HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier RN

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. I tenten för straffrättens ämnesstudier är det obligatoriskt att avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3a och 3b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4a och 4b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 5) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 6) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före omvandlas till ett vitsord vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 3a och 3b - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 5 - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära) eller kursen i Tvärminne: fråga 6 - under höstterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 4a och 4b Svarsutrymmet för frågorna 1 2 är begränsat till fyra sidor per fråga, för frågorna 5-6 till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 4 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två eller fyra sidor är

2 det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning. De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2.

3 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnestudier NAMN Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 3a, 3b Påföljdssystemet ht / vt G / N 4a, 4b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 5 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt 6 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära

4 Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2) 1.Jarmo-Dietmars (f. 1963) liv var svårt. Han hade inte under hela sitt liv träffat den rätta och saken blev inte ljusare av att han nyligen hade blivit uppsagd från det för honom särskilt viktiga arbetet som avloppsdykare för Helsingfors stad. En regnig fredag morgon i oktober 2014 beslöt Jarmo-Dietmar att ändra riktningen på sitt liv. Han öppnade sitt vapenskåp, tog därifrån sin farfars, Alfi-Heinrich, gamla men oklanderligt fungerande revolver, som kan avfyras sex gånger och laddade den med en patron och begav sig till sin arbetsgivare Rudolfs hus. Då Jarmo-Dietmar ringde på dörrklockan till Rudolfs hem öppnade Rudolf dörren i sin tajta nattdräkt med leopardmönster efter gårdagskvällens supé som dragit ut på tiden. Jarmo-Dietmar satte direkt revolvern mot Rudolfs tinning, snurrade på patronrullen och utbrast det är femtio-sextio! Därefter tryckte Jarmo-Dietmar på avtryckaren, men vapnet avfyrades inte. Jarmo-Dietmar snurrade patronrullen på nytt och satte vapnet mot sin egen tinning och tryckte samtidigt på avtryckaren. Vapnet avfyrades inte heller denna gång. Efter en snurrning av patronrullen en tredje gång satte Jarmo-Dietmar igen vapenpipan mot Rudolfs tinning och tryckte på avtryckaren. Inte heller denna gång hände något. Den fjärde avfyringsgången riktade Jarmo-Dietmar sitt vapen halvvårdslöst mot Rudolfs tambur, där han såg en annan person röra sig vid en dörröppning vid väggen. Denna gång avfyrades vapnet och kulan träffade en spegel på Rudolfs tamburvägg. Efter att ha avlägsnat sig från Rudolfs hus sände Jarmo-Dietmar e-post till sin nätbekantskap Bisahalan som bodde i Indien, och bad honom per post bad sända starka värkmediciner. Medicinerna är trots allt dyra i Finland och dessa indiska mediciner hjälpte enligt Jarmo-Dietmars åsikt betydligt effektivare än finländska värkmediciner mot den värk i nedre ryggpartiet som uppstått som en skuggsida av en avloppsdykares yrke. Senare framgick det, att tullmyndigheterna i Finland hade konfiskerat medicinerna och Jarmo-Dietmar fick aldrig motta försändelsen. På kvällen samma dag begav sig Jarmo-Dietmar till sin vän Buijes stuga, där på plats också vid grannstugan fanns vännerna Susa (f. 1996) och Vuokko-Orvokki (f. 1998), som firade kväll. Under kvällen diskuterade Jarmo-Dietmar och Vuokko-Orvokki om iranska konstfilmer, som länge varit föremål för deras intresse och avnjöt samtidigt ganska rikligt med rödvin. Trots att Vuokko- Orvokkis födelseår också hade framkommit under samtalet, började Jarmo-Dietmar tro att den rätta kanske hade hittats. Vuokko-Orvokki var ju mogen för sin ålder och förstod sig på äkta konst. Då diskussionen framskred till Dariush Mehrjuis år 1969 regisserade mästarverk Kon, kunde inte Jarmo-Dietmar längre motstå Vuokko-Orvokkis konstnärliga dragningskraft. Han lindade in Vuokko-Orvokki i en tung kyss och smekte samtidigt hennes kropp. Vuokko-Orvokki gjorde inte motstånd mot Jarmo-Dietmars åtgärder. Senare under kvällen efter att Susan och Vuokko-Orvokki redan avlägsnat sig kritiserade Buije Jarmo-Dietmar för att han hade flirtat med minderåriga Vuokko-Orvokki och att de inte i sina filmdiskussioner hade beaktat Buijes stort uppskattade filmer om Mannen med den nakna pistolen. Jarmo-Dietmar blev upprörd över detta och greppade tag i en terrasstol med metallstomme som stod invid och slog Buije tre gånger i huvudet med den. Buije föll ihop och förlorade medvetandet av slagens kraft. Då Buije inte efter en timme hade vaknat, antog Jarmo- Dietmar att Buije dödats av slagen. Av denna orsak beslöt Jarmo-Dietmar att begrava Buije i det våta kärr som fanns i skogen bakom stugan. Senare framgick det, att Buije hade varit vid liv vid tidpunkten för begravandet och att han hade omkommit genom kvävning. Hur ska fallet bedömas straffrättsligt? (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)

5 2. A, B, C och D grundade i början av år 2014 städfirman Klargemacht Oy. Till registermyndigheten angavs att A fungerade som styrelseordförande och B och C om styrelsemedlemmar. D som ägde aktiemajoriteten stod utanför styrelsen. Alla fyra hade tidigare dömts för olika brott, bl.a. narkotikabrott. De hade ingen avsikt att bedriva sådan städverksamhet, som angavs i bolagsordningen utan deras affärer handlade uteslutande om skuldindrivning och skyddandet av utvalda personer. Enligt D var dessa former av olaglig verksamhet idag mest lönande särskilt när man väger in riskerna för upptäckt och det eventuella fängelsestraffets längd. D tog på eget initiativ kontakt med direktör Åke E och berättade sanningslöst att några medlemmar i motorcykelklubben Middlestar MC planerade att bränna ned Åkes egnahemshus som hämnd för att denne låtit vräka klubben från en lagerbyggnad på grund av obetalda hyror. Eftersom D hade kontakter till ordföranden för motorcykelklubben lovade han förhindra attacken. Detta förutsatte dock att Åke betalade euro för tjänsten. Åke ville inte ta några risker och gjorde som D krävde och betalade in summan på Klargemacht Oy:s konto. Senare berättade D för A, B och C varifrån pengarna kommit. Pengarna användes för inköp av en pistol på svarta marknaden. A hade tidigare dömts till ovillkorligt fängelse för grov misshandel som riktats mot Rosa F. Misshandeln hade enligt A:s berättelse skett när Rosa vägrat betala en skuld på sammanlagt euro. A angav att skulden hade uppkommit när Rosa skulle införskaffa narkotika i Spanien och då förfarit så ovarsamt att hon förlorat alla pengar hon fått av A, dock utan att få tag på den överenskomna narkotikan. A föreslog för B och C att de nu skulle försöka driva in skulden. Enligt vad A hört skulle Rosas föräldrar vara förmögna. Trots dotterns asociala liv skulle de säkert betala för sin dotter. Enligt på en förhand uppgjord plan, som D också kände till men som han inte närmare befattade sig med, åkte A, B och C till det egnahemshus där Rosa bodde med sina hundar, malinoishannarna Arnold och Darth Vader. B och C ringde på men ingen öppnade. Medan de väntade kom Rosa från en joggingtur tillsammans med sina hundar. Hon anade genast oråd och uppmanade männen att avlägsna sig från hennes tomt. B, som inte var rädd för hundar och dessutom en vältränad boxare, tog ett steg framåt för att ta tag i Rosa och tvinga in henne i den väntande bilen där A satt som chaufför. Enligt planen skulle Rosa hållas fången till hennes föräldrar betalade skulden på euro. A påstod att ingen vågar gå till polisen eftersom han då skulle berätta om narkotika-affärerna. B gjorde dock en ödesdiger felbedömning: i samma ögonblick som han rörde vid Rosa högg hundarna tänderna i honom. Särskilt bettet i armen gick djupt och slet av en sena. Skadan gav honom nervsmärtor resten av livet. A såg vad som hände, steg ur bilen och sköt flera skott med pistolen mot Rosa. I sitt upprörda tillstånd kunde han inte sikta ordentligt och endast en kula träffade, dock inte Rosa utan C som dog omedelbart. A hade utan de andras vetskap tagit med pistolen och han hade tänkt döda Rosa direkt när B och C fått in henne i bilen. A räknande helt kallt med att B och C inte skulle anmäla honom utan i stället hjälpa till med att gömma liket. Efter skotten flydde A med bil från platsen. B fick en djup chock av betten och hans väns våldsamma död. A hann inte långt innan en polispatrull stoppade honom. Trots polisens upprepade varningar steg A ur bilen med pistolen i handen vilket föranledde poliskonstapel Tauno att skjuta honom i benet. Det kom fram i förundersökningen att hela historien med Rosa och de misslyckade narkotikaaffärerna var uppdiktade. I verkligheten hade den grova misshandeln skett som hämnd för att Rosa lämnat A. D medgav i förhören att han tvivlade på om Rosa verkligen hade skuld A pengar men tänkte att pengar var alltid pengar. Hur ska fallet straffrättsligt bedömas? Motiverat svar. (Högst 4 sidor; 20 p)

6 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3a. och 3b.) 3a. (i) Begående av brott som medlem av en för allvarliga brott organiserad kriminell grupp, d.v.s. en så kallad ligagrund som straffskärpningsgrund (2,5 p.); (ii) Konkurrens som grund för domseftergift (2,5 p.). (Svaret i angivet svarsutrymme; sammanlagt 5 p.)

7 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 3b. A körde med personbil in i en poliskontroll Det drogtest som polisen gjorde på A visade att A använt kannabis. Därtill hittade polisen i A:s bil en betydande mängd narkotika samt ett bankkort som inte tillhörde A, vilket A medgav att han stulit. I förundersökningen framgick det senare, att A hade olovligt använt det bankkort han stulit tre gånger, , och Polisen misstänker att A gjort sig skyldig till rattfylleri, narkotikabrott samt bedrägeri med betalningsmedel. Vilken dag bör åtal senast väckas, så att åtalsrätten inte preskriberas till den del det gäller ovannämnda gärningar? Preskriberas brotten självständigt eller har de en gemensam preskriberingsdag? (Svaret inom angivet svarsutrymme, 5 poäng).

8 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4.a. och 4.b.) 4a. Redogör för vad som avses med den direkta rättseffekten inom EU-rätten och under vilka förutsättningar kan å ena sidan en norm i EU-primärrätten och å andra sidan en bestämmelse i ett direktiv ha en sådan här effekt. Redogör också för hur den i tobakslagen ingående bestämmelsen gällande tobaksproduktförseelse kan bedömas ur denna synvinkel. (Melanders lärobok, svaret i angivet svarsutrymme; 5 p.)

9 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 4b. Ange rättskällestatus hos grundfördragen för den permanenta internationella brottmålsdomstolen och övriga folkrättsliga brottmålsdomstolar. Koncentrera dig särskilt på följande frågor: i) grundfördragens rättskällestatus i förhållande till andra av domstolen tillämpade rättskällor, ii) uppvisar grundfördragen skillnader i fråga om den sakliga behörigheten? iii) den bindande kraften hos olika grundfördrag iv) tillämpningen av tolkningsregeln i Wienkonventionen (1969) om traktaträtt och den därtill hörande straffrättsliga problematiken och v) förhållandet till människorättsnormer. (på basen av Akandes artikel; i verket The Oxford Companion to International Criminal Justice; svaret inom angivet svarsutrymme; 5p.)

10 5. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Socio-biologiska teorier (socio-biological theories) enligt Hopkins Burke. (Högst 2 sidor; 10 p.) 6. Straffrättens grunder (1,5 sp) Nödvärn och nödtillstånd ( Self-defense versus necessity ). Redogör för huvudinnehållet i kapitlet i Fletchers bok som berör detta tema. (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten onsdag kl. 15