Granskning av tre hälsocentraler. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av tre hälsocentraler. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret"

Transkript

1 Granskning av tre hälsocentraler Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER

2 REV38 2(16) Sammanfattning De omstruktureringar som genomfördes vid sjukhusen under grundades bland aannat på oförändrade eller minskade patientströmmar in till akutmottagningarna (i samverkan med primärvården). Utvecklingen har dock varit den motsatta med allt fler akut sökande. Syftet med granskningen är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) säkerställt att hälsocentralerna har en ändamålsenlig organisation för att möta patienter/patientströmmar. Hälsocentralerna Ankaret i Örnsköldsvik, Södra sundet i Härnösand och Centrum i Sundsvall granskas. De frågor som avses besvaras är: - Har hälsocentralerna ett effektivt patientomhändertagande (tillgänglighet)? - Har hälsocentralerna en tillfredsställande bemanning? - Hur är diabetesvården organiserad? Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök som telefontillgänglighet sedan en tidigare utförd granskning år Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet. FPTN har inte tillsett att primärvården helt uppfyller vårdgarantins mål ifråga om läkarbesök och telefonmottagning. Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. Misstankar har framförts om att avtalade bemanningsföretag medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån. Det bör föranleda FPTN att ombesörja en utredning av förekomsten och eventuellt tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vad gäller distriktssköterskor och andra specialistsjuksöterskor så har hälsocentralerna ännu inte upplevt några stora svårigheter att besätta tjänsterna. Oro har uttryckts för att kommande pensionsavgångar kan komma att medföra problem med rekryteringen. Vi menar att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. Vi noterar att hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, för att tillförsäkra en smidig remisshantering. Det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation.

3 REV38 3(16) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 4 3 Revisionskriterier 4 4 Metod 4 5 Nationell uppföljning Förtroende för vården Tillgänglighet läkarbesök Tillgänglighet per telefon 6 6 Resultat av granskningen Listning Bemanning Organisering av verksamheten vid hälsocentralerna Organisering av diabetesvård Kontaktformer för olika professioner Utrustning och lokaler 15 7 Revisionella bedömningar 15

4 REV38 4(16) 1 Bakgrund De omstruktureringar som genomförts vid sjukhusen under har grundats bland annat på oförändrade eller minskade patientströmmar in till akutmottagningarna (i samverkan med primärvården). Utvecklingen har dock varit den motsatta med allt fler akut sökande. En fråga i detta sammanhang är hur primärvården 1 arbetar för att möta krav på tillgänglighet, god mottagning och vård. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) säkerställt att hälsocentralerna har en ändamålsenlig organisation för att möta patienter/patientströmmar. Hälsocentralerna Ankaret i Örnsköldsvik, Södra sundet i Härnösand och Centrum i Sundsvall granskas och jämförs med avseende på tillgänglighet, listning, bemanning, verksamhetens organisering etc. Revisionsfrågor: - Har hälsocentralerna ett effektivt patientomhändertagande (tillgänglighet)? - Har hälsocentralerna en tillfredsställande bemanning? - Hur är diabetesvården organiserad? Granskningen avgränsas till tre större hälsocentraler och avser verksamhetens organisering. Den valda ansatsen - att undersöka organisering och tillgänglighet till vården - ger inte underlag för bedömningar av vårdens kvalitet. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis. Granskningens revisionskriterier utgörs huvudsakligen av: Kommunallag, Hälsooch sjukvårdslag, Patientsäkerhetslag, Socialstyrelsens föreskrifter. Landstingsplan, anvisningar, terapiråd och utvecklingsprocesser inom landstinget nyttjas för att ytterligare belysa områden för granskningen. 4 Metod Granskningen genomförs med stöd av dokumentstudier samt intervjuer med primärvårdsdirektör och verksamhetschefer vid de tre hälsocentralerna. Frågor kring diabetesvårdens organisering ställs i ett deskriptivt syfte i avsikt att lämna kunskaper för en senare hearing i ämnet diabetesvård. 1 Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. (Hälso- och sjukvårdslag 1982:763)

5 REV38 5(16) 5 Nationell uppföljning 5.1 Förtroende för vården I Öppna jämförelser 2 presenteras befolkningens förtroende för vårdcentraler eller motsvarande. Indikatorn visar andelen som uppgett sig ha olika grad av förtroende för vården på vårdcentral av totalt antal som svarat. Tabell 1 Förtroende för vårdcentraler/hälsocentraler, andel tillfrågade i % Riket LVN 3 VLL 4 JLL 5 NLL 6 Stort/ganska stort Varken eller Litet Not: Bearbetning av Öppna jämförelser 2013, Diagram 26 I riket som helhet har 66 procent mycket eller ganska stort förtroende, med en variation mellan landstingen från 62 till 74 procent. Av tabellen framgår att siffrorna för landstingen i norr återfinns på den undre halvan eller till och med lägsta fjärdedelen bland landsting i Sverige. I Hallands och Jönköpings läns landsting anger 90-95% avbefolkningen högt förtroende för vårdcentralerna. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentraler eller motsvarande. Skillnader noteras även mellan olika åldersgrupper. De som är 70 år och äldre har störst förtroende för sitt landstings vårdcentraler. Det framgår också att män genomsnittligt sett har 3-4% större förtroende än kvinnor. 5.2 Tillgänglighet läkarbesök Hälso- och sjukvårdslagen (1983:763) 3, föreskriver angående tillgänglighet att: Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget vårdgaranti. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får 1. kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti), 2. besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti) Tillgänglighet avser tidsrelaterad tillgänglighet. Garantin reglerar inom vilka tidsgränser en patient ska erbjudas den vård, som behörig vårdpersonal fattat ett beslut om i samråd med patienten, efter genomförd utredning och prioritering. Patientens kontakt med primärvården ska ske samma dag. Ett beslutat nybesök till läkare i primärvården ska ske inom högst sju dagar. (Ett besök inom den planerade specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar efter datum för beslut. En beslutad behandling ska erbjudas inom ytterligare högst 90 dagar efter beslutsdatum.) 2 Öppna jämförelser 2013, Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen och SKL 3 Landstinget Västernorrland 4 Västerbottens läns landsting 5 Jämtlands läns landsting 6 Norrbottens läns landsting

6 REV38 6(16) Tillgänglighet i primärvården granskades av revisorerna år I den mätning som redovisades från hösten 2008, av läkartillgänglighet inom sju dagar, hamnade Västernorrland i den tredjedel av landsting som hade den lägsta graden av uppfyllelse. Det fanns en betydande variation bland vårdcentralerna men samtidigt visade utvecklingen på en förbättring i jämförelse med föregående år. Av uppgifter i Öppna jämförelser visas att primärvården i Västernorrland flyttat fram sina positioner och är nummer tre bland landstingen i Sverige med en måluppfyllelse om 97,5%. Nära 70% fick träffa en läkare samma dag i Västernorrland och ytterligare ca 16% inom 1-3 dagar. Landstinget visar, trots detta, en liten försämring i förhållande till mätning år I genomsnitt fick ca 93 % i hela landet läkarbesök inom vårdgarantin. Såväl Norrbotten som Västerbotten och Jämtland hamnade på den undre halvan: 92,2, 92,2 respektive 92,5%. I tabellen nedan återges värden för de tre granskade hälsocentralerna. Materialet är hämtat från landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården, som i sin tur utgör källmaterial för Öppna jämförelser i denna del. Tabell Tillgänglighet våren 2013: nybesök till läkare, andel i % Totalt Dag Centrum Södra sundet Ankaret Offentl primärvård Privat primärvår Not: Landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården Två av hälsocentralerna uppfyller i mars 2013 vårdgarantin med läkartid för samtliga sökande inom sju dagar. Södra sundet når inte målet men är något bättre än riksgenomsnittet. En kontroll med mätningar bakåt i tiden visar en viss variation för Centrum och Södra sundet medan hälsocentralen Ankaret når målet vid så gott som alla mätningar sedan våren Landstingets hälsocentraler och de privata utförarna visar totalt sett samma grad av måluppfyllelse. 5.3 Tillgänglighet per telefon Telefontillgängligheten mäts två gånger per år, mars och oktober. Indikatorn visar andelen besvarade samtal, enligt vårdgarantins intention. Mätningen visade en variation mellan landstingen från 78 till 99 procent besvarade samtal. Återigen visade Västernorrland bland de bästa värdena med 97,5% besvarade samtal och en 7 Primärvårdens tillgänglighet för befolkning och patienter. Revisionsrapport LVN i mars Jan-Erik Vuolo, Öhrlings/PWC. 8 Öppna jämförelser, sid 63, diagram och text, mätningar i mars 2013.

7 REV38 7(16) liten förbättring från Norrbotten hamnade nära medelvärdet för riket med 91,5% medan Västerbotten och Jämtland hade bland de tre lägsta svarsfrekvenserna. Tabell Tillgänglighet våren 2013 och hösten telefon samma dag i % Centrum Södra sundet Ankaret Off primärv Priv primärv År År Not: Landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården Telefontillgängligheten varierar i högre grad än läkarbesöken bland de tre granskade hälsocentralerna. Centrum och Södra sundet torde ha bland de lägre värdena av samtliga primärvårdsinrättningar med hänsyn till de höga totala jämförelsetalen. Variationen över tid är betydande för hälsocentralen Centrum som våren 2011 visade 97% tillgänglighet medan värdet våren 2012 var 55%. Södra sundet har sedan hösten 2010 pendlat mellan 89% och 92%. Kommentar Vårdgarantin är ett av de mål som fastställts i Landstingsplan FPTN åtar sig att uppfylla målet till 100%. Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök som telefontillgänglighet sedan den år 2008 genomförda granskningen. Riktade statsbidrag hade redan då fått genomslag med förbättringar från 2007 till Data från öppna jämförelser visar att Västernorrland under senare år uppfyller vårdgarantin bättre än tre fjärdedelar av landsting och regioner. Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet och i synnerhet att över tid upprätthålla en hög telefontillgänglighet. 6 Resultat av granskningen 6.1 Listning Figur Antal listade personer Månad Södra S Centrum Ankaret

8 REV38 8(16) Av Figur1 framgår storleksförhållandena mellan de granskade hälsocentralerna. Ankaret är störst med ca listade, Centrum hade i början och slutet av året ca medan Södra sundet minskat från ca till ca listade. Det genomsnittliga antalet listade vid hälsocentraler i Västernorrland är ca Figur 2 Listning över året, index Index Södra S Centrum Ankaret Månad Förändring över året beskrivs tydligare i Figur 2. Hälsocentralen Ankaret ligger på en stabil nivå medan Södra sundet har en vikande trend. Orsaken torde vara såväl en minskande befolkning som konkurrens från privata utförare. För hälsocentralen Centrum i Sundsvall sker en markant ökning av antalet listade vid halvårsskiftet till följd av nedläggning av konkurrerande vårdcentral. 6.2 Bemanning I Hälso- och sjukvårdslagen, 2e respektive 5, 2 st. anges: Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Landstinget ska organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (min kursivering) I tabeller och text nedan redovisas bemanningssituationen för läkare och distriktssköterskor vid de tre granskade hälsocentralerna. Tabell 4 Bemanning - läkare och distriktssköterskor Läkare Vikariat o Distrikts- Diabetes- Budget Ordinarie stafett sköterska sköterska Centrum 9 4 2,25-3, ,5 Södra sundet 7 2,3 2,8-3,8 11 (10)* 1 Ankaret 9, ,5 Not: Diabetessköterskor utgör en delmängd av distriktssköterskor. * varav primärvårdsjour 1,5 Dssk

9 REV38 9(16) Hälsocentralscheferna menar generellt sett att det är problematiskt att upprätthålla verksamheten med så få fast anställda läkare. Alla uttrycker samtidigt att man lyckas relativt väl med att fånga läkare på längre vikariat, längre än en månad och upp till två år. Behovet av kortare stafetter är ofrånkomligt och, framförs det, tillgången till stafettläkare är avgörande för att möta patienttillströmningen. Stafettläkarna kan åläggas en högre produktion än fasta läkare. De kommer exempelvis inte ifråga för fortbildning, deltar inte i arbetsplatsträffar/verksamhetsplanering, har ej semester eller sjukfrånvaro. Ingen av verksamhetscheferna anser att det föreligger något akut hot mot patientsäkerheten eller att man inte ska klara av verksamheten. Ett problem som tilltagit på senare tid anges vara att de läkarbemanningsföretag som landstinget har avtal med allt oftare inte kan tillgodose stafettbehoven. En misstanke framförs om att företagen medvetet avstår förmedling för att höja prisnivån. Tabell 5 Listade per läkare Läkare i budget faktisk bemanning Centrum Södra sundet Ankaret Hälsocentralerna har en budgeterad läkartäthet om 1700 till 1780 listade per läkare räknat på medeltalet listade under året. Den mer relevanta siffran, dvs hur många läkare som finns i tjänst resulterar i ca 2300 (Ankaret och Södra sundet) till 2500 (Centrum) per läkare. Den variation som anges för vikariat och stafetter beror på olika nyttjande över året. Det finns ingen central reglering av hur stor läkartätheten ska vara. En regeringsproposition från med riksdagsbeslut i november år 2000 brukar anföras i sammanhanget. I en överenskommelse om utvecklingsinsatser mellan staten och dåvarande Landstingsförbundet förutskickades ett tillskott av primärvårdsläkare som i slutet av utvecklingsperioden (i riksdagsbeslutet angiven till år 2008) beräknades ge ca 1500 listade per läkare. En kartläggning av Läkarförbundet i slutet av 2012 visade att situationen inte förbättrats sedan Variationen mellan vårdcentraler var mycket stor och endast ett landsting, Jämtland, hade i genomsnitt mindre än en läkare/1600 listade. Västernorrland hamnade som fjärde högsta med en läkare per 2236 listade. Utvecklingen var samtidigt påfallande negativ för Västernorrland: från 9:e plats bland landstingen år 1998 till 19:e plats år De tre hälsocentralerna har nästan uteslutande sköterskor med distriktssköterskekompetens. Södra sundet har en sköterska utan vidareutbildning, vilket medför en viss begränsning för delegation. Verksamhetscheferna har ännu inte upplevt några 9 Regeringens proposition 1999/2000:149 - Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården

10 REV38 10(16) stora svårigheter att besätta tjänsterna. En oro har dock uttryckts för att problem kan uppstå på sikt till följd av pensionsavgångar, eftersom medelåldern är relativt hög. Det framförs också att det för rekryteringen av distriktssköterskor och barnmorskor, är viktigt att den lokala specialistutbildningen kan säkras. Distriktssköterskorna har i många fall särskilt anvisade uppgifter vilket närmare framgår av avsnitt 6.3. Kommentar Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Sjukvårdsnämnderna har också framhållit hyrläkare som en delförklaring till stora ekonomiska underskott. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. De misstankar som framförs om att avtalade bemanningsföretag medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån bör, menar vi, föranleda Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden att ombesörja en utredning av förekomsten och tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vi menar också att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. 6.3 Organisering av verksamheten vid hälsocentralerna Läkare och sköterskor organiseras inom en mängd olika uppdrag vid hälsocentralerna såsom: Läkarmottagning Hälsocentralerna strävar efter att knyta till sig såväl generella specialistläkare i allmänmedicin som läkare med särskilt intresse/kompetens för diabetesvård och också specialister inom exempelvis geriatrik. Södra sundet har en geriatriker enagerad en dag per vecka framförallt för demensutredningar och uppföljning. Vid hälsocentralen Ankaret finns en därtill specialister inom ortopedi och pediatrik. De lokala förutsättningarna, exempelvis närheten till sjukhus samt hälsocentralens storlek, spelar stor roll för möjligheten att erbjuda flera kompetenser. En särskild fördel med tillgång till specialistkompetenser som verksamhetscheferna pekar på, är att specialistklinikernas ifrågasättande av remisser minskar. Att remisser ibland ifrågasätts tycks vara ett generellt problem. En av verksamhetscheferna uppger att det förekommit att en allmänläkare sagt upp sin anställning av detta skäl. Primärvården har också ett uppdrag att erbjuda tjänstgöring för läkare under grundutbildning, AT-läkare, och vidareutbildning till specialist, ST-läkare. Utbildningen uppges också vara ett bra sätt att rekrytera/knyta till sig färdigutbildade läkare. Södra sundet har för närvarande inga läkare under utbildning medan centrum har två ST-läkare. Ankaret har två AT- och tre ST-läkare.

11 REV38 11(16) Distriktssköterskemottagning Distriktssköterskorna utför exempelvis blodtrycksmätning, förebyggande hälsovård, läkemedelsadministrering såsom injektion, infusion och vaccinationer, kontinensmottagning, rådgivning gällande livsstilsfaktorer, sårvård, resevaccination och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar. Särskild mottagning för astma-kol, barnavårdscentral och barnmorskemottagning samt mottagning hos diabetessköterska (se vidare avsnitt 6.3.1) är normalt förekommande. Vid Ankaret i Örnsköldsvik har en sjuksköterskeledd infektionsmottagning (SIM-mottagning) inrättats. Här uppges goda resultat ha nåtts med ett minskat behov av läkarinsatser. Metoden nyttjas också vid de andra hälsocentralerna. Paramedicin Inom paramedicinen återfinns koordinatorer som samordnar terapiinsatser för patienterna inom hälsocentralen och har kontakter med andra aktörer ex. försäkringskassa, arbetsförmedling och företagshälsovård. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter räknas till den paramedicinska professionen medan paramedicinska team ofta också innefattar dietister, kuratorer och psykologer, dvs den psykosociala vården. Arbetsterapeut och sjukgymnast för hälsocentralen Centrum delas med hälsocentralen Gilleberget och finns i en annan byggnad. Verksamhetschefen menar att arrangemanget fungerar men att en bättre insyn i verksamheten vore att föredra. Psykosocial vård Inom ramen för den psykosociala vården arbetar kuratorer med kristillstånd/ traumatisering i samband med t ex sjukdom, sorg, misshandel och övergrepp, lätta och medelsvåra tillstånd av depression, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter, stressrelaterade sjukdomstillstånd, psykosomatiska tillstånd och psykosocial problematik som leder till ohälsa samt livsstilsrelaterade problem. Psykologmottagning sker efter remiss från allmänläkare och inriktas mot besvär till följd av ångest, depression, utmattningsreaktioner, stress, smärttillstånd eller olika fobier. De tre granskade hälsocentralerna har alla en särskild organisering kring patienter med psykosociala problem. I vår granskning pekar särskilt hälsocentralen Centrum på behov av betydande insatser för patienter med drogmissbruk. Efter att ha provat sig fram menar man sig ha funnit en fungerande strategi med en medarbetare som har särskild erfarenhet av terapeutiska samtal. Behovet av kvalificerade psykolog och/eller läkarinsatser har minskat. Provtagning Provtagning för den egna verksamheten återfinns vid alla tre hälsocentraler medan denna verksamhet vid Södra Sundet också betjänar den specialiserade vårdens patienter. Verksamhetschefen uttrycker en viss oro för att patienter ibland upplever långa väntetider.

12 REV38 12(16) Anpassning till patientflöde För samtliga hälsocentraler gäller att man anpassar verksamhetens innehåll efter hur patientflödet varierar över veckan. Särskilt måndag och tisdag är behovet av telefonpassning mycket större än för veckans övriga dagar, med fler sköterskor avdelade för att ta emot samtal. I övrigt har erfarenheten visat vissa återkommande mönster för behov av olika typer av vård, vid Centrum i Sundsvall vet man exempelvis när besökare med missbruksproblem blir mer frekventa. Alla har också ansvar för organisering av primärvårdsjour. I denna bistår övrig offentlig och privat primärvård med bemanningen. Kommentar I Landstingsplan , avsnitt 7.1.1, 7.1.3, anges på ett övergripande plan primärvårdens uppdrag. Den organisering av granskade hälsocentraler som ovan redovisas är inte uttömmande, främst genom att den faktiska organiseringen inte är identisk mellan olika hälsocentraler. Över tid har verksamheten utvecklats och anpassats efter lokala behov, kompetenser osv. Storleken, antalet listade, avgör också i vilken mån specialiseringar (särskild mottagning) motiveras. Vi noterar likväl att det finns en god överensstämmelse mellan de övergripande uppdragen enligt Landstingsplanen och de särskilt inriktade mottagningar och team som utvecklats. Vi noterar att hälsocentralerna strävar efter att, där så är möjligt, engagera läkare med andra specialistkompetenser än allmänläkarens. Geriatrisk kompetens torde efterfrågas främst med anledning av den stora andelen äldre i behov av vård. Vi kan inte bedöma i vad mån fler specialistkompetenser motiveras av en effektivare remisshantering men hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, för att tillförsäkra en smidig remisshantering Organisering av diabetesvård Till en god diabetesbehandling hör bland annat att blodsockernivån ska hållas på en så normal nivå som möjligt. På längre sikt leder höga blodsockernivåer till ökad risk för komplikationer. Primärvården har det huvudsakliga ansvaret för uppföljning av patienter med diabetes typ 2. Öppna jämförelser listar hur landstingens primärvård lyckas med kontrollen av blodsocker för diabetespatienter. Den indikator som används betecknas HbA1c 10 med målnivån lägre än 52 mmol/mol. I länet uppnås målvärdet för 46,9% av diabetespatienterna, vilket är något lägre än medeltalet för riket (49,6%). Variationen över landet ligger mellan 37,3% på Gotland och 55,1% i Västra Götaland. I Öpp- 10 HbA1c är en form av hemoglobin, det vill säga det järnhaltiga protein som ger blodet dess röda färg. HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som ger ett mått på hur blodsockerhalten har legat två till tre månader innan provtagningen.

13 REV38 13(16) na jämförelser anges samtidigt att det finns en negativ trend i landet som helhet och att strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor och en mer aktiv läkemedelsbehandling bör övervägas. Risken för hjärt- kärlsjukdom är två till tre gånger högre för personer med diabetes än hos andra. En nationell uppföljning görs därför också över andelen diabetiker som har förhöjt blodtryck 11, det målvärde som definierats innebär ett blodtryck som får vara högst 130/80 mm Hg. Vid mätningar i mars 2013 nådde 20,9% av typ 2 diabetiker i Västernorrland målvärdet, att jämföra med medelvärdet 23,8% i riket. Medelvärdet för det systoliska trycket är detsamma som för hela landet, 135 mm Hg. Ett stort antal landsting ligger inom ett relativt snävt intervall kring medelvärdet medan man i Östergötland och Västra Götaland når 30%. I Norrbotten och Blekinge nås målnivån av endast 15-17%. Alla tre verksamhetschefer uppger att diabetespatienter får en uppföljning som är mer strikt än vad som gäller för patienter med kroniska sjukdomar i allmänhet. Anledningen till det är en väl känd progression för sjukdomen, särskilt om vården eftersätts samt de allvarliga följdsjukdomarna. Patienterna följs extra noga och om patienten inte kommer/missar en kallelse till återbesök tas ny kontakt med ny tidsbokning. Vid Centrum och Ankaret finns två diabetessköterskor som arbetar 75%. Vid Södra sundet arbetar en sköterska med diabetespatienterna. Varje läkare vid södra sundet har ansvar för sin andel av patienterna medan såväl Centrum som Ankaret har engagerat en pensionerad allmänläkare med specialintresse för diabetesvård en dag per vecka (Ankaret två dgr/vecka oktober-mars), förutom att övriga läkare har listade diabetiker. Vid hälsocentralen Centrum har ett särskilt stöd för diabetessköterskorna ordnats med hjälp av den pensionerade läkaren för samtal omkring vården och planering av densamma. Kommentar Under 2011 fastställdes i landstinget planen Ett Friskare Västernorrland, en långsiktig plan för för att minska insjuknandet i bl a diabetes, med åtföljande uppdrag att fastställa behandlingslinje. Läkemedelskommittens expertgrupp Diabetes utgav i juni 2013 Terapiråd Diabetes och under hösten 2013 har, inom ramen för fempunktsprogrammet, en utvecklingsgrupp fått i uppdrag att kvalitetssäkra vårdprocessen för diabetesvård (omfattande hela vårdkedjan). Vi noterar att det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och att verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Av diabetesuppföljning, primärvård i Öppna jämförelser framgår att landstinget Västernorrland nästan, men inte riktigt, når upp till medelvärden för riket. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation. 11 Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges alltid med två tal, först övertrycket - det systoliska, därefter undertrycket - det diastoliska.

14 REV38 14(16) 6.4 Kontaktformer för olika professioner I tabellen nedan återges hur olika yrkesgrupper vid hälsocentralerna klassificerat sina patientmöten, helåret Tabell 6 Kontaktformer, andel i % Totalt Mottagning Hembesök Telefon Brev antal Läkare Centrum 86,5 0,2 12,4 0, Sö Sundet 82,1 3,5 13,9 0, Ankaret 52,7 18,4 2,1 26, Dssk Centrum 65,6 22,1 12,3 0, Sö Sundet 56,7 33,4 9,7 0, Ankaret 65,8 16,2 13,8 4, Barnmorska Centrum 97,5 0,0 2,5 0, Sö Sundet 92,9 0,1 6,8 0, Ankaret 96,4 0,0 3,6 0, Psykolog Centrum 92,8 0,9 4,6 0,0 587 Sö Sundet 77,4 1,8 15,5 0,0 328 Ankaret 96,3 0,8 0,2 0, Dietist Centrum 61,3 0,2 34,4 3,9 892 Sö Sundet 42,1 0,4 52,9 4,6 259 Ankaret 47,3 0,4 52,2 0,0 226 Källa: Vesta, landstingets system för verksamhetsstatistik Hälsocentralerna Centrum och Södra sundet uppvisar ett, i stort likartat, mönster för läkarbesök. Ankaret skiljer sig markant från övriga två. Den relativt stora mängden hembesök torde bero på ansvaret för många äldreboenden i Örnsköldsvik. Brevkontakterna förbryllade i förstone men visar sig kunna förklaras av att Ankaret kodat receptförskrivning som brevkontakt medan Centrum och Södra sundet kopplat recept till mottagning. Distriktssköterskor och barnmorskor har relativt likartade patientkontakter med något högre andel hembesök för distriktssköterskorna vid Södra sundet. Av tabellen framgår att distriktssköterskorna vid Centrum och Södra sundet har ca 20% fler patientkontakter än läkarna, medan Ankaret har fler läkarkontakter. Psykologkontakter vid Södra sundet sker i betydligt högre grad per telefon än vid de andra hälsocentralerna.

15 REV38 15(16) Kommentar Variationer i typ av patientkontakter mellan de granskade hälsocentralerna, torde kunna bero såväl på medvetna val av arbetssätt som på utveckling av lokala kulturer över tid, utan att det kan ställas mot någon vedertagen måttstock. 6.4 Utrustning och lokaler Verksamhetscheferna vid samtliga hälsocentraler är i stort sett nöjda med lokaler och utrustning. Det föreligger dock relativt stora skillnader i lokalhyra. En ständig anpassning eftersträvas för att minska lokalytor och därmed kostnader. Den fysiska utrustningen uppges också vara adekvat medan utrustning i form av ITsystem för vårdutveckling upplevs vara, i bästa fall icke-intuitiva och ofta leda till stress. 7 Revisionella bedömningar Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök (nybesök) som telefontillgänglighet sedan en tidigare utförd granskning år Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har inte tillsett att primärvården helt uppfyller vårdgarantins mål ifråga om läkarbesök och telefonmottagning. Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. Under granskningen har misstankar framförts om att avtalade bemanningsföretag ibland medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån. Det bör föranleda FPTN att ombesörja en utredning av förekomsten och eventuellt tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vad gäller distriktssköterskor och andra specialistsjuksköterskor, så har hälsocentralerna ännu inte upplevt några stora svårigheter att besätta tjänsterna. Oro har uttryckts för att kommande pensionsavgångar kan komma att medföra problem med rekryteringen. Vi menar att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. Vi noterar att hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, i avsikt att tillförsäkra en smidig remisshantering.

16 REV38 16(16) Det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Av Öppna jämförelser primärvård framgår att Landstinget Västernorrland nästan, men inte riktigt, når upp till medelvärden för riket. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation. Vi har noterat att landstinget har igångsatt ett aktivt arbete för att förbättra diabetesvården, bland annat genom att prioritera en kvalitetssäkring av vårdprocessen. Härnösand Certifierad kommunal revisor

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Mätning av läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral för rapportering till "Väntetider i vården".

Mätning av läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral för rapportering till Väntetider i vården. INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING En överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om införande av en nationell vårdgaranti och en fortsatt satsning på en förbättrad tillgänglighet trädde i kraft 2005.

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor

Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-13 15REV80 2(9) Sammanfattning Övergripanden syfte/revisionsfråga är att granska och

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs Kvalitetsbokslut 2011 VC Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och

Läs mer

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Rapport nr 10/2015 November 2015 Jonas Hansson, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 53:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Vårdgarantin. Landstingets ledningskontor

Vårdgarantin. Landstingets ledningskontor Vårdgarantin Vårdgarantin reglerar inte om vård ska ges eller vilken vård som kan komma i fråga Garantin reglerar endast inom vilka tidsgränser man ska erbjudas den vård, som behörig vårdpersonal beslutat

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~"'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS lj~"'in ge l 1, B / AtARNA { 't Läkarbemanning i Primärvården LS 130325 I ~. B ujn. slinget I PALARNA l I M} \. Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Primärvårdens organisering och bemanning

Primärvårdens organisering och bemanning Primärvårdens organisering och bemanning Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2016-02-10 14REV70 2(15) Sammanfattning Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget, Folkhälso-, primärvårdsoch

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 10 2008-06-19 Vårdgarantin kräver kunskap och ledning Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 10 2008-06-19 1 Rapportens innehåll Sammanfattning av läget 3

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Mariefred 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Ekensberg Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Ekensberg Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Ekensberg Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

Granskning av sjukresor

Granskning av sjukresor Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer