- Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare."

Transkript

1 1 STERN ALA PETRI - Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare. - Publicerade 1985 boken Spädbarnets interpersonella värld, vilket snabbt blev en oerhört tung klassiker inom utvecklingspsykologin. - Sterns definition av ett Själv: att konstant och avgränsat kunna identifiera sig Själv och andra. - Det nya var att Stern tillskrev barnet kompetens och ett eget jag eller Själv, vilket i sig då var ganska revolutionerande inom utvecklingspsykologin. Dock knappast bland mödrar och fäder. Psykoanalysen hade tidigare beskrivit den här perioden som ett primärstadium, som uteslutande bestod av begär och tillfredsställelse, lustprincipen och stimulusbarriär. - Stern utgick från det observerbara spädbarnet, alltså spädbarnsstudier. Det som i mycket möjliggjorde detta var faktiskt videotekniken som gav nya möjligheter att samla in empiri. - Tidigare var det gängse att utgå från det kliniska spädbarnet, det vill säga, en vuxens retrospektiva skapande av sin barndom under psykoanalys. - Stern beskriver utvecklingslinjer och domäner, till skillnad från sina föregångare som sett utvecklingen i faser, med tillhörande driftskonflikter (Mahler m fl.), och utvecklingsteman vilka skulle lösas (Erikson). Fasteorin hade sin grund i psykoanalysen, och menade bland annat att barnet initialt befann sig i en autistisk och symbiotisk värld, något som Stern via sin revolutionerande forskning ville avfärda. Han menade att hur är det möjligt att uppleva sammansmältning om man först inte upplevt sig vara separerat? - Sterns utvecklingslinjer och domäner kan betraktas som integrativa processer som finns med och samexisterar under hela livet. Med

2 2 utvecklingslinje menar Stern en speciell sorts Självupplevelse, och kvalité av socialt relaterande. Genom dessa alltmer komplicerade upplevelseperspektiv integrerar barnet sina erfarenheter av socioemotionella möten, relationer alltså, samt kognitiva och affektiva kompetenser. - Stern diskuterar inte den prenatala fasen så ingående, men forskning tyder på att det redan i denna period finns något slags begynnande Själv; experiment med musik och studier av temperament och motorik. - Stern betonar process framför produkt. FEM KÄNSLOR AV SJÄLVET 1. Emergent self: Känslan av ett begynnande och uppvaknande Själv som formas vid födseln. Under denna period dominerar känslor helt, Stern betonar det han kallar för vitalitetsaffekter. Viktiga begrepp, och iakttagelser som enligt Stern, från scratch påvisar det kompetenta spädbarnet, och ett avgränsat Själv; - Konstruktionism; organisation, dynamisk process, meningsskapande att systematisera världen. Spädbarnets förmåga att urskilja människor som en unik form av stimuli, exempelvis när barnet väljer sin egen mammas röst och modersmjölk framför andras, viljan att välja människoansikten framför andra bilder, förmågan att imitera. Barnet söker generaliserbarhet för att göra världen begriplig. - Vitalitetsaffekter; kärleksfulla handlingar, känslokommunikation innan det verbala språket utvecklats. Ljudmetaforer, rytm, musik, se Ett litet barns dagbok. Barnet visar inte bara lycka eller avsky, utan också förvåning, intresse och sorg. Jämför med Tomkin s kategoriaffekter. Vitalitetsaffekterna skiljer sig från kategoriaffekterna på så vis att de senare saknar urskiljbara biologiska mönster. När vitalitetsaffekterna låter sig fångas och

3 3 underordnas barnets intentioner, är ögonblicket när det uppvaknande Självet uppstår. Kanske är det denna tidiga utvecklingslinje av vitalitet vi upplever i musik, dans och andra konstnärliga uttryck, i kärleken och i det ordlösa mötet med naturen. - Amodal perception; en förmåga att med olika sinnen ta in information, koppla ihop dessa intryck och skapa en enhetlig bild av världen. Nappexperimentet som visar att 3 veckor gamla barn, efter att ha haft en ögonbindel under sugandet av sin napp sedan med hjälp av synen kan välja just denna napp bland andra. Stern diskuterar utan att ge ett svar huruvida detta rör sig om något medfött eller tidig inlärning. 2.Core self: Känslan av ett kärnsjälv som formas mellan cirka två till sex månaders ålder: joller, leende, blickkontakt, allt detta ser Stern som manifestationer av ett Själv. Här sker ett kvalitativt språng, nästan som en andra födelse menar Stern. Det är under denna socialt mycket aktiva period som känslan av ett kärnsjälv formas. 4 byggstenar som genom det episodiska minnet grundar kärnsjälvet: - Agens; bemästrande av sina egna ageranden, egen vilja, handlingar, konsekvenser av egna handlingar, exempelvis armen rör sig när man själv så vill. - Koherens; innefattar känslan av att vara en avgränsad fysisk helhet, ökad affekt, ökad motorik. Sammanhang, upplever tidsmässig, rumslig och konfigurativ struktur. - Affektivitet; upplevelse av mönster av affekter som hör samman med andra upplevelser av Självet, t ex ansiktsuttryck i relation till rörelsemönstret, glädjeuttryck etc. Hit räknas såväl kategori- som vitalitetsaffekter.

4 4 - Kontinuitet; innefattar en känsla av varaktighet och minne med sitt förgångna, möjlighet att notera regelbundenheter. Exempel; att barnet kan minnas text och musik från den prenatala perioden. Dessa 4 kompetenser är ickemedvetna, och utgör alltså kärnsjälvet. De fungerar ickemedvetet och finns med i den vuxnes psykologiska liv. Brister i dessa Självupplevelser hos en vuxen kan jämföras med psykotiska episoder. Av dessa 4 byggstenar blir det rigs eller scheman med sig Själv och andra. Dessa scheman bygger på episodiska minnen, alltså minnen av specifika händelser. Episoderna innehåller såväl affektiva, kognitiva som beteendekomponenter. Specifika likartade händelser, som blir till minnen, generaliseras sedan och blir till en abstraktion av många specifika minnen, en slags genomsnittsminne enligt Stern. Det är alltså dessa genomsnittsupplevelser som blir till rigs, eller scheman med Själv och andra. Exempel; när barnet får välja bland figurer och former så föredrar den ett genomsnitt av de stimuli de tidigare fått se. Stern hävdar att samma skeende gäller för minnen av relationer. När rigs aktiveras så återupplever spädbarnet olika sätt att vara på med sig Själv och andra. - Aktiv följeslagare ett rigs som bygger på erfarna relationer, jämför med övergångsobjekt, interpersonella schemata. 3. Subjective self: Känslan av ett subjektivt Själv som formas mellan cirka sju till femton månaders ålder. Nio månader och empatiutveckling: medvetenhet om andras subjekt. - Affektintoning; modifierad spegling, förlöpare till empati. Barnet ger något till vårdnadshavaren, som påverkas, och som ger något tillbaka till barnet som gynnar dennes utveckling. 4. Verbal self: Känslan av ett verbalt Själv som formas mellan femton månader och två års ålder. Språket möjliggör ett nytt inslag i det sociala relaterandet. Det verbala innebär dock ett tveeggat svärd. Exemplet med snöret och bollen.

5 5 Fördröjda imitationslekar, rollspel, och dela upplevelser med ord. Spegelexperimentet vid 1 1/2 års ålder. 5. Narrative self: Känslan av ett historieberättande Själv som formas ungefär mellan tre till fyra års ålder. Inträdandet i den berättande världen. Personliga pronomen blir vanliga, en annan kvalité av Självupplevandet. Differentiering mellan det observerade och det kliniska spädbarnet. Stern menar att vi nu allt mer med hjälp av språket söker fånga livet och världen, men han menar att detta är dömt att misslyckas eftersom språket tar oss ut ur upplevelsen. Vi är inte längre kvar i upplevelsen utan istället pekar på den, undantaget konstnärliga uttryck. KONKRETISERING I DET KLINISKA - Eftersom vi utvecklas genom relationer, så behöver patienten relationen i psykoterapin som ett utrymme för att göra nya erfarenheter av hur det är att interagera med sig själv, och andra människor. - Frågor som vart i utvecklingen patologin har sitt ursprung blir inte så intressant, när man ser på utvecklingen i utvecklingslinjer som kontinuerligt följer med oss hela livet. Detta ger också en större flexibilitet åt psykoterapin. Därav kanske också att terapier med olika fokus fungerar, de tar sin utgångspunkt i olika upplevelser av Självet. - Amodal perception och inlärning, NLP. - Begreppet regression mister sin traditionella betydelse, ett spädbarn har fantasi, minne och verklighetskontakt, jämför med psykos och regression, där man tidigare hävdat en återgång till en tidigare funktionsnivå, det är att göra barnet orättvisa. - Söka patologin i något av områdena för Självutveckling. Exempelvis temat ensamhet kan betraktas på olika sätt utifrån vilken del av upplevelsen av Själv man tar sin utgångspunkt; är upplevelsen

6 6 kopplad till kärnsjälvet kan den lindras genom att bli berörd och hållen. Hänger den samman med det subjektiva Självet kan en verbal empatisk känslomässig respons vara det som hjälper. - Preverbala interaktionsområden uppmuntrar till användandet av vitalitetsaffekter i terapin, som ett sätt att förstå samspelet mellan människor. Det betyder uppmärksammande av tonen i upplevelsen, intensiteten i den subjektiva upplevelsen. Detta är lika viktigt som att fånga huruvida patienten är glad, ledsen, arg eller uttråkad. - Vi får inte låsa oss vid att vi är bundna till att diskutera det ickespråkliga inom språkets ram. Spädbarnets värld är en icke-språklig värld, och Stern beskriver den som en värld av omedelbar upplevelse. Därav kanske att terapier med en mer intoning av det icke-verbala fungerar, dansterapi, musikterapi etc. - Affektintoning som ett sätt att uttrycka empati blir viktig i terapin. Det riktar ljuset mot det ickeverbala uttryckandet av känslor. - Medvetenhet om fenomenet affektreglering blir ett potent verktyg i terapin, bl a för att lära patienten att trösta sig själv. - Man söker en historieberättande narrativ sanning, en nyckelmetafor som fungerar i terapin, en historia som kan inrymma och ha tillräckligt med kraft för att skapa förståelse och förändring. Det behöver inte vara en exakt historisk sanning. Patienten kan själv välja mellan sina interaktionsområden där berättelsen fungerar bäst, samtidigt som terapeuten är uppmärksam inom vilken domän nyckelmetaforen i huvudsak utspelar sig. SAMMANFATTNING - Sterns grundteori handlar som sagt om barnets uppfattningar av att vara ett Själv. Han tillskriver barnet ett kompetent Själv från första början, han betonar vidare att det inte finns något som ett patologiskt barn, bara patologiska samspel.

7 7 - Stern talar om 5 olika Självuppfattningar, som präglar barnets utveckling. Redan i den första domänen är barnet själv med och aktivt skapar och organiserar sitt Själv. Det andra av dem har framför allt att göra med känslan av kroppslig koherens och växelverkan, det tredje med känslan av samspel mellan ens egna och andras avsikter och humör, och det fjärde är det verbala Jaget. Gränserna går ungefär vid två månader, sju-nio månader och ett och ett halvt år. Den femte utvecklingslinjen handlar om barnets förmåga att via språket symbolisera och skapa en berättelse om sitt liv. Stern understryker att de olika Jagkänslorna inte ersätter utan kompletterar varandra - de förspråkliga Själven finns kvar på olika nivåer också i vuxenlivet. - Självupplevelserna hänger samman med aktuella och dynamiska skeenden, och ska inte ses som avlagringar från historisk tid, alltså inte i faser, såsom anal och tvång, individualism och beroende, vilka enligt Stern saknar empiriskt grund. - Upplevelsen av ett Själv är den organiserande principen i utvecklingen, denna upplevelse av ett Själv är alltid enligt Stern kopplat till en relation. - Klinisk implikation; medvetenhet om relationens betydelse i rummet, de olika domänerna av Själv, samt vikten av den narrativa approachen, där man söker mening och sammanhang. REFERENSER: Havnesköld, L. Daniel Sterns teorier om Självutveckling en introduktion Havnesköld, L. Utvecklingspsykologi Johnsen, A m fl Samspel och Självutveckling Stern, D. - Moderskapskonstellationen Stern, D. Spädbarnets interpersonella värld Stern, D. Ett litet barns dagbok Petri Mykkänen 2004

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

- Empati; ordets etiologi; från grekiskan empatheia sinnesrörelse.

- Empati; ordets etiologi; från grekiskan empatheia sinnesrörelse. 1 EMPATI ALA PETRI - Empati; ordets etiologi; från grekiskan empatheia sinnesrörelse. - Empati beskriver förmågan att sätta sig in i en annan människas inre värld. Med allt vad det vill säga med känsloläge

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Interaction in an infants section in a pre-school Helen Mårtensson Lärarexamen

Läs mer

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng Kurs: UVK 1:2 15 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 11FK10 FÖ TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som

Läs mer

Kurs: UVK 1:2. Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng

Kurs: UVK 1:2. Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng Kurs: UVK 1:2 15 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 11GF10 GLFR TentamensKod: Tentamensdatum: 2014-03-23 Tid: 14.00 17.00 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

- Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse.

- Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse. 1 AFFEKTTEORI ALA PETRI - Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse. - Viktiga begrepp; affekt, känsla,

Läs mer

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb 1 av 5 2009 09 17 21:10 för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten 2-2003) Heléne Semb Under en handledningssession kan en terapeut ta upp att hennes klient inte når

Läs mer

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng Kurs: UVK 1:2 15 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 11GF10 GLFR TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer

BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer Elisabet Bergenmar Ivarsson Vetenskapligt arbete, 15 högskolepoäng Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng Kurs: UVK 1:2 15 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 11F310 GLF3 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng

Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska. För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng Kurs: UVK 1:2 15 hp Provmoment: Ladokkod: 117910 Tentamen ges för: ÄL79 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som

Läs mer

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Avgörande möten för ett uppvaknande själv

Avgörande möten för ett uppvaknande själv Avgörande möten för ett uppvaknande själv Betydelsen av ögonkontakt i den tidiga interaktionen mellan spädbarnet och dess föräldrar Inger Kvissberg Psykoterapiprogrammet inriktning Barn och föräldraterapi

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

God självkänsla hos förskolebarn

God självkänsla hos förskolebarn God självkänsla hos förskolebarn En kvalitativ studie om hur förskollärare vill arbeta för att främja barns självkänsla Helen Olsson Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: PDGX62 Nivå: Grundnivå

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Fas 3: Fokusformulering Sorg Rollkonflikt Rollförändring Sårbarhet/brist. Interpersonell inventering. Genomgång av nuvarande svårigheter

Fas 3: Fokusformulering Sorg Rollkonflikt Rollförändring Sårbarhet/brist. Interpersonell inventering. Genomgång av nuvarande svårigheter Att skapa sig en tydlig förståelse Fas 3: The greatest challenge to any thinker is stating the problem in a way that will allow a solution -Bertrand Russel Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Kurs: UVK 1:3. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 79. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Kurs: UVK 1:3. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 79. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Kurs: UVK 1:3 12 hp Provmoment: Ladokkod: 117910 Tentamen ges för: 79 TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-06-01 Tid: 9.00 10.30 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på tentamen: 50 För G krävs 30 poäng För

Läs mer

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. 1. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan och lek är nyfiket och säkert på sig själv, vill

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kroppen i analytisk musikterapi

Kroppen i analytisk musikterapi Kurs: 27203 Självständigt arbete 15 hp 2010 Filosofie kandidatexamen i musikpedagogik med inriktning musikterapi Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Claes Ekenstam Anna-Karin Kuuse

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer konfirmationsarbete, 3b Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Upplevelse enligt Bushe, 1 Upplevelse delar Bushe upp i fyra element (s. 103) 1. Observationer

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan Musikpedagogisk forskning Skolverket/Myndigheten för skolutveckling Rikskonserter Skola och kultur i utveckling 2009 UW Kultursyn Inlärning

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag

SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag Självkänsla hos ungdomar 1 Institutionen för Psykologi Kognitiva utbildningsenheten Påbyggnadsutbildning i kognitiv psykoterapi, 60 p. SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så

Läs mer

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden Svenska psykoanalytiska föreningen Vad är psykoanalys? Psykoanalysen är både älskad och hatad. Det finns de som ser den som en nästan övernaturlig väg till själslig frid och lycka. Och det finns de som

Läs mer

Förstå och möta andra - hur, varför?

Förstå och möta andra - hur, varför? Förstå och möta andra - hur, varför? 1606 Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt:

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.

Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona. Kommunikationens krockkuddar i vården Mirella Forsberg Ahlcrona mirella.forsberg.ahlcrona@his.se Patientnämndens verksamhet och arbetsuppgifter Problemområde 1 Vård- och behandlingsfrågor Problemområde

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Kongress 22 23 mars 2012

Kongress 22 23 mars 2012 Kongress 22 23 mars 2012 Kongressen öppnades av föreningens ordförande Gunhild Westman, som önskade alla varmt välkomna! Därefter följde presentationer av styrelsemedlemmarna Margaretha Larsson, Gunilla

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

De reflekterande Trialogerna och deras betydelse i mötet med människor

De reflekterande Trialogerna och deras betydelse i mötet med människor De reflekterande Trialogerna och deras betydelse i mötet med människor Reflekterande Trialoger Den levda kroppen - praktiskt övning Reflekterande processer - enskild Den levda kroppen - fortsättning Reflekterande

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer