OBS! Innehållsförteckningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBS! Innehållsförteckningen"

Transkript

1 OBS! en är klickbar ISBN X Tryckeri: KeabPaper, Vasa 2006 Varför denna metodguide?...3 Metoderna...13 Här e vi!...13 Föreningsutveckling...13 Föreningskompassen...15 Kvalitetscertifikatet Kompassen...19 SWOT analys...23 Hur ska vi framåt?...27 Projektplanering...27 Projektplanering...29 Projektutveckling i grupp...33 OPERAmetoden...37 Vart vill vi?...41 Framtidsplanering...41 Framtidsverkstad...43 Mötesplats framtiden...49 Framtidsdialog...53 Statistisk analys...57 Scenariometoden...61 Visionens makt...65 Brainstorming...69 Hur utveckla lokalsamhället?...73 Byaplanering...73 Byaplanering...75 Långömodellen...79 Hur bygga byanät?...83 Lokal ekonomisk analys...87 Hur e vi?...91 Utvärdering...93 Diagnostisk utvärdering...94 Summativ utvärdering...95 Formativ utvärdering...96 Social redovisning...97 Ur kurs, på kurs, om kurs Kursplanering Studiecirkel Metodcenter och handledare Erfarenheter av metodarbete...117

2

3 Förord Varför denna metodguide? Metoder, metodutveckling, metodarbete, metodhandledare, metodhandbok, osv. Det är mycket kring metoder nu. Själva ordet metod har också många associationer; tillvägagångssätt, teknik, utveckling... Alltfler av oss inser hur lätt och strukturerat det kan vara att jobba med metoder. När ett hus byggs används många olika metoder. En metod väljs för hur man gör grunden, en annan metod väljs för hur själva konstruktionen byggs och en tredje för hur taket läggs. För att inte tala om alla metoder att lägga golv, mura och inreda. I föreningsarbete borde det fungera på samma självklara sätt. Vi behöver fundera på grunden, på konstruktionen, men även blicka framåt. Till detta finns olika metoder och vi kan välja den som passar oss bäst. Först när ramarna är klara börjar vi fundera på detaljerna och även till detta arbete finns olika metoder. Metodguiden är en början på en samling av metoder. Det finns otaligt många fler metoder än de som tagits med i denna metodguide. Känn dig fri att komplettera metodguiden med dina egna erfarenheter och metoder. Hör gärna av dig till oss om du saknar någon metod eller vill tipsa om någon metod som du tycker borde ha funnits med. I tre år har vi inom det allfinlandssvenska projektet Metoder och handledning för lokal organisations och verksamhetsutveckling arbetat strukturerat med metoder och metodutveckling. Projektet har finansierats av TEcentralerna i Österbotten, Nyland och Egentliga Finland. Vi som har arbetat inom projektet är ett team bestående av fem lokala utvecklingskontor, drygt 20 metodhandledare och en projektledare och en projektsekreterare. Bakom allting har Svenska studiecentralen hela tiden funnits som ett stöd och en stark och engagerad projektägare. De som bidragit med texter till Metodguiden är: Malin Ström, Marina Lindell, Lena Långbacka, Karin Nyström, Eva Nordling, AnnaLena af Hällström, Gunilla Wasström, Sanne Wikström, FritzOlle Slotte, Anita Nybondas, Björn Wallén, AnnaKarin Öhman och AnnSofi Långvik. Som ett led i det metodarbete som ägt rum inom projektet bildades av Svenska folkskolans vänner, Svenska studiecentralen och Svenska folkhögskolan Ab i april 2004 ett Metodcenter. Här kommer metodarbetet att fortsätta. Metodcentret samlar, utvärderar 3

4 och utvecklar metoder, som syftar till höjd kompetens för grupper samt organisationer och nätverk. Genom Metodcentret ställs handledare och konkreta, utprövade metoder till aktörernas förfogande. (Se Som bilaga till metodguiden finns en Fusklapp för handledare. Här hittar du råd och tips för hur du tar fram kreativitet i gruppen och i dig själv, tips för hur du jobbar med grupper, kreativa mötesmetoder med mera. Jag önskar dig många givande stunder med metodguiden! Vasa den 31 januari 2006, Marina Lindell, projektledare 4

5 Bakgrund Varför denna metodguide? Föreningslivet är väl utvecklat i vårt land och har långa traditioner. De senaste åren har dock föreningarna och hela den tredje sektorn fått en ny och mera framträdande roll. Samtidigt ställs det allt högre krav på den verksamhet som bedrivs i en förenings regi. Kraven gäller bl.a. kvalitet, bättre organisation, mera kunnande och långsiktigare planering. Förändringar i omvärlden gör också att medlemmarnas förväntningar förändras. Kvalitetstänkandet blir allt viktigare också i föreningslivet. Som ett led i denna utveckling behövs nya verktyg och nya metoder att arbeta enligt. Svenska studiecentralen (SSC) finns i Finland och fungerar som serviceorganisation för de finlandssvenska organisationerna. Svenska studiecentralen har över 50 medlemsföreningar och en bred förankring i det finlandssvenska civilsamhället som består av ett stort antal aktörer, föreningar och organisationer. SSC:s uppgift enligt verksamhetsidén är att stöda och stimulera det finlandssvenska civilsamhället genom aktiva insatser för lärande individer och organisationer, samt en hållbar lokal och regional utveckling. SSC upprätthålls av Svenska folkskolans vänner och har kanslier i Nyland, Åboland och Österbotten. SSC förmedlar statsbidrag för frivilligorganisationernas kurser och studiecirklar kurstimmar och ca 200 studiecirklar arrangeras årligen i Svenskfinland i samarbete med SSC. SSC ordnar även utbildning för organisationsanställda och förtroendevalda, samt utvecklar verktyg som stöder lärandet. Genom Svensk Byaservice och Center för lokal utveckling (LUC) strävar SSC efter att koordinera och stöda projekt som utgår från de finlandssvenska lokalsamhällens behov och resurser. Sedan EUinträdet 1995 har SSC arbetat med olika utvecklingsprojekt kring lokal utveckling. Projekten har fokuserat på att ta fram metoder och verktyg som kan användas av lokala aktörer i deras utvecklingsarbete. SSC har idag handböcker i föreningsutveckling, byaplanering, projektplanering, kursplanering, framtidsplanering, social ekonomi och social redovisning. Under 2006 har ytterligare följande handböcker getts ut: Tumstock för föreningsdemokrati, Handbok i konfliktlösning, Handbok i demokratikonsekvensbedömning samt översättning till svenska och engelska av boken Tehdään porukalla. I denna metodguide knyter vi samman metoderna, handböckerna och projekterfarenheterna. Vi har även importerat nya metoder; social redovisning, projektutveckling i grupp och lokal ekonomisk analys från Sverige. Även andra metoder som kan vara 5

6 i förenings och byautvecklingsarbetet, såsom OPERAmetoden och olika utvärderingsmetoder finns med. Inspiration till metodguiden har hämtats från den metodbox som gjordes i Sverige år 2000 inom ramen för ett stort metodutvecklingsprojekt, kallat Metodledaren (pågick år ). Syftet med detta projekt var att i ett antal projekt utveckla och pröva nya idéer och metoder för lokalt utvecklingsarbete. Projektet bestod av ett övergripande projekt och av mindre delprojekt som förverkligades ganska självständigt. Projektets slutrapporter hittar du här Detta svenska metodutvecklingsprojekt har legat till grund för metodprojektet Metoder och handledning för lokal organisations och verksamhetsutveckling som förverkligats i Svenskfinland med finansiering av det landskapsöverskridande ALMAprogrammet. Syftet med projektet Metoder och handledning för lokal organisations och verksamhetsutveckling (även kallat metodboxen ) är att optimera användningen av det sociala kapitalet på lokal nivå för att öka invånarnas möjligheter att påverka sin närmiljö och förbättra sin livskvalitet. Ett av målen var att sammanställa en finlandssvensk metodbox, som fick namnet Metodguiden, för olika typer av lokalt utvecklingsarbete på basen av existerande handböcker och internationella modeller. Denna håller du nu i din hand. Informationen om de olika metoderna är komprimerad vilket gör att vi rekommenderar att du även läser den handbok vi hänvisar till ifall du planerar att leda en metodprocess i din förening, organisation eller grupp. Metodguiden fungerar som en guide till användningen av de olika metoderna och du kan snabbt se vilka metoder som rekommenderas i vilka sammanhang och för vilka ändamål. Samtliga metoder finns i Metodcentrets metodbibliotek på Internet: Vill du inte leda metodprocessen själv kan du anlita en handledare för detta. I Österbotten, Nyland och Åboland finns utbildade metodhandledare som år genomgick en metodhandledarutbildning, arrangerad av SSC inom ramen för metodprojektet. Handledarna har fått såväl teoretisk som praktisk kunskap om metoderna som ingår i denna metodguide. Vill du veta mera om detta tag kontakt med Metodcentret eller med Svenska studiecentralen. Kontaktuppgifterna finns i slutet av metodguiden. 6

7 Vad är en metod? En metod är i detta sammanhang en sammanhållen helhet av åtgärder och arbetssätt som på bästa möjliga sätt löser ett problem eller genomför en önskad process och som går att tillämpa i likartade situationer i olika miljöer. En metod har därutöver följande karakteristika: Varför denna metodguide? En metod är direkt användbar i praktiskt arbete, enklast möjlig och lättillgänglig. En metod kan beskrivas i en manual som är så enkel och så utförlig att en grupp kan använda den direkt i sitt utvecklingsarbete. I vissa fall dock med stöd av en erfaren handledare. En metod används i en lärande miljö och karakteriseras av ett pedagogiskt arbetssätt. I metodguiden finns endast metoder som kan användas för och i grupper. Metodernas tyngdpunkt är empowerment, delaktighet, social och mänsklig utveckling. Metodguiden finns till för människor och grupper som tillsammans, på egna villkor, vill utveckla sin närmiljö och förändra sin situation. När och till vad kan metodguiden användas? Metodguiden består av olika typer av metoder för lokal utveckling. Metoderna kan användas i olika situationer och kan även lätt anpassas efter gruppen och dess behov. Varför skall man då använda sig av metoder? För det första skall det vara roligt att arbeta med olika typer av utvecklingsarbete och bra metoder skapar både arbetsglädje och ger konkreta resultat. Metoden skapar en struktur för arbetet och kan ge nya infallsvinklar på gamla frågor. Användandet av nya metoder i arbetet hjälper er att förnya arbetssättet och att bryta gamla mönster. Metoderna har sin utgångspunkt i gruppen och kan på så vis också förbättra ert teamarbete. Metoderna i denna metodguide kan användas för att jobba med föreningsutveckling, vid verksamhetsplanering, för att kartlägga föreningens resurser, för att förbättra organisa 7

8 tionen, för att hitta nya idéer och verksamhetsområden med mera. Låt oss här se på två olika situationer. I det första fallet står ni inför en akut situation eller ett akut problem. I detta fall finns ingen tid att förlora och det behövs resultat fort en långsiktig metod där man över tid arbetar sig igenom olika moment är inget som passar här. Vi kan likna situationen vid en brandkårsutryckning när det brinner gäller det bara att släcka elden först innan man kan fokusera på någonting annat. Ett exempel på en sådan metod är framtidsverkstaden där man utgår från de aktuella problemen. I en annan situation kanske ni bestämmer er för att börja jobba lite långsiktigare med föreningen. I detta fall är situationen varken akut eller kräver snabba resultat. Det kan handla om att förbättra och utveckla verksamheten genom att systematiskt börja utvärdera hur saker och ting fungerar. Fokus ligger på att jobba förebyggande och uppbyggande. Ett exempel på en sådan metod är social redovisning där fokus ligger på att systematiskt mäta vad man uppnått under året rent verksamhetsmässigt. Viktigt i båda fallen är att metoden skall fungera som en ram för arbetet, inte ett självändamål. Utgångspunkten skall vara de egna behoven, inte metoden i sig. En viktig aspekt är också att alla är delaktiga, att alla får komma till tals och att alla vill få saker och ting att hända. Vill du få mera tips kring gruppdynamik och hur du kan få grupper att fungera bättre rekommenderar vi att du tar dig en titt i fusklapp för handledare som finns med som bilaga till denna metodguide. 8

9 Varför denna metodguide? Uppbyggnad Metodguiden finns även i en digital version. På den CD som följer med mappen finns detta material i en digital version. För att du lätt skall hitta vad du söker så har metoderna grupperats i sex grupper. Metoderna har grupperats utgående från till vad de i huvudsak används. Här e vi! handlar om föreningsutveckling och metoderna här hjälper er att kartlägga era styrkor och svagheter. I Hur ska vi framåt? behandlas projektplanering, verksamhetsplanering och olika sätt att organisera service och tjänsteproduktion. Metoderna under Vart vill vi? hjälper er att planera för framtiden och framtidens utmaningar. Hur utveckla lokalsamhället? handlar om byaplanering och att utveckla er närmiljö. Hur e vi? tar fasta på metoder för att följa upp och utvärdera vad ni gör. Här kan vi också fråga oss hur gick det och varför? Ur kurs, på kurs, om kurs handlar om just kursplanering men även om studiecirklar som kan vara ett lämpligt sätt för just er att lära er nya saker. Vid varje metod finns, eller Dessa indikerar svårighetsgrad och tidsåtgång. Svårighetsgrad = lätt att använda, ingen utomstående person behövs = stöd från en handledare rekommenderas = handledning behövs När det gäller svårighetsgraden så innebär en stjärna att det är lätt att genomföra 9

10 metoden och att ingen utomstående behövs för att leda metodarbetet. Vid två stjärnor kräver metoden lite mera och det kan vara bra att ta stöd från en handledare som behärskar metoden. Vid tre stjärnor kräver metoden så pass mycket att vi rekommenderar att ni använder er av en handledare. Detta är bara riktlinjer, det är fritt fram att testa och pröva sig fram. Tidsåtgång = ett tillfälle = flera tillfällen = flera tillfällen kontinuerligt under en längre tid När det gäller tidsåtgången så indikerar en stjärna att metoden kan genomföras på en kväll. Två stjärnor innebär att ni bör reservera flera kvällar medan tre stjärnor betyder att metoden ger bäst resultat om ni reserverar tid återkommande under en längre tidsperiod, t.ex. social redovisning som i regel görs under hela verksamhetsåret. 10

11 Varför denna metodguide? Metoderna i metodguiden är följande: 11

12 12

13 Föreningskompassen Kvalitetscertifikatet Kompassen SWOTanalys Här e vi! innefattar metoder för föreningsutveckling. Här e vi! Föreningsutveckling Föreningskompassen handlar mycket om de föreningstekniska aspekterna i föreningen. Det är viktigt att ha en bra organisatorisk grund att stå på och Föreningskompassen hjälper er att ta fram styrkor och svagheter i det organisatoriska arbetet i er förening. Föreningskompassen ger tack vare de frågor den tar upp tankeställare om hur ni egentligen har det i föreningen och hur saker och ting sköts. Metoden är enkel att ta till sig och lätt att använda. Kvalitetscertifikatet Kompassen är nära knutet till Föreningskompassen och har utvecklats utgående från den. Kvalitetscertifikatet fokuserar mycket på verksamheten i föreningen och det viktiga är att ni funderar på var ni är, hur ni är och vart ni vill. Kvalitetscertifikatet Kompassen är också en utvärderingsmetod och kunde lika bra höra till den gruppen av metoder, vilket till vissa delar även gäller Föreningskompassen. Med hjälp av SWOTanalysen tar ni fram styrkor, svagheter, hot och möjligheter i föreningen. Det ger en bild av vad som kännetecknar er nu och vad som kan komma i framtiden. SWOTanalysen kan användas i många sammanhang och det är vanligt att den används som en del i framtidsmetoderna och i byaplaneringen. Vill ni utbilda er i föreningskunskap på webben så är det nu möjligt inom en föreningsutbildning som kallas Avitamin. Utbildningen består av tre olika nivåer och ju högre upp i nivåerna desto mer fördjupade kunskaper handlar det om. Modul A är en grundkurs i föreningskunskap. Modulerna B och C erbjuder fördjupade kunskaper för kurser som kan skräddarsys i samarbete med Svenska Studiecentralen. Kurserna står till förfogande från år Det finns även en kort version av föreningskunskap på webben. Materialet kan också användas som uppslagsverk. Kursmaterialet får fritt användas för eget bruk ifall källan anges. SSC skräddarsyr också kurser i föreningskunskap enligt behoven i organisationerna, genom särskilda ambassadörer som fungerar som kontaktpersoner. Gå in på och läs mera! 13

14 14

15 Här e vi! FÖRENINGSKOMPASSEN Svårighetsgrad Tidsåtgång Kort om föreningskompassen Föreningskompassen är ett mätinstrument för föreningar som kontinuerligt vill kontrollera och förbättra kvaliteten i den egna verksamheten. Avsikten är att föreningarna årligen (före årsmötet alternativt vårmötet) skall gå igenom föreningskompassens 14 indikatorer. Indikatorerna berör föreningens administration, ekonomi, aktiviteter och uppföljning av målsättningar. Genom att gå igenom föreningskompassen årligen ser styrelsen hur föreningen utvecklats under föregående verksamhetsår jämfört med tidigare år, samt vilka föreningens styrkor och svagheter är. När ska vi använda denna metod? Alla föreningar, både liten och stor med tanke på verksamhet och medlemsantal, aktiv eller mindre aktiv kan använda sig av föreningskompassen, för att klargöra för sig själv vilka föreningens styrkor och svagheter är. De 14 indikatorerna som tas upp är: möteshandlingarna, medlemsaktiviteten, medlemsregistret, finansieringen av föreningens verksamhet, medlemsvärvning, informella träffar, styrelsearbete, regional och nationell representation, nya aktiviteter och arbetsmetoder, aktiviteter som återkommer från år till år, medlemsinformation, arbetsgrupper/utskott, samarbete med andra föreningar samt uppföljning av planerna. Metoden rekommenderas när ni: vill få fram föreningens styrkor och svagheter vill påbörja ett kvalitetsarbete inom föreningen vill ta reda på om ni gör det som förväntas av er som förening, vad gäller administration, ekonomi, aktiviteter och uppföljning av målsättningar 15

16 Hur genomförs metoden? Föreningens styrelse går på ett möte tillsammans igenom Föreningskompassens 14 indikatorer, indikator för indikator. För varje indikator finns fyra olika nivåer (14) med olika kriterier. Nivå 1 är den högsta nivån, 2 och 3 är mellannivåerna, medan nivå 4 är den lägsta nivån och visar på klara brister inom föreningen. Utgående från hur verksamheten sett ut i föreningen under föregående år, besluter styrelsen tillsammans efter att ha gått igenom de olika nivåernas kriterier, indikator för indikator, på vilken nivå som föreningen befinner sig på. Ifall det finns indikatorer som inte passar för den aktuella föreningen kan man lämna bort eller formulera om den. T.ex. indikatorn arbetsgrupper/utskott passar för sådana föreningar som har olika arbetsgrupper/utskott. Man kan även sätta till en egen indikator som nummer 15. Under genomgången fyller en person i styrelsen i den uppföljningsblankett som finns i handboken. Den åskådliggör på vilken nivå föreningen finns vad gäller de olika indikatorerna. När de 14 indikatorerna har gåtts igenom går man tillsammans igenom resultatet. De indikatorer där föreningen befinner sig på nivå 1 visar vilka föreningens styrkor är. Föreningens styrelse kan slå sig för bröstet och säga oj, vad vi är bra. De indikatorer som finns på nivå 2 och 3 kan föreningen gå igenom lite närmare och se vad som borde förändras i föreningen för att kliva upp till en högre nivå. Angående de indikatorer där föreningen finns på nivå 4, borde föreningen ha en längre diskussion kring vilka brister som gör att de placerar sig på den lägsta nivån. Dessa indikatorer visar på föreningens svagheter. Efter genomgången av föreningskompassen har styrelsen en uppfattning om vilka styrkor och svagheter som finns inom föreningen. Då kan styrelsen tillsammans formulera målen för följande verksamhetsår utgående från resultatet i föreningskompassen, t.ex. vi har som mål att vår förening skall befinna sig på antingen nivå 1 eller 2 vad gäller alla de 14 indikatorerna. Eller att vi skall bli bättre på att informera våra medlemmar om vad som är på gång i föreningen. 16

17 Här e vi! Vad krävs... av deltagarna ingen förhandskunskap behövs av diskussionsledaren att diskussionsledaren har bekantat sig med föreningskompassen, vet hur den är uppbyggd och vilka kriterierna är för de olika nivåerna tips: ta reda på föreningens historia och syfte före mötet praktiskt Kopiera i förväg upp de olika nivåernas kriterier samt uppföljningsblanketten som finns i handboken till samtliga styrelsemedlemmar. Det gör det lättare för alla inblandade att följa med vid genomgången av indikatorerna. Bekanta er även med Föreningskompassen online: Handboken Föreningskompassen är skriven av Malin Ström. Boken är utgiven av Svenska studiecentralen och kan beställas därifrån. 17

18 18

19 KVALITETSCERTIFIKATET KOMPASSEN Svårighetsgrad Tidsåtgång Här e vi! Kort om kvalitetscertifikatet Kompassen Certifikatet skall fungera som en sporre för att få en mer dynamisk, målinriktad och attraktiv förening. Det utgör också ett enkelt instrument för föreningen att utveckla sig själv. Samtidigt utgör certifikatet ett bevis på att föreningen når upp till en viss kvalitetsnivå, vilket är bra PR för föreningen. Kompassen har två delar, aktiviteter och handlingar. Aktiviteternas betydelse betonas samtidigt som det formella bör vara i skick. Fokus ligger på vad föreningen gör och hur den utvecklas. Kvalitetscertifikatet Kompassen har tagits fram av den fria arbetsgruppen Finlandssvenska organisationsutvecklare. I arbetsgruppen har suttit representanter för Finlandssvenska Ungdomsförbund, Marthaförbundet, Folkhälsan, Svenska folkpartiet och Svensk Ungdom, med Svenska studiecentralen som sammankallare. När ska vi använda denna metod? Problem i föreningen, ex. nedåtgående medlemsantal och aktivitet, kan bero på många olika saker. En delorsak kan vara föreningen själv, som förlorat meningen, missionen och styrfarten. Certifikatet ger inga färdiga standardsvar på hur föreningen borde lösa sina problem, utan ställer upp en del utmanande frågor och indikatorer som berör föreningen. På så vis fungerar Kompassen som en bra självutvärdering. Vill ni skaffa ett värdepapper till er förening? Då skall ni ansöka om kvalitetscertifikatet Kompassen. Avsikten är inte att belöna enbart elitföreningarna, de som är primus motor lokalt. Ambitionen är att föreningar som kan påvisa synliga och konkreta förbättringar skall kunna få detta åtråvärda värdepapper. Genom att ansöka om certifikatet får man också feedback på den egna verksamheten. Rätt använt är Kompassen ett vettigt sätt att styra verksamheten mot nya mål och vända vilsenheten till visioner. 19

20 Metoden rekommenderas när ni själva vill utvärdera er förening vill få feedback på verksamheten vill skaffa ett värdepapper vill fundera på era målsättningar och visioner vill arbeta med kvalitet i föreningen Hur genomförs metoden? Kvalitetscertifikatet Kompassen hör nära samman med Föreningskompassen och även om det inte är något krav kan det vara till hjälp att ha gått igenom Föreningskompassen innan ni sätter er ner med kvalitetscertifikatet. Utgångspunkten är föreningens aktivitet men föreningens handlingar bör vara i skick innan ni påbörjar ansökandet av kvalitetscertifikatet. En central fråga är vad är meningen med föreningen? Vart vill vi sträva? Certifikatet är alltså uppbyggt kring två delar: a) föreningens aktivitet b) föreningens handlingar Aktiviteterna är indelade i sammanlagt åtta kriterier, varav minst fem bör uppfyllas för att Kompassen skall bli föreningens egen. De åtta kriterierna är: (1) kreativa möten, (2) vår bästa satsning, (3) nätverk och samarbete, (4) projektverksamhet och traditionell verksamhet, (5) medlemsaktiviteter och medlemsvärvning, (6) marknadsföring och synlighet utåt, (7) framtidsplanering och utvärdering, (8) finansiering. En registrerad förening som varit aktiv i minst två år kan ansöka skriftligt om att erhålla Kompassen. Ansökningshandlingarna finns på (klicka på Metodbox) och Du kan också beställa dem från Metodcentret. Kontaktuppgifter finns i slutet av guiden. En oberoende jury behandlar ansökningar löpande och ger ett utlåtande inom två månader efter inlämnad ansökan. Under denna tid kontaktas föreningens styrelse för en diskussion om Kompassen. Föreningen får samtidigt en chans till dialog kring kriteriernas uppfyllelse. 20

21 Här e vi! För de föreningar som inte i detta skede erhåller certifikatet ges rekommendationer och tips på vad föreningen bör tänka på för att utveckla de svagare sidorna. De olika kriterierna i certifikatet kan också användas som en måttstock, enligt vilken föreningen kan testa sig själv och se vilka faktorer som är centrala för en välfungerande förening. Ni behöver alltså inte ansöka om Kvalitetscertifikatet Kompassen, utan kan använda kriterierna för att utveckla er förening. Vad krävs... av deltagarna ett engagemang för föreningen av diskussionsledaren att ledaren har bekantat sig med kvalitetscertifikatet Kompassen, känner till kriterierna och ansökningsproceduren ifall Kompassen används enbart som intern självutvärdering (också helt OK!) bör ledaren känna till strukturen praktiskt kopiera gärna upp ansökningsblanketten till alla. Den går också att printa ut från (klicka på Metodbox) och det kan också vara bra att skicka den till deltagarna på förhand så hinner alla bekanta sig med materialet be sekreteraren, eller annan ansvarsperson, att på förhand gå igenom att handling arna är i skick så kan ni fokusera på aktivitetskriterierna Ansökningsblanketterna för kvalitetscertifikat Kompassen finns att fås från Svenska studiecentralens kanslier och hittas också på 21

22 22

23 Här e vi! SWOTANALYS Svårighetsgrad Tidsåtgång Kort om SWOT SWOTanalysen är en enkel och användbar metod för många sammanhang. Den används såväl inom företagsvärlden som i utbildningssammanhang och i projektverksamhet. Metoden har skapats för företag men kan lika bra användas i föreningar. Metoden kan användas bl.a. för att analysera strategier, göra utvärderingar och nulägesanalyser och för att dra upp riktlinjer för framtiden. En SWOT kan också användas när man ska formulera en gemensam strategi gällande någon fråga. Metoden kan användas för stora och små frågor. SWOT är en förkortning av S = Strengths (Styrkor) W = Weakness (Svagheter) O = Opportunities (Möjligheter) T = Threats (Hot) När ska vi använda denna metod? SWOTanalysen kan göras på föreningen/verksamheten som helhet men man kan också välja ut ett mindre område som t.ex. möten, information, medlemsvärvning. Alla i verksamheten kan delta i en SWOTanalys. Var och en kan på papper fylla i hur man ser på föreningens styrkor, svagheter, osv. De samlade resultaten kan sammanställas på ett blädderblock. Efter en SWOTanalys kan arbetet fortsätta i en arbetsgrupp som ser över hur styrkor och möjligheter kan utnyttjas och hur man skall gå tillväga för att minska svagheter och möta hot. 23

24 Man kan också använda SWOT regelbundet för att utvärdera arbetet. Vilka är styrkorna? Vad kan bli bättre? Finns där några hot? Vilka åtgärder behövs? SWOTanalysen kan också hjälpa att identifiera problem och att i tid möta konflikter, missnöje och i stället göra alla delaktiga i ansvaret. Det är en möjlighet att i tid rätta till misstag. Metoden rekommenderas när ni vill skapa underlag att jobba vidare från analysera nuläget och strategier belysa framtidens möjligheter och hot kartlägga ett problem få underlag till att skapa visioner Hur genomförs metoden? Börja med att rita upp ett fyrfält, t.ex. på ett blädderblock. Namnge de olika rutorna med S (styrkor), W (svagheter), O (möjligheter) och T (hot). Se bild! S och W står för nuläget, medan O och T avser framtiden. Börja med att lista alla starka sidor och fördelar med frågan/problemet under ca 10 minuter (eller tills temat är uttömt). Fortsätt därefter med W och lista på motsvarande sätt alla fel, hinder och problem som finns med nuläget. När detta är gjort, se igenom er nulägesbild som bildas av rutorna S och W tillsammans. Diskutera och rösta fram vad ni verkligen vill värna om för framtiden och vilka problem som man bör lösa på kort sikt. 24

25 Här e vi! Gå nu vidare mot FRAMTIDEN och jobba på motsvarande sätt med O. Var fantasifulla, skriv ner alla idéer. Avsluta med T. Vilka yttre och inre hot finns mot verksamheten/ gruppen/frågan? Diskutera därefter fram de viktigaste hoten. Fortsätt arbeta kring frågorna till en konkret handlingsplan med vem som gör vad. Är man många deltagare kan man dela upp sig i mindre grupper och därefter sammanfatta allt i en stor SWOT. Frågor att utgå från när man bearbetar resultaten vidare: Hur kan vi behålla, underhålla och förbättra våra STYRKOR? Hur kan vi minimera våra SVAGHETER? Vilken förbättringspotential finns? Hur kan vi ta tillvara våra MÖJLIGHETER? Hur kan vi förebygga och neutralisera HOTEN? När SWOTanalysen är gjord bör man tillsammans göra en prioritering av vad man ska jobba vidare med. Genom att kombinera resultaten från en SWOTanalys i en matris kan man utveckla olika strategier. En SWOTanalys skall leva och upprepas i olika sammanhang. Då blir det en vana en god sådan. 25

26 Vad krävs... av deltagarna Av deltagarna krävs ingenting annat än en vilja att realistiskt se på frågan/problemet och att delta i disussionen genom att komma med olika idéer och förslag. Metoden utgår från subjektiva åsikter och kräver därför inte några förberedelser. av diskussionsledaren Metoden kräver inte mycket förberedelser. Viktigt är att hålla sig till de olika temaområdena och att låta olika idéer och synpunkter komma fram. praktiskt Det som behövs för en SWOT är ett blädderblock eller annat stort papper och penna att skriva med. Det är viktigt att skriva upp synpunkterna så att alla kan se dem. Läs mera här: Lena Börjesson: Roliga metoder i kvalitets och miljöarbetet Lena Börjesson: Projektverktyg Hjälpmedel för dig som arbetar i projekt Internet: Det finns många webbsidor som handlar om SWOT. Här nedan ett par exempel: olika tips och råd för bl.a. tidsanvändning, stresshantering och kommunikation om ledarskap, företagande och planering 26

27 Projektplanering Projektutveckling i grupp OPERAmetoden Hur ska vi framåt? Projektplanering Denna grupp av metoder består av metoder för projektplanering. När ni i föreningen har en idé om vad ni vill göra så finns det olika sätt att komma framåt. En idé kan förverkligas i form av ett projekt och då behöver man en projektplan. Projektplanering är det mer traditionella sättet att skapa ett projekt på. Genom att skriva ner idéerna i en projektplan så kan man också söka finansiering för dem. Här finns bra hjälp vid uppgörandet av en projektplan och en budget. Projektutveckling i grupp är ett annorlunda sätt att skapa genomarbetade projektplaner. Genom att tillsammans steg för steg arbeta sig igenom olika moment så får man en välgenomarbetad projektplan som alla är överens om och kan omfatta. Denna metod kan även användas på allmän verksamhetsplanering. OPERAmetoden är enkel och lätt att genomföra. Metoden tar inte mycket tid i anspråk, men lyckas engagera alla deltagare under processens gång. Med metoden får man ett resultat som är förankrat i gruppen. Opera kan även användas för att få fram idéer och når resultat samtidigt som den är demokratiskt. 27

28 28

29 PROJEKTPLANERING Svårighetsgrad Tidsåtgång Kort om projektplanering Hur ska vi framåt? En bra planering av ett projekt betyder att projektet är lättare att genomföra. Vid projektplanering funderar man över vad som skall uppnås med projektet, hur det ska göras, under vilken tid, till vilka kostnader, vem som skall betala samt vem som deltar i arbetet. Ett projekt är inte detsamma som den fortlöpande verksamheten utan bildar en egen helhet med klart uppställda mål, tidsramar, budget och organisation och används ofta då man vill utveckla något eller skapa något helt nytt. Viktigt är även att kunna avgränsa projektområdet. Man kan inte förändra hela världen med ett enda projekt. När ska vi använda denna metod? Allt emellanåt dyker idéer upp om verksamhetsformer man skulle vilja pröva på eller om objekt det finns en vilja kring att reparera eller bygga. Många gånger behöver man då gå in för att genomföra sin sak genom ett projekt, bland annat för att få tillgång till extern finansiering och eventuellt för att få loss pengar för att ha någon som genomför planerna. Genom att satsa på att göra en ordentlig projektplan är det sedan lättare att genomföra projektet. Detta gäller i all synnerhet om projektledaren eller övrig personal inom projektet inte varit med i planeringen. Dessa skall då kunna genomföra projektet enbart genom att läsa planen, den skall ge en detaljerad bild av vilka mål som skall nås och vilka åtgärder som skall vidtas. 29

30 Metoden rekommenderas när ni: vill utveckla en avgränsad del av verksamheten eller vill skapa något nytt och/eller pröva ansöka om extern finansiering för en idé har behov av att internt strukturera er projektidé så att alla inblandade har en klar bild av de uppställda målen, tidsplanen osv. vill visa åt andra vad ni tänkt göra Hur genomförs metoden? En projektidé uppkommer oftast utgående från ett problem som behöver lösas eller ett behov som behöver fyllas. Då kan det vara bra att börja med en kartläggning av bakgrund och nuläge samt göra en riskanalys, en SWOTanalys kan många gånger vara till god hjälp i detta skede. I samband med att projektplaneringen startar kan det också vara en god idé att hålla t.ex. en framtidsverkstad eller använda sig av någon av de andra metoderna för framtidsvisionering som finns. Arbetet fortsätter sedan med att man fastställer de mål, slutmål och eventuella delmål, som man vill uppnå. Målen bör vara väl definierade, klara och mätbara. Sedan börjar man fundera på hur man skall göra för att uppnå målen, dvs. man gör upp en genomförandeplan. Denna bör vara så noggrann som möjligt för att senare undvika problem med tolkningen av vad som skall göras inom ramen för projektet. Man bör också göra upp en tidtabell över när de olika skedena i handlingsplanen skall förverkligas samt en beskrivning av vem som gör vad (organisationsplan). En detaljerad budget och finansieringsplan hör också till projektplanen. För att i efterhand kunna mäta om projektet lyckats, dvs. om man uppnått de mål man satt upp, bör man redan i planeringsskedet fundera på vilket sätt projektet kan följas upp samt utvärderas. Man skall också ange på vilket sätt man kommer att rapportera om projektets resultat. En plan över vad som händer då projektet tagit slut bör även finnas. Ett allmänt mål med utvecklingsprojekt är att de skall leda till ett bestående resultat och för detta bör man ha en plan redan då man planerar projektet, dvs. en plan över hur t.ex. den verksamhet som med hjälp av projektet byggts upp skall skötas då projektet är slut. 30

31 Hur ska vi framåt? Vad krävs av deltagarna deltagarna bör ha en gemensam vilja till utveckling/förändring samt en viss kännedom om området man vill utveckla därtill är det bra om deltagarna har idéer samt till slut kan enas om vad som skall göras av diskussionsledaren diskussionsledaren bör ha förmåga att samarbeta, lyssna på andra, vara bra på att snappa upp idéer samt skriva ner dem praktiskt det är bra om man har en dator till hands då man skriver ner planen i och med att den ofta utvecklas efter hand och behov av att göra ändringar säkert kommer i det första skedet då man samlar idéer kan även övrigt material såsom blädderblock och tuschpennor vara bra att ha Läs mera här: Niklas Ulfvens: Handbok i projektplanering 8/97 boken finns även på Ulla Holmberg & LarsOlof Næssén: Projektarbetets grunder Lena Börjeson & Sofia LisideriusGustavii: Projektråd Att leda ett projekt Lena Börjeson: Projektverktyg Hjälpmedel för dig som arbetar i projekt Lena Börjeson: Konsten att misslyckas med projekt Studieförbundet Vuxenskolan: Projektutveckling i grupp Niklas Ulfvens har skrivit boken Handbok i projektplanering som finns tillgänglig hos utgivaren Svenska studiecentralen. 31

32 32

33 Hur ska vi framåt? PROJEKTUTVECKLING I GRUPP Svårighetsgrad Tidsåtgång Kort om projektutveckling i grupp Projektutveckling i grupp syftar till att systematiskt skapa en väl genomarbetad projektplan. Fokus ligger på att gruppen skall utveckla ett projekt och att i detta vara överens om målen, strukturen och hur man skall göra för att genomföra projektet. Metoden har vidareutvecklats av Per Stattin vid Studieförbundet Vuxenskolan i Sverige. När ska vi använda denna metod? Ibland händer det att någon får en idé som de upplever som mycket bra och som de vill genomföra genom ett projekt. Problem som mycket lätt kan uppstå är att idéerna inte är tillräckligt förankrade och/eller det finns alltför mycket utrymme för tolkning av projektplanen. För att bättre förankra ett projekt och få klarhet i vad man vill uppnå med ett projekt är metoden projekutveckling i grupp en effektiv metod. Metoden leder fram till en väl genomtänkt och väl bearbetad projektplan, som dessutom är förankrad. Metoden rekommenderas när ni: vill utveckla en genomarbetad projektplan vill skapa samsyn om vad ni vill göra vill säkerställa att ett projekt har relevans i förhållande till målgruppens verkliga behov 33

34 Hur genomförs metoden? Projektplaneringen genomförs, såsom namnet säger, i grupp. Gruppen börjar med att välja område för projektet och därefter görs en problem och målanalys. Inom ramen för denna identifierar man tillsammans problemområdena samt ställer upp mål för hur problemen kan lösas. Efter detta görs en inventering av målgrupper och intressenter identifieras, man funderar också på varför dessa har intresse i frågan. En strategianalys görs, dvs. man kartlägger vilka alternativ och möjligheter det finns att avhjälpa problemen. För att projektet skall lyckas bör man kunna prioritera och avgränsa det område man kommer att jobba med. Gruppen ställer gemensamt upp mål för projektet. Dessa kan delas in i ett övergripande mål för hela problemområdet, mål för just detta projekt, delmål samt aktiviteter. En struktur görs upp för vad som behöver göras för att målen skall uppnås och man funderar också på hur målen skall kunna mätas, dvs. man fastställer indikatorer. Sedan görs en aktivitets eller handlingsplan upp. Denna plan anger vad som skall göras, vem som skall göra vad samt vem som är ansvarig för olika delar av projektet. Resursplaneringen är också en viktig del i projektets planering. Man går tillsammans igenom vilka resurser som behövs, hur mycket och när. På basis av denna planering görs sedan budgeten upp samtidigt som gruppen gör en finansieringsplan. Man kommer också överens om hur projektet skall följas upp samt hur det skall utvärderas. När detta arbete är genomfört är det lämpligt att påbörja skrivandet av en projektplan. I materialet Projektutveckling i grupp finns det förslag på rubriker som ofta behöver vara med i en sådan plan. Särskilt om gruppen avser att söka extern finansering. 34

35 Hur ska vi framåt? Vad krävs av deltagarna Deltagarna bör vara engagerade, ha samarbetsvilja samt en gemensam vilja till utveckling och tid till att träffas. Det är också bra om de har en viss kännedom om det problemområde man bestämt sig för att göra något åt. av diskussionsledaren Diskussionsledaren bör behärska metoden samt ha tillräckligt med tid att avsätta för planeringsarbetet. praktiskt Vid planeringen behöver man ett stort blädderblock eller andra stora papper, Postitlappar samt tuschpennor. Sedan är det bra om den person som skriver planen har en dator till hands i och med att texten ofta ändras under planeringens gång. Ganska svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter. En del av idén med denna metod är att en viss åtgärd kan vara ett mål, ett delmål eller en aktivitet beroende på hur man ser på saken. Inget rätt eller fel svar finns gruppen skall enas om vad som är vad. Denna metod tar mera tid än traditionell projektplanering, men den ger också så mycket mera tack vare många människors engagemang och kunskap. Läs mera här: På Internet: Ett kompendium om metoden projektutveckling i grupp har utarbetats av Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten, Sverige. Materialet kan beställas från Svenska studiecentralen eller Metodcentret. 35

36 36

37 METODEN Innotiimi OPERA Svårighetsgrad Tidsåtgång Hur ska vi framåt? För att leda processen och genomföra en Innotiimi OPERA krävs att ledaren är utbildad i metoden av Innotiimi Oy eller Innotiimi AB och har erhållit brukarlicens eller konsultlicens i metoden. Inom Metodcentret och SSC finns licenserade handledare, så ta kontakt med närmaste Metodcenter eller SSCkansli om ni är intresserade. Kort om Innotiimi OPERA Innotiimi OPERA är ett effektivt mötes och processverktyg som skapar delaktighet, tydliga mål och starka åtaganden i en snabb och kreativ process. Operametoden ger alla en naturlig chans att delta och för även fram de tysta gruppmedlemmarnas kunskaper och erfarenheter. Metoden fokuserar på det väsentliga, förankrar genom sin process, kombinerar systematik med en kreativ process samt möjliggör att förslag bedöms likvärdigt. Innotiimi OPERA har utvecklats i Finland av Innotiimi Oy. När ska vi använda denna metod? Metoden kan användas lika bra på styrelsemöten som på möten för projektplanering och annat utvecklingsarbete. Idén är att alla skall ha möjlighet att komma fram med sina idéer. Metoden skapar engagemang och deltagande. Innotiimi OPERA är lämplig att använda i många olika situationer. Tre olika huvudområden kan sammanfattas med bokstavskombinationen AIR. A står för ANALYS. Strukturerar det ärende som skall behandlas. Starka/svaga sidor, framgångsfaktorer, målsättningar, värdegrund m.m. 37

38 I står för IDÉER Produktion av ett stort antal olika idéer för att lösa ett problem, vidga vyerna, våga se nytt, skapa alternativ och rörelsefrihet m.m. R står för RESULTAT Finna en så bra lösning som möjligt på det aktuella ärendet. Produktion av konkreta handlingsplaner, identifikation av indikatorer, utvärdering etc. Metoden rekommenderas när ni: vill effektivisera arbets eller föreningsmöten vill ta fram mål och indikatorer i projekt och/eller utvecklingsarbete vill göra uppföljning och utvärderingsarbete vill skapa samarbets och samverkansformer vill utveckla och bearbeta mission och vision vill göra verksamhets och kompetensanalyser 38

39 Hur ska vi framåt? Hur genomförs Innotiimi OPERA? OPERA är en process som i 5 steg på ett enkelt och tryggt sätt får samtliga att delta och tar tillvara samtliga deltagares kunskaper och erfarenheter samt skapar gemensamma åtaganden. O står för, Omedelbara egna tankar Utifrån den frågeställning som mötet ska avhandla inleds processen med att samtliga deltagare i tystnad, utifrån sin egen erfarenhet och sina egna tankar får formulera förslag på lösningar och idéer på frågeställningen. P står för Parets tankar Två och två berättar deltagarna för varandra de tankar frågeställningen väckt. De skriver ned de tankar de gemensamt tycker är viktigast på separata papper som sätts upp på Operatavlan så att alla kan läsa dem. E står för Exponera Paren förklarar kortfattat för de övriga vad de olika förslagen de satt upp på Operatavlan står för. R står för Rangordna Utifrån ett överenskommet urvalskriterier väljer paren de viktigaste av samtliga exponerade förslag. De markerar sina val på tavlan. A står för Arrangera Processledaren arrangerar de prioriterade förslagen enligt teman efter deltagarnas anvisningar. Gruppen kommer överens om och beslutar hur materialet ska användas och vidarebearbetas. 39

40 Vad krävs av deltagarna Under genomförandet av processen krävs delaktighet och engagemang från deltagarna samt att överenskomna spelregler och direktiv från processledaren följs. av diskussionsledaren Det kan inte tydligt nog poängteras att processledaren har ett neutralt förhållningssätt i processen och på ett demokratiskt och likvärdigt sätt förhåller sig till de förslag gruppen presenterar. Bäst effekt av en Innotiimi OPERA uppnås oftast då gruppen på ett enkelt och tydligt sätt kan hålla fokus på aktuell frågeställning och processledaren märks så lite som möjligt. praktiskt För att kunna åskådliggöra resultatet gruppen jobbar fram behövs gott om väggytor där resultatet synliggörs. Pennor (i olika färger), papper, stort blädderblock och eventuellt små runda märken som man kan använda under röstningsförfarandet behövs. Läs mera här: Innotiimi Products Ltd: OPERA ett verktyg för effektiva arbetsmöten Kontaktuppgifter Boken finns på svenska, finska och engelska. Innotiimi AB Innotiimi Oy Drottninggatan 55 Friherrsvägen 2 A 13 SE Stockholm FIN01650 VANDA +46 (0) opera@innotiimi.com opera@innotiimi.com 40

41 Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt Brainstorming Vart vill vi? Framtidsplanering Brainstorming I varje förening är det viktigt att tänka på framtiden. Vart vill vi med vår verksamhet, hur vill vi att framtiden i vår förening skall se ut? Omvärlden formar framtiden men vi kan också själva vara med och påverka den. Ifall vi har tänkt igenom vad vi vill och har visioner och målsättningar med arbetet är det mycket lättare att nå dit vi vill och att lyckas med det vi företar oss. Framtidsverkstad är en metod som är användbar i många sammanhang. Den fungerar bra som problemlösningsmetod, som framtidsplaneringsmetod och som idékläckningsmetod. Som framtidsmetod fungerar framtidsverkstaden inte lika långsiktigt som de andra här nämnda framtidsmetoderna. Framtidsverkstaden hjälper oss att fundera på de närmaste åren. Vill vi tänka längre än så och fundera även på visioner är det bättre att använda någon av de andra metoderna. Metoden Mötesplats framtiden tar sin början i framtiden, i utopin, i visionerna. Grundtanken bakom metoden är att understryka vikten av att ha tydliga inre bilder av mål, som man strävar mot. Först skapar man sig en önskad framtidsbild, sedan frågar man sig vilka tillvägagångssätt man använt sig av för att nå det framtida tillståndet. 41

42 Framtidsdialogen lämpar sig lika väl för småskaligt som storskaligt tänkande. I metoden, som är logisk och lätt att förstå, varvas gruppdiskussioner med redovisningstillfällen och resulterar i en handlingsplan. Framtidsdialogen påminner om Framtidsverkstaden, men innehåller ingen problemfas, utan man börjar direkt med visionerna. Statistisk analys är uppbyggd kring existerande statistik och genom att analysera den så kan man få reda på mycket om det närsamhälle där man lever och i vilket föreningen också verkar och vart man är på väg om inget händer eller görs. Genom att använda sig av scenariometoden gör man ett försök i att bilda sig en uppfattning om hur morgondagens verklighet kan se ut. Det handlar inte om att spå hur det kommer att gå, utan försöka konstruera flera olika möjliga framtidsbilder och vad som sker innan man kommer fram till dessa. Det är inte frågan om att skapa bilder av önskade framtider utan möjliga. Metoden genomförs i fem steg. Visionens makt hjälper till med att levandegöra framtiden, med en inre bild som manar till handling, en strategisk vision. Att använda sig av denna metod innebär att man medvetet tillämpar sitt bildtänkande. Brainstorming är ett verktyg som kan användas skilt för sig för att alstra idéer men verktyget används också som en del i många av framtidsmetoderna. 42

43 Vart vill vi? FRAMTIDSVERKSTAD Svårighetsgrad Tidsåtgång Kort om framtidsverkstad Metoden framtidsverkstad är enkel att förstå och genomföra. Det litet speciella med metoden är att diskussionen startar utifrån gruppens nuvarande problem. Det här betyder att en framtidsverkstad inte går att genomföra i ett sällskap med nöjda människor. Efter att gruppen kommit överens om vilka problem som är de mest akuta fortsätter diskussionen med en fantasifas, där det gäller att hitta på så många problemlösningsidéer som möjligt. Framtidsverkstaden avslutas med en konkretiseringsfas, där de bästa strategierna sammanfattas i en skriftlig, långsiktig handlingsplan. Metoden utvecklades av den tyske framtidsforskaren Robert Jungk på 1950talet. Han ville finna ett sätt som demokratiserade beslutsprocessen, ett sätt som gav människorna på gräsrotsnivå möjlighet att delta med både sitt förnuft och sina känslor. När ska vi använda denna metod? Framtidsverkstad är ett problemcentrerat verktyg. Metoden ger inget resultat i en tillfälligt hopkommen grupp, som inte har några gemensamma mål. Det är dagens (inte kommande) problem som styr framtidsverkstaden. Metoden rekommenderas när ni: har problem ni vill lösa vill kläcka nya idéer vill göra en verksamhetsstrategi för de kommande åren vill göra en konkret handlingsplan 43

44 Hur genomförs metoden? Framtidsverkstaden genomförs i fyra faser. Varje fas avslutas innan man övergår till nästa fas. 1. Förberedelsefasen En förutsättning för en lyckad framtidsverkstad är att deltagarna känner till hur framtidsverkstaden fungerar. Deltagarna bör också vara medvetna om att framtidsverkstaden bygger på deras egna idéer. Börja med en uppvärmningsfas så deltagarna kommer igång och i stämning. Om deltagarna känner varandra känns kanske en presentationsrunda lite löjligt. Då kan man göra presentationsrundan lite annorlunda (för tips se Fusklapp för handledare ). 2. Problemfasen När deltagarna blivit varma i kläderna kör man igång med problemfasen. Be nu deltagarna att försöka formulera de gemensamma problemen. I dethär skedet får ingen komma med lösningar utan bara lista aktuella problem. Problemen formuleras kort på lappar. Ett alternativt sätt är att problemen formuleras muntligt och att ledaren skriver upp problemen på ett blädderblock. Man håller på med detta tills talturerna börjar sina eller deltagarna börjar upprepa det som redan sagts. Efter detta grupperas problemen och förs samman till olika teman. Då detta är klart går man igenom innehållet och diskuterar kort igenom varje punkt. Om det uppstått många olika teman lönar det sig att rösta fram de mest akuta problemen som man vill arbeta vidare med. Varje deltagare får fem röster, som fritt kan fördelas på de listade problemen. De problem som fått ströröster eller inga alls lämnas bort. Vid behov kan man rösta ännu en gång. 44

Metodboxen. - Vad har egentligen hänt?

Metodboxen. - Vad har egentligen hänt? Metodboxen - Vad har egentligen hänt? Socialt bokslut för hela projekttiden 2003-2006 Förord Under tiden 1.1.2003-28.2.2006 har det allfinlandssvenska projektet Metoder och handledning för lokal organisations-

Läs mer

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER TRE ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER S O M A R B E T A R M E D E V E N E M A N G I A N G R A N S T R Ö M 2 0 1 6 INLEDNING Denna broschyr riktar sig till unga arbetsgrupper

Läs mer

Projektets verksamhetsområde har varit hela Svenskfinland, vilket omfattar Österbottens, Egentliga Finlands och Nylands TE-centraler.

Projektets verksamhetsområde har varit hela Svenskfinland, vilket omfattar Österbottens, Egentliga Finlands och Nylands TE-centraler. SLUTRAPPORT över projektet Metoder och handledning för lokal organisations- och verksamhetsutveckling Sammanställd av Marina Lindell och Anna-Lena af Hällström Projekttid Projektet genomfördes under tiden

Läs mer

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter

Läs mer

B y a p l a n B y a p l a n

B y a p l a n B y a p l a n Byaplan Byaplan Innehållsförteckning 1. Inledning...................................................... 3 2. Byaplan....................................................... 4 2.1 Vad är en byaplan och hur

Läs mer

Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt. Brainstorming

Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt. Brainstorming Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt Brainstorming Vart vill vi? Framtidsplanering Brainstorming I varje förening är det viktigt att tänka

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Innehåll. Inledning 3. Träff 1 Vi-anda och identitet 4. Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7

Innehåll. Inledning 3. Träff 1 Vi-anda och identitet 4. Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7 Studieplan Innehåll Inledning 3 Träff 1 Vi-anda och identitet 4 Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7 Träff 3 Synas och höras samt Ordning och reda 9 Tips och förslag på material

Läs mer

DIGIBAROMETER. Workshop om digital mognad

DIGIBAROMETER. Workshop om digital mognad Workshop om digital mognad Digibarometern För att få en bra start på digitaliseringsarbetet behöver organisationen hitta sin startposition, det vill säga beskriva hur långt man har kommit i sin digitala

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Metodboxen. - vad har verkligen hänt?

Metodboxen. - vad har verkligen hänt? Metodboxen - vad har verkligen hänt? Socialt bokslut för tiden 2003-2004 2004 1 Förord Om Metodprojektet Metodprojektets egentliga namn är Metoder och handledning för lokal organisationsoch verksamhetsutveckling.

Läs mer

UNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer

UNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer UNGDOMSDELAKTIGHET Stödjande miljöer 1 Unga ledare en kraft att räkna med Behovet av ledare varierar oftast med tiden, men en sak är oföränderlig; ni kommer alltid att behöva ledare. Flera undersökningar

Läs mer

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Bilaga 4 c: Processkartläggning Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad. Undrar du hur cheferna fungerar? Genom att mäta det kommer ni att veta. Vill ni vässa styrningen av verksamheten? Det är cheferna som gör jobbet. Behöver ni förstärka den gemensamma chefskulturen? Kulturen

Läs mer

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun 2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen

Läs mer

Arbetsdokument: Effektivisera dina möten

Arbetsdokument: Effektivisera dina möten Arbetsdokument: Effektivisera dina möten Detta arbetsdokument innehåller följande: Rationaliseringsmall Fördelning av mötesroller Mall för att sammankalla möten Kom-ihåg-lista: Efter mötet Mötesregler

Läs mer

Valplanen bygger vidare på det arbete som tidigare gjorts i den politiska plattformen.

Valplanen bygger vidare på det arbete som tidigare gjorts i den politiska plattformen. Lokal valplan inför 2018 Valplanen utgår från den politiska plattformen och bygger på Liberalernas kommunikationsstrategi. Valplanen hjälper oss att bli ett tydligt alternativ för väljarna i valet 2018.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare

Läs mer

Utvärdera din kommunikation

Utvärdera din kommunikation Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Fö re n i n g s ko m p a s s e n

Fö re n i n g s ko m p a s s e n Innehållsförteckning 1. Föreningskompassen - mätsystem för föreningar................... 3 2. Presentation av Föreningskompassen............................. 4 3. Föreningskompassens 14 indikatorer och

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Haga Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Haga Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Vår vision På Haga förskolor arbetar vi för att alla, både

Läs mer

Landsbygd 2.0 vad är det?

Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Stockholm 21-22 augusti 2019 Wifi: Lösenord: barnboksakademin.com 17 skäl Presentera er för varandra och hitta en gemensam nämnare för alla vid

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet Verksamhetsplan 2016 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Innehåll Introduktion... 3 Medlemmar... 3 Kontoret... 4 Strategin... 4 Engagera Åland... 5 Samarbete med landskapsregeringen...

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2018 (med uppdaterade kriterier för digitalisering men före en större genomgång utifrån den reviderade läroplanen

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Vägledning för genomförande av

Vägledning för genomförande av Vägledning för genomförande av En workshop om digital mognad i samhällsbyggnadsprocessen Digibarometer För att få en bra start på digitaliseringsarbetet behöver organisationen hitta sin startposition,

Läs mer

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i

Läs mer

Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling

Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Projektplanen är ett verktyg för att planera och konkretisera era projekt. Genom att genomföra projektplanens fem delar kommer ni att

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12 Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010 1 Vad vi snackar om Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. 2 Mina medlemmar Lista medlemmarna och fundera på nedanstående: Hur bra kontakt har du med personen? Är detta en person

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

E-post: /

E-post: / I projektet Kulör Kulturarv som levande österbottnisk resurs, vill vi lyfta fram immateriellt kulturarv och levande traditioner i regionen som tillgångar som kan användas i den samtida utvecklingen. Immateriellt

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2019.2.5.1-1122 Sakområde: Personal samt Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Integrationsträffar för unga

Integrationsträffar för unga Integrationsträffar för unga en kortguide för föreningar Sverok Västerbotten Här kommer en föreningsguide för att arrangera träffar för asylsökande ungdomar, och vad som kan vara bra att tänka på som

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

I handboken finns det övningar inom kommunikation och brainstorming samt tips på hur man får en idé att bli verklighet.

I handboken finns det övningar inom kommunikation och brainstorming samt tips på hur man får en idé att bli verklighet. Inledning Denna metodhandbok riktar sig till elevkårshandledare främst i gymnasiet och på andra stadiet. Handboken kan användas som stöd för att få igång projekt inom elevkåren, samt för att få motivation

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda)

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda) Handbok för att genomföra (Ordning & Reda) Processmöte genomförandet Börja med att berätta om bakgrunden till. Tuttava är en arbetsmetod utarbetad av Institutet för Arbetshygien i Helsingfors och som anpassats

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik HANDBOK TANKESMEDJA - en modell för möten mellan forskning och praktik VAD ÄR EN TANKESMEDJA? använd metoden när ni vill... En mötesplats mellan forskare och praktiker. Deltagare väljs utifrån ämnet för

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:

Läs mer

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer