Dammluckan i informationsflödet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dammluckan i informationsflödet"

Transkript

1 ITiS-projekt Dammluckan i informationsflödet Ett projekt i att söka, finna, sortera och värdera information ur informationsflödet Författare: Anette Strand Andreas Leo Urban Widmark

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledande ord om situationen idag Syfte och frågeställning Varför arbeta med källkritik Disposition Övergripande plan för projektet Utvärdering och kompetensutveckling 4 2. Genomförande Tema källkritik Seminarier Elevernas utvärdering Fortsättning på projektet Diskussion Teori och praktik Projektet sett ur loggbokens backspegel Sammanfattande slutsatser... 8 Källor 9 Bilagor: 1 - En liten guide till källkritik på nätet Instruktioner till Itis-projekt i SP2D 13 3 Seminariemall Bedömningsunderlag ITIS-projekt. 16 2

3 1. Inledning 1.1 Inledande ord om situationen idag Idag arbetar vi gymnasielärare på ett ganska klassikt vis; vi håller gärna katederlektioner, i samhällskunskap, historia och religion, med inslag av problematiserat lärande. Elevernas lärande baseras i huvudsak på ett passivt kunskapsinhämtande, samtidigt som lärarna i viss mån söker aktivera dem. Kanske genom att ställa många och öppna frågor till klassen. Vi lärare i detta projekt försöker variera undervisningen, för att kunna tillgodose så många inlärningsstilar som möjligt. Vi är väl medvetna om att elever lär sig på olika sätt (och i olika takt), varför ett varierat undervisningsklimat är att föredra. Eleverna sätts ofta till att skapa mindre arbeten. I så gott som alla kurser förväntas eleven göra ett eget arbete som rör själva ämnet. För att finna information till detta ämne söker de gärna på nätet och får ofta ganska magra resultat. Detta samtidigt som eleverna alldeles för lättvindigt sväljer information från nätet såsom allenarådande sant. Slutprodukterna, arbetena, som de presterar innehåller ofta avskrivningar och otillfredsställande faktainnehåll. Detta vill vi göra någonting åt! 1.2 Syfte och frågeställning För att kunna använda det nya mediet, internet, på ett vettigt sätt krävs det att eleverna lär sig en enkel sökordning för att finna, sovra, sortera, källkritiskt granska och använda information från denna källa. Vi vill med detta projekt lära eleverna, med källkritiska ögon, använda den nya informationsbasen. Sammanfattande strävansmål: Projektet kan sammanfattas i ett antal punkter: Förbättra källkritisk metod på nätet. Förbättra förmågan att finna relevant information. Förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap, ur ett ämnesövergripande perspektiv, som lägger god grund för det livslånga lärandet Och en övergripande frågeställning: Hur kan ett lärarlag förbättra elevernas förmåga att finna och sovra information från internet? 1.3 Varför arbeta med källkritik Mediet är fortfarande i en expansiv utvecklingsfas, skadat av en eftersläpande lagstiftning. I skarven mellan vardag och juridik finner nya, extrema grupper en nisch och använder mediet till informationsspridning. Med grundläggande kunskaper i källkritik kan detta till dels förebyggas, samtidigt som eleverna kan bli mer effektiva i sitt kunskapsinhämtande. Det nya informationsflödet (och den nya pedagogiken) ställer annorlunda krav på att eleverna anlägger och tillämpar ett källkritiskt perspektiv. Ambitionen är att låta eleverna skapa en mindre essä utifrån eget uppsökta källor och ett antal på förhand uppställda ämnen. Det gäller därför för eleverna att sovra, granska och klassificera källorna. Som en fortsättning kommer eleverna sedan att få granska varandras arbeten och diskutera varandras arbeten i seminarieform. En fortsättning ligger i att låta eleverna skriva en historisk uppsats med ett tydligt källkritiskt avsnitt; en uppsats som sedan diskuteras och utvärderas. 3

4 1.4 Disposition Vi har valt att lägga upp rapporten på ett enkelt och klassiskt vis. Efter detta inledande kapitel följer en översiktlig rapport över hur arbetet rent praktiskt förflöt. Fokus ligger dock snarare på de slutsatser vi kunde dra ur detta sätt att arbeta. Vidare vill vi återigen framhäva att arbetet inte riktigt är klart, ur källkritisk synvinkel. Det är ju ändå så att ett källkritiskt synsätt alltid är aktuellt. Sist i detta inledande kapitel skall vi nu se hur arbetet rent praktiskt planerades och vi väljer den reviderade formen, där eleverna gavs en extra vecka för att slutföra projektet. 1.5 Övergripande plan för projektet På ett tidigt stadium gjorde lärarna en plan för projektveckorna. En plan som sen reviderades, genom att vi lade till en vecka. Vidare kom projektet att fortgå och är i skrivande stund inte riktigt färdigt. Planeringen kom dock att se ut så här: Vecka Dag Ansvarig Aktivitet 35 Mån LEA/SAN Introduktion IT IS-projekt, planering och syfte! Tis WIU/SAN Klassisk källkritik I teori och praktik 36 Mån SAN Praktisk källkritik på nätet i H204D Tis LEA Efterdiskussion och val av arbetsområde (se nedan) 37 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal Tis Samtliga Handledning 38 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, H204D Tis Samtliga Handledning H Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, N01D Tis Samtliga Fördelning och inläsning. H Mån Samtliga Seminarium 1, H103 Tis Samtliga Seminarium 2 (utvärdering skriftlig), H Utvärdering och kompetensutveckling Vi har för avsikt att först låta eleverna skriftligen utvärdera själva essän, som de gör i gruppform. Den andra utvärderingen kommer att göras efter att projektet är avslutat; antagligen i såväl skriftlig och muntlig form. För vår egen del, vill vi lärare, förbättra vår förmåga att arbeta ämnesövergripande. Utan, och detta är viktigt, att inkräkta på varandras ämnesområde. Vidare ser vi det som lärorikt och spännande att arbeta i denna arbetsform, med tonvikt på diskussionerna i seminarierna. Slutligen kan vi själva bli bättre på att arbeta källkritiskt. 4

5 2. Genomförande 2.1 Tema källkritik Vi rivstartade terminen med vårt Itis-projekt i sp2d. Det var inte fullt så överilat som det kan verka eftersom vi redan under våren diskuterat fram vad det var vi ville uppnå. Nu gällde det att fylla vår projektbeskrivning med verklighet. Vi inledde med att presentera vårt projekt för klassen som var med på noterna. Därefter tog vi in ett moment med genomgångar. Dels i klassisk källkritik som ingår i historieämnet, dels och med teori och praktik kring det kniviga med källkritik av internetkällor (se bilaga 1). Vi hade klassen två pass i veckan, måndagar och tisdagar, och en av dessa positioner hade vi datasal bokad varje vecka. Eleverna fick ett projektschema (se föregående sida), så att de på förhand visste vad som skulle hända och var. Efter genomgångar i klassrum följde så elevernas praktiska arbete. Vi hade (i vårt tycke) delat ut utförlig information kring uppgiften, med bifogade exempel (se bilaga 2) så att det för eleverna inte skulle råda någon tvekan om vad vi hade för mål och medlen för att nå dem. Under de kommande veckorna skulle eleverna svettas: och ha stöd i tillgången av tre kompetenta lärare i ämnena religion, historia och samhällskunskap Det var skönt att ha gått över från planeringsfasen till genomförandefasen. Rent konkret innebar det att vår arbetsbörda har blev lättare, på elevernas bekostnad. Vad det gäller ITiS får vi nu större möjligheter att koncentrera oss på att läsa texter och diskutera vår (lärarnas) del i projektet. citat ur loggbok Det visade sig tämligen omgående att ett problem med arbetslag är att vi lärare är individer med lite olika språk, och lite varierande uppfattning om vad som skulle göras och hur. Eleverna var ambitiösa och sökte vår handledning aktivt. Det var mycket roligt letande efter skumma sidor på nätet och försäkringar till nätteknikern om att just denna klass fick gå in på Ku Klux Klan hur ofta som helst. Efter fem veckor började vi se resultatet. Och vi hade då, bland annat efter ett antal Itisträffar och samtal med elevgruppen, bestämt oss för att fortsätta och fördjupa vårt projekt. Eleverna hade blivit hejare på källkritik, en del så bra att de numera betvivlar innehållet i lexikon! Men de saknade verklighetsförankring. Källkritik ingår ju i alla arbeten, inte minst på högskolor och universitet, men hur är det då att skriva ett riktigt arbete, där denna källkritik är en av flera delar? Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidare på grundstommen. citat ur loggbok 2.2 Seminarier Nu kom den för oss lärare kanske mest spännande delen av projektet att avsluta med seminarier! Vi delade in eleverna i tre grupper som tog hand om vardera 4-5 arbeten och eleverna bakom. De fick ut seminariemallar (se bilaga 3) och varje elev fick i uppdrag att läsa på ett annat arbete för att opponera på det. Detta ledde till en del ängslighet bland eleverna som ju inte är så helt vana vid att ge och ta kritik. Vi försökte få ut skillnaden mellan personangrepp och konstruktiv kritik, men nog var det lite fjärilar i magen inför seminarierna. Och dessutom kom ju vår Itishandledare på besök under ett av passen. 5

6 Det visade sig att seminarierna var mycket populära och våra elever gjorde ett mycket gott arbete. En del av betygssättningen på projektet utgår också från seminarieaktivieten, vilket vi varit tydliga med (se bilaga 4). 2.3 Elevernas utvärdering Veckan efter vårt projekts avslutning var vi ganska matta. Eleverna gjorde en utvärdering av oss och projektet. De fick ett antal öppna frågor att svara på, ensamma eller i par. Vi har gjort en sammanställning av resultaten genom att ta upp de synpunkter som upprepades av flertalet elever. Positivt: Negativt: Tips: lär inför framtiden tänka själv och kritiskt seminarieformen! bra med kritik ju fler kockar. SAMTLIGA! tråkigt (1-2) mer tid på seminariet behövs mer tid att uttrycka egna åsikter i valt ämne mer övning och mer genomgångar före koppla till ett större arbete/uppsats bättre förberedelser för lärarna Betyg: VG: 16 G: 5 MVG: 1 Som framgår förmådde vi förankra i eleverna hur viktig källkritik är. Och seminarieformen var uppskattad av alla, det var just det som renderade oss vårt enda MVG. Vad gäller det här med lärarsamarbetet kan ju nämnas att det var det enda som samtliga elever var överens om vi sade olika saker, vilket försvårade elevernas arbete. Vi är medvetna om detta problem, men samtidigt blev detta en universalursäkt för allt från datahaveri till försovningar. Ett problem med arbetslag är detta dock, och det visar på den tid och den förberedelse som krävs i laget innan man ens kan börja vända sig mot eleverna. 2.4 Fortsättning på projektet Direkt efter avslutat projekt startade vi i enlighet med elevernas önskemål ett fördjupningsarbete i historia. Detta moment ingår i B-kursen i historia, så allt vi gjorde var att ändra tågordningen. Vi hade nu också två lärarkandidater till vår hjälp, som fick ta stort ansvar i handledandet som en del i deras utbildning. Vi har nu i dagarna fått in uppsatserna och det ska bli spännande att se vad eleverna tagit med sig. Vi anser at vi genomfört projektet planenligt och att både vi och eleverna lärt oss en hel del på vägen. Nya och gamla verktyg har använts, ny och äldre pedagogik, och en livlig diskussion kring, och reflekterande över, utbildning, undervisning och inlärning har ägt rum. I framtiden tror jag vi blir mer benägna att låta eleverna själva tänka kritiskt, och hantera stoffurval, att vi kommer att fortsätta använda seminarieformen och utveckla den allt mer. Eleverna får, och tar, mer plats och därmed också större ansvar för sitt lärande. 6

7 3. Diskussion 3.1 Teori och praktik Syftet med vårt ITiS-projekt var att eleverna skulle få förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap och de medvetet använder sig av källkritik oavsett vilka medier som används. Dessutom är det så att många elever inte har förstått hur man skall använda källorna. Inte sällan ertappar vi elever som lämnar i arbeten som är att betrakta som rena plagiat. Ibland beroende på okunskap och ibland som medvetet fusk. Stig Roland Rask tar upp problematiken i skriften Med eller utan filter, där han dessutom gör anspråk på att vara innovatören till vad han kallar DIP-metoden. 1 I korthet går detta ut på att läraren tar en sträng ur elevarbetet och sedan söker på denna med hjälp av någon sökmotor. Denna modell har använts på Sveriges skolor under lång tid. Dock ligger alltid fuskarna steget före och då i princip alla skoldatabaser lagrar arbeten zippade (nerpackade) är denna modell inte användbar. Då det är oerhört tidskrävande att zippa upp alla misstänkta arbeten behövs det sålunda en ny metod. På Söderportskolan abonnerar vi på en Internetbaserad tjänst vid namn Urkund. 2 Det kostar förvisso en slant varje termin men är oerhört tidsbesparande. Syftet är naturligtvis inte att sätta dit eleverna. Vår målsättning är att få till stånd ökad kunskap och en attitydförändring hos eleverna. Dessvärre kan ett kontrollinstrument som Urkund vara en del i detta. Vi vill dock poängtera att det även är upp till läraren att konstruera uppgifter, vilka omöjliggör fusk med hjälp av internet. Den uppgift vi använde fungerade ypperligt ur denna aspekt. Rent generellt kan det sägas att uppgifter av komparativ art är att föredra. Men till syvende og sidst handlar det inte bara om kunskap i vanlig bemärkelse det handlar om makt! Makten att söka och tillgodogöra sig information. Internet är revolutionerande på många vis, inte minst ges individen möjlighet att tillskansa sig information och fakta utan att det är filtrerat av någon journalist eller gatekeeper. Erik Fichtelius talar om en maktrevolution. 3 Redan vid första lektionen visade det sig att vi lärare är individualister och vana att bestämma själva i klassrummet. Vi ställdes nu inför en situation där vi var tre lärare i klassrummet samtidigt som ansvarsfördelningen var lite oklar och vi själva nog inte riktigt viste vad vi skulle göra då vi var på obruten mark. Några elever framförde synpunkter på att vi gav motstridiga instruktioner. Delvis stämde kanske detta, men i huvudsak var det nog så att vi uttryckte oss olika vilket av eleverna uppfattades som motstridigt. Då vi i viss mån hade förutsett detta hade vi varit väldigt noga med att göra de skriftliga instruktionerna väldigt detaljerade (se bilaga 2). Vad vi däremot inte hade förutsett var att eleverna av bekvämlighetsskäl hellre frågade oss än läste instruktionerna, vilket ledde till mindre missförstånd. 3.2 Projektet sett ur loggbokens backspegel Vi inledde projektet med att hålla tre lektioner med introduktion och föreläsningar om källkritik i allmänhet samt källkritik tillämpat på Internet. Detta var nog ett bra upplägg men alla elever insåg inte riktigt att detta var det teoretiska avstampet till det praktiska genomförandet. I några fall 1 Stig Roland Rask: Med eller utan filter. 2000:26 2 Mer information om tjänsten finns på 3 KK_stiftelsen/Erik Fichtelius: Den fjärde basfärdigheten. 2000:44 f. 7

8 förvånades vi över att elever trillade ner i de källkritiska fällor som finns gillrade på Internet. Här krävs det nog att vi blir ännu tydligare. Utdrag ur loggbok Dessbättre är nu ITiS-arbetet mot eleverna sjösatt och arbetet pågår för fullt. Eleverna verkar tycka att det är spännande och känner sig utvalda så det är ingen brist på engagemang. De jobbar och står i och allt flyter på bra. Eleverna verkar tycka att det är bra att vi anlägger ett tvärvetenskapligt perspektiv, det hela känns nog mer angeläget när de vet att de kan tillämpa sina kunskaper oavsett vilket ämne det gäller. De har även fått möjlighet att välja intresseområde (sh/hi/re) för att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i praktiken. Då vi delade upp klassen utifrån ämnesval på tre handledare innebar detta att eleverna fick tämligen mycket handledartid. Vi hade möjlighet att sitta ner och samtala med en grupp elever utan att man fick dåligt samvete för att man försakade de andra. Detta upplevdes även positivt av eleverna. Likaså kunde vi lägga tre seminarier parallellt vilket innebar att vi klarade av att diskutera alla 13 arbetena seriöst på endast två lektionspass. Seminarierna upplevdes som mycket givande av såväl elever som oss lärare. Utdrag ur loggbok Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidarepå grundstommen. Idag hade vi de avslutande seminarierna och lät sedan elevernautvärdera projektet. Generellt ansåg de att projektet hade varit lyckat, men att detsamtidigt kunde varit bättre om lärarna varit mer samspelta. Vi känner att det hela lyckats över förväntan och var medvetna om att vi inte riktigt pratade samma språk, eller rättare sagt att eleverna uppfattade det hela som vi sa. Fortsättningen kommer att bli en uppsats i historia där de direkt får tillämpa de nyerövrade kunskaperna. 3.3 Sammanfattande slutsatser Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser av ITiS-projektet: Arbetslaget måste vara väl avstämt och helt på det klara med uppgiften Instruktionerna måste vara tydliga och koncisa. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt bör anläggas. Eleverna får arbeta med såväl teori som praktik. Redovisning i seminarieform är fördelaktigt. Uppföljning och respons är mycket viktigt. Läraren måste bli mer flexibel i konstruerandet av uppgifter. 8

9 Källor Barle, Agneta (red),rask, Stig Roland, Med eller utan filter, 2000, Ordförrådet i Falun Isaksson, Christer (red), Erik Fichtelius, Den fjärde basfärdigheten, 2000 Redners UO Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) 9

10 BILAGA 1 En liten guide till källkritik på nätet Ett av dom största problemen med Internet är att hitta information som kan användas i undervisningen. Det finns över 3 miljarder olika dokument, och det tillkommer ca 3 miljon nya per vecka, alla med unika adresser, så hur gör man för att hitta rätt? 1. Om du vet adressen, skriv in den i adressfältet. T.ex Obs! Du behöver ej skriva De flesta företag och organisationer försöker få en adress(domän) så nära företagsnamnet som möjligt. Ex Obs! Inga å,ä,ö eller mellanslag i adressen. 2. Utnyttja resurser som vänder sig till lärare och elever, eller bra startplatser. Se pedagogiska platser 3. Använd en ämneskatalog, dvs en länksamling som är strukturerad och hierarkiskt uppbyggd. Tänk på om det är svensk eller utländsk information du söker. Välj därefter. 4. Om du inte hittar det du söker, använd en sökmaskin. Tänk på att de olika sökmaskinerna har olika tips på hur man kan begränsa sökningen. 5. Att använda innehållet i Databaser t.ex Mediearkivet är mycket bra. 6. Nyheter. Att kontrollera informationen 1. Vem står bakom informationen? - erkänd myndighet - organisation - expert - privatperson - författarens auktoritet inom ämnet. 2. Informationens omfattning? - bredd. Är alla aspekter av ämnet täckta - djup. Hur detaljerat är ämnet - tid. Är informationen begränsad till vissa tidsperioder 3. Tillförlitlighet? - Hur är informationen jämfört med andra källor inom samma ämne. 4. Anledning? - Vad är syftet med webbplatsen? - Faktainnehåll eller debattinlägg/synpunktet/propaganda - Varför är detta publicerat på nätet? - Vad vill utgivaren/författaren uppnå? - Kommersialism/försäljningsargument 10

11 5. Användare? - Tänkt användare - vilka vänder sig informationen till? (Barn? Vuxna? Experter? Lekmän?) 6. Aktualitet? - Hur sker uppdateringen? - Datering - Senaste uppdateringen 7. Alternativ? - Finns information på annat sätt? Samma innehåll. 8. Användbarhet? - Har informationen en logisk struktur? - Är informationen sökbar? - Tillgänglighet och uppkoppling 9. Upphov/ansvar? - Finns det en ansvarig utgivare Källhänvisningar när man använder Internet Författare Titel på sidan Sidans adress ex Datum när dokumentet är skapat Datum när dokumentet är hämtat Papperskopia av dokumentet När du skall bedöma användbarheten hos ett dokument hämtat från Internet skall du tänka på följande: 1. Det första är att ha en kritisk hållning till all information på Internet. 2. Går det att utläsa författarens namn och/eller vilken organisation eller myndighet som ligger bakom informationen. (Se upp för adresser som innehåller tecknet ~, detta betyder oftast att det är en privat hemsida.) Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 3. Kontrollera datum när informationen är upplagd, det skall finnas längst ner på sidan. Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 4. Varför är informationen utlagd på Internet? Informera - Gå Vidare Förklara - Gå vidare Övertyga/propagera - Var försiktig 5. Är informationen riktig. Sök efter förstakällan eller kontrollera materialet noga. 11

12 Att analysera en webbadress(domän) En adress som slutar med.se finns i Sverige.no Norge osv. I USA har man 6 stycken.com.edu.gov.org.mil.net Om man hamnar på en webbsida där man inte kan tyda vem som står bakom informationen, kan man genom att förstå adressens uppbyggnad, komma upphovsmakaren på spåren. Genom att sudda ut alla filnamn och underkataloger fram till landkoden i adressen, kommer du till startsidan "hemsidan", där du förhoppningsvis får mer information om vem som står bakom webbsidorna. Exempel protokoll domän landskod/ underkatalog/underkatalog/filnamn Webbadresser som innehåller tecknet ~ (tilde) i webbadressen innebär oftast att detta är privata hemsidor som ligger under en Internetleverantörs domän, genom detta distanserar sig leverantören sig ifrån innehållet. Sök rätt på vem som äger en domän genom att gå in på: Övning: Kontrollera nedanstående adresser Källa: Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) (ändringar av Anette Strand) 12

13 BILAGA 2 Instruktioner till Itis-projekt i SP2D Syfte: Att lära sig källkritiskt granska material samt att på egen hand finna källor som är både tendentiösa och objektiva och behandla dessa korrekt. Metod: Att i mindre grupper (2-3 deltagare) sammanställa ett paper på 2-3 sidor som sedan ska diskuteras i seminariegrupper. Varje paper ska bestå av fyra avsnitt, två tendentiöst färgade, ett objektivt samt en mera omfattande materialdiskussion. Omfång: Vi vill att ni skriver ½ sida för, ½ sida mot, ½ - 1 sida objektivt och minst en sida materialgranskning. Exempel: Hare Krishna frälsning eller hjärntvätt I: Hare Krishna leve livet, våra gudomliga själar och så bra vi är! Källa: II: Denna sekt tvingar in små barn i äktenskap! Källa: III: Människor som inte uthärdar tomheten söker en mening med sitt liv och vänder sig till organisationer utanför svenska kyrkan. Källa: IV: Den första hemsidan är klart tendentiös till rörelsens fördel, vilket inte är så svårt att räkna ut eftersom det är rörelsens medlemmar som producerat sidan. I det andra fallet utpekas Hare Krishna direkt som en sekt, vilket är ett mycket negativt laddat ord som leder tankarna till tvång och hjärntvätt. Här buntas rörelsen ihop med t ex Moon-sekten. Dessutom ligger siten på geocities vilket tyder på att det är en privatperson om vilken man inte vet något, som är författare. Den sista texten är ett vetenskapligt arbete producerat vid Sociologiska institutionen, Lunds Universitet vilket ger det en viss tyngd. Det behandlar också andlighet på ett annat plan. 13

14 Seminariemall SP2D ITiS BILAGA 3 Efter att ni erhållit arbetet som ni ska kommentera på följande seminarium gäller det att förbereda sig väl. Förutom en grundlig genomläsning av arbetet bör ni också förbereda er med ett antal frågor. När ni sålunda läser arbetet bör ni kolla följande: Ni bör även fundera: Strukturen vettig och enkel eller snårig och svårförstådd? Språket lättläst och lättföljt eller svårt och alltför krångligt? Material använt rätt eller finns det bättre? Hänvisningar korrekta och på rätt ställe? Referat och citat har författarna tolkat och förstått författarna rätt? Objektivitet har författarna själva ställt sig objektiva eller syns subjektiviteten? Slutsatser korrekta och väl genomtänkta eller förhastade och vanskliga? om författarna skulle lagt upp det hela på ett annat sätt? om det finns saker som kan förbättras? om det ska förbättras, på vilket sätt och hur? Slutligen bör ni även tillägga: Vad ni tyckte om arbetet? Var arbetet lättbegripligt, intressant och gripande? Sådärja, efter att ha läst och studerat de andras arbete bör ni nu vara väl förberedda inför seminariet. Vi föreslår att ni skriver ner några större frågor (t ex av typen: varför anser ni att den källan är objektiv? eller hur resonerade ni när ni la upp arbetet på detta sätt? osv), så att ni har några att luta er tillbaka på. Och, kom ihåg, att positiv kritik är lika kunskapsgivande och respektfull som negativ. Vgv 14

15 För att få en hyfsad struktur på själva seminarierna, vill vi att ni förbereder er för en enkel dagordning vid de olika seminarierna. Tidsangivelserna är självklart töjbara. Dagordning vid seminarium: 1. De som har skrivit det aktuella arbetet (respondent) får göra en sista justering om det behövs. (1 min) 2. De som ska kommentera arbetet (opponent) sammanfattar först själva innehållet utan att ställa några frågor. Detta för att visa att de förstått hur författarna tänkt. (3 min) 3. Respondenterna godkänner sammanfattningen och korrigerar eventuellt. (1 min) 4. Opponenterna frågar respondenterna svarar och förklarar. Ris, ros och diskussion. (10 15 min) 5. Övriga i seminariet får fråga. (3-5 min) 6. Seminarieledaren (oftast läraren) kommenterar. (3-5 min) 7. Avslutning 15

16 Bedömningsunderlag ITiS-projekt BILAGA 4 Namn: Uppsatsämne: Eftersom vi nu under ett antal veckor har arbetat med ITiS, vill vi härmed ge ert arbete ett skriftligt omdöme. Efter diskussioner och möten har vi enats om följande bedömningsunderlag. Vi har i detta dokument försökt strama upp antalet kriterier för att på så sätt göra det så enkelt som möjligt för er och vår förståelse. Skriftlig del (paper) Muntlig del (seminarium) Arbetsprocess Struktur och formalia OK VÄL BRA UTMÄRKT För, emot, objektivt OK VÄL BRA UTMÄRKT Materialdiskussion OK VÄL BRA UTMÄRKT Måluppfyllelse OK VÄL BRA UTMÄRKT Opposition OK VÄL BRA UTMÄRKT Försvar OK VÄL BRA UTMÄRKT Generellt OK VÄL BRA UTMÄRKT Omdöme: IG G VG MVG Kommentar: Hälsningar/ LEA SAN WIU 16

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Agenda Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Närvarande Örn, Eric, Hulda, Erica, Elida, Julia, Sara, Lena och Calle. Termin 1 Introkursen - Rollspelsseminariet var jättekul - Bra kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

BFL- lärträff den 23 september 2013

BFL- lärträff den 23 september 2013 BFL- lärträff den 23 september 2013 Grupp 1 Vad är formativ respektive summativ bedömning för dig? Vi går laget runt och berättar. Vi reflekterar över vad uppgiften gett oss. Vi konstaterar att alla har

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer