Det är bra för myositpatienter att träna Både farmaka och fysisk aktivitet bör ingå i behandlingen vid kronisk reumatisk muskelinflammation
|
|
- Susanne Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinik och vetenskap Ingrid E Lundberg, docent, överläkare, reumatologkliniken (Ingrid.lundberg@medks.ki.se) Helene Alexanderson, sjukgymnast, doktorand, enheten för reumatologi Snjolaug Arnardottir, med dr, bitr överläkare, neurologkliniken; samtliga Karolinska sjukhuset, Stockholm Kristian Borg, docent, klinikchef, rehabiliteringsmedicinska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm Det är bra för myositpatienter att träna Både farmaka och fysisk aktivitet bör ingå i behandlingen vid kronisk reumatisk muskelinflammation SAMMANFATTAT Myosit eller kronisk reumatisk muskelinflammation är en relativt ovanlig grupp muskelsjukdomar som karakteriseras av svaghet och infiltrat av inflammatoriska celler i muskelvävnaden. På grundval av skillnader i klinisk bild och histopatologi kan myositsjukdomarna indelas i tre grupper: polymyosit, dermatomyosit och inklusionskroppsmyosit. Under många år har patienter med myosit avråtts från fysisk aktivitet. Enligt ny kunskap bör dock behandlingen vid poly- och dermatomyosit utgöras av en kombination av farmakoterapi och fysisk träning. Den medicinska behandlingen bör baseras på en kombination av högdoskortison och något annat immunsuppressivt preparat, i första hand azatioprin eller metotrexat. Vid inklusionskroppsmyosit bör fysisk aktivitet och stöd av reumateam ingå i behandlingen. Behandlingsrekommendationer är i övrigt osäkra. Den relativt nyvunna kunskapen om att proinflammatoriska cytokiner förefaller ha en central roll i patogenesen gör framtida behandling med blockad av både TNF-α och IL-1 intressant. Myosit eller kronisk reumatisk muskelinflammation utgörs av en grupp muskelsjukdomar som gemensamt karakteriseras av svaghet framför allt i proximal muskulatur med symmetriskt engagemang samt infiltrat av inflammatoriska celler i muskelvävnaden. En del patienter har dessutom muskelvärk. Symtomen kommer oftast smygande under veckor till månader, och det första som brukar märkas är svårigheter att gå i trappor och uppförsbackar, att resa sig från en stol samt att arbeta med armarna ovanför huvudhöjd. Myosit är en relativt ovanlig sjukdomsgrupp med en årlig incidens av cirka 0,5 0,8/ invånare [1]. På grund av skillnader i klinisk bild och histopatologi kan myositsjukdomarna indelas i tre grupper: polymyosit, dermatomyosit och inklusionskroppsmyosit. Poly- och dermatomyosit är båda vanligare hos kvinnor än hos män (2:1), medan inklusionskroppsmyosit är vanligare hos män. Poly- och dermatomyosit kan drabba individer i alla åldrar, men den genomsnittliga åldern vid insjuknandet är år. Dermatomyosit är den vanligaste formen hos barn. Inklusionskroppsmyosit debuterar sällan före 50 år. Vid poly- och dermatomyosit förekommer inte bara symtom från skelettmuskulaturen, symtom från andra organ är inte ovanliga. Artralgier, artriter, Raynaudfenomen, sväljningssvårigheter och lungengagemang i form av interstitiell lungsjukdom är de vanligaste kliniska extramuskulära symtomen förutom hudmanifestationer vid dermatomyosit. Dessutom förekommer myosit ibland som delmanifestation vid andra inflammatoriska systemsjukdomar, som systemisk skleros och Sjögrens syndrom. Inklusionskroppsmyositen skiljer sig kliniskt från poly- och dermatomyosit genom en oftast mycket smygande utveckling av muskelsvaghet, ett ofta påtagligt engagemang av distal muskulatur, framför allt med svaghet i fingerflexorer samt utveckling av quadricepsatrofi med ökad tendens att ramla. Muskelvärk är ovanligt vid denna myositform. Sväljningssvårigheter på grund av engagemang av musculus cricopharyngeus är däremot inte ovanliga. En annan kliniskt viktig skillnad mellan inklusionskroppsmyosit å ena sidan och poly- och dermatomyosit å andra sidan är att patienter med inklusionskroppsmyosit oftast är resistenta mot all immunsuppressiv behandling. Diagnostik Diagnosen myosit baseras på klinisk bild, muskelenzymstegring i serum, EMG-förändringar samt fynd vid muskelbiopsi. Nyligen har ett förslag till revision av diagnostiska kriterier publicerats (Fakta 1) [2]. Muskelbiopsi är essentiell i dia Läkartidningen Nr Volym 100
2 ter i olika faser av alla tre subgrupper av myosit funnit ett ökat uttryck av cytokinerna IL(interleukin)-1α och IL-1β samt också i viss mån av TNF-α [4]. Dessutom kunde ett ökat uttryck av cytokinerna IL-1α och IL-1β ses hos patienter med kronisk myosit utan tecken på kvarvarande inflammatoriska infiltrat men med kvarstående muskelsvaghet. Hos dessa patienter, liksom hos myositpatienter biopserade tidigt i sjukdomsförloppet där muskelbiopsin var utan påvisbara infiltrat, förelåg också ett ökat uttryck av MHC klass I-antigen på muskelfibrerna. Det senare skulle kunna vara inducerat av till exempel IL-1α eller IL- 1β. IL-1α, IL-1β och TNF-α skulle även kunna ha en negativ effekt på muskelmetabolismen och därmed på muskelfunktionen. IL-1 men även TNF-α utgör båda klart intressanta målmolekyler för behandling av myosit [4]. Ett moment i träningsprogrammet för myositpatienter. gnostiken. De typiska muskelbiopsiförändringarna utgörs av myopatitecken, det vill säga förekomst av degenererande och regenererande muskelfibrer samt infiltration av inflammatoriska cellinfiltrat; dessa kan dock vara fokala och därmed missas i en biopsi (Figur 1). Dessutom förekommer i vissa fall fibrosomvandling och fettinlagring i muskelvävnaden. Ett annat karakteristikum i muskelvävnaden, som kan påvisas med immunhistokemisk undersökning vid myosit, är uttryck av vävnadsantigenet MHC (major histocompatibility complex) klass I på muskelfibrer (Figur 2). Detta är dock inte specifikt för myosit utan förekommer även vid en del andra muskelsjukdomar. MHC klass I-uttryck på muskelfibrerna kan i vissa fall vara ett stöd för myositdiagnosen, i synnerhet i de fall där inflammatoriska celler inte kan påvisas i biopsin. Muskelbiopsin är dessutom av stort värde för att utesluta en del differentialdiagnostiska tillstånd, i första hand vissa former av muskeldystrofi, metabola myopatier och toxiska myopatier. Muskelbiopsin är också ofta avgörande för att skilja mellan polymyosit och inklusionskroppsmyosit [3]. Särskilda diagnostiska kriterier har föreslagits för denna myositform (Fakta 2). Vid inklusionskroppsmyosit ses»rimmed vacuoles«som på elektronmikroskopisk nivå innehåller parade helixfilament med en storlek på nanometer. Dessa har tidigare bedömts som patognomona för inklusionskroppsmyosit men kan också ses vid andra sjukdomar med rimmed vacuoles, bland annat Welanders distala myopati. Ett hjälpmedel i diagnostiken av myositsjukdomar är magnetisk resonanstomografi (MR) av muskulaturen. Med MR kan inflammatoriska förändringar i muskulaturen påvisas genom att inflammationen ger en ändrad signal i vävnaden. I fall med negativ muskelbiopsi kan MR ibland vara av värde för att påvisa inflammatoriska förändringar, men även för att ta en riktad muskelbiopsi. Ett annat stöd för myositdiagnos är påvisande av så kallade myositspecifika autoantikroppar, av vilka anti- Jo-1-antikroppar är de vanligaste. Dessa är nära nog specifika för denna sjukdomsgrupp, men med låg sensitivitet då de bara förekommer hos cirka 20 procent av patienter med myosit. Sjukdomsmekanismer Under senare år har ökad kunskap inom immunologi och molekylärbiologi gjort det möjligt att undersöka vilka mekanismer och molekyler som förefaller ha en central roll vid inflammationsprocessen vid flera olika kroniska inflammationssjukdomar. Denna kunskap har också lett till helt nya behandlingsprinciper, till exempel blockad av cytokinet TNF-α (tumörnekrosfaktor alfa) vid reumatoid artrit och morbus Crohn. Vi har med våra undersökningar av muskelvävnader från patien- Behandling Behandlingen vid myosit är baserad huvudsakligen på farmakoterapi, men helt nyligen har betydelsen av fysisk aktivitet som tillägg till konventionell immunsuppressiv behandling uppmärksammats. Mycket få kontrollerade läkemedelsstudier har genomförts vid myosit, och den idag rekommenderade behandlingen grundar sig i huvudsak på kliniska observationer och öppna studier. Ett annat problem är att behandlingseffekten är olika för de olika subgrupperna av myosit, varför det vid terapidiskussioner är viktigt att skilja polymyosit och dermatomyosit å ena sidan från inklusionskroppsmyosit å andra sidan då den senare i huvudsak är terapiresistent. Farmakoterapi Kortison i höga doser, cirka 0,75 1 mg/kg/dag, är förstahandsmedel vid polymyosit och dermatomyosit. Någon placebokontrollerad studie med kortison har dock aldrig genomförts, varför det råder viss osäkerhet om både optimal initial dos och behandlingstid med höga kortisondoser. Cirka procent av patienterna förbättras med hög dos kortison, men mycket få får en återställd muskelfunktion och kortisonbiverkningar är vanliga. Numera rekommenderas därför tillägg med azatioprin eller metotrexat redan från början av behandlingen, både för att förbättra muskelfunktionen och för att få en kortisonsparande effekt. Under senare år har rapporter om positiv effekt av cyklosporin kommit, varför detta preparat kan vara ett behandlingsalternativ vid terapiresistens eller vid svårigheter att tåla metotrexat eller azatioprin. Ett annat alternativ är intravenös gammaglobulinbehandling (IVIg), som i en placebokontrollerad studie av svårbehandlad dermatomyosit visade mycket god effekt [5]. Vid polymyosit och inklusionskroppsmyosit har någon sådan effekt av gammaglobulin dock inte kunnat påvisas. En annan möjlig behandling vid terapiresistent poly- och dermatomyosit är en kombination av peroralt metotrexat med azatioprin [6]. Effekten av cyklofosfamid vid behandling av myosit har varit mer svårtolkad. Hos patienter med lungengagemang i form av interstitiell lungsjukdom finns dock några rapporter om god effekt på lungförändringarna av cyklofosfamid men även av cyklosporin, varför något av dessa preparat bör övervägas som förstahandsmedel tillsammans med kortison vid behandling av denna patientgrupp [7]. Beträffande inklusionskroppsmyosit har varken behandling med kortison eller övriga immunsuppressiva medel visat någon övertygande positiv effekt på muskelfunktionen. Orsaken till denna terapiresistens vid inklusionskroppsmyosit är helt oklar, men detta tyder på att olika sjukdomsmekanismer är av betydelse vid olika subgrupper av myosit. Utvärdering av behandling Det viktigaste utvärderingsmåttet vid behandling av myosit är muskelfunktion eller muskelstyrka. Ett kliniskt användbart Läkartidningen Nr Volym
3 Klinik och vetenskap Figur 1. Infiltrat med mononukleära inflammatoriska celler i muskelbiopsi från en patient med polymyosit (hematoxylin eosinfärgning). Tack till docent Inger Nennesmo, avd för neuropatologi, Huddinge Universitetssjukhus, för de histopatologiska bilderna. Figur 2. Med immunhistokemisk färgning ses uttryck av major histocompatibility (MHC) klass I-antigen på muskelfibrer med en perifascikulär distribution, vilket ofta ses hos patienter med dermatomyosit i likhet med denna. test av muskelfunktion hos patienter med myosit är»functional index in myositis«(fi), vilket är ett delvis validerat instrument för myositstatus som mäter styrka och uthållighet i olika muskelgrupper [8]. Ett ofta använt test för att mäta muskelstyrka är»manual muscle test«(mmt) [9]. Detta test finns i flera olika versioner med olika antal muskelgrupper och med två varianter av poängskala, en 5- och en 10-gradig skala. Begränsningen med detta test är att det inte är validerat för vuxna myositpatienter och att det mäter muskelstyrka och inte uthållighet i muskulaturen. Muskelfunktionen kan påverkas såväl av inflammatorisk aktivitet som av kvarstående muskelatrofi. För att bättre kunna bedöma hur sjukdomsaktivitet respektive bestående organskada påverkar muskelfunktion har två olika mätinstrument utvecklats och validerats i ett internationellt samarbete: ett aktivitetsindex och ett skadeindex [10]. Aktivitetsindexet är sammansatt av sex parametrar: patientens respektive läkarens globala uppfattning om sjukdomsaktivitet enligt en visuell analogskala (VAS); muskelstyrka mätt med MMT; serumkreatinfosfokinas (CK); funktionsmåttet»health assessment questionnaire«(haq); ett instrument, MYOACT eller MYOVAS, som skattar extramuskulär sjukdomsaktivitet. MYODAM är ett instrument för att skatta organskada. Dessutom är det väsentligt att utvärdera hur sjukdomarna påverkar hälsorelaterad livskvalitet. För denna tredje dimension har det generiska instrumentet SF-36 föreslagits som utvärderingsinstrument vid myosit. Dessa instrument är utvecklade för att användas i kliniska prövningar men är även användbara i klinisk verksamhet. Serumnivåer av CK kan vara till viss vägledning vid bedömning av sjukdomsaktivitet men bör inte vara det som styr terapin, då en del patienter snabbt får ett normalt CK-värde utan samtidig klinisk förbättring och andra patienter har kvar ett förhöjt CK-värde länge trots att de förbättras kliniskt. För utförligare information om behandling och utredning vid myosit hänvisas till en översiktsartikel av Lundberg och Chung [7]. Fysisk aktivitet Träning har generellt många positiva effekter, som minskad risk för hjärt kärlsjukdom och osteoporos. Dessutom har träning även visats ha positiv effekt på smärta och välbefinnande för patienter med andra reumatiska sjukdomar, till exempel reumatoid artrit och pelvospondylit [11, 12]. Under många år har emellertid patienter med myosit avråtts från fysisk aktivitet och träning på grund av rädsla för ökad sjukdomsaktivitet, och den enda sjukgymnastiska behandling som länge rekommenderades var kontrakturprofylax och vila [13]. Bakgrunden till denna försiktighet är studier genomförda på och 1980-talen som visade inflammatoriska infiltrat och stegrade serum-ck-värden hos friska maratonlöpare. Eftersom farmakoterapi enligt ovan inte lett till återställd muskelfunktion har vi ställt oss frågan om fysisk träning skulle kunna förbättra myositpatienternas funktion och muskelstyrka. Några studier som visade effekt av träning på myositpatienter fanns dock inte publicerade över huvud taget förrän i början av 1990-talet, då två fallrapporter inte visade någon negativ effekt av fysisk träning. Nyligen presenterades också en kontrollerad studie i vilken friska individer undersöktes med upprepade muskelbiopsier efter hård excentrisk träning. Hos samtliga dessa individer sågs enstaka spridda inflammatoriska celler i muskelvävnaden i de upprepade biopsierna, men intressant nog var det ingen skillnad mellan dem som hade tränat och kontrollerna, vilket snarare talade för att det var de upprepade biopsierna som gav upphov till den lokala inflammationen [14]. Om inte intensiv träning ger upphov till muskelinflammation hos friska, varför skulle då inte patienter med myosit kunna utföra individuellt anpassad träning? De studier, som finns publicerade idag, som har utvärderat träning vid myosit talar samtliga för att träning kan utföras utan risk för ökad muskelinflammation. I en kontrollerad studie kunde patienter med stabil, inaktiv poly- och dermatomyosit träna»step-aerobics«och cykling sammanlagt 60 minuter på 60 procent av beräknad maxpuls utan stegrade CK-värden och med signifikant ökad styrka, ADL(activities of daily living)-funktion och syreupptagningsförmåga som resultat [15]. Vi har också visat att patienter med kronisk, inaktiv poly- och dermatomyosit kunde genomföra ett 30 minuters aktivt hemträningsprogram innehållande rörelse- och uthållighetsträning, med eller utan viktmanschetter upp till 2 kg, samt stretch utan tecken på ökad muskelinflammation mätt med muskelbiopsi, MRI eller analys av CK-värden. Dessutom sågs en signifikant ökad funktion och livskvalitet som resultat [16]. Samma program kunde också utföras av patienter med nydebuterad poly- och dermatomyosit utan risk för ökad muskelinflammation [17]. Vid inklusionskroppsmyosit fanns tidigare endast en träningsstudie publicerad [18]. I denna användes styrketräning i Cybex, en dynamometer kopplad till en dator, som kan användas både för träning och för mätning av isometrisk och 2756 Läkartidningen Nr Volym 100
4 ANNONS ANNONS
5 Klinik och vetenskap Fakta 1 Idiopatisk inflammatorisk myopati Föreslagna reviderade kriterier för idiopatisk inflammatorisk myopati (IIM) (2): 1. Symmetrisk proximal muskelsvaghet. 2. Förhöjda muskelenzymer i serum (CK kreatinfosfokinas, ASAT aspartataminotransferas, ALAT alaninaminotransferas eller LD laktatdehydrogenas). 3. Patologiskt elektromyogram (EMG). 4. Muskelbiopsi med inflammatoriska cellinfiltrat samt degenererande/regenererade fibrer eller perifascikulär atrofi. 5. En av myositspecifika autoantikroppar (antisyntetas, anti-mi2 eller anti-srp). 6. Hudförändringar typiska för dermatomyosit: Gottrons tecken, Gottrons papler eller heliotropt exantem. Möjlig IIM = två kriterier; trolig IIM = tre kriterier; definit IIM = fyra kriterier. Muskelinflammation påvisad med magnetkamera kan ersätta kriterium 1 eller 2. Patienter med IIM som uppfyller kriterium 6 kan subklassificeras som dermatomyosit. De som uppfyller kriterierna för inklusionskroppsmyosit (IBM) kan subklassificeras som IBM. Kända infektioner, toxiska, metabola och endokrina myopatier samt muskeldystrofi måste exkluderas. Symmetrisk innebär bilateral men inte nödvändigtvis lika uttalad svaghet. isokinetisk styrka och uthållighet. Någon signifikant förbättring gällande styrka och funktion kunde inte påvisas i denna studie, men patienterna upplevde en subjektiv förbättring av funktionen. Inte heller hos dessa patienter uppkom tecken på ökad sjukdomsaktivitet under träningsperioden. Motsvarande fann vi i en begränsad träningsstudie i vilken patienter med inklusionskroppsmyosit fick träna med det ovan nämnda hemträningsprogrammet [19]. En förklaring till att signifikanta förbättringar inte uppnåtts för patienter med inklusionskroppsmyosit kan vara att de mätmetoder som användes för att utvärdera styrka och funktion inte var tillräckligt känsliga för att uppmäta mindre förändringar över tid, att träningsprogrammet inte var rätt anpassat eller att det helt enkelt inte går att träna upp dessa patienters styrka eller funktion. Större kontrollerade studier behövs för att kunna besvara dessa frågor. Vid reumatologkliniken, Karolinska sjukhuset, pågår i samarbete med reumatologklinikerna vid Huddinge Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset MAS, Malmö, en kontrollerad studie med syfte att utvärdera effekten av tidigt insatt träning på kondition, funktion och livskvalitet för patienter med nydebuterad poly- och dermatomyosit. Avsikten är att se om tidigt insatt fysisk träning medför en förbättrad möjlighet att återfå muskelfunktionen för denna patientgrupp. Även om vi och andra forskare nu har visat att aktiv fysisk träning med fördel kan bedrivas av myositpatienter återstår flera frågor att besvara, till exempel vilken träningsform som är mest optimal för dessa patienter. Tills vidare rekommenderar vi en individuellt anpassad träning under ledning av sjukgymnast med regelbunden utvärdering av muskelfunktion eller muskelstyrka med hjälp av standardiserade test. Sammanfattningsvis är vår nyvunna kunskap den att behandlingen vid poly- och dermatomyosit bör utgöras av en kombination av farmakoterapi och fysisk träning under ledning av sjukgymnast samt innehålla stöd av reumateam med kurator och arbetsterapeut. Den medicinska behandlingen bör Fakta 2 Inklusionskroppsmyosit Föreslagna diagnostiska kriterier för inklusionskroppsmyosit (IBM) (3): A. Kliniska karakteristika A1. Sjukdomsduration > 6 månader. A2. Ålder vid debut > 30 år. A3. Muskelsvaghet i proximal och distal arm- och benmuskulatur, vilken måste inkludera en av följande: svaghet i fingerflexorer, svaghet i handledsflexorer > svaghet i handledsextensorer, svaghet i quadricepsmuskulatur. B. Laboratoriekarakteristika B1. Serum-CK < 12 gånger normalvärdet. B2. Muskelbiopsi. a. Mononukleära celler invaderande icke-nekrotiska muskelfibrer. b. Muskelfibrer med vakuoler. c. Antingen: Intracellulära amyloiddepositioner eller nm tubulofilament med elektronmikroskopi. B3. EMG-förändringar förenliga med inflammatorisk myopati. C. Familjeanamnes Associerade sjukdomar utesluter inte inklusionskroppsmyosit (IBM) om de diagnostiska kriterierna för IBM uppfylls. Diagnostiska kriterier för definit respektive trolig IBM A. Definit IBM Muskelbiopsi med samtliga följande: 1. Invasion med mononukleära celler av icke-nekrotiska fibrer. 2. Vakuoler i muskelfibrer. 3. Intracellulära amyloiddepositioner nm tubulofilament. B. Trolig IBM Invasion med mononukleära celler av icke-nekrotiska fibrer med kliniska karakteristika A1, A2 och A3 samt laboratoriekarakteristika B1 och B3. baseras på en kombinationsbehandling av högdoskortison och något annat immunsuppressivt preparat, i första hand azatioprin eller metotrexat. Vid terapiresistens kan intravenöst gammaglobulin eller cyklosporin övervägas och vid lungengagemang cyklofosfamidbehandling. Vid inklusionskroppsmyosit bör fysisk aktivitet och stöd av reumateam ingå i behandlingen. Behandlingsrekommendationer är i övrigt osäkra för denna sjukdomsgrupp. Den relativt nyvunna kunskapen om att proinflammatoriska cytokiner förefaller ha en central roll i patogenesen för denna grupp gör framtida behandling med blockad av både TNF-α och IL-1 intressant. En ökad kunskap om de patogenetiska mekanismerna vid samtliga grupper av myosit är dock nödvändig för att ytterligare kunna förbättra behandlingen och prognosen för denna patientgrupp. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Oddis CV, Conte CG, Steen VD, Medsger TA Jr. Incidence of polymyositis-dermatomyositis: a 20-year study of hospital diagnosed cases in Allegheny County, PA J Rheumatol 1990;17: Targoff IN, Miller FW, Medsger TA Jr, Oddis CV. Classification cri Läkartidningen Nr Volym 100
6 teria for the idiopathic inflammatory myopathies. Curr Opin Rheumatol 1997;9: Griggs RC, Askanas V, DiMauro S, Enger A, Karpati G, Mendell JR. Inclusion body myositis and myopathies. Ann Neurol 1995;38: Lundberg I, Nyberg P. New developments in the role of cytokines and chemokines in inflammatory myopathies. Curr Opin Rheumatol 1997;10: Dalakas MC, Illa I, Dambrosia JM, Soueidan SA, Stein DP, Otero C, et al. A controlled trial of high-dose intravenous immune globulin infusions as treatment for dermatomyositis. N Engl J Med 1993;329: Villalba L, Hicks JE, Adams EM, Sherman JB, Gourley MF, Leff RL, et al. Treatment of refractory myositis. Arthritis Rheum 1998; 41: Lundberg I, Chung YL. Treatment and investigation of idiopathic inflammatory myopathies. Rheumatol 2000;39: Josefsson A, Romanus E, Carlsson J. A functional index in myositis. J Rheumatol 1996;23: Guarantors of brain. Aids to the examination of the peripheral nervous system. London: Bailliére Tindall; Miller FW, Rider LG, Chung YL, Cooper R, Danko K, Farewell V, et al. Proposed preliminary core sets measures for disease outcome assessment in adult and juvenile idiopathic inflammatory myopathies. Rheumatology 2001;40: van den Ende CHM, Breedfeld FC, le Cessie S, Dijkmans BAC, de Mug AW, Hazes JMW. Effect of intensive exercise on patients with active rheumatoid arthritis: a randomised clinical trial. Ann Rheum Dis 2000;59: Uhrin Z, Kuzis S, Ward M. Exercise and changes in health status in patients with ankylosing spondylitis. Arch Intern Med 2000;160: Oddis CV. Therapy of inflammatory myopathy. Rheum Dis Clin North Am 1994;20: Malm C, Nyberg P, Engström M, Sjödin B, Lenkei R, Ekblom B, Lundberg I. Immunological changes in human skeletal muscle and blood after eccentric exercise and multiple biopsies. J Physiol 2000;529: Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, et al. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. Br J Rheumatol 1998;37: Alexanderson H, Stenström CH, Lundberg I. Safety of a home exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. Rheumatology 1999;38: Alexanderson H, Stenström CH, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise in patients with recent onset active polymyositis or dermatomyositis. Scand J Rheumatol 2000;29: Spector SA, Lemmer JT, Koffman BM, Fleisher TA, Feuerstein IM, Hurley BF, et al. Safety and efficacy of strength training in patients with sporadic inclusion body myositis. Muscle Nerve 1997;20: Arnardottir S, Alexanderson H, Lundberg IE, Borg K. Sporadic inclusion body myositis: Pilot study on the effects of a home exercise program on muscle function, histopathology and inflammatory reaction. J Rehabil Med 2002;35:31-5. = artikeln är referentgranskad Läkartidningen Nr Volym
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merMEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5 Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig
Läs merKliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ Ingrid Almin, Katrina Dahlin, Yvonne Franzén, Helene Nilsson, Christina Olsson Kontaktperson: Helene Nilsson Sjukgymnastiska evidensbaserade
Läs merMEQ-fråga 2 Stina med svar maximal poäng 20,5
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ-fråga 2 Stina med svar maximal poäng 20,5 Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit.
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-08-14 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merMYOSIT. 150507 Yvonne Dellmark
MYOSIT 150507 Yvonne Dellmark MYOSIT Idiopatisk inflammatorisk myopati - Proximal muskelsvaghet - Karakteristiska hudsymtom - Engagemang av inre organ - Association med cancer Myalgi muskelvärk Myosit
Läs merBakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit
Universitetssjukhuset Örebro, Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson Reviderad 2009-10-16/ I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Reviderad 2013-06-26/K
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merJUVENIL DERMATOMYOSIT
www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL DERMATOMYOSIT Vad är juvenil dermatomyosit? Juvenil dermatomyosit (JDM) hör till gruppen av så kallade autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar
Läs merReumaBulletinen RB VETENSKAP INFLAMMATORISKA MUSKELSJUKDOMAR. SVENSK REUMATOLOGISK FÖRENING NUMMER /2019
ReumaBulletinen RB VETENSKAP SVENSK REUMATOLOGISK FÖRENING NUMMER 131 2 /2019 www.svenskreumatologi.se INFLAMMATORISKA MUSKELSJUKDOMAR Olumiant förstahandsval* av JAK-hämmarna, enligt NT-rådet 1 OLUMIANT
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merReumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merFYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR
FYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR Helene Alexanderson Docent, Leg sjukgymnast Institutionen för NVS, Div för Fysioterapi Institutionen för Medicin, Div för Reumatologi Karolinska Institutet Funktionsområde
Läs merMYOSIT Yvonne Dellmark
MYOSIT 160509 Yvonne Dellmark MYOSIT Idiopatisk inflammatorisk myopati - Proximal muskelsvaghet - Karakteristiska hudsymtom - Engagemang av inre organ - Association med cancer Myalgi muskelvärk Myosit
Läs merInterstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin
Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin Litteraturen kring myosit och ILD har mer än tredubblats de senaste 15 åren 700 exp Myositis
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merReumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?
Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan? Sólveig Óskarsdóttir MD, PhD Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Vad behöver skolläkare och skolsköterskor
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merActivation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com
Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merInflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Inflammatoriska Systemsjukdomar Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Exempel Systemsjukdom Flicka 19 år. Söker VC. >6 mån vita fingrar och tår. Ont i lederna. Prover
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merNationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Läs mer- aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter där behandling med sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD) är indicerad
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN TREXAN 25 MG/ML INJEKTIONSVÄTSKA, LÖSNING, FÖRFYLLD SPRUTA ORION CORPORATION DATUM: 12-01-2015, VERSION 1.2 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs mer2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk
KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merBra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merIdag behandlas var tredje svensk som har
Konsten att välja rätt läkemedel För varje år som går får allt fler som har psoriasis tillgång till biologiska läkemedel. Det blir också fler olika biologiska läkemedel att välja på. Det är ett val som
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merPositiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram måste avpassas efter bakomliggande patologi
Gunnar Grimby, professor emeritus, rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet (Gunnar.Grimby@rehab.gu.se) Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Systemisk skleros
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Systemisk skleros Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merDen här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar
Läs merJuvenil Dermatomyosit. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Juvenil Dermatomyosit Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merFacioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merFYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR
FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merDiagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
Läs merSGF Nationella Riktlinjer 2015. Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom
SGF Nationella Riktlinjer 2015 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom 2015-08-31 Kontaktperson: Michael Eberhardson,
Läs merAUTOIMMUN HEPATIT (AIH)
AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merHVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?
HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merAbbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit
Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merBästa konditionsträningen på 30 min
Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merHög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?
Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt
Läs merDet rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Läs merFysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merFör allas rätt till rörelse
För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs mer