Dammluckan i informationsflödet

Transkript

1 ITiS-projekt Dammluckan i informationsflödet Ett projekt i att söka, finna, sortera och värdera information ur informationsflödet Författare: Anette Strand Andreas Leo Urban Widmark

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledande ord om situationen idag Syfte och frågeställning Varför arbeta med källkritik Disposition Övergripande plan för projektet Utvärdering och kompetensutveckling 4 2. Genomförande Tema källkritik Seminarier Elevernas utvärdering Fortsättning på projektet Diskussion Teori och praktik Projektet sett ur loggbokens backspegel Sammanfattande slutsatser... 8 Källor 9 Bilagor: 1 - En liten guide till källkritik på nätet Instruktioner till Itis-projekt i SP2D 13 3 Seminariemall Bedömningsunderlag ITIS-projekt. 16 2

3 1. Inledning 1.1 Inledande ord om situationen idag Idag arbetar vi gymnasielärare på ett ganska klassikt vis; vi håller gärna katederlektioner, i samhällskunskap, historia och religion, med inslag av problematiserat lärande. Elevernas lärande baseras i huvudsak på ett passivt kunskapsinhämtande, samtidigt som lärarna i viss mån söker aktivera dem. Kanske genom att ställa många och öppna frågor till klassen. Vi lärare i detta projekt försöker variera undervisningen, för att kunna tillgodose så många inlärningsstilar som möjligt. Vi är väl medvetna om att elever lär sig på olika sätt (och i olika takt), varför ett varierat undervisningsklimat är att föredra. Eleverna sätts ofta till att skapa mindre arbeten. I så gott som alla kurser förväntas eleven göra ett eget arbete som rör själva ämnet. För att finna information till detta ämne söker de gärna på nätet och får ofta ganska magra resultat. Detta samtidigt som eleverna alldeles för lättvindigt sväljer information från nätet såsom allenarådande sant. Slutprodukterna, arbetena, som de presterar innehåller ofta avskrivningar och otillfredsställande faktainnehåll. Detta vill vi göra någonting åt! 1.2 Syfte och frågeställning För att kunna använda det nya mediet, internet, på ett vettigt sätt krävs det att eleverna lär sig en enkel sökordning för att finna, sovra, sortera, källkritiskt granska och använda information från denna källa. Vi vill med detta projekt lära eleverna, med källkritiska ögon, använda den nya informationsbasen. Sammanfattande strävansmål: Projektet kan sammanfattas i ett antal punkter: Förbättra källkritisk metod på nätet. Förbättra förmågan att finna relevant information. Förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap, ur ett ämnesövergripande perspektiv, som lägger god grund för det livslånga lärandet Och en övergripande frågeställning: Hur kan ett lärarlag förbättra elevernas förmåga att finna och sovra information från internet? 1.3 Varför arbeta med källkritik Mediet är fortfarande i en expansiv utvecklingsfas, skadat av en eftersläpande lagstiftning. I skarven mellan vardag och juridik finner nya, extrema grupper en nisch och använder mediet till informationsspridning. Med grundläggande kunskaper i källkritik kan detta till dels förebyggas, samtidigt som eleverna kan bli mer effektiva i sitt kunskapsinhämtande. Det nya informationsflödet (och den nya pedagogiken) ställer annorlunda krav på att eleverna anlägger och tillämpar ett källkritiskt perspektiv. Ambitionen är att låta eleverna skapa en mindre essä utifrån eget uppsökta källor och ett antal på förhand uppställda ämnen. Det gäller därför för eleverna att sovra, granska och klassificera källorna. Som en fortsättning kommer eleverna sedan att få granska varandras arbeten och diskutera varandras arbeten i seminarieform. En fortsättning ligger i att låta eleverna skriva en historisk uppsats med ett tydligt källkritiskt avsnitt; en uppsats som sedan diskuteras och utvärderas. 3

4 1.4 Disposition Vi har valt att lägga upp rapporten på ett enkelt och klassiskt vis. Efter detta inledande kapitel följer en översiktlig rapport över hur arbetet rent praktiskt förflöt. Fokus ligger dock snarare på de slutsatser vi kunde dra ur detta sätt att arbeta. Vidare vill vi återigen framhäva att arbetet inte riktigt är klart, ur källkritisk synvinkel. Det är ju ändå så att ett källkritiskt synsätt alltid är aktuellt. Sist i detta inledande kapitel skall vi nu se hur arbetet rent praktiskt planerades och vi väljer den reviderade formen, där eleverna gavs en extra vecka för att slutföra projektet. 1.5 Övergripande plan för projektet På ett tidigt stadium gjorde lärarna en plan för projektveckorna. En plan som sen reviderades, genom att vi lade till en vecka. Vidare kom projektet att fortgå och är i skrivande stund inte riktigt färdigt. Planeringen kom dock att se ut så här: Vecka Dag Ansvarig Aktivitet 35 Mån LEA/SAN Introduktion IT IS-projekt, planering och syfte! Tis WIU/SAN Klassisk källkritik I teori och praktik 36 Mån SAN Praktisk källkritik på nätet i H204D Tis LEA Efterdiskussion och val av arbetsområde (se nedan) 37 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal Tis Samtliga Handledning 38 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, H204D Tis Samtliga Handledning H Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, N01D Tis Samtliga Fördelning och inläsning. H Mån Samtliga Seminarium 1, H103 Tis Samtliga Seminarium 2 (utvärdering skriftlig), H Utvärdering och kompetensutveckling Vi har för avsikt att först låta eleverna skriftligen utvärdera själva essän, som de gör i gruppform. Den andra utvärderingen kommer att göras efter att projektet är avslutat; antagligen i såväl skriftlig och muntlig form. För vår egen del, vill vi lärare, förbättra vår förmåga att arbeta ämnesövergripande. Utan, och detta är viktigt, att inkräkta på varandras ämnesområde. Vidare ser vi det som lärorikt och spännande att arbeta i denna arbetsform, med tonvikt på diskussionerna i seminarierna. Slutligen kan vi själva bli bättre på att arbeta källkritiskt. 4

5 2. Genomförande 2.1 Tema källkritik Vi rivstartade terminen med vårt Itis-projekt i sp2d. Det var inte fullt så överilat som det kan verka eftersom vi redan under våren diskuterat fram vad det var vi ville uppnå. Nu gällde det att fylla vår projektbeskrivning med verklighet. Vi inledde med att presentera vårt projekt för klassen som var med på noterna. Därefter tog vi in ett moment med genomgångar. Dels i klassisk källkritik som ingår i historieämnet, dels och med teori och praktik kring det kniviga med källkritik av internetkällor (se bilaga 1). Vi hade klassen två pass i veckan, måndagar och tisdagar, och en av dessa positioner hade vi datasal bokad varje vecka. Eleverna fick ett projektschema (se föregående sida), så att de på förhand visste vad som skulle hända och var. Efter genomgångar i klassrum följde så elevernas praktiska arbete. Vi hade (i vårt tycke) delat ut utförlig information kring uppgiften, med bifogade exempel (se bilaga 2) så att det för eleverna inte skulle råda någon tvekan om vad vi hade för mål och medlen för att nå dem. Under de kommande veckorna skulle eleverna svettas: och ha stöd i tillgången av tre kompetenta lärare i ämnena religion, historia och samhällskunskap Det var skönt att ha gått över från planeringsfasen till genomförandefasen. Rent konkret innebar det att vår arbetsbörda har blev lättare, på elevernas bekostnad. Vad det gäller ITiS får vi nu större möjligheter att koncentrera oss på att läsa texter och diskutera vår (lärarnas) del i projektet. citat ur loggbok Det visade sig tämligen omgående att ett problem med arbetslag är att vi lärare är individer med lite olika språk, och lite varierande uppfattning om vad som skulle göras och hur. Eleverna var ambitiösa och sökte vår handledning aktivt. Det var mycket roligt letande efter skumma sidor på nätet och försäkringar till nätteknikern om att just denna klass fick gå in på Ku Klux Klan hur ofta som helst. Efter fem veckor började vi se resultatet. Och vi hade då, bland annat efter ett antal Itisträffar och samtal med elevgruppen, bestämt oss för att fortsätta och fördjupa vårt projekt. Eleverna hade blivit hejare på källkritik, en del så bra att de numera betvivlar innehållet i lexikon! Men de saknade verklighetsförankring. Källkritik ingår ju i alla arbeten, inte minst på högskolor och universitet, men hur är det då att skriva ett riktigt arbete, där denna källkritik är en av flera delar? Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidare på grundstommen. citat ur loggbok 2.2 Seminarier Nu kom den för oss lärare kanske mest spännande delen av projektet att avsluta med seminarier! Vi delade in eleverna i tre grupper som tog hand om vardera 4-5 arbeten och eleverna bakom. De fick ut seminariemallar (se bilaga 3) och varje elev fick i uppdrag att läsa på ett annat arbete för att opponera på det. Detta ledde till en del ängslighet bland eleverna som ju inte är så helt vana vid att ge och ta kritik. Vi försökte få ut skillnaden mellan personangrepp och konstruktiv kritik, men nog var det lite fjärilar i magen inför seminarierna. Och dessutom kom ju vår Itishandledare på besök under ett av passen. 5

6 Det visade sig att seminarierna var mycket populära och våra elever gjorde ett mycket gott arbete. En del av betygssättningen på projektet utgår också från seminarieaktivieten, vilket vi varit tydliga med (se bilaga 4). 2.3 Elevernas utvärdering Veckan efter vårt projekts avslutning var vi ganska matta. Eleverna gjorde en utvärdering av oss och projektet. De fick ett antal öppna frågor att svara på, ensamma eller i par. Vi har gjort en sammanställning av resultaten genom att ta upp de synpunkter som upprepades av flertalet elever. Positivt: Negativt: Tips: lär inför framtiden tänka själv och kritiskt seminarieformen! bra med kritik ju fler kockar. SAMTLIGA! tråkigt (1-2) mer tid på seminariet behövs mer tid att uttrycka egna åsikter i valt ämne mer övning och mer genomgångar före koppla till ett större arbete/uppsats bättre förberedelser för lärarna Betyg: VG: 16 G: 5 MVG: 1 Som framgår förmådde vi förankra i eleverna hur viktig källkritik är. Och seminarieformen var uppskattad av alla, det var just det som renderade oss vårt enda MVG. Vad gäller det här med lärarsamarbetet kan ju nämnas att det var det enda som samtliga elever var överens om vi sade olika saker, vilket försvårade elevernas arbete. Vi är medvetna om detta problem, men samtidigt blev detta en universalursäkt för allt från datahaveri till försovningar. Ett problem med arbetslag är detta dock, och det visar på den tid och den förberedelse som krävs i laget innan man ens kan börja vända sig mot eleverna. 2.4 Fortsättning på projektet Direkt efter avslutat projekt startade vi i enlighet med elevernas önskemål ett fördjupningsarbete i historia. Detta moment ingår i B-kursen i historia, så allt vi gjorde var att ändra tågordningen. Vi hade nu också två lärarkandidater till vår hjälp, som fick ta stort ansvar i handledandet som en del i deras utbildning. Vi har nu i dagarna fått in uppsatserna och det ska bli spännande att se vad eleverna tagit med sig. Vi anser at vi genomfört projektet planenligt och att både vi och eleverna lärt oss en hel del på vägen. Nya och gamla verktyg har använts, ny och äldre pedagogik, och en livlig diskussion kring, och reflekterande över, utbildning, undervisning och inlärning har ägt rum. I framtiden tror jag vi blir mer benägna att låta eleverna själva tänka kritiskt, och hantera stoffurval, att vi kommer att fortsätta använda seminarieformen och utveckla den allt mer. Eleverna får, och tar, mer plats och därmed också större ansvar för sitt lärande. 6

7 3. Diskussion 3.1 Teori och praktik Syftet med vårt ITiS-projekt var att eleverna skulle få förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap och de medvetet använder sig av källkritik oavsett vilka medier som används. Dessutom är det så att många elever inte har förstått hur man skall använda källorna. Inte sällan ertappar vi elever som lämnar i arbeten som är att betrakta som rena plagiat. Ibland beroende på okunskap och ibland som medvetet fusk. Stig Roland Rask tar upp problematiken i skriften Med eller utan filter, där han dessutom gör anspråk på att vara innovatören till vad han kallar DIP-metoden. 1 I korthet går detta ut på att läraren tar en sträng ur elevarbetet och sedan söker på denna med hjälp av någon sökmotor. Denna modell har använts på Sveriges skolor under lång tid. Dock ligger alltid fuskarna steget före och då i princip alla skoldatabaser lagrar arbeten zippade (nerpackade) är denna modell inte användbar. Då det är oerhört tidskrävande att zippa upp alla misstänkta arbeten behövs det sålunda en ny metod. På Söderportskolan abonnerar vi på en Internetbaserad tjänst vid namn Urkund. 2 Det kostar förvisso en slant varje termin men är oerhört tidsbesparande. Syftet är naturligtvis inte att sätta dit eleverna. Vår målsättning är att få till stånd ökad kunskap och en attitydförändring hos eleverna. Dessvärre kan ett kontrollinstrument som Urkund vara en del i detta. Vi vill dock poängtera att det även är upp till läraren att konstruera uppgifter, vilka omöjliggör fusk med hjälp av internet. Den uppgift vi använde fungerade ypperligt ur denna aspekt. Rent generellt kan det sägas att uppgifter av komparativ art är att föredra. Men till syvende og sidst handlar det inte bara om kunskap i vanlig bemärkelse det handlar om makt! Makten att söka och tillgodogöra sig information. Internet är revolutionerande på många vis, inte minst ges individen möjlighet att tillskansa sig information och fakta utan att det är filtrerat av någon journalist eller gatekeeper. Erik Fichtelius talar om en maktrevolution. 3 Redan vid första lektionen visade det sig att vi lärare är individualister och vana att bestämma själva i klassrummet. Vi ställdes nu inför en situation där vi var tre lärare i klassrummet samtidigt som ansvarsfördelningen var lite oklar och vi själva nog inte riktigt viste vad vi skulle göra då vi var på obruten mark. Några elever framförde synpunkter på att vi gav motstridiga instruktioner. Delvis stämde kanske detta, men i huvudsak var det nog så att vi uttryckte oss olika vilket av eleverna uppfattades som motstridigt. Då vi i viss mån hade förutsett detta hade vi varit väldigt noga med att göra de skriftliga instruktionerna väldigt detaljerade (se bilaga 2). Vad vi däremot inte hade förutsett var att eleverna av bekvämlighetsskäl hellre frågade oss än läste instruktionerna, vilket ledde till mindre missförstånd. 3.2 Projektet sett ur loggbokens backspegel Vi inledde projektet med att hålla tre lektioner med introduktion och föreläsningar om källkritik i allmänhet samt källkritik tillämpat på Internet. Detta var nog ett bra upplägg men alla elever insåg inte riktigt att detta var det teoretiska avstampet till det praktiska genomförandet. I några fall 1 Stig Roland Rask: Med eller utan filter. 2000:26 2 Mer information om tjänsten finns på 3 KK_stiftelsen/Erik Fichtelius: Den fjärde basfärdigheten. 2000:44 f. 7

8 förvånades vi över att elever trillade ner i de källkritiska fällor som finns gillrade på Internet. Här krävs det nog att vi blir ännu tydligare. Utdrag ur loggbok Dessbättre är nu ITiS-arbetet mot eleverna sjösatt och arbetet pågår för fullt. Eleverna verkar tycka att det är spännande och känner sig utvalda så det är ingen brist på engagemang. De jobbar och står i och allt flyter på bra. Eleverna verkar tycka att det är bra att vi anlägger ett tvärvetenskapligt perspektiv, det hela känns nog mer angeläget när de vet att de kan tillämpa sina kunskaper oavsett vilket ämne det gäller. De har även fått möjlighet att välja intresseområde (sh/hi/re) för att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i praktiken. Då vi delade upp klassen utifrån ämnesval på tre handledare innebar detta att eleverna fick tämligen mycket handledartid. Vi hade möjlighet att sitta ner och samtala med en grupp elever utan att man fick dåligt samvete för att man försakade de andra. Detta upplevdes även positivt av eleverna. Likaså kunde vi lägga tre seminarier parallellt vilket innebar att vi klarade av att diskutera alla 13 arbetena seriöst på endast två lektionspass. Seminarierna upplevdes som mycket givande av såväl elever som oss lärare. Utdrag ur loggbok Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidarepå grundstommen. Idag hade vi de avslutande seminarierna och lät sedan elevernautvärdera projektet. Generellt ansåg de att projektet hade varit lyckat, men att detsamtidigt kunde varit bättre om lärarna varit mer samspelta. Vi känner att det hela lyckats över förväntan och var medvetna om att vi inte riktigt pratade samma språk, eller rättare sagt att eleverna uppfattade det hela som vi sa. Fortsättningen kommer att bli en uppsats i historia där de direkt får tillämpa de nyerövrade kunskaperna. 3.3 Sammanfattande slutsatser Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser av ITiS-projektet: Arbetslaget måste vara väl avstämt och helt på det klara med uppgiften Instruktionerna måste vara tydliga och koncisa. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt bör anläggas. Eleverna får arbeta med såväl teori som praktik. Redovisning i seminarieform är fördelaktigt. Uppföljning och respons är mycket viktigt. Läraren måste bli mer flexibel i konstruerandet av uppgifter. 8

9 Källor Barle, Agneta (red),rask, Stig Roland, Med eller utan filter, 2000, Ordförrådet i Falun Isaksson, Christer (red), Erik Fichtelius, Den fjärde basfärdigheten, 2000 Redners UO Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) 9

10 BILAGA 1 En liten guide till källkritik på nätet Ett av dom största problemen med Internet är att hitta information som kan användas i undervisningen. Det finns över 3 miljarder olika dokument, och det tillkommer ca 3 miljon nya per vecka, alla med unika adresser, så hur gör man för att hitta rätt? 1. Om du vet adressen, skriv in den i adressfältet. T.ex Obs! Du behöver ej skriva De flesta företag och organisationer försöker få en adress(domän) så nära företagsnamnet som möjligt. Ex Obs! Inga å,ä,ö eller mellanslag i adressen. 2. Utnyttja resurser som vänder sig till lärare och elever, eller bra startplatser. Se pedagogiska platser 3. Använd en ämneskatalog, dvs en länksamling som är strukturerad och hierarkiskt uppbyggd. Tänk på om det är svensk eller utländsk information du söker. Välj därefter. 4. Om du inte hittar det du söker, använd en sökmaskin. Tänk på att de olika sökmaskinerna har olika tips på hur man kan begränsa sökningen. 5. Att använda innehållet i Databaser t.ex Mediearkivet är mycket bra. 6. Nyheter. Att kontrollera informationen 1. Vem står bakom informationen? - erkänd myndighet - organisation - expert - privatperson - författarens auktoritet inom ämnet. 2. Informationens omfattning? - bredd. Är alla aspekter av ämnet täckta - djup. Hur detaljerat är ämnet - tid. Är informationen begränsad till vissa tidsperioder 3. Tillförlitlighet? - Hur är informationen jämfört med andra källor inom samma ämne. 4. Anledning? - Vad är syftet med webbplatsen? - Faktainnehåll eller debattinlägg/synpunktet/propaganda - Varför är detta publicerat på nätet? - Vad vill utgivaren/författaren uppnå? - Kommersialism/försäljningsargument 10

11 5. Användare? - Tänkt användare - vilka vänder sig informationen till? (Barn? Vuxna? Experter? Lekmän?) 6. Aktualitet? - Hur sker uppdateringen? - Datering - Senaste uppdateringen 7. Alternativ? - Finns information på annat sätt? Samma innehåll. 8. Användbarhet? - Har informationen en logisk struktur? - Är informationen sökbar? - Tillgänglighet och uppkoppling 9. Upphov/ansvar? - Finns det en ansvarig utgivare Källhänvisningar när man använder Internet Författare Titel på sidan Sidans adress ex Datum när dokumentet är skapat Datum när dokumentet är hämtat Papperskopia av dokumentet När du skall bedöma användbarheten hos ett dokument hämtat från Internet skall du tänka på följande: 1. Det första är att ha en kritisk hållning till all information på Internet. 2. Går det att utläsa författarens namn och/eller vilken organisation eller myndighet som ligger bakom informationen. (Se upp för adresser som innehåller tecknet ~, detta betyder oftast att det är en privat hemsida.) Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 3. Kontrollera datum när informationen är upplagd, det skall finnas längst ner på sidan. Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 4. Varför är informationen utlagd på Internet? Informera - Gå Vidare Förklara - Gå vidare Övertyga/propagera - Var försiktig 5. Är informationen riktig. Sök efter förstakällan eller kontrollera materialet noga. 11

12 Att analysera en webbadress(domän) En adress som slutar med.se finns i Sverige.no Norge osv. I USA har man 6 stycken.com.edu.gov.org.mil.net Om man hamnar på en webbsida där man inte kan tyda vem som står bakom informationen, kan man genom att förstå adressens uppbyggnad, komma upphovsmakaren på spåren. Genom att sudda ut alla filnamn och underkataloger fram till landkoden i adressen, kommer du till startsidan "hemsidan", där du förhoppningsvis får mer information om vem som står bakom webbsidorna. Exempel protokoll domän landskod/ underkatalog/underkatalog/filnamn Webbadresser som innehåller tecknet ~ (tilde) i webbadressen innebär oftast att detta är privata hemsidor som ligger under en Internetleverantörs domän, genom detta distanserar sig leverantören sig ifrån innehållet. Sök rätt på vem som äger en domän genom att gå in på: Övning: Kontrollera nedanstående adresser Källa: Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) (ändringar av Anette Strand) 12

13 BILAGA 2 Instruktioner till Itis-projekt i SP2D Syfte: Att lära sig källkritiskt granska material samt att på egen hand finna källor som är både tendentiösa och objektiva och behandla dessa korrekt. Metod: Att i mindre grupper (2-3 deltagare) sammanställa ett paper på 2-3 sidor som sedan ska diskuteras i seminariegrupper. Varje paper ska bestå av fyra avsnitt, två tendentiöst färgade, ett objektivt samt en mera omfattande materialdiskussion. Omfång: Vi vill att ni skriver ½ sida för, ½ sida mot, ½ - 1 sida objektivt och minst en sida materialgranskning. Exempel: Hare Krishna frälsning eller hjärntvätt I: Hare Krishna leve livet, våra gudomliga själar och så bra vi är! Källa: II: Denna sekt tvingar in små barn i äktenskap! Källa: III: Människor som inte uthärdar tomheten söker en mening med sitt liv och vänder sig till organisationer utanför svenska kyrkan. Källa: IV: Den första hemsidan är klart tendentiös till rörelsens fördel, vilket inte är så svårt att räkna ut eftersom det är rörelsens medlemmar som producerat sidan. I det andra fallet utpekas Hare Krishna direkt som en sekt, vilket är ett mycket negativt laddat ord som leder tankarna till tvång och hjärntvätt. Här buntas rörelsen ihop med t ex Moon-sekten. Dessutom ligger siten på geocities vilket tyder på att det är en privatperson om vilken man inte vet något, som är författare. Den sista texten är ett vetenskapligt arbete producerat vid Sociologiska institutionen, Lunds Universitet vilket ger det en viss tyngd. Det behandlar också andlighet på ett annat plan. 13

14 Seminariemall SP2D ITiS BILAGA 3 Efter att ni erhållit arbetet som ni ska kommentera på följande seminarium gäller det att förbereda sig väl. Förutom en grundlig genomläsning av arbetet bör ni också förbereda er med ett antal frågor. När ni sålunda läser arbetet bör ni kolla följande: Ni bör även fundera: Strukturen vettig och enkel eller snårig och svårförstådd? Språket lättläst och lättföljt eller svårt och alltför krångligt? Material använt rätt eller finns det bättre? Hänvisningar korrekta och på rätt ställe? Referat och citat har författarna tolkat och förstått författarna rätt? Objektivitet har författarna själva ställt sig objektiva eller syns subjektiviteten? Slutsatser korrekta och väl genomtänkta eller förhastade och vanskliga? om författarna skulle lagt upp det hela på ett annat sätt? om det finns saker som kan förbättras? om det ska förbättras, på vilket sätt och hur? Slutligen bör ni även tillägga: Vad ni tyckte om arbetet? Var arbetet lättbegripligt, intressant och gripande? Sådärja, efter att ha läst och studerat de andras arbete bör ni nu vara väl förberedda inför seminariet. Vi föreslår att ni skriver ner några större frågor (t ex av typen: varför anser ni att den källan är objektiv? eller hur resonerade ni när ni la upp arbetet på detta sätt? osv), så att ni har några att luta er tillbaka på. Och, kom ihåg, att positiv kritik är lika kunskapsgivande och respektfull som negativ. Vgv 14

15 För att få en hyfsad struktur på själva seminarierna, vill vi att ni förbereder er för en enkel dagordning vid de olika seminarierna. Tidsangivelserna är självklart töjbara. Dagordning vid seminarium: 1. De som har skrivit det aktuella arbetet (respondent) får göra en sista justering om det behövs. (1 min) 2. De som ska kommentera arbetet (opponent) sammanfattar först själva innehållet utan att ställa några frågor. Detta för att visa att de förstått hur författarna tänkt. (3 min) 3. Respondenterna godkänner sammanfattningen och korrigerar eventuellt. (1 min) 4. Opponenterna frågar respondenterna svarar och förklarar. Ris, ros och diskussion. (10 15 min) 5. Övriga i seminariet får fråga. (3-5 min) 6. Seminarieledaren (oftast läraren) kommenterar. (3-5 min) 7. Avslutning 15

16 Bedömningsunderlag ITiS-projekt BILAGA 4 Namn: Uppsatsämne: Eftersom vi nu under ett antal veckor har arbetat med ITiS, vill vi härmed ge ert arbete ett skriftligt omdöme. Efter diskussioner och möten har vi enats om följande bedömningsunderlag. Vi har i detta dokument försökt strama upp antalet kriterier för att på så sätt göra det så enkelt som möjligt för er och vår förståelse. Skriftlig del (paper) Muntlig del (seminarium) Arbetsprocess Struktur och formalia OK VÄL BRA UTMÄRKT För, emot, objektivt OK VÄL BRA UTMÄRKT Materialdiskussion OK VÄL BRA UTMÄRKT Måluppfyllelse OK VÄL BRA UTMÄRKT Opposition OK VÄL BRA UTMÄRKT Försvar OK VÄL BRA UTMÄRKT Generellt OK VÄL BRA UTMÄRKT Omdöme: IG G VG MVG Kommentar: Hälsningar/ LEA SAN WIU 16