Dammluckan i informationsflödet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dammluckan i informationsflödet"

Transkript

1 ITiS-projekt Dammluckan i informationsflödet Ett projekt i att söka, finna, sortera och värdera information ur informationsflödet Författare: Anette Strand Andreas Leo Urban Widmark

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledande ord om situationen idag Syfte och frågeställning Varför arbeta med källkritik Disposition Övergripande plan för projektet Utvärdering och kompetensutveckling 4 2. Genomförande Tema källkritik Seminarier Elevernas utvärdering Fortsättning på projektet Diskussion Teori och praktik Projektet sett ur loggbokens backspegel Sammanfattande slutsatser... 8 Källor 9 Bilagor: 1 - En liten guide till källkritik på nätet Instruktioner till Itis-projekt i SP2D 13 3 Seminariemall Bedömningsunderlag ITIS-projekt. 16 2

3 1. Inledning 1.1 Inledande ord om situationen idag Idag arbetar vi gymnasielärare på ett ganska klassikt vis; vi håller gärna katederlektioner, i samhällskunskap, historia och religion, med inslag av problematiserat lärande. Elevernas lärande baseras i huvudsak på ett passivt kunskapsinhämtande, samtidigt som lärarna i viss mån söker aktivera dem. Kanske genom att ställa många och öppna frågor till klassen. Vi lärare i detta projekt försöker variera undervisningen, för att kunna tillgodose så många inlärningsstilar som möjligt. Vi är väl medvetna om att elever lär sig på olika sätt (och i olika takt), varför ett varierat undervisningsklimat är att föredra. Eleverna sätts ofta till att skapa mindre arbeten. I så gott som alla kurser förväntas eleven göra ett eget arbete som rör själva ämnet. För att finna information till detta ämne söker de gärna på nätet och får ofta ganska magra resultat. Detta samtidigt som eleverna alldeles för lättvindigt sväljer information från nätet såsom allenarådande sant. Slutprodukterna, arbetena, som de presterar innehåller ofta avskrivningar och otillfredsställande faktainnehåll. Detta vill vi göra någonting åt! 1.2 Syfte och frågeställning För att kunna använda det nya mediet, internet, på ett vettigt sätt krävs det att eleverna lär sig en enkel sökordning för att finna, sovra, sortera, källkritiskt granska och använda information från denna källa. Vi vill med detta projekt lära eleverna, med källkritiska ögon, använda den nya informationsbasen. Sammanfattande strävansmål: Projektet kan sammanfattas i ett antal punkter: Förbättra källkritisk metod på nätet. Förbättra förmågan att finna relevant information. Förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap, ur ett ämnesövergripande perspektiv, som lägger god grund för det livslånga lärandet Och en övergripande frågeställning: Hur kan ett lärarlag förbättra elevernas förmåga att finna och sovra information från internet? 1.3 Varför arbeta med källkritik Mediet är fortfarande i en expansiv utvecklingsfas, skadat av en eftersläpande lagstiftning. I skarven mellan vardag och juridik finner nya, extrema grupper en nisch och använder mediet till informationsspridning. Med grundläggande kunskaper i källkritik kan detta till dels förebyggas, samtidigt som eleverna kan bli mer effektiva i sitt kunskapsinhämtande. Det nya informationsflödet (och den nya pedagogiken) ställer annorlunda krav på att eleverna anlägger och tillämpar ett källkritiskt perspektiv. Ambitionen är att låta eleverna skapa en mindre essä utifrån eget uppsökta källor och ett antal på förhand uppställda ämnen. Det gäller därför för eleverna att sovra, granska och klassificera källorna. Som en fortsättning kommer eleverna sedan att få granska varandras arbeten och diskutera varandras arbeten i seminarieform. En fortsättning ligger i att låta eleverna skriva en historisk uppsats med ett tydligt källkritiskt avsnitt; en uppsats som sedan diskuteras och utvärderas. 3

4 1.4 Disposition Vi har valt att lägga upp rapporten på ett enkelt och klassiskt vis. Efter detta inledande kapitel följer en översiktlig rapport över hur arbetet rent praktiskt förflöt. Fokus ligger dock snarare på de slutsatser vi kunde dra ur detta sätt att arbeta. Vidare vill vi återigen framhäva att arbetet inte riktigt är klart, ur källkritisk synvinkel. Det är ju ändå så att ett källkritiskt synsätt alltid är aktuellt. Sist i detta inledande kapitel skall vi nu se hur arbetet rent praktiskt planerades och vi väljer den reviderade formen, där eleverna gavs en extra vecka för att slutföra projektet. 1.5 Övergripande plan för projektet På ett tidigt stadium gjorde lärarna en plan för projektveckorna. En plan som sen reviderades, genom att vi lade till en vecka. Vidare kom projektet att fortgå och är i skrivande stund inte riktigt färdigt. Planeringen kom dock att se ut så här: Vecka Dag Ansvarig Aktivitet 35 Mån LEA/SAN Introduktion IT IS-projekt, planering och syfte! Tis WIU/SAN Klassisk källkritik I teori och praktik 36 Mån SAN Praktisk källkritik på nätet i H204D Tis LEA Efterdiskussion och val av arbetsområde (se nedan) 37 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal Tis Samtliga Handledning 38 Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, H204D Tis Samtliga Handledning H Mån LEA/SAN Praktiskt arbete i datasal, N01D Tis Samtliga Fördelning och inläsning. H Mån Samtliga Seminarium 1, H103 Tis Samtliga Seminarium 2 (utvärdering skriftlig), H Utvärdering och kompetensutveckling Vi har för avsikt att först låta eleverna skriftligen utvärdera själva essän, som de gör i gruppform. Den andra utvärderingen kommer att göras efter att projektet är avslutat; antagligen i såväl skriftlig och muntlig form. För vår egen del, vill vi lärare, förbättra vår förmåga att arbeta ämnesövergripande. Utan, och detta är viktigt, att inkräkta på varandras ämnesområde. Vidare ser vi det som lärorikt och spännande att arbeta i denna arbetsform, med tonvikt på diskussionerna i seminarierna. Slutligen kan vi själva bli bättre på att arbeta källkritiskt. 4

5 2. Genomförande 2.1 Tema källkritik Vi rivstartade terminen med vårt Itis-projekt i sp2d. Det var inte fullt så överilat som det kan verka eftersom vi redan under våren diskuterat fram vad det var vi ville uppnå. Nu gällde det att fylla vår projektbeskrivning med verklighet. Vi inledde med att presentera vårt projekt för klassen som var med på noterna. Därefter tog vi in ett moment med genomgångar. Dels i klassisk källkritik som ingår i historieämnet, dels och med teori och praktik kring det kniviga med källkritik av internetkällor (se bilaga 1). Vi hade klassen två pass i veckan, måndagar och tisdagar, och en av dessa positioner hade vi datasal bokad varje vecka. Eleverna fick ett projektschema (se föregående sida), så att de på förhand visste vad som skulle hända och var. Efter genomgångar i klassrum följde så elevernas praktiska arbete. Vi hade (i vårt tycke) delat ut utförlig information kring uppgiften, med bifogade exempel (se bilaga 2) så att det för eleverna inte skulle råda någon tvekan om vad vi hade för mål och medlen för att nå dem. Under de kommande veckorna skulle eleverna svettas: och ha stöd i tillgången av tre kompetenta lärare i ämnena religion, historia och samhällskunskap Det var skönt att ha gått över från planeringsfasen till genomförandefasen. Rent konkret innebar det att vår arbetsbörda har blev lättare, på elevernas bekostnad. Vad det gäller ITiS får vi nu större möjligheter att koncentrera oss på att läsa texter och diskutera vår (lärarnas) del i projektet. citat ur loggbok Det visade sig tämligen omgående att ett problem med arbetslag är att vi lärare är individer med lite olika språk, och lite varierande uppfattning om vad som skulle göras och hur. Eleverna var ambitiösa och sökte vår handledning aktivt. Det var mycket roligt letande efter skumma sidor på nätet och försäkringar till nätteknikern om att just denna klass fick gå in på Ku Klux Klan hur ofta som helst. Efter fem veckor började vi se resultatet. Och vi hade då, bland annat efter ett antal Itisträffar och samtal med elevgruppen, bestämt oss för att fortsätta och fördjupa vårt projekt. Eleverna hade blivit hejare på källkritik, en del så bra att de numera betvivlar innehållet i lexikon! Men de saknade verklighetsförankring. Källkritik ingår ju i alla arbeten, inte minst på högskolor och universitet, men hur är det då att skriva ett riktigt arbete, där denna källkritik är en av flera delar? Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidare på grundstommen. citat ur loggbok 2.2 Seminarier Nu kom den för oss lärare kanske mest spännande delen av projektet att avsluta med seminarier! Vi delade in eleverna i tre grupper som tog hand om vardera 4-5 arbeten och eleverna bakom. De fick ut seminariemallar (se bilaga 3) och varje elev fick i uppdrag att läsa på ett annat arbete för att opponera på det. Detta ledde till en del ängslighet bland eleverna som ju inte är så helt vana vid att ge och ta kritik. Vi försökte få ut skillnaden mellan personangrepp och konstruktiv kritik, men nog var det lite fjärilar i magen inför seminarierna. Och dessutom kom ju vår Itishandledare på besök under ett av passen. 5

6 Det visade sig att seminarierna var mycket populära och våra elever gjorde ett mycket gott arbete. En del av betygssättningen på projektet utgår också från seminarieaktivieten, vilket vi varit tydliga med (se bilaga 4). 2.3 Elevernas utvärdering Veckan efter vårt projekts avslutning var vi ganska matta. Eleverna gjorde en utvärdering av oss och projektet. De fick ett antal öppna frågor att svara på, ensamma eller i par. Vi har gjort en sammanställning av resultaten genom att ta upp de synpunkter som upprepades av flertalet elever. Positivt: Negativt: Tips: lär inför framtiden tänka själv och kritiskt seminarieformen! bra med kritik ju fler kockar. SAMTLIGA! tråkigt (1-2) mer tid på seminariet behövs mer tid att uttrycka egna åsikter i valt ämne mer övning och mer genomgångar före koppla till ett större arbete/uppsats bättre förberedelser för lärarna Betyg: VG: 16 G: 5 MVG: 1 Som framgår förmådde vi förankra i eleverna hur viktig källkritik är. Och seminarieformen var uppskattad av alla, det var just det som renderade oss vårt enda MVG. Vad gäller det här med lärarsamarbetet kan ju nämnas att det var det enda som samtliga elever var överens om vi sade olika saker, vilket försvårade elevernas arbete. Vi är medvetna om detta problem, men samtidigt blev detta en universalursäkt för allt från datahaveri till försovningar. Ett problem med arbetslag är detta dock, och det visar på den tid och den förberedelse som krävs i laget innan man ens kan börja vända sig mot eleverna. 2.4 Fortsättning på projektet Direkt efter avslutat projekt startade vi i enlighet med elevernas önskemål ett fördjupningsarbete i historia. Detta moment ingår i B-kursen i historia, så allt vi gjorde var att ändra tågordningen. Vi hade nu också två lärarkandidater till vår hjälp, som fick ta stort ansvar i handledandet som en del i deras utbildning. Vi har nu i dagarna fått in uppsatserna och det ska bli spännande att se vad eleverna tagit med sig. Vi anser at vi genomfört projektet planenligt och att både vi och eleverna lärt oss en hel del på vägen. Nya och gamla verktyg har använts, ny och äldre pedagogik, och en livlig diskussion kring, och reflekterande över, utbildning, undervisning och inlärning har ägt rum. I framtiden tror jag vi blir mer benägna att låta eleverna själva tänka kritiskt, och hantera stoffurval, att vi kommer att fortsätta använda seminarieformen och utveckla den allt mer. Eleverna får, och tar, mer plats och därmed också större ansvar för sitt lärande. 6

7 3. Diskussion 3.1 Teori och praktik Syftet med vårt ITiS-projekt var att eleverna skulle få förbättrad insikt i att kunna förvandla information till hanterbar kunskap och de medvetet använder sig av källkritik oavsett vilka medier som används. Dessutom är det så att många elever inte har förstått hur man skall använda källorna. Inte sällan ertappar vi elever som lämnar i arbeten som är att betrakta som rena plagiat. Ibland beroende på okunskap och ibland som medvetet fusk. Stig Roland Rask tar upp problematiken i skriften Med eller utan filter, där han dessutom gör anspråk på att vara innovatören till vad han kallar DIP-metoden. 1 I korthet går detta ut på att läraren tar en sträng ur elevarbetet och sedan söker på denna med hjälp av någon sökmotor. Denna modell har använts på Sveriges skolor under lång tid. Dock ligger alltid fuskarna steget före och då i princip alla skoldatabaser lagrar arbeten zippade (nerpackade) är denna modell inte användbar. Då det är oerhört tidskrävande att zippa upp alla misstänkta arbeten behövs det sålunda en ny metod. På Söderportskolan abonnerar vi på en Internetbaserad tjänst vid namn Urkund. 2 Det kostar förvisso en slant varje termin men är oerhört tidsbesparande. Syftet är naturligtvis inte att sätta dit eleverna. Vår målsättning är att få till stånd ökad kunskap och en attitydförändring hos eleverna. Dessvärre kan ett kontrollinstrument som Urkund vara en del i detta. Vi vill dock poängtera att det även är upp till läraren att konstruera uppgifter, vilka omöjliggör fusk med hjälp av internet. Den uppgift vi använde fungerade ypperligt ur denna aspekt. Rent generellt kan det sägas att uppgifter av komparativ art är att föredra. Men till syvende og sidst handlar det inte bara om kunskap i vanlig bemärkelse det handlar om makt! Makten att söka och tillgodogöra sig information. Internet är revolutionerande på många vis, inte minst ges individen möjlighet att tillskansa sig information och fakta utan att det är filtrerat av någon journalist eller gatekeeper. Erik Fichtelius talar om en maktrevolution. 3 Redan vid första lektionen visade det sig att vi lärare är individualister och vana att bestämma själva i klassrummet. Vi ställdes nu inför en situation där vi var tre lärare i klassrummet samtidigt som ansvarsfördelningen var lite oklar och vi själva nog inte riktigt viste vad vi skulle göra då vi var på obruten mark. Några elever framförde synpunkter på att vi gav motstridiga instruktioner. Delvis stämde kanske detta, men i huvudsak var det nog så att vi uttryckte oss olika vilket av eleverna uppfattades som motstridigt. Då vi i viss mån hade förutsett detta hade vi varit väldigt noga med att göra de skriftliga instruktionerna väldigt detaljerade (se bilaga 2). Vad vi däremot inte hade förutsett var att eleverna av bekvämlighetsskäl hellre frågade oss än läste instruktionerna, vilket ledde till mindre missförstånd. 3.2 Projektet sett ur loggbokens backspegel Vi inledde projektet med att hålla tre lektioner med introduktion och föreläsningar om källkritik i allmänhet samt källkritik tillämpat på Internet. Detta var nog ett bra upplägg men alla elever insåg inte riktigt att detta var det teoretiska avstampet till det praktiska genomförandet. I några fall 1 Stig Roland Rask: Med eller utan filter. 2000:26 2 Mer information om tjänsten finns på 3 KK_stiftelsen/Erik Fichtelius: Den fjärde basfärdigheten. 2000:44 f. 7

8 förvånades vi över att elever trillade ner i de källkritiska fällor som finns gillrade på Internet. Här krävs det nog att vi blir ännu tydligare. Utdrag ur loggbok Dessbättre är nu ITiS-arbetet mot eleverna sjösatt och arbetet pågår för fullt. Eleverna verkar tycka att det är spännande och känner sig utvalda så det är ingen brist på engagemang. De jobbar och står i och allt flyter på bra. Eleverna verkar tycka att det är bra att vi anlägger ett tvärvetenskapligt perspektiv, det hela känns nog mer angeläget när de vet att de kan tillämpa sina kunskaper oavsett vilket ämne det gäller. De har även fått möjlighet att välja intresseområde (sh/hi/re) för att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i praktiken. Då vi delade upp klassen utifrån ämnesval på tre handledare innebar detta att eleverna fick tämligen mycket handledartid. Vi hade möjlighet att sitta ner och samtala med en grupp elever utan att man fick dåligt samvete för att man försakade de andra. Detta upplevdes även positivt av eleverna. Likaså kunde vi lägga tre seminarier parallellt vilket innebar att vi klarade av att diskutera alla 13 arbetena seriöst på endast två lektionspass. Seminarierna upplevdes som mycket givande av såväl elever som oss lärare. Utdrag ur loggbok Efter att ha kämpat i fem veckor med elevernas projekt har vi äntligen avslutat den första planerade delen av projektet och samtidigt bestämt oss för att bygga vidarepå grundstommen. Idag hade vi de avslutande seminarierna och lät sedan elevernautvärdera projektet. Generellt ansåg de att projektet hade varit lyckat, men att detsamtidigt kunde varit bättre om lärarna varit mer samspelta. Vi känner att det hela lyckats över förväntan och var medvetna om att vi inte riktigt pratade samma språk, eller rättare sagt att eleverna uppfattade det hela som vi sa. Fortsättningen kommer att bli en uppsats i historia där de direkt får tillämpa de nyerövrade kunskaperna. 3.3 Sammanfattande slutsatser Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser av ITiS-projektet: Arbetslaget måste vara väl avstämt och helt på det klara med uppgiften Instruktionerna måste vara tydliga och koncisa. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt bör anläggas. Eleverna får arbeta med såväl teori som praktik. Redovisning i seminarieform är fördelaktigt. Uppföljning och respons är mycket viktigt. Läraren måste bli mer flexibel i konstruerandet av uppgifter. 8

9 Källor Barle, Agneta (red),rask, Stig Roland, Med eller utan filter, 2000, Ordförrådet i Falun Isaksson, Christer (red), Erik Fichtelius, Den fjärde basfärdigheten, 2000 Redners UO Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) 9

10 BILAGA 1 En liten guide till källkritik på nätet Ett av dom största problemen med Internet är att hitta information som kan användas i undervisningen. Det finns över 3 miljarder olika dokument, och det tillkommer ca 3 miljon nya per vecka, alla med unika adresser, så hur gör man för att hitta rätt? 1. Om du vet adressen, skriv in den i adressfältet. T.ex Obs! Du behöver ej skriva De flesta företag och organisationer försöker få en adress(domän) så nära företagsnamnet som möjligt. Ex Obs! Inga å,ä,ö eller mellanslag i adressen. 2. Utnyttja resurser som vänder sig till lärare och elever, eller bra startplatser. Se pedagogiska platser 3. Använd en ämneskatalog, dvs en länksamling som är strukturerad och hierarkiskt uppbyggd. Tänk på om det är svensk eller utländsk information du söker. Välj därefter. 4. Om du inte hittar det du söker, använd en sökmaskin. Tänk på att de olika sökmaskinerna har olika tips på hur man kan begränsa sökningen. 5. Att använda innehållet i Databaser t.ex Mediearkivet är mycket bra. 6. Nyheter. Att kontrollera informationen 1. Vem står bakom informationen? - erkänd myndighet - organisation - expert - privatperson - författarens auktoritet inom ämnet. 2. Informationens omfattning? - bredd. Är alla aspekter av ämnet täckta - djup. Hur detaljerat är ämnet - tid. Är informationen begränsad till vissa tidsperioder 3. Tillförlitlighet? - Hur är informationen jämfört med andra källor inom samma ämne. 4. Anledning? - Vad är syftet med webbplatsen? - Faktainnehåll eller debattinlägg/synpunktet/propaganda - Varför är detta publicerat på nätet? - Vad vill utgivaren/författaren uppnå? - Kommersialism/försäljningsargument 10

11 5. Användare? - Tänkt användare - vilka vänder sig informationen till? (Barn? Vuxna? Experter? Lekmän?) 6. Aktualitet? - Hur sker uppdateringen? - Datering - Senaste uppdateringen 7. Alternativ? - Finns information på annat sätt? Samma innehåll. 8. Användbarhet? - Har informationen en logisk struktur? - Är informationen sökbar? - Tillgänglighet och uppkoppling 9. Upphov/ansvar? - Finns det en ansvarig utgivare Källhänvisningar när man använder Internet Författare Titel på sidan Sidans adress ex Datum när dokumentet är skapat Datum när dokumentet är hämtat Papperskopia av dokumentet När du skall bedöma användbarheten hos ett dokument hämtat från Internet skall du tänka på följande: 1. Det första är att ha en kritisk hållning till all information på Internet. 2. Går det att utläsa författarens namn och/eller vilken organisation eller myndighet som ligger bakom informationen. (Se upp för adresser som innehåller tecknet ~, detta betyder oftast att det är en privat hemsida.) Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 3. Kontrollera datum när informationen är upplagd, det skall finnas längst ner på sidan. Ja - Gå vidare Nej - Var försiktig 4. Varför är informationen utlagd på Internet? Informera - Gå Vidare Förklara - Gå vidare Övertyga/propagera - Var försiktig 5. Är informationen riktig. Sök efter förstakällan eller kontrollera materialet noga. 11

12 Att analysera en webbadress(domän) En adress som slutar med.se finns i Sverige.no Norge osv. I USA har man 6 stycken.com.edu.gov.org.mil.net Om man hamnar på en webbsida där man inte kan tyda vem som står bakom informationen, kan man genom att förstå adressens uppbyggnad, komma upphovsmakaren på spåren. Genom att sudda ut alla filnamn och underkataloger fram till landkoden i adressen, kommer du till startsidan "hemsidan", där du förhoppningsvis får mer information om vem som står bakom webbsidorna. Exempel protokoll domän landskod/ underkatalog/underkatalog/filnamn Webbadresser som innehåller tecknet ~ (tilde) i webbadressen innebär oftast att detta är privata hemsidor som ligger under en Internetleverantörs domän, genom detta distanserar sig leverantören sig ifrån innehållet. Sök rätt på vem som äger en domän genom att gå in på: Övning: Kontrollera nedanstående adresser Källa: Löthman, Carl, : Informationssökning och källkritik, (hämtat ) (ändringar av Anette Strand) 12

13 BILAGA 2 Instruktioner till Itis-projekt i SP2D Syfte: Att lära sig källkritiskt granska material samt att på egen hand finna källor som är både tendentiösa och objektiva och behandla dessa korrekt. Metod: Att i mindre grupper (2-3 deltagare) sammanställa ett paper på 2-3 sidor som sedan ska diskuteras i seminariegrupper. Varje paper ska bestå av fyra avsnitt, två tendentiöst färgade, ett objektivt samt en mera omfattande materialdiskussion. Omfång: Vi vill att ni skriver ½ sida för, ½ sida mot, ½ - 1 sida objektivt och minst en sida materialgranskning. Exempel: Hare Krishna frälsning eller hjärntvätt I: Hare Krishna leve livet, våra gudomliga själar och så bra vi är! Källa: II: Denna sekt tvingar in små barn i äktenskap! Källa: III: Människor som inte uthärdar tomheten söker en mening med sitt liv och vänder sig till organisationer utanför svenska kyrkan. Källa: IV: Den första hemsidan är klart tendentiös till rörelsens fördel, vilket inte är så svårt att räkna ut eftersom det är rörelsens medlemmar som producerat sidan. I det andra fallet utpekas Hare Krishna direkt som en sekt, vilket är ett mycket negativt laddat ord som leder tankarna till tvång och hjärntvätt. Här buntas rörelsen ihop med t ex Moon-sekten. Dessutom ligger siten på geocities vilket tyder på att det är en privatperson om vilken man inte vet något, som är författare. Den sista texten är ett vetenskapligt arbete producerat vid Sociologiska institutionen, Lunds Universitet vilket ger det en viss tyngd. Det behandlar också andlighet på ett annat plan. 13

14 Seminariemall SP2D ITiS BILAGA 3 Efter att ni erhållit arbetet som ni ska kommentera på följande seminarium gäller det att förbereda sig väl. Förutom en grundlig genomläsning av arbetet bör ni också förbereda er med ett antal frågor. När ni sålunda läser arbetet bör ni kolla följande: Ni bör även fundera: Strukturen vettig och enkel eller snårig och svårförstådd? Språket lättläst och lättföljt eller svårt och alltför krångligt? Material använt rätt eller finns det bättre? Hänvisningar korrekta och på rätt ställe? Referat och citat har författarna tolkat och förstått författarna rätt? Objektivitet har författarna själva ställt sig objektiva eller syns subjektiviteten? Slutsatser korrekta och väl genomtänkta eller förhastade och vanskliga? om författarna skulle lagt upp det hela på ett annat sätt? om det finns saker som kan förbättras? om det ska förbättras, på vilket sätt och hur? Slutligen bör ni även tillägga: Vad ni tyckte om arbetet? Var arbetet lättbegripligt, intressant och gripande? Sådärja, efter att ha läst och studerat de andras arbete bör ni nu vara väl förberedda inför seminariet. Vi föreslår att ni skriver ner några större frågor (t ex av typen: varför anser ni att den källan är objektiv? eller hur resonerade ni när ni la upp arbetet på detta sätt? osv), så att ni har några att luta er tillbaka på. Och, kom ihåg, att positiv kritik är lika kunskapsgivande och respektfull som negativ. Vgv 14

15 För att få en hyfsad struktur på själva seminarierna, vill vi att ni förbereder er för en enkel dagordning vid de olika seminarierna. Tidsangivelserna är självklart töjbara. Dagordning vid seminarium: 1. De som har skrivit det aktuella arbetet (respondent) får göra en sista justering om det behövs. (1 min) 2. De som ska kommentera arbetet (opponent) sammanfattar först själva innehållet utan att ställa några frågor. Detta för att visa att de förstått hur författarna tänkt. (3 min) 3. Respondenterna godkänner sammanfattningen och korrigerar eventuellt. (1 min) 4. Opponenterna frågar respondenterna svarar och förklarar. Ris, ros och diskussion. (10 15 min) 5. Övriga i seminariet får fråga. (3-5 min) 6. Seminarieledaren (oftast läraren) kommenterar. (3-5 min) 7. Avslutning 15

16 Bedömningsunderlag ITiS-projekt BILAGA 4 Namn: Uppsatsämne: Eftersom vi nu under ett antal veckor har arbetat med ITiS, vill vi härmed ge ert arbete ett skriftligt omdöme. Efter diskussioner och möten har vi enats om följande bedömningsunderlag. Vi har i detta dokument försökt strama upp antalet kriterier för att på så sätt göra det så enkelt som möjligt för er och vår förståelse. Skriftlig del (paper) Muntlig del (seminarium) Arbetsprocess Struktur och formalia OK VÄL BRA UTMÄRKT För, emot, objektivt OK VÄL BRA UTMÄRKT Materialdiskussion OK VÄL BRA UTMÄRKT Måluppfyllelse OK VÄL BRA UTMÄRKT Opposition OK VÄL BRA UTMÄRKT Försvar OK VÄL BRA UTMÄRKT Generellt OK VÄL BRA UTMÄRKT Omdöme: IG G VG MVG Kommentar: Hälsningar/ LEA SAN WIU 16

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Övningar Källkritik på nätet

Övningar Källkritik på nätet Övningar Källkritik på nätet Varsågod, här serverar vi lektionsövningar till Internetguiden Källkritik på Internet som är skriven av Kristina Alexanderson. Har du missat guiden kan det vara klokt att läsa

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 6MN025 Kursnamn: Matematik för åk F 3, kurs 4, 7,5 hp Termin: V 16 Kurskod: 6MN025

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

IDÉHISTORIA Stockholms universitet

IDÉHISTORIA Stockholms universitet 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2016 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 5, 2016-02-03 Lärare: Elisabeth Mansén & Staffan Bergwik elisabeth.mansen@idehist.su.se & staffan.bergwik@idehist.su.se

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Antal svar: 14 av 24 Kursledarens kommentar med förslag till förbättring 58% av kursens deltagare har besvarat kursvärderingen,

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Kursutvärdering basåret 11/12

Kursutvärdering basåret 11/12 View All Responses. Alla deltagare. Responses: 22 Kursutvärdering basåret /2. Du är Kvinna 73 6 Man 27 6 00 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Helt tillräckliga I stort sett tillräckliga

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Studiehandledning. Vt 14 vecka 13-22

Studiehandledning. Vt 14 vecka 13-22 2014-02-05 Studiehandledning Coachande samtal: karriärutveckling och vägledning II, 7,5 hp avancerad nivå Coaching Conversations: Career development and Career Counselling II, 7,5 ects Vt 14 vecka 13-22

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på.

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på. IKT och Lärande A, Uppgifter inför VFU A) Inventering av skolans förutsättningar Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

VAL-utbildningen våren Studieguide

VAL-utbildningen våren Studieguide VAL-utbildningen våren 2014 Studieguide 2014-01-14 Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp Umeå universitet Pedagogiska institutionen samt institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Cecilia Gärdén 2015-11-27 Jenny Lindberg Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Om kursen Kursen har pågått på masternivå, distans, period 1 och 2 ht 2015, mellan 31

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Utvärdering Populärvetenskaplig framställning,

Utvärdering Populärvetenskaplig framställning, Utvärdering Populärvetenskaplig framställning, 2013-11-18 Det var 16 deltagare denna gång, fjorton från tekfak och två från HU Jag bad dem skriva ner tre saker som ska behållas till nästa omgång (om det

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Populärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01

Populärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01 Populärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University Bertil Larsson, Daniel Sjöberg 2015-06-02 1 Den preliminära planen Den preliminära

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs

Svenska som främmande språk Förberedande kurs Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs Kurskod: NS0222 30 högskolepoäng Vårterminen 2017 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs,

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, hp, vt 8 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på högskolepoäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Examensarbete i språkteknologi

Examensarbete i språkteknologi Examensarbete i språkteknologi Beáta Bandmann Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Översikt Examensarbetets innehåll Regler och principer Lärare och handledare Lärandemål

Läs mer

Loggbok C-uppsats Studentexempel 1

Loggbok C-uppsats Studentexempel 1 Loggbok C-uppsats 2012 Studentexempel 1 Loggbok 18/1: Planering tillsammans med xxx. Diskussion och förslag på intervjufrågor. 19/1: Skrivit på inledning tillsammans med xxx 23/1: Fortsatt arbete med inledning

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Planering Formulera de delfrågor som behövs för att du ska kunna besvara din övergripande frågeställning. Att fundera på: Vad behöver

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15 Riktlinjer för VFU 141212 Yvonne P Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor vt 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se 035 167522, 0735

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling

URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling URKUNDs fokusdag - ett fortbildningspaket URKUND har flera års erfarenhet av plagiering och är sedan starten

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Författare: Börje Nilsson Termin: from HT 2013 För kurserna: 2MA11E, 4MA11E, 5MA12E och 5MA11E 1 (9) Innehåll Inledning 3 Disposition 3

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer