Web-sökning. Grundkunskaper 1. Adresser - adressbyggnad 2. Länkar 3. Sökmotor. Detta material ska i första hand behandla web-sidor och web-sökning.

Transkript

1 Web-sökning Grundkunskaper 1. Adresser - adressbyggnad 2. Länkar 3. Sökmotor 1. Adresser adressbyggnad Vi utgå r frå n att du är uppkopplad på nätet, när vi börjar detta material. Stegvis ska vi visa hur du kommer vidare och nyttjar Internet. Först och främst må ste på pekas att internet är ett samlat namn för flera nätverkstjänster. Det innehå ller: Web-sidor (hemsidor) E-post Nyhetstjänster Diskussionsklubbar (sk. chat) Detta material ska i första hand behandla web-sidor och web-sökning. För att komma in på internets web-sidor behöver man först koppla upp sig via en sk. web-läsare. Två märken dominerar: Microsoft explorer samt Netscape navigator. Gå alltså in i din startmeny och klicka på Explorer eller Netscape om du har det installerat En hemsida (web-sida) har alltid en adress, som är unik, eftersom internet söker i hela världen och det inte få r förekomma att det man söker kan sammanblandas med andra sidor. Adressen är för Internet vad telefonnumret är för teletrafiken. I vissa beskrivningar kallas adressen URL. Web-adress och URL är samma sak. På adressfältet anges den adress som gäller, för den aktuella sidan. I tidningsannonser, adressförteckningar hittar du adresser. Klicka på adressfältet -skriv adressen. avsluta med enter, så kommer sidan En webadress inleds alltid med (http är en förkortning för det internetprotokoll som skapats för att trafiken ska kunna fungera). Man behöver oftast aldrig skriva Det gör datan automatiskt när man fyller i resten av adressen. Adressen börjar oftast med www. Därefter med ett företagsnamn (domännamn). Därefter en landsdomän (toppdomän). Sedan kan (som i ovanstå ende exempel) en tilläggssida följa efter ett snedstreck (företaget har flera sidor och varje sida få r en tilläggsbenämning). Det är aldrig nå gra mellanslag i en web-adress. Bara punkt eller / avskiljer orden. Utgå även frå n att det inte förekommer nå gra versaler.

2 www betyder world wide web och är benämning på den server som trafiken länkas på, över hela världen. domännamnet kan för ett företag eller kommun vara det namn man har (det underlättar när man ska komma ihå g). Tänk dock på att å ä ö inte kan förekomma i en web-adress. Här få r man byta ut dessa tecken mot näraliggande. Norrköping heter alltså norrkoping på internet. Landsdomänen (toppdomän) är kort. Sverige har ex. se. Norge har no Danmark har dk etc. Det har på senare å r även skapats toppdomäner som inte är knutna till ett speciellt land. Vanligt är com, men det finns fler. Ovanstå ende web-sida är en sk. startsida. Microsoft har ex. bemödat sig att göra en attraktiv startsida, på svenska som förutom att man länkar sig till kommersiella sidor, så har man även nyhetssidor, för att öka läsvärdet. Det finns fler sidor man kan ha som startsidor. Man väljer själv startsida. är ex. också en svensk startsida, som vinner anhängare. 2. Länkar När du tittar på din web-sida så ska du lägga märke till att må nga av orden är understrukna. Det är en signal till att ett klick med musen på det ordet leder vidare till en annan sida. Det kan ex. vara en rubrik-kolumn (ungefär som en innehå llsförteckning i en bok) till vänster. Det kan även vara en vanlig text, men där ett av orden i texten är understruket. Då leder det ordet vidare till en annan sida. Understrukna ord i en text har även en annan färg (oftast blå tt) Uppgift: 1. Lär känna din kommun. Koppla upp dig på Norrköpings hemsida. Använd länkar för att bläddra dig mellan sidorna. Ge dig tid att läsa de sidor du tycker är intressanta. Därefter samlas man i grupper vid sidan om datorerna och redovisar för varann vad man hittat, och vad man tyckt varit intressant. 2. Försök skriva nå gra andra adresser, som du kommer ihå g, eller som du hittat i nå gon tidning. Gör på likartat sätt som i föregå ende uppgift. Samtala om nå gra intressanta adresser ni hittat

3 3. Sökmotor I ovanstå ende övningar lärde du dig att hitta web-sidor genom att skriva adress. Ibland har man istället behov att söka på ett visst ämne, oavsett vilken adressat som lagt ut sidan. Då måste man använda sökmotor eller sökrobot. Det finns många att välja på. Altavista, yahoo, lycos, euroseek är nå gra. I nedanstå ende exempel ska vi använda Altavista. För att komma till en sökmotor må ste man först ange adressen. Alta vista har adressen: Lägg nu märke till att adressen har sitt fält Ämnessökningen har sitt fält. Du må ste använda rätt fält när du söker på ämne. Tänk ut ett ord, du är intresserad av, och skriv in, klicka på sök. Weben söker nu inne i textmassan på alla öppna dokument, och listar upp alla som uppfyller villkoret. Det kan bli många. Lägg märke till att eftersom man nu söker på ett ord i en textmassa kan man använda å ä ö Ordet Medicinalväxter hittades i 145 sidor. De räknas upp i tur och ordning, alltefter de som besöks oftast. De anges med en rubrik, samt en liten beskrivning, samt URL-adressen. Ett klick på rubriken, öppnar sidan. Mer om urval: Så fort som du skrivit in ett ord, klickar du på sök, eller enter. Därefter erhå ller du en lista över sökresultatet ( i rubrikform). Klicka på den blå färgade rubriken och dokumentet öppnas. Du kommer må nga gå nger att få må nga sökträffar st är inte ovanligt. Du behöver därför lära dig göra urval. Om du söker artiklar om hälsa, är det ett oerhört stort ämne.(innehå ll ca dokument) Om du är äldre kanske du är intresserad om artiklar om hälsa som mer specifikt angå r äldre. Då få r du ställa extra sökvillkor ex. att artiklarna ska innehå lla så väl ordet hälsa som ordet äldre. (urvalet krymper till ca dokument). Det gå r ställa fler sökvillkor på samma rad.

4 Det här kan du tänka på: A. oroa dig inte för att du få r massor med träffar, de bästa står först. B. använd + om ett ord må ste finnas i sökresultaten. Exempel: skriv +hälsa +äldre så visas bara sidor där bå da orden förekommer. En sökning efter +hälsa +äldre innebär att båda orden ska finnas på sidorna du söker. OBS det ska vara ett mellanslag mellan +hälsa och + Det gå r bra att göra ytterligare urval +hälsa +äldre +gymnastik ställer ex. krav på att alla tre orden ska finnas med i dokumentet, vilket gör att antalet dokument krymper. C. använd citat-tecken för att hitta flera ord i följd - s.k. fraser. Lå t oss säga att du få tt som uppgift att ta fram dokument om författaren Selma Lagerlöf. Var för sig kan det förstå s hitta orden Selma och även Lagerlöf, utan att det betyder att du hittat författaren. Om du istället skriver Selma Lagerlöf (citat-tecken före och efter) betyder det att orden måste komma i följd. ex. när jag (Jan 2001) skrev Selma Lagerlöf fick jag 8682 dokument. Alla dokument handlade inte om Selma Lagerlöf eftersom det finns andra som heter Selma. ex. när jag samma tid skrev +Selma + Lagerlöf fick jag 2432 dokument (här fick jag alla dokument som innehöll bägge orden) ex. när jag samma tid skrev Selma Lagerlöf fick jag 2211 dokument (här fick jag alla dokument som innehöll bägge orden i följd) ex. när jag skrev + Selma Lagerlöf + Må rbacka fick jag 110 dokument. Här har jag ställt extra krav på vad dokumenten måste innehå lla, och det har då reducerat antalet betydligt. ex. när jag skrev + Selma Lagerlöf +Må rbacka +biografi fick jag 11 dokument. Om jag alltså är ute efter att se om det finns ex. nå gon skrift om en författares liv och verksamhet, kan jag exempelvis förfara på detta sätt. D. använd små bokstäver i dina sökningar En sökning på olle hittar sidor där det stå r olle, Olle, OLLE o.s.v. En sökning på Olle hittar bara sidor där det stå r Olle. E. Du kan använda jokertecken * i dina sökord, om du är osäker på stavningen Tänk dig att du få tt i uppgift att söka på ordet succession. Hur var det nu med stavningen? ska det vara ett ett två c? Ska det vara ett eller två s? Om du ersätter ett tecken med * tar det fram dina sökönskemå l ändå ex. suc*es*ion. Kravet är dock att du har minst tre kända tecken i början av ordet för att den ska börja leta. Om du hade skrivit su*ion hade du få tt uppgift hittar inget

5 För vissa ord kan det bli må nga träffar. Om du söker på ett ord som ex. ametist och skriver amet* så lämnar det utrymme för att ta fram andra ord också ex. ametropi, amataboli etc. F. Du kan begränsa sökningar till länder, domäner, bilder m.m. Om du önskar söka en bild (illustration) klickar du på bilder, och skriver sedan in sökord. Tänk då på att du må ste utgå frå n vad du tror att en bild få tt för namn. Om du söker ljud respektive video gör du på motsvarande sätt Fliken web-katalog ägnas å t att hitta sidor inom en viss ämneskategori. När man säker här får man allså ange ett kategorinamn Man kan avgränsa till sidor enbart skrivna på svenska genom att klicka i fliken Språ k och ange Sverige.

6 Vad kan du se av rubriksidan? I början av detta häfte hade vi ett exempel kring medicialväxter. Vi går tillbaka till denna sökning och fortsätter titta på vad denna sökning gett. När man gjort sina sökningar och fått en sida med rubriker på passande dokument, bör man ha kännedom om vad rubriksidan ger för upplysningar. Den första (rubriken) ex. Örtagårdens plantskola är ju då dokumentets rubrik, och är blåfärgad. På denna rubrik klickar man om man vill se innehållet i sidan. Under rubriken finns en kort förklarande text, för att man lättare ska kunna bedöma om det är ett innehåll som är värt att titta närmare på Örtagårdens Plantskola rtagårdens Plantskola i Åraslöv säljer plantor och fröer av bl.a Chile peppar och medicinalväxter... Ändrad senast: 28 Sep K Fler sidor från denna site Lite om medicinalväxter Medicinalväxter... Eftersom jag läser en hel del, tidningar och böcker, såtänkte jag dela med mig av lite jag träffat på. Det som följer här har... Ändrad senast: 2 Oct K - Svenska Därunder kan du se web-adressen. I det inrutade exemplet ovan finner vi en skillnad på adress. Den övre har en egen domän. Dvs namnet är kort och kommer tidigt. Det tyder på att det är ett företag som lagt in sidan. Den andra adressen, som är lång, och dessutom har ett våg-tecken ~ och därefter en krånglig sifferserie. Det tyder på att det är en privatperson som lagt in sidan. Dessa iakttagelser kan ha betydelse när man bedömer trovärigheten av vad man läser. Eftersom det inte finns någon censurerande förhandsgranskning på nätet är det upp till dig hur stor tillit du sätter till texten, och hur stor tillit du sätter till den som lagt in dokumentet. Den sista raden anger när sidan lades in, dvs. ger dig hjälp att bedöma om uppgifterna är aktuella eller gamla. Vill du lära dig mer Det finns utmärkta instruktioner, hjälp-sidor på webben där man kan få fler tips om hur man söker I Altavista klickar man på Hjälp under rubriken SÖKVERKTYG (till höger på sidan) Andra tips är klicka sedan på internetskola Skolverkets nybörjarsida är också bra att kunna gå till