Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007"

Transkript

1 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007 Indien Sitar, Cyber, Sensex det nya Indien växer De viktigaste budskapen från Swedbanks nyligen genomförda Indienpanel: - BNP-prognoser 2007: +8,7 %; 2008: +8,3 % - Indiens potentiella tillväxt: 8 ¼ % - Kvaliteten på Indiens statistik: 6,6 6,7 (skala 1-10) - Strategi: Kina eller Indien? Svar: Kina och Indien 100 % Alliterationen i huvudrubriken sitar, cyber och sensex reflekterar i hög grad dagens Indien. Musikinstrumentet sitar står för det gamla Indien, cyber och sensex för det moderna med IT och finansmarknaden i fokus. Indien är fortfarande ett land, där den gamla och den nya, globala världen ständigt stöter på varandra. Det nya Indien växer dock snabbt. Indien har idag en skaplig makroekonomisk balans stabilare än Kina. - Betyg för reformpolitiken: 2,5 (skala 1-5) Indiens mikroekonomiska reformer är inte så blygsamma men mer måste till. Trots många positiva trender: Infrastruktur, miljö, hälso- och sjukvård, utbildning (på bredden) är några områden som behöver rejäla insatser under de kommande åren. Hubert Fromlet Innehållsförteckning 1. Swedbanks Indien-panel: 2008 blir ett gott men något dämpat tillväxtår 2 2. Dags för en modifierad analysansats 4 3. Skaplig makroekonomisk balans 5 4. Indiens mikroekonomiska/institutionella förutsättningar en del handling, mycket återstående arbete 7 5. Indien-analysens interdisciplinära infallsvinklar helt nödvändigt för att förstå det stora landet 9 6. Finansmarknader skapliga förutsättningar med förbättringspotential Konjunkturbedömning fortsatta goda utsikter tack vare stabil inhemsk efterfrågan Indiens långsiktiga utsikter Sverige (världen) i Indien Indien i Sverige (världen) Sammanfattning: Framsteg i Indiens ekonomi men ännu inne på "cricketmatchens första timmar" 16 Litteraturhänvisningar 17 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 1. Swedbanks Indien-panel: 2008 blir ett gott men något dämpat tillväxtår Under tiden 25 november 7 december genomförde Swedbanks Ekonomiska sekretariat årets upplaga av vår Indien-panel. Frågorna är av såväl konjunkturell som strukturell karaktär. Sammantaget hade panelen 15 deltagare från Indien och andra länder, samtliga välkända Indienexperter. Swedbanks Indienpanel December 2007 BNP-prognoser (%): 2007: 8,7 (kalenderår, normalt redovisas budgetåret till mars) 2008: 8,3 2009: 8,2 Vår kommentar: Den av panelen förväntade BNP-tillväxten under de närmaste två åren kan betecknas som relativt god men ej över potentialen. Finns i ovanstående BNP-prognos under ----> 2008 svar % en accelererande tillväxttrend 18 en avtagande tillväxttrend 22 en stabil tillväxttrend 60 Vår kommentar: Indiens tillväxttrend bedöms som relativt stabil med en mycket lätt "bias" nedåt. Det motsvarar vår egen uppfattning. Vilket betyg får den (förväntade) indiska reformpolitiken under (skala 0-5; 5=mycket bra)? Betyg: 2,5 (i februari 2006 för 2006/2007: 2,2) Vår kommentar: Indiens ekonomiska reformpolitik verkar vara beräknelig. Betyget 2,5 ligger verbalt exakt mellan "långsam" (2) och "tillfredsställande" (3). Inga reformpolitiska underverk men det rör sig långsamt men säkert åt rätt håll. Var ligger Indiens potentiella BNP-tillväxt? Dec 2007: 8¼ % (februari 2006: 7¼ %) Vår kommentar: Ekonomins uppryckning framgår tydligt av den på närmare två år synligt förbättrade uppskattningen av Indiens potentiella tillväxt. Panelens genomsnittliga bedömning ligger i linje med OECD:s. 2 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

3 Hur bedömer du utvecklingen av utländska direktinvesteringar (FDI) 2007/2008 och på längre sikt? Under 2007/2008 (%) På längre sikt Avtagande 0 Avtagande 10 Oförändrat 0 Oförändrat 0 Något bättre 70 Något bättre 40 Klart bättre 30 Klart bättre 50 Vår kommentar: Svaren på FDI-frågan återspeglar en positiv långsiktig framtidstro vad gäller världens tredje största ekonomi (i PPP). Hur bedömer du kvaliteten av Indiens (10=mycket bra; 1=mycket dåligt; inom parentes från februari 2006) ---> makroekonomiska statistik 6,6 (4,6) ---> finansiella statistik 6,7 (6,5) ---> årsredovisningar 6,5 (5,6) Vår kommentar: Våra paneldeltagare ger uppenbarligen Indiens sifferredovisning ett genomgående tillfredsställande betyg kring 6,5 (vilket inte är dåligt för ett stort land i början av en långvarig upphämtningsprocess). Detta kan jämföras med värderingarna mellan 4,3 och 4,8 för Kinas vidkommande. Avseende transparens och olika former av siffermässig redovisning ligger Indien tydligt före Kina (och tvärtom i andra sammanhang, t ex infrastruktur). Vilken strategi är generellt sett kommersiellt bäst? % Huvudsaklig koncentration på Kina - Huvudsaklig koncentration på Indien - Kina och Indien 100 Vår kommentar: Panelens votum är solklar: Indien och Kina är marknader som definitivt inte utesluter varandra. Ett liknande resultat fick vi också i början av Däremot kan det givetvis vara så att mindre och medelstora företag inte har kapacitet att satsa på dessa två marknader samtidigt. Strategiska finansiella placeringar är säkerligen tänkbara i bägge länderna men ej utan noggrann riskavvägning. Vid ett rejält långsiktigt perspektiv, tror du att % (februari 2006) - Indien kan komma ikapp Kina 75 (69) - Indien kan ta sig förbi Kina 13 (8) - Indien kan ej ta sig förbi Kina 12 (23) Vår kommentar: Synen på Indiens långsiktiga utveckling i jämförelse med Kina har förbättrats något. Numera är det endast 12 % av paneldeltagare som anser att Indien inte heller på lång sikt kan ta sig förbi Kina. Februari 2006 var det fortfarande 23 %. Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

4 2. Dags för en modifierad analysansats Indien håller på att acceptera globaliseringens krav. Alltfler indier ser möjligheter snarare än hotbilder med den allt annat överskuggande världsomfattande ekonomiska trenden. Allt större delar av världens näst folkrikaste land andas tillförsikt, även om flertalet indier fortfarande inte känner av denna stora omdaningsprocess. Det gamla Indien i rubriken förtydligat med musikinstrumentet sitar finns givetvis kvar i mycket stor utsträckning. Men det nya Indien växer sammanfattat med rubrikdelarna "cyber" och "sentex" (Mumbais börsindex). I början av 1990-talet kom jag för första gången till Indien. Det fanns i stort sett inte något oreglerat område i den indiska ekonomin; till och med för investeringar behövdes myndigheternas tillstånd. Bilbeståndet verkade ha hämtats från 1960-talets långfilmer med Peter Sellers. Man kände sig genast år yngre. Med anda ord: Design, teknisk utveckling, standard m m stod länge stilla i det indiska produktutbudet, beroende på den då nästan 100- procentiga inhemska produktionen. Under Nehru-tiden cementerades avsaknaden av produktkonkurrens från utlandet. Även i metropolerna Delhi och Bombay (numera Mumbai) kunde få utländska produkter upptäckas. Planekonomin härskade men också rika finansfamiljer och privata företag. Planekonomin och tusentals regleringar och licenskrav fungerade som en utmärkt plantskola för byråkrati och framför allt korruption. Dessa bördor tynger alltjämt den indiska ekonomin. Sedan början av 1990-talet efter en svår ekonomisk kris kom dock Indien att förändras en hel del i rätt riktning. Det ter sig emellertid svårt att rita upp en systematisk och heltäckande bild av den indiska förändringsprocessen. Vi väljer i denna analys ett angreppssätt som är i linje med den moderna akademiska forskningen, med åtföljande "emerging market"-tillämpning. Vi väljer denna gång ett något annorlunda synsätt Det är vår förhoppning att vi på så vis kan åstadkomma en analysstruktur som passar Indien och att vi således också tydligare kan iaktta kommande förändringar med inverkan på de ekonomiska trenderna. Strukturella faktorer intar självfallet en nyckelroll i varje landanalys. Dessa kan kopplas till såväl den makro- som den mikroekonomiska delanalysen. Vi inleder med en makroekonomisk genomgång, även om "bottom up" må förefalla mer logisk. Sedan följer mikroekonomiska/institutionella infallsvinklar. Därefter görs en interdisciplinär fördjupning, med bland annat politiska, sociala och psykologiska partialanalyser. Finansmarknaderna och dess institutionella ramar via penning- och valutapolitiken är mycket omtalade ämnen i Indien och alltmer globalt påverkade. Indiens näringsliv är givetvis också värt en närmare granskning. 4 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

5 Avslutsningsvis knyts samtliga dessa infallsvinklar ihop till både en konjunkturprognos och en mer långsiktig tillväxtbedömning för den indiska ekonomin. 3. Skaplig makroekonomisk balans Fundamental makroekonomisk balans är en av ett lands viktigaste hörnstenar för en stabil tillväxtbana. Hög eller alltför snabbt stigande inflation kan eller bör framkalla höga/högre räntor och är dessutom kontraproduktivt avseende inkomstfördelningen, speciellt i utvecklings- och reformländer. Högre inflation än i omvärlden liksom betungande budgetunderskott kan på sikt framkalla valutaförsvagningar. Stora, ihållande budgetunderskott kan dessutom medföra tillväxthämmande åtstramningsåtgärder. Tittar man på Indiens nuvarande makroekonomiska tillstånd, så kan situationen totalt sett betecknas som tillfredsställande. BNP-tillväxt: 8,9 %, kv 2 juli-september; kv 1 april-juni: 9,3 % 12 BNP-tillväxt i Indien (procentuell förändring) 10 Vår prognos Källa: IMF och Swedbank Inflation: Stigande räntor under 2007 har lett till ett något dämpat inflationstryck i slutet av året. WPI-inflationen (whole sale price index/partihandel) hade i november kommit ned till 3 % jämfört med över 5 % för ett år sedan. Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

6 9 Partihandelspriser i Indien (procentuell förändring) jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj Source: Reuters EcoWin Budgetunderskott: Indiens offentliga finanser är trots lätt förbättring alltjämt i ett dåligt skick, speciellt vid sammanräkning av statens och delstaternas underskott 2007: närmare 7 ½ % av BNP och ackumulerade skuld kring 100 % av BNP. Den offentliga sektorn har kapitalbrist kanske den främsta bromsklossen i Indiens ekonomi. I motsats till kinesiska förhållanden vet vi ganska mycket om Indiens (undermåliga) finanser. Bytesbalans: Den aktuella utvecklingen pekar på ett något negativt men kontrollerbart bytesbalansläge (2007: cirka -2 % av BNP). Exklusive indiernas stora transfereringar till hemlandet ser situationen klart sämre ut. Faktum är dock att denna post ingår i bytesbalansen lika mycket som exporten av varor eller tjänster. Bytesbalansen i Indien (procent av BNP) % av BNP Källa: IMF och Swedbank 6 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

7 Den numera rätt omfattande valutareserven (oktober: 255 miljarder USD) så sent som 1990/1991 var man helt pank har minskat Indiens externa sårbarhet högst avsevärt (även om verkligheten har lärt oss att stora akuta finansiella kriser snabbt kan äta upp även en initialt sett betryggande valutareserv) Indiska valutan rupie (INR) gentemot euron och USD EUR/INR jan apr jul okt jan 03 apr jul okt jan 04 apr jul okt jan 05 USD/INR apr jul okt jan 06 apr jul okt 07 Källa: Reuters EcoWin 4. Indiens mikroekonomiska förutsättningar en del handling, mycket återstående arbete Makroekonomisk jämvikt är en grundförutsättning för god och uthållig ekonomisk tillväxt. Fundamentala obalanser avseende bytesbalansen eller statsfinanserna kommer som sagt förr eller senare att framkalla negativa tillväxteffekter. Detta faktum ifrågasätts sällan. Däremot underskattas alltför ofta mikroekonomins/institutionernas betydelse för den mer långsiktiga tillväxten. Givetvis är det lättare att endast laborera med BNP-prognoser och några andra makroekonomiska nyckeltal och sedan dra vissa slutsatser om ett lands ekonomi. Och det är inte heller fel att studera makroekonomin men det är ofullständigt vid framför allt mer långsiktiga funderingar eller planer. Däremot är det ofta relativt mödosamt att få en samlad bild av genomförda och planerade mikroekonomiska reformer. Dessa görs vanligen i syfte att förbättra ekonomins s k utbudssida, det vill säga företagens och hushållens mer långsiktiga funktionssätt. Utbudspolitik är helt ofrånkomligt för emerging markets men även mognare industriländer behöver större utbudspolitiska doser från tid till annan. Mikroekonomins betydelse för tillväxten underskattas alltför ofta Utbudspolitik är helt ofrånkomligt I början av 1990-talet lyste indisk utbudspolitik fortfarande mer eller mindre totalt med sin frånvaro. Med tanke på detta faktum och Indiens relativt långsamma demokratiska förankringsprocess har Indien de facto åstadkommit fler utbudspolitiska förändringar än vad de flesta, ganska flyktiga genomgångar av Indiens ekonomi ger sken av. Nämnas kan bland annat följande förändringar: Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

8 - erkännandet av utbudspolitik som tillväxtbefrämjande - märkbart reducerade tullar och handelshinder - liberalisering för utländska investerare (FDI, verkstäder) - special economic zones (SEZ) för investerare - reducering av den övriga extremt omfattande tillståndsfloran - ökad inhemsk konkurrens, bättre produktmarknader - finansmarknadsreformer (banker, börs och finanstillsyn) - skattesänkningar - ramar för offentlig budgetdisciplin (även för delstater) - inflationsramar för penningpolitiken - liberaliseringar av kapitalbalansen (utöver FDI) Som synes: Indien har under senaste 15 åren åstadkommit en hel del mikroekonomiska reformer. Men många områden återstår att reformera/förbättra (ytterligare) såsom: - delar av den överlag strikt reglerade arbetsmarknaden - infrastruktur och energiförsörjning - jordbrukets produktivitet - hälso- och sjukvård, miniminormer för social standard (en tredjedel tjänar fortfarande mindre än en USD/dag) - utbildning (inkl större reducering av antalet analfabeter) - rådande struktur med alltför många riktigt små företag - produktmarknader (trots en del förbättringar) - byråkrati och korruption - skattesystemet - ytterligare delar av banksystemet och banktillsynen - obligationsmarknaden - liberalisering av FDI inom detaljhandeln - liberaliseringar av kapitalbalansen och tullar - effektivisering av de offentliga utgifterna. Givetvis ger ovanstående sammanställning av genomförda och planerade/nödvändiga reformer/förbättringar endast en partiell inblick i det nya Indien. Men även vår kortfattade (mestadels) mikroekonomiska reformlista understryker att dagens Indien inte längre kan jämföras med tidigare premiärministern Nehrus planekonomiska och dirigistiska styrning. Mycket positivt har redan hänt sedan början av 1990-talet samtidigt som mycket mikroekonomiskt reformarbete återstår (precis som i Kina). 8 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

9 5. Indien-analysens interdisciplinära infallsvinklar helt nödvändigt för att förstå det stora landet Vi har redan inledningsvis pekat på andra vetenskapliga discipliner än de rent ekonomiska som kan påverka ett lands konjunktur och långsiktiga tillväxt. Politik, psykologi och sociala utmaningar står här i fokus. Politik olika intressen förhalar reformer Indien kallas ofta världens största demokrati. Det är säkerligen ett riktigt konstaterande trots Gandhi-/Nehru-släktens mångåriga särställning inom det mestadels regerande Kongresspartiet. För det första bör dock i detta sammanhang uppmärksammas att Kongresspartiet inte oavbrutet härskat över landet. För det andra är till exempel nuvarande centralregering lett av Kongresspartiet beroende av kommunisterna, ett icke-regeringsparti. För det tredje kan nämnas att delstaterna Kerala, Tripura och Västbengalen till och med styrs av kommunisterna (vilka är mer pragmatiska än kommunisterna på central nivå). Det är viktigt att konstatera att de i många avseenden ineffektiva indiska delstaterna har en hel del makt. Genomförandet av centrala ekonomiska-politiska beslut kan ta rätt lång tid (medan i Kina en del ekonomisk-politiska beslut istället urvattnas eller negligeras på lokal nivå). Eller som någon av mina akademiska kolleger beskrev det legislativa läget: "Legislative enactments on the central or the state level are often challenged by the argument that an enactment is beyond the legislative competence of the union or the state." Sedan 2004 styrs Indien av den i början av 1990-talet verksamme finansministern Manmohan Singh och Sonia Gandhi som integrationsoch koordinationspersonlighet inom den stora regeringskoalitionen och gentemot kommunisterna (vars stöd man behöver). Ibland nödgas de acceptera dyrköpta eller märkbart inbromsande kompromisser. Indisk politik handlar nästan alltid om kompromisser Nyligen tvingades regeringen efter starka påtryckningar från kommunisterna att lägga kärnkraftsavtalet med USA på is. I samma andetag brukar indierna betona att dylika bakslag är en del av en fungerande demokrati (underförstått: i jämförelse med det stora grannlandet Kina). Indiska politiska bedömare verkar vara osäkra om det mer uttalat näringslivsvänliga och nationalistiska BJP (Bharatija Janata Party) i 2009 års planenliga val till underhuset ("Lok Sabha") förmår återerövra regeringsmakten efter den överraskande valförlusten våren Anmärkningsvärt är att Indien sommaren 2007 fick sin första kvinnliga president, före detta guvernören i Rajasthan, Pratibha Patil. Indien har fått en kvinnlig president För något mer långsiktiga Indien-prognoser är politiken en viktig framtidsindikator. Vår bedömning är att även en eventuell framtida BJPvalseger i stort sett kommer att hålla Indien kvar på den inslagna globaliseringsvägen trots risken för (något) mer nationalistiska tongångar. Realistiska alternativ saknas (om god tillväxt skall uppnås). Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

10 Utrikespolitiskt förefaller Indien arbeta för normala relationer även till länder, som man sedan självständigheten varit i krig med (Pakistan, Kina). Redan under 2008 torde Indiens handel med Kina överträffa 40 miljarder USD. I Indien är man nog medveten om att Indien "in the long run should receive more sympathy points than China". Här finns en stor möjlighet för Indien att på sikt attrahera avsevärt fler utländska direktinvesteringar än idag (2006: 16,9 mdr USD, med stigande tendens). FDI stiger märkbart i Indien Psykologi positiv framtidsanda håller på att utvecklas Indien är i motsats till Kina en demokrati. Det tar vanligen inte mer än fem minuter tills en dylik hänvisning kommer från indiska ekonomer, speciellt om man alltför medvetet jämför med kinesiska förändringar eller nyckeltal. Många indier är stolta över de gångna årens ekonomiska förbättringar, även om dessa framgångar kännetecknas av en oerhört ojämn fördelning även regionalt. Indiernas framtidstro är idag klart högre än för exempelvis för två år sedan trots på sistone en del bakslag för regeringen, speciellt vad gäller den framtida (atom-)energipolitiken. Man är alltmer medveten om att Indien i köpkraftstermer (PPP) redan hunnit bli världens tredje största ekonomi (givetvis räknat som total BNP, ej i form av BNP per capita). Indiernas framtidstro stiger Det förefaller inte uteslutet att Indiens eller rättare sagt många indiers framtidstro också ger ett positivt bidrag till den reala ekonomin, särskilt till investeringarna. Investeringar är också en funktion av den psykologiska faktorn. Sociala utmaningar vassare framsteg måste till Indien är ett land med djupgående sociala klyftor. Hit hör bland annat områden såsom hälso- och sjukvård, skola, boende, miljö och inkomstfördelning. Det framstår knappast som en komplicerad slutsats att Indiens mer långsiktiga tillväxt i hög grad är beroende av utvecklingen inom dessa enormt viktiga sociala områdena. Ett konkret exempel: Indiens framför allt i relation till Kina teoretiskt gynnsammare demografiska perspektiv kan endast omsättas till märkbart positiva ekonomiska trender om man samtidigt avsevärt lyckas höja utbildningsnivån bland den yngre (potentiella) arbetskraften. En sådan förändring måste ses som helt nödvändig om Indien verkligen vill ha en chans att på längre sikt passera Kina ekonomiskt. Beaktas bör också att Indiens befolkningstillväxt trendmässigt är på väg att avta, till idag under 2 %. Även de stora och växande inkomstskillnaderna mellan delstaterna har sociala dimensioner. OECD föreslår någon form av inkomstutjämning. Som särskilt fattiga delstater märks bl a Assam, Bihar, Jharkhand, Madhya Pradesh, Rajasthan och Uttar Pradesh. 170 miljoner bönder är marklösa ett på sikt ohållbart tillstånd. 170 miljoner bönder är marklösa 10 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

11 Av rena utrymmesskäl beskrivs den interdisciplinära analysansatsen här i all korthet, med endast ett fåtal exemplifieringar. Placerare eller företagare med mer långsiktiga intressen rekommenderas att basera sina investeringsbeslut på ett bredare analysunderlag än ett antal makroekonomiska nyckeltal. Hit hör inte minst politiska, sociala och psykologiska aspekter. 6. Finansmarknader skapliga förutsättningar med förbättringspotential Indien har relativt väl utvecklade finansmarknader med tanke på statusen som "emerging market", speciellt i jämförelse med Kina. Sammantaget arbetar den institutionella sidan med bl a tillsyn, penningoch valutapolitik, transparens, produktutbud och finansmarknadens funktionssätt med ett (nästintill) tillfredsställande betyg trots en del uppenbara brister. Tilläggas bör att Indiens unga befolkning mer än hälften är yngre än 25 år också innebär många framtida affärsmöjligheter för framsynta banker. Penningpolitik mer marknadsanpassad än i Kina Med tanke på den senaste tidens lätta konjunktur- och inflationsdämpning torde centralbankens (Reserve Bank of India, RBI) treåriga räntehöjningsperiod snart komma till sitt slut. Generellt gäller för innevarande års penningpolitik enligt centralbankens egna ord "to contain inflation close to 5 per cent in , and the resolve, going forward, would be to condition expectations in the range of per cent so that an inflation rate of 3 per cent becomes a medium-term objective." Något renodlat inflationsmål har dock inte RBI. "Manufacturing inflation" utgör referensramen. På sikt skall en 3-procentig inflation uppnås Centralbankschefen Reddy nämnde i början av november också "tillräcklig kreditförsörjning till produktiva ändamål" som ett mål för penningpolitiken jämte prisstabilitetsmålet. Summa summarum: Indiens penningpolitik inriktas på både acceptabel inflation och tillväxt. Valutapolitik inte alltid lättolkad Det ter sig inte lätt att begripa sig på Indiens penning- och valutapolitik. Enligt läroböckerna och all praktisk erfarenhet kan en centralbank inte tillämpa ett inflations- och valutamål på en och samma gång. Enligt den indiska centralbanken skall penningpolitiken bland en del andra uppdrag för närvarande också "moderate the expansionary effects of net capital flows", det vill säga påverka valutainflödena något som framkallat en hel del förvirring på de indiska finansmarknaderna. På senare tid finns uppenbarligen en målkonflikt mellan inflationsbekämpning (högre räntor) och statsmakternas önskemål om undvikandet av en alltför stark rupie (vilket kan vara svårt på längre sikt). Det finns konflikter mellan penningoch valutapolitiken Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

12 Ibland verkar det således vara fallet att den indiska centralbanken Reserve Bank of India försöker att styra både inflationen, tillväxten och kursen av valutan rupie samtidigt (även kreditökningarna och "the escalation in asset prices" ses av centralbanken som en utmaning). Hösten 2007! Finansmarknader bättre banker, bolag och börs Indiens banker har under det gångna årtiondet åstadkommit relativt genomgripande förändringar. Detta kan konstateras trots att mer positivt kan göras, vilket också OECD nyligen kom fram till. Det gäller också finansmarknadsprodukter, exempelvis avseende hedging av gränsöverskridande valutatransaktioner. 2008/2009 är det dags för tillämpningen av kapitaltäckningsreglerna enligt "Basel II". En uppräkning av finansmarknadsspecifika förändringar/åtgärder brukar finnas i FRI-chefens halvårsvisa redovisning av penningpolitiken m m (Review and Mid-Term Review of Annual Policy). Totalt är bolag noterade på Mumbai-(Bombay)-börsen. Detta är något mindre än antalet listade bolag i Shanghai. Å andra sidan dominerar på Shanghai-börsen bolag med statlig kapitalmajoritet och/eller styrning plus att många av dessa kinesiska aktier är fjärran från daglig handel. Men även Indien måste förbättra villkoren för företagsamheten. Inte minst bör det bli institutionella lättnader för att ge mindre företag bättre växtkraft. Trots dessa och en del andra institutionella hinder framstår börsen i Mumbai som mycket mer modern och transparent än motsvarigheten i Shanghai. På lång sikt borde den indiska aktiemarknaden ha mer att ge även om temporära överhettningar och bakslag givetvis kommer att inträffa. För närvarande förs en het diskussion bland experterna, i vad mån Mumbai-börsen möjligen börjar bli övervärderad under denna fas i konjunkturcykeln (med hittills som nämnts i år bland annat högre räntor och starkare valuta). Hur som helst, under de kommande kvartalen kan osäkerheten komma att öka. Mumbai-börsen har noterade bolag På lång sikt borde den indiska aktiemarknaden ha mycket mer att ge Börsutvecklingen i Indien, Sensex index (BSE-30) jan apr jul okt jan 03 apr jul okt jan 04 apr jul okt jan 05 apr jul okt jan apr jul okt Source: Reuters EcoWin 12 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

13 7. Konjunkturbedömning fortsatta goda utsikter tack vare stabil inhemsk efterfrågan En långtgående planekonomi med mer eller mindre obefintlig utländsk konkurrens framstod under flera årtionden som en orubblig bromskloss för tillväxten för det sedan 1947 oberoende Indien. Först i början av 1990-talet påbörjades vilket redan antytts en mer genomgripande reformpolitik under ledning av dåvarande finansministern och nuvarande premiärministern Manmohan Singh. Den s k potentiella (trendmässiga) BNP-tillväxten kom gradvis att förbättras. Idag ligger den på respektabla 8-8 ½ % med en uppenbar potential till en ännu gynnsammare utveckling. Indiens BNP kommer enligt vår uppfattning även under 2008 att kännetecknas av god tillväxt om än något mer dämpad än under 2006 (+9,7 %) och 2007 (8 ¾ %). Lätt tillväxtdämpande effekter via höjda räntor torde framkalla en viss dämpning av bygginvesteringarna och hushållens konsumtion om än inte särskilt dramatiskt. Endast smärre negativa effekter på exporten är att vänta från den globala konjunkturdämpningen och den starkare valutan (export i relation till BNP ungefärligen hälften av Kinas). Under 2007 kommer Indiens BNP något överträffa den potentiella tillväxten kring 8 ¼ %. Under 2008 torde dock BNP-tillväxten hamna rätt nära trendbanan. Den inhemska efterfrågan fortsätter att bära upp tillväxten. Detta trots den pågående begränsade inbromsningen vilken inte minst industrin börjar känna av. 8. Indiens långsiktiga utsikter Gårdagens långsamma "Hindu rate of growth" ett passerat kapitel men: "We ve only just begun" eller "You ain't seen nothing yet"? Älskare av mer klassisk pop/rock kommer kanske ihåg eller känner till låtarna "We ve only just begun" (The Carpenters) och "You ain't seen nothing yet (Bachman/Turner/Overdrive, BTO). Den förstnämnda låten är en långsam ballad, den senare en snabb rocklåt. Med vilken låt skulle den framtida indiska ekonomin kunna jämföras? Kommer Carpenters lugnare men ändå framåtskridande variant att dominera? Eller kommer Indiens framtida ekonomiska framtid mer att liknas vid det kanadensiska rockbandets dynamik? The Carpenters lugna inslag kommer nog inte att återspeglas i Indiens ekonomiska utveckling under de kommande åren utan att för den sakens skull kunna förutse en regelrätt tillväxtexplosion. Men det finns tillväxtjokrar med idag okvantifierbara teoretiska effekter. Hit hör framför allt den alltjämt starkt undermåliga infrastrukturen. Större förbättringar av dess otaliga flaskhalsar skulle kunna innebära de snabbast verkande framstegen för Indiens tillväxt under de kommande 5-10 åren. Listan på förbättringsfähiga områden är trots alla framsteg fortfarande mycket lång (se kapitel 4). Infrastrukturen kan vara en viktig tillväxtjoker Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

14 Detta talar för speciellt med tanke på de relativt långvariga enskilda reformprocesserna för en utveckling mellan the Carpenters och BTO under de närmaste åren. Med goda chanser till mer BTO under andra hälften av nästa årtionde. 9. Sverige (världen) i Indien Indien i Sverige (världen) Indien har på senare tid fått märkbart höjd uppmärksamhet här hemma mycket via olika aktiefonder men också genom ökat intresse från svenska företags sida. Samma sak kan självfallet sägas om många andra länders aktiviteter i Indien med sina mer än 1,1 miljarder invånare. Indien börjar få ökad uppmärksamhet här hemma Emerging market-fonder röner ett växande intresse hos många globala placerare. Det finns en del vetenskapliga studier som visar att aktieplaceringar i uppåtsträvande länder inte per definition behöver vara mer osäkra än i finansiellt mer etablerade (vid tillämpning av ett rent avkastningsorienterat synsätt exkluderande transparens, likviditet och andra institutionella faktorer). Vid en sådan orientering ligger Indien rimligen relativt bra till, till och med när institutionella förutsättningar inkluderas. Detta kan konstateras trots att även den relativt stora och diversifierade Mumbai-börsen kan komma att drabbas av ett exalterande efterfrågeläge. Inte heller Indiens ekonomi kommer framöver att peka spikrakt uppåt under varje kvartal. I ett trendmässigt (långsiktigt) perspektiv finns det emellertid förutsättningar för en framgångsrik Mumbai-börs. Även svenska (globala) företag torde visa ett kontinuerligt intresse för den växande indiska marknaden, vars successiva öppnande gentemot utlandet påbörjats åtminstone ett årtionde efter Kinas. Denna eftersläpning ger en antydan om den framtida upphämtningspotentialen i synnerhet vid förbättrad infrastruktur. Nu rådande "funktionsfördelning" mellan Kina och Indien med Kina som "världens verkstad" och Indien som "världens kontor" kommer inte att hålla. Indien kommer på längre sikt att utvecklas till en globalt ledande producent av verkstadsprodukter (precis som Kina kommer att växa som tjänsteproducent). Nuvarande funktionsfördelning mellan Kina och Indien kommer att suddas ut Dessa utsikter kommer givetvis att göra Indien som en strategiskt allt viktigare marknad för svenska företag, både på export-, inköps- och produktionssidan. I dagsläget framstår Indien här hemma siffermässigt fortfarande som en marknad med relativt blygsamt tyngd. Det gäller både på exportoch importsidan. Det ter sig emellertid inte som en våghalsig prognos att Indiens roll för svenska företag kommer att synligt öka i betydelse under de kommande åren och antagligen också årtiondena. 14 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

15 Sveriges export och import med Indien (miljarder kronor) Miljarder kronor Export Import Jansept Samtidigt bör beaktas att svenska företag kommer att möta allt större utländsk konkurrens på den ytterst viktiga indiska marknaden. Indiens pragmatiska globaliseringsambitioner och växande öppenhet innebär att många globala företag över hela jordklotet kommer att försöka balansera dagens måhända något överdrivna Kinaexponering med ökade satsningar på den i många sammanhang alltjämt starkt underutvecklade indiska marknaden. "Gratisluncher" kommer inte heller att finnas på den indiska marknaden. Det kräver i sin tur ordentligt gjorda hemläxor, innan en tänkbar Indien-satsning kan hamna i ett mer konkret skede. Det finns inga gratisluncher Redan idag märks snabbt växande utländska direktinvesteringar (FDI) i det mångfaldiga Indien (vilket av många Indier förses med kommentaren att det i Indien "efter varje mil finns en annan kultur"). Det är troligt att FDI i Indien kommer att växa riktigt starkt trots kraftiga löneökningar i en del heta områden, speciellt i Bangalore (vilket i sin tur tappar investeringar till exempel Hyderabad och Kolkata/Kalkutta). Det bör kommas ihåg att den indiska subkontinenten erbjuder många tillfällen till produktionsförflyttningar inom landet ("division of labor"). Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

16 Utländska direktinvesteringar i Indien (miljarder USD) Källa: UNCTAD Anm: För perioden avses genomsnittliga årliga FDI-investeringar i Indien Samtidigt gäller det också att iaktta att även alltfler indiska företag håller på att öka sina aktiviteter utanför det egna landet. Indiska företag noteras idag som globala aktörer inom IT, telekommunikation, "business processing", läkemedel och i stigande grad verkstadsprodukter. Redan idag märks Indien i London som näst största utländska investerare i realkapital. Indien kommer på sikt att lansera sig mycket mer än hittills som verkstadsproducent, bland annat eftersom servicesektorn ensam inte kan stå för morgondagens nya jobb. Indiska företag börjar bli allt mer aktiva utomlands 10. Framsteg i Indiens ekonomi men ännu inne på "cricketmatchens första timmar" Indien är på frammarsch. Med tanke på landets klart höjda ambitionsnivå torde eventuella temporära (konjunkturella) tillväxtbakslag ej påverka den långsiktiga tillväxtpotentialen. "Givetvis" förutsätter vi att de politiska makthavarna även framöver kommer att acceptera globaliseringens spelregler. Risker i motsatt riktning bör inte övervärderas, i vart fall inte om fortsatt helst ännu starkare fokusering på hälsa, utbildning och skapande av nya jobb skall ske. Demokratin torde inte tillåta stöd till populister och bakåtsträvande politiker under en längre tid. Trots dessa relativt optimistiska ord: Indien har inga självgående tillväxtmotorer. Många helt ofrånkomliga reformer måste fortfarandehamna på plats. De flesta viktiga reformområden är nämnda i denna analys. Översatt till det i Indien speciellt populära cricketspråket: Reformprocessens hittillsvarande insatser motsvarar endast de första timmarna av en i flera dagar varande cricketmatch. Mycket mer finns att göra. Det finns mycket mer att reformera 16 Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december 2007

17 Indiens ekonomi rör sig åt strukturellt åt rätt håll men fortfarande "anpassad till de bristfälliga indiska vägförhållandena för de slitstarka lastbilsåkarna". Cirkeln slutes. Den undermåliga infrastrukturen utgör troligen Indiens tills vidare största enstaka hinder för uthållig stark tillväxt under de kommande åren. Självfallet bör den offentliga budgetdisciplinen samtidigt förbättras. Adam Smith i all ära: Det finns ekonomiböcker med intressant innehåll som är avsevärt äldre än exempelvis den store engelske ekonomens "Wealth of Nations". För mer än 2000 år sedan skrev den legendariske indiske strategen Kautilya :"Heads of Departments shall not remain permanently in one job and shall be rotated frequently." Apropå (den bristande) flexibiliteten på Indiens och andra länders arbetsmarknader. Hubert Fromlet Litteratur: Debnarayan Sarker/Bikash Kumar Gosh. "A Study of Market Efficiency and Volatility in the Indian Stock Market, Forex Market and Bullion Market." Finance India No 3. Engardio, Pete (Editor). "Chindia. How China and India are Revolutionizing Global Business" McGraw-Hill. Fogel, Robert. "Capitalism and Democracy in 2040: Forecasts and Speculation." NBER Working Paper 2007 No Fromlet, Hubert. "India versus China Who will be the Winner in the Long Run?" Economic & Financial Review No 3. OECD. India. Economic Surveys. 2007/14. Srinivasan, T.N. (Yale). "Economic Reforms, External Opening and Growth: China and India". Paper Presented at Brookings-NCAER India Policy Forum. New Delhi July Trichet, Jean-Claude. "The Growing Importance of Emerging Economies in the Globalized World and its Implications for the International Financial Architecture " Speech at the Reserve Bank of India, November 26. Ekonomiska sekretariatet Stockholm tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, Swedbank AsienAnalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank AsienAnalys. Swedbank AsienAnalys Nr 5 11 december

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007

Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007 Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2 Polen Ekonomin rullar på oavsett politisk ledning Den 21 oktober blir det nyval i Polen. Oavsett valutgång räknar vi med en BNP-tillväxt på goda ¼ % under 2. Nu

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Tio år efter finanskrisen

Tio år efter finanskrisen Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 Marknad 2010-12-08 Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 1 Marknader idag Fokus skiftar till makro Marknaderna fortsätter att tveka, fokus på nya risker, Irland och Kina (Portugal&Spanien).

Läs mer

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter 12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Ekonomiska sekretariatets Indienrapport Nr 2 21 februari 2006

FöreningsSparbanken Analys Ekonomiska sekretariatets Indienrapport Nr 2 21 februari 2006 FöreningsSparbanken Analys Ekonomiska sekretariatets Indienrapport Nr 2 21 februari 2006 Indien frammarsch och flaskhalsar Indiens BNP-tillväxt utvecklades väl under 2005 (+7 ½ %). Det politiska systemet

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster

På slak lina. Stefan Fölster På slak lina Stefan Fölster Stefan Fölster Svenskt Näringsliv Maj 2011 En Svensk tigerekonomi eller känguru? 3 2 1 0-1 -2-3 -4 BNP-utveckling i Sverige Förändring kvartal till kvartal, säsongrensat -5

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014 VALUTA OKTOBER 2014 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN BRL/SEK 3,45 3,25 3,05 2,85 2,65 2,45 INR/SEK + 8 % + 16 % 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 2,25 BRLSEK BRL/SEK 0,09

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer