Njaarke. renskötsel i tre årtusenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njaarke. renskötsel i tre årtusenden"

Transkript

1 Njaarke renskötsel i tre årtusenden

2 Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum är en stiftelse med säte i Östersund. I stiftelsen sitter representanter för Härjedalens sameförening, Frostviken- Hotagens sameförening, Östersunds sameförening, Same Ätnam och Samernas Riksförbund. Gaaltije arbetar på många olika sätt för att stärka och utveckla det sydsamiska kultur- och näringslivet. Trots avsaknaden av en fast finansiering har Gaaltije sedan starten 1998 etablerat sig som en stark samisk institution och fungerar ofta till exempel som remissinstans åt nationella och regionala myndigheter. Idag finansieras verksamheten till stor del med projektmedel från eu:s strukturfonder och dess medfinansiärer och i Gaaltijes regi pågår ständigt ett antal eu-projekt. Box 20. Köpmangatan Östersund Tel

3 Njaarke renskötsel i tre årtusenden ewa ljungdahl

4 Europeiska Unionen finansiering: Länsstyrelsen Jämtlands län text: Ewa Ljungdahl foto: Kjell-Åke Aronsson, Pål Doj, Iréne Joma, Ewa Ljungdahl och Jan Persson grafisk form: Gudrun Jonasson, tryck: Ågrens Tryckeri, Örnsköldsvik 2007 isbn

5 Innehåll Så började det 4 Dokumentationsarbete 5 Kort historik Sösjö skattefjäll Njaarke sameby 7 Arkeologisk bakgrund 11 Hur vi har jobbat 12 Fältinventering Terminologi Metallsökare c14-analys Pollenanalys Arkeologisk undersökning Resultat 20 Vad projektet har betytt för samebyn 33...och för andra samebyar Sammanfattning 34

6 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Så började det I mitten av 1990-talet började samerna i Njaarke sameby i västra Jämtland att fundera över alternativa sysselsättningar till renskötselarbetet. Att satsa på turism sågs som en möjlighet. Turism var inte främmande för samebyn eftersom Svenska Turistföreningen tidigare hade en övernattningsstuga i vistet Tjouren och turistleder passerade samebyns marker. Men den turismsatsning som planerades nu skulle ske på samebyns villkor och med samerna själva som entreprenörer. Samebyn tänkte sig i första hand småskalig jakt- och fisketurism men ville även berätta om sin historia. Men vilken historia? Vilken kunskap fanns egentligen om de egna markerna? Visst kände man till var far- och morföräldrar hade haft sina boplatser, men den äldre historien låg fördold i jorden. Ungefär samtidigt uppmärksammade renskötarna att några gamla aernieh (härdar) hade eroderat fram av renarnas tramp i ett rengärde i Tjouren. Samebyn kontaktade länsstyrelsens arkeologer som tyckte att det var lämpligt att åldersbestämma aernieh eftersom kunskapen om sydsamernas äldre historia var bristfällig även ur ett arkeologiskt perspektiv. Upptäckt och datering av aernieh visade att samebyn i allra högsta grad har en egen historia och att den historien är mycket gammal. Intresset för att dokumentera markerna var väckt! I den här skriften vill jag presentera arbete och resultat från projektet»samers markanvändning i Njaarke förr och nu«. Skriften är finansierad av länsstyrelsen i Jämtlands län. Ewa Ljungdahl Daniel Fjällberg i rengärdet i Tjouren. Inne i gärdet finns fem aernieh (härdar) från gamla kåtaplatser. 4

7 Dokumentationsarbete Som upptakt till dokumentationsarbetet träffades samebyns medlemmar och arkeologerna Kjell-Åke Aronsson och Ewa Ljungdahl från länsstyrelsen under ett par sommardagar Intresset från samebyn var stort och alla åldrar, från spädbarn till pensionärer, var representerade. Samebyn visade sina sommarvisten Tjouren och Kruanavaajja där vi gick runt och tittade på fångstgropar, gåetie-sijjieh (kåtatomter) och boernh (mjölkgropar) som var kända sedan tidigare. Vi hittade även flera aernieh (härdar) och kokgropar, fornlämningar som ingen dittills hade vetat om. Mötet mellan sameby och arkeologer blev positivt och kom att leda både till nära samarbete och varm vänskap. John Doj vid en mjölkgrop i Krönavajje

8 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Iréne Joma och Jan Persson. Under de första åren bedrevs dokumentationsarbetet på ideell grund. Samebyns medlemmar inventerade och Kjell-Åke Aronsson och Ewa Ljungdahl deltog med provtagning, granskning och rapportskrivning. Parallellt med samebyns dokumentation ingick vissa delar av Njaarkes åretruntmarker i Riksantikvarieämbetes fjällinventering 1997, 1998 och Jan Persson från samebyn deltog i fjällinventeringen tillsammans med personal från Jämtlands läns museum. Efter några säsongers inventering hade många»nya«visteplatser registrerats och några aernie (härdar) hade daterats med c14-analys. För att komma vidare i arbetet med att hitta de äldsta spåren efter tamrenskötsel var samebyns önskedröm att analysera ett antal pollenprover. Pollenanalyser från några av de äldre visteplatserna skulle kanske ge en helt ny bild av samebyns historia? 2001 sökte samebyn därför medel ur eu:s strukturfonder för att finansiera fortsatt arbete. Ansökan beviljades och bedrev samebyn projektet Samers markanvändning i Njaarke förr och nu. Syftet var att spåra tidig renskötsel och söka äldre boplatser både inom och utanför samebyns åretruntmarker. Liksom under tidigare år har samebyn fältinventerat medan Kjell-Åke Aronsson och Ewa Ljungdahl har medverkat med granskning, provtagning och rapportskrivning. I projektet har även arkeolog Inger Zachrisson, tidigare docent vid Statens historiska museer i Stockholm, deltagit, främst vid bestämning av föremål. Det är samebyns ordförande Jan Persson som hela tiden har varit eldsjäl och pådrivande i projektet. Tillsammans med Iréne Joma har Jan stått för kontinuiteten i arbetet. Övriga i samebyn har deltagit i mån av tid och möjlighet. Det mesta dokumentationsarbetet har bedrivits inom samebyns åretruntmarker, men vi har även hunnit besöka några platser utanför åretruntmarkerna. Från inventering utanför samebyns åretruntmarker. Suljätten i bakgrunden. 6

9 Kort historik Sösjö skattefjäll Njaarke sameby Njaarke sameby ligger i Kalls socken i Åre kommun i nordvästra delen av Jämtland. Tidigare tillhörde området Offerdals socken och samerna räknades då till Offerdalssamerna. Kända fornlämningar Inom Njaarkes åretruntmarker finns spår efter en tidig befolkning på många ställen. Inför vatteregleringarna på 1940-talet inventerades Stora och Lilla Burvattnet och Mjölkvattnet av arkeologerna Knut Tinnberg och Sverker Jansson. Vid norra delen av Mjölkvattnet hittade de lämningar efter flera stenåldersbosättningar: På bägge sidor av Burvassåns mynning hittades avslag efter redskapstillverkning, ett förarbete till en spjutspets, några pilspetsar i kvartsit samt spån av flinta. Vid Tjourenviken norr och sydost om Fisklösåns utlopp påträffades en skrapa och avslag av flinta och kvartsit. Andra sedan länge kända fornlämningar är tre fångstgropar på näset mellan Stora och Lilla Burvattnet samt fångstgropar och en järnframställningsplats vid Jävsjöåns utlopp. Sösjö skattefjäll Det finns inte så många skriftliga källor som omnämner samer i Jämtland/Härjedalen och motsvarande område i Norge före mitten av 1600-talet. Men bristen på skrivna källor betyder inte att det inte fanns en samisk befolkning här långt tidigare! Njaarke sameby (tidigare Sösjö sameby). Mealhkanjaevrie (Stora Mjölkvattnet). 7

10 njaarke renskötsel i tre Årtusenden I Sverige måste socknarna föra jordebok över alla invånare, även den samiska befolkningen. Jämtlands län kom att tillhöra Sverige 1645 efter att ha varit en del av Norge i närmare femhundra år, och redan i den första jordeboken från Offerdals socken 1646 fanns ett tiotal skattebetalande samer i Offerdalsfjällen. De tio samerna betalade var och en skatt för ett halvt mantal. Hur många samer som egentligen fanns i Offerdalsfjällen är svårt att veta eftersom bara de som betalade skatt,»skattelapparna«, är namngivna. Men vi vet att de flesta skattelappar hade både hustru, barn och tjänstefolk så sammanlagt bör det ha rört sig om ganska många personer (Thomasson 1962). År 1695 hördes samerna från Offerdal vid tinget i Rödöns prästgård. Då var det var fortfarande tio samer som namngavs. Torkell Ohlsson brukade»södsiöö Fiell under Offerdahl«som han skattade 2,5 daler silvermynt för. Från 1718 ersattes namnen på samerna som betalade skatt med namnen på de fjäll som skatten betalades för i jordeböckerna. I jordeboken för Offerdal finns därefter Ansictsfjället, Grubbdalzfjället, Steenfjället, Ållderfjäll, Sösiöfjäll och Kåhlåsfjäll upptagna (Thomasson 1962). Ett skattefjäll var ett geografiskt avgränsat område som nyttjades av en eller flera samer eller samefamiljer som enskilt eller tillsammans skattade för området. Större delen av nuvarande Njaarke sameby ligger inom det område som utgjorde Sösjö skattefjäll. Nybyggare Det första nybygget i övre Kallbygden var gården Gånälven som togs upp Därefter dröjde det till slutet av och början av 1800-talen innan en mer utbredd kolonisation tog vid. Till exempel togs nybygget Björkede upp 1790 och Sandviken Mark odlades upp och nybyggarna nyttjade den bördiga marken långt upp mot fjällen till starrslåtter, skogsbete och fäbodbruk. Fäbodvallen Sösjövallen vid nordvästra delen av Sösjön togs upp i början av 1800-talet av bönderna från Ede by i Offerdal. Avvittringen Avvittringen var en lantmäteriförättning där statens mark avgränsades från den privatägda marken. Syftet var att gynna nykolonisation och att utöka arealen för de små fjälljordbruken. Avvittringen innebar problem för samerna eftersom nybyggarna tilldelades de bästa betesmarkerna. Skattefjällen uppläts mot inrymningsbrev till enskilda samer som betalade skatt för att få nyttja marken för renskötsel och fiske. Avvittring av Sösjö skattefjäll skedde När avvittringen påbörjades 1847 fanns det tio hushåll med sammanlagt 37 personer och renar inom skattefjället. Vid avvittringen minskades skattefjällets areal med ungefär åtta procent, och vid avvittringssammanträdet framförde samerna att den nya skattefjällsgränsen innebar att deras urgamla betesmarker minskade så mycket att de var rädda att renarna måste söka sig till Norge för att leta bete. Före avvittringen fanns ett fjäll med det svenska namnet Sösjöfjället inom skattefjällets gränser. Vid avvittringen drogs gränsen så att Sösjöfjället hamnade utanför skattefjället och i stället tillföll bönderna i Ede by. Fjällets namn ändrades samtidigt till Edefjället. Det samiska namnet på fjället är Arravatra. 8

11 kort historik Samtidigt med avvittringen bestämdes hur mycket skatt samerna skulle betala. Avvittringen innebar att även fiskevatten skulle fördelas och skattebestämmas. Den årliga skatten för Sösjö skattefjäll bestämdes 1847 till 1,5 lispund smör samt en årlig fiskeskatt av en riksdaler 13 skillingar banko (Larsson 1975). Offerdals lappby Skattefjällssystemet upphörde att gälla när den första renbeteslagen inrättades 1886 (i Jämtlands län trädde lagen i kraft först 1889). Istället för att som tidigare personligen ha skattat för och nyttjat ett markområde skulle samerna nu bedriva renskötsel kollektivt inom så kallade lappbyar. Sösjö skattefjäll kom tillsammans med skattefjällen Ansättsoch Stenfjäll, Grubbdalsfjäll och Oldfjäll att bilda Offerdals lappby. Under 1890-talets sista år minskade renantalet i Offerdals lappby kraftigt. Orsakerna var flera, bland annat dåliga betesvintrar och hårt rovdjurstryck. Många ren- Renar på Buvriegaejsies sydsluttning. 9

12 njaarke renskötsel i tre Årtusenden ägare tvingades sluta med renskötseln och slå sig ned som nybyggare. Under några år låg renskötseln helt nere togs renskötseln upp igen och 1915 delades Offerdals lappby i Offerdals västra respektive östra lappby. Gamla Sösjöfjäll tillhörde den västra lappbyn bytte Offerdals västra lappby namn till Sösjö lappby, senare Sösjö sameby (Thomasson 1962). Idag har samebyn återtagit det gamla namnet Njaarke sameby. Renskiljning i Långsådalen

13 Arkeologisk bakgrund I hela inre Norrland finns spår efter människor som livnärt sig av fiske, jakt och insamling. De äldsta kända lämningarna är ungefär åtta tusen år gamla. I större delen av inre Norrland är bevaringsförhållandena för organiskt material som trä och ben dåliga, så tyvärr finns endast spillror av den forntida befolkningens boplatser och redskap bevarade. Det är mest stenredskap och skärvsten (stenar från eldstäder och matlagning som först är upphettade och därefter spräckta) som har blivit kvar. Andra lämningar är fångstgropar, härdar, kokgropar, hyddbottnar och hällbilder. Från århundradena kring år 0 börjar det förekomma järnföremål på boplatserna och från denna tid känner vi också till gravar i form av låga stensättningar, så kallade fångstmarksgravar (även kallade insjö- eller skogsgravar). I samma landskap finns också mängder av spår från den intensiva renskötselns tid. Vid tidigare fornminnesinventeringar betraktades sådana lämningar som sentida och registrerades därför inte systematiskt. De räknades inte som fasta fornlämningar och hade följaktligen inte något lagskydd. I äldre fornminnesinventeringar finns därför få samiska lämningar registrerade. Först 1987 ändrade Riksantikvarieämbetet sin praxis, och även samiska kulturlämningar registreras därefter som fornlämningar. Ett undantag är renvallar, som fortfarande oftast inte har något lagskydd. Eftersom den gängse uppfattningen har varit att samer inte fanns söder om Frostviken i norra Jämtland före 1600-talet, så finns det nästan inga samiska kulturlämningar registrerade i äldre fornminnesinventeringar från Jämtlands län. Lämningarna ansågs inte vara tillräckligt gamla. Idag anser alltfler forskare att sydsamernas förfäder återfinns hos den förhistoriska fångstbefolkning som levt i inre Norrland och motsvarande område i Norge allt sedan stenåldern. Vi som har arbetat med Njaarke-projektet delar den uppfattningen. Mitt i bilden syns en fångstgrop. 11

14 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Hur vi har jobbat Grunden till dokumentationsarbetet har varit fältinventering. Inventeringen har visat oss till platser som vi har ansett vara intressanta att datera eller undersöka med andra metoder. Fältinventering Samebyns åretruntmarker utgör ett stort geografiskt område och det är omöjligt att inventera överallt. Det är renskötarnas kunskaper om renens vandringsmönster och gamla boplatser som har styrt inventeringsarbetet. Som komplement har vi använt skriftliga källor i den mån sådana finns. Äldre lantmäterikartor, arkivmaterial och gamla reseskildringar har gett oss en del uppslag och vi har också fått vägledning av de samiska ortnamnen i området. Stina Utsi, Ewa Ljungdahl och Pär Nilsson studerar kartan. Vid fältinventering måste vi förlita oss till vad vi ser med våra ögon. Tidigare erfarenheter och kunskaper samt förmågan att se det som avviker från den naturliga omgivningen styr vad ögat uppfattar. Det kan ibland vara svårt att avgöra om det vi ser är spår efter människors verk. Samiska lämningar är diskreta. Naturens egna material har använts till byggnader och redskap och när de inte längre använts har de lämnats tillbaka till moder jord. Ibland tar naturen tillbaka så effektivt att spåren helt utplånas. En del gamla visteplatser kommer vi därför aldrig att hitta. 12

15 hur vi har jobbat En jordsond är ett bra hjälpmedel vid fältinventering. Med sonden kan man både känna stenkonstruktioner under markytan och ta upp en markprofil. I markprofilen syns olika jordlager och även kol och sot från till exempel en aernie (härd). Sedan arkeologerna började använda jordsond för ett tjugotal år sedan har antalet registrerade härdar ökat avsevärt. Vid den tiden började aernieh (härdar) och gåetie-sijjieh (kåtatomter) betraktas som»riktiga«fornlämningar och fick därmed samma skydd som alla andra fasta fornlämningar. Vi har mätt och beskrivit objekten och angett koordinaterna med hjälp av gps. På de flesta platser har vi fotograferat och på några lokaler har Jan Persson videofilmat. Genom åren har det blivit en hel del foton och filmsnuttar. Till vänster: Daniel Fjällberg vid inventering i Häbbersdalen. Ovan: I jordsonden syns ett lager kol och därunder rödbränd jord från en aernie (härd). Nedan: Iréne Joma registrerar en aernie (härd). 13

16 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Terminologi När det har varit möjligt har vi använt sydsamiska termer: aernie (pl. aernieh) härd, eldstad Denna aernie avslöjas av förändrad vegetation. Sot och kol från eldstaden har fungerat som gödning för gräs och örter. Ett par decimeter under jordytan känns de stenar som omgärdat aernie. boerne (pl. boernh) mjölkgrop, förvaringsgrop Boernh är grävda gropar för förvaring av matvaror, bland annat renmjölk. Boernh ligger ofta högt uppe på lättgrävda sand backar och brukar vara»klädda«med stenar och ibland näver. Flata stenar som täckte gropen när den användes ligger här vid sidan om boerne. buvrie (pl.buvrieh) förvaringsbod, härbre Nyrestaurerad buvrie i Kruanavaajja. Flera hundra år efter att en buvrie har rasat ned och trä, näver och torv har återgått till naturen brukar grundstenarna gå att urskilja på eller strax under markytan. 14

17 hur vi har jobbat derhviegåetie (pl. derhviegåetieh) torvkåta Övergiven derhviegåetie i Arravatrandurrie. Torv och näver har börjat rasa ned och blottlägga träkonstruktionen. giedtie (pl. giedtieh) renvall Giedtie har använts bland annat vid mjölkning av renkorna. Vegetationen är helt annorlunda än den omgivande eftersom marken är gödslad av renarna. Enstaka träd sparades för att ge skugga och för att binda renkorna. Ofta plockades stenarna bort och lades upp som rösen inne i giedtie eller strax utanför. Giedtie var ibland omgärdat med ett trä- eller stenhägn. 15

18 njaarke renskötsel i tre Årtusenden gåetie-sijjie (pl.gåetie-sijjieh) kåtatomt Gåetie-sijje syns här som en ring av nedfallen torv och näver. I mitten aernie. råafa (pl. råafah) förrådskåta. Jakob Fjällbergs råafa i Kruanavaajja. 16

19 hur vi har jobbat Metallsökare Ibland har vi använt metallsökare vid fältinventering. Ofta kan ett påträffat metallföremål ge en uppfattning om fyndplatsens ålder och man slipper använda andra dyrbarare dateringsmetoder. Metallsökare kan alltså vara ett bra hjälpmedel men ska användas med stor försiktighet. Att använda metallsökare betyder inte att man måste ta upp föremålet varje gång instrumentet ger utslag. Det kan vara tillräckligt att veta att det finns metallföremål i marken. De föremål som påträffats med metallsökare har identifierats av Inger Zackrisson, f.d. docent vid Statens historiska museer, som har mångårig erfarenhet av arbete med samiska föremål både från nord- och sydsamiskt område. De flesta påträffade metallföremål har vi lagt tillbaka i jorden efter mätning och fotografering exakt som de hittades. Ett mindre antal föremål av järn och mässing har tillvaratagits, framför allt från visten vid Sösjön, och förvaras idag på Jämtlands läns museum. Det är viktigt att känna till att användning av metallsökare kräver tillstånd från länsstyrelsen. Spjutspets från den tusenåriga boplatsen vid Sösjön. Spetsen hittades med hjälp av metallsökare. C 14-analys Alla levande organismer växter, djur och människor tar upp kol från atmosfären. En form av kol som tas upp är radioaktivt och kallas kol-14 (c14). När organismen dör slutar den att ta upp c14 och kolatomerna börjar sönderfalla. Genom att mäta hur stor del av c14-atomerna som har sönderfallit kan man med hjälp av avancerad teknik beräkna hur lång tid som gått sedan organismen dog. Metoden kallas c14-analys och kan användas för att fastställa åldern på organiskt material som trä, kol, växtdelar och ben. Det finns flera felkällor med c14-dateringar, så man måste vara försiktig med hur man tolkar och använder resultaten. Vid datering av träkol är trädets egen ålder en vanlig felkälla. Tall och en tillhör de trädslag som kan bli mycket gamla och dateringen kan i sådana fall slå fel på flera hundra år. Kanske kom kolet i en eldstad från en tall som var femhundra år när den höggs ned och blev till ved då är det tallens ålder vi får veta och inte när eldstaden användes. Det är bäst att datera kol från tunna kvistar av till exempel björk eller vide. En annan vanlig felkälla är att en eldstad har använts vid upprepade tillfällen så att kol från olika tider har blandats med varandra. Vi har daterat kol från ett trettiotal aernieh (härdar) i Njaarke med hjälp av c14-analys. Före datering har kolet skickats till vedartsanalys för att vi ska veta vilket trädslag det rör sig om. Kolproverna har c14-daterats vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. 17

20 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Pollenanalys Redan på 1800-talet kände man till att det finns lämningar efter forna tiders växtsamhällen lagrade i myrarnas torvlager. Rester av träd, frön och andra växtdelar kan urskiljas med blotta ögat. Även växternas pollen, alltså frömjöl från blommornas hanorgan, bevaras i myrarna. De flesta växter producerar stora mängder pollen och eftersom pollenkornen är mycket motståndskraftiga bevaras de länge i marken. Pollenkornen skiljer sig åt mellan olika växtarter och ger därför en bra bild av tidigare växtsamhällen. Det var den svenske geologiprofessorn Lennart von Post som för snart hundra år sedan visade att man med hjälp av pollen i myrarnas torvlager kan studera hur växtsamhällen förändras. Med hjälp av kemiska metoder prepareras pollenkornen fram ur torven och studeras sedan i mikroskop. På så sätt kan man se vilka växter som funnits i ett område under olika tidsperioder. Vid analys av pollendiagram måste man ta hänsyn till att olika växter producerar olika mängd pollen. Viktigt att tänka på är också att vissa växter sprider sina pollenkorn med vinden medan andra pollen sprids med insekter. För att spåra en renvall med hjälp av pollenanalys måste det finnas en lämplig myr alldeles i närheten som kan fånga upp pollen från renvallen. Torven i myren ska ha växt till i någorlunda jämn takt så att det går att följa växtligheten genom århundraden. Torvens ålder kan fastställas genom c14-datering av växtdelar. Med en pollenanalys är det möjligt att se om det skapats en öppning i fjällskogen, exempelvis vid ett samiskt viste. På platser där renar hållits samlade för mjölkning och skiljning blir marken gödslad med renspillning. Växtligheten blir därför frodig med kraftig gräsväxt och många örter. Den avvikande vegetationen gör det möjligt att upptäcka gamla renmjölkningsvallar med en pollenanalys. Analys av ett pollenprov är en avancerad, tidskrävande och kostsam metod. Pollenanalyserna i Njaarke-projektet har utförts av Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Kjell-Åke Aronsson visar en pollenpropp från en myr vid Storreinvollslia. 18

21 hur vi har jobbat Arkeologisk undersökning Under tre fältsäsonger har Kjell-Åke Aronsson tillsammans med personal från Jämtlands läns museum genomfört arkeologiska undersökningar av en visteplats vid Sösjön. Undersökningarna har finansierats med medel från Berit Wallenbergs stiftelse. Resultaten från undersökningen bearbetas fortfarande. Kjell-Åke Aronsson har hittills publicerat två artiklar om undersökningen, se litteraturlistan (Aronsson 2003, 2005). Sommaren 2005 gjorde Jämtlands läns museum mindre arkeologiska undersökningar av två fångstgropar i Tjouren och en boerne (förvaringsgrop) i Beallajaevrie. Syftet med undersökningarna var att finna material som skulle gå att c14-datera för att åldersbestämma groparna. Boerne (förvaringsgropen) fick en datering till tal medan det insamlade materialet från fångstgroparna inte var möjligt att datera. Kanske skulle det gå hitta organiskt material som går att åldersbestämma vid en mer omfattande undersökning (Hansson 2005). Ovan: Arkeologisk undersökning av visteplats vid Sösjön. Kjell-Åke Aronsson och Therese Magnusson. Nedan: Personal från Jämtlands läns museum undersöker en boerne (förvaringsgrop) vid Beallajaevrie. 19

22 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Resultat Inom projektet har sammanlagt flera hundra objekt registrerats. De flesta är lämningar från den intensiva renskötselns dagar som aernieh (härdar), gåetie-sijjieh (kåtatomter), boernh (förvaringsgropar), grunder efter buvrieh (förrådsbodar) och giedtieh (renvallar). Men även anläggningar som inte direkt kan sättas i samband med renskötsel, till exempel fångstgropar, kokgropar, förhistoriska härdar och stensättningar, har registrerats. Stensättning vid Storreinvollslia Intill kända visteplatser finns det ofta spår från äldre bosättningsfaser. En plats kan ha övergetts, kanske för att veden tog slut, för att sedan användas igen efter ett antal år. I samma områden där det finns lämningar från den intensiva renskötseln finns det ofta även anläggningar som fångstgropar, kokgropar och stensättningar. Det ät uppenbart att bosättningen har styrts av hur renen rört sig oavsett om man har varit renskötare eller jägare, och djurens vandringsmönster har inte förändrats särskilt mycket genom årtusenden. Tillgång till färsk fisk har också varit en viktig förutsättning för mänsklig bosättning. Exempel på platser med mycket lång användningskontinuitet är Kruanavaajja, Tjouren och Sösjön. De flesta registreringar har gjorts nära visteplatser som var kända sedan tidigare. Men ibland har helt»nya«boplatser kommit fram. Det bästa exemplet är en boplats vid Sösjön som hittades helt slumpmässigt och som visade sig vara en nyckel till samebyns äldre historia. 20

23 resultat Flera registrerade aernieh (härdar) i Njaarke är av en typ som tidigare inte har registrerats i Jämtlands län men som är vanliga längre norrut. Aernieh (härdarna) är inte synliga ovan markytan utan det som avslöjar dem är den frodiga växtligheten med mycket gräs och örter. En till två decimeter under markytan finns ett tjockt lager med kol, sot och ibland rödbränd jord omgärdat av härdstenar. Till vänster: Frodigt gräs och smörblommor växer på en aernie (härd). Ovan: Ewa Ljungdahl och Iréne Joma vid boplatsen vid Sösjön. På flera ställen i samebyn har vi hittat en sorts anläggningar som vi inte vet vad de representerar. Anläggningarna ligger på utlöpare på fjällsluttningar och utgörs av stensamlingar/stenrösen som är 0,3 0,7 meter höga med 0,2 0,5 meter tjocka torvlager under stenarna. Under torven känns stenkonstruktioner. Rösena tycks inte vara några gränsrösen och de är inte heller topprösen. Anläggningarna är kända även från andra fjällområden i Sverige och Norge. Stensamling/röse 21

24 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Fem platser i samebyn har vi ansett vara så intressanta att vi har undersökt dem mera noggrant. Bland annat har vi daterat aernieh (härdar) och tagit pollenprover för att se när tamrenskötsel visar sig som förändringar i vegetationen. Platserna är Tjouren, Kruanavaajja, Sösjön, Beallajaevrie och Storreinvollslia (se karta). karta ewa ljungdahl 22

25 resultat Tjouren Tjouren är ett av Njaarkesamernas stora visten. Nära vistet finns en modern renskötselanläggning gjordes de första åldersbestämningarna av kulturlämningar i Njaarke då kol från fem aernieh (härdar) som hade eroderat fram i rengärdet i Tjouren daterades. Aernieh har fungerat antingen som eldstäder i kåtor eller som rökhärdar utomhus. Kolproverna gav dateringar från slutet av fram till 1800-talet togs ett pollenprov från en myr nära rengärdet för att få reda på hur länge Tjouren har använts för tamrenskötsel. Pollenanalysen visar på öppningar i björkskogen som tyder på giedtieh (renvallar) och därmed tamrenskötsel åtminstone sedan 1100-talet. Redan några hundra år tidigare förändras pollensammansättningen vilket tyder på att ett öppet beteslandskap börjat skapas. Pollenprovet togs på en liten myr intill det nuvarande huvudgärdet. Enligt Jan Persson är det här den bästa platsen för tidig renskötsel i dalgången, förmodligen ett förstahandsval. Här finns goda betesmöjligheter under hela säsongen, från tidig vår till sen höst, med fina betesmyrar och gräsbevuxna björkåsar i fjällsluttningarna upp mot Mealhka (Mjölkvattsfjället). Ovan: Planritning av daterad aernie (härd) från rengärdet i Tjouren. Nedan: Rengärdet i Tjouren. 23

26 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Jan Persson på»pollenprovmyren«i Tjouren. Dateringarna visar att det finns en kontinuitet i brukandet av marken som sträcker sig åtminstone tusen år tillbaka i tiden. Fångstgropar alldeles intill rengärdet berättar att Tjouren är en plats som inte bara har använts för tamrenskötsel utan även för fångst av vildren. Ytterligare bevis på mycket lång användningstid är de stenåldersföremål som påträffades vid Tjourenviken i Stora Mjölkvattnet, inte långt från det nuvarande vistet, vid inventering inför reglering av sjön Kruanavaajja Kruanavaajja är liksom Tjouren ett viste som har använts både flitigt och länge. Under några tiotal år i början av 1900-talet hölls sommarskola för renskötarnas barn i en torvkåta i vistet. Kruanavaajja är fortfarande en strategisk plats för både renar och renskötare. Dateringar från aernieh (härdar) och kokgropar från Kruanavaajja visar på flera bosättningsfaser. En kokgrop och tre aernieh härstammar från tidiga bosättningar då två av aernieh och kokgropen tycks ha använts under yngre järnåldern, e. Kr, medan den tredje aernie är daterad till 2000 f. Kr., alltså från slutet av stenåldern. Inte långt ifrån kokgropar och järnåldershärdar finns fullt med lämningar efter tamrenskötsel, bland annat är ett trettiotal aernieh från kåtor registrerade. En pollenanalys 24

27 resultat Kruanavaajja och dateringar av aernieh visar att en tämligen omfattande tamrenskötsel har bedrivits åtminstone från 1200-talet och fram till idag. Pollenanalysen visar att landskapet på 1200-talet var präglat av öppna renvallar. Kruanavaajja var den första platsen i Njaarke där vi tog pollenprov. Vi var nyfikna på vad en pollenanalys skulle ge för resultat, och i Kruanavaajja hittade vi en lämplig provtagningsmyr nedanför en liten höjd där det ligger en renvall. 25

28 njaarke renskötsel i tre Årtusenden Ovan: På den här myren togs pollenprovet i Kruanavaajja. Till höger: Skolkåta från sommarskolan i Kruanavaajja. 26

29 resultat Sösjön Runt Sösjön finns flera kända visteplatser varav ett par användes så sent som i början av 1900-talet. Vid nordvästra delen av sjön ligger en numera övergiven fäbodvall, Sösjövallen, som togs upp på tidigt 1900-tal. Från den tiden och fram till mitten av 1900-talet nyttjades området vid Sösjön av både renskötande samer och nybyggare. Området är resursrikt med mycket fisk, gott om vilt och fina betesmarker med naturliga översilningsängar. På flera ställen runt sjön finns spår efter människor som levde här redan under stenåldern. Vid inventering 1998 registrerade vi bland annat flera giedtieh (renvallar) och tre kokgropar vid norra delen av Sösjön. En bit björkkol från en av kokgroparna daterades till 700- eller 800-talen e. Kr. Gropen har samma konstruktion och liknande datering som kokgropar från andra ställen i inre Norrland. Förmodligen har kokgroparna använts vid någon form av matberedning, gissningsvis av fisk. År 2001 återvände vi till Sösjön för att fortsätta inventeringsarbetet. Då påträffades en tidigare helt okänd boplats vid norra delen av Sösjön. Efter sina upptäckare Pär Nilsson och Krister Johnsson fick platsen av samebyn namnet Piere Krästan deava (ungefär Pär och Kristers plats). På boplatsen hittade vi flera järnföremål, bland annat Sösjön 27

Samiska kulturmiljöer i Frostviken

Samiska kulturmiljöer i Frostviken Samiska kulturmiljöer i Frostviken Det samiska samhället har genomgått flera stora förändringar. Från början var samerna ett fångstfolk som försörjde sig på jakt, fiske och insamling. Så småningom tämjdes

Läs mer

Föreningen Sökarna / Ohtsedájjah på utflykt 18 och 19 augusti 2007.

Föreningen Sökarna / Ohtsedájjah på utflykt 18 och 19 augusti 2007. Föreningen Sökarna / Ohtsedájjah på utflykt 18 och 19 augusti 2007. Helgen 18 19 augusti 2007 hade den nystartade samiska arkeologföreningen Sökarna / Ohtsedájjah sin första gemensamma utflykt. Det första

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Tåssåsens sameby kulturmiljöer och turism

Tåssåsens sameby kulturmiljöer och turism Tåssåsens sameby kulturmiljöer och turism Text & foto: Ewa Ljungdahl lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera stora förändringar. Från

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Sakkunnigutlåtande i mål T 879-05 (Rätanmålet), Hovrätten för Nedre Norrland

Sakkunnigutlåtande i mål T 879-05 (Rätanmålet), Hovrätten för Nedre Norrland Ewa Ljungdahl i samarbete med Kjell-Åke Aronsson Sakkunnigutlåtande i mål T 879-05 (Rätanmålet), Hovrätten för Nedre Norrland Samernas tidiga historia i Jämtland och Härjedalen (söder om Frostviken) med

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Samerna och rennäringen i södra jämtlandsfjällen

Samerna och rennäringen i södra jämtlandsfjällen Samerna och rennäringen i södra jämtlandsfjällen lite historia Skrivna källor beskriver renskötande samer i Jämtland och Härjedalen från 1600-talet. Men samerna fanns här långt dessförinnan. Nya arkeologiska

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

Rödockrarummet och Det rituella landskapet

Rödockrarummet och Det rituella landskapet Rödockrarummet och Det rituella landskapet Rapport över arkeologisk dokumentationskurs och seminarium i nordvästra Ångermanland, Strömsunds kommun, Jämtlands län Bernt Ove Viklund, arkeolog/kurs- och seminarieledare,

Läs mer

Ölmevalla 180, boplats

Ölmevalla 180, boplats , arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten

Läs mer

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Arkeologisk utredning Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Jans Heinerud 2003 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Syfte 4 Landskap

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Diarienr 146/2007 Högdalsroddet, i bakgrunden grusvall vid dagbrottet i Björkdalsgruvan. Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skellefteå

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Tamrenskötselns landskap

Tamrenskötselns landskap Tamrenskötselns landskap Kulturlämningar och skötsel exempel från Jämtlands län Liten sydsamisk ordlista aernie boerne buvrie gaaltije gaelmie giedtie gåetie-aejvie jåarte-sijjie eldstad mjölkgrop förrådsbod

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

RockArt in Northem Europe RANE

RockArt in Northem Europe RANE RockArt in Northem Europe RANE PM över inventering i Ramsele socken, Angermanland, Västernorrlands län Bern! Ove Viklund, Kulturmiljövårdarna AB i Härnösand PM 2003: 1 INLEDNING I detta PM redovisas den

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Kulturhistorisk analys

Kulturhistorisk analys Kulturhistorisk analys för området Ava i Nordmalings kommun med anledning av en planerad vindkraftsetablering Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 157/12 Administrativa uppgifter

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län.

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län. Rapport 2005:72 Arkeologisk utredning etapp 2 Kvickstorp 1:1 Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar

Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar historia, kulturmiljöer & turism Text & bild Ewa Ljungdahl lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län

KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län Ske mus dnr 119/2009 Vy från Stor-Bjärnknölen mot norr. KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län Skellefteå museum 2009 Lage Johansson

Läs mer

Hänt under hösten 2009

Hänt under hösten 2009 December 2009 Hänt under hösten 2009 Landskapsarkeologernas höstmöte ägde rum i Finnhamn, Stockholms skärgård, med härlig utsikt över klipphällar från trevligt och rofullt vandrarhem. Vid mötet avhandlades

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rådhustorget, Skanör

Rådhustorget, Skanör Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2009 Rådhustorget, Skanör TRÄDPLANTERING, RAÄ SKANÖR M. FALSTERBO 14:1 Skanör m. Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Schaktning för avlopp i Årdala

Schaktning för avlopp i Årdala Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:74 Schaktning för avlopp i Årdala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Årdala 106:1 Sannerby 2:8 Årdala socken Flens kommun Södermanlands

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

i Härjedalens kommun

i Härjedalens kommun Arkeologisk utredning avseende planerad etablering av skidanläggning vid Skorvdalen i Härjedalens kommun Kvisthån 1:11 m fl, Vemdalens socken, Jämtlands län Anders Hansson RAPPORT JAMTLI 2011:26 ISSN 1654-2045

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren

Läs mer

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Boplatser i Svärtinge, för andra gången ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby

Läs mer

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58

Läs mer

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 Rapport 2007:103 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 RAÄ 47 och 48 Tingstads socken Norrköpings kommun Östergötlands

Läs mer

Elnät vid Skedevi kyrka

Elnät vid Skedevi kyrka Rapport 2006:44 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Elnät vid Skedevi kyrka Skedevi socken Finspångs kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Månsarp 1:69 och 1:186

Månsarp 1:69 och 1:186 Månsarp 1:69 och 1:186 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Månsarp socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:38 Anna Ödeén Månsarp 1:69 och 1:186

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Edsbro-Skenninge 1:3 RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet sett från

Läs mer