Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie"

Transkript

1 Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie Attitudes towards robots in healthcare for elderly: a comparative study Milena Vasovic Examen: Kandidatexamen, 180hp Huvudämne: Data- och informationsvetenskap Handledare: Göran Hagert, Ivan Kruzela Examinator: Bengt J. Nilsson Program: Informationsarkitekt Datum för slutseminarium:

2 2

3 Resumé Denna uppsats handlar om medelålders personers inställningar till robotar i vården. Utmaningen är att fylla gapet som skapas mellan ökandet av äldre och minskandet av vårdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjälpmedel för äldre personer där de ska kunna bo själva längre och även känna självständighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 år ser på robotar i hemmet och om de hade kunnat tänka sig ha en sådan hemma när de blir äldre. En jämförelse görs mellan åringar från en tidigare studie som genomfördes för ca 15 år sedan och dagens åringar för att ge svar på frågan: Har synen på robotar och inställningen till dessa förändrats över tid sedan den sista undersökningen år 1998? Vilka mönster finns det likheter och skillnader? Abstract This paper deals with the middle-aged attitude toward robots in healthcare. The challenge is to fill the gap created between increasing the elderly and the reduction of healthcare providers. Robots in the home to serve as an aid for the elderly where they can live independently for longer and even feel independence. The essay examines how people between 40 and 60 years looks at robots in the home and whether they are able to imagine having such at home as they get older. A comparison is made between year olds and year olds. How have perceptions of robots and attitude towards them changed over time since the last survey in 1998? What patterns are there similarities and differences? 3

4 4

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte Metod Rapportens struktur Teori Om robotar Robotar i vården Klassificering av robotar Roboten PARO Roboten Giraff Roboten Bestic Andra robotar i vården Litteraturstudie - De gamlas attityder till robotar Experiment Resultat Studie år Resultat av studie Faktorer som bidrar till acceptans Empirisk studie Introduktion Frågorna Resultat Likheter och skillnader mellan studien år 1998 och Diskussion Slutsats Referenser BILAGA - Intervjuer

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Utmaningen med antalet gamla som ökar för varje år är att vi inom en snar framtid kommer att ha fler gamla än vårdgivare samt att vårdgivarna blir mindre till antalet [2]. Vårdgivare är i detta fall personal som jobbar med vård på individnivå [27]. Vissa av patienterna kommer att kräva mer vård vilket i sin tur kommer att kräva mer av personalen. Det ökade omhändertagandet kommer att belasta vårdgivarna och därför krävs en avlastande lösning. Robotar kan vara ett komplement till vårdgivarna vars hjälp samtidigt förbättrar livskvalitén för de äldre då de kan leva ett självständigt liv hemma under längre period oavsett kognitivt eller fysiskt handikapp. Eftersom robotteknik inom vård och omsorg är ett expansivt område är det högst relevant att noggrant undersöka de krav som ställs på robotarna för att täcka behoven. 1.2 Frågeställning Uppsatsen undersöker medelålders generationen mellan år och deras inställning till robotar inom vården och i hemmet. Undersökningen handlar om huruvida de hade kunnat tänka sig ha en robot i hemmet när de blir äldre eftersom platserna på vårdhemmen blir allt färre och vårdgivarna minskar. Tanken är att dessa vårdgivande robotar ska kunna ersätta människan i den utsträckning de kan. Robotarna ska hjälpa de äldre att bo självständigt i sitt eget hem och att klara sig bättre på egen hand. Frågorna som uppsatsen kommer att fokusera på är följande: - Vilka möjligheter och utmaningar finns det med robotteknik för människan i vardagen? - Hur ser medelålders personer, åringar på robotar i hemmet? 1.3 Syfte Undersökningen syftar till att få fram attityder och förväntningar på framtida robotar som så småningom kommer att finnas i hemmen och i äldrevården. Undersökningen syftar till att undersöka hur tänket har förändrats sedan år 1998 [3] då Zayera Khan, en student i datavetenskap från KTH gjorde sin undersökning på människor i åldern och som idag är mellan år gamla. Idén till undersökningen kom från Susanne Frennert [23] som är forskare i kognitionsvetenskap vars intresseområden är teknik anpassad för äldre personer samt människa-robot interaktion. Svaren från undersökningen kommer att bidra till högre kunskapsmassa inom området. 6

7 1.4 Metod Sökandet efter information och fakta relevant för uppsatsen har gjorts genom en litteraturstudie som omfattar tidigare studier om befintliga robotar inom vården. Uppsatsen har även jämförts med ett examensarbete från år 1998 där åringars attityd till robotar undersöktes och jämfördes med dagens äldre som är mellan år gamla. Denna metod valdes för att få fram ett mönster mellan år 1998 och år 2012 för att se om inställningen till robotar har förändrats sedan dess. På så sätt kan vi få fram om dagens människor som är i medelåldern kan tänka sig en robot i hemmet när de blir äldre och behöver assistans. Anledningen till att åringar valdes att undersökas är just på grund av att de är äldre och närmare ett möjligt behov av robotar som hjälpmedel. Svaren från studien har bidragit till jämförelsen. 1.5 Rapportens struktur I kapitel två, teoriavsnittet, ges en introduktion till området robotar och beskriver dessutom i korthet vilka robotar som används i vården. Nästa kapitel (kap. 3) ger en sammanfattning av min litteraturstudie som omfattar två artiklar och ett examensarbete från Kapitel fyra är själva studien där jämförelsen görs mellan de som 1998 var mellan år och som idag, 2012 är cirka år gamla. 7

8 2. Teori 2.1 Om robotar Hur definieras en robot och vad är egentligen en robot? En robot är en maskin som kan programmeras till att härma människors handlingar och beteende. Precis som människan samlar även roboten in information, utvärderar informationen och agerar därefter [29]. Ursprungligen presenterades ordet robot i samband med en pjäs skriven av den tjeckiske science-fiction författaren Karel Capek. Pjäsen hette R.U.R och står för Rossum s Universal Robots. Handlingen, som är skriven av Isaac Asimov, liknar den i filmen I, robot där människoliknande robotar har eget tänkande och så småningom får de en egen vilja som skapar viljan att eliminera människan. Den tjeckiska pjäsen översattes till engelska året därpå (1922) i New York och därefter spred sig ordet vidare ut i världen. Pjäsens handling gav senare inspiration till ett flertal filmer såsom The Terminator, I, robot och Transformers etc. [4, 28] I rutan nedan (fig. 1) visar Rodney tre lagar i robotik som Isaac Asimov har skrivit där han tar upp vad roboten får och inte får göra i alla situationer [5]. Figur 1: Isaac Asimovs fyra grundlagar i robotik [5] Fakta Den ryskamerikanske science-fiction författaren Isaac Asimov ( ) har skrivit novellsamlingen Jag, Robot (1954). Här presenteras robotikens lagar. Lagarna var från början tre till antalet och lydde: 1. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att en människa skadas. 2. En robot måste lyda de order som ges av en människa, utom om detta skulle stå i strid med första lagen. 3. En robot måste skydda sig själv, utom om detta innebär brott mot första eller andra lagen. Senare tillkom en "nollte" övergripande lag, med prioritet före de första tre: 0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas. En variant av robot är humanoid vars utseende har en mänsklig kroppsform. Humanoider har två ben och två armar som är fästa på en bål, även kallad torso, och ett huvud som är fäst vid bålen med en hals [6]. Redan på 1300-talet ska det ha funnits teorier om hjälpredor i form av robotar och illustrationer som visar hur en kvinnlig robot fyller och tömmer en tvättbalja. Denna illustration fanns med i boken vars titel är Boken som ger kunskap om sinnrika mekaniska apparater och är skriven av en arabisk författare vid namn Al-Jazari [4]. Samma århundrade framställde uppfinnarna simpla robotar som kunde härma människans och djurs beteende. En av de enkla robotarna som framställdes var en tupp som gal varje gång klockan slog tolv och flaxade med vingarna. I Frankrike i staden Strasbourg kunde man se denna tupp som satt uppe på tornet i katedralen. Enligt Mark Elling Rosheim [7] var Leonardo da Vinci först med att rita en skiss på en humanoid år 1495 eller, som det kallades dåförtiden en mekanisk riddare som kunde röra armarna. 8

9 Några intressanta årtal [8, 30, 31] i robotens historia som är värda att nämna är: o o o o 1941 var året då robotarna började styras med elektriska motorer och USA konstruerade den dansande roboten Elektra och hunden Sparko [30] kom prototypen av den första industriroboten Unimate i USA designad av George Devol som både var en uppfinnare och entreprenör. Denna robot togs inte i bruk förrän år Namnet kommer från Georges egna term kallad universal automation. George startade världens första robotföretag Unimation tillsammans med Joseph Engelberger som likaså var entreprenör och uppfinnare [30]. John McCarthy, en amerikansk vetenskapsman, grundade begreppet AI, Artificiell intelligens år Det första forskningslabb för AI startades av John och några arbetskollegor år 1959, vilket är det ledande forskningslabbet än idag. Labbet är beläget vid universitetet Massachusetts Institute of Technology och samtidigt som forskningen utvecklades i USA spred det sig även till Japan och Storbritannien [30] kommer Sverige in i spelet och den första industriroboten installeras i en fabrik som ägs av Gränges Weda. Roboten kom från Unimation [30]. o 1968 kommer roboten Shakey i Kalifornien som både kan se och röra på sig [30]. o o o 1973 slår Japan igenom med världens första fullvuxna humanoid. Den kan föra en enkel konversation, mäta avstånd och lyfta mindre saker [30]. Under 90-talet började man massproducera robotar i Japan. Över 40 bolag påbörjade produktionen och hade storvinst i sikte [30] var det Mars som gällde. Där promenerade världens första självständiga och självgående robot [8]. o Honda lanserade Asimo humanoiden år 2000 [8, 31]. o 2004 introduceras Spirit. En robot som syftar till att användas på Mars [8]. 9

10 2.2 Robotar i vården Klassificering av robotar I detta kapitel kommer jag bland annat att presentera tre typiska robotar: PARO [9], Giraff [10] och Bestic [11]. PARO är en sällskapsrobot, Giraff en service robot och Bestic är ett osocialt hjälpmedel men som hjälper till vid fysiska svårigheter. Dessa tre representerar också klassificeringen av robotar (fig. 2) som hjälpmedel [2] och förklaras i texten nedan. Därefter presenteras ytterligare robotar som finns i vården. En kommande ökning av den äldre befolkningen har inspirerat forskarna till innovationer inom intelligenta system. Dessa innovationer ska vara till hjälp både för de som dagligen jobbar inom äldrevården, men även för de äldre som väljer att bo själva oberoende av andra. Tidigare uppfinningar har inte tagit tillräcklig hänsyn till ålderns alla tecken, såsom exempelvis den nedsatta kognitiva förmågan. För att kunna utveckla hjälpmedel för äldre behövs det bättre förståelse för vad som egentligen krävs och hur vi kan anpassa dessa och samtidigt få de äldre att acceptera den nya tekniken. Ett samarbete mellan människor som jobbar inom vård och omsorg och systemutvecklare är nödvändigt för att skapa och bygga ett system som hjälper äldre i deras vardag [2]. Några exempel på tekniker som håller på att utvecklas är: intelligenta rullstolar, exoskelett, hjälpmedel för stöd vid gång och t.o.m. robotbutler. Det finns även påminnelse anordningar som hjälper kognitionen och robotdjur som agerar socialt. Visionen är att systemen ska agera som ett intelligent hem (en miljö som övervakas av olika anordningar) som omfattar följande tre kategorier: stöd vid fysisk aktivitet, hjälp med t.ex. påminnelse vid kognitiv nedsatt funktion och socialt stöd. Syftet med dessa är att stödja vid vardagliga aktiviteter och sysslor där roboten kan t.ex. hjälpa personen att komma upp ur sängen, bada, hjälpa till vid toalettbesök och städa vid behov. Förutom att hjälpa till vid sysslor ska dessa hjälpmedel, i form av robotar underlätta kommunikation genom att socialt interagera med användaren och på så vis framkalla socialt beteende hos användare som främjar välmående [2]. Assisterande robotar kan delas upp i två kategorier, se fig. 2: en där robotar agerar socialt och assisterar och en annan där de inte är sociala utan används enbart som hjälpmedel. Den första sociala kategorin kan sedan även den delas upp i två områden. Den första är service robotar som assisterar vid kognitiva och fysiska arbeten. Exempelvis kan man få en påminnelse när det är dags att ta medicin eller om personen behöver hjälp med att bära något eller eventuellt bara tända lampan i rummet kan roboten göra detta åt en. Den andra är sällskapsrobotar som kan föra en lätt konversation eller användas i rehabiliteringssyfte [2]. 10

11 Figur 2. Klassificering av robothjälpmedel [2] Roboten PARO PARO, vars bild vi ser i fig. 3, är en sälliknande robot som skapades i syftet att kunna ersätta ett levande djur. Denna robot kan nämligen frambringa de känslor hos äldre (75+ år) precis som ett djur hade gjort. Sälen har visat sig ha positiva effekter och funktioner eftersom den svarar på olika stimuli såsom fonetiska och visuella och på samma sätt reagerar den tillbaka [25]. Därmed kan man med lätthet konstatera att PARO är lätthanterlig. PARO har utvecklats under 10 års tid av den japanske forskaren Takanori Shibata med hänsyn till djur som använts i rehabiliteringssyfte som visat goda resultat [12]. Dock finns det nackdelar med levande djur då de bland annat måste matas, rastas och risken för allergi finns också. Dessutom kan patienterna ibland oavsiktligt utsätta djuren för tuffa tag som de kanske inte tål [13]. Robotsälen PARO är lösningen på detta. Den är allergifri och behöver varken matas eller rastas [9]. Figur 3: PARO Figur 4: Riktig säl 11

12 En undersökning gjordes i sju länder där bland annat Sverige var med. De andra länderna var Italien, Japan, Korea, USA, England och Brunei. Efter en analys av svaren upptäckte man en skillnad i användandet av roboten; en var för terapi och den andra var husdjur. Skillnaderna stärktes ytterligare genom undersökningen där kulturella skillnader mellan Europa och Asien kom fram. Det gäller relationen mellan djur och människa. I Sverige, England och Italien räknar man med att robotsälen ska användas till terapi. I de asiatiska länderna, Korea och Japan, ser man PARO som ett husdjur. Däremot i USA och det lilla landet Brunei, som ligger i Malaysia, förväntar man sig att PARO ska uppfylla båda funktioner som husdjur och i rehabiliteringssyfte [14]. Det Danska Teknologiska Institutet (DTI) har försett olika institutioner med PARO ända sedan slutet på år Bland annat har sjukhus och barn med utvecklingssvårigheter använt sig utav denna robot och framförallt äldre med demens [14]. Institutet har även försett Sverige, Norge och Finland med denna robot sedan år Effekten av umgänge med djur har uppvisat ge hög positiv effekt [12]. Sedan i mitten av november 2011 finns PARO till försäljning i Sverige och den kostar så mycket som kronor. Roboten har introducerats på samtliga boenden i Tierps kommun i Uppsala och är därmed den första kommunen som har fått äran att visa upp PARO för äldre med demens [15] Roboten Giraff I Sverige finns det flera verksamma robotar. Giraff Technologies i Västerås har utvecklat en robot vid namn Giraff som enligt företaget ska agera som en förlängning av människan [16]. Tanken är att man ska kunna koppla upp sig på nätet och samtala med den äldre genom videosamtal samtidigt som man håller ett öga på miljön hemma hos den äldre när man har tid och möjlighet. På detta sätt kan både familj och vänner engagera sig i omhändertagandet av den äldre samtidigt som ansvaret delas mellan familj och vårdgivare. Stephen Von Rump som är VD för företaget är en av utvecklarna bakom roboten Giraff som insåg hur roboten kan gynna både vårdgivarna, vårdtagarna (de äldre) och deras familjer. En bild på roboten och Stephen finns i fig. 5. Figur 5: Stephen Von Rump och Giraff 12

13 Giraff har även tilldelats ett pris för den mest lovande innovation år 2011 av EU-programmet Ambient Assisted Living (AAL) som ger ökad livskvalitet för äldre [16, 17] Roboten Bestic En svensk uppfinning är roboten Bestic som Sten Hemmingsson utformat eftersom han själv var i behov av ett hjälpmedel som kan hjälpa honom äta [18]. Tillsammans med ingenjören Ann-Louise Norén utvecklades Bestic. Ann-Louise skrev ett examensarbete på Chalmers år 2005 där hon gjorde en förstudie om detta hjälpmedel och dess behovsbild och potentiella marknad. Uppenbarligen fanns det ett behov eftersom sju år senare, 2012 finns roboten ute till försäljning och har levererats till flera länder däribland England, Danmark, Frankrike och Holland. Bestic fungerar som en extra arm där användaren självständigt kan äta med hjälp av roboten utan att bli matad av någon annan. Längst ut på denna arm sitter en sked som styrs av användaren genom en handikappsanpassad enhet. Utseendemässigt ser hjälpmedlet ut precis som en köksapparat då tanken är att den ska smälta in i hemmet [19, 26] (se fig. 6 och 7). Figur 6: Sten Hemmingsson och Bestic Figur 7: Bestic Forskarna vill även lägga till möjligheten för ögonstyrning där människor med större handikapp också ska kunna ta del av och utnyttja roboten [20] Andra robotar i vården Hjälpmedel i form av robotar är redan i testfasen och ute bland de äldre i hälsovården. För att kunna designa robotar där de uppfyller användarens krav och behov måste ålderns samtliga tecken tas till hänsyn. Trots det finns det robotar i olika kategorier som beroende på vilket behov och/eller krav man har kan anpassas till individen. Man talar förstås om olika robotar och inte en och samma som anpassas utefter behoven som användaren har [2]. 13

14 Dessa behov kan man dela upp i kategorier som tidigare har nämnts i texten, vilka är: socialt stöd, fysisk hjälp samt övervakning av säkerhet och hälsa. I den sistnämna kategorin hör roboten Pearl till [2]. Den övervakar nämligen hälsan. Pearl är ämnad till att påminna användaren att ta sin medicin, gå till doktorn och den kan även vägleda den äldre i hemmet eller på äldreboendet. Det är väldigt viktigt att roboten känner igen om den äldre har något tillstånd som den måste anpassa sig efter. Ett exempel på ett tillstånd kan vara nedsatt hörsel. Att känna igen de individuella skillnaderna är vad som får roboten att fungera och bli accepterad och mottagen på rätt sätt. En annan robot är MOVAID som ger den äldre större självständighet genom att hjälpa till med hushållssysslor och utföra dessa. Även Care-O-bot hör till denna kategori och är väldigt behjälplig. Man kan stödja sig på den vid behov när man går eller säga åt den att hämta något om man inte klarar av det på egen hand [2]. Ri-man är en robot som är känd inom medicinvärlden. Han har fått en utmärkelse, år 2006, för bästa uppfinning inom medicin [2]. Roboten är känd för sina speciella egenskaper och funktioner. Upptäcka lukter och lokalisera ljud är något av det Ri-man kan göra. Den kan nämligen också lyfta upp en människa och bära den med hjälp av känslosensorer som den är täckt av. Sensorerna i sin tur skapar en balans som gör att Ri-man inte tappar människan. Robotar som ger socialt stöd och med vilka man kan interagera på social nivå är the Hug och AIBO. AIBO är en hund vars närvaro skapar en känsla av minskad avskildhet och stärker kommunikationen mellan patienterna som har demens. The Hug agerar på motsvarande sätt fast fysiskt. Den kramande roboten, vars yttre lager är lättmottagligt för känsel genom kroppsligt/fysiskt tryck, skickar en kram till barnbarnet elektroniskt. För att barnbarnet ska känna av kramen måste den ha en likadan robot hemma som mottar denna signal från mor- eller farföräldern som sänder den [2]. Den första kommersiella mobila roboten som lanserades år 2005 var Mitsubishis Wakamaru. Roboten designades för att hjälpa till i hemmet med hjälp av en kommunikationsanläggning. I början såldes 100 stycken för cirka $14 500, vilket idag blir ca svenska kronor [21]. Några av Wakamarus funktioner är att övervaka hemmet samt att reagera om användaren faller ur sin dagliga rutin där han/hon inte svarar eller har råkat illa ut. Roboten kan då skicka mail till dem det berör. Om någon däremot skulle skicka mail till den äldre kan roboten även läsa upp detta [2]. 14

15 3. Litteraturstudie - De gamlas attityder till robotar Teknik och samhälle Materialet i detta kapitel bygger på två artiklar och ett examensarbete från KTH. Artiklarna skrevs år 2009 resp där den ena är en empirisk studie [1] och den andra en litteraturstudie [2]. Examensarbetet från KTH handlar om attityden till intelligenta service robotar vars undersökning gjordes år 1998 av Zayera Khan [3]. Granskningen i första artikeln [1] är främst en litteraturstudie kring hur äldre personer mottar hälsofrämjande robotar. Några av robotarna som utvecklats har tagits emot på ett positivt sätt medan andra inte har lyckats skapa sig en marknad eller visat sig uppfylla de behov och krav som ställs. I föregående stycke togs det upp vilka de befintliga robotarna är inom hälsovården och som även finns med i artikeln. I detta kapitel beskrivs det vad det är som bidrar till accepterandet av robotar dvs. vilka mänskliga faktorer det är som bidrar till detta [2]. Det tas även upp hur människor ser på robotar och hur de mottar robotar vilket har undersökts genom en rad experiment. I detta kapitel däremot tas det upp ett experiment för att visa hur människorna reagerar och interagerar med en robot [1]. En demografisk karta över den äldre befolkningen visar hur framtiden ser ut. Den ökande äldre befolkningen ställer större krav på vård- och omsorgstagarna vilka blir allt mindre. Enligt en framtidsbedömning förväntas det mellan år 2000 och 2050 antal människor över 60 år att fördubblas. Robotar är ett exempel på assisterande apparat/enhet som möjligtvis kan komma att fylla gapet mellan den ökande äldre befolkningen och minskningen av vårdgivare [2]. En robot kan definieras som a very powerful computer with equally powerful software housed in a mobile body and able to act rationally on its perception of the world around it Allmänhetens bild av robotar har mestadels skapats av filmer och det som visas på tv. Inflytandet från dessa områden kan ha bidragit till inställningen mot robotar inom äldrevården [2]. Forskarna utvecklar anordningar tillsammans med vårdtagarna där den äldre ska kunna leva kvar i sitt eget hem. Förutom att avlasta människan är detta även ett billigare alternativ med tanke på den växande äldre befolkningen och antal vårdgivare som kommer att behövas framöver. Anledningen till att dessa robotar utvecklas är främst för att ge äldre en chans att åldras i sitt eget hem där de känner sig tryggast. Då undviker de att förflyttas bort från familjen och omgivningar som de känner till [2]. Först och främst måste inställningen vara positiv för att accepterandet/mottagandet av robotarna ska kunna ske [22]. För att detta ska ske krävs det att den är lätt att använda samt att en motivation skapas som gör att man vill använda roboten och att individen känner en bekvämlighet på samtliga plan såsom emotionellt, kognitivt och fysiskt [2, 23]. Artikel [1] definierar en modell för teknologiacceptans baserad på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen. Modellen gör det möjligt att utvärdera utöver praktiska nyttoaspekter av robotar också perspektivet social interaktion. Resultatet bidrar till förståelse av de äldres acceptans av sociala robotar. Studierna som genomfördes bygger på denna modell. Modellen har utvecklat ett tillvägagångssätt som gör att man kan undersöka vilka faktorer som påverkar mottagandet av en ny teknologi. Faktorerna som påverkar inställning till teknologin är sammanfattade i fig

16 Figur 8: UTAUT modellen Modellen användes för att formulera ett antal frågor om olika aspekter på inställningen till robotar som kunde ställas till potentiella användare. Nedan ges några exempel på frågorna: 1. Om jag skulle använda roboten hade jag varit rädd för att göra misstag med den 2. Roboten skulle göra livet mer intressant 3. Jag tror att roboten kan anpassas till mina behov 4. Jag tycker att roboten är underhållande 5. Jag tycker att roboten är tråkig 6. Jag tror att jag kan använda roboten utan någon hjälp 7. Jag tycker att roboten är trevlig att interagera med 8. Jag tror att roboten kan hjälpa mig med många saker 9. När jag interagerade med roboten kände jag som att jag pratade med en verklig person 10. Ibland verkar robotar ha riktiga känslor 11. Jag skulle lita på roboten om den gav mig råd Experiment Det genomfördes ett antal experiment med olika grupper av personer där man undersökte inställningen till olika typer av robotar, se fig. 9. Studien koncentrerar sig på teknik som ska interagera socialt med de äldre användarna och som är anpassad för att uppfylla deras behov [1]. 16

17 Figur 9: Testutrustning (Uppe i vänstra hörnet är icat och bredvid till höger RoboCare) I ett experiment undersöktes de äldres interaktion med roboten icat (uppe till vänster i fig. 9). 40 personer deltog i experimentet varav 22 var kvinnliga och 18 var manliga mellan åldern 65 och 89. Experimentet gick ut på att mäta deltagarnas reaktion på robotens verbala och icke verbala beteende. Roboten hade ögonkontakt med deltagaren, användes deltagarens tilltalsnamn vid kommunikation och bad om ursäkt vid eventuella misstag. Namnet icat kommer från dess utseende som liknar en katt. Den kan dessutom göra ansiktsuttryck genom att röra ögonen, ögonbrynen och läpparna. I början av experimentet fick deltagarna en kort introduktion av själva roboten och vad den kan göra (vilka funktioner den har). Förutom att utgöra socialt umgänge kan icat hålla reda på användarna, (tillhanda)ge information, hålla reda på dagordningen och påminna användaren om medicinering. Efter introduktionen fick deltagarna interagera med roboten under tre minuters tid. Under interaktionen kunde icat ge en väderprognos, hänvisa till en mataffär med vägbeskrivning och ställa alarmet. Sedan fick deltagarna svara på ytterligare frågor där de fick chansen att utveckla sina tidigare svar som de hade gett i undersökningen [1]. En annan robot var Laura. En robot i form av en relationsagent (relational agent) som skapades för att undersöka de äldres mottagande av screen agenter. Hennes egenskaper skapades enbart för undersökning av äldres relationsuppbyggnad mot robotar. Hennes interaktion bygger på utbyte av empati, sociala dialoger, humor och andra meningsutbyten. Undersökningen visar att försökspersonerna såg agenten som en bra motpart de kunde föra en dialog med. De tyckte även att den var en bra rådgivare i hälsofrågor [1]. Enligt en annan studie, som också nämns i artikeln [1] där man jämförde screen agenter och robotar med visar det ingen större skillnad i hur människor beter sig mot dessa. Den lilla skillnaden man dock såg var att man litade en aning mer på robotar. Robotars utseende var mer tilltalande än en virtuell agent 17

18 vars kropp endast syns på en skärm. Bortsett från robotens utseende och förmåga att uttrycka sig genom ansiktsuttryck anser användarna att robotens sociala beteende är i högsta grad viktigt [1]. Resultat Resultatet av experimentet visar att deltagarna föredrar att använda roboten som har ansiktsuttryck framför den neutrala som endast stirrar rakt fram. UTAUT modellen visar att försökspersonerna föredrog roboten som var mer uttrycksfull (extrovert) [1]. De ansåg den även vara mer socialt intelligent pga. rösten och dess ansiktsuttryck. Roboten icat utstrålar på liknande sätt en social närvaro och sällskaplighet som gör den mer njutbar för dess användare. De faktorerna bidrar till användarnas vilja att använda roboten. Något som anses kunna uppfylla nödvändiga behov för att acceptans ska ske. Vad gäller agenten Laura skapade användarna ett sorts förtroende för henne och vågade öppna sig och därmed framkalla en dialog [1]. 3.1 Studie år 1998 Studien i examensarbetet som gjordes år 1998 [3] där attityden mot interaktionen som sker mellan människan och Intelligent Service Agent (ISA) eller Intelligent Service Robot (ISR) undersöktes. Målgruppen för en robot (ISA, ISR) är äldre personer som kan ha nedsatta (funktionella) förmågor eller är handikappade. För att uppfylla målgruppens krav måste ett system skapas som förstår både tal och gester, med andra ord ett flexibelt och absolut intelligent system. The goal is to develop a gesture understanding system for a domestic service robot, and to integrate the gesture information with speech. Det som genomsyrar arbetet är att många av de robotar som vi har idag har påverkats av science fiction genren. Det är inte bara av science fiction som vi har påverkats utan media har också haft sitt inflytande inom området. Med andra ord kan man säga att science fiction och media hänger ihop. Det som genren science fiction fantiserar ihop om robotar och dess funktioner blir till en film som speglas i media och tvärtom. För att kunna stödja arbetet sökte man efter tidigare utförda empiriska studier, men fann dock inga. Studier av HMI (Human-Machine Interaction) och HCI (Human-Computer Interaction) hittades däremot som man hade kunnat relatera till och utifrån dessa skapa en möjlig utvärderingsmetod som behandlar attityden mot den nya teknologin. En förstudie gjordes i form av en film- och litteraturstudie följt av intervjuer som utformades genom en enkät som gjordes på personer i åldern i Sverige. Detta för att få en bättre och allmän uppfattning för attityden från målanvändarna eftersom ämnesfältet ännu inte är världskänt [3]. Personerna som man valde att intervjua valdes ut slumpmässigt. Sex personer i åldern var lika könsfördelade, tre kvinnor och tre män. Anledningen till antalet är att man ville ha kvalitativ data och möjlighet att ställa underfrågor till personerna. Man började med att presentera ISR och sedan ställdes frågor angående intervjupersonernas bakgrund, familj, ålder, yrke, utbildning och intressen. 18

19 3.1.1 Resultat av studie Utifrån svaren på intervjuerna [3] kunde man se tydliga associationer med science fiction där bland annat skräckfilm, programmerad maskin och konstig sak kommer på tal när associationer med ordet robot ska göras. Skillnader märktes mellan männen och kvinnorna i förhållande till robotarnas användningsområde. Samtliga kvinnor såg roboten som en hjälpreda i hemmet som de hade kunnat dra nytta av och avbelasta sig själva medans männen såg roboten som något mekaniskt/maskintekniskt, en leksak eller ett verktyg. Männen ville dessutom göra hushållssysslorna på egen hand istället för att överlåta uppgifterna till en robot eller med andra ord en teknisk maskin. Användningsområden som kvinnorna däremot hade velat ha hjälp med är exempelvis tvätta fönster, städa och diska. Storleksmässigt ska den inte vara så stor. Upp till en meter lång och en halv meter bred tillräckligt för att den ska få plats i garderoben. Dessutom ska den helst inte vara könsfördelad, men å andra sidan hade intervjupersonerna velat ha (val-)möjligheten att utforma sin egen robot [3]. Vad gäller robotens fart ska den inte röra sig snabbare än när människan rör sig i normal fart. Man vill också kunna justera farten vid behov. Utöver den nödvändiga och förprogrammerade kunskapen som roboten borde ha ska den kunna anpassas utefter individen. Den ska lära sig av uppgifterna som den får och på så sätt utvecklas [3]. Nästa gång samma uppgift ges behöver roboten eventuellt inte lika avancerade instruktioner. För att veta om roboten uppfattat uppgiften den tilldelats vill intervjupersonerna ha en bekräftelse genom verbal kommunikation. På samma sätt ska de kommunicera med roboten och emellertid med gester om så behövs [3]. Kopplat med första frågan vilken association ordet robot förde med sig ligger till grund för nästa fråga och svar. Det som påverkade bilden av robotar hos de intervjuade av (mestadels) från science fiction, media, filmer och tv. Bland annat kom filmerna Terminator och Star Wars på tal, som alla kände till men vars genre de inte tittar på i dagsläget. Sist ställdes en fråga om priset och hur mycket de hade kunnat lägga ner på en robot för hemmabruk. De intervjuade ställer sig olika i prisrangen mellan 2000 kronor och kronor [3]. Även om robotens närvaro accepteras, sänks inte kraven på den och dess egenskaper och funktioner med tanke på att den inte skulle utföra alla sysslor. Roboten fyller en god funktion där de intervjuade framförallt värdesatte fritid och tid där de kunde umgås med familjen istället för att behöva göra vardagliga hushållssysslor. En slutsats som också kan dras är att media har haft stort inflytande på den allmänna bild som byggts upp kring robotar som människor har idag. Denna bild har filmerna även speglat i sina berättelser eller är det kanske tvärtom? Eftersom ingen studie tidigare gjorts inom detta område var det väldigt intressant att se resultatet. Genom frågorna som ställdes ser vi ett positivt intryck till ISR (Intelligent Service Robot). Det i sin tur gav många bra och utvecklade svar som annars genom en negativ inställning inte hade kunnat fås. Nya frågor uppstod efter intervjuerna som besvarades med en enkät där personerna kunde utveckla sina svar ytterligare och precisera sig. Det man bland annat ville få ut är exakt vilka uppgifter man hade velat fånga in, dvs. vad de vill att roboten ska kunna utföra och vilken prioritet har de [3]. 19

20 3.2 Faktorer som bidrar till acceptans Faktorer som bidrar till acceptans [2] är individuella men bland annat ålder, kön, kultur, behov, utbildning, teknik- och roboterfarenhet. De äldre som var över 65 år gamla visade sig vara de som var mest negativa till robotar och ny teknologi överhuvudtaget. De yngre har oftast kommit i kontakt med teknik på jobbet och kanske även hört talas om robotar och robotteknik vilket medför ett lugn hos den yngre generationen. Ju högre utbildning desto större är chansen att robotarna har en positiv effekt på människan och den som är till viss grad införstådd med området. En skillnad mellan kvinnliga och manliga användare av robotar har funnits. Fler kvinnliga användare känner sig mer bekväma med en robot medan de manliga användarna ställer mer tekniska frågor. Kulturen spelar också en stor roll likaså vår uppväxt och det vi är vana vid. Franskar och tyskar visade olika attityder till robotar där tyskar tog mer avstånd från humanoider, dvs. människoliknande robotar. I allmänhet var amerikanarna mest positiva till robotar [2]. Beroende på hur stora behoven är och huruvida de existerar hos målanvändaren påverkar det hur den äldre ställer sig till robotar. Större hänsyn till behoven kan leda till positivare reaktion. Även den kognitiva förmågan är viktig. Dock har det inte funnits mycket forskning kring hur oron eller ångesten påverkar accepterandet av robotar [2]. Trots det har människor hunnit skapa sig en bild av vad en robot är och en åsikt om denna. Det är inte enbart upp till människan om huruvida vi tar till oss robotar. Många faktorer kommer från roboten själv. Det kan vara allt från design - mänskligt och omänskligt utseende, beteende som roboten har eller hur den kommunicerar och uttrycker sig genom ansiktsuttryck till dess storlek [2]. 20

21 4. Empirisk studie 4.1 Introduktion Denna studie ämnar besvara frågeställningarna: - Vilka möjligheter och utmaningar finns det med robotteknik för människan i vardagen? - Hur ser medelålders personer på robotar i hemmet? I detta fall åringar. Personerna som intervjuades var mellan år gamla och valdes ut genom ett urval och tillgång efter ålder och yrke för att täcka så bred yta som möjligt vad gäller bakgrundsvariation. Anledningen till att just denna åldersgrupp valdes ut är för att personerna som genomgick undersökningen år 1998 var mellan år och är idag år gamla. De tre kvinnorna och tre männen som intervjuades hade olika yrken: bilkontrollant, busschaufför, kriminalinspektör, kemitekniker, fabriksarbetare och dataingenjör. Alla var gifta och har barn. Samtliga intervjuade bor tillsammans med sina respektive och har ett till två barn som är vuxna. I början av intervjun ställdes frågor kring ålder och yrke. Vidare tillvägagångssätt var att förklara kort hur intervjun kommer att gå till. Frågor som ställdes skulle få intervjupersonen att tänka efter och ta ställning till frågorna. Under intervjun visades tre bilder (fig. 3 och 9) på robotar som testats ute bland människor och gavs en kort beskrivning av där tanken var att fånga intervjupersonernas inställning till dessa. På så sätt även se huruvida personerna är positiva eller negativa till robotar inom vården och om en sådan marknad finns i Sverige. Intervjuerna finns i bilagan på sidan Frågorna Mina frågor handlar bland annat om design, kunskaper och kommunikation som jag har skapat utifrån undersökningen som gjordes år Så här såg intervjuformuläret ut: Kön: Ålder: Yrke: 1. När jag säger ordet robot vad säger du, vad tänker du på? Vad associerar du med ordet robot? Kan du tänka dig en sådan i hemmet? 2. Vad kan en robot göra? Vad borde en robot kunna göra enligt dig? a. Något särskilt som du skulle vilja ha hjälp med? 3. Vad borde roboten inte göra? Vilka egenskaper vill du inte att roboten ska ha? 4. Hur stor ska roboten vara tycker du? Hur mycket utrymme/plats ska den få ta upp i hemmet? 5. Vilket utseende ska den ha, hur ska roboten se ut? a. Hur ser din inställning ut till vad som redan finns ute? (visat bilder, fig. 3 och 9) 6. Hur snabbt resp. sakta ska roboten röra sig? D.v.s. vilken fart ska den ha? 7. Vilken kunskap ska den ha? Vad vill du att roboten ska veta när du ställer frågor till den? 8. Hur ska den kommunicera och ge feedback? 9. Vad är det som har påverkat/haft inflytande på din bild om robotar? 10. Hur mycket är du villig att betala för att ha en robot i hemmet? (Spelar det någon roll hur dyr den är?) 21

22 4.3 Resultat Fråga 1. När jag säger ordet robot vad säger du, vad tänker du på? Vad associerar du med ordet robot? Kan du tänka dig en sådan i hemmet? Samtliga intervjuade förknippade ordet robot med industri där den ersätter mänsklig arbetskraft. De flesta tyckte att roboten var mer precis/noggrann och outtröttlig. En av de intervjuade (intervju 3) uttalade även ett citat som syftar på föregående mening: jobbar som en robot Fråga 2. Vad kan en robot göra? Vad borde en robot kunna göra enligt dig? a. Något särskilt som du skulle vilja ha hjälp med? Dessutom ställdes en följdfråga om huruvida de hade kunnat tänka sig ha en robot i hemmet. Svaret var överlag positivt, förutom att en var skeptiskt till hur roboten kommer att påverka den sociala biten. Man är rädd att förlora den mänskliga kontakten och hade helst då velat ha en kombination av robot och människokontakt. Roboten är mer som en tjänst/service (int. 5) Många uppgifter nämndes som man ville att roboten skulle utföra. Bland annat vill man att den ska kunna städa och dammsuga som en människa, lyfta tunga saker, hjälpa till vid gång och toalettbesök, påminna om medicinering, laga mat och dessutom inhandla matvarorna. En kvinna gav förslag på hur hon hade velat att detta går till där roboten beställer mat på nätet, sedan lagar den och ger den till mig (int.5). Sysslor såsom tvätta, hjälpa till vid dusch, promenera med den, köra en och slå larm om något skulle hända var också något som intervjupersonerna tog upp om vilka funktioner de vill att hemmaroboten ska ha. Med andra ord ska den underlätta för människan där människan får mer tid över till annat (att vara med familjen etc.) och där den agerar som ett verktyg i vardagen. Fråga 3. Vad borde roboten inte göra? Vilka egenskaper vill du inte att roboten ska ha? Egenskaper som man däremot inte vill att roboten ska ha är aggressivitet, möjlighet för roboten att agera aggressivt om användaren skulle agera likadant mot roboten. Man är rädd att roboten ska spionera på användaren och lägga ut material på nätet. Om användaren av någon anledning skulle bli aggressiv ska han inte kunna slå sönder systemet. Den ska inte kunna läsa tankar. En kvinna säger att hon inte skulle vilja att roboten duschar henne eller hjälper till vid dusch eftersom hon tvivlar på att den så kallade hjälpredan eller hjälpmedlet kommer att göra ett så noggrant jobb som en människa. En man påpekade dessutom att lagar ska finnas där den som jobbar med programmering av roboten inte kan missbruka sin makt. 22

23 Fråga 4. Hur stor ska roboten vara tycker du? Hur mycket utrymme/plats ska den få ta upp i hemmet? Storleksmässigt tyckte två stycken att roboten ska vara lika stor som människan, men även att uppgifterna avgör storleken på roboten. Det ideala är möjlighet att justera längden beroende på robotens användningsområden. Fråga 5. Vilket utseende ska den ha, hur ska roboten se ut? a. Hur ser din inställning ut till vad som redan finns ute? (visat bilder, fig. 3 och 9) Fem av sex personer vill ha en människoliknande robot, s.k. humanoid där man känner närvaron av en riktig människa. Den ena personen som inte vill att roboten ska likna en människa är just därför, för att den inte är en människa utan ett verktyg som ska lyda instruktioner. En robot ska vara en robot. Den ska inte likna något annat (int.6) En del av de intervjuade kom även med detaljrika förslag kring robotens utseende. I detta fall dess huvud. En man sa att huvudet kan ha en fruktliknande form som man själv väljer vid beställning av roboten (int.2). Han sa även att han hade blivit glad av att vakna till en robot vars huvud liknar en frukt. En kvinna sa även om den till utseende skulle likna en människa så ska den vara metallaktig och inte med hud för då hade den fått en mer vampyrutseende, vilket verkar skrämma folk. På frågan om hur inställningen ser ut till vad som redan finns visade jag tre bilder (fig. 3 och 9): PARO [9], RoboCare och icat [3]. Alla tre vars utseende varierar. Samtliga sex personer var väldigt positiva till sälroboten PARO. Den är bra för de tillbakadragna människorna som inte vågar öppna sig för någon annan, kanske i rädsla för den andres reaktion och roboten ger därför större förtroende än människan. Dessutom tyckte de intervjuade personerna att den är ett bra redskap som ersätter ett riktigt djur med behov. RoboCare däremot tyckte ingen om. Den verkar för enkel och oanvändbar. En kvinna sa (int. 5): En maskin som bara ska stå i hörnet Dessutom är den väldigt ful sa en man (int.6). En annan man sa att han inte ser några händer på roboten och därför verkar den opraktiskt. Han sa även känns som att den kan filma dig vilket är bra i vissa sammanhang om man exempelvis skulle trilla, men då kan den inte hjälpa dig upp utan armar. Bild nummer tre där jag visade roboten icat var mottagandet stort. Fem utav sex personer ställde sig positivt till roboten, men påpekar att den är opraktisk eftersom den är orörlig. En man (int.3) gav även förslag på dess funktioner och hur han hade velat att icat ska vara. Främst att den ska kunna gå och att den kan påminna dig på medicinering när det behövs genom att räcka ut tabletterna vid utsatt tid. Han tyckte även att icat framkallar känslor som djur annars i allmänhet gör eftersom roboten har en kattliknande form. En person (int. 6) som dock var emot roboten hade inte velat ha en sådan hemma. Hade känt mig blåst om du hade satt en sådan hemma hos mig. Det är ingen katt 23

24 Vill hellre ha något ovanligt såsom dinosaurie eller något som inte påminner om ett vanligt husdjur. Möjligtvis en blandning av två djur. Dessutom påpekade samma man att den inte har någon själv och den framkallar inte viljan att socialt interagera med den. Fråga 6. Hur snabbt resp. sakta ska roboten röra sig? D.v.s. vilken fart ska den ha? Vad gäller robotens fart var svaren splittrade. Någon vill att roboten ska ha människans takt som vi har vid normal gång, en annan sa att roboten varken ska vara för snabb eller för långsam och att tålamod krävs i väntan på att roboten ska utföra sina uppgifter. Dessa två takter eller farter kan förmodligen räknas till en och samma medelfart. Två stycken tyckte att roboten ska vara minst lika snabb som människan och snabbare. En man (int.6) gav ett exempel om den kan hämta ett glas vatten på två sekunder utan att spilla vatten får den göra det, om det inte ger negativ effekt Fråga 7. Vilken kunskap ska den ha? Vad vill du att roboten ska veta när du ställer frågor till den? Fråga sju handlar om kunskapen som roboten ska besitta. Två kvinnor och en man (int. 3, 4 och 5) tyckte att roboten ska ha svar på tal oavsett vilken fråga som ställs. Man vill känna att man har någon eller något kompetent bredvid sig som man kan fråga om allt (int. 4). En annan man sa att det är viktigt att roboten vet vad den får och inte får göra. Med andra ord ska den lyda Asimovs tre lagar [5]och ej skada en människa om den skulle få detta i kommando. Det gavs även konkreta förslag på funktioner vilket inte är direkt kunskap, men däremot något som man vill att roboten ska veta. Roboten ska veta vilken dag det är, berätta när det är matdags, fråga om promenad, säga hur mycket klockan är, temperaturen i rummet osv. Dessa funktioner var något som alla tyckte var underförstådda och nödvändiga för roboten att ha. Fråga 8. Hur ska den kommunicera och ge feedback? Hur ska den då kommunicera ut sin kunskap var nästa fråga. Alternativen var många däribland muntlig kommunikation som nämndes flest antal gånger. Det är även viktigt med bekräftelse och feedback från roboten (int. 6) då användaren försäkrar sig om att roboten har förstått sin uppgift eller en given fråga. Vid behov ska du kunna skriva till roboten genom ett tangentbord och den ska kunna svara skriftligt tillbaka. Samtidigt kan det vara en blandning av muntlig och skriftlig kommunikation som stärker varandra och mättar båda sinnen (int.3) Fråga 9. Vad är det som har påverkat/haft inflytande på din bild om robotar? På fråga nio vad det är som påverkat de intervjuades bild om robotar dök ett frekvent svar upp där tidningar och tv, med andra ord media i allmänhet verkar spela stor roll i inflytandet av den allmänna 24

25 bilden om robotar. En kvinna (int.5) och två män (int. 2 och 6) var pålästa inom ämnet och hade ett naturligt intresse för teknik i allmänhet vilket i sin tur har frambringat nyfikenhet kring robotar (int. 2) Den andra mannen (int. 6) hade dessutom en partner som var oerhört insatt i ämnet och fick mycket av sin kunskap om robotar från henne. Kvinnan i intervjun (5) som var påläst hade även varit på Certec föreläsningar [24] som handlar om framsteg inom robotik för äldrevården. Fråga 10. Hur mycket är du villig att betala för att ha en robot i hemmet? (Spelar det någon roll hur dyr den är?) Sista frågan som berör priset och hur mycket man är villig att betala för en robot i hemmet varierade stort i pris. Från att ha de enklaste funktionerna där det innebär att tvätta fönster och dammsuga kan man tänka sig lägga ut mellan 3000 kronor och 4000 kronor sa en kvinna. Samma kvinna svarade att hon hade kunnat ge högst kronor för en robot som tvättar fönster och har all nödvändig kunskap (int.1). En annan kvinna nämnde kronor men att det inte var en liten summa pengar när man väl går i pension och inte har sparat sedan tidigare. Trots det hade hon kunnat tänka sig betala av den summan även när hon är pensionerad om roboten har vad som krävs (int.5). Den tredje kvinnan jämförde hemmaroboten med industriella robotar (som kan kosta uppemot 20 miljoner kronor) och angav en summa på en miljon kronor som hon kan tänkas acceptera beroende på den rådande ekonomiska situationen (int.4). Männen la sig också på olika prisplaner. Mannen i intervju 2 tyckte också att priset spelar roll, men hade velat ha den dyraste roboten eftersom den antagligen är mest avancerad. Priset pekar upp mot kronor. Den andra mannen säger att han hade vägt dess funktioner mot sina behov och sin plånbok (int.6). Vad gäller priset hade han gett alla sina pengar efter att ha betalat mat, el och underhåll istället för att spendera pengar för att åka på semester. Roboten hade hjälpt honom i vardagen. Den tredje mannen (int.3) liknar roboten vid en bra bil för vilken han tycker att kronor är rimligt att ge. Han anser också att man vid 70 års ålder ska ha sparat ihop tillräckligt med pengar för denna sorts behov. 25

26 5. Likheter och skillnader mellan studien år 1998 och 2012 Teknik och samhälle Genom att läsa och studera Zayeras arbete [3] kan jag se en tydlig likhet mellan de två arbetena. Likheter och skillnader återges i texten som följer. Likheter kan dras till undersökningen år 1998 [3] där personerna som blev intervjuade också associerar ordet robot med en programmerad maskin som i detta fall syftar på industriell robot. En maskin som utför kommandon som förprogrammerats. En jämförelse mellan mina åriga personer och Zayeras åringar där ordet tvätta dök upp flest antal gånger var i båda undersökningarna nämnt av kvinnorna. Dock fanns det en skillnad i undersökningen från år 1998 där ingen av de intervjuade ville ha hjälp med att laga mat. I min undersökning å andra sidan nämndes det ett flertal gånger att man hade velat att roboten lagar mat och även inhandlar varorna som behövs för att förbereda en måltid. Användandet av robotarna ska möjliggöra mer tid med familjen som alla 12 intervjuade var överens om. Det påpekas även i båda undersökningarna att det sociala är väldigt viktigt och att det är ingenting som de hade velat att roboten tar över fullständigt. I Zayeras arbete [3] redogör hon för hur männen ser roboten som ett verktyg vars drag man också kan se hos männen i denna undersökning. Männen har en tendens att se roboten ur en lite annorlunda synvinkel där bland annat promenad och körning nämns men som kvinnorna inte nämnde. Även storleksmässigt var både de yngre och de äldre personerna som blev intervjuade överens. Det idealiska är att kunna justera robotens längd beroende på uppgifterna som den ska utföra. Skillnader i svar mellan de som är år och år varierade vad gäller utseendet av roboten. De äldre vill ha en mer människoliknande robot och de yngre däremot hade inget särskilt anspråk på robotens form och utseende. Vad de sa dock är att roboten kunde ha inslag av industriellt utseende där roboten inte är könsfördelad. Frågorna som jag ställde om inställningen till befintliga robotar i vården fanns inte med i Zayeras arbete därför finns det varken någon likhet eller skillnad. Eftersom svaren i denna studie var splittrade är det svårt att göra en jämförelse med de yngre intervjuade personerna från år 1998 angående robotens fart. Man kan säga att samtliga intervjuade la sig på en varierande fart skala vad gäller robotens fart och rörelser. Från normal gång till oerhört snabbt. Personerna i denna studie var mer precisa med sina svar och vad de vill att roboten ska veta när man ställer frågor. Personerna i den gamla studien från år 1998 vill däremot att de själva ska kunna lära roboten något och att den tillsammans med användaren ska växa och anpassa sig. Jämförelsevis visar den nya studien likheter med den gamla studien där samtliga tycker att det är viktigt att roboten ger feedback och bekräftar det han fått i uppgift eller att den uppfattat frågan som ställts. Påverkan av bilden om robotar verkar ha sitt ursprung från filmer och media vilket har visat sig i båda studierna. En tydlig skillnad ser man i prisklasserna mellan de olika åldrar som finns i undersökningarna. Betydligt fler personer i denna undersökning kan tänka sig att betala högre summor för roboten i hemmabruk, medan personerna i Zayeras arbete endast kan tänka sig lägga ut högst kronor. Skillnaden kan bero på att personerna i denna undersökning som är år är äldre och dessutom närmare pensionen, med andra ord ålderdomen där framtida behov kan tillgodoses med en robot. Förutom detta är dessa människor mer medvetna om teknikens framgång och om robotarnas kapacitet. Även pengarnas värde har betydelse eftersom pengarna var mer värda på den tiden medans man idag kan betala mer utan att det svider i plånboken lika mycket. 26

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det.

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det. Första gången ni spelar Idéspelet Här är en kortfattad vägledning för dig som ansvarar för den allra första spelomgången med idéspelet i er organisation. Börja med att läsa Quickstarten och därefter denna.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them Spaning mot framtiden Designtänkande som stöd för framtidsvisioner Åsa Wikberg Nilsson Innovation och Design Luleå tekniska universitet We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Felsökande av en Lego Mindstorm robot

Felsökande av en Lego Mindstorm robot KTH Felsökande av en Lego Mindstorm robot Med hjälp av NXC Hampus Liljedahl 3/9-12 hliljed@kth.se Introduction to Computer Studies II1310 Sammanfattning Jag har gjort en labb där jag felsökte en färdigskriven

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Gamification vid rekrytering

Gamification vid rekrytering Gamification vid rekrytering Referat från frukostseminarium den 21-22 februari 2017 cut-e Sverige Stockholm: Södra Agnegatan 29 112 29 Stockholm Malmö: Skeppsgatan 19 211 11 Malmö www.cut-e.se +46-8 820-840

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Tema: Sakernas internet Teknikspanarna

Tema: Sakernas internet Teknikspanarna Tema: Sakernas internet Teknikspanarna Tema: Sakernas internet Övergripande om temat Här får dina elever lära sig om hur smart och kommunikativ tekniken börjar bli. Teknikerna pratar med varandra som i

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Smer-rapport feb 2015. Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter

Smer-rapport feb 2015. Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter Smer-rapport feb 2015 Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ i medicinsk-etiska frågor En ledamot från varje riksdagsparti + ordförande

Läs mer

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Våra lösningar lär dig hur du kan använda din kreativa intelligens som motor i ditt företag,

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register...

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register... Innehåll Förord till den svenska utgåvan... 9 Förord.... 13 kapitel 1 Vad är en robot?... 19 kapitel 2 Vad robotar gör idag... 43 kapitel 3 Biologisk robotik... 71 kapitel 4 Humanoida och androida robotar...

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Medlemsmotioner Dagordningen, punkt 7: Övriga förslag Inklusive föreningsstyrelsens förslag till beslut Medlemsmotioner

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

VÅR KLASS. Foto Cato Lein. Efterarbetsmaterial för gymnasiet

VÅR KLASS. Foto Cato Lein. Efterarbetsmaterial för gymnasiet VÅR KLASS Foto Cato Lein Efterarbetsmaterial för gymnasiet TEXT OM SAMMARBETET, INTRO TILL MATERIALET. INVÄNTAR TEX. 2 Vår klass FÖRSLAG PÅ DISKUSSIONSFRÅGOR EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Låt gärna eleverna diskutera

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Man kan sitta hemma och se föreläsningen. Vi som har längre till studieorten får fördel

Man kan sitta hemma och se föreläsningen. Vi som har längre till studieorten får fördel Studenter om digitaliserade föreläsningar Inför den station som studentkårerna skulle hålla om digitaliserade föreläsningar skickades en enkät ut till LiUs studenter. I enkäten frågades det om studenterna

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Appar vi arbetat med

Appar vi arbetat med Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det

Läs mer

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går?

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Vår ide är en E-pad som får dig att hålla koll på kostnaderna. Den räknar

Läs mer

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11 Lärarmaterial sidan 1 Böckerna om Rosa Författare: Iben Harboe Vem handlar böckerna om? Rosa är en liten tjej som bor tillsammans med sin stressade mamma och sin busiga storebror Max. Rosa har sköldpaddan

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer