Granskning av tre hälsocentraler. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av tre hälsocentraler. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret"

Transkript

1 Granskning av tre hälsocentraler Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER

2 REV38 2(16) Sammanfattning De omstruktureringar som genomfördes vid sjukhusen under grundades bland aannat på oförändrade eller minskade patientströmmar in till akutmottagningarna (i samverkan med primärvården). Utvecklingen har dock varit den motsatta med allt fler akut sökande. Syftet med granskningen är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) säkerställt att hälsocentralerna har en ändamålsenlig organisation för att möta patienter/patientströmmar. Hälsocentralerna Ankaret i Örnsköldsvik, Södra sundet i Härnösand och Centrum i Sundsvall granskas. De frågor som avses besvaras är: - Har hälsocentralerna ett effektivt patientomhändertagande (tillgänglighet)? - Har hälsocentralerna en tillfredsställande bemanning? - Hur är diabetesvården organiserad? Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök som telefontillgänglighet sedan en tidigare utförd granskning år Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet. FPTN har inte tillsett att primärvården helt uppfyller vårdgarantins mål ifråga om läkarbesök och telefonmottagning. Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. Misstankar har framförts om att avtalade bemanningsföretag medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån. Det bör föranleda FPTN att ombesörja en utredning av förekomsten och eventuellt tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vad gäller distriktssköterskor och andra specialistsjuksöterskor så har hälsocentralerna ännu inte upplevt några stora svårigheter att besätta tjänsterna. Oro har uttryckts för att kommande pensionsavgångar kan komma att medföra problem med rekryteringen. Vi menar att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. Vi noterar att hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, för att tillförsäkra en smidig remisshantering. Det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation.

3 REV38 3(16) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 4 3 Revisionskriterier 4 4 Metod 4 5 Nationell uppföljning Förtroende för vården Tillgänglighet läkarbesök Tillgänglighet per telefon 6 6 Resultat av granskningen Listning Bemanning Organisering av verksamheten vid hälsocentralerna Organisering av diabetesvård Kontaktformer för olika professioner Utrustning och lokaler 15 7 Revisionella bedömningar 15

4 REV38 4(16) 1 Bakgrund De omstruktureringar som genomförts vid sjukhusen under har grundats bland annat på oförändrade eller minskade patientströmmar in till akutmottagningarna (i samverkan med primärvården). Utvecklingen har dock varit den motsatta med allt fler akut sökande. En fråga i detta sammanhang är hur primärvården 1 arbetar för att möta krav på tillgänglighet, god mottagning och vård. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) säkerställt att hälsocentralerna har en ändamålsenlig organisation för att möta patienter/patientströmmar. Hälsocentralerna Ankaret i Örnsköldsvik, Södra sundet i Härnösand och Centrum i Sundsvall granskas och jämförs med avseende på tillgänglighet, listning, bemanning, verksamhetens organisering etc. Revisionsfrågor: - Har hälsocentralerna ett effektivt patientomhändertagande (tillgänglighet)? - Har hälsocentralerna en tillfredsställande bemanning? - Hur är diabetesvården organiserad? Granskningen avgränsas till tre större hälsocentraler och avser verksamhetens organisering. Den valda ansatsen - att undersöka organisering och tillgänglighet till vården - ger inte underlag för bedömningar av vårdens kvalitet. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis. Granskningens revisionskriterier utgörs huvudsakligen av: Kommunallag, Hälsooch sjukvårdslag, Patientsäkerhetslag, Socialstyrelsens föreskrifter. Landstingsplan, anvisningar, terapiråd och utvecklingsprocesser inom landstinget nyttjas för att ytterligare belysa områden för granskningen. 4 Metod Granskningen genomförs med stöd av dokumentstudier samt intervjuer med primärvårdsdirektör och verksamhetschefer vid de tre hälsocentralerna. Frågor kring diabetesvårdens organisering ställs i ett deskriptivt syfte i avsikt att lämna kunskaper för en senare hearing i ämnet diabetesvård. 1 Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. (Hälso- och sjukvårdslag 1982:763)

5 REV38 5(16) 5 Nationell uppföljning 5.1 Förtroende för vården I Öppna jämförelser 2 presenteras befolkningens förtroende för vårdcentraler eller motsvarande. Indikatorn visar andelen som uppgett sig ha olika grad av förtroende för vården på vårdcentral av totalt antal som svarat. Tabell 1 Förtroende för vårdcentraler/hälsocentraler, andel tillfrågade i % Riket LVN 3 VLL 4 JLL 5 NLL 6 Stort/ganska stort Varken eller Litet Not: Bearbetning av Öppna jämförelser 2013, Diagram 26 I riket som helhet har 66 procent mycket eller ganska stort förtroende, med en variation mellan landstingen från 62 till 74 procent. Av tabellen framgår att siffrorna för landstingen i norr återfinns på den undre halvan eller till och med lägsta fjärdedelen bland landsting i Sverige. I Hallands och Jönköpings läns landsting anger 90-95% avbefolkningen högt förtroende för vårdcentralerna. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentraler eller motsvarande. Skillnader noteras även mellan olika åldersgrupper. De som är 70 år och äldre har störst förtroende för sitt landstings vårdcentraler. Det framgår också att män genomsnittligt sett har 3-4% större förtroende än kvinnor. 5.2 Tillgänglighet läkarbesök Hälso- och sjukvårdslagen (1983:763) 3, föreskriver angående tillgänglighet att: Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget vårdgaranti. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får 1. kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti), 2. besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti) Tillgänglighet avser tidsrelaterad tillgänglighet. Garantin reglerar inom vilka tidsgränser en patient ska erbjudas den vård, som behörig vårdpersonal fattat ett beslut om i samråd med patienten, efter genomförd utredning och prioritering. Patientens kontakt med primärvården ska ske samma dag. Ett beslutat nybesök till läkare i primärvården ska ske inom högst sju dagar. (Ett besök inom den planerade specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar efter datum för beslut. En beslutad behandling ska erbjudas inom ytterligare högst 90 dagar efter beslutsdatum.) 2 Öppna jämförelser 2013, Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen och SKL 3 Landstinget Västernorrland 4 Västerbottens läns landsting 5 Jämtlands läns landsting 6 Norrbottens läns landsting

6 REV38 6(16) Tillgänglighet i primärvården granskades av revisorerna år I den mätning som redovisades från hösten 2008, av läkartillgänglighet inom sju dagar, hamnade Västernorrland i den tredjedel av landsting som hade den lägsta graden av uppfyllelse. Det fanns en betydande variation bland vårdcentralerna men samtidigt visade utvecklingen på en förbättring i jämförelse med föregående år. Av uppgifter i Öppna jämförelser visas att primärvården i Västernorrland flyttat fram sina positioner och är nummer tre bland landstingen i Sverige med en måluppfyllelse om 97,5%. Nära 70% fick träffa en läkare samma dag i Västernorrland och ytterligare ca 16% inom 1-3 dagar. Landstinget visar, trots detta, en liten försämring i förhållande till mätning år I genomsnitt fick ca 93 % i hela landet läkarbesök inom vårdgarantin. Såväl Norrbotten som Västerbotten och Jämtland hamnade på den undre halvan: 92,2, 92,2 respektive 92,5%. I tabellen nedan återges värden för de tre granskade hälsocentralerna. Materialet är hämtat från landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården, som i sin tur utgör källmaterial för Öppna jämförelser i denna del. Tabell Tillgänglighet våren 2013: nybesök till läkare, andel i % Totalt Dag Centrum Södra sundet Ankaret Offentl primärvård Privat primärvår Not: Landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården Två av hälsocentralerna uppfyller i mars 2013 vårdgarantin med läkartid för samtliga sökande inom sju dagar. Södra sundet når inte målet men är något bättre än riksgenomsnittet. En kontroll med mätningar bakåt i tiden visar en viss variation för Centrum och Södra sundet medan hälsocentralen Ankaret når målet vid så gott som alla mätningar sedan våren Landstingets hälsocentraler och de privata utförarna visar totalt sett samma grad av måluppfyllelse. 5.3 Tillgänglighet per telefon Telefontillgängligheten mäts två gånger per år, mars och oktober. Indikatorn visar andelen besvarade samtal, enligt vårdgarantins intention. Mätningen visade en variation mellan landstingen från 78 till 99 procent besvarade samtal. Återigen visade Västernorrland bland de bästa värdena med 97,5% besvarade samtal och en 7 Primärvårdens tillgänglighet för befolkning och patienter. Revisionsrapport LVN i mars Jan-Erik Vuolo, Öhrlings/PWC. 8 Öppna jämförelser, sid 63, diagram och text, mätningar i mars 2013.

7 REV38 7(16) liten förbättring från Norrbotten hamnade nära medelvärdet för riket med 91,5% medan Västerbotten och Jämtland hade bland de tre lägsta svarsfrekvenserna. Tabell Tillgänglighet våren 2013 och hösten telefon samma dag i % Centrum Södra sundet Ankaret Off primärv Priv primärv År År Not: Landstingens gemensamma databas - Väntetider i vården Telefontillgängligheten varierar i högre grad än läkarbesöken bland de tre granskade hälsocentralerna. Centrum och Södra sundet torde ha bland de lägre värdena av samtliga primärvårdsinrättningar med hänsyn till de höga totala jämförelsetalen. Variationen över tid är betydande för hälsocentralen Centrum som våren 2011 visade 97% tillgänglighet medan värdet våren 2012 var 55%. Södra sundet har sedan hösten 2010 pendlat mellan 89% och 92%. Kommentar Vårdgarantin är ett av de mål som fastställts i Landstingsplan FPTN åtar sig att uppfylla målet till 100%. Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök som telefontillgänglighet sedan den år 2008 genomförda granskningen. Riktade statsbidrag hade redan då fått genomslag med förbättringar från 2007 till Data från öppna jämförelser visar att Västernorrland under senare år uppfyller vårdgarantin bättre än tre fjärdedelar av landsting och regioner. Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet och i synnerhet att över tid upprätthålla en hög telefontillgänglighet. 6 Resultat av granskningen 6.1 Listning Figur Antal listade personer Månad Södra S Centrum Ankaret

8 REV38 8(16) Av Figur1 framgår storleksförhållandena mellan de granskade hälsocentralerna. Ankaret är störst med ca listade, Centrum hade i början och slutet av året ca medan Södra sundet minskat från ca till ca listade. Det genomsnittliga antalet listade vid hälsocentraler i Västernorrland är ca Figur 2 Listning över året, index Index Södra S Centrum Ankaret Månad Förändring över året beskrivs tydligare i Figur 2. Hälsocentralen Ankaret ligger på en stabil nivå medan Södra sundet har en vikande trend. Orsaken torde vara såväl en minskande befolkning som konkurrens från privata utförare. För hälsocentralen Centrum i Sundsvall sker en markant ökning av antalet listade vid halvårsskiftet till följd av nedläggning av konkurrerande vårdcentral. 6.2 Bemanning I Hälso- och sjukvårdslagen, 2e respektive 5, 2 st. anges: Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Landstinget ska organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (min kursivering) I tabeller och text nedan redovisas bemanningssituationen för läkare och distriktssköterskor vid de tre granskade hälsocentralerna. Tabell 4 Bemanning - läkare och distriktssköterskor Läkare Vikariat o Distrikts- Diabetes- Budget Ordinarie stafett sköterska sköterska Centrum 9 4 2,25-3, ,5 Södra sundet 7 2,3 2,8-3,8 11 (10)* 1 Ankaret 9, ,5 Not: Diabetessköterskor utgör en delmängd av distriktssköterskor. * varav primärvårdsjour 1,5 Dssk

9 REV38 9(16) Hälsocentralscheferna menar generellt sett att det är problematiskt att upprätthålla verksamheten med så få fast anställda läkare. Alla uttrycker samtidigt att man lyckas relativt väl med att fånga läkare på längre vikariat, längre än en månad och upp till två år. Behovet av kortare stafetter är ofrånkomligt och, framförs det, tillgången till stafettläkare är avgörande för att möta patienttillströmningen. Stafettläkarna kan åläggas en högre produktion än fasta läkare. De kommer exempelvis inte ifråga för fortbildning, deltar inte i arbetsplatsträffar/verksamhetsplanering, har ej semester eller sjukfrånvaro. Ingen av verksamhetscheferna anser att det föreligger något akut hot mot patientsäkerheten eller att man inte ska klara av verksamheten. Ett problem som tilltagit på senare tid anges vara att de läkarbemanningsföretag som landstinget har avtal med allt oftare inte kan tillgodose stafettbehoven. En misstanke framförs om att företagen medvetet avstår förmedling för att höja prisnivån. Tabell 5 Listade per läkare Läkare i budget faktisk bemanning Centrum Södra sundet Ankaret Hälsocentralerna har en budgeterad läkartäthet om 1700 till 1780 listade per läkare räknat på medeltalet listade under året. Den mer relevanta siffran, dvs hur många läkare som finns i tjänst resulterar i ca 2300 (Ankaret och Södra sundet) till 2500 (Centrum) per läkare. Den variation som anges för vikariat och stafetter beror på olika nyttjande över året. Det finns ingen central reglering av hur stor läkartätheten ska vara. En regeringsproposition från med riksdagsbeslut i november år 2000 brukar anföras i sammanhanget. I en överenskommelse om utvecklingsinsatser mellan staten och dåvarande Landstingsförbundet förutskickades ett tillskott av primärvårdsläkare som i slutet av utvecklingsperioden (i riksdagsbeslutet angiven till år 2008) beräknades ge ca 1500 listade per läkare. En kartläggning av Läkarförbundet i slutet av 2012 visade att situationen inte förbättrats sedan Variationen mellan vårdcentraler var mycket stor och endast ett landsting, Jämtland, hade i genomsnitt mindre än en läkare/1600 listade. Västernorrland hamnade som fjärde högsta med en läkare per 2236 listade. Utvecklingen var samtidigt påfallande negativ för Västernorrland: från 9:e plats bland landstingen år 1998 till 19:e plats år De tre hälsocentralerna har nästan uteslutande sköterskor med distriktssköterskekompetens. Södra sundet har en sköterska utan vidareutbildning, vilket medför en viss begränsning för delegation. Verksamhetscheferna har ännu inte upplevt några 9 Regeringens proposition 1999/2000:149 - Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården

10 REV38 10(16) stora svårigheter att besätta tjänsterna. En oro har dock uttryckts för att problem kan uppstå på sikt till följd av pensionsavgångar, eftersom medelåldern är relativt hög. Det framförs också att det för rekryteringen av distriktssköterskor och barnmorskor, är viktigt att den lokala specialistutbildningen kan säkras. Distriktssköterskorna har i många fall särskilt anvisade uppgifter vilket närmare framgår av avsnitt 6.3. Kommentar Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Sjukvårdsnämnderna har också framhållit hyrläkare som en delförklaring till stora ekonomiska underskott. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. De misstankar som framförs om att avtalade bemanningsföretag medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån bör, menar vi, föranleda Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden att ombesörja en utredning av förekomsten och tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vi menar också att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. 6.3 Organisering av verksamheten vid hälsocentralerna Läkare och sköterskor organiseras inom en mängd olika uppdrag vid hälsocentralerna såsom: Läkarmottagning Hälsocentralerna strävar efter att knyta till sig såväl generella specialistläkare i allmänmedicin som läkare med särskilt intresse/kompetens för diabetesvård och också specialister inom exempelvis geriatrik. Södra sundet har en geriatriker enagerad en dag per vecka framförallt för demensutredningar och uppföljning. Vid hälsocentralen Ankaret finns en därtill specialister inom ortopedi och pediatrik. De lokala förutsättningarna, exempelvis närheten till sjukhus samt hälsocentralens storlek, spelar stor roll för möjligheten att erbjuda flera kompetenser. En särskild fördel med tillgång till specialistkompetenser som verksamhetscheferna pekar på, är att specialistklinikernas ifrågasättande av remisser minskar. Att remisser ibland ifrågasätts tycks vara ett generellt problem. En av verksamhetscheferna uppger att det förekommit att en allmänläkare sagt upp sin anställning av detta skäl. Primärvården har också ett uppdrag att erbjuda tjänstgöring för läkare under grundutbildning, AT-läkare, och vidareutbildning till specialist, ST-läkare. Utbildningen uppges också vara ett bra sätt att rekrytera/knyta till sig färdigutbildade läkare. Södra sundet har för närvarande inga läkare under utbildning medan centrum har två ST-läkare. Ankaret har två AT- och tre ST-läkare.

11 REV38 11(16) Distriktssköterskemottagning Distriktssköterskorna utför exempelvis blodtrycksmätning, förebyggande hälsovård, läkemedelsadministrering såsom injektion, infusion och vaccinationer, kontinensmottagning, rådgivning gällande livsstilsfaktorer, sårvård, resevaccination och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar. Särskild mottagning för astma-kol, barnavårdscentral och barnmorskemottagning samt mottagning hos diabetessköterska (se vidare avsnitt 6.3.1) är normalt förekommande. Vid Ankaret i Örnsköldsvik har en sjuksköterskeledd infektionsmottagning (SIM-mottagning) inrättats. Här uppges goda resultat ha nåtts med ett minskat behov av läkarinsatser. Metoden nyttjas också vid de andra hälsocentralerna. Paramedicin Inom paramedicinen återfinns koordinatorer som samordnar terapiinsatser för patienterna inom hälsocentralen och har kontakter med andra aktörer ex. försäkringskassa, arbetsförmedling och företagshälsovård. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter räknas till den paramedicinska professionen medan paramedicinska team ofta också innefattar dietister, kuratorer och psykologer, dvs den psykosociala vården. Arbetsterapeut och sjukgymnast för hälsocentralen Centrum delas med hälsocentralen Gilleberget och finns i en annan byggnad. Verksamhetschefen menar att arrangemanget fungerar men att en bättre insyn i verksamheten vore att föredra. Psykosocial vård Inom ramen för den psykosociala vården arbetar kuratorer med kristillstånd/ traumatisering i samband med t ex sjukdom, sorg, misshandel och övergrepp, lätta och medelsvåra tillstånd av depression, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter, stressrelaterade sjukdomstillstånd, psykosomatiska tillstånd och psykosocial problematik som leder till ohälsa samt livsstilsrelaterade problem. Psykologmottagning sker efter remiss från allmänläkare och inriktas mot besvär till följd av ångest, depression, utmattningsreaktioner, stress, smärttillstånd eller olika fobier. De tre granskade hälsocentralerna har alla en särskild organisering kring patienter med psykosociala problem. I vår granskning pekar särskilt hälsocentralen Centrum på behov av betydande insatser för patienter med drogmissbruk. Efter att ha provat sig fram menar man sig ha funnit en fungerande strategi med en medarbetare som har särskild erfarenhet av terapeutiska samtal. Behovet av kvalificerade psykolog och/eller läkarinsatser har minskat. Provtagning Provtagning för den egna verksamheten återfinns vid alla tre hälsocentraler medan denna verksamhet vid Södra Sundet också betjänar den specialiserade vårdens patienter. Verksamhetschefen uttrycker en viss oro för att patienter ibland upplever långa väntetider.

12 REV38 12(16) Anpassning till patientflöde För samtliga hälsocentraler gäller att man anpassar verksamhetens innehåll efter hur patientflödet varierar över veckan. Särskilt måndag och tisdag är behovet av telefonpassning mycket större än för veckans övriga dagar, med fler sköterskor avdelade för att ta emot samtal. I övrigt har erfarenheten visat vissa återkommande mönster för behov av olika typer av vård, vid Centrum i Sundsvall vet man exempelvis när besökare med missbruksproblem blir mer frekventa. Alla har också ansvar för organisering av primärvårdsjour. I denna bistår övrig offentlig och privat primärvård med bemanningen. Kommentar I Landstingsplan , avsnitt 7.1.1, 7.1.3, anges på ett övergripande plan primärvårdens uppdrag. Den organisering av granskade hälsocentraler som ovan redovisas är inte uttömmande, främst genom att den faktiska organiseringen inte är identisk mellan olika hälsocentraler. Över tid har verksamheten utvecklats och anpassats efter lokala behov, kompetenser osv. Storleken, antalet listade, avgör också i vilken mån specialiseringar (särskild mottagning) motiveras. Vi noterar likväl att det finns en god överensstämmelse mellan de övergripande uppdragen enligt Landstingsplanen och de särskilt inriktade mottagningar och team som utvecklats. Vi noterar att hälsocentralerna strävar efter att, där så är möjligt, engagera läkare med andra specialistkompetenser än allmänläkarens. Geriatrisk kompetens torde efterfrågas främst med anledning av den stora andelen äldre i behov av vård. Vi kan inte bedöma i vad mån fler specialistkompetenser motiveras av en effektivare remisshantering men hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, för att tillförsäkra en smidig remisshantering Organisering av diabetesvård Till en god diabetesbehandling hör bland annat att blodsockernivån ska hållas på en så normal nivå som möjligt. På längre sikt leder höga blodsockernivåer till ökad risk för komplikationer. Primärvården har det huvudsakliga ansvaret för uppföljning av patienter med diabetes typ 2. Öppna jämförelser listar hur landstingens primärvård lyckas med kontrollen av blodsocker för diabetespatienter. Den indikator som används betecknas HbA1c 10 med målnivån lägre än 52 mmol/mol. I länet uppnås målvärdet för 46,9% av diabetespatienterna, vilket är något lägre än medeltalet för riket (49,6%). Variationen över landet ligger mellan 37,3% på Gotland och 55,1% i Västra Götaland. I Öpp- 10 HbA1c är en form av hemoglobin, det vill säga det järnhaltiga protein som ger blodet dess röda färg. HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som ger ett mått på hur blodsockerhalten har legat två till tre månader innan provtagningen.

13 REV38 13(16) na jämförelser anges samtidigt att det finns en negativ trend i landet som helhet och att strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor och en mer aktiv läkemedelsbehandling bör övervägas. Risken för hjärt- kärlsjukdom är två till tre gånger högre för personer med diabetes än hos andra. En nationell uppföljning görs därför också över andelen diabetiker som har förhöjt blodtryck 11, det målvärde som definierats innebär ett blodtryck som får vara högst 130/80 mm Hg. Vid mätningar i mars 2013 nådde 20,9% av typ 2 diabetiker i Västernorrland målvärdet, att jämföra med medelvärdet 23,8% i riket. Medelvärdet för det systoliska trycket är detsamma som för hela landet, 135 mm Hg. Ett stort antal landsting ligger inom ett relativt snävt intervall kring medelvärdet medan man i Östergötland och Västra Götaland når 30%. I Norrbotten och Blekinge nås målnivån av endast 15-17%. Alla tre verksamhetschefer uppger att diabetespatienter får en uppföljning som är mer strikt än vad som gäller för patienter med kroniska sjukdomar i allmänhet. Anledningen till det är en väl känd progression för sjukdomen, särskilt om vården eftersätts samt de allvarliga följdsjukdomarna. Patienterna följs extra noga och om patienten inte kommer/missar en kallelse till återbesök tas ny kontakt med ny tidsbokning. Vid Centrum och Ankaret finns två diabetessköterskor som arbetar 75%. Vid Södra sundet arbetar en sköterska med diabetespatienterna. Varje läkare vid södra sundet har ansvar för sin andel av patienterna medan såväl Centrum som Ankaret har engagerat en pensionerad allmänläkare med specialintresse för diabetesvård en dag per vecka (Ankaret två dgr/vecka oktober-mars), förutom att övriga läkare har listade diabetiker. Vid hälsocentralen Centrum har ett särskilt stöd för diabetessköterskorna ordnats med hjälp av den pensionerade läkaren för samtal omkring vården och planering av densamma. Kommentar Under 2011 fastställdes i landstinget planen Ett Friskare Västernorrland, en långsiktig plan för för att minska insjuknandet i bl a diabetes, med åtföljande uppdrag att fastställa behandlingslinje. Läkemedelskommittens expertgrupp Diabetes utgav i juni 2013 Terapiråd Diabetes och under hösten 2013 har, inom ramen för fempunktsprogrammet, en utvecklingsgrupp fått i uppdrag att kvalitetssäkra vårdprocessen för diabetesvård (omfattande hela vårdkedjan). Vi noterar att det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och att verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Av diabetesuppföljning, primärvård i Öppna jämförelser framgår att landstinget Västernorrland nästan, men inte riktigt, når upp till medelvärden för riket. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation. 11 Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges alltid med två tal, först övertrycket - det systoliska, därefter undertrycket - det diastoliska.

14 REV38 14(16) 6.4 Kontaktformer för olika professioner I tabellen nedan återges hur olika yrkesgrupper vid hälsocentralerna klassificerat sina patientmöten, helåret Tabell 6 Kontaktformer, andel i % Totalt Mottagning Hembesök Telefon Brev antal Läkare Centrum 86,5 0,2 12,4 0, Sö Sundet 82,1 3,5 13,9 0, Ankaret 52,7 18,4 2,1 26, Dssk Centrum 65,6 22,1 12,3 0, Sö Sundet 56,7 33,4 9,7 0, Ankaret 65,8 16,2 13,8 4, Barnmorska Centrum 97,5 0,0 2,5 0, Sö Sundet 92,9 0,1 6,8 0, Ankaret 96,4 0,0 3,6 0, Psykolog Centrum 92,8 0,9 4,6 0,0 587 Sö Sundet 77,4 1,8 15,5 0,0 328 Ankaret 96,3 0,8 0,2 0, Dietist Centrum 61,3 0,2 34,4 3,9 892 Sö Sundet 42,1 0,4 52,9 4,6 259 Ankaret 47,3 0,4 52,2 0,0 226 Källa: Vesta, landstingets system för verksamhetsstatistik Hälsocentralerna Centrum och Södra sundet uppvisar ett, i stort likartat, mönster för läkarbesök. Ankaret skiljer sig markant från övriga två. Den relativt stora mängden hembesök torde bero på ansvaret för många äldreboenden i Örnsköldsvik. Brevkontakterna förbryllade i förstone men visar sig kunna förklaras av att Ankaret kodat receptförskrivning som brevkontakt medan Centrum och Södra sundet kopplat recept till mottagning. Distriktssköterskor och barnmorskor har relativt likartade patientkontakter med något högre andel hembesök för distriktssköterskorna vid Södra sundet. Av tabellen framgår att distriktssköterskorna vid Centrum och Södra sundet har ca 20% fler patientkontakter än läkarna, medan Ankaret har fler läkarkontakter. Psykologkontakter vid Södra sundet sker i betydligt högre grad per telefon än vid de andra hälsocentralerna.

15 REV38 15(16) Kommentar Variationer i typ av patientkontakter mellan de granskade hälsocentralerna, torde kunna bero såväl på medvetna val av arbetssätt som på utveckling av lokala kulturer över tid, utan att det kan ställas mot någon vedertagen måttstock. 6.4 Utrustning och lokaler Verksamhetscheferna vid samtliga hälsocentraler är i stort sett nöjda med lokaler och utrustning. Det föreligger dock relativt stora skillnader i lokalhyra. En ständig anpassning eftersträvas för att minska lokalytor och därmed kostnader. Den fysiska utrustningen uppges också vara adekvat medan utrustning i form av ITsystem för vårdutveckling upplevs vara, i bästa fall icke-intuitiva och ofta leda till stress. 7 Revisionella bedömningar Primärvården i Västernorrland har väsentligt förbättrat tillgängligheten för såväl läkarbesök (nybesök) som telefontillgänglighet sedan en tidigare utförd granskning år Det återstår samtidigt en del att åtgärda för att nå målet. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har inte tillsett att primärvården helt uppfyller vårdgarantins mål ifråga om läkarbesök och telefonmottagning. Revisorerna har i flera granskningar påvisat den betydande användningen av hyrläkare/stafetter. Vi konstaterar att verksamhetscheferna vid de granskade hälsocentralerna visserligen ser en osäkerhet i ett ständigt behov av stafettläkare men att man menar sig klara vårdproduktionen på ett tillfredsställande sätt. Under granskningen har misstankar framförts om att avtalade bemanningsföretag ibland medvetet avböjer avrop för att höja prisnivån. Det bör föranleda FPTN att ombesörja en utredning av förekomsten och eventuellt tillse att ytterligare fokus läggs på upphandling av avtal med läkarbemanningsföretag. Vad gäller distriktssköterskor och andra specialistsjuksköterskor, så har hälsocentralerna ännu inte upplevt några stora svårigheter att besätta tjänsterna. Oro har uttryckts för att kommande pensionsavgångar kan komma att medföra problem med rekryteringen. Vi menar att det är viktigt att nämnden bevakar och gör framställningar till utbildningsanordnare för att trygga specialistutbildning/fortbildning för sjuksköterskor. Vi noterar att hälsocentralscheferna har upplevt att remisser till specialistkliniker ifrågasätts. Vi har i denna granskning inte undersökt specialistklinikernas syn på remisser från primärvården. Vi menar att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, närmare bör undersöka hur primärvård respektive sjukhuskliniker ser på remissernas kvalitet, i avsikt att tillförsäkra en smidig remisshantering.

16 REV38 16(16) Det finns en genomtänkt organisering för diabetesvården vid de tre granskade hälsocentralerna och verksamhetscheferna menar att diabetespatienterna får en strikt uppföljning med kontroll av att planerade besök och återbesök genomförs. Av Öppna jämförelser primärvård framgår att Landstinget Västernorrland nästan, men inte riktigt, når upp till medelvärden för riket. Den deskriptiva ansatsen i genomgången av diabetesvården ger inte underlag för någon bedömning eller rekommendation. Vi har noterat att landstinget har igångsatt ett aktivt arbete för att förbättra diabetesvården, bland annat genom att prioritera en kvalitetssäkring av vårdprocessen. Härnösand Certifierad kommunal revisor

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014 Vårt dnr 14/0130 2014-01-13 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Landstingens kanslier, Region Gotland, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen Patientavgifter

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården RAPPORT Kontinuitet inom primärvården INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sid 1 INLEDNING...sid 3 BaKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING...sid 5 Betydelsen av kontinuitet...sid 5 Bristen på specialister i allmänmedicin...sid

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Trosa Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer