Miljöredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2009"

Transkript

1 Miljöredovisning 2009

2 GD har ordet Inom Fortifikationsverket är och kommer även i framtiden miljöarbetet att vara en viktig del av vår verksamhet. Under 2009 har vi fortsatt arbetet med att minska verksamhetens påverkan på klimat och miljö och det är med glädje jag konstaterar att miljömedvetenheten hos våra medarbetare är hög och att det ger resultat. Som en del i vårt miljöarbete och för att kommunicera ut detta på ett tydligt sätt har vi under 2009 EMAS-registrerat oss (EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning). Denna rapport är en viktig del i detta arbete men det innebär också att en extern granskning av verkets miljöarbete genomförts i enlighet med vår tidigare ISO certifiering. Arbetet med energieffektivisering har pågått under flera år och vi arbetar även aktivt med att minska användningen av fossila bränslen och som ett resultat av detta har vi tillsammans med Försvarsmakten beslutat om att endast köpa grön fossilfri el som kommer från vind- och vattenkraft. Detta har minskat verksamhetens koldioxidutsläpp från el och uppvärmning med cirka ton under året eller med 60 procent. Vi har också som en av de första myndigheterna beslutat att klimatkompensera alla resor som görs med hyrbil från och med den 1 januari Pengarna går till FN-godkända Gold Standardprojekt, såsom exempelvis vindkraft, småskalig vattenkraft och biomassaprojekt i Indien och Kina. Det är också glädjande att vi sedan 2009 ligger i topp på Naturvårdsverkets utvärdering av statliga myndigheters miljöarbete. Fortifikationsverket har som myndighet och statlig fastighetsägare även ett ansvar för kulturvärden. Under 2009 har planerat underhåll av statliga byggnadsminnen utförts för cirka 17 miljoner kronor bland annat på byggnader som Ballonghallen i Boden, Karlbergs slott och Kungsholms fort i Karlskrona. Inom arkitekturområdet har ett flertal aktiviteter ägt rum, bland annat inom ramen för Arkitekturrådets verksamhet. Verket arkitekturpolicy har setts över. Under 2010 kommer en klimatplan och en energistrategi tas fram. Vi kommer också att fortsätta vårt energieffektiviseringsarbete och att intensifiera arbetet med energieffektiva byggnader. Jag hoppas att denna rapport inspirerar och intresserar och jag välkomnar Dina kommentarer och synpunkter om hur Du tycker att vi skulle kunna fortsätta utveckla oss inom miljöområdet. Generaldirektör Lena Jönsson 2

3 Innehåll GD har ordet 2 Detta är Fortifikationsverket 4 Vår miljöorganisation 6 Miljöpolicy 7 Vårt ledningssystem 8 Miljöcertifieringsarbetet 10 Miljöarbetet får toppbetyg 10 Extern kvalitets- och miljörevision 11 Våra miljömål 13 Vår miljöpåverkan 14 Särskilda miljöhändelser under året 31 Fe Revingehed ett eget litet samhälle 32 Fladdermusbostäder i Stockholms skärgård 35 Miljön i fokus vid avyttring 35 Förändrat beteende minskar energianvändningen (projektet ffect) 36 Samarbete 37 Fortsatt miljöarbete 38 Projektledning och produktion Ulrika Bergström och Sofia Landstorp Text Fortifikationsverket Bild Om inget annat anges är bilderna Fortifikationsverkets Upprättad Omslagsbild: Våtmarken i Revinge Under år 2002 färdigställde Fortifikationsverket (Fastighetsenhet Revingehed) i samarbete med Lunds kommun, Länsstyrelsen, P7 och WWF, ett av de större våtmarksområdena inom Kävlingeå-projektet. Åtgärden har förbättrat vattenkvaliteten och stärkt den biologiska mångfalden. Läs mer om Revingeheds arbete på sidan 32. Foto: Claes Tillander Miljöredovisningen är granskad och godkänd den 9 september 2010 av ackrediterad miljökontrollant Intertek Semko Certification AB med ackrediteringsnummer 1639.

4 Detta är Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter på skyddsteknik. Verket är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Bredden i fastighetsbeståndet är stor. Några exempel på fastigheter är ledningscentraler, flygfält, hamnar, skog, övnings- och skjutfält, ammunitionsförråd, simulatorbyggnader och berganläggningar. Vårt uppdrag kommer från regeringen och beskrivs i en förordning med instruktion. Varje år kompletteras detta med ett regleringsbrev som beskriver det kommande årets uppgifter. Vill du läsa om regleringsbrevet hittar du det under Vårt uppdrag Fortifikationsverkets uppdrag är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verket ska också på uppdrag av regeringen genomföra ny- och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Myndigheten ska bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och ansvara för anskaffning av mark samt för etablering, förvaltning och avyttring av bland annat byggnader och anläggningar för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. Verket ska också bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. På uppdrag av Försvarsmakten ska verket lämna underlag för inriktning och genomföra utvecklingsprojekt avseende skydds- och anläggningsteknik. Organisation Fortifikationsverket har en styrelse med fullt ansvar. Styrelsen ger en arbetsinriktning utifrån regeringens regleringsbrev och förordningen. Verksamheten finns över hela landet och huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Verket är indelat i fem avdelningar; Fastighetsavdelning Syd, Fastighetsavdelning Norr, Centrum för skyddsteknik, Byggprojektavdelningen och Markavdelningen. På huvudkontoret finns lednings- och verksamhetsstöd i staber och enheter. Fastighetsavdelningarna är indelade i ett antal fastighetsenheter som förvaltar vårt fastighetsbestånd och de är i de flesta fall knutna till en garnisonsort. Ansvaret för drift och underhåll ligger på fastighetsavdelningarna. Centrum för skyddsteknik har till uppgift att förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med särskilda skyddskrav, dels att vidmakthålla och utveckla den skyddstekniska och anläggningstekniska kompetensen. Byggprojektavdelningen ansvarar för verkets projektledarresurser och stärka verkets roll som byggherre. Avdelningen ska också bidra till utveckling av metodik och kompetens i framtida byggande samt utveckla samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning. Markavdelningen ansvarar för inköp av fastigheter, fastighetsregister, nyttjanderätter (exempelvis jakt- och fiskerätter samt jordbruksarrenden) och skogsförvaltning. Avdelningen ansvarar också för försäljning av fastigheter både byggnader och mark. 4

5 Figur 1 Skiss över Fortifikationsverkets organisation Fakta om Fortifikationsverket uppvärmda byggnader, bland annat förläggningsbyggnader, administrations-, undervisnings-, övnings- och servicelokaler, militärrestauranger, verkstäder, hangarer, garage samt bostäder, fritidshus och soldattorp ouppvärmda byggnader, främst kallförråd 3,1 miljoner kvadratmeter lokaler befästningar och anläggningar 11 flygfält hektar mark, varav ungefär hektar skogsmark Cirka 350 mil vägar Omsatte cirka 3,3 miljarder kronor Investerade för cirka 500 miljoner kronor 5

6 Vår miljöorganisation En av förutsättningarna för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete är att det finns en miljöorganisation som är tydlig och kommunicerad. Generaldirektören har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och dess organisation. Kvalitetsoch miljöchef, miljöcontroller och central miljösamordnare är placerade på huvudkontoret. Utöver dessa finns det en miljösamordnare på byggprojektavdelningen, fem regionala miljösamordnare, 19 lokala miljöhandläggare, samt femton interna verksamhetsrevisorer. Miljöforum och Stort miljöforum För att utveckla och driva miljöarbetet framåt har ett forum bildats Miljöforum. I denna gruppering ingår kvalitets- och miljöchefen, miljöcontrollern, centrala miljösamordnaren och regionala miljösamordnarna samt byggprojektavdelningens miljösamordnare. Utöver Miljöforum finns Stort miljöforum där även de lokala miljöhandläggarna deltar. Syftet med detta forum är främst att se till att miljöarbetet fungerar i hela organisationen, genom att diskutera styrkor och svagheter i vårt miljöarbete samt genomföra mindre utbildningsinsatser. Figur 2 Skiss över verkets miljöorganisation. Färgmarkering anger vilka roller som deltar i Miljöforum respektive Stort Miljöforum. 6

7 Miljöpolicy Generaldirektören har det yttersta ansvaret för att miljöfrågorna beaktas i verkets samtliga verksamhetsområden. Detta ansvar har delegerats till underställda chefer. Miljöpolicyn ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. All personal ska ges möjlighet till aktuell miljöutbildning för att kunna leva upp till policyn. Samtliga anställda och de personer som jobbar på uppdrag av verket är ansvariga för att se till att ledningens policy efterlevs. Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd som på uppdrag av regeringen förvaltar mark, anläggningar och lokaler. Miljöarbetet ska bedrivas som en integrerad del av all vår verksamhet och följas upp i miljömål som är konkreta, tidsbestämda och mätbara. Vår vision är att vara bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik. För att nå detta ska vi: identifiera vår miljöpåverkan och våra risker minska vår miljöpåverkan genom att förebygga förorening från vår verksamhet, främst från energi- och resursanvändning regelbundet följa upp miljöarbetet så att ständiga förbättringar kan göras underlätta för kunden att minska sin påverkan genom dialoger kommunicera miljöarbetet till berörda intressenter och följa miljölagstiftningen och andra krav som berör oss Antagen av verkets styrelse,

8 Vårt ledningssystem Avgörande för vår framtid är hur våra kunder och ägare uppfattar oss. Det är viktigt för oss att upprätthålla och stärka bilden av oss som en professionell och affärsmässig fastighetsförvaltare. Vi har kartlagt hur vi arbetar och nedtecknat detta i processer i systemet "Vårt Arbetssätt". Men vad är Vårt Arbetssätt? Enklast kan det beskrivas som ett system för att bedriva verksamheten på ett effektivt och strukturerat sätt. Genom att förenkla, effektivisera och ha ett gemensamt arbetssätt över hela landet ska det hjälpa oss att nå våra mål. Vårt Arbetssätt ska vara ett stöd i vårt dagliga arbete. Det tillhör därför en av hörnstenarna i verksamheten. Allt syftar till att skapa nöjda kunder. Ett ledningssystem har olika inriktning beroende på vad det syftar till. Ett kvalitetsledningssystem syftar till att säkerställa och öka kundernas nytta medan ett miljöledningssystem syftar till att minska vår påverkan på miljön. I vårt fall har vi integrerat de båda, så det som en medarbetare behöver för sitt arbete finns samlat på ett ställe. För att bibehålla ett fungerade miljöledningssystem och se om det finns något som vi behöver förbättra måste vi fortlöpande följa upp vårt miljöarbete, för att se om vi tillämpar de rutiner, instruktioner, mallar med mera som vi har sagt att vi ska använda. Detta görs på olika sätt, bland annat genom interna verksamhetsrevisioner. Dessa sker vid två tillfällen per år, vår och höst, av våra sex stycken revisionsteam. Under året har vi genomfört tolv verksamhetsrevisioner över hela landet. Resultatet visar hittills att vi har många styrande dokument i verksamheten och det är ibland svårt som medarbetare att känna till alla som man berörs av. Därför har det under 2009 påbörjats ett arbete med att försöka minska antalet styrande dokument. 8

9 9 Centrallagret i Arboga Foto: Catharina Millmarker

10 Miljöcertifieringsarbetet Den 8 april 2008 blev Fortifikationsverket miljöcertifierade enligt kraven i ISO 14001:2004, en milstolpe i miljöledningsarbetet. Under 2009 har miljöarbetet tagit ytterligare ett steg framåt då vi klarade EMAS registreringen. Registreringen blev godkänd av Intertek Certification AB. Dessa två händelser är betydelsefulla i den mening att vi får bekräftelse på att miljöledningsarbetet går framåt. Miljöledningssystemet, som tagits fram på uppdrag av regeringen, syftar till att få ett bättre grepp om miljöarbetet, kunna följa upp miljöeffekterna och se till att miljöfrågorna kommer in i den dagliga verksamheten. För kunderna har införandet av miljöledningssystemet förhoppningsvis lett till att vi ses som en mer professionell och ansvarstagande hyresvärd. Genom att tillämpa ett mer strukturerat arbetssätt har vi fått bättre kunskap om vilka områden i vår verksamhet som har störst miljöpåverkan. Vi blir bättre på att prioritera och genomföra insatser där det är angeläget att förbättra verksamheten. Genom bättre kontroll när det gäller förbrukning, användning, utsläpp med mera, kan både vår miljöpåverkan och kostnaderna minska, något som också kommer våra kunder till gagn. I slutändan handlar det om förtroende i våra kundrelationer och om tillit till vår organisation och vad vi står för. Följande verksamheter ingår i certifieringen: Anskaffning, vidmakthållande och avveckling av fastigheter avsedda för försvarsändamål, samt skydds- och anläggningsteknisk utveckling. Ej med i certifieringen är vår internationella verksamhet. Miljöarbetet får toppbetyg Naturvårdsverket gör årligen en utvärdering av statliga myndigheters miljöarbete. Fortifikationsverket är nu i toppen på listan med maxpoäng. Vi ingår i en grupp om 52 myndigheter som bedöms ha en stor miljöpåverkan. Av dessa är det endast fyra myndigheter som fått maxpoäng. - Det är mycket glädjande att vi nu återfinns i toppen på listan, säger verkets kvalitets- och miljöchef Magnus Sand. Redan förra året låg vi högt upp. Det är framförallt två anledningar till att vi nu tagit klivet upp i toppen. Den första är att vi förbättrat våra interna miljöutbildningar under året, bland annat för byggprojektledare, verksamhetsrevisorer och lokala miljösamordnare. Den andra orsaken är att vi under 2008 blev miljöcertifierade. Det är ett imponerande arbete som gjorts i hela verket. Men vi kan inte slå oss till ro för det utan fortsätter naturligtvis i vårt arbete för en långsiktig hållbar utveckling. 10

