Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss"

Transkript

1 Nr 4 April 2010 Bitidningen Tema: Svärmning Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss Bitidningen

2 Bitidningen Halvsidor.indd :43:07 Skogshonung köpes! CMF slunga 12 ramars Langstroth självvändande, bra skick eller bud CMF Slunga 4 ramars motor rostfri 4000 Sjölis honungslossare kombimodell Honungspump CMF 5000 Gula bisamhällen på Langstroth och LN á 1250 Mjölktank med motor väl nedväxlad 400l bud Mjölktank med tappkran 200l bud 200 lådor med ram Langstroth á lådor med ram Lågnormal(LN) á Glas 200 ml á 1.80 Hinkar Mats Friberg, / 72013, HF har för avsikt att under säsongen 2010 köpa ca 20 ton skogshonung för framtida spännande projekt. Om du har den typen av honung klar till tidig höst, kontakta Christer Ankarlid Tel: eller via mail: Vi ger dig ett bra erbjudande på din skogshonung. Universal P&M bibotten Slitstark, hållbar tillval pollensamlare. Håll dina bin i torra och mögelfria lådor! Enkel städning, varroakontroll, fodring etc. Ställning, bibotten, låda, tak etc RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för Din biodling. Skälderhusoverall Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, pallpriser, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Begär vår katalog, sändes fritt Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Botten med varroabricka Prisvärd Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Skälderhusslöjan Anorak med löstagbar hatt Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: E-post: Frakt o exp.avgift tillkommer. Bitidningen Vaxkakor

3 Ledaren Våren är på gång! När ni läser detta hoppas vi här nere på rivieran (Skåne) att våra bin har varit ute och rensningsflugit. Det är länge sedan vi har haft en vinter med så mycket snö. Nu måste vi titta framåt och hoppas att alla bisamhällen har överlevt för vi har inte råd att ha stor vinterdödlighet. Vi måste öka bimassan över hela landet, varför det? Vi klarar inte av att pollinera våra grödor som behöver pollinering. När jag kör med bil från Hässleholm till Malmö ser jag massor av rapsfält men inga bisamhällen. Då tänker jag att jag skulle haft 1000 bisamhällen. Stig Hansson Styrelseledamot Hur får vi fler bisamhällen och bisamhällen som överlever? Först genom att fler föreningar jobbar seriöst med att få fram fler drottningar. De odlar fram puppor till sina medlemmar så att dessa kan göra fler avläggare. Detta kostar mycket tid och pengar. Här måste SBR söka pengar via Nationella programmet, och stödja de föreningar som klarar av detta. Ett bra exempel är Hästrikets Bf. Här görs 350 avläggare per år. Det finns fler föreningar som är goda exempel på att det går om man har intresse och går in för det. Det är lätt att sälja avläggare, som också kan förstärka klubbkassan. Det finns små föreningar som bara träffas en gång per år vid årsmötet. Här måste distrikten gå in och hjälpa dem till samarbete och bättre verksamhet. Det finns säkert små föreningar som kan inleda ett gott samarbete för att senare gå ihop. Hästriket Bf och Landskrona-Kävlinge Bf är goda exempel på detta. Hur går det för SBR-styrelsen? Jo tack bra! Där finns många olika biodlare med olika slags kunskap som kompletterar varandra. Jag har varit med i flera styrelser innan detta uppdrag och kan konstatera att alla verkligen jobbar för SBR. Ekonomin har vänts till det positiva, vilket är bra. SBR har aldrig haft bättre kontakt med de statliga verken än just nu, vilket är särskilt viktigt då de har pengar vi behöver till vår verksamhet, som blir till stor nytta för våra medlemmar. Vårhälsningar Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer APRIL 2010 I bigården 6 Påskmiddag med honung 9 Aktuellt från Bihälsokonsulenten 10 Enkel och billig svärmfångare 11 Varför svärmar bina? 12 Svärmning förhindring & intagning 14 Om bina svärmar 16 En rymmarsvärm blir sambo 18 Fortfarande biodlare 20 Naturens kalender 22 Apimondia och Dr John Kefuss 24 En hissnande upplevelse 27 HF:s Återtag 28 Elever Strategier lär sig för laga överlevnad mat med honung 30 Bin Marknaden i snö kom fram med spade Marknaden Starta drottningodlingskurser Starta Medlemsfokus drottningodlingskurser Medlemsfokus Brev till red, Vi minns, 2010 Almanackan Brev till red, Vi minns, Almanackan 37 Nästa nummer (5-10 april-nr) Nästa utkommer nummer i slutet (5-10 av april. april-nr) utkommer Manusstopp: i slutet april. av april. MANusstoPP: Numret därpå (6-10) 1 april. i slutet av maj. Numret Manusstopp: därpå 1 (6-10) maj. i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes blå i år. Livet pulserar när bisamhället svärmar. Skall drottningen och hennes hov hitta en ny boplats? Foto: Erik Österlund Bitidningen

5 JAnne Mårtensson SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks blå 2009 Parningsplats för dina drottningar! Avels- och Bihälsokommittén har glädjande nog även 2010 fått möjlighet att subventionera driften av lokala parningsplatser. Föreningar, drottningodlingsklubbar, distrikt, befintliga parningsplatser etc. kan ges stöd. Ersättning ges för direkta driftskostnader t ex hyra av drönarsamhällen, materialkostnader, hyror/arrende etc. Max 3 tkr beviljas per parningsplats. Prioriteringsordningen under 2010 är: 1. Nystartad parningsplats 2. Nya ansökningar från befintliga parningsplatser 3. Tidigare ansökningar Eftersom medlen kommer från det nationella programmet (NP) via Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast den 15 augusti Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, Trumpetarevägen 5, Mantorp Välkomna med era ansökningar. SBR:s Avels- o Bihälsokommitté Bidrag till Parningsplats 2010 Ansökan skall innehålla: en kort beskrivning av parningsplatsens verksamhet kopior på betalda fakturor/räkningar kontonummer för insättning av ersättningen Avelsdrottning för din drottningodling! fler föreningar att bedriva drottningodling till medlemmarnas glädje och nytta. Bidrag beviljas med 300 kr per avelsdrottning. Max 2 drottningar per förening. Prioriteringsordningen under 2010 är: 1. Nya ansökningar från föreningar 2. Tidigare ansökningar. Den inköpta drottningen skall vara dotter till: en drottning testad i Svensk Biavels testprogram eller en drottning med en officiellt dokumenterade stamtavla Eftersom medlen kommer från det nationella programmet (NP) via Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast den 15 augusti Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, Trumpetarevägen 5, Mantorp Välkomna med era ansökningar. SBR:s Avels- o Bihälsokommitté Bidrag till Avelsdrottning 2010 Avels- och Bihälsokommittén har också fått möjlighet att subventionera inköp av avelsdrottningar åt föreningar som bedriver drottningodling i sin föreningsbigård. Vi hoppas att detta skall stimulera Ansökan skall innehålla: stamtavla för drottningen kopior på betalda faktura/räkning kontonummer för insättning av ersättningen Bitidningen

6 Per Ideström I bigården Hej igen alla biodlarekamrater! Snart är säsongen igång på allvar, även om viss försiktighet i umgänget med bina fortfarande är att rekommendera. Månaden april är en period av framgångar och bakslag i vårens framryckning. Rensningsutflykten är sannolikt avklarad, och i kupans värme gör sig bina nu redo för nya insatser. Men den kloke bidar sin tid Honungsbiet är en fantastisk företeelse, eller hur? Men hur gick det till egentligen när biet utvecklades? Är det intressant överhuvudtaget? Jovisst är det! Vårt honungsbi är till sin grundidé ingen ny skapelse. Insekterna har en mycket lång historia och vetenskapen lär känna till mer än arter. Den äldsta fossila insekten som hittats lär ska ha levat för 400 milj år sedan. De avancerade samhällsbildande insekterna (bin, myror, termiter, etc), är en betydligt senare konstruktion. Honungsbina tillhör de mest anpassningsbara insekterna på vår planet, men de har inte alltid sett ut som de gör nu. Ja, i själva verket pågår hela tiden en förändringsprocess som inbegriper allt levande på vår planet. Den processen brukar kallas evolution. Så här har man tänkt sig hur melliferabina vandrat västerut. M=Mellifera (mörka). C=Carnica/Ligustica/Anatolica/Syriaca m fl. A=afrikanska bin. Den senaste istiden har också bidragit till utformningen av melliferabina; t ex förhållandet mellan Intermissa i Nordafrika, Iberica i Spanien och Mellifera. Ill.: EÖ efter den belgiska sajten Mellifica. Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några Framgångsfaktorer. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. Evolutionens drivkrafter Lite förenklat kan man säga att organismerna (växter och djur) utvecklas i ett samspel mellan gener (arvsanlag) och den miljö i vilken organismen befinner sig. Det handlar förstås inte bara om en enskild individs arvsanlag, utan om arvsanlagen hos alla de individer som ingår i gruppen, eller populationen. I en population skiljer sig individerna normalt från varandra i olika avseenden. Det föreligger så kallad genetisk variation. Populationen och individerna i denna är ständigt utsatta för de krafter som omgivningen utgör. Om människan inte är inblandad kallar vi detta för naturlig selektion. Den naturliga selektionen påverkar vilka individer som får flest avkommor och den åstadkommer förändringar av frekvensen av de olika generna i populationen. Det finns mekanismer som kan öka eller minska den genetiska variationen i en population, och den omgivande miljön kan vara stabil eller stadd i hastig förändring. Ju snabbare miljön förändras, desto hastigare måste organismerna och därmed genfrekvenserna förändras, ofta i sådant fall till en mindre genetisk variation, vissa genvarianter försvinner ur populationen. En stor genetisk variation underlättar en Foto: Marcus Ideström 6 Bitidningen

7 sådan här anpassningsprocess till förändringar i miljön. Genetisk variation är en stor fördel för populationen och arten/rasen, men mindre intressant för individerna. Men de enskilda individerna är inte så viktiga, det är populationen som är det verkligt betydelsefulla. Alltså, genetisk variation och naturlig selektion (selektionstrycket) är vad som åstadkommer utvecklingen/förändringen/anpassningen av allt levande. Släktet Apis År 2006 hittades ett fossilt bi inuti ett stycke bärnsten. Biet beräknades ha levt för ca 100 miljoner år sedan, uppgav George Poinar, professor i zoologi på Oregon State University. Biet hade en del detaljer gemensamt med getingar, kunde noteras. De första samhällsbyggande insekterna utvecklades också under Krita-perioden för just miljoner år sedan. Släktet Apis, det vill säga honungsbina (Mellifera, Cerana, Dorsata,Florea) har alla ett gemensamt ursprung, som förmodligen levde i Sydostasien. Att datera denna föregångare är säkert förenat med svårigheter, men försök har ändå gjorts. På den belgiska sajten Mellifica (http:// uppger man att uppdelningen i sinsemellan olika arter kan ha skett för ca 10 miljoner år sedan. Tiden för när Mellifera och Cerana skildes åt anges ändå till 6 miljoner år tillbaka i tiden. Man gissar att detta skedde någonstans i trakterna av vad som nu utgör östra Indien/Pakistan. Som en kuriosauppgift i detta sammanhang kan man nämna att i juli månad 2009 återgavs uppgifter från amerikanska forskare, Michael Engel m.fl., som hävdade att man funnit ett 14 miljoner år gammalt fossilt bi i Nordamerika!! Man Bitidningen Aktuella göromål I April rycker våren fram och tillbaka. Foto: Thomas Henriksson Fortsätt med god isolering på både svaga och starka samhällen Om du vill utöka antalet bisamhällen tidigt bör du påbörja drivfordring nu, om våren bara kommit. Men mata bara de som är minst normalstarka. Drivfordring stimulerar äggläggningen, och det krävs många bin för att värma ynglet. Detta klarar inte de svaga av. Var beredd med nya lådor om du övervintrat de starka trångt. Nu i början är det bäst med redan utbyggda kakor. Är du osäker på vädret sätter du den nya lådan underst. Känns värmen pålitlig så hamnar den överst. Var på din vakt mot myrorna! Innan löven kommit på allvar, och saven stigit, så kan myrorna välja att totalt röva ut ett bisamhälle. De tar allt, honung, yngel och bin. Ordna skydd på kuppallarnas ben, eller avlägsna myrstacken under den tidiga vintern föregående år. Om du har nätbottnar med nät över hela bottenytan kan det vara idé att skydda mot kalla vindar under april månad. Så fort värmen har kommit låter du förstås ventilationen fungera optimalt igen Försök att låta bina vara ifred så mycket som möjligt även denna månad. Vi tar igen umgänget i maj! menar att det rör sig en en utdöd variant av Apis. Den liknar en annan utdöd variant benämnd A armbrusterei som hittats i Tyskland. Det nu funna fossilet har man kallat Apis nearctica. Vi får väl se om vi får höra mer om detta. Apis dorsata-samhälle på sin enda kaka. Florea, dvärgbiet, bygger också bara en kaka. Foto: Wikipedia Apis mellifera Ännu har vi en bit kvar innan vi kan identifiera våra egna skyddslingar. Apis mellifera skulle genom naturens nycker delas upp i tre olika grupper av raser, som fått beteckningarna Linje M, Linje C och Linje A. På grund av den teknik som måste användas på området, mätning av så kallat mitokondrie-dna, går det inte att korrigera för evolutionens ryckiga framfart. Tidpunkten för denna senaste uppdelning blir därför en gissning på en tidpunkt som kan ligga mellan till år tillbaka i tiden. Linje M är den del av den ursprungliga populationen som nådde Europa genom att ta sig dit norr om såväl Kaspiska Havet, Svarta Havet, Kaukasus som Alperna. Idag representeras denna gren av det Västeuropeiska mörka biet, Apis mellifera mellifera. Linje C fann vägen till Medelhavets norra strand. Som representanter för dessa kan nämnas Ligustica, Carnica, Anatolica m.fl., men även raser som finns i mellanöstern, t.ex. Syriaca och Meda. Linje A utgörs av alla de underarter som nu återfinns på den afrikanska kontinenten, och på den Arabiska halvön. Kända exempel på raserna i denna grupp är Scutellata, Monticola och Lamarckii. Bo Vest Pedersen vid Köpenhamns universitet har undersökt mitokondrie- DNA från biprover av Apis mellifera mellifera från olika områden. Materialet är tidigare publicerat i NordBi-aktuellt. Han beskriver också en beräkning av släktskapet mellan olika arter och raser. Det kan noteras att Melliferagrupperna skiljer sig mer inbördes än vad linje C gör i förhållande till de afrikanska raserna. Pedersens artikel kan läsas här: BinOBiodling/Artiklar/dna.html Det finns raser av Apis mellifera som 7

8 passar mindre bra in i denna uppdelning, som Apis mellifera pomonella som upptäcktes för mindre än 10 år sedan i Tien Shan-bergen i Centralasien, det vill säga mycket längre åt öster än någon annan melliferavariant. Forskarna har genom mätningar ändå kunnat hänföra Pomonella till linje C. Totalt sett räknar en del forskare med 29 olika varianter av Apis mellifera. Rasbegreppet är ändå flytande och endast en bedömning utifrån stipulerade kriterier. Från Kapstaden till NordKap Varför har vi då gått igenom denna beskrivning? Jo, som vi förstår så har vårt honungsbi kunnat överleva i de mest varierande miljöer. Lokala anpassningar har kunnat ske på de mest imponerande sätt. Ta till exempel det syriska biet, som överlever i områden som är alldeles för torra för andra raser, och som dessutom är expert på att döda getingar som det finns gott om i dessa trakter. Eller varför inte fundera över den variant av det mörka biet, som åtminstone tidigare kunde påträffas i delar av södra Frankrike, och som genom sin enastående flygstyrka kunde övervinna den mycket kraftiga vind som blåser där ca 220 av årets dagar. Många fler exempel finns. Hur har alla dessa variationer uppstått? Jo, på samma sätt som all annan förändring av livsformerna på jorden. Det naturliga urvalet, eller selektionstrycket, i kombination med den genetiska variationen hos de befintliga populationerna av bin. På kort sikt är den genetiska variationen given, men på längre sikt räknar man med att den kan utvecklas. Trots alla lokala anpassningar som finns så är honungsbiet, Apis mellifera, sig väldigt likt i hela sitt utbredningsområde. Denna konformism omfattar även de raser som har sitt ursprungliga utbredningsområde i Afrika och på den Arabiska halvön (Linje A). Ibland framskymtar uppfattningen att dessa raser är väldigt olika dem som vi har vant oss vid i Europa. Den åsikten delar i vart fall inte jag. Honungsbiet är sig likt från Kapstaden till NordKap.. Svenska populationer idag Fram till 1900-talets början fanns nästan bara bin av den västeuropeiska mörka typen i Sverige. Sedan dess har mycket hänt. Olika raser har importerats i omgångar, och till inte så liten del har importerna präglats av ett modetänkande. Som det nu är finns ett organiserat samarbete runt fyra typer av bin i Sverige. Det nordiska biet har sina tillskyndare. Ligusticaodlarna vårdar gula bin med ursprung i Italien. Carnicabina odlas av ganska många biodlare och har sitt ursprung i Slovenien/Österrike. Buckfastbina (en konstras med växlande genetiskt innehåll) har många biodlare valt. Varje variant har sina förtjänster och brister. Den största gruppen bin är dock utan tvivel så kallade blandbin, eller traktens blandning som många säger. Det är ofrånkomligt att rasblandningar uppstår, och det kan ibland leda till besvärligheter för de odlare som vill hålla rena raser. Blandbin är dock inte principiellt mindre värda, utan kan med framgång Från uppe till vänster. Nordiska bin (foto Bo Mallmgren), Ligustica (Arkiv), Carnica (Bo Lundberg) och Buckfast (Thomas Rafstedt). begagnas till trivsam och/eller yrkesmässig honungsproduktion. På flera håll i världen finns etablerade stammar av bin med blandat ursprung, som dess odlare vårdar sig om, och är stolta över. Om Evolutionen vore en person skulle han småle lite åt detta, men i övrigt inte bry sig. Så är det. Vi ses när den underbara månaden maj är kommen. Ha det gott! 8 Bitidningen

9 Påsksmiddag Marita Delvert Vår- och bisäsong närmar sig. Låt den sista fjolårshonungen förgylla maten. Här kommer förslag på en färgglad påskmeny. Ditt favoritbröd i form av en påsktupp. Börja med en härligt grön ärtsoppa med orange honungs- och laxröra. Fortsätt med ett fjälligt honungs- och mandelglaserat påskalamm, serverat med svartrötter, lök och skalpotatis. Avsluta med en gul söt/sur citronpaj med grädde. Låt fantasin flöda och baka en påsktupp av din favoritdeg (självklart med en klick honung för bättre jäsning). Allt beräknat för fyra personer. Grön ärtsoppa med laxröra 72 grader (för rosa kött), tar ca tre timmar. Ta upp steken och låt den vila under folie. Höj ugnsvärmen till 175 grader. Koka svartrötterna, lökarna och småpotatisar med skalet på i 5 minuter och låt sedan allt svettas i lammstekens spad i ugnen ca 20 minuter. Gör ev. sås av spadet Grön ärtsoppa med honungsoch laxröra 800 g gröna ärter 8 dl vatten 2 dl vitt vin (kan ersättas med vatten) 2 buljongtärningar (grönsaks och/eller höns) 1 dl hackad purjolök 35 g djupfryst dill 1 dl matlagningsgrädde (eller vispgrädde) Pressad citron, salt och peppar efter smak Laxröra: 1 dl creme fraiche 3 msk färskriven pepparrot 2 msk honung 1 msk färskpressad citron eller lime 1 dl rökt lax i tärningar, plus lite lax för garnering Koka ärter, purjolök och dill i buljong ca 10 minuter. Mixa till en slät soppa. Passera gärna genom trådsil. Värm och tillsätt övriga ingredienser utom citronen som tillsätts innan serveringen. Rör ihop Lammstek med småpotatis, svartrötter och lök. Sås gjord på spadet. delarna i laxröran. Fördela den i varma tallrikar och slå på soppan. Garnera gärna med en laxbit. Lammstek 1,5 kg lammstek med ben eller 1 kg utan ben 3 msk honung 3 vitlöksklyftor Färsk rosmarin Rivet skal av 1 lime 1 msk stark svensk senap Ca 4 msk olja Mandelspån, flingsalt och peppar Sätt ugnen på 125 grader. Ta bort ev. hinnor på lammsteken. Värm honungen och blanda den med pressad vitlök, rosmarin, lime, olja och senap. Pensla blandningen på steken och strö på mandelspån, flingsalt och peppar. Baka i ugnen tills termometern visar Söt/sur citronpaj 3,5 dl vetemjöl 125 g smör 1 msk honung 1 krm salt 2 äggulor 2 msk mjölk Fyllning: 3 ägg 2 äggulor 1 dl socker 0,5 dl honung 250 g mascarpone 1,5 dl färskpressad citronsaft Finrivet skal av 1,5 citron 1 msk florsocker Blanda smör och mjöl. Tillsätt övriga ingredienser och arbeta snabbt ihop allt till en deg. Tryck ut degen i en pajform och låt den vila i kylskåp en halvtimme. Sätt ugnen på 200 grader och grädda pajskalet i ca 10 minuter. Vispa äggen med sockret, rör i honung, mascarponeost och sist citronsaft och rivet citronskal. Grädda i ca 60 minuter. Lägg över en bit folie om ytan blir alltför gräddad. Pudra över florsocker vid serveringen. Bitidningen

10 Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Bihälsa Preparat mot varroa Som det tidigare informerats om i Bitidningen upphörde tillståndet för saluföring av Apistan 31 december Det får dock användas fram till och med 31 december i år. Många har frågat hur det kommer att bli i fortsättningen. Såvitt jag har förstått har det nu lämnats in en ansökan till Läkemedelsverket om att få både Apistan och Apiguard godkända i Sverige som läkemedel, och det finns en bra chans att de kan vara godkända till hösten i år. Om det inte finns ett godkänt läkemedel kan en veterinär (genom ett apotek) ansöka om att få förskriva ett inom EU godkänt preparat på licens i Sverige. Information om licens finns på Läkemedelsverkets webbplats (www.lakemedelsverket.se), sökvägen är HÄLSO- & SJUKVÅRD > Förskrivning > Licens. Hästveda föreningsbigård Såväl de undersökningar kring förluster som gjorts i Norge som biodlarnas erfarenheter där visar att det går att klara av varroa utan högeffektiva preparat. Även i Sverige finns det många biodlare som framgångsrikt har hållit kvalstret stången utan Apistan. Ett exempel är biodlarna i Hästveda biodlarförening, där åtgärderna mot varroa sedan ett antal år tillbaka har bestått av drönaryngelfjerning på försommaren, myrsyra i augusti/september och oxalsyra på hösten. I Hästveda föreningsbigård, som är en instruktionsbigård (mer om detta finns på hemsidan) har registrering av nedfall vid behandling gjorts sedan Det genomsnittliga nedfallet av kvalster vid behandling under åren från och med 2002 till och med 2009 visas i figur 1. I fjol gjordes ingen behandling med myrsyra, utan enbart behandling med oxalsyra. Den låga (ej synbara) stapeln år 2009 beror på att det enbart var i en kupa det påvisades kvalster i nedfallet och det var enbart 8 kvalster. Undersökning Nya handläggare på Jordbruksverket Den 1 januari i år tillträdde nya handläggare för bifrågor på Jordbruksverket. Nedan ser du vilka de är och hur du kommer i kontakt med dem. Margareta Tervell, Jordbruksverket Enheten för häst, fjäderfä och vilt Jönköping Tfn , Fig. 1. Det genomsnittliga totala antal kvalster som fanns i nedfallet efter behandling med myrsyra och oxalsyra (2009 enbart oxalsyra) i Hästveda föreningsbigård under åren fr.o.m t.o.m N anger antal samhällen. av det naturliga nedfallet gjordes veckovis i alla samhällen från början av juni till mitten av augusti. Enbart vid ett tillfälle påvisades kvalster, 1 st. i ett samhälle under första veckan av juni. Bin som flugit ut ur kuporna Från olika håll i landet har jag fått in rapporter om att bin i stort antal flugit ut ur kuporna under vintern, och att det framför kuporna har legat flera deciliter döda bin. Vad fenomenet beror på är svårt att säga när det rör sig om alla samhällen i bigården. Prov från några bigårdar har skickats till SLU för analys, och jag kommer redovisa resultaten i näste nummer av Bitidningen. Ni som har observerat fenomenet får väldigt gärna höra av er med information om hur det gått med övervintringen, och även gärna skicka in biprov till SLU för analys. Fig 2. Skär upp ett håll på ena sidan av Apifondapaket. Lägg paketet på ramlisterna med hålet neråt. Jackis Lannek, Jordbruksverket Enheten för häst, fjäderfä och vilt Dragarbrunnsg. 35, Uppsala Tel , Kolla foderläget Om bisamhällena har klarat sig genom den stränga vintern vore det ju tråkigt om de dör av svält nu under våren. När yngelsättningen har gått igång ökar foderförbrukningen. Kolla därför om samhällena har tillräckligt med foder fram till vårdraget sätter in. En bra försäkring mot svält på våren är att lägga ett par kg foderdeg i kupan. Enklast enligt min uppfattning är Apifonda i portionsförpackningar om 2,5 kg. Skär upp ett hål på den ena sidan av paketet och lägg det på ramlisterna med hålet nedåt (se figur 2). Vågkupan på Östgötaslätten I förra numret av Bitidningen fanns ett diagram som visade temperaturen i den vågkupa som finns på Östgötaslätten i närheten av Mjölby. Även under de första tre veckor av februari låg temperaturen i intervallet mellan 12 och 20 grader. Men den 22 februari föll temperaturen till 3,7 grader och fram till början av mars kom den inte över 10 grader. De som följer data från vågarna på nätet (http://biavl.volatus.de/bsm0/bsm. html#language=sv_se) har kanske undrat vad som hänt. Klotet har flyttat sig bort från kakgatan där temperaturavkännaren placerades i början av december. Den 3:e mars flyttades avkännaren åter till mitten av klotet och temperaturen under dygnen därpå låg på c:a 15 grader. 10 Bitidningen

11 Enkel och billig svärmfångare Lars-Göran Arvidsson Jag har under flera år ändvänt en Biforhink att fånga svärmar i. Väldigt praktiskt. Hinken är tillräckligt stor, och väger nästa inget, vilket gör den lätthanterlig. Dessutom gratis. När svärmen är i hinken, lägger jag på ett spärrgaller och ställer den i skuggan i närheten och låter den stå tills på kvällen eller ev nästa morgon. Då har alla kvarvarande bin sökt sig dit, det är bara att ta hinken till bigården, lyfta upp spärrgallret där hela klumpen med bin nu sitter, och slå den i en kupa eller på en svärmbräda. De fåtal bin som är kvar i hinken är lätta att skaka ur. Problemet har varit när bina behövt forslas en längre bit. Detta eftersom gallret bara legat löst på. Det har lösts genom att montera två skruvöglor på varsin sida på hinken. Nu kan gallret fixeras med en bagagestropp (min är 40 cm). Skruvöglorna skall vara med gänga och mutter. Kostar några tior för en förpackning. Man bör kapa av den gängade delen en bit. Öglornas läge får anpassas efter spärrgallrets storlek och stroppens längd. Jag har använt ett 8-ramars Sveagaller som passar ganska bra, men man kan använda i stort sett vilket galler som helst. Gallret kan också utformas så att hinkens grepe går att fälla upp. Då blir det mera praktiskt. Skall man flytta svärmen med bil kan man stoppa in hinken i något luftgenomsläppligt, t ex en gles jutesäck eller fiberväv. Då slipper man riskera att bin, även om det bara är ett fåtal, flyger ut i bilen. Bitidningen

12 Lars-Martin Liljenvall SBR:s Vetenskapliga Råd Varför svärmar bina? Varje vår ställs biodlaren inför frågan om vad det är som utlöser binas svärmbehov och hur svärmning kan förhindras. Ett forskarteam undersökte den svärmutlösande faktorn och kom med en ny hypotes. En presenterad matematisk modell visar på nya möjliga orsaker till svärmning. De framhåller emellertid att de bekanta metoderna att förhindra svärmning alltjämt äger sin giltighet. ett bisamhälle uppkommer sterila arbetsbin ur de befruktade äggen från en I enda drottning. Endast ur ett mindre antal ägg kan, tack vare särskild uppfödning, nya drottningar uppstå. Innan en ny drottning uppenbarar sig i samhället förlorar den gamla omkring 75 procent av sin status. Detta steg i fortplantningen är utmärkande för svärmningsbeteendet. Om man studerar livscykeln hos bin är det lättare att förstå svärmbeteendet. Då produktionen av kommande generation bin, tillverkning av honung och förråd blir avbruten genom svärmning har det följder för biodlaren. Följaktligen är förståelsen för samhällets uppträdande en viktig aspekt inom biodlingen. Många biodlare försöker ständigt att med nya metoder undertrycka svärmningsinstinkten. Orsaker till svärmning En förutsättning för att svärmning ska uppstå är att nya drottningar föds. Orsaken till detta fenomen har förklarats med olika hypoteser: a) Antalet arbetsbin ökar dramatiskt och samhället når en kritisk täthet. b) Förhållandena i yngelrummet; ju fler ägg drottningen lägger desto snabbare avtar lediga celler. Samtidigt ökar mängden arbetsbin. c) Åldersstrukturen på arbetsbina. d) Minskad feromonproduktion hos den gamla drottningen. De amerikanska forskarna Fefferman och Starks har genom matematiska modellberäkningar kommit fram till en fortplantningshypotes som säger att samhällets fortlevnad är avhängig av drottningens kraft, kvalitet och äggläggningspotential. Samhällets utveckling är framför allt beroende av två faktorer: antalet arbetsbin samt antalet ägg som drottningen under en bestämd tid kan producera. Överstiger antalet arbetsbin den mängd ägg drottningen kan producera avstannar utvecklingen i samhället. Utrymmet i bikupan blir för trångt och svärmningen är ett faktum. Matematisk modell för utlösande av svärmning Med matematiska modellberäkningar kan såväl ovan nämnda faktorer och en samtidig växelverkan fastställas. De amerikanska forskarna använde sig av de fyra hypoteserna samt en genom deras experiment framtagen hypotes rörande fortplantningsoptimeringen. Varje utprovad modell utgick från principen att tillväxtfasen startar från en bestämd mängd bin i samhället. Vid denna tidpunkt åtgår största delen av den energi arbetsbina producerar till att föda upp nya arbetsbin. Tillväxtmängden bestäms genom antalet ägg och larver som hjälps fram genom arbetsbinas individuella omsorg. Vid varje försök, enligt den matematiska modellen, inträffade den första svärmen mellan den 69:e och 74:e dagen i tillväxtfasen. Denna tidsram varierade något beroende på antalet bin i samhället och åldersstrukturen hos arbetsbina. Genom att fastställa yngeltillväxten kunde tidsramen förutsägas. En intressant iakttagelse var att om en av ovanstående faktorer ändrades inträffade ingen svärmning. De matematiska beräkningarna belägger antagandet att svärmningen har sitt upphov i multifaktorella skeenden i bisamhället. Svärm som sitter bra till för att ta hand om. Foto Erik Österlund. Modellens utgångspunkt, fortplantningsoptimering, avvek endast 3 procent från referensvärdena. Giltigheten enligt dessa försök måste anses bekräftade. I enlighet med naturen uppvisade samtliga modeller samma mönster. De genom matematiska beräkningar funna fenomenen är typiska för bin i god kondition. Det är sinsemellan ingripande faktorer i ett bisamhälle som når den punkt då de inte längre orkar med en tillväxt. Alla dessa tecken utgör ett tillförlitligt förebud och bör leda till att man undersöker drottningens kapacitet för att därmed förhindra svärmning. Metoder att förhindra svärmning Tills idag känner vi inte till någon verkligt effektiv metod för att förhindra svärmning. 12 Bitidningen

13 Det lönar sig därför att efterfråga olika metoder och jämföra med den modellberäkning som ovan beskrivits. Detta medför intressanta överväganden. Enligt hypotesen om åldersstruktur får avtappningen av arbetsbin en motsatt effekt när gamla arbetsbin blir kvar medan de nya, unga arbetsbina fortlöpande kläcks. I betraktande av de nya hypoteserna om fortplantingsoptimering så kan följande sammanfattning göras: reduktion av antalet arbetsbin medför att färre ambin tar hand om de nykläckta larverna och samhället härigenom kraftigt försvagas. För många ambin och för lite yngel Hypotesen om åldersstrukturen ger vid handen att trots utökning och därmed tillgång av mer ramar i bikupan så avtar inte svärminstinkten när drottningen når sitt äggläggningsmaximum. Även ett stilla byte kan förstås med forskarnas hypotes. Efter en svärmning är det viktigt att samhället snabbt får en ny äggläggande drottning för att övervintringen ska säkras. Om den gamla drottningen blivit kvar i samhället kan också ha inneburit en stor risk eftersom hon kan ha producerat för lite nya bin inför vintern. Om den gamla drottningen blir ersatt av en ny stiger följaktligen överlevnadschanserna avsevärt. Det är inte författarnas avsikt att med sin hypotes förklara orsakerna till svärmning. De konstaterar dock att den väl passar in i svärmningsbeteendet. Ingen hypotetisk modell förmår att ta med svärmningens alla aspekter. Kvar står att förklara hur den utlösande faktorn alltid inträffar under en bestämd tidpunkt under året. Även när alla kända utlösande faktorer föreligger under året blir bina inte svärmbenägna. Vid svärmning sent på året skulle två svaga bisamhällen, det kvarvarande i kupan och den bortflygande svärmen inte kan bli tillräckligt starka för att överleva en vinter. En viktig faktor rörande drottningens äggläggning är helt klart tillgången på foder. Ett stort pollenförråd kan vara tillräckligt i tider då bristen på pollen i naturen tryter. Betraktar vi svärmen som ett samspel mellan energiresurser i bisamhället så förstår vi den tidsmässiga aspekten rörande tidpunkten för en svärmning. Bin från ett något större samhälle med en stark äggläggande drottning kan svärma Bitidningen Svärmintagningslåda med krok så den kan hänga på svärmes plats. Nät på sidan (locket överst) med spärrgaller längst ner så att bina utanför kan krypa in till drottningen. Foto Erik Österlund. vid skilda tidpunkter då de i enlighet med fortplantningsoptimeringen har vetskap om storleken på sitt energiförråd. Ett lågt energiförråd utgör utlösande faktor för tidig svärmning jämfört med ett samhälle med ett starkt energiförråd. Dessa faktorer kan vara bra att känna till. Kännedom om mekanismerna bakom svärmning är väsentligt för förståelsen av de sociobiologiska honungsbina. Genom de mekaniska utslagen från modellerna och de erhållna resultaten från drottninguppfödningen samt svärmen, kunde man i ovan presenterade undersökning påvisa att alla svärmutlösande faktorer utgör matematiska funktioner hos bina. När antalet arbetsbin tilltar och äggproduktionen ökar utlöses samtliga svärmfaktorer. Ju större äggläggningsbrådska drottningen uppvisar desto fortare utlöses svärmningsbeteendet. Den preventiva åtgärd en biodlare bör använda för att förhin- dra svärmning kan mycket väl utgå från den nya modellen om fortplantningsoptimering. Literatur: Fefferman, N.H., Starks, P.T. (2006). A modeling approach to svarming in honey bees (Apis mellifera), Insectes sociaux 53 (2006) Översättning och sammanfattning av Schweizerische Bienen Zeitung 130 (2007): Svärmen inslagen ovanifrån (med tomlåda ovanpå som nu är borttagen). Mellan lådan och bottnen ett spärrgaller i högst en vecka för att hindra svärmen att rymma. Foto Erik Österlund. 13

14 Svärmning förhindring och intagning Anders Berg Svärmning är binas naturliga sätt att föröka sig. Förberedelserna till svärmning ser man när ett samhälle drar upp drottningceller. I rationell biodling försöker man, med olika metoder, att förhindra att svärmtankarna vaknar i bisamhället. Vill man utöka antalet bisamhällen så görs detta genom att göra avläggare. Jag skall försöka beskriva mitt sätt att hindra bina att svärma och dessutom, om jag inte lyckas (vilket händer), redogöra hur man tar in en svärm. När opålitliga vårveckor börjar ersättas av varma försommardagar måste man hela tiden hålla en grundlig kontroll över varje bisamhälle. Man bör då med jämna mellanrum förvissa sig om hur bistyrkan ökar, hur välutvecklat yngelklotet är och man måste vara på vakt mot allehanda tecken, som kan tyda på sjukdomsangrepp. Yngeluppflyttning Yngeluppflyttning tillämpas ofta i rationell biodling. Den har en stark återhållande inverkan på svärmlusten. Det finns flera sätt att göra yngeluppflyttning på. Jag redovisar ett exempel på yngeluppflyttning som jag tillämpar i uppstaplingskupor. När bisamhällena täcker 20 ramar och tredje lådan skall på, brukar jag göra det svåraste ingreppet i bisamhället under biåret, yngeluppflyttningen. Drottningen har nyttjat båda lådorna för sin äggläggning. Jag letar upp henne och placerar ramen hon går på i en ny låda. Jag tar dessutom en yngelram med spätt yngel och placerar i lådan. Dessa ramar sätts i mitten i lådan och på båda sidor om yngelramarna placeras ljusa utbyggda ramar från föregående år. Sedan är det bara att sätta på spärrgaller och de övriga 2 lådorna sätts på med en komplettering av 2 st kakmellanväggar. Drottningen har nu i underlådan gott Svärmförhindring i ett nötskal Ligg alltid före bina med utökning av ramar så att de aldrig känner sig trångbodda Se alltid till att drottningen har plats för äggläggning och bina har plats för lagring av honung Håll ungbina sysselsatta genom att de har yngel att mata och mellanväggar att bygga på Se till att bina har en ung drottning av god härstamning Undvik att kupan står i solbelysning hela dagen, halvskugga är bäst. om plats att lägga ägg och svärmfaran är över en tid framöver. Efter 8 dagar måste de spärrade lådorna kontrolleras så att inga viceceller är uppdragna. Om detta har skett, rivs cellerna. Att bina drar upp viseceller beror på att de känner sig viselösa i överlådarna. Det är ingen svärmtanke som har vaknat. Metoden är effektiv mot svärmning. Skulle inte 10 ramar räcka för drottningen framgent kan man plocka bort någon täckt ram med bin till sin drottningodling eller göra en avläggare. När sedan fjärde lådan sätts på, innehåller lådan endast ramar med kakmellanväggar. Vid den tiden är det goda dragförhållande och massor av ungbin behöver sysselsättning. Utjämning av samhällen Under försommaren ökar bisamhällena kraftigt i bistyrka. Upptäcker man att några samhällen har en explosionsartad utveckling, och bedömningen är att man inte klarar att hålla svärmtankarna borta, kan en utjämning av bisamhällena ske. En sådan metod är att ta någon eller några täckta yngelkakor från de starkaste, ersätta dem med utbyggda ramar eller kakmellanväggar och placera de borttagna ramarna hos något svagt samhälle, som behöver förstärkning. Jag borstar bort bina från yngelramarna och tar helst ramar där ungbin börjar krypa ut. Drottningens betydelse Jag har under många år, under mina föredrag i olika föreningar, framhållit drottningens betydelse i samhället. Hon skall vara ung, prima drottning och odlad under gynnsamma betingelser och av god härstamning. Till de inre faktorerna, som reglerar svärmningslusten, hör drottningens fermoner, som tack vare foderutbytet cirkulerar bland samhällets invånare. Drottningens fermoner avtar med ålder 14 Bitidningen

15 och bina förbereder stilla drottningbyte eller svärmning. Ofta uteblir alla förberedelser till svärmning om bina alltid har tillräckligt utrymme och drottningen (odlad från svärmtrög stam) förfogar över tomma celler för äggläggningen. Svärmning och intagning av svärm Hur omsorgsfullt man än sköter sina bin och hur raffinerande metoder man än använder kommer ändå ett eller annat samhälle att lura biodlaren och gå ut i natursvärm. För infångandet av en svärm behövs en fångstlåda (se bild). Min fångstlåda är enkelt konstruerad, med utdragbar botten av massonite samt att gaveln är utdragbar med ett spärrgaller och nät. Om svärmen sitter lågt är intagningen ganska problemfri. Spanarbin flyger ut och letar efter lämplig bostad, ofta flera kilometer bort. Under tiden sitter svärmen lugnt kvar. Det gäller att ta hand om den, innan den ger sig i väg. Hänger svärmen i en gren är det bara att öppna gaveln på fångstlådan och skaka ner svärmen. Därefter skjuter jag ner gaveln, med spärrgallret neråt, och chansar att drottningen kom med. Nu kan arbetsbina passera in i fångstlådan genom spärrgallret. Drottningen kommer inte ut. Om drottningen kom med, tar det inte många minuter förrän resten av bina går in i fångstlådan. När samtliga bin är i fångstlådan, skiftar jag läget på gaveln så att spärrgallret kommer längst upp och bina inte har möjlighet att komma ut. Därefter placerar jag svärmen i en mörk källare där den får stå till kvällen. Det är viktigt att fångstlådan är bra ventilerad genom nät på gaveln (se bild). Under tiden görs svärmens bostad i ordning. Antalet ramar är beroende av svärmens storlek. När kvällen kommer sätts en svärmbräda på flustret och bimassan skakas ner på denna. Det sker genom att den utdragbara bottnen avlägsnas. Lite rök brukar sätta fart på bina. De har snart tagit den nya bostaden i besittning. Vill man förhindra att svärmen rymmer kan man tillsätta en yngelkaka utan bin eller sätta ett spärrgaller framför flusteröppningen i några dagar. Efter 3 dagar avlägsnas eventuellt spärrgallret och foder ges. Är svärmen utmed en trädstam kan intagningen bli lite mer kompli- Bitidningen Bilden är från år På den tiden hade jag bin som gärna svärmade, och jag hade inte hunnit lära mig alla knep att stoppa svärmningen i tid. Här har jag tagit in en svärm i min fångstlåda. cerad. Jag brukar då använda en låda med botten. Lådan innehåller 1 st yngelram samt lämpligt antal ramar med kakmellanväggar. Lådan med bottnen placeras så nära trädstammen som möjligt. Jag försöker med biborsten borsta ner bin på bottnen och samtidigt rökar runt trädstammen, så att bina får vittring på yngelkakan och marscherar in. När bina är i lådan placeras den på den plats där man ämnar ha bisvärmen. Risken för rymning är minimal pga yngelkakan. Sitter bisvärmen högt uppe i träd får biskötarens fantasi försöka lösa problemet. Avslutning Tiden för yngeluppflyttning kan variera något pga dragförhållandena. Finns höstraps i trakten rekommenderas att yngeluppflyttningen sker efter draget och honungen är avlägsnad. Om inte, är risken stor att allt yngel inte har krypit ut ur skattlådorna och honungen har börjat kristallisera i ramarna. Ramarna skall vara yngelfria vid skattning av bisamhället. Vingklippta drottningar är att föredra. Då en vingklippt drottning går ut med svärm, faller hon genast till marken. Huvudmassan av svärmen flyger tillbaka till kupan, medan en mindre del kan samlas kring henne på marken. Är man dessutom inte hemma så räddar man i alla fall att svärmen inte flyger sin väg. Vid hemkomst till bigården måste åtgärder genomföras så inte en andra svärm flyger sin väg. 15

16 Om bina svärmar Erik Österlund Det kan vara besvärligt om bina svärmar, speciellt om man inte får tag i svärmen. Man förlorar honung. Och det är inte så bra om man är ekonomiskt beroende av sina bin. De kan dessutom ge sig iväg till grannens skorsten, vilket inte är så populärt. Om grannarna eller du själv har murade skorstenar med flera pipor så är ett bra tips att förse skorstenen med ett nät överst med 3-4 mm:s maskor. Det håller kajorna borta också. Om inte svärmen hunnit sätta sig ordentligt och bygga kakor, i alla fall lagt yngel, kan man sänka ner en tygboll indränkt med bittermandelolja under svärmen. Det brukar driva upp den. En svärm som slagit in i ett ihåligt träd 2 meter upp. Svärmfångstkupa En bra åtgärd att fånga in svärmar är att ha minst en svärmfångstkupa i varje bigård. Det finns några saker att tänka på då för att maximera chansen att få en svärm i den. Volymen skall vara en eller två lådor lågnormal. Undvik en plats med sol hela dagen, halvskugga är bra. Inne i ett buskage är inte bra. Optimal höjdplacering är flera meter upp, men det är opraktiskt. Men något högre än Ett öppet fluster knappt 1 m upp i en paviljong som råkade ha en låda med ramar. Den råkade bli en svärmfångstkupa. Svärmen tyckte bostaden passade bra. Foto: Erik Österlund vanlig kuphöjd kanske går att ordna. Öppningen bör sitta i underkant om lådan sitter flera meter upp, men är kupan placerad på normalhöjd är fluster i överkant, dvs toppfluster bättre, enligt erfarna biodlare som fångat många svärmar. Ta bort några ramar, 3 st, i mitten av den översta lådan. Bin gillar hålrum. På varsin sida av det öppna utrymmet placerar man ramar som det varit yngel i, dvs bruna ramar. För att kunna göra det skall man ha bigården inspekterad av bitillsynsman så att det är klarlagt att det inte finns kliniska symptom av amerikansk yngelröta i den bigård från vilka dessa yngelramar tas. Övriga ramar kan vara utbyggda, men gärna mellanväggar. Inga ramar skall innehålla foder eller foderrester. För att ytterligare förbättra chansen finns det feromonkapslar att köpa och lägga in. Ett gammalt tips är att smörja kupan invändigt med lite färska blad av citrongräs Här kan du ladda hem en pdf-fil och läsa mer om svärmfångstkupor: hdl.handle.net/1813/ Bitidningen

17 Landningsplats och hjälpmedel Om svärmen ignorerar fångstkupan finns det några tips att försöka få en svärm att sätta sig på en plats där man lättare kan ta hand om den. Svärmar gillar barrträd. Kanske kan man lura svärmar att sätta sig lågt genom att ha en låg tall placerad strategiskt ca 20 m från kuporna. Och inga andra höga barrträd närmare. Men det kan svara svårt att realisera. Ett annat tips är att hänga en meterlång stång på 3-5 cm i diameter på ca 1,5 m höjd. 1/3 från botten på stången placerar man en platta ca 30 cm i diameter som stången löper igenom. På undersidan av plattan spikade man förr lite ekbark. Allt placerades m framför bikuporna. Så hoppas man att bisvärmen som man inte vill ska komma sätter sig där. Om svärmen sätter sig högt finns det påsar att köpa från redskapshandlarna. som går att dra ihop med ett långt snöre. Man sätter den på en lång stång. Det finns olika slags svärmfångstlådor, mer eller mindre avancerade. Det går att använda vilken slags låda som helst, eller en hink. Förr använde man ofta en tom halmkupa. Slå in svärmen Får man med sig drottningen i svärmen är det lugnt. Då kan man transportera svärmen var man vill, men bra är att ställa den svalt och mörkt till kvällen. Förr satte man den ofta i en luftig säck. Fördelen med t ex en tom halmkupa är att det varit vaxbygge och bin i den tidigare. Då stannar bina gärna i den. När man tagit svärmen i lådan/halmkupan ställer man den ofta med öppningen neråt, lite snett så det blir ett stort fluster, så nära där man tog svärmen som möjligt. Där kan svärmen stå till kvällen. Man slår in svärmen i en kupa på kvällen eftersom det är minst risk att den rymmer då. Man kan slå in svärmen framifrån på en svärmintagningsbräda så att bina vandrar in i kupan. Man kan också slå in den uppifrån. Det går fortare och kan vara en fördel om man har ett spärrgaller mellan låda och botten. Det är bra för att hindra att svärmen rymmer nästkommande dag. Spärrgallret håller kvar drottningen och därmed bina. Efter en vecka bör man ta bort gallret då drottningen kan vara oparad och behöver i så fall komma ut för att para sig. Bitidningen En påse som går att stänga med ett snöre kan man ha på en lång stång. En svärmpåse kan man köpa hos redskapshandlarna. Foto: Maritta Svensson Ibland tar man en svärm som börjat bygga egna ramar, t ex i en svärmfångstkupa från vilken man med avsikt tagit bort några ramar för att svärmen skall finna lådan mer attraktiv. Då kan det vara bra att ha svärmfångstramar, delade ramar med gångjärn i botten (små läderstycken går bra) där båda halvorna är trådade. I sådana kan man placera utskurna bitar av yngelkakor. Foto: Erik Österlund 17

18 En rymmarsvärm blir sambo Erik Österlund Förra sommaren blev jag vittne till något jag aldrig sett förut. En svärm som flyttar in till ett annat bisamhälle. Det har man hört talas om då det gäller afrikanska/afrikaniserade bin men inte hos våra europeiska. Det här var fina gula och snälla bin. Jag var på besök i Massachusets i nordöstra USA. Biodlare är sig lika överallt. Annorlunda idéer skall prövas. Dean Stiglitz och Laurie Herboldsheimer lät sina bin bygga kakor utan mellanväggars hjälp, och de hade toppfluster istället för ingången närmast bottnen. Avläggaren som bina övergav. Första gången de försökte fick de uppenbarligen inte med sig drottningen. Men det gick bättre andra gången. Foton: Erik Österlund. Dean och Laurie studerar den lilla svärmen när den slagit sig ner på taket till en annan avläggare. Laurie har upptäckt något. Dean och Laurie sätter tungspatlar (popsicle sticks) i spåret i överlisten som bygganvisning till bina istället för mellanväggar. Svärmen går och kommer Markus Bärmann, en annan besökare, och jag samtalade i vardagsrummet när vi råkade titta ut genom fönstret och såg bin som snurrade runt i luften svärm på gång! Luften var full av snurrande bin i bigården. Samhällena och avläggarna arbetade inte som vanligt. De verkade ta del på något sätt i det som hände. Till slut slog svärmen på en avläggare. Vi förstod senare att det var därifrån den kom. Den gick tillbaka. 18 Bitidningen

19 Svärmen går igen Efter ett tag kom Dean och Laurie hem. De hade varit ute ett ärende. Vi berättade vad som hänt och undrade var svärmen kom ifrån och vad som pågick. Vi hade inte upptäckt det verkliga förhållandet än. Då vi står och samtalar ger sig bina iväg från avläggaren och vi kan följa hela händelseförloppet. Vi låter dem hållas för att se vad som händer. Ett naturens skådespel. Svärmen söker sambo Svärmen, ja stora delar av den i alla fall alla bina är ju som ett stort moln, flyger från kupa till kupa verkar det som och knackar på. Det är bin i alla sedan tidigare, avläggare eller större samhällen. Till slut slår sig merparten ner på ett tak till en avläggare och rör sig som en massa än åt det ena kupan i närheten, än till den andra. Det blir lite slagsmål i flustret till en kupa. Svärmbina fortsätter till en avläggare istället för det stora samhället. Men de bli ivägmotade därifrån också. En avläggare slåss inte med dem utan tar emot en del svärmbin. Dessa fläktar ordentligt och signalerar till de andra. Resten av gänget kommer. Så småningom hittar alla i svärmen dit. Normalt igen En timme senare är det lugnt i bigården. Tidigare var det bara bin som flög fram och tillbaka och ljudet var ojämnt och pulserande. Nu var det ett normalt surr och bina flög i jämn arbetstakt ut och in i alla fluster. Lugnet hade återställts. Vi tittade i avläggaren varifrån svärmen kom. Det var nästan inga bin kvar. Den var tom på foder. Draget var dåligt så maten hade tagit slut. Bäst att dra och flytta till en granne. Det var drottningen som Laurie upptäckt på avläggartaket. En gul fin drottning. Här följer Laurie hur bina till slut hittat en avläggare som tar emot flyktingarna. Toppflustret är här åstadkommet med en tomram man hade till hands när avläggaren gjordes. Markus bedriver ett slags svärmbiodling då han utvecklat ett system där han tar reda på svärmar för utvidgning av sina bigårdar. Han är så fascinerad av binas liv så han får en kick när bina svärmar. Här visar han Laurie att han fick gåshud av spänningen av att följa svärmens förehavanden. Bitidningen

20 Fortfarande biodlare Niclas Stenbom Tankarna på att starta med bin hade funnits några år och i och med att det annonserades om en studiecirkel i ämnet på orten fattades beslutet. Under den vintern inhämtades kunskap på egen hand från litteratur i ämnet och i cirkeln. Då kom insikten att det hela tedde sig ganska komplicerat och svårt att förstå, men det skulle ha känts fel att ge upp då. När det visade sig att cirkelledaren hade några överblivna trågkupor stående så dröjde det inte länge innan två av dessa stod hemma på gården och det som var tänkt att bli en lättare uppfräschning av en av dem resulterade snart i ett intensivt renoveringsarbete under april månad där alla delar gicks igenom och det hela avslutades med ny målarfärg. Första samhället Eftersom en granne även deltagit i cirkeln, och liksom jag var inne på att skaffa nordiska bin började sökandet efter samhällen. Det visade sig att en biodlare i Umeå skulle trappa ned på verksamheten och därmed sälja några samhällen. Det blev ett till mig och tre till grannen. De första genomgångarna i kupan och kontakten med bina kändes varje gång som ett äventyr i sig samtidigt som frågorna hopade sig. Förutan många telefonsamtal till erfarna biodlare som ställde upp med goda råd och praktisk hjälp hade det nog inte gått vägen. Första utmaningen Det största och mest oväntade första problemet var att bina var extremt aggressiva. Samma tendens fanns i min grannes samhällen. Vid efterforskning av hur detta onormala beteende för det nordiska biet kunde uppträda visade det sig vid en vingindexmätning från ett samhälle ur samma ursprungsbigård resultatet 67% renrasighet. Det hade förmodligen uppstått då säljaren odlat och låtit para drottningar i ett inte garanterat rent område. Nya drottningar beställdes därför. I väntan på att dessa skulle levereras under sensommaren gjorde jag ett försök med en avläggare men det resulterade i ännu mera huvudbry när ingen drottning drogs upp och samhället efter ett tag fick äggläggande arbetsbin. För att råda bot på detta prövade vi med både insatta yngelramar och borsta ut alla bin på marken 20 meter från kupan för att på så sätt få bort dessa äggläggare som inte kan flyga. Men inget hjälpte. Oväntade erfarenheter Av alla motgångar var nog det värsta och mest minnesvärda den dag den nu inköpta och levererade drottningen skulle tillsättas. Vid själva överföringen så skedde det mest osannolika när hon tog till att flyga några varv i rummet och sedan ut genom en öppen dörr. Att vingklippta drottningar i vissa fall ändå kan flyga var något jag fick lära mig då. Tillbaka vid kupan så uppdagades nästa missöde. En svärm hade precis gått ut men turligt nog hade den slagit sig ned längst ned i en gran alldeles vid sidan om, så det gick faktisk bra att sopa ihop det mesta och få in den gamla gulmärkta drottningen i kupan igen. Hårda prövningar för en nybörjare men samtidigt många lärdomar och sommaren slutade ganska lyckligt med en totalskörd på 80 kg honung från detta aggressiva men tydligen flitiga och starka samhälle. Min granne lyckades bättre med drottningtillsättningarna och hade vid invintringen dubbelt så många samhällen efter att de ursprungliga delats vid tillsättningarna. Vid vinterfodringen plockades hos mig den gamla drottningen bort och ersattes med en renrasig nordisk dito vars enda last var åldern på tre år. Talgoxar Den kommande vintern blev dock inte den lugna tid för begrundan som jag förväntat mig, utan snarare månader av oro för samhällets överlevnad då talgoxar ständigt oroade bina trots olika försök att stänga dem ute. Efter en liten notis i Bitidningen om ett praktiskt fågelskydd konstruerade jag till kommande vinter skyddsburar för flustret. De fungerade utmärkt i kombination med att fågelmatningen upphörde. Den enda nackdelen med burarna är att de tar en hel del tid att tillverka, men vintern är ju den tid på året när snickararbeten av olika slag skall hinnas med. Viselöst När till slut våren anlände och samhället verkade ha klarat sig ganska bra trots att bottnen var täckt med ett tjockt lager döda bin kom nästa missöde. Vid den första riktiga genomgången visade sig det jag till viss del oroat mig för. Det fanns ingen drottning eller yngel så åldern hade bevisligen tagit ut sin rätt tidigt på våren någon gång. Årstiden bjuder ju inte på möjligheten att tillsätta någon ny drottning. Enda alternativet var att komma över ett mindre samhälle att förena med mitt. För en gångs skull hade jag lite tur och kunde åka till Umeå för att hämta en övervintrad avläggare med garanterat renrasiga och snälla nordiska bin. Transportavståndet i bil ligger på ca 25 mil och det är naturligtvis en påfrestning för ett bisamhälle då det både skakar och vibrerar på våra gropiga norrlandsvägar. Morgonen därpå kom nästa stora och snopna bakslag. Avläggarens drottning låg död på flustret förmodligen till följd av att ha blivit bollad under transporten. I detta skede och de närmsta veckorna hade beslutet fattats att om den till synes omöjliga situationen inte gick att lösa skulle min biodlingskarriär läggas på is. 20 Bitidningen

21 Två renoverade trågkupor med mina första bisamhällen försedda med talgoxeskydden. Naturens lösning som skall underlätta biodlingen framöver och en tredje trågkupa renoveras. Till Att naturen kan reparera sig själv visade sig dock när den viselösa avläggaren täckte tre kommande år ska det förhoppningsvis drottningceller och efter inrådan från en surra fler bin kring gården. erfaren biodlare överflyttades en av dessa Människan har odlat bin under lång celler till mitt ursprungliga samhälle, som tid och de verkar alltid ha varit en källa till Två renoverade trågkupor med mina första bisamhällen försedda med talgoxeskydden. visade alla tecken på att ha drabbats av inspiration. För mig känns det som att vi äggläggande arbetsbin. Veckor av väntan, förvaltar ett värdefullt kulturarv och samtidigt får tillgång till en av naturens finaste men till sist blev jag riktigt glad istället för som Naturens ofta tidigare lösning bedrövad och konfunderad Att naturen vid granskningen kan reparera av sig ramarna. själv visade Båda sig biet är tydligen det som är mest anpassat näringskällor, flyga i slutet av honung. mars, men det nordiska samhällena dock när den hade viselösa en äggläggande avläggaren drottning täckte tre för långa vintrar till följd av låg foderkonsumtion. Förutsättningar finns för att det och drottningceller nu kändes och allt efter naturligtvis inrådan mycket från en bättre. erfaren Visserligen biodlare överflyttades bör dessa drottningars en av dessa ska Eldsjälar gå bra. avkommor celler till mitt inte ursprungliga vara helt renrasiga samhälle, då som det En av alla energiska, självuppoffrande eldsjälar är Olle Andersson i Burseryds Bf. Det finns visade bisamhällen alla tecken av på en att annan ha drabbats biras på av Tillförsikt en äggläggande halvmils avstånd arbetsbin. men Veckor temperamentet av väntan, Jag är eldsjälar känner som tillförsikt hjälper nya inför biodlare sommaren. och ställer upp för föreningen har utrustning och biodlingen. tillverkats Nya pro- I är men klart till bättre. sist blev jag riktigt glad istället för snickarboden som Något ofta tidigare honungsår bedrövad har det och däremot konfunderad varit vid i granskningen detta område av och ramarna. hos mig Båda blev ver handlar och om en att tredje bygga trågkupa och använda renoveras. halmkupor Till som jekt är skall alltid underlätta på gång. För biodlingen Olle är nästa framö- ett som inte det samhällena inte ens hade ett smakprov. en äggläggande Men att drottning kunna kommande från grunden år, så ska tröska det förhoppningsvis binda halmkupor färdig honung. Olle startade med bin invintra och nu två kändes samhällen allt naturligtvis kändes minst mycket lika surra fler bin kring gården genom att fånga en svärm. Han har varit bra bättre. som Visserligen ett lager honungsburkar bör dessa drottningars i jordkällaren. avkommor inte vara helt renrasiga då det tid Människan har odlat bin under lång bitillsynsman mer än en gång, liksom ordförande, och nu de senast verkar för alltid buckfastodlarna. ha varit en källa till finns Vintern bisamhällen här uppe av är en lång annan och biras bina var på inspiration. För mig känns det som IN/Red att vi ute en halvmils sista gången avstånd i höstas men temperamentet i slutet av september. är klart bättre. De har tur om de kan rensningstidigt får tillgång till en av naturens finaste förvaltar ett värdefullt kulturarv och samflyga Något i slutet honungsår av mars, men har det nordiska däremot näringskällor, honung. biet inte är varit tydligen i detta det område som är och mest hos anpassat mig blev för det långa inte ens vintrar ett smakprov. till följd av Men låg foderkonsumtion. invintra två Förutsättningar samhällen kändes finns minst för att lika det att kunna ska bra gå som bra. ett lager honungsburkar i jordkällaren. Tillförsikt Vintern här uppe är lång och bina var Jag ute känner sista gången tillförsikt i höstas inför i sommaren. slutet av september. De har har tur utrustning om de kan rensnings- I snickarboden tillverkats Bitidningen Eldsjälar Välkommen till en ny biodlare! EMary Karlsson föddes 31 jan och är hemmahörande n av alla energiska, i Mariestad. självuppoffrande Hon kommer eldsjälar biodlaruppfostran är Olle Andersson i Burseryds av föräldrarna Bf. Det att få en är Anna eldsjälar och Martin som hjälper och storasyster nya biodlare Ingrid. och ställer upp för föreningen och biodlingen. Nya projekt är alltid på gång. För Olle är nästa ett som handlar Honung om att bygga och använda Köpes halmkupor från grunden, så tröska binda halmkupor Svensk färdig Landskapshonung honung. Olle startade med bin 1958 genom att fånga en svärm. Han har varit bitillsynsman mer än en gång, liksom ordförande, nu Ingen senast leverans för buckfastodlarna. för stor, Grovsilad, med vattenhalt under 20%. ingen för liten. IN/Red Rune Axelsson, Småland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Lars Höglund, Norrland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Anders Wizping, Småland,

22 Lars-Martin Liljenvall SBR:s Vetenskapliga Råd Naturens Kalender Ett förändrat klimat kommer att påverka naturen och biodlingen på flera sätt. Ett tydligt exempel är att dragväxternas blomningstid förskjuts i ett varmare klimat. På vissa håll är förändringarna så pass märkbara att man önskat sig en Naturens Kalender att arbeta efter som komplement till den vanliga almanackan. Nu initieras ett projekt som ska dokumentera naturens kalender och intresserade natur- och väderleksobservatörer efterlyses. Enkla observationer av växters årscykel, väderleken samt iakttagelser av binas aktiviteter ska samlas in med målsättningen att undersöka hur binas beteende styrs av yttre miljöfaktorer. På sikt kommer detta att underlätta biodlingens anpassning till ett förändrat klimat. En ny bisäsong närmar sig är du beredd? Vi biodlare tillhör en grupp människor som, förutom en trevlig hobby, även har ett stort naturintresse. Och visst är det roligt och stimulerande att varje år kunna följa naturens olika skiftningar under den tid på året då vi arbetar i bigården. Många av oss brukar säkert föra anteckningar över händelser i naturen och om växternas blomningstider. Många noterar också väderleksförhållandena, om vintern var snörik, om snösmältningen gick fort och förorsakade översvämningar, om våren var tidig eller sen, om sommaren sedan blev varm, torr eller kall och regnig och om hösten upplevdes varm och lång eller om frosten kom tidigt och överraskande. Det är också intressant att kunna se hur man på olika sätt arbetade med bisamhällena under de olika åren. Eftersom växterna ju inte slår ut samtidigt utan vid olika tidpunkter under säsongen kan de fungera som en naturens kalender för biodlaren. Dessa tämligen grova tidsangivelser kan vara nog så användbara vid det praktiska arbetet i bigården. De viktiga dragväxterna blommar vid speciella tider men man kan också ha nytta av de växter som slår ut vid tidpunkter mellan dragväxternas blomning för att på så sätt få en förvarning inför kommande dragperioder. Följer man händelserna i naturen kan dessa s k indikatorväxter ge viktiga besked vad som växtmässigt är i görningen. Vad gäller bina behöver man inte vara speciellt god iakttagare för att märka att de på senare år verkar flyga allt längre in på hösten även om det då inte finns några dragväxter kvar i blomning. En hel del biodlare har också noterat att bina på vissa Fig 2. Karta med blomningsstids-start för sälg. Sifforna anger dagarna räknat från 1 januari. Fig 1. Förändringen av starten av blomningen hos hägg (svart) och syren (röd) under de senaste 60 åren. Startdagen anges på en skala räknat från 1 januari håll även vaknat tidigare än normalt på våren. Hur svärmningsperioden påverkats vet vi däremot föga om. Naturliga förändringar Små och stora förskjutningar i växtvärlden har man varit observant på sedan mycket länge. Från bondesamhällets dagar kan man finna anteckningar om de viktigaste händelserna under året på gården men också hur väderleken skiftade och när växter under de olika årstiderna blommade. Man lärde sig snart att vissa händelser, som växternas blomning och flyttfåglars ankomst, skedde vid ungefär samma tidpunkt år efter år. Genom att iaktta denna naturens kalender kunde man skaffa sig en viss beredskap inför viktiga händelser som exempelvis sådd och skörd och inte minst hur man skulle sköta sin biodling. Även om den senaste vintern varit kall, snörik och lång kan man nog förvänta att kommande höst kan bli varm. Man frågar sig lite till mans om detta kan ha något med den sk växthuseffekten och klimatförändringen att göra? Och i så fall, hur kommer detta att påverka arbetet med mina bin? Den moderne biodlaren, som brukar planera sitt arbete efter almanackan, har kunnat konstatera att vissa händelser i naturen om våren under senare 22 Bitidningen

23 år förskjutits mot tidigare datum jämfört med ett antal år tidigare. Figur 1 visar hur blomningstiden för hägg och syren kommit allt tidigare under de senaste 60 åren. Vissa händelser på hösten har i stället förskjutits mot senare datum. Förändringarna har på vissa håll blivit så pass märkbara att man inte längre kan planera sitt arbete efter den vanliga almanackan utan önskar sig en Naturens Kalender, baserad på naturiakttagelser, att arbeta efter i sin bigård. Svenska fenolognätverket Det är inte bara biodlarna som har observerat förändringarna i naturen. Sedan några år tillbaka pågår en landsomfattande insamlig av uppgifter när lövsprickning, blomning och fruktsättning inträder hos ett antal växter i landet. Figur 2 visar exempelvis blomningens start för sälg i vårt land. Det har ansetts nödvändigt att på något sätt mäta de förändringar man observerar i naturen för att mer övergripligt försöka förstå och hantera effekterna av ett förändrat klimat. Detta arbete sker inom ramen för en nystartad organisation kallad Svenska fenologinätverket, som arbetat med dessa uppgifter sedan några år. Ett antal personer, sk. fenologiväktare, har till uppgift att observera och rapportera företeelser i växtriket i enlighet med en gemensam instruktion. Observationerna rapporteras och blir allmänt tillgängliga via hemsidan Detta material skulle vara av utomordentligt värde för oss biodlare att få ta del av men också att kunna bidra till med egna observationer för att bygga upp den NA- TURENS KALENDER, som vi sedan en tid har frågat efter. Bli fenologiväktare! Vi biodlare med vårt naturintresse skulle kunna bli en värdefull grupp naturobservatörer inom det Svenska fenologinätverket och med vår kunskap om den svenska floran kunna bidra med värdefulla data från naturen i olika delar av landet. Eftersom de tidsmässiga förändringarna i växtvärlden vanligtvis sker från söder mot norr kan andra biodlare, genom dina observationer och rapporter till det gemensamma datanätverket, skaffa sig beredskap inför det praktiska arbetet i bigården. Dina observationer och anteckningar kommer då att ingå i den nationella biodlingens tjänst men också i klimatforskarnas arbete. Bitidningen Genomförande I korthet innebär arbetet att rapportera när ett antal bestämda arter går över från en fas till en annan, ex. från knoppning till blomning, från blomning till frösättning etc. För oss biodlare är främst dragväxterna av intresse men också de sk indikatorväxterna, de som blommar mellan dragväxtperioderna och som larmar inför deras blomning. För biodlaren kan också en del trädgårdsväxter vara av intresse. Dessutom ingår att observera väderleksförhållandena under sommaren för att kunna studera och bedöma väderlekens inverkan på binas olika aktiviteter, t ex yngelsättningens början, behovet av första skattlådan, första svärmcellen, yngelsättningens upphörande, när binas nektardrag slutar ge ett överskott, invintring. För att olika personers observationer ska vara jämförbara med varandra och med de historiska uppgifter som också finns, följer alla fenologiväktare en gemensam manual. Bifogade tabell, Figur 3, tar upp ett antal intressanta växter att observera. Ur den kan du själv välja de växter som är vanliga där du bor och som har betydelse för arbetet med bina. Du kan också tillfoga dina egna växter gärna från den egna trädgården som är lätt att observera i vardagen. Anmäl dig som fenologiväktare! Arbetet som fenologiväktare startar under innevarande växtsäsong. Du som är intresserad kommer att få mer detaljerade infor- Fig 3. Lista över viktiga växter att välja bland samt medelvärdet för deras blomningsstart (värden från Uppsala). mationer kring arbetet. Kotakta då Lars- Martin Liljenvall på e-post: zeta.telenordia.se. Svenska fenolognätverkets verksamhet beskrivs på och rapporteringssidan på 23

24 Apimondia och Dr John Kefuss Mikael Engstad Den årliga bekämpningen av varroakvalstret i våra samhällen tillhör de absolut tråkigaste arbetsmomenten i biodlingen. Tänk vad tid och pengar man skulle spara om man slapp arbetet med bekämpningen. När vi hörde talas om en man som sa sig ha avlat fram bin som är toleranta mot varroa blev vi förståss nyfikna och ville få lite förstahandsinformation. Därför var det en självklarhet för oss att besöka hans föredrag på världskongressen Apimondia i september års upplaga av Apimondia hölls i Montpellier i södra Frankrike. Inspirerade av föredraget bestämde Carl George Lie och jag oss för att göra ett besök hos John Kefuss och hans kompanjon Maria Bolt när konferensen var slut. Bondtestet Redan 1993 kom John på idén att starta ett avelsprojekt som han kallade Bondtestet Live and Let Die. När vi ändå var i Frankrike ville vi inte missa chansen att besöka honom och med egna ögon se resultatet av hans arbete. Vi hyrde en bil och tog oss de dryga 25 milen från Montpellier upp till Kefuss farm som ligger några mil norr om Toulouse. Farmen ligger i änden av en mycket dåligt underhållen grusväg och det var Apimondia dagarna bjöd på härligt Medelhavsväder. inte utan bekymmer den lilla hyrbilen slutligen tog oss fram till husen på hans ägor. På gården finns det inget egentligt bostadshus men en del av ladugården var byggd så att man kunde bo i den. Det bor vanligtvis ingen på gården men Kefuss och hans medarbetare övernattar där under bisäsongen. När vi anlände brann en mysig brasa i den öppna spisen. John hälsade oss varmt välkomna och visade oss runt. Gården bestod av några tegelbyggnader i gammal fransk lantlig stil, mycket pittoreskt. Runt gården fanns det många mycket gamla och stora ekar och andra stora lövträd, en riktig idyll. Men någon lyx fanns det inte. Toaletten bestod av en spade och en rulle toapapper och sov gjorde man på höloftet. John hade sin sovplats längst ut på loftet. Där fattades det två väggar vilket innebar en helt fantastisk pastoral utsikt över dalen. Längs med sovplatsen hade han staplat upp flera lager av höbalar. Dessa utgjorde skydd för både vind och förlupna gevärskulor. Det finns en mycket stor population av hjortar i området och vissa jägare var tydligen inte så försiktiga. Vid något tillfälle hade byggnaderna träffats av kulor så John tog det säkra före det osäkra. De dagarna som vi var där var även bland andra Kirk och Sharon Jones där. Till vardags driver de Sleeping Bear Farm med 5000 samhällen i Michigan och Florida. Trots att de hade över 300 mil till Kalifornien flyttade de årligen ca 3000 samhällen dit för att pollinera mandelträden då de blommade i februari. Det blev en mycket trevlig kväll med många intressanta diskussioner, god mat och gott vin. Sen var det dags att belägra det berömda höloftet. Apimondia Världskongressen är verkligen stor. Det är många föredrag och trots att många hålls parallellt blir det bara en kvart till varje plus några frågor. Intresset var väldigt stort för Dr John Kefuss och hans föredrag. Det är ingen överdrift att säga att han var en av de mest populära föredragshållarna under dessa dagar. Tyvärr fick han en sal som var på tok för liten. Folk stod utmed väggarna och satt i gångarna. Sammantaget var det över 250 föredrag som hölls under Apimondiadagarna. De var alltså inte längre än ca 15 minuter, med ett par frågor efteråt. Sedan var det dags för nästa föredragshållare att äntra scenen. John Kefuss inledde sitt 15 minuter Den gamla ladugårdsbyggnaden var inredd med både kontor och kök. Insemineringshuset skymtar fram i bakgrunden. 24 Bitidningen

25 Representanter från många olika världsdelar och länder har deltagit i World Varroa Challenge, bäst hittills är Spanien med 16 funna kvalster. The World Varroa Challenge prisceremoni. Från vänster Carl Georg Lie, Dr John Kefuss, Mikael Engstad, Kirk Jones och en fransman som vi tyvärr inte minns namnet på. långa, eller rättare sagt korta, föredrag med att tala om nackdelarna med att fortsätta behandla mot varroa. Förutom att preparaten kostar pengar går det också åt tid och kostnader för transporter mellan bigårdarna. Men den största nackdelen är att varroakvalstret förr eller senare utvecklar resistens mot de preparat vi använder. Han skämtade och sa att Bondtestet håller dig väldigt sysselsatt med att göra ingenting. Men det är en sanning med viss modifikation för först måste man ju se till att nå lite framgång med sitt avelsprojekt. The Bond Test När John Kefuss för 17 år sedan började fundera på att med hjälp av avel kunna sluta helt med att behandla sina samhällen mot varroa var de flesta väldigt skeptiska. Hans mentor sa bland annat: John, det kommer inte att fungera. Man kan inte avla fram får som är toleranta mot vargar. Men han lät sig inte nedslås och i slutet av nittiotalet kunde han helt sluta att behandla mot varroa i alla sina samhällen. Han hade lyckats att ta fram bin som var varroatoleranta. När han började sina försök använde han sig bland annat av ett bi från Uruguay, det nordafrikanska tunisiska biet men även europeiska raser. Men John säger att det egentligen inte spelar någon roll vilken ras man har, det går att lyckas med alla varianter av bin. Det viktigast för att lyckas är att man inte skjuter upp försöken utan att man så fort som möjligt påbörjar arbetet med att selektera bina för varroatolerans. Den främsta anledningen till att biodlare inte Bitidningen påbörjar egna Bondprojekt är enligt John rädslan för att kunna förlora allt. Att sluta att behandla alla sina samhällen direkt kan bli enormt kostsamt. Så att bara sluta att bekämpa varroa är inget som John rekommenderar. Han har istället utvecklat ett system som han kallar The Soft Bond Test (SBT). En arbetsmetod som han uppmanar alla biodlare att påbörja. The Soft Bond Test Hans exempel utgår från att man har 500 samhällen men har man fler eller färre går det naturligtvis bra att utföra försöket ändå, man kan bara räkna om siffrorna procentuellt. Av de 500 samhällena väljer man ut de 100 som producerar mest honung och gör ett hygientest på dessa. För att spara tid och resor använder han sig av färdigfrysta kakbitar som han sätter in omedelbart efter han skurit ut kakbitarna ur de aktuella yngelramarna i de olika samhällena som ska testas. Just den arbetsmetoden kan såklart diskuteras, men det är så han gör och han har lyckats så helt fel kan det ju inte vara. När det testet är klart sorterar man fram de 40 bästa samhällena och på dem räknar man varroakvalster. Det går till så att man öppnar 100 täckta yngelceller från varje samhälle och räknar varroa i dem, både vuxna och ungar räknas. När ynglet har lilafärgade ögon är det i perfekt ålder att utföra testet på. De 20 samhällen som har det minsta antalet varroakvalster skall nu utgöra basen för ditt eget SBT. På ett enda års selektion lyckades John halvera antalet kvalster. Men innan man fortsätter är det en del saker man bör tänka på. 1. Tag fram döttrar från dessa 20 samhällen och tillsätt dessa i så många samhällen som möjligt. 2. Använd så många olika linjer som möjligt för att förhindra inavel. 3. Tillsätt döttrar i alla bigårdar så att de kan producera drönare till framtida parningar. 4. Dela med dig och byt genetiskt material med andra biodlare som arbetar på liknande sätt för att förhindra att du förlorar en avelslinje. Tips i avelsarbetet Ett annat bra tips Kefuss gav oss är att stoppa allt arbete om det blir problem med insamlingen av data. Se till att lösa problemet innan du fortsätter, annars kommer du få problem med osäkra testresultat. Eller som John uttrycker det: För att allt ska gå snabbt måste du jobba långsamt! Du fortsätter sedan att selektera fram de drottningar som klarar sig bäst och använder dessa att odla nya drottningar efter. Han påpekar att det är viktigt att räkna varroakvalstren i de 20 avelssamhällena innan du behandlar de andra samhällena i bigården. 25

26 Cyril Kefuss visar Sharon Jones hur de förbereder trådningen av sina ramar. Han sköt in 5 spikar i både under och överlisten som sen böjdes för att bli öglor till kaktråden. Maria Bolt håller tillsammans med John kurser i inseminering. Foto: Kefuss Vilken behandlingsmetod du använder saknar egentligen betydelse, säger John, men det är oerhört viktigt att du räknar kvalstren före behandling sker. När du kommit ner till 5 procentiga angreppsnivåer det vill säga 5 kvalster per 100 öppnade celler kan du sluta att behandla, menar Kefuss. För att få en bra helhetsbild kan man även räkna kvalster på 100 bin, men då ska man ha i minnet att även influgna kvalster kan påverka resultatet så att räkna i cellerna är en säkrare metod. Avelssamhällena behöver naturligtvis inte stå i en och samma bigård, även om det underlättar arbetet med omlarvning och så vidare. Även när du slutat behandla är det naturligtvis en fördel att fortsätta testa och selektera. En positiv bieffekt som Kefuss fått på köpet är mindre problem med nosema. Samtidigt som man selekterar för varroatolerans får man bin med bra hygieniska egenskaper. Avelsprogrammet har därför gett utslag på förekomsten av både nosema och en del yngelsjukdomar, till exempel Amerikansk yngelröta. Som avslutning på Apimondiaföredraget säger John: Det enda du har att frukta är fruktan själv. Svenskt Bondtest Det så kallade Gotlandsprojektet är inspirerat av Kefuss arbete. Men syftet med det var inte att odla fram varroatoleranta bin utan att studera anpassningen av bin och kvalster till varandra. För oss biodlare hade det kanske varit till större nytta om man använt sig av Kefuss arbetssätt. Min förhoppning för framtiden är att SLU i samarbete med de båda biodlingsorganisationerna ska kunna arbeta med projekt som har större praktisk nytta för oss biodlare. World Varroa Challenge Tillbaka till studiebesöket. Efter frukosten var det dags att ge sig i kast med Johns World Varroa Challenge. Det gick ut på att man fick gå igenom så många samhällen man ville i en av hans bigårdar och för varje kvalster man hittade fick man 1 cent, cirka 10 öre. Den bigård vi besökte hade ett 40-tal samhällen. Vi var 5 besökare som ivrigt letade kvalster i hans kupor. Efter mycket letande på bina och många öppnade celler hade vi totalt alla hittat 9 kvalster. Då ska man komma ihåg att John slutade att bekämpa varroan helt för tio år sedan. Han var väldigt noga med att vi inte tog död på några kvalster för nu hade han så bra bin att det var svårt att göra jämförande tester. Det är nödvändigt medkvalster för den fortsatta selekteringen. När vi letade kvalster upptäckte vi att bina hade öppnat en del yngelceller. John berättade att om bina upptäcker en cell där det finns en varroahona med ungar så öppnar de cellen för att städa ur den. Det är därför det är viktigt att ta med binas hygieniska egenskaper när man selekterar. Arbets fördelningen Innan vi lämnade gården för att åka in till Toulouse och besöka deras honungshus visade Kefuss oss runt på gården. Där fanns bland annat rum för insemination och ett specialbyggt rum för infångande av drönare. Han visade oss också massor med data från alla årens tester. Dator använde han inte utan allt var nerskrivet på papper. Sedan ett antal år arbetar Johns son, Cyril, och Maria Bolt i företaget. John har fortfarande hand om selekteringen och tar fram avelsdrottningarna. Maria har hand om odling och försäljning av bruksdrottningar. Årligen producerar hon ca 3000 drottningar till försäljning. Cyril ansvarar för honungsproduktionen. Vid besöket i honungshuset som ligger mitt inne i Toulouse fick vi se en enorm slunglinje. Där fanns också ändamålsenliga lokaler för snickerier och vaxhantering. De tillverkar allting själva allt från kupdelar, ramar och mellanväggar. Som avslutning på det mycket trevliga och lärorika besöket blev vi bjudna på en fantastiskt god middag med efterföljande kaffe hemma hos Cyril. Sen var det dags att ta farväl av dessa trevliga och gästfria människor. Förutom våra surt förvärvade 3 cent tog vi också med oss en hel del intressanta idéer hem till Sverige. Där ej annat anges är C G Lie fotograf 26 Bitidningen

27 En hissnande upplevelse susanne Susanne HoffMAN, Hoffman, biodlare i Kassjö utanför umeå Umeå Efter en längre lurig, kall och snörik period i Norrland så växlade äntligen vädret. På påskdagen den 19 april 2009 gassade solen. Till bikuporna bikuporna borta vid skogskanten i vid skogkanten var det borta ännu var det oframkomligt ännu oframkomligt mycket snö. mycket Genom snö. Genom kikarn observerade observerade jag rensningsflygning! jag rensnings- kikarn flygning! Femton grader plus i skuggan. På den snötäckta emton grader altanen plus i i söder skuggan. visade På den termometern snötäckta hela altanen 19 plus! i söder Jag tog visade min sittkuddmometern och hela en tidning 19 plus! skottade Jag tog min undan sitt- ter- snön kudde och njuter en tidning av sol och skottade värme undan mot husväggen! snön och njuter Vindstilla, av sol helt och sanslöst värme varmt mot och husväggen! ljust, snön Vindstilla, reflekterar helt sanslöst ofantligt. varmt Njutning! och ljust, Värmen snön fick reflekterar snön närmast ofantligt. huset Njutning! säcka Värmen ihop. fick Från snön iskristaller närmast till huset sörja, att den att säcka krackelerade ihop. Från under iskristaller mitt påseende. till sörja, I rabatten den krackelerade bredvid altanen under mitt stack påseende. den första I krokusen rabatten bredvid upp genom altanen snön, stack den den ljusblåa första knoppen krokusen var upp redan genom synlig! snön, Under den ljusblåa loppet av knoppen knapp var timme redan synlig! så öppnade Under den loppet sig denna av knapp blomma. timme Jag satt så öppnade där, observerade den sig detta, denna mådde blomma. bra, Jag och satt lystrade där, observerade efter lju- detta, från mådde de första bra, pollensökande och lystrade efter bin. Just ljudet från de utsätts första hårt pollensökande för denna första bin. Just ar- krokusar betsövning! krokusar utsätts hårt för denna första arbetsövning! Jippi! Där kom ett bi! Flygandes hit och Jippi! dit iakttog Där kom hon ett mig bi! och Flygandes jag henne. hit och dit iakttog hon mig och jag henne. Vårhälsningen från det lättade biet. Bitidningen Foto:Bo Malmgren Biet blev allt mer närgånget, kanske för att granska mig närmare. Jag sträckte ut handen för besiktning. Och biet landar för att vila där! Kryper omkring så det kittlas. Vi hälsar liksom på varandra. Detta sker nu 15 cm framför mina ögon! Så vänder sig min nya kompis och börjar krysta släpar sig så långsamt framåt, samtidigt som hon SKITER! Efter cirka en centimeter skakar hon lite med rumpan, avslutar med en rundning... formen liknar en 9:a! Så ser hon på mig och börjar om! Samma procedur på vägen mot mig, samma kryst och samma avslut = 6. Inte nog med det, det blir ytterligare 3 små söta prickar! Totalt är det en sträng på cirka 25 mm, uppskattad diameter cirka 0,5 mm. Sen flyger hon lättad iväg!!!! Jag bara satt och glodde var detta en dröm? Men så fanns krumeluren kvar! Och vad betyder detta? In efter kameran för att ta ett bevis! Jag tog två bilder med min nya kamera, närbildsinställning misslyckades dock. Fingret blev suddigt, men 6 9 och prickarna, dvs. figuren syns väl! Fokus ligger tyvärr i bakgrunden, kolla snömängden i fönsterspeglingen... Besök av krokusen glömde biet, huvudsaken hon orkade hem till gänget! Det bruna luktade sött, men slutligen torkade jag av mig och tvättade händerna. Vad man kan bli hög av ett bibesök! Skrev genast ner upplevelsen och e- postade denna sanna story till mina bivänner. Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Välkommen till en ny biodlare! Mary Karlsson föddes 31 jan och är hemmahörande Anläggningen i Mariestad. är godkänd Hon kommer av att få Länsstyrelsen en biodlaruppfostran o Jordbruksverket. av föräldrarna Anna och Martin och storasyster Ingrid. För mer information Ring Assertorps Vaxen Assertorps Gård Välkomna Mörarphälsar Lars Gibrand Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. För mer information Ring Välkomna hälsar Lars Gibrand 27

28 Svensk Honungsförädling i Mantorp hjälper dig att Utveckla din Så här fungerar Återtagsystemet Livsmedelslagstiftningen ställer tydliga krav, honung som säljs i dagligvaruhandeln måste vara kvalitetssäkrad. För att hjälpa dig klara detta har Svensk Honungsförädling skapat en smidig lösning för Sveriges Biodlare - Återtagsystemet. För dig som redan idag levererar din honung till dagligvaruhandeln är det här viktigt. Låt inte din handlare ställa dig inför faktum, visa istället att du på eget initiativ klarar att uppfylla lagkraven. Du skickar din grovsilade honung till Honungsförädlingen i Mantorp och får sedan tillbaka din egen honung i glasburk med lock, försedd med etikett och sigill, datummärkning (bäste föremärkning), med ditt namn och egen EAN-kod på etiketten. Honungen är nu av bästa kvalitet och kvalitetssäkrad helt enligt livsmedelslagstiftningens krav. Så enkelt är det. Ekonomiskt är förutsättningarna goda för att du ska kunna utveckla din biodling med hjälp av Återtagsystemet. Normalt får du betala ca 5:- för glasburk, lock, etikett och sigill. I prislistan här intill ser du vad du får betala för Återtagsystemet. Frakten till Honungsförädlingen i Mantorp ingår i priset medan du själv får betala returfrakten. Genom Honungsförädlingens fraktavtal brukar vi kalkylera returfrakten till ca 1:-/burk och glöm inte möjligheten att skicka leveransen direkt till din kund. Ersättningen för Återtagsystemet kan du betala med honung som du säljer till Honungsförädlingen. Läs mera om återtagsystemet på vår websida: Här finns möjlighet att ställa frågor och vi kommer att publicera några av de vanligaste frågorna och svaren. I många år har vi talat om det. Sverige behöver mera biodling och nu finns möjligheten. Bli av med kladdjobbet och lämna din grovsilade honung till Honungsförädlingen. Använd sedan den tid du sparat till att skaffa dig flera bisamhällen. Framtiden är här, nu har du möjlighet att utveckla din biodling med Återtagsystemet. Vad kostar Återtag? Priser exkl moms Leverans i 28 kg kärl min. 500 kg Leverans i 140 kg kärl min. 500 kg 700 g 6:75/burk 500 kg 500 g 6:35/burk 500 kg 350 g 6:27/burk 700 g 5:75/burk 500 g 5:35/burk 350 g 5:27/burk kg 700 g 6:35/burk 500 g 5:95/burk 350 g 5:87/burk kg 700 g 5:35/burk 500 g 4:95/burk 350 g 4:87/burk kg 700 g 5:95/burk 500 g 5:55/burk 350 g 5:47/burk kg 700 g 4:95/burk 500 g 4:55/burk 350 g 4:47/burk 28 Bitidningen

29 biodling Fördelarna är många med Återtag: Du skickar all din honung grovsilad till Mantorp för tappning och etikettering Vi använder dina egna SBR-etiketter Staffan Tegebäck tar en paus i vårsolen tillsammans med barnbarnet Nova. Vi kan ha fler samhällen tack vare Återtag Britt-Marie och Staffan Tegebäck kommer ursprungligen från Tidaholm i Västergötland. Det var efter flytten till Morpatorpet utanför Nyköping som Staffan anmälde sig till en biodlarkurs. Idag är de biodlare med 60 samhällen, övriga tiden jobbar han som byggkonsult och alltiallo. Din egen honung kommer i retur hem till dig - kvalitetssäkrad! Du får tid att utöka antalet bisamhällen = Du tjänar mer pengar med mindre arbete Du kan betala ersättningen till Återtag med egen honung Vill du leverera eller veta mer om Återtag: Christer Ankarlid, tel E-post: Magnus Fransson, tel E-post: Britt-Marie och Staffan har använt sig av Återtag under en period och är mycket nöjda. Våra kunder är positiva och gillar att vi tagit initiativet till kvalitetssäkring i kombination med närodlat. För oss är det en perfekt lösning. Vi grovsilar honungen och resten sköter de i Mantorp. Tillbaka får vi vår egen märkta honung, förpackad och klar för utleverans. Tack vare Återtag klarar vi att sköta 60 samhällen idag, trots våra dåliga ryggar. Dessutom slipper vi alla tunga investeringar med tappmaskiner och allt annat. Det som tar tid med vår biodling är resorna till och från bigårdarna, själva jobbet går snabbt. Vår uppfattning är att den som har tio bisamhällen kan både fördubbla, tredubbla eller till och med femdubbla sin honungsproduktion med hjälp av Återtagsystemet. Som avslutning frågade vi Staffan om han inte kunde komma på något som var negativt med Återtag. Han lovade fundera och återkomma i ärendet, men än har han inte ringt Återtag - en nyhet från Bitidningen

30 Strategier för överlevnad Erik Österlund Det är positivt med alla som har beröring med svensk biodling som engagerar sig för binas överlevnad. Detta för att vi ska ha tillräckligt med bin för all den pollinering som behövs, för produktion av honung, för försörjning och meningsfull sysselsättning för många. Det behövs flera olika infallsvinklar och arbetssätt för att lösa problemet och gåtan med den allt större bidödligheten runt om i världen. Låt tusen blommor blomma, som en välkänd politisk ledare en gång uttryckte sig. Låt oss ge biodlare all den information vi kan för att de ska kunna göra så väl underbyggda beslut som möjligt vad avser deras biodling. Låt oss pröva olika vägar. Uppmärksamhet på binas behov I förra numret fanns en artikel där mina ansträngningar på det här området, åtminstone delvis sätts ifråga. Det berör min information under årens lopp om cellstorleken. Såvitt jag vet har ingen positivt inställd till liten cellstorlek någonsin påstått att en minskad cellstorlek ensamt skulle sätta stopp för varroan. Ingen har heller hävdat att liten cellstorlek i sig skulle försämra för bina att överleva och klara av varroan, eller andra sjukdomar. Det naturliga urvalet brukar vara pålitligt och det visar på mindre cellstorlek i yngelområdet. Oberoende av cellstorlek måste biodlaren vara uppmärksam på sina bins behov, t ex i form av bekämpning. Ha fokus på binas överlevnad Artikeln i föregående nummer tar upp ett antal cellstorleksförsök och menar att dessa slutgiltigt avgjort frågan om små celler har någon positiv betydelse för binas förmåga att klara av varroan. Gemensamt för dem är att de inte är fokuserade på binas överlevnad utan på varroans utveckling (som dock naturligtvis inte är ointressant) från en mycket låg nivå och under en relativt kort period. Bara ett av dem har genomförts under en period av två år, som borde vara minimum, Ingemar Fries försök. 1 Störningsfaktorer En grundläggande störningsfaktor för att få ett pålitligt försöksresultat är placeringen av test- och kontrollsamhällen i samma bigård. Ibland har blandade cellstorlekar placerats i samma samhälle med bin födda i stora celler (Davidsson och Nya Zeeland). I studien av Ingemar Fries finns intressanta observationer, t ex att bina byggde små celler allt bättre allteftersom tiden gick då man ersatte de sämst utbyggda med nya mellanväggar. Det betyder att dåligt utbyggda kakor rimligen har stört studien i inledningen. Andra året fanns det stora skillnader i nedfall, utom i de perioder då dragpauser kunde antas inspirera till röveri och därmed utjämning av kvalster. Testoch kontrollsamhällen var ju placerade i samma bigård. Bin i samma bigård flyger mycket mer fel än vad man kanske är medveten om. 2 En annan störningsfaktor som det sällan pratas om är under vilka förhållanden som alla dessa mätningar görs som av arbetsmässiga skäl kräver utdragna perioder av öppnade samhällen. En del försök är utformade så. I dragpauser behöver det inte gå lång tid förrän bigården är ett inferno av rövande bin som ser till att jämna ut det mesta. Jag har själv deltagit i sådana kontroller på andra sidan Atlanten. Det var en intressant erfarenhet och pekar bl a på vikten av kvalitetskontroll även på vetenskapliga försök. Flera motståndsfaktorer Det är fler faktorer inblandade än varroans utveckling under endast en säsong från en låg utgångsmängd, t ex motståndskraften mot virus. När bisamhällena i en bigård har olika förmåga att hantera kvalster behövs virusmotståndskraft för att klara av den kraftiga reinvasionen av kvalster som blir följden då de sämst motståndskraftiga samhällena kraschar (speciellt då dessa är många under en första selektionsprocess). En viktig motståndsfaktor är något som idag kallas VSH (Varroa Sensitive Hygienic), bin som identifierar yngel med kvalster, speciellt med avkomma, och rensar ut ynglet. Kvalsterreproduktionen störs. Om det sker en kraftig reinvasion hinner inte den egenskapen ge tillräcklig effekt, då varroan ofta inte dödas utan kan gå ner upprepade gånger i yngel, dock till slut utan att få avkomma. Trovärdighet Michael Bush i Nebraska 3 och Stephan Braun på Kanarieöarna 4 nämns på ett sätt som att man misstror deras ärlighet då de menar att de bedrivit biodling i litet större skala utan problem och utan att bekämpa varroan på flera år. Jag hittar inget stöd för den misstron. Den förstudie som nämns, som Jordbruksverket stödde och SBR gav ut 2004 redovisade metoder som de som genomfört dem menade var framgångsrika i att få fram bin som klarade sig allt bättre själva mot varroan. Förstudien är en inspiration för att göra egna och fortsatta försök. Den ger sig inte ut för att komma med bevis. 5 Kritik av kritik Förtjänstfullt ges adressen till hemsidan till Randy Olivers försök med färdigutbyggda plastramar av 4,9 mm:s cellstorlek. 6 Kritiken i föregående nummer säger att jämförelsen mot kontroll inte är med små celler utan någon slags plastceller. Cellerna är av plast och invändigt av 4,8-4,9 mm:s cellstorlek. I USA är vax ofta en hel del belastat med kemikalierester, vilket kan vara en delförklaring till det positiva resultatet för plastkakorna jämfört med vaxkakor. Plastkakorna hade sannolikt ingen sådan belastning. Nåväl, se figur 1 för resultatet. Den är gjord med hjälp av siffror kalkylerade utifrån originalgrafen på hemsidan. Siffrorna är positiva trots att test- och kontrollsamhällen stått i samma bigård. Oliver mätte inget annat än naturligt nedfall för att inte störa samhällena mer än nödvändigt och för att inte få fler parametrar att räkna med [min komm: t ex röveri]. Artikeln i föregående BT frågar också efter ett dokument som inte kunde hittas. Det finns på aktuell hemsida men på en annan undersida än tidigare. 7 Det Nyzeeländska försöket 8 genomfördes Författarna är uppenbarligen inte nöjda med genomförandet eftersom man kan läsa i introduktionen hur de skulle vilja göra om försöket. 9 Den norska studien som refereras till finns kommenterad i efterföljande nummer av Bitidningen till det i vilket studien var publicerad. 10 Studien av Ellis/Hayes/Ellis 11 har en fördel i utformningen då test- och kontrollsam- 30 Bitidningen

31 Bin i snö kom fram med spade Förslag på försöksupplägg Jag skulle vilja se en bigård med storcellsamhällen och en med små celler place- hällen är placerade 700 m från varandra. Å andra sidan nämns i den att dragpauser förekommit. Och det är ganska omfattande mängd data man mätt. Då är 700 m inget hinder för rövande bin, som åstadkommer ERIK ÖstERLuNd en utjämning av kvalstermängden. Man drar slutsatsen att det inte finns några fördelar för liten cellstorlek i kampen mot varroa. Ändå hade storcellgruppen 55% mer foretiska kvalster (sittande på bina) per bi, jäm- har varit ovanligt Den gångna vintern fört med småcellgruppen (0,14 resp, 0,09). Det var också 26% mer kvalster per yngelcell snörik och ovanligt (0,17 resp 0,135). Och bistyrkan var ca hälften så stor jämfört med småcellsamhällena. Sverige som under kall i stora delar av Testperioden var endast ett år. många år inte känt Jennifer Berrys studie 12 sägs omfatta tre olika studier. I själva verket är det från av bister vinter på början en studie som man försökte rädda detta sätt. genom att starta upp fler samhällen då N vinterdödligheten var 70% första vintern (i ärke har bland andra USA:s varma klimat i söder!) och endast 3 områden upplevt riktig samhällen återstod i varje grupp. Försöket norrlandsvinter, enligt norrlänningar som bor i landska- borde ha avslutats och istället ersatts med ett helt nytt. Man startade i aug -06 med pet. Det är klart det var spännande paketbin och avslutade 10 månader senare med 3+3 samhällen. De tre sida där han presenterar försöket han gjorde med färdigutbyggda plastramar med 4,9 mm:s Figur 1. Graf gjord efter kalkylerade värden från Randy Olivers graf presenterad och lite oroligt på hans hur bina hem- storcellsamhällena var då små, bara 5000 cellstorlek. Kontrollsamhällena hade vaxkakor med 5,4 mm celler. skulle reagera. Det var första gången bin. De tre småcellsamhällena var 3 ggr så som biodlare på 35 år som starka. Nästa försöksgrupp mättes under 3 månader, från mars till juni-07. Den tredje från april till aug -08, under 4 månader. km från andra bin, 20 samhällen i varje. för that att has kunna been drawn titta out till mina rade ca 3 km från varandra och i sin tur 3 trial should jag be var repeated tvungen using att 4.8 åka mm skidor foundation hives that have undergone a step-down Alla värden slogs ihop(!). Var tog alla kvalster vägen från de 14 kraschande samhällen delas i slutet av maj eller början av juni cells. av januari då jag räddade en Fokus skall vara på överlevnad. Alla samhäl- process from kupor the standard på vintern. 5.4 Först mm sized i slutet 10 Bitidningen nr 7-06, sid 26. Före lena första och efter. vintern? Bina framgrävda Det finns en för uppenbar att kunna rensa utom sig de då som den är dagen för svaga. kom, vilket Avläggarna man hoppades får 11 skulle del samhällen från igenisade bli risk snart. att en Bin hel i del andra genom kupan röveri fr v hamnade tittade fram i av göra störningen, egna drottningar. men kylan Dessa höll dem paras i schack. på platsen (ev insemineras med blandad sperma ningsluften innehåller pre- De andra fluster av kondens. Utand- samhällena i bigården såg lika starka och fina ut. de starkaste samhällena. från bigården). När samhällen blir för dåliga (t ex för hög kvalstermängd med virus- Därför behövs god ventilation cis som från oss mycket fukt. påverkan bestäm villkor) tas de bort från Honung i bottnen. Närmare Köpes våren kom bigården. Målet är att invintra 20 samhällen skidorna fram igen. eller drygt det varje höst. Vilken grupp lyckas Svensk Landskapshonung Har man god isolering bäst och klarar sig längst? Kanske biodlarna på toppen av kupan klarar ett kan få bättre bin som resultat. Kvalitetskontroll Berrys försök pekar tydligt på behovet av kvalitetskontroll på utformning och utförande av vetenskapliga försök på det här området. Läs inte bara slutsatserna. Läs hur försöken är upplagda och genomförda. Det krävs mer än att kalla ett försök vetenskapligt för att slutsatserna som görs utifrån det skall vara pålitliga. Den mot små celler kritiska artikeln i föregående nummer utgör ingen spik i kistan för studierna kring de små cellerna. Istället lyfter den frågan om hur vetenskapliga undersökningar utformas och genomförs, och vad de så framkomna resultaten används till. En annan för små celler positiv studie för den intresserade: com.br/gmr/year2003/vol1-2/gmr0057_ full_text.htm Noter 1 Fries, I Cellstorlek och varroakvalster. Bitidningen 2004 nr 3, Ett forsök som publicerades redan 1991 av Walter Boylan-Pett och Roger Hoopingarner i Acta Horticulturae 288, 6th Pollination Symposium, visade att Procenten arbetsbin som hade sitt ursprung från andra samhällen i bigården varierade mellan 32 och 63 procent. (min översättn.) com/index.php?option=com_ content&task=view&id=51 7 documents 8 9 Because the smaller sized cells were drawn out unevenly, with the base of the cell sometimes larger than the top, the starkt samhälle vintern bra i Grovsilad, med vattenhalt under 20%. Ingen oisolerade leverans träkupor. för stor, ingen för liten. Att bina är översnöade som här är enbart bra, om de har nätbotten och står en bit från marken. Flustren isar inte igen då utandningsluften smälter snön närmast kupan så ett litet hålrum närmast flustret bildas (och under). Det ger tillräckligt med luft. De framgrävda kuporna var i mycket god kondition. Plasttäckning närmast bina gjorde att isoleringen kunde avlägsnas och vinterklotet studeras. Det måste gå bra att övervintra bin i Norrland! Rune Axelsson, Småland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Lars Höglund, Norrland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Anders Wizping, Småland, Bitidningen

32 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Biodligsmaterial allt från större biodling. Förtecknin via tel eller mail Drottningodling Apidea och SweBee 16 av varje. Tillbehör. System NC kassett, 2 st. Ring/mejla för info. Mobil E-post: P&M bibotten ger torra lådor. Enkel städning, varroakontroll och fodring Öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel, e-post: Äldre slunga hand. 2 ram, ngt sliten bortskänkes i Hässleholm Ramar beg. 3/4 Langstroth och Dadant 3:- kr + moms, tel Skälderhuskup LS. 3 HLS till varje kupa, nätbotten, benställning samt extra ramar 15000:- Sven Snart är den här! Kent-Inge-kupan Bin och bidrottningar säljs från Örebrotrakten. Leverans efter 1 maj. Tel: Bisamhällen säljes. Buckfast på LN. Endast ramar. Zon 1 Mellanskåne. Tel bisamhällen Buckfast 3/4 Langstroth 3 lådor, 1000:-kr + moms. Tel bisamhällen LN + mtrl, skattl mm. Lars Blomqvist tel com Övervintrade bisamhällen st av olika härstamning på Norsk ram. 800:- + moms. Leverans efter besiktning ; Köpes Bisamhällen Buckfast, Carnica lev tidigt på våren. Edward Beg. LN lådor, tak osv. Allt av intresse. Halland med omnejd. Tel Bin eller avläggare i Västra Götaland Tel / Biredskap Roland Gustavssons bigård Rosenberg Skillingaryd. Tel , Bisamhällen Övervintr. avläggare,buckf. lågnormal säljes efter besiktn. Par. drottn. lev. under som. 0472/ Buckfast bin till salu. Har 50 st. kompletta bisamhällen. 5 skattlådor till varje (3/4 LN). Foderlådor o spärrgaller. Samt tomma lådor och spärrgaller. Ett parti ramar medföljer. Säljes allt i ett, eller i små partier. Ring/ mejla för info. Mobil E-post: Bisamhällen Buckfast ca 10 st på LN. Leverans i maj Bisamhällen Buckfast Svea + beg. Skälderhuskupor säljes. Tel Bitidningen

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund Matlag ETT 24 februari 2011 hos Monica Berglund Jordgubbsbruchetta Toppad Laxcarpaccio med Sparris & Hollandaise Flamerad Oxfile med Calvadossås & Svamp och Ostsallad Chokladmousse med Chilikokta Aprikoser

Läs mer

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa o 4 10-15 MINUTER PERSONER FÖRBEREDELSER LÄTT MIXER INGREDIENSER: TILL DEN GRÖNA SALSA: 2 små knippor basilika 1 stor knippa koriander, inklusive stjälkarna

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

De svenska superbären

De svenska superbären 1 De svenska superbären Gojibär, acai och incabär kallas ofta superbär och hyllas för sina hälsofrämjande effekter. Men de är dyra! Plocka istället dina egna superbär- i Sverige. HÄLSA Nypon, blåbär och

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

29. 95 9. 95. Pizza en helt vanlig dag... 3 för 59: Njut av en god. Handla där Du bor billigare än Du tror!

29. 95 9. 95. Pizza en helt vanlig dag... 3 för 59: Njut av en god. Handla där Du bor billigare än Du tror! Gör en god hemlagad potatismos eller köp hem goda korvbröd! Tillbehör är viktigt tex Gurkmix Räksallad Lingonsylt Torkad Lök Smakrik Senap Ketchup mm. 29. 95 9. 95 Styck Njut av en god Varmkorv Ingemar

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne SVÅRIGHETSGRAD: Lättlagat TILLAGNINGSTID: Under 15 min PORTIONER: 10 st knäckebröd 1 tsk crème fraiche per bit en klick löjrom per bit (beräkna ca 100 g för

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén

LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén Grankulla, 25.2 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kvällens program... 2 Glasmästarlax... 3 Laxrillette... 4 Lax-surimi färs... 5 Cidersås...

Läs mer

Matmaskinen. Ett nytt sätt att laga mat. Skyllermarks www.matmaskinen.se. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten?

Matmaskinen. Ett nytt sätt att laga mat. Skyllermarks www.matmaskinen.se. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten? Matmaskinen Ett nytt sätt att laga mat. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten? Skyllermarks www.matmaskinen.se Lev livet - Matmaskinen fixar maten Släpp kontrollen Din mat ska inte vara en sak

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Gastronomiska sällskapet Marmiterna i Helsingborg Måndagen den 3:e mars 2014. MENY. Halstrade pilgrimsmusslor med krondillsdressing

Gastronomiska sällskapet Marmiterna i Helsingborg Måndagen den 3:e mars 2014. MENY. Halstrade pilgrimsmusslor med krondillsdressing Gastronomiska sällskapet Marmiterna i Helsingborg Måndagen den 3:e mars 2014. MENY Halstrade pilgrimsmusslor med krondillsdressing Ört- och vitlöksbakad lammrygg med krämig getostlasagne Cheescake 2000

Läs mer

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos!

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos! 8 recept för alla matglada magar Fritt från gluten, mjölk & laktos! Är du känslig mot laktos, mjölk eller gluten? Inga problem. Du kan laga nästan vad du vill det gäller bara att hitta rätt produkter.

Läs mer

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer)

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Olivolja 3 gula lökar 3 stjälkar blekselleri 3 vitlöksklyftor Ca 2 msk riven färsk ingefära Ca 3 dl vitt vin Ca 6 dl kyckling eller grönsaksbuljong,

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Gott på äldre dar Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Här har vi samlat recept på goda mellanmål och desserter där näringsinnehållet är

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

Grillspett av struts. 4 personer

Grillspett av struts. 4 personer Grillspett av struts 500 600 g wokbitar av biff/filé 1 pkt bacon 8 st små tomater 12 st hela champinjoner ev gul lök 1 banan ev 1 paket strutskorv Grillolja: 4 msk matolja 1 krm svart- eller citronpeppar

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Daal-soppa på gula ärtor

Daal-soppa på gula ärtor Daal-soppa på gula ärtor 4 6 portioner 300 g gula delade ärtor 9 vitlöksklyftor, skalade 1 stor gul lök, skalad och grovt 1 bit färsk ingefära, stor som en tumme, skalad och grovt 1 tsk garam masala 1

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Varroabekämpning med ekologiska metoder Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins)

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins) Muffins med vit choklad och majs (ca. 9-10 muffins) 75 g smör 75 g socker 2 ägg 1 dl yoghurt, t.ex. grekisk Rivet skal från 1 obesprutad apelsin 180 g vetemjöl 1½ tsk bakpulver 50 g hackad vit choklad

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 1 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs 1 falukorv 700 gram tunnskivad kycklingfilé 1 2 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis 1 Hej! Vi inleder denna oktobervecka med vår

Läs mer

Marias Kräftsoppa Receptet kommer från: Maria Carlén, Carléns Fisk & Vätterkräftor, http://www.vatterkraftor.se/

Marias Kräftsoppa Receptet kommer från: Maria Carlén, Carléns Fisk & Vätterkräftor, http://www.vatterkraftor.se/ Marias Kräftsoppa Receptet kommer från: Maria Carlén, Carléns Fisk & Vätterkräftor, http://www.vatterkraftor.se/ Så här års tycker jag att Kräftorna är godast att använda till soppa, paj eller en god toast.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

FRANSKA FAVORITER. franska. favoriter

FRANSKA FAVORITER. franska. favoriter franska favoriter Inget smakar som nyskördade primörer, lite kryddgrönt och alldeles färska lantägg. Carina Brydling lagar fräscha försommarrätter med en fransk twist. Av Carina Brydling Foto Helen Pé

Läs mer

Foto: Martin Skredsvik

Foto: Martin Skredsvik RECEPTHANDBOK Framtagen i samarbete med Mariann Andersson, författaren bakom succén Baka med LCHF (Bonnier Fakta). Ni hittar hennes blogg på www.mariannslchf.se Foto: Martin Skredsvik Citronkaka Ca 14

Läs mer

Meny GRLLLADE PILGRIMSMUSSLOR MED LUFTTORKAD SKINKA OCH BASILIKAOLJA ROSMARINSTEKT HALLOUMISALLAD MED APROKOSER

Meny GRLLLADE PILGRIMSMUSSLOR MED LUFTTORKAD SKINKA OCH BASILIKAOLJA ROSMARINSTEKT HALLOUMISALLAD MED APROKOSER Gourmetmiddagen den 27 januari 2007 Meny GRLLLADE PILGRIMSMUSSLOR MED LUFTTORKAD SKINKA OCH BASILIKAOLJA ROSMARINSTEKT HALLOUMISALLAD MED APROKOSER GORGONZOLAINBAKAD OXFILÉ MED PORTVINSÅS POTATISBAKELSE

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

Har du koll på dagarna?

Har du koll på dagarna? Har du koll på dagarna? Den här veckan hyllar vi kanelbullen och skickar ut en kasse fylld med godsaker för dig som älskar att baka. Och det passar dessutom perfekt eftersom det är Kanelbullens dag torsdagen

Läs mer

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du

Läs mer

Matinspiration & Recept från Coop. Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis!

Matinspiration & Recept från Coop. Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis! Matinspiration & Recept från Coop Lätta recept! laga dina middagsfavoriter på nytt och varierat vis! Innehåll 4 lasagne Klassisk bolognese Kallrökt lax, grillad paprika, zucchini och feta. Kantareller,

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Recept för bakning till Björnö 2014

Recept för bakning till Björnö 2014 Recept för bakning till Björnö KARINS MJUKA KOLAKAKA 4 st ägg 6 dl socker 4 msk kakao 6 dl mjöl 2 msk bakpulver 100 g smör 3 dl kokande vatten Ugn: 175⁰C 2 st runda kakor Smält margarinet. Vispa ägg och

Läs mer

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Bulgurmenyn Frukost totalt 115.5 kcal (138 kcal): 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Salta ägget. Grönt ekologiskt te är

Läs mer

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola 3 smarta frukostskålar Står macka och gröt dig upp i halsen? Testa de här fräscha frukostskålarna. Alpmüsli 1 dl vardagsmüsli, se s. xx. 2 dl lättmjölk 1 dl turkisk yoghurt färsk eller torkad frukt i bitar

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

MatHems Halloweenkasse!

MatHems Halloweenkasse! Halloweenkassen Med i kassen: Frukt/Grönsaker 1 pumpa Mejeriprodukter 500 g smör 6 ägg MatHems Halloweenkasse! MatHem hjälper er att få ihop halloweenpysslet inför lediga höstlovsdagar. Vi skickar med

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar!

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Om oss Vi är tre tjejer som går tredje året på Handels- och administrationsprogrammet på Kungsängsgymnasiet här i Sala. Det här är vårt projektarbete. Vi har valt

Läs mer

Sommarrecept till Viltboden. Foto: Hannah Kompanik. Recept: Elin Carleke

Sommarrecept till Viltboden. Foto: Hannah Kompanik. Recept: Elin Carleke Sommarrecept till Viltboden Foto: Hannah Kompanik Recept: Elin Carleke Hej och Välkomna till Trolle Ljungby Viltbod. Vi har öppet varje tisdag och torsdag kl. 17-18 i sommarlokalen inne på gården. Nedan

Läs mer

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1 Vi har laddat upp inför säsongen

Läs mer

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter.

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 1 Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 7 Recept Foto: Holger Edström Fru Grills kardemummabröd med äpplen Ingredienser 35 bitar 200 g smör 2 st ägg 3

Läs mer

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Nr 5 Maj 2009 Bitidningen Tema: Material, tips och tricks SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Bitidningen 5 2009 1 Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Var ute

Läs mer