= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Transkript

1 Mars 2011 Samtliga artiklar i detta nyhetsbrev finns att ladda ned på KFS hemsida på Där kan också PDF:erna laddas ned. Inget krångel med tillbuds-och skadehanteringssystemet ENIA - Det har inte alls varit krångligt att komma igång. För oss fungerar ENIA*, Energibranschens Informationssystem om Arbetsmiljö, alldeles utmärkt, säger Lars Mikaelsson som är arbetsmiljöingenjör hos Umeå energi AB. Alla företag behöver ha ett fungerande tillbuds- och skadehanteringssystem och varför då inte välja ENIA som är enkelt att hantera, anpassat för energibranschen och dessutom kostnadsfritt? Några kanske ser ENIA som ytterligare en sak att hantera i en redan pressad arbetssituation. Är det inte tidsödande att komma igång och lära alla hur systemet fungerar? - Det behöver inte vara så svårt, menar Lars Mikaelsson. Medarbetarna behöver inte veta mer än hur de rapporterar i systemet. För cheferna räcker det att de också vet hur de ska ta emot händelserapporteringen. Lars Mikaelsson valde bort att lära cheferna allt om systemet. - Det är bättre att de hör av sig när de får ärenden, säger han. Lärandet blir mer effektivt när det finns konkreta frågor att lösa. Enkel information till medarbetare om hur de rapporterar i systemet, kan skickas ut per mejl eller ges i samband med något möte. I Umeå energi fick cheferna en halvtimmes information om ENIA på en chefsträff innan de körde igång. Som grundläggande förberedelse ska systemet sättas upp internt, så att det stämmer med företagets organisation. Man behöver också reglera vilka rättigheter som olika personer ska ha. Det tar maximalt en dag, enligt Lars erfarenhet. AFA Försäkrings konsulter kommer gärna ut och hjälper till; den enda kostnaden är deras resa. - Enda nackdelen med ENIA är att systemet inte gör jobbet, konstaterar Lars Mikaelsson krasst. Inrapportering och hantering av tillbud och skador måste vi fortfarande sköta själva! Däremot blir det en helt annan ordning och reda, än om man sköter frågorna med hjälp av papper i pärmar. Lars anser det vara en fördel om någon får ansvar för att bevaka systemet, så att ärenden inte fastnar i systemet. Det finns en risk att tillbudsrapporteringen minskar, om medarbetarna upplever att det inte händer något *ENIA, Energibranschens Informationssystem om Arbetsmiljö, är en webbaserad plattform som kostnadsfritt tillhandahålls av AFA Försäkring för hantering av bland annat arbetsskador (arbetsolyckor, färdolyckor och arbetssjukdomar), tillbud och riskobservationer. Alla myndighetskrav i form av anmälningar genereras automatiskt i systemet. En informativ 6 minuters introduktion av systemet finns på YouTube om man söker på AFA Försäkring och IA. ENIA ger också möjlighet för alla användare i energibranschen att dela information om händelser, utredningar och åtgärder i syfte att se till att det inte händer igen! Givetvis blir informationen i systemet avidentifiera

2 Med kollektiva belöningar hoppas Skellefteå kraft få in fler förbättringsförslag via ENIA I slutet av mars lanserar Skellefteå kraft ett nytt system för att främja företagets förbättringsarbete. - Det gamla systemet i förslagsverksamheten med enbart individuella belöningar uppmuntrade inte till samarbete. Ibland förekom diskussioner om vem som egentligen hade kommit på en idé och vad en förbättring skulle vara värd, berättar arbetsmiljöingenjör Christer Andersson. Med det nya systemet gynnas samarbete och allas engagemang. För att förbättringsförslagen ska kunna hanteras på ett effektivt sätt används ENIA, samma system som företaget använder för avvikelsehantering inom arbetsmiljö, miljö och kvalitet. Varje lämnad avvikelserapport genererar en krona i en gemensam pott till samtliga anställda i företaget. När avvikelsen skrivs in i ENIA, kryssar medarbetaren även i en ruta om han/hon har förslag till förbättring och i så fall vad. Förbättringsförslaget går sedan vidare till medarbetarens chef för bedömning, enligt fastställda kriterier. Om förslaget är bra och genomförs, föreslår chefen en belöning enligt en särskild poängmodell. Alla belöningar i den gemensamma potten betalas ut till medarbetarna, som en slags förslagsbonus i december månad. - Genom det här kommer också riskobservationer och tillbudsrapportering att stimuleras, säger Christer Andersson. Kanske får vi då också in fler förbättringsförslag till arbetsmiljöarbetet. Om det är mycket värdefulla förslag som lämnas, som innebär stor vinst eller möjlighet för företaget att söka patent, kan extra belöning betalas ut. I sådana sammanhang tas beslut av ledningsgruppen och då finns fortfarande en möjlighet till individuella belöningar. KFS inbjuder: Information om ENIA den 10 maj Har ditt företag ännu inte varit på information om ENIA? Välkommen till KFS den 10 maj klockan Ur programmet: - Funktionerna i ENIA presenteras - Så här kan du enkelt implementera systemet - erfarenheter från andra energibolag - Företagsanpassad kom-igång-hjälp Lars-Gunnar Lindberg från AFA Försäkring och Christer Andersson från Skellefteå kraft håller i presentationen. Anmäl ditt deltagande på kurs och konferens Följande kommunägda energibolag använder redan ENIA; Alingsås Energi, Borlänge Energi, Eskilstuna Energi & Miljö, Linde Energi, Mälarenergi, Skellefteå kraft, Umeå Energi, Varbergs Energi, Växjö Energi, Övik Energi. Den 1 april börjar även Göteborg Energi att använda systemet. Ny projektmedelsansökan för säkerhetskultur i energibolagen Hur byggs en säkerhetskultur upp och hur kan den förändras? På initiativ från företag i branschen lämnade Luleå tekniska universitet tillsammans med KFS den 15 februari in en

3 ansökning hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap om medel för ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt om säkerhetskultur i energibolagen. Skellefteå kraft, Jämtkraft, Sundsvall Elnät och Tekniska verken i Linköping planeras ingå i projektgruppen. Efter att vi i november fick avslag på en liknande projektmedelsansökan hos AFA Försäkring, gjorde vi den 22 februari tillsammans med Luleå tekniska universitet ett nytt försök att ansöka om pengar där. Om projektet får finansiering drar det igång i januari 2012, alltså ett år senare än vad som först var planerat. 17 maj seminarium hos KFS om säkerhetskultur Funderar du ibland på om det lönar sig att skriva fler instruktioner och sätta ur fler skyltar, när så få är intresserade av att följa påbuden? Vill du få idéer om hur säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende kan förändras? Den 17 maj erbjuder KFS ett seminarium om säkerhetskultur. Deltagare från KFS-anslutna företag är kostnadsfritt välkomna till seminariet för att lära mer om vad säkerhetskultur är och hur den skapas. Professor Lena Abrahamsson från Luleå tekniska universitet är en av de medverkande. Hon har bland annat studerat säkerhetskulturen inom gruvindustrin i Sverige och i Australien. Lena Abrahamsson kommer också, om vi får forskningsanslag, att leda projektet om säkerhetskultur i energibolagens elmiljöer. Anmäl ditt deltagande på kurs och konferens Hantera riskerna med kolmonoxid vid gassvetsning Nu har Svensk Fjärrvärmes rapport om Kolmonoxidexponering vid gassvetsning kommit. Efter dödsolyckan i Tranås, där en svetsare avled av kolmonixförgiftning i samband med fjärrvärmeinstallation i en villa, har en utredning gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet. En branschanknuten arbetsgrupp har tagit fram rekommendationer. Det går att förebygga och undanröja riskerna med kolmonoxid vid gassvetsning med ganska enkla medel. Se bilagd pdf-fil Svensk Fjärrvärmes Rapport 2011 IVL Svenska Miljöinstitutet har också tagit fram en publikation för VVS-företagen Gör så här vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser som delvis berör samma frågor. Se bilagd pdf-fil Rapport V2482 med bilagor Om du läser en utskrift av nyhetsbrevet gå in på: för att ta del av pdf-filerna om svetsning och kolmonoxid. Allvarligt tillbud hos Växjö energi leder till förbättringar - I samband med en vattenläcka skulle vi flytta elkablar som var i vägen för kommunens reparation, berättar Ulf Roshäll, chef för anläggningssektionen hos Växjö energi. Vi hittade fler kablar på platsen än de som fanns i vår dokumentation. När vi skulle plocka bort gamla kablar, som inte längre var i drift, råkade vi skjuta av en kabel som var spänningssatt. Dessutom gjorde vi i den stressade situationen fel när vi skulle spänningssätta igen, varpå det small i gropen. Som tur var blev ingen person skadad. Gräventreprenören stod en bit bort från gropen och Växjö Energis egen personal befann sig i nätstationen. Men det hade kunnat gå illa.

4 - Felet var att vi under stress inte följde uppsatta rutiner, konstaterar Ulf Roshäll. När det var dags att spänningssätta, var man så säker på hur kablarna gick i marken. Då blev det lockande att ta genvägar istället för att följa regelverkets mer rigorösa procedurer. Uppfattningen om hur kablarna låg visade sig sedan inte stämma, för de korsade varandra på ett ställe. Om vi hade utfört arbetet helt enligt reglerna vid spänningssättningen hade det inte blivit något tillbud, men då hade arbetet istället tagit längre tid och kommunens grävmaskin fått stå still. Tydligare arbetsfördelning med gräventreprenörerna Växjö Energi kom överens med Arbetsmiljöverket om två typer av åtgärder för att undvika nya tillbud. Man ska ha informationsträffar för gräventreprenörerna för att undvika eventuella missförstånd om vem som ska göra vad vid grävning intill ledningar som tillhör Växjö Energi. Dessutom ska man förbättra sitt eget sätt att göra riskanalyser. En broschyr Anvisningar vid grävning är nu framtagen. Växjö Energi har också genomfört en utbildning för gräventreprenörerna. Företag som är anslutna till ME, Maskinentreprenörerna, bjöds in tillsammans med några större bolag som Skanska och Peab. Ungefär en tredjedel av de inbjudna företagen kom till utbildningen, övriga fick broschyren per post. En utbildning för Växjö kommun ska också genomföras. Förbättrade riskanalyser En partsammansatt arbetsgrupp tillsattes för att ta itu med en förbättring av riskanalyserna. Ulf Roshäll lät alla sina medarbetare delta i en halvdags utbildning om principerna för beteendebaserad säkerhet. Där diskuterades hur man kan göra det mindre belönande att ta genvägar och hur det skulle kunna bli attraktivt att göra riskanalyser. - Några saker har vi enats om i arbetsgruppen, säger Ulf Roshäll. Visserligen gör alla riskanalysen för sin egen skull, men om den inte följs upp på något sätt så blir den ofta inte gjord. Därför ska vi ha ett system där riskanalyserna lämnas in och följs upp. Hittills tänker vi oss tre varianter. För projekt ska riskanalysen ligga som flik 1 i pärmen, så att den säkert hinns med vid genomgången av projektet. För mindre arbeten ska riskanalysen ligga på baksidan av arbetsordern. Och vid felavhjälpning ska den finnas på baksidan av felrapporten. Arbetsgruppen ser nu på utformningen av riskanalyserna. - Det får nog bara vara 2-3 punkter där man kryssar ja eller nej-svar, funderar Ulf Roshäll. Resten ska vara frågor som kräver fri text. Men det får inte bli för många frågor och för stora formulär om det ska fungera. Ta del av Växjö Energis folder Anvisningar vid grävning som pdf-fil. Om du läser en utskrift av nyhetsbrevet, gå in på för att ladda ned filen Använd beteendevetenskap för att få riskanalyser gjorda Väldigt få riskanalyser blir utförda om det stannar vid att bli en affär mellan mig själv och riskanalysblocket i min byxficka! Då är det bara de allra mest säkerhetshängivna som alltid utför sin riskanalys. Självklart ska alla göra riskanalys för sin egen skull, men belöningen att inte komma till skada och överleva arbetsdagen är inte tillräckligt påtaglig för att styra beteendet. Oftast överlever man ju arbetsdagen ändå även om ingen riskanalys görs. Därför upplever den enskilda människan ofta riskanalysen som en massa onödig pappersexercis. Den styrande konsekvensen blir att riskanalysen tar tid och är besvärlig. Om man därtill i arbetskamraters, chefers och kunders ögon framstår som en omständlig människa som måste skriva innan man kan skruva, blir riskanalysen sällan utförd.

5 Alternativet är att konstruera en snabb och säker belöning alternativt omedelbar bestraffning/ sanktion om riskanalysen inte kommer in. En belöning kan exempelvis vara att få hög status i sin arbetsgrupp om man alltid gör riskanalys, eller om chefen bryr sig om att samla in utförda riskanalyser och reagera på dem. Ett annat alternativ kan vara att samla poäng till en bonus eller annan gruppbelöning när målet uppnås, till exempel att riskanalyser är inlämnade för 85 procent av utförda jobb under tredje kvartalet år Tanken är att det nya beteendet är något man vänjer sig vid, och så småningom blir ett automatiskt beteende - i det här fallet att alltid göra riskanalyser innan arbetet påbörjas. Det finns olika åsikter om hur lång tid det tar att ändra en vana. Somliga påstår att det tar 21 dagar, medan hjärnforskaren Martin Ingvar menar att det tar mellan 2 och 4 månader. Eller som en av elmontörerna sade vid genomgången hos Växjö energi: tänk bara på bilbältet - numera går det alltid på direkt. Och skulle jag någon gång låta bli att sätta på bältet så känner jag mig oklädd. Då har beteendet verkligen uppnått nivån att vara automatiskt! Vill du veta mer om principerna för beteendebaserad säkerhet? Kontakta KFS Friskare Företag karin.lindgren@kfs.net Stockholm Vatten ser över rutiner för att förebygga halkolyckor - Att medarbetare halkar på grund av snö och is kanske kan upplevas som ett trivialt arbetsmiljöproblem, skriver Stockholm Vattens arbetsmiljöingenjör Björn Backlund, i sin sammanställning av företagets halkolyckor. Faktum är att den här typen av händelser står för en stor del av de olyckor och tillbud som sker varje år. Förutom personligt lidande får olyckorna ekonomiska konsekvenser både för den drabbade medarbetaren och för företaget. Åtgärderna för att förebygga är varken särskilt dyra eller krångliga. Enligt Arbetsmiljöverket anmälde svenska arbetsplatser under januari och februari 134 allvarliga olyckor eller tillbud orsakade av halka. Det handlar om armbrott och benbrott vid halkolyckor, på jobbet eller på väg till och från. Om detta skriver webbtidningen Du och jobbet i början av mars. Stockholm Vatten hade perioden åtta incidenter där medarbetare halkat och fallit omkull på grund av snö eller ishalka. - En incident resulterade i benbrott och 10 veckors sjukskrivning, den allvarligaste arbetsskadan under 2010 på Stockholm Vatten, konstaterar Björn Backlund. En ny åtgärdsplan Till följd av halkolyckorna kommer rutinerna för snöröjning och halkbekämpning att ses över på Stockholm Vattens anläggningar och mobila arbetsplatser. En annan åtgärd är att utse en medarbetare som under vintersäsongen dagligen går en vända för att kontrollera snöröjningen, och vid behov tilläggssandar. Vidare bör man välja arbetsskor som minskar halkrisken. De flesta halkolyckor har dock inträffat på stadens gator och därför har Stockholm Vatten bestämt att medarbetare som visats utomhus i tjänsten bör utrustas med broddar. Dessa kan hämtas ut kostnadsfritt. Gäller även för tjänstemän som del i reguljär skyddsutrustning. - Åtgärdsplanen för att förebygga halkolyckor på grund av snö och is togs upp i avdelningarnas arbetsmiljögrupper. Reaktionerna har varit väldigt positiva, rapporterar Björn Backlund. Många, även på tjänstemannasidan, har hört av sig till förrådet och hämtat ut utrustning till medarbetarna.

6 Inte alla tjänstemän får tillgång till broddar. De som rör sig utomhus i tjänsten, exempelvis mellan olika anläggningar eller till och från externa möten, omfattas. Stockholm Vatten har också lagt ut information om att förebygga halkolyckor på sitt intranät. Tuffa och bra broddar Är det inte pensionärsvarning för broddar? - Nja, säger Björn Backlund, vi har valt broddar av märket Spikey Plus, samma typ som finns i sportaffärerna och säljs till löpare. De är väl lite häftigare än de som säljs på Apoteket till ängsliga seniorer. Vi ville ha broddar med ordentliga metalldubbar under både häl och trampdyna och vår leverantör saluförde just det här märket som är enkla att trä på och passar arbetsskorna. Sievi har nyligen kommit med en intressant arbetssko med utfällbara broddar i sulan. Broddarna manövreras via en infälld nyckel i bakkappan på skon. Stockholm Vatten kommer att låta några medarbetare utvärdera modellen, för att se om den ska finnas med i utbudet till nästa vinter. Nu är vi nog inte arbetsmiljöbrottslingar längre - och frågan är om vi någonsin har varit arbetsmiljöbovar, säger Tommy Jönsson, chef för fjärrvärmeavdelningen på Sala Heby Energi. Företaget fick Arbetsmiljöverkets inspektionsrapport om hur väl de levde upp till bestämmelserna i AFS 2003:3 Arbete i explosionsfarlig miljö samtidigt som de polisanmäldes utan en chans att först reagera på rapporten och komplettera. Åklagaren beslutade om förundersökning, och det blev polisförhör och artiklar i pressen. Flera andra energibolag har råkat ut för samma omilda behandling efter Arbetsmiljöverkets inspektionsbesök. Åklagaren beslutar om åtal ska väckas eller inte, efter avslutad förundersökning. När Arbetsmiljöverket kom på ett uppföljande besök i höstas, fick företaget plötsligt möjlighet att komplettera sin dokumentation kring explosionsskyddet, vilket Tommy Jönsson tolkar som att ärendet nu är nedlagt hos åklagaren. - Vi hade redan tidigare ett explosionsskyddsdokument och hade gjort en bedömning, men den var väl kanske inte helt enligt AFS:ens regler, konstaterar Tommy Jönsson vidare. Anläggningen hade Arbetsmiljöverkets inspektör inga anmärkningar på. Därför blev vi minst sagt förvånade över händelseutvecklingen. Det goda som Arbetsmiljöinspektionen ändå förde med sig, är att Sala Heby Energi nu har tagit fram ett nytt explosionsskyddsdokument och gjort riskbedömningar enligt konstens alla regler, fortsätter Tommy. Vi tog in en konsult från Fjärrvärmebyrån som hjälpte oss. Arbetsmiljöverket ville inte svara på våra frågor om hur vi skulle göra, de hänvisade till att de inte är konsulter. Det blev många ord i dokumentet, men det Tommy Jönsson tycker är bra, är att riskbedömningarna är tydligare än tidigare. Intresserad av att ta del av Sala Heby Energis nya explosionsskyddsdokument? Skicka ett mail till tommy.jonsson@sheab.se Arbetsmiljönätverket växer - nu är vi 17 medlemmar Södertörns fjärrvärme och Uddevalla kraft är nya medlemmar i de KFS-anslutna energibolagens nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare. Även Stockholm Vatten har blivit medlemmar, eftersom det (ännu) inte finