillsammans med andra aktörer och inte minst tillsammans med barn och unga själva. Barnkonventionen var en självklar grundsten, speciellt artikel 31, varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 3

6 Det ville vi Förstudie skulle det bli verklighet? För att förverkliga idén började vi med att söka pengar från Statens kulturråd till en förstudie kallad Berättelsens ande. Vi använde oss av en beprövad metod, ett växthus, som är en enklare form av framtidsverkstad. Sommaren 2009, två dagar i augusti, samlade vi tio personer på Bränneriet på Nynäs slott i Sörmland. Tre bibliotekarier, en skådespelare, en musiker, en författare, en filmare, två museipedagoger, en scenograf och dockspelare som förhoppningsvis skulle bidra till att göra verkstad av vår idé. Vi ville ta fram det kreativa barnet hos deltagarna, få dem att tänka så fritt som möjligt, genom att ge vida ramar, inte särskilt mycket bakgrundsfakta och inga detaljerade instruktioner. Det vi poängterade var att barnkonventionen ligger som grund, de ska utgå från barns och ungdomars villkor och mobilen ska vara interaktiv. Viktigt att poängtera var också att det inte är en bokbuss, den flyttbara upplevelseenheten skulle finnas där barn och unga befinner sig på sin fritid, inte förskola, skola eller andra typer av institutioner. Deltagarna spånade fritt och diskuterade livfullt samt byggde fantastiska modeller till en framtida mobil biblioteksverksamhet på hjul. Växthuset uppnådde sitt mål och syfte och vi kunde gå vidare med en projektansökan till ett mobilt upplevelsecenter för barn och unga. 4

7 DET VILLE VI Studieresa till Danmark För att ge idéerna ytterligare näring gjorde barnbibliotekskonsulenterna i de tre länen samt en enhetschef för barnbiblioteksverksamheten i Eskilstuna en studieresa till Danmark för att bland annat närmare studera den mobila enheten Spotmobilen i Århus. Målet var att komma tillbaka med en bra förståelse av hur en uppsökande verksamhet för barn och ungdomar kan se ut. Vilka framgångsfaktorerna är och vilka fallgroparna är. Det här tog vi med oss hem: Den mobila enheten ska vara liten och enkel att flytta från plats till plats. Utseendet på mobilen är avgörande för hur den tas emot, den måste väcka uppseende och skapa nyfikenhet. Ju bredare målgrupp man vänder sig till med sin mobil ju större risk att ingen känner sig utvald och lockad. Personalen som arbetar som gatubibliotekarier ska vara flexibla när det gäller arbetsuppgifter, arbetstider och möten med människor. Det ska inte vara en bokbuss utan ett erbjudande från biblioteket, något där brukarna kan vara med och påverka aktiviteterna. Om mobilen är liten måste aktiviteterna pågå utomhus vilket gör det hela väderberoende och styr valet av aktiviteter. 5

8 Det ville vi Barnperspektivet Det är meningslöst att göra arrangemang och aktiviteter för barn och unga om de inte har varit med i planeringen, var ett av de råd vi tog med oss från Spotmobilen i Århus. Den mobila enheten skulle inte innehålla några böcker utan bygga på barns och ungas fantasi, berättarlust och delaktighet. För att få de bästa idéerna till hur en rullande berättelseverksamhet skulle se ut, intervjuades barn i årsåldern. Barnen gick i årskurs fem och sex på en skola i Eskilstuna. Barnen var tydliga med att utsidan var mycket viktig. Den måste väcka uppseende och skapa nyfikenhet: Det vore fett coolt med graffiti och starka färger, helst ska vagnen ha lowride, men tyvärr är det olagligt i Sverige. och Den ska vara gratis! Inga saker eller spel med åldersgräns. Det var viktigt att det skulle finnas någon som man kunde be om hjälp och fråga. Ett önskemål från barnen var att det mesta skulle ske inomhus och att det borde finnas olika hörnor och utklädningskläder. I det fortsatta arbetet med att göra verkstad av en mobil enhet på hjul blev barnens idéer, synpunkter och engagemang vägledande. 6

9 SÅ GJORDE VI Rumslig gestaltning förvandlingen av en sunkig grå Polar 300- vagn till en magisk knallblå fantasifarkost Startskottet för projektets fysiska form gick under När vi fått det glada beskedet att projektet beviljats medel från Statens kulturråd blev det bråttom. Vi gick ut på Blocket och hittade en ganska sunkig grå Polar 300-vagn från 1981 till ett bra pris. Affären slutfördes på en blöt parkeringsplats utanför ett stort köpcenter i Västerås. Husvagnen kördes direkt till verkstaden för renovering och motivlackering. Uppdraget att designa vagnens utsida, efter barnens önskemål, gick till Matilda Carlsson, en ung kulturentreprenör från Västerås med kunskaper i airbrushteknik. Den första utrustningen till olika berättarstationer införskaffades, bl a genom sponsring av företaget Eurobib. Det som tidigare gått under arbetsnamnet MOBILen döptes om till Bubblan berättelser på väg, efter en namntävling där unga fick ge förslag på vad den skulle heta när den begick sin debut på en ungdomsfestival i Eskilstuna. 7

10 SÅ GJORDE VI Berättarstationer År 1 användes Bubblan enbart som fraktfordon för all utrustning. Berättelseaktiviteterna tillsammans med målgruppen 9-12 år skedde utanför själva vagnen. En jättemagnetpoesitavla designades till Bubblan och stora FatBoyssittsäckar, kuddar och pusselmattor skapade en miljö där många barn lockades att slå sig ner och skapa tillsammans. ipads köptes in och användes för att filma, fota och skapa digitala berättelser på. Listan med utrustning växte från år till år och sammanställdes till en katalog som i text och bild förtecknar all befintlig utrustning, lekfulla möbler som tillhör Bubblan och som biblioteken kan välja att ta med (se Bubblankatalogen under Litteratur och länkar). År 2, när vi riktade oss till åldersgruppen år, renoverade vi Bubblan invändigt på verkstad (se bild sid 48). Väggar och tak målades Bubblanorange. Övrig inredning målades svart, en svart gummimatta lades in och utrymmet inuti vagnen fick spotlights så att Bubblan skulle kunna användas under kvällstid. Nu kunde verksamhet ske även inuti vagnen. Under år 3 förverkligade vi de flesta av barnens idéer, för att tilltala de yngsta 0-6 år. Vi lade ihop barnens önskemål från intervjuerna med resultatet av en kreativ workshop med barnbibliotekspersonalen i samband med en kick off år 3 med den inbjudna föreläsaren och museipedagogen Ida Lagnander. Starkt bidragande till att vi kunde genomföra ombyggnationen var det faktum att Länsbibliotek Sörmlands informatör Maria Norkvist också är utbildad i rumslig gestaltning och kunde bygga om vagnen invändigt. Vi ville utveckla lek-, berättelse- och upplevelsestationer inuti och utanför vagnen som tar hänsyn till att små barn använder hela sin kropp och alla sina sinnen för att utforska sin omgivning. Vi ville utveckla en toddlarkultur inne i vagnen där toddlarna kan upptäcka, utforska och berätta på sina villkor. 8

11 SÅ GJORDE VI Resultatet av ombyggnationen blev en helt ny Bubbla med olika berättelsestationer; en berättelsevägg i flanomaterial med tillhörande sagofigurer där man kan man hitta på egna sagor, en upptäckarvägg där man kan man stoppa in handen och fantisera kring det man känner där inne. Från museipedagogen Ida Lagnander hade vi lärt oss att de yngsta älskar lutande plan, särskilt att krypa upp för. En orange ramp byggdes och nu kunde även de allra yngsta ta sig in i vagnen genom att krypa upp för rampen och rutscha ut ur den. Rampen har visat sig vara omåttligt populär bland barnen. Så även Bubblanteatern och jätte-alfons som har fått många varma kramar. 9

12 SÅ GJORDE VI Biblioteken hade uttryckt ett behov av att kunna samla större barngrupper, eftersom vagnen bara rymmer ett par tre barn åt gången. Ett faktum är också att Bubblan är en mycket väderkänslig verksamhet. För att lösa detta designade vi ett stort cirkusliknande tält med Bubblans logga och färger som tydliga kännetecken. I utklädningshörnan med spegel kan man förvandla sig till en prinsessa, superhjälte eller sjörövare Många av de idéer barnen gav oss i intervjuerna har vi genomfört, andra kvarstår att åtgärda, som t ex swimmingpoolen på taket som värms upp av solceller och har ett glastak över. 10

13 SÅ GJORDE VI Projektorganisation Det bestämdes tidigt att Länsbibliotek Sörmland skulle vara projektägare p g a korta beslutsvägar och att länsbiblioteken i Västmanland och Örebro län skulle vara helt jämlika parter i projektet. De tre länsbibliotekens barnbibliotekskonsulenter har fungerat både som styrgrupp och projektledare. Stöd vid beslut och administration har länsbibliotekarierna Anneli Reinhammar och Peter Alsbjer stått för, men de har formellt sett inte ingått i någon styrgrupp. Varje år i oktober har projektledarna ansökt om nytt bidrag och rapporter över årets verksamhet har skickats in till Statens kulturråd. Barnbibliotekskonsulenten i Sörmland har haft huvudansvar för att hålla koll på det ekonomiska. Ett stort stöd, både kreativt, praktiskt och administrativt har vi haft i informatören och den rumsliga gestaltaren Maria Norkvist och biblioteksassistenten Maria Nyquist, båda vid Länsbibliotek Sörmland. Som projektledare har konsulenterna ansvarat för samordning och förankring hos beslutsfattare, bibliotekschefer och barnbibliotekspersonal. Vi har gett biblioteken stöd vid planering och kontakt med potentiella samarbetspartners, haft ekonomiskt ansvar och ansvar för husvagnens körbarhet, renovering, underhåll och uppställning, inköp av utrustningsmaterial, dokumentation, fortbildning och studieresor samt marknadsföring. Många och intensiva möten har det blivit för projektledarna under de tre åren. Vi har flitigt använt webbkonferensvertyget Adobe Connect Pro och på så sätt sparat på våra resurser, både tidsmässiga och miljömässiga när vi inte har behövt ses fysiskt för att planera. 11

14 SÅ GJORDE VI Ekonomi Bubblan har sammanlagt fått kr i treårigt läsfrämjande bidrag från Statens kulturråd. Länsbiblioteken i de tre länen har stått för kostnader för projektledning, dvs arbetstid för tre bibliotekskonsulenter. Folkbiblioteken har på motsvarande sätt bekostat bibliotekspersonalens arbetstid i projektet. De tre största utgiftsposterna varje år har varit: År 1 Bidrag Inköp och renovering av husvagn Utrustning till berättarstationer Verksamhet inkl. fortbildning År 2 Bidrag Studieresa till Holland Marknadsföring Bok & Bibliotek m m Fortbildning och studiebesök År 3 Bidrag Utvärdering Marknadsföring IFLA och utbyte i Finland m m Ombyggnation av husvagnen inkl berättarstationer kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr År ett handlade de största utgifterna om att lägga grunden, dvs köpa och renovera vagnen samt köpa basutrustning till berättelseaktiviteterna. År två satsades en stor del av medlen på fortbildning för projektdeltagarna. Vi reste med alla som jobbat med Bubblan det året till Holland för att få fortsatt inspiration kring hur man kan jobba med barns delaktighet och barnbiblioteksrummet. För att sprida kunskap om Bubblan som ett sätt att arbeta med barnbiblioteksutveckling satsade vi på att nå barnbibliotekarier och presumtiva samarbetspartners på branschens största evenemang, Bokoch biblioteksmässan. Det tredje året satsade vi mycket på kunskapsspridning och utvärdering eftersom det är viktigt att stora barnbiblioteksprojekt som Bubblan dokumenteras väl så att fler kan ta del av det. Målet med resan till IFLA och utbytet i Helsingfors var också att knyta internationella kontakter samt dela med oss av våra erfarenheter till kollegor runt om i världen. 12

15 SÅ GJORDE VI Projektdeltagare 65 personer bestående av folkbibliotekens barnoch ungdomspersonal, bibliotekschefer och i ett fall en föreståndare för ett kommunalt barnkulturcentrum har aktivt deltagit i projektet. De har ansvarat för egen planering, genomförande av verksamhet, bemanning, marknadsföring, kontakt med samarbetspartners, hämtning och återlämning av husvagnen i Eskilstuna. Några gånger har bibliotekens vaktmästare kört husvagnen, men i många fall är det bibliotekspersonalen själva som tagit på sig arbetshandskarna, kopplat på vagnen och rullat fram längs vägarna. För en fullständig förteckning över vilka kommuner som deltagit (se Faktaruta sid 18-19). Samarbetspartners Några av de lokala samarbetspartners som biblioteken och vi som projektledare haft är kommunala bostads- och områdesutvecklare, föreståndare för skatehallar och ungdomshus, ansvariga för badplatser, en kulturentreprenör, en filmanimatör, en regional danskonsulent, en dramapedagog och en ungkulturkonsulent. För en fullständig förteckning över samarbetspartners (se Faktaruta sid 18-19). 13

16 SÅ GJORDE VI Året runt med Bubblan Efter första årets ganska brådstörtade planering då vi enbart inbjöd de tre stora kommunerna, Eskilstuna, Västerås och Örebro kändes det viktigt att involvera resten av kommunerna i projektet. Det krävde en tydlig struktur som vi i stort sett lyckades få på plats år 2. Vinter inbjudan och projektbeskrivning I december skickas inbjudan ut till chefer och barnbibliotekarier att komma in med intresseanmälan till kommande säsong. Till sin hjälp får de en blankett där det framgår vad vi vill veta för att kunna ta ställning till deras ansökan. Ett exempel på en ansökan med projektbeskrivning bifogas denna skrift som bilaga. Redan i inbjudan informerar vi om datum för en kick off i februari och en prova på dag i slutet av april så att deltagarna tidigt vet vilka dagar som måste vikas för projektet. När deadline för anmälan passerats har de tre konsulenterna ett möte där allas önskemål förs samman i en webbaserad kalender där man lätt kan konstatera vilka veckor som anmälningarna krockar. Under år 3 ville sex olika kommuner använda Bubblan under samma tvåveckorsperiod. Då vidtar ett intensivt arbete med att hitta alternativ för dem som inte kan få sitt förstaval. Vi har då prioriterat kommuner som riktar sig till det innevarande årets åldersgrupp. Under de tre år som projektet hade bidrag från Statens kulturråd erbjöds kommunerna att i sin ansökan till projektledningen uppge om de ville ha stöd för kostnader för att engagera kulturutövare i arbetet med Bubblan. Efter att ha bedömt alla önskemål kunde konsulenterna slutligen skicka ut information om turnéschema och bidragsfördelning. 14

17 SÅ GJORDE VI Vårvinter kick off För att stimulera bibliotekspersonalen som ska arbeta med Bubblan under säsongen har vi lagt in en kick off i februari. Den innehåller program som anknutit till den åldersgrupp som är prioriterad innevarande år. År 2 hade vi bjudit in två personer från Århus som arbetar med Spotmobilen, ett av de fordon som inspirerat oss och som riktade sig till årets målgrupp, ungdomar. År 3 bjöd vi in museipedagog Ida Lagnander som höll en föreläsning om att göra en utställning för och tillsammans med de alla minsta, 0-2 år. Förutom att träffa inspirerande föreläsare har bibliotekspersonalen jobbat i workshops med fokus på hur man kan nå årets åldersgrupp. På vilka platser finns de på fritiden? Vilka kan vi samarbeta med för att nå dem? På vilket sätt inspirerar vi dem till att skapa berättelser? Baserat på resultatet av workshoparna med barnbibliotekspersonalen har vi tagit beslut om inköp av berättelsestimulerande utrustning, och ombyggnation av vagnen. Workshoparna har också hjälpt barnbibliotekspersonalen att komma en bit i den egna planeringen av sin Bubblanverksamhet. Vår prova på dag Inte all bibliotekspersonal har vana vid att köra med släp eller husvagn. Prova på-dagen är därför viktig och obligatorisk. I slutet av april tillbringas dagen vid gården utanför Eskilstuna där Bubblan är stationerad i en stor maskinhall tillsammans med traktorer och andra stora lantbruksmaskiner. På prova på dagen får deltagarna viktig information om allt det praktiska. Under dagen delas bibliotekspersonalen upp i tre grupper. En grupp ägnar sig åt att lasta, lossa och köra, en grupp går igenom all utrustning och i en grupp ges möjlighet att fundera över på vilket sätt arbetet med Bubblan skiljer sig ifrån att arbeta med den vanliga verksamheten på biblioteket. 15

18 SÅ GJORDE VI Sommar högsäsong Sommaren är Bubblans högsäsong. Det är då hon rullar från ungdomsfestivaler till miljonprogramområden. Det första året var det juni augusti som gällde men efterhand som Bubblan blev allt populärare fick hon vinterdäck och en utökad säsong. Under högsäsongen sköter kommunernas personal all i och urpackning av utrustning och hämtar och lämnar Bubblan utan inblandning från länsbibliotekspersonal. En förutsättning för att detta har kunnat fungera självständigt är att vi kunnat hyra en stor container för all utrustning. Och att nycklarna sitter på ett hemligt ställe. Bibliotekspersonalen uppmuntras att själva se vem som har vagnen veckan innan och kanske hämta den i en grannkommun hellre än att den ska gå tillbaka till Eskilstuna varje gång. Kommunikationen sköts via mejl, sms eller på Facebook-sidan om något i utrustningen eller på Bubblan har gått sönder och vad man gjort för att försöka fixa det. Höst studieresor Varje år har det ingått kostnadsfria studieresor för projektdeltagarna. Kommunerna har fått bekosta arbetstiden, resten har projektet stått för. Studieresorna har anknutit till de åldrar som varit huvudmålgruppen för respektive år. Under 16

19 SÅ GJORDE VI år 2 gjorde vi två studieresor, en till Bibliotek Tio Tretton och Lava, en mötesplats för ungdomar i Kulturhuset samt vår hittills längsta resa som gick till Holland i oktober. I Holland fokuserade vi på barns delaktighet i bibliotekets verksamhet och spännande rumsgestaltningar. Vi besökte sju bibliotek, huvudbiblioteket i Amsterdam, skolbiblioteksbussen BiebBus i Assendelft, biblioteken i Hoorn, Beverwijk, Heemskerk, Delft och Harlem. En resa med fokus på de minsta barnen gjordes i december år 3 till Astrid Lindgrens Junibacken och Norrvikens bibliotek, som är ett profilerat småbarnsbibliotek. Senhöst erfarenhetsseminarium Lärseminarium eller erfarenhetsseminarium, vi har kallat det lite olika. Det innebär att de som varit ute med Bubblan berättar om sina erfarenheter. Vi brukar be dem nämna tre saker som fungerat särskilt bra och tre saker som fungerat mindre bra. Att få en ram kring det man ska berätta skärper ofta tankarna. För oss som projektledare är lärseminariet årets höjdpunkt, då vi i ord och bild får höra om alla spännande erfarenheter projektdeltagarna har gjort. År 3 var Bubblanprojektets externa utvärderare Eva Bergstedt inbjuden att redovisa sin rapport. Till detta tillfälle hade också bibliotekscheferna i kommunerna bjudits in. 17

20 SÅ GJORDE VI Faktaruta Nitton av trettioen kommuner har valt att låna och använda Bubblan i sin uppsökande lässtimulerande verksamhet under de tre projektåren. Det är över hälften av de tre länens sammanlagda antal kommuner. En del av kommunerna har använt Bubblan vid flera tillfällen och deltagit under flera av projektåren. Under år 3 stod Bubblan still endast under två dagar från maj till augusti, midsommarafton och midsommardagen! Förutsättningar, besöksmål, samarbetspartners, besökare och berättelseaktiviteter har varierat stort. Målgrupp Antal kommuner som använt Bubblan Sörmlands län Västmanlands län Örebro län Berättelseaktiviteter År 0, 2009 Förstudien Berättelsens Ande Platser/sammanhang som Bubblan åkt till Samarbetspartners Bibliotekarier Filmare Författare Museipedagoger Musiker Scenograf och dockspelare Skådespelare 18

21 SÅ GJORDE VI År 1, 2010 Lässtimulerande projekt År 2, 2011 Lässtimulerande projekt År 3, 2012 Lässtimulerande projekt Barn 9-12 år Ungdomar år De yngsta barnen 0-6 år Eskilstuna Flen, Gnesta, Karineholm Eskilstuna, Flen, Nyköping, Strängnäs Västerås Hallstahammar, Skinnskatteberg, Västerås Fagersta, Hallstahammar, Köping, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås Örebro Askersund, Örebro (Tysslinge) Karlskoga, Kumla, Laxå, Lindesberg, Lekeberg, Örebro (Tysslinge) Asfaltsberättelser Bildberättelser Dansberättelse Filmberättelser Fingerskateberättelser Jättebokmemory Magnetberättelser Musikberättelser Namntävling (döpt Bubblan) Ordverkstad Origami Quizz med barnboksfigurer Rimverkstad Ritberättelser Sagoberättelser Serieläsning Skriva ord/meningar på pappersark Tidskriftsläsning Vampyrfrågesport Animationsverkstad Ansiktsmålning Berättande med och utan bok Berättelser med egna lerfigurer Bildberättande Boktips Dansberättelser Dans med workshop Filmberättelser om sin hemstad och kultur Filmberättelser om cykelkonster Högläsning Kylskåpspoesi Måla sina upplevelser av VOX- festivalen vid stafflier på pannå med akrylfärg Origami Pins-tillverkning Rysarberättelser Sånglekar Sagovandring Ansiktsmålning Berättelser/upplevelser utifrån de fem sinnena Bilbingotävling Burundiskt trumspel med workshop Clownbesök Dansuppvisning med ballonger Digitala berättelser på ipads Dockteater Dramaövningar Filmanimation Flanoteaterberättelser på berättelsevägg Färglägga Alfonsbilder Göra egna bilderböcker Klä ut sig-berättelser Långbordsmålning Modellteater Muntliga berättelser Musikäventyr/berättelse Måla sagor Rita/måla din drömbil Ritsagor Sagoberättelser Sagostund Samtal Stafettsagor Sångstund Upptäcksfärd i Bubblans inre Bostadsområden Campingplats Friluftsbad Mötesplats i en stadsdel O-ringen, världens största orienteringstävling Skate- och inlineshall Sommarlovsaktiviteter Stadsfestival Stadspark Ungdomsfestival Badplatser Barnens dag Cykel- och skatepark Friluftsområde Förortstorg Hembygdsgård Marknader Vildmarksmässa Stadsfestival Stadsparker Torg Utomhusbad Badplatser Barnfestival Bostadsområden Campingplatser Friluftsområde Förskolor Hembygdsgård Konsthall Kulturfestival Lekplatser Slott Stadsfestival Stadspark Torg Fritidsförvaltning Fritidsgårdar Idrottsförbund Kulturcentrum Mötesplatsen Fröet i en stadsdel Processledare för stadsutveckling Regional danskonsulent Regional filmkonsulent Regional ungkulturkonsulent Skate- och inlineshallsföreståndare Ungdomshusföreståndare Arrangör VOX-festivalen Bostadsområde Fritidsgårdspersonal Friluftsområde Kulturskolan Lokala berättare Länsteatern Musikpedagog Regional danskonsulent Regional filmkonsulent Regional konstkonsulent Studieförbundet Vuxenskolan Arrangör av Rastpunktskalaset Barnkulturcentrum Bostadsbolag Camping Dramapedagog Fabula storytelling Finska förskolan Fritidsbad Fritidsgård Förskolepedagoger med teater/musik/ dramaprofil Förskolor Högskoleutbildningen KY-event Ideell förening i ett bostadsområde Hemköp Kyrkans öppna förskola Leksaksaffär Näringsliv, tillväxt och turismkontor inom kommunen Regional danskonsulent Servicekontor i bostadsområde Sångpedagog Tehuset mötesplats för kvinnor från olika länder Utomhusbad 19

22 SÅ GJORDE VI Marknadsföring och kunskapsspridning Bubblans utseende är lite mystiskt och hemligt samtidigt som den väcker människors nyfikenhet med sina knalliga färger och annorlunda form. Det finns tillhörande beach flags att sätta upp som talar om att det är Bubblan berättelser på väg som står där, men ordet bibliotek står inte utskrivet i text någonstans. Detta har vi diskuterat för- och nackdelarna med många gånger och det är en av de saker projektdeltagarna har varit mest kritiska till i utvärderingen, även om meningarna är delade. Som projektledare har vi medvetet valt att inte skriva ut ordet bibliotek på vagnen. En av anledningarna är att det är en aktivitet, barnens egna berättande, som är i fokus, inte biblioteket som institution. Ett mål är också att nå barn för vilka läsning och bibliotek inte är någonting självklart och som kanske associerar biblioteket med något som inte är så lockande och inbjudande alla gånger. Självklart har både vi och barnbibliotekspersonalen berättat muntligen att Bubblan är ett biblioteksprojekt. Att marknadsföra biblioteket i sig, som institution, har aldrig varit något mål, även om det i praktiken har kommit att fungera så, trots att, eller kanske snarare på grund av, att ordet bibliotek inte står skrivet på själva vagnen. För oss som bibliotekskonsulenter är synliggörandet av biblioteken i samhället ett viktigt uppdrag. En stor del av Bubblans projektmedel har använts till marknadsföring och kunskapsspridning av det läsfrämjande projektet Bubblan. Som projektledare har vi berättat om och visat upp Bubblan för en nationell publik i flera sammanhang, på konferenser för fackfolk, tjänstemän och politiker och på bokmässor för allmänheten. Som en av få verksamheter med aktiviteter för barn på mässgolvet på Bok & Biblioteksmässan var Bubblan mycket uppskattad och besöktes av runt barn och vuxna. Bubblan har också tagit emot flera studiebesök. Bubblan har presenterats av barnbibliotekarierna i många sammanhang, bl a av Malin Klintholm från Eskilstuna stadsbibliotek på Bibliotekshögskolan i Borås. 20

23 SÅ GJORDE VI IFLA, Ordkonst och Bologna Bubblan var en av två svenska biblioteksverksamheter som valdes ut av IFLA för att presenteras på förkonferensen om barnbiblioteksverksamhet. Vi körde ombord Bubblan på Finlandsfärjan och vidare mot Joensuu, där delegater från 18 länder fick höra berättelsen om Bubblan och de övriga mellansvenska litteraturhusen, sprungna ur projektet Läskonster. Bubblan lånades ut till Joensuu stadsbibliotek en dag, som bemannade den med sina egna medarbetare och skapade berättelser tillsammans med de finska barnfamiljerna som kom till biblioteket. I Helsingfors stannade vi till för ett utbyte med organisationen Ordkonst med målet att skapa ett internationellt nätverk för litteraturhus för barn. Mer om detta finns att läsa i en reserapport (se Ordkonst möter läskonst under Litteratur och länkar). I samband med världens största internationella barnbokmässa i Bologna i Italien, presenterade vi Bubblan, på uppdrag från Statens kulturråd. Vi beslutade oss dock för att lämna själva husvagnen hemma så att den klarar ännu en sommar med barnen i våra län, istället för att skumpa fram genom Alperna. 21