11 Extern kvalitets- och miljörevision I början av 2009 fick Fortifikationsverket besök av två externa revisorer som granskade vårt kvalitetsoch miljöarbete. Besöken genomfördes hos enheterna i Boden, Ronneby, Revingehed och Karlskrona. Revisorerna upplevde att personalen var mycket engagerad, intresserad och miljökunnig. Speciellt ville revisorerna lyfta fram miljöarbetet som gjorts i Revingehed som de ansåg kommit mycket långt både när det gäller administrativt och praktiskt arbete. Torbjörn Röhr, lokal miljöhandläggare i Revingehed, tar revisorernas goda betyg med ro och ger följande kommentarer: - Det har lagts ner mycket arbete på egenkontrollsystemet, nu är det bara att fortsätta så att aktualiteten bibehålls. När det gäller kvalitetsarbetet pekade revisorerna på att vi har en bra grund i vårt interna dokument Handbok Drift, men även i andra rutiner och hjälpmedel. Vid besöket på Huvudkontoret i Eskilstuna följdes intrycken från enheterna upp för att kontrollera kopplingarna till Huvudkontoret. Hur går vi vidare? - Vi kan konstatera att revisorerna till stora delar är nöjda med både vårt kvalitets- och miljöarbete, säger Magnus Sand, kvalitets- och miljöchef. Efter revisionerna tar vi fram en handlingsplan för att beskriva hur vi skall förbättra de områden som revisorerna anser att vi behöver utveckla. Fokus bör ligga på att tydliggöra avsikten med Vårt Arbetssätt och att göra det till det verktyg och hjälpmedel som det är avsett att vara. Vi ska utveckla Vårt Arbetssätt tillsammans genom att vi genomför utbildningar och att chefer på alla nivåer tar upp Vårt Arbetssätt till diskussion på olika möten. Förståelsen för att arbeta med våra processer behöver öka och våra processägares uppgift och ansvar behöver lyftas fram. - Om vi alla hjälps åt kommer vi ha stora möjligheter att även bli kvalitetscertifierade, avslutar Magnus. Det som revisorerna lyfte fram som våra stora förbättringsområden var Hantering av avvikelser Revisorerna ansåg att vi behöver förtydliga vad en avvikelse är, hur medarbetare skall rapportera och hur detta följs upp. Implementering av Vårt Ett stort informationsbehov konstaterades. För att kunna bli Arbetssätt kvalitetscertifierade krävs stora insatser för att sälja in budskapet och öka kunskapen om användandet av Vårt Arbetssätt. Pro Competence Utbildningsinsatser krävs i vårt kompetensförsörjningssystem för att cheferna skall kunna dra nytta av systemets fördelar. Det är också viktigt att klara ut hur kompetensväxlingsarbetet hanteras ekonomiskt. Kontroll att vi följer Vi skall tydligare dokumentera att vi utvärderat hur väl vi följer miljölagar Ledningens utvärdering av Vårt Arbetssätt miljölagstiftning. Ledningsgruppen skall en gång per år utvärdera hur Vårt Arbetssätt fungerar med hänsyn till bland annat hur vår verksamhet utvecklas och om mål nås, hur vi uppfyller lagkrav, hur interna revisioner och andra förebyggande metoder fungerar samt om det finns resurser för att driva och underhålla Vårt Arbetssätt. Här ansåg revisorerna att det finns en del att göra. 11

12 12

13 Våra miljömål Våra övergripande miljömål har sin grund i de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Fortifikationsverket har främst fokus på miljökvalitetsmålen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Ett rikt växt- och djurliv. I Fortifikationsverkets Strategiplan är ett av målen att ligga i framkant vad gäller ansvar för hållbar utveckling. För att nå detta strategiska mål ska Fortifikationsverket: Begränsa användningen av fossila bränslen för att minska miljöpåverkan från energianvändningen Samverka med kunderna för att minska energianvändningen med 15 % fram till utgången av 2011 Upplåta mark för förnyelsebar energiproduktion främst vindkraft och biomassa Alla nyproducerade byggnader ska kretsloppsanpassas Eftersträva hög arkitektonisk kvalitet Ta ansvar för att vårda statliga byggnadsminnen Utgå från de 16 nationella miljökvalitetsmålen för de närmaste 15 åren som skall trygga en god miljö, idag och för kommande generationer Åtgärda brister i tillgängligheten i våra byggnader Målen i Strategiplanen kommer att målsättas även för 2010 och 2011 varför inte alla finns med som mål för Förutom de övergripande miljömålen har Fortifikationsverket även mål på underliggande nivåer. Övergripande miljömål för 2009 Måluppfyllelse Kommentar Minska energianvändningen med 5 %. Använda 20 miljoner kr för att vårda statliga byggnadsminnen Energianvändningen minskade med 1 % 2009 jämfört med nyckeltalet Underhåll av statliga byggnadsminnen utfördes för cirka 17 miljoner Analys har ännu inte gjorts varför energianvändningen endast sjönk med 1 %. Det kan bero på förändringar i beståndet och verksamheten Avser graddagsjusterade siffror för endast det öppna beståndet. Utfall kwh/m 2 BTA. Utfall kwh/m 2 BTA.

14 Vår miljöpåverkan Fortifikationsverket har genom en miljöutredning identifierat de områden som har störst miljöpåverkan, både på ett positivt och ett negativt sätt, i verksamheten. Dessa områden är: Utsläpp av koldioxid Hantering av bygg- och rivningsavfall Utsläpp från oljeavskiljare Utsläpp från/vid bränsle- och drivmedelcisterner Material- och teknikval från upphandling av varor och tjänster Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från kylanläggningar Verket har under hösten 2009 arbetat på att uppdatera miljöutredningen som är en nulägesanalys av Fortifikationsverkets miljöpåverkan. Denna miljöutredning ligger till grunden för planeringen av verksamhetens miljöarbete. Det är ett viktigt hjälpmedel för att veta var resurserna bör sättas in för att minska den negativa miljöpåverkan och att kunna sätta upp mål för verksamheten där de gör störst nytta. Om du vill läsa mer om vår miljöpåverkan på lokal nivå, samt hur vi lever upp till de specifika kraven som finns på våra miljöfarliga verksamheter, hittar du detta på 14

15 Utsläpp av koldioxid Det är viktigt att minska koldioxidutsläppen då det idag är det största hotet mot miljön. Vår största källa till koldioxidutsläppen är värmeanvändningen som står för 85 procent. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning står för 15 procent, se tabell 1. Det är viktigt att minska användningen av fossilt bränsle. Detta sker exempelvis genom konvertering till biobränslen, träpellets, bioolja av vegetabiliskt ursprung eller genom anslutning till lokala fjärrvärmenät. Samtidigt är det av stor vikt att minska energianvändningen överlag och detta görs tillsammans med hyresgästen. Läs bland annat om ffect-projektet på sidan 36. Tabell 1 Fortifikationsverkets koldioxidutsläpp (ton CO2) mellan samt procentuell fördelning av energi och totala koldioxidutsläpp under En utvecklad modell för koldioxiduträkning har använts under 2009 varför även värden för 2007 och 2008 har korrigerats jämfört med miljöredovisningen Källa: FORTV miljödatasystem MYRAN samt reseleverantörer. Koldioxidutsläpp (ton) Procentuell fördelning av koldioxid av den totala energianvändningen (%) El % 0 El för värme Övrig värme % 100% Summa el- och uppvärmning % 85% Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning % 15% Total koldioxidutsläpp(ton)

16 Några aktiviteter som genomförts under året: Under 2009 tog Fortifikationsverket ett beslut om att endast köpa in fossilfri el. Genom detta minskade Fortifikationsverket sitt totala koldioxidutsläpp med cirka ton vilket motsvarar cirka 60 procent jämfört med Elanvändningen var tidigare Fortifikationsverket största källa till koldioxidutsläpp. Den fossilfria el som nu köps in kommer från vind- och vattenkraft. Fortifikationsverket beslutade 2009 att klimatkompensera alla resor som görs med hyrbil från och med den 1 januari När hyrbilen lämnas tillbaka får kunden en specifikation där det står hur mycket koldioxidutsläpp resan gett upphov till. Pengarna går till FN-godkända Gold Standardprojekt så som exempelvis vindkraft, småskalig vattenkraft och biomassaprojekt i Indien och Kina. Ny pelletspanna har installerats på Kvarn och Villingsberg. Konvertering av befintlig oljeanläggning vid Botele Udd. Hur har vi påverkat miljön? Energianvändningen har totalt sett minskat med drygt fem procent jämfört med 2008 baserat på den faktiska energianvändningen för hela Fortifikationsverkets verksamhet (det vill säga både det öppna och det slutna fastighetsbeståndet). Användningen av olja och naturgas för uppvärmning har ökat något från föregående år vilket innebär att nyckeltalet, användning av olja, gasol och naturgas för värme (kg CO2/uppvärmd area), även det ökat, se tabell 2. Detta nyckeltal baseras på den faktiska energiförbrukningen och endast för det öppna beståndets uppvärmda yta. En av förklaringarna till att användningen av fossila bränslen för uppvärmning har ökat det senaste året är att beläggningen på Revingehed kraftigt har ökat från 2008 till Ändå ser vi att vårt systematiska arbete som pågått sedan 2003, med att energieffektivisera fastighetsbeståndet och övergå från fossil uppvärmning till mer miljöanpassad uppvärmning, har gett effekt. Andelen fossila bränslen (olja, gasol och naturgas) av totala energianvändningen har minskat från tretton procent 2004 till åtta procent

17 Tabell 2 Faktiska energianvändningen i GWh för Fortifikationsverkets hela verksamhet mellan åren Källa: FORTV miljödatasystem, MYRAN. Totalt FORTV (GWh) Diff (%) Elenergi exkl. värme 294,4 291,5 271,8-6,8 % Summa el (ej värme): 294,4 291,5 271,8-6,7 % Olja för värme 26,6 32,3 34,2 5,7 % Gasol 95 för värme 1,1 1,2 0,7-38,5 % Naturgas 4,1 3,3 6,6 102,8 % Fjärrvärme för värme 147,9 148,1 133,6-9,8 % Träbränsle för värme 47,5 60,7 60,2-0,9 % El för värme 18,9 21,1 18,6-11,5 % Vegetabilisk olja för värme 5,2 3,3 6,9 106,4 % Summa värme: 251,4 270,0 260,8-3,4 % Summa tot energi: 545,8 561,5 532,6-5,1% Nyckeltal: Användning av olja, gasol och naturgas för värme (kg CO2/BTA(t)) 3,4 2 3,8 3 4, Nyckeltalet baseras endast på användningen för det öppna beståndet, det vill säga fastighetsavdelningarna, samt uppvärmd area. Denna var 2007= m2 3 Nyckeltalet baseras endast på användningen för det öppna beståndet, det vill säga fastighetsavdelningarna, samt uppvärmd area. Denna var 2008= m2 4 Nyckeltalet baseras endast på användningen för det öppna beståndet, det vill säga fastighetsavdelningarna, samt uppvärmd area. Denna var 2009= m2

18 18 Hangarbygge i Luleå

19 Hantering av bygg- och rivningsavfall Det är viktigt att ta hand om bygg- och rivningsavfall på rätt sätt och återanvända det som går för att öka resurshushållningen. Varje år säger Försvarsmakten upp ett antal lokaler, markområden och anläggningar. Innan ett objekt kan säljas, rivas eller överföras till annan myndighet krävs, i de flesta fall, omfattande återställningsåtgärder. På fastighetsavdelningarna sker oftast driftens huvudsakliga avfallssortering gemensamt med Försvarsmakten. Antal fraktioner som avfallet sorteras i varierar, främst beroende på inom vilken kommun området är beläget. Några aktiviteter som genomförts under året: Arbete pågår med att uppdatera Fortifikationsverkets Riktlinjer för hantering av avfalls- och restprodukter enligt Kretsloppsrådetsriktlinjer. Hur har vi påverkat miljön? Avfall som uppstår vid ny-, ombyggnad eller rivning hanteras enligt våra riktlinjer för hantering av avfalls- och restprodukter. Då den dominerande mängden avfall hanteras inom ramen för avveckling av anläggningar blir det variationer i redovisad mängd mellan de olika fraktionerna och åren. Totalt sett har mängden avfall minskat. Detta beror på att vi har rivit färre betongförråd och truppbefästningar. Sett till den totala mängden avfall har det deponerade avfallet ökat från 3,8 procent 2008 till 4,7 procent 2009 vilket kan förklaras med att det har hanterats mer förorenade jordmassor. Andelen investeringarna har även minskat från 2008 till Huvuddelen av avfallet som redovisas i tabell 3 är bygg- och rivningsavfall, dock finns en viss del driftavfall med. Tabell 3 Bygg och rivningsavfall mellan åren Den procentuella andelen redovisar de olika fraktionernas storlek i förhållande till varandra under respektive år. Källa: FORTV miljödatasystem MYRAN ton % ton % ton % Deponerats ,3% ,8% ,7% Återvunnits ,2% ,5% ,1% Återanvänts ,4% ,3% ,6% Energi återvunnits 953 2,1% 957 2,4% 949 3,6% Summa

20 Utsläpp från oljeavskiljare Många av verkets oljeavskiljare finns på flygflottiljerna. En del av dem finns även anslutna till tvätthallar, spolhallar eller liknande. Om läckage skulle ske är det stor risk att vattendrag och omgivande mark tar skada. Därför är viktigt att oljeavskiljaren används på ett korrekt sätt och att exempelvis avfettningsmedel, som förstör oljeavskiljaren, inte används. Vid tömning och rengöring av oljeavskiljarna uppkommer avfall som måste omhändertas som farligt avfall. Några aktiviteter som genomförts under året: Larm har installerats på oljeavskiljare i bland annat Karlberg, Kungsängen, Södertörn, Boden och Uppsala. Inventering av oljeavskiljare har skett i Enköping avseende vilka som skall förses med larm. I samband med detta inventerades även vilka flöden och vilka kemikalier som oljeavskiljarna kan ta hand om. Nya oljeavskiljare har införskaffats till bland annat Boden. Hur har vi påverkat miljön? I och med att vi installerar allt fler larmutrustningar och ser över våra rutiner minskar vi risken för oönskade utsläpp från oljeavskiljare. Utsläpp från/vid bränsle- och drivmedelcisterner Förvaringen av bränsle sker i cisterner, antingen ovan eller under mark. Lagringen av drivmedel sker i regel i cisterner under mark. Dessa ligger till största del i anslutning till flygfält, förbandens fordonsplatser samt fortifikatoriska anläggningar. Vid olycka kan utsläpp till mark och vatten ske, vilket kan leda till att det uppstår en grundvattenförorening. Vid rening av cistern, i samband med till exempel avyttring, uppkommer farligt avfall som måste tas omhand. Utsläppen kan antingen ske vid cisternen under tankning eller påfyllnad, eller att cisterner eller dess rörledningar har sprungit läck. Några aktiviteter som genomförts under året: Arbete pågår med att minska antalet cisterner i mark. Samverkan sker med Försvarsmakten (FM) för att få tillgång till det centrala cisternregistret. Hur har vi påverkat miljön? Risken för miljöpåverkan har minskat tack vare våra insatser med att avveckla äldre bränsle- och drivmedelscisterner samt att besiktningar har genomförts. 20

21 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från kylanläggningar Det finns ett antal olika slags köld- och släckanordningar inom verkets verksamhet. De anordningar som är till för att kyla byggnaden eller för att skydda byggnaden ansvarar verket för. De anordningar som är verksamhetsanknutna ansvarar kunden för. Utsläpp av köldmedia (såsom HCFC och HFC) och släckmedier (såsom halon och halotron) påverkar uttunningen av ozonskiktet och växthuseffekten. För samtliga av verkets anläggningar eller maskiner som innehåller köldmedia lämnas miljörapporter varje år in till Generalläkaren (vår tillsynsmyndighet), där mängden påfylld och omhändertagen köldmedia med mera finns dokumenterad. Några aktiviteter som genomförts under året: Tätare tillsyn och renovering av vissa kylkompressorer på Såtenäs. Hur har vi påverkat miljön? I fortifikatoriska anläggningar har vi sedan en tid arbetat med att konvertera köld- och släckanordningar. Detta har gjort att risken för miljöpåverkan har minskat något, men vi har fortfarande relativt stora mängder ozon- och växthuspåverkande köld- och släckmedia kvar i verksamheten. Material- och teknikval från upphandling av varor och tjänster I all upphandling av konsulter och entreprenörer ställs miljökrav enligt vårt miljöprogram för miljökrav vid upphandling, där vi bland annat ställer krav på avfallshantering, fordon, användning av kemiska produkter, material samt framtagning av LCC-kalkyler, kalkyler för kostnader över hela livscykeln, investering, drift och avveckling. Upphandlingarna innehåller börkrav på att företaget har ett miljöledningssystem/miljöledning i projektet/uppdraget. I utvärdering av anbud värderas hur miljöledningen sker i projektet/uppdraget utifrån företagets miljöledningssystem eller miljöplan. Några aktiviteter som genomförts under året: Fortifikationsverkets styrande dokument Miljöprogram för miljökrav vid upphandling har förtydligats och uppdaterats. Hur har vi påverkat miljön? Det är svårt att bedöma om våra ställda miljökrav lett till minskad miljöpåverkan. Dock bedömer vi att med de miljökrav vi ställer på bland annat systemval, LCC-kalkyler med mera, gör att vi bygger in mindre miljöbelastningar i våra byggnader. Detta medför att miljöskuld i framtiden minskar. Miljökraven ställer vi i alla våra upphandlingar, både under och över tröskelvärdet, oavsett om det är entreprenader, varor eller tjänster. Trots alla miljökrav brister vi i uppföljningen av att kraven verkligen genomförs. Frågan utreds för tillfället för att öka efterlevnaden av ställda miljökrav samtidigt som det blir större fokus på miljöledning i projektet. 21

22 Levande skogar Vår huvudsakliga uppgift är att försvarsanpassa skogsbruket på verkets fastigheter. Förvaltningen innebär dels att hänsyn tas till kultur- och naturvärden på våra fastigheter, och dels att hanteringen är av förebyggande och operativt karaktär. Grunden för denna förvaltning är vårt inventerings- och taxeringsarbete samt de gröna certifieringsanpassade skogsbruksplanerna. Gröna skogsbruksplaner görs för alla fastigheter över 25 hektar. Via dessa planer dokumenteras bland annat kultur- och naturvärdena. Många faktorer indikerar att det finns en hög biologisk mångfald på försvarsfastigheterna jämfört med omkringliggande fastigheter. Det finns även propåer om att skydda mer areal av naturvårdsskäl på Fortifikationsverkets fastigheter. Några aktiviteter som genomförts under året: Inventering av skogsbeklädd mark med laserskanning är påbörjad. En gemensam upphandling med Statens Fastighetsverk har gjorts. En provplantering av hybridasp inklusive för- och efterkontroll är genomförd på Grytans skjutfält. Syftet är att se om planering av lövskog för biobränsleproduktion är en kostnadseffektiv lösning för OXA-kontiminerad mark. Läs mer om OXA 5 på sidan 28. Hur har vi påverkat miljön? Verket satte inför 2009 upp ett mål om ett mer produktivt skogsbruk. Produktiviteten har ökat något avseende det försvarsanpassade skogsbruket och för viss skogsvård. Denna ökning beror, främst på ett fortsatt utvecklat samarbete med Försvarsmakten och tillsynsmyndigheterna. En relativt stor andel v verkets avverkningar blir biobränsle för främst värmeproduktion. Ungefär en fjärdedel av avverkad volym blir olika former av biobränsle. Genom ett försvarsanpassat och aktivt skogsbruk har vi bidragit till att öka försvarsskogarnas förmåga att binda föroreningar och koldioxid. Egenkontrollen och externa inventeringar och kontroller indikerar att den biologiska mångfalden bibehållits, exempelvis har lövandelen och mängden död ved ökat. Tabell 4 FORTV markhinnehav samt andel Gröna skogsbruksplaner Källa: FORTV miljödatasystem MYRAN Totala innehavet mark (ha) Mark som har Gröna skogsbruksplaner (ha) Andel mark som har Gröna skogsbruksplaner (%) 42% 43% 39% 5 OXA, oexploderad ammunition 6 Antalet hektar mark med Gröna skogsbruksplaner har för 2009 korrigerats så att endast mark med ren skog finns med, det vill säga exklusive impediment. Tidigare år redovisas inklusive impediment. 22

23 Miljöredovisning

24 Arkitektur/utformning av bebyggd miljö Byggproduktionen inom Fortifikationsverket har sedan försvarsbeslutet 2004 varit förhållandevis hög. Försvarsmaktens utveckling mot ett högteknologiskt försvar ställer krav på ständiga anpassningar och förnyelse i vårt fastighetsbestånd, där kulturarvet ibland samtidigt kräver stor hänsyn. Fortifikationsverket har sedan flera år i sitt regeringsuppdrag ett tydligt uttalat mål att verka för att det militära byggandet skall präglas av god arkitektur. Som stöd i det arbetet har verket ett kvalitetsprogram för arkitektur där verkets arkitekturpolicy ingår samt ett antal aktiviteter, som ska främja god kvalitet. Dit hör till exempel arkitekturrådets arbete, upprättandet av gestaltningsprogram, att anordna arkitekttävlingar i särskilt intressanta projekt samt att arbeta med att förbättra byggprocessen och kompetensutveckling. Några aktiviteter som genomförts under året: Arkitekturpolicyn inom verket har setts över och kompletterats. Fortifikationsverkets arkitekturråd, där Fortifikationsverkets GD är ordförande och externa arkitekter ingår, har under året hållit sex möten, inkluderande besök i Enköping, Boden/Luleå, Malmen/Kvarn samt Stockholm/Kavallerikasern. Under de regionala besöken hölls en genomgång av planerade investeringar och underhållsprojekt och dialoger fördes om framtida inriktning. Ett markgestaltningsprogram för Lindholmen, Karlskrona har utarbetats under året och är under färdigställande. Därutöver är ett generellt gestaltningsprogram (anvisning för att upprätta gestaltningsprogram) under färdigställande. I arbetet med att förbättra byggprocessen har fokus lagts på det tidiga skedet - programskedet. Ett internt seminarium hölls under året för projektledare och fastighetschefer, där temat bland annat var alternativutredningar och goda exempel. Ett led i kompetensutvecklingen inom verket är framtagandet av skriftserien om arkitektur i svenskt försvar, där den tredje delen om vården av mark, park och landskap tagits fram. Den fjärde och sista delen (om de senaste årens byggprojekt) är under slutredigering. Inom Samverkansforums nätverk Arkitektur och Kultur anordnades ett gemensamt möte på Karlberg mellan nätverken Arkitektur och Regler och Avtal. Ämnet var upphandling av arkitekttjänster, utvärdering med mera. Läs mer om Samverkansforum under Samarbete på sidan 37. Hur har vi påverkat miljön? Med stöd av aktiviteterna i kvalitetsprogrammet för arkitektur, bedömer vi att våra byggnadsinvesteringar påverkar miljön i en positiv riktning. 24

25 Miljöredovisning Såtenäs herrgård

26 Kulturhistorisk värdefull bebyggelse För att få en långsiktigt hållbar förvaltning av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har Fortifikationsverket som mål att alla, drygt 300 byggnader och parker som är statliga byggnadsminnen, ska ha ett vårdprogram. Ett vårdprogram beskriver bland annat kulturhistoriska värden, historik, nuläge och mål för förvaltningen. Några aktiviteter som genomförts under året: Under året har vårdprogram tagits fram för Hampförrådet, Repslagarbanan och Inventariekammare II i Karlskrona samt för Granhammars herrgård. Vårdprogram för Marma läger och Karlbergs slottspark har påbörjats. Dokumentation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och objekt fortsätter. Följande dokumentationer har genomförts under 2009: Rödbergets brandtorn samt flottningsränna i Älvdalen, underofficersmäss i Göteborg, torp på Berga skjutfält, färgdokumentation inför ommålning på Ronneby flygflottilj och dokumentation av sjöbodar på Torskär (Söderarm). Dokumentation av torp på Prästtomta skjutfält vid Kvarn är påbörjad och kommer att avslutas Nya slottsarkitekter har tillsatts på Karlbergs slott och i Karlskrona. Fortifikationsverkets slottsarkitektdagar förlades till Göteborg med besök på Känsö och Aeroseum. Årets möte för Nordiskt fästningsforum anordnades Forsvarsbygg i Norge och arrangerades i Nordnorge. Har under året deltagit i projektet Natur och kultur och vägarna dit i Samverkansforums regi samt i samverkansforums nätverksträffar. Hur har vi påverkat miljön? Vårdprogram, antikvariska dokumentationer och extra satsning på eftersatt underhåll gör att vi säkerställer en långsiktigt hållbar förvaltning där de kulturhistoriska värdena tas tillvara i byggnader och parker. 26

27 27 Amiralitetskyrkan Karlskrona

28 Kostnadseffektiv hantering av mark med oexploderad ammunition Verket har en viktig roll i arbetet med att ställa om tidigare övningsmark till annat samhällsnyttigt ändamål. En del av övnings- och skjutfält kommer att avvecklas under de närmaste åren. På många fält finns det stora mängder oexploderad ammunition (OXA). Att rensa marken från detta blir mycket kostsamt för staten. En möjlighet som inte kräver enorma ekonomiska resurser är att marken nyttjas till förnyelsebar energi såsom vindkraft och eller odling av bioenergiskog. Denna markomställning kan genomföras där det är vindmässigt ekonomiskt och möjligt ur ett övrigt samhällsperspektiv. Några aktiviteter som genomförts under året: Fortsatt arbete har skett gällande möjligheten till omställning av mark. En fördjupad utredning och ett handlingsprogram har tagits fram för verkets fortsatta agerande inom området förnybar energi. Samarbete med exploatör för exploateringsavtal/arrendeavtal pågår. Vindmätning Grytan under genomförande. Fortifikationsverket har i sitt regleringsbrev fått rätt att hantera övnings- och skjutfält i en separat ekonomi för bland annat omställning till annat samhällsnyttigt ändamål och utveckling av teknik och metoder. Hur har vi påverkat miljön? Arbete pågår för att hantera områden med oexploderad ammunition, dock är det för tidigt för att utläsa några effekter. 28

29 Kemiska produkter Verket har ett stort antal kemiska produkter i driftverksamheten. För att minska miljöpåverkan gäller det främst att minska antalet olika kemiska produkter samt att ta fram ett enhetligt sortiment som klarar hela verkets fastighetsdrift. Byggnadsbeståndet hos Fortifikationsverket är till hög grad äldre byggnader, vilket kan innebära att farliga ämnen har byggts in. Under perioden användes PCB-haltigt material som medför risker för hälsa och miljö. Några aktiviteter som genomförts under året: Rutinerna för inköp av kemiska produkter har förbättrats, leverantörernas kompetens utnyttjas mer. Kemikalieinventering är genomförd på flera platser och äldre kemikalier som inte använts den senaste tiden är borttagna. Hur har vi påverkat miljön? Beslut togs 2009 att under första halvåret 2010 arbeta fram en fungerande hantering av kemiska produkter. Syftet är att minska vårt nuvarande sortiment av kemiska produkter och få ett väl fungerande system för både inköp och hantering. Det ska också bli lättare att fasa ut och ersätta produkter som innehåller farliga ämnen. Det fastställda sortimentet kommer sedan att upphandlas centralt. PCB-haltiga material ska vara bortsanerade till 2011 respektive 2013, beroende på byggnadstyp. Viss sanering har redan genomförts och andra kommer att ske vid planerat underhåll. Vi bedömer att vi är på rätt väg och att miljöpåverkan kommer att minska ytterligare med de planerade åtgärderna såsom att minska antalet kemiska produkter, att få ett enhetligt produktsortiment samt att sanera bort PCB-haltigt material i våra byggnader. 29

30 Miljöredovisning Enholmen, Gotland Foto: Ingela Andersson

31 Särskilda miljöhändelser under året Oljespill från cistern för spillolja i Linköping En cistern som används för spillolja fylldes på för mer än vad den klarade av. Spillet stoppades och sanerades och idag har ett överfyllnadslarm monterats på cisternen. Hydraulslang gick av i Revingehed En hydraulslang brast vid klippning av vägkant. 6-7 liter hydraulvätska rann ut över vägen på ett cirka 15 m2 stort område. Vägbanan sanerades med absorptionsmaterial vilket sedan sopades upp och omhändertogs. Oljeläckage från stridsfordon i Skövde Då ett stridsfordon avlägsnades upptäcktes spill av diesel/olja. Läckaget kan ha skett under flera månader/år. Åtgärd vidtogs genom att de förorenade massorna grävdes upp och provtagning utfördes. Slang brister vid pumpning av lignin i Skövde Lignin används för dammbindning på vägar och planer. Vid pumpning av Dustex (lignin) från bulkbil till cistern brister slangen. Cirka 250 liter rinner ut på grusplan. Pumpen stängs av och en annan slang används för att slutföra arbetet. Pölarna samlades upp och nytt grus uppblandas på området för att minska takten på urlakningen vid nederbörd. Påträffad nedgrävd oljecistern i Revingehed Vi rivning av en byggnad i Revingehed påträffades en nedgrävd oljecistern för eldningsolja. Cisternen var ej rengjord utan det var ett 10 cm lager av oljeslam i botten, i övrigt var cisternen intakt. Detta åtgärdades genom slamsugning av oljeslammet, rengörning av cisternen samt uppgrävning och skrotning. Tunnor med blekmedel vid Hästholmen i Karlskrona I en igenfyllnad som utfördes i början av 90- talet och som grävts upp för att utföra en åtgärd hittades två stycken tunnor med vardera 50 kg koncentrerat blekmedel. Ytterligare en tunna med 50 kg hittades på en plats i närheten. Tunnorna plastades in och togs om hand som farligt avfall. Avloppsreningsverket Såtenäs När ett Herkulesplan tvättades i Herkulestvätthallen steg fosforhalten i utgående vatten över gränsvärdet. Tanken dit tvättvattnet samlas var full och bräddades över till spillvattenledningen. Detta åtgärdades med att all tvättning i tvätthallen stoppades och tvättvattentanken tömdes. I reningsverket skedde indosering av extra Ecoflock i sandgånget och genom biobassängerna. Nivåmätare med nivåmätning och larm kommer att installeras i tvättvattentanken för att förhindra att liknande incidenter sker igen. 31

32 Fe Revingehed ett eget litet samhälle I en liten tegellänga utmed landsvägen i Revingeby i Skåne sitter ett tiotal personer och driver fastighetsförvaltningen på Revingehed, ett arbete som man skulle kunna likna vid att få en hel kommun att snurra. Ute på fältet arbetar ytterligare ett tjugotal personer med väghållning, markarbeten, underhåll och drift. På andra sidan landsvägen, bakom de galvade grindarna, ryms Sveriges ovanligaste reningsverk. Experter från Australien har nyligen varit på besök. Reningsverket byggdes på 50-talet. För två år sedan iordningställdes vassbäddarna, en miljölösning som väcker uppmärksamhet långt utanför Skåne. Där samlas slammet. Om år är slammet, som annars skulle köras iväg till deponin i Lund, ett oslagbart jordförbättringsmedel. Ute på Revingefältet betar arrendatorns kor och kalvar. Över kullen närmar sig en grupp stridsvagnar av märket Leopard med ett dån. För Fortifikationsverket gör de djuren ett värdefullt arbete genom att beta sly och hålla markerna öppna. Totalt är markerna hektar varav den största delen är övningsfält för pansarvagnsdivisionens 600 militärer. Fastighetsförvaltningen på Revingeheds fastighetsenhet är långt ifrån en traditionell förvaltning med skötsel och underhåll av byggnader. Här är det helheten som är utmaningen, att få allt att fungera tillsammans och ha en fungerande infrastruktur - ett jobb som ingen märker när det går som bäst. Enheten utgörs av tre fastighetsgrupper: Revingehed, Skåne och Väg, Mark och Park och totalt 40 anställda. På Revingeheds totalt hektar bor 100 permanenta hyresgäster och en hel del sommargäster, varav merparten är samlade i en mindre fritidsby på fältet. Andra hyresgäster är till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Räddningstjänsten och Polisens hundenhet. Förvaltningen på Revingehed är så gott som självförsörjande med egna anläggningar för fjärrvärme, fjärrkyla och avlopp. Till det egna elnätet köper man starkström från Skånsk Energi Det senaste tillskottet är en egen avfallssorteringsanläggning. I arbetet ingår också att sköta allmän väg åt Vägverket. Man arbetar också med uppdrag utanför området, som driften för vissa anläggningar åt Centrum för skyddsteknik Bygget av serviceanläggning för Europas tredje största vindkraftverk i Klagshamn är ett annat exempel på bredden inom Fastighetsenhet Revingehed, ett samnyttjande mellan Vattenfall, Marinen och Fortifikationsverket. Leif-Göran Ståleker, enhetschef Revingehed: - Våra medarbetare är nyckelpersoner för att en sådan här infrastruktur ska kunna fungera. Många är specialister inom sitt eget område. Man måste vara lite av en problemlösare för att jobba här. En nyanställd har också mycket att lära av de äldre medarbetarna, och de delar gärna med sig av sin kunskap. När vi söker folk hittar vi sällan en sökande som redan har den kunskap som vi efterfrågar. Våra drifttekniker måste till exempel vara duktiga på många olika områden och kunna ta till sig mycket ny kunskap och dokumentation. 32

33 Två tredjedelar av markerna är Natura 2000-område. För Leif-Göran Ståleker är miljö-, kulturmiljöoch naturfrågor ofta på agendan. Han arbetar mycket tillsammans med Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, kommunerna och Försvarsmaktens miljöchef i olika frågor. Här är ÖMAS, våra övnings- och miljöanpassade skötselplaner, oss till stor hjälp, menar Leif-Göran. Revingeheds och Ravlundas är under omarbetning. Vi kommer även att ta fram skötselplaner för övningsfälten Rinkaby och Kabusa som tillsammans utgör 2000 hektar. Men just nu arbetar vi med att sammanställa en garnisonsplan. Försvarsmakten vill arbeta utifrån ett helhetskoncept för Skåne. Vi har även tagit fram ett gestaltningsprogram för det gamla kasernområdet, som är klassat som statligt byggnadsminne (SBM), och vårdprogram för våra 17 SBM-märkta byggnader. Det senaste projektet är restaureringen av den gamla kvarnen, som kommer att få sina nya vingar till våren. Fe Revingeheds förvaltning 500 Byggnader/objekt m2 lokaler m2 nyttjanderätter 17 SBM-märkta byggnader SBM-märkts kasernområde ha mark och skog 185 km väg Natura 2000 ÖMAS, övnings- och miljöanpassade skötselplaner Infrastrukturen Fe Revingehed köper elkraft med 20 kv, som transformeras ner till 10 kv för att distribueras i eget nät. De köper naturgas som används i två värmecentraler och eldar med en pelletsanläggning på 2,5 MW som distribueras i eget fjärrvärmenät. Om det behövs kan man fördubbla värmeproduktionen utan några större investeringar. Inom enheten finns också ett fjärrkylenät som använder grundvattnet som köldmedia för distribution till fastigheterna. Vattenförsörjningen sköts genom fem egna vattenverk där kommunalt vatten inte finns. Därutöver finns två egna avloppsreningsverk med mekaniska, biologiska, kemiska och botaniska reningsprocesser. Genom dessa får även Harlösaborna rening av sitt avloppsvatten. 33

34 34

35 Fladdermusbostäder i Stockholms skärgård En ny satsning på fladdermöss är på gång i Stockholms skärgård. Tidigare militära berganläggningar i skärgården har fått nytt liv och omvandlas till hem för fladdermöss "Bat Forts". När anläggningarna stängs igen för gott specialanpassas igengjutningarna med särskilda inflygningsöppningar. I nästan alla berganläggningar som fladdermusforskarna besökt under det senaste året har de hittat övervintrande arter, varav flera är rödlistade. Den art som väckt störst uppmärksamhet är barbastell, som är mycket ovanlig och fyndet är det första i Stockholms län. Det var under Fortifikationsverkets arbete med att stänga gamla berganläggningar, tidigare utnyttjade av försvaret, som samarbetet startade mellan naturvårdare och myndigheterna. Sverige har skrivit under fladdermuskonventionen Eurobat och vi är glada att vi gemensamt kan arbeta för att säkra fladdermössens framtid i området. Om ingen hade reagerat och bergen gjutits igen hade fladdermössen gått en säker död till mötes, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF. Förutom de rödlistade arterna barbastell, fransfladdermus och mustaschfladdermus har fem andra fladdermusarter hittats, bland annat långörad fladdermus och vattenfladdermus. Miljön i fokus vid avyttring För att jobba professionellt med avyttring ur ett miljöperspektiv genomför alla projektledare på Avyttring en miljökonsekvensanalys, en så kallad MKA. - Vi har tagit fram MKA i samarbete med Generalläkaren som är vår tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, berättar Peter Backman som är projektledare på Förädlingsenheten. När vi upprättar en MKA skickar vi den till Generalläkaren för ett yttrande och sedan använder vi underlaget som grund när vi handlar upp entreprenörer, till exempel för en rivning. - Miljökonsekvensanalysen gör vi för att säkerställa att vi hanterar en specifik avveckling på rätt sätt, fortsätter Peter. Vi tittar till exempel på om det är miljöskyddat område, om det behövs dispens för vatten- eller strandskydd, om det finns rödlistade arter det kan vara en groda eller en fågel eller kanske något som växer på marken. En aspekt kan då till exempel vara hur vi tar oss dit, att maskinen har larvfötter av gummi istället för av järn. - I botten av analysen ligger Försvarsmaktens verksamhetsbeskrivning där de redogör för vad som hänt tidigare. Då vet vi om det har varit en miljöbelastande verksamhet eller om det skett olyckor på platsen, till exempel drivmedelsläckage. - Det är viktigt att vi arbetar professionellt och har rätt kompetens när vi hanterar de här frågorna, från oss projektledare till drifttekniker och inblandade konsulter, avslutar Peter. 35

Fortifikationsverket under året 2010 den lokala miljöpåverkan

Fortifikationsverket under året 2010 den lokala miljöpåverkan MILJÖARBETET UNDER 200 Lokal miljöpåverkan 200 20-08-7 (4) Fortifikationsverket under året 200 den lokala miljöpåverkan Fortifikationsverkets verksamhet finns över hela landet och huvudkontoret är placerat

Läs mer

Staben har sitt kontor i Kristianstad

Staben har sitt kontor i Kristianstad Fastighetsavdelning Syd Fastighetsavdelningen ansvarar för uthyrning, drift och underhåll av lokaler och mark. Det är verkets största verksamhetsområde och utgör huvudverksamheten. Fastighetsavdelning

Läs mer

Fastighetsavdelning Norr

Fastighetsavdelning Norr Fastighetsavdelning Norr Fastighetsavdelningen ansvarar för uthyrning, drift och underhåll av lokaler och mark. Det är verkets största verksamhetsområde och utgör huvudverksamheten. Fastighetsavdelning

Läs mer

Miljöredovisning 2010

Miljöredovisning 2010 Miljöredovisning 2010 GD har ordet Klimat- och miljöfrågan står högt på vår agenda. Som fastighetsägare är det viktigt för oss att vara med i utvecklingen och anpassa och förändra verksamheten i takt med

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ Företag Namn Gunnar Perssons Grävmaskins AB Adress Bergstena Sjölyckan Postnr o postadress 441 92 ALINGSÅS Telefon kontor 0322 63 50 40 Telefax 0322 63 50 40 Miljöansvarig Upplåtaransvar

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Fortifikationsverket

Fortifikationsverket Miljöutredning 013 3060/01-1 1(56) Fortifikationsverket Miljöutredning 013 Miljöutredning 013 3060/01-1 (56) Förord Mer än tio år har gått sedan vi tog fram den miljöutredning som legat till grund för

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version Strategiskt Dokumentnummer 2967 Version 4.0 Fastställt: 2014-06-18 Fastställd av: Nyström-Hedvall Kerstin, SHC Granskad av: Josefsson Anna, RNC Handläggare: Blom Patrik, SHC Förändringar från senaste version

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Titel År Antal sidor Plats Verksamhet Miljöriskbedömning av örlogshamnarna 2008 49 Rindö, Berga, Göteborg m fl Örlogshamn Rindö, Berga, Göteborg m

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Innehåll budgetunderlag 2016 2018

Innehåll budgetunderlag 2016 2018 Fortifikationsverket 2015-02-16 Sida 1 (6) Innehåll budgetunderlag 2016 2018 1. Inledning... 2 2. Förslag till finansiering för åren 2016--2018... 3 3. Kredit på räntekonto i Riksgälden... 4 4. Lån i Riksgälden...

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer