- Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare."

Transkript

1 1 STERN ALA PETRI - Bakgrund; Daniel Stern: 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och spädbarnsforskare. - Publicerade 1985 boken Spädbarnets interpersonella värld, vilket snabbt blev en oerhört tung klassiker inom utvecklingspsykologin. - Sterns definition av ett Själv: att konstant och avgränsat kunna identifiera sig Själv och andra. - Det nya var att Stern tillskrev barnet kompetens och ett eget jag eller Själv, vilket i sig då var ganska revolutionerande inom utvecklingspsykologin. Dock knappast bland mödrar och fäder. Psykoanalysen hade tidigare beskrivit den här perioden som ett primärstadium, som uteslutande bestod av begär och tillfredsställelse, lustprincipen och stimulusbarriär. - Stern utgick från det observerbara spädbarnet, alltså spädbarnsstudier. Det som i mycket möjliggjorde detta var faktiskt videotekniken som gav nya möjligheter att samla in empiri. - Tidigare var det gängse att utgå från det kliniska spädbarnet, det vill säga, en vuxens retrospektiva skapande av sin barndom under psykoanalys. - Stern beskriver utvecklingslinjer och domäner, till skillnad från sina föregångare som sett utvecklingen i faser, med tillhörande driftskonflikter (Mahler m fl.), och utvecklingsteman vilka skulle lösas (Erikson). Fasteorin hade sin grund i psykoanalysen, och menade bland annat att barnet initialt befann sig i en autistisk och symbiotisk värld, något som Stern via sin revolutionerande forskning ville avfärda. Han menade att hur är det möjligt att uppleva sammansmältning om man först inte upplevt sig vara separerat? - Sterns utvecklingslinjer och domäner kan betraktas som integrativa processer som finns med och samexisterar under hela livet. Med

2 2 utvecklingslinje menar Stern en speciell sorts Självupplevelse, och kvalité av socialt relaterande. Genom dessa alltmer komplicerade upplevelseperspektiv integrerar barnet sina erfarenheter av socioemotionella möten, relationer alltså, samt kognitiva och affektiva kompetenser. - Stern diskuterar inte den prenatala fasen så ingående, men forskning tyder på att det redan i denna period finns något slags begynnande Själv; experiment med musik och studier av temperament och motorik. - Stern betonar process framför produkt. FEM KÄNSLOR AV SJÄLVET 1. Emergent self: Känslan av ett begynnande och uppvaknande Själv som formas vid födseln. Under denna period dominerar känslor helt, Stern betonar det han kallar för vitalitetsaffekter. Viktiga begrepp, och iakttagelser som enligt Stern, från scratch påvisar det kompetenta spädbarnet, och ett avgränsat Själv; - Konstruktionism; organisation, dynamisk process, meningsskapande att systematisera världen. Spädbarnets förmåga att urskilja människor som en unik form av stimuli, exempelvis när barnet väljer sin egen mammas röst och modersmjölk framför andras, viljan att välja människoansikten framför andra bilder, förmågan att imitera. Barnet söker generaliserbarhet för att göra världen begriplig. - Vitalitetsaffekter; kärleksfulla handlingar, känslokommunikation innan det verbala språket utvecklats. Ljudmetaforer, rytm, musik, se Ett litet barns dagbok. Barnet visar inte bara lycka eller avsky, utan också förvåning, intresse och sorg. Jämför med Tomkin s kategoriaffekter. Vitalitetsaffekterna skiljer sig från kategoriaffekterna på så vis att de senare saknar urskiljbara biologiska mönster. När vitalitetsaffekterna låter sig fångas och

3 3 underordnas barnets intentioner, är ögonblicket när det uppvaknande Självet uppstår. Kanske är det denna tidiga utvecklingslinje av vitalitet vi upplever i musik, dans och andra konstnärliga uttryck, i kärleken och i det ordlösa mötet med naturen. - Amodal perception; en förmåga att med olika sinnen ta in information, koppla ihop dessa intryck och skapa en enhetlig bild av världen. Nappexperimentet som visar att 3 veckor gamla barn, efter att ha haft en ögonbindel under sugandet av sin napp sedan med hjälp av synen kan välja just denna napp bland andra. Stern diskuterar utan att ge ett svar huruvida detta rör sig om något medfött eller tidig inlärning. 2.Core self: Känslan av ett kärnsjälv som formas mellan cirka två till sex månaders ålder: joller, leende, blickkontakt, allt detta ser Stern som manifestationer av ett Själv. Här sker ett kvalitativt språng, nästan som en andra födelse menar Stern. Det är under denna socialt mycket aktiva period som känslan av ett kärnsjälv formas. 4 byggstenar som genom det episodiska minnet grundar kärnsjälvet: - Agens; bemästrande av sina egna ageranden, egen vilja, handlingar, konsekvenser av egna handlingar, exempelvis armen rör sig när man själv så vill. - Koherens; innefattar känslan av att vara en avgränsad fysisk helhet, ökad affekt, ökad motorik. Sammanhang, upplever tidsmässig, rumslig och konfigurativ struktur. - Affektivitet; upplevelse av mönster av affekter som hör samman med andra upplevelser av Självet, t ex ansiktsuttryck i relation till rörelsemönstret, glädjeuttryck etc. Hit räknas såväl kategori- som vitalitetsaffekter.

4 4 - Kontinuitet; innefattar en känsla av varaktighet och minne med sitt förgångna, möjlighet att notera regelbundenheter. Exempel; att barnet kan minnas text och musik från den prenatala perioden. Dessa 4 kompetenser är ickemedvetna, och utgör alltså kärnsjälvet. De fungerar ickemedvetet och finns med i den vuxnes psykologiska liv. Brister i dessa Självupplevelser hos en vuxen kan jämföras med psykotiska episoder. Av dessa 4 byggstenar blir det rigs eller scheman med sig Själv och andra. Dessa scheman bygger på episodiska minnen, alltså minnen av specifika händelser. Episoderna innehåller såväl affektiva, kognitiva som beteendekomponenter. Specifika likartade händelser, som blir till minnen, generaliseras sedan och blir till en abstraktion av många specifika minnen, en slags genomsnittsminne enligt Stern. Det är alltså dessa genomsnittsupplevelser som blir till rigs, eller scheman med Själv och andra. Exempel; när barnet får välja bland figurer och former så föredrar den ett genomsnitt av de stimuli de tidigare fått se. Stern hävdar att samma skeende gäller för minnen av relationer. När rigs aktiveras så återupplever spädbarnet olika sätt att vara på med sig Själv och andra. - Aktiv följeslagare ett rigs som bygger på erfarna relationer, jämför med övergångsobjekt, interpersonella schemata. 3. Subjective self: Känslan av ett subjektivt Själv som formas mellan cirka sju till femton månaders ålder. Nio månader och empatiutveckling: medvetenhet om andras subjekt. - Affektintoning; modifierad spegling, förlöpare till empati. Barnet ger något till vårdnadshavaren, som påverkas, och som ger något tillbaka till barnet som gynnar dennes utveckling. 4. Verbal self: Känslan av ett verbalt Själv som formas mellan femton månader och två års ålder. Språket möjliggör ett nytt inslag i det sociala relaterandet. Det verbala innebär dock ett tveeggat svärd. Exemplet med snöret och bollen.

5 5 Fördröjda imitationslekar, rollspel, och dela upplevelser med ord. Spegelexperimentet vid 1 1/2 års ålder. 5. Narrative self: Känslan av ett historieberättande Själv som formas ungefär mellan tre till fyra års ålder. Inträdandet i den berättande världen. Personliga pronomen blir vanliga, en annan kvalité av Självupplevandet. Differentiering mellan det observerade och det kliniska spädbarnet. Stern menar att vi nu allt mer med hjälp av språket söker fånga livet och världen, men han menar att detta är dömt att misslyckas eftersom språket tar oss ut ur upplevelsen. Vi är inte längre kvar i upplevelsen utan istället pekar på den, undantaget konstnärliga uttryck. KONKRETISERING I DET KLINISKA - Eftersom vi utvecklas genom relationer, så behöver patienten relationen i psykoterapin som ett utrymme för att göra nya erfarenheter av hur det är att interagera med sig själv, och andra människor. - Frågor som vart i utvecklingen patologin har sitt ursprung blir inte så intressant, när man ser på utvecklingen i utvecklingslinjer som kontinuerligt följer med oss hela livet. Detta ger också en större flexibilitet åt psykoterapin. Därav kanske också att terapier med olika fokus fungerar, de tar sin utgångspunkt i olika upplevelser av Självet. - Amodal perception och inlärning, NLP. - Begreppet regression mister sin traditionella betydelse, ett spädbarn har fantasi, minne och verklighetskontakt, jämför med psykos och regression, där man tidigare hävdat en återgång till en tidigare funktionsnivå, det är att göra barnet orättvisa. - Söka patologin i något av områdena för Självutveckling. Exempelvis temat ensamhet kan betraktas på olika sätt utifrån vilken del av upplevelsen av Själv man tar sin utgångspunkt; är upplevelsen

6 6 kopplad till kärnsjälvet kan den lindras genom att bli berörd och hållen. Hänger den samman med det subjektiva Självet kan en verbal empatisk känslomässig respons vara det som hjälper. - Preverbala interaktionsområden uppmuntrar till användandet av vitalitetsaffekter i terapin, som ett sätt att förstå samspelet mellan människor. Det betyder uppmärksammande av tonen i upplevelsen, intensiteten i den subjektiva upplevelsen. Detta är lika viktigt som att fånga huruvida patienten är glad, ledsen, arg eller uttråkad. - Vi får inte låsa oss vid att vi är bundna till att diskutera det ickespråkliga inom språkets ram. Spädbarnets värld är en icke-språklig värld, och Stern beskriver den som en värld av omedelbar upplevelse. Därav kanske att terapier med en mer intoning av det icke-verbala fungerar, dansterapi, musikterapi etc. - Affektintoning som ett sätt att uttrycka empati blir viktig i terapin. Det riktar ljuset mot det ickeverbala uttryckandet av känslor. - Medvetenhet om fenomenet affektreglering blir ett potent verktyg i terapin, bl a för att lära patienten att trösta sig själv. - Man söker en historieberättande narrativ sanning, en nyckelmetafor som fungerar i terapin, en historia som kan inrymma och ha tillräckligt med kraft för att skapa förståelse och förändring. Det behöver inte vara en exakt historisk sanning. Patienten kan själv välja mellan sina interaktionsområden där berättelsen fungerar bäst, samtidigt som terapeuten är uppmärksam inom vilken domän nyckelmetaforen i huvudsak utspelar sig. SAMMANFATTNING - Sterns grundteori handlar som sagt om barnets uppfattningar av att vara ett Själv. Han tillskriver barnet ett kompetent Själv från första början, han betonar vidare att det inte finns något som ett patologiskt barn, bara patologiska samspel.

7 7 - Stern talar om 5 olika Självuppfattningar, som präglar barnets utveckling. Redan i den första domänen är barnet själv med och aktivt skapar och organiserar sitt Själv. Det andra av dem har framför allt att göra med känslan av kroppslig koherens och växelverkan, det tredje med känslan av samspel mellan ens egna och andras avsikter och humör, och det fjärde är det verbala Jaget. Gränserna går ungefär vid två månader, sju-nio månader och ett och ett halvt år. Den femte utvecklingslinjen handlar om barnets förmåga att via språket symbolisera och skapa en berättelse om sitt liv. Stern understryker att de olika Jagkänslorna inte ersätter utan kompletterar varandra - de förspråkliga Själven finns kvar på olika nivåer också i vuxenlivet. - Självupplevelserna hänger samman med aktuella och dynamiska skeenden, och ska inte ses som avlagringar från historisk tid, alltså inte i faser, såsom anal och tvång, individualism och beroende, vilka enligt Stern saknar empiriskt grund. - Upplevelsen av ett Själv är den organiserande principen i utvecklingen, denna upplevelse av ett Själv är alltid enligt Stern kopplat till en relation. - Klinisk implikation; medvetenhet om relationens betydelse i rummet, de olika domänerna av Själv, samt vikten av den narrativa approachen, där man söker mening och sammanhang. REFERENSER: Havnesköld, L. Daniel Sterns teorier om Självutveckling en introduktion Havnesköld, L. Utvecklingspsykologi Johnsen, A m fl Samspel och Självutveckling Stern, D. - Moderskapskonstellationen Stern, D. Spädbarnets interpersonella värld Stern, D. Ett litet barns dagbok Petri Mykkänen 2004

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Interaction in an infants section in a pre-school Helen Mårtensson Lärarexamen

Läs mer

- Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse.

- Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse. 1 AFFEKTTEORI ALA PETRI - Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse. - Viktiga begrepp; affekt, känsla,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer

BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer BÅDE OCH -att utgå från systemteori och psykodynamisk teori i kliniskt arbete med ungdomar och deras familjer Elisabet Bergenmar Ivarsson Vetenskapligt arbete, 15 högskolepoäng Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag

SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag Självkänsla hos ungdomar 1 Institutionen för Psykologi Kognitiva utbildningsenheten Påbyggnadsutbildning i kognitiv psykoterapi, 60 p. SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

ATT BLIR HERRE ÖVER SINA HANDLINGAR

ATT BLIR HERRE ÖVER SINA HANDLINGAR ATT BLIR HERRE ÖVER SINA HANDLINGAR Vygotskys tänkande tillämpat på ett samtal med en tonåring Ett namn som det ofta refereras till inom nyare familjeterapi litteratur är Vygotsky. Hans namn återfinns

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Affektreglerande förmåga hos mammor till prematura riskbarn Carolina Laine & Jenny Sima Handledare: Pia Risholm Mothander Psykologexamensuppsats, 20p, maj 2006 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

- Kognitiv; ordets etiologi; av medeltidslatin cogno sco lära känna, med sinnen eller förstånd, undersöka.

- Kognitiv; ordets etiologi; av medeltidslatin cogno sco lära känna, med sinnen eller förstånd, undersöka. 1 KOGNITIV TERAPI ALA PETRI - Kognitiv; ordets etiologi; av medeltidslatin cogno sco lära känna, med sinnen eller förstånd, undersöka. - Den kognitiva revolutionen; uppmärksammandet av dysfunktionell informationsbearbetning.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling

Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling Katarina Susena Examensarbete 15 hp Psykoterapiprogrammet Vuxenpsykoterapi Vårterminen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

I dialog med Stern Ett referat av och diskussion om hans senaste bok

I dialog med Stern Ett referat av och diskussion om hans senaste bok 1 I dialog med Stern Ett referat av och diskussion om hans senaste bok LENNART RAMBERG barn- och ungdomspsykiater, utbildningsanalytiker i Svenska Psykoanalytiska Sällskapet, Stockholm Denna artikel innehåller

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

..ändå är det så mycket man ser!

..ändå är det så mycket man ser! ..ändå är det så mycket man ser! - utvecklingsteoretiska perspektiv i BOF, Barnorienterad familjeterapi Anders Wesslund Psykoterapeutprogrammet inriktning Barn och Föräldrar, 90 högskolepoäng Uppsats,

Läs mer

Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka

Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka Möten som kan göra skillnad Helena Pokka Allt mänskligt liv är ett möte byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå ( Hjalmar Gullberg) FASER i en KRIS Chock Reaktion Bearbetning Omorientering Sorgen

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Grupp Siphra, Barnaåren

Grupp Siphra, Barnaåren Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut

Läs mer

Rösternas samspel I det psykoterapeutiska rummet

Rösternas samspel I det psykoterapeutiska rummet Tidigare publicerad i Insikten 5/06 Rösternas samspel I det psykoterapeutiska rummet Av Elisabet Wintzell Den mänskliga rösten är ett fantastiskt instrument. Den har en unik förmåga att från en person

Läs mer

Examensarbete SJÄLVUTVECKLING VID BEHANDLING MED BASAL KROPPSKÄNNEDOM

Examensarbete SJÄLVUTVECKLING VID BEHANDLING MED BASAL KROPPSKÄNNEDOM INSTITUTET FÖR BASAL KROPPSKÄNNEDOM, IBK UTBILDNING I BASAL KROPPSKÄNNEDOM, TERAPEUTISK KOMPETENS STEG 5 Examensarbete SJÄLVUTVECKLING VID BEHANDLING MED BASAL KROPPSKÄNNEDOM Författare Karin Overgaard

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg Kom ihåg namn! Vänta med att föreslå utredning! Närvaro!

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Pedagogers syn på hur de främjar barns samspel och kommunikation

Pedagogers syn på hur de främjar barns samspel och kommunikation Pedagogers syn på hur de främjar barns samspel och kommunikation Ingeborg Qvist Eriksson och Annelie Skönborg Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande Examensarbete 15

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande. Ingrid Engdahl 08-737 59 17 Barndomspsykologi fortsatt utveckling Publicerad i Förskoletidningen 2007, 32(2), s. 39-46 Dion Sommer

Läs mer

Du blir aldrig färdig och det är som det ska

Du blir aldrig färdig och det är som det ska Master of Science Gestalt Psychotherapy Du blir aldrig färdig och det är som det ska En studie om vuxnas identitet Maria Delmar Januari 2003 Handledare Sari Scheinberg 1 Innehåll 1. Inledning och syfte

Läs mer

Emma Gran 2014. www.emmagran.se

Emma Gran 2014. www.emmagran.se Original Play Emma Gran 2014 www.emmagran.se Emma Gran Utbildad i Original Play av grundaren Fred O. Donaldson, sedan 2006 Koreograf (Master of Arts) och danspedagog Arbetar med Original Play och Skapande

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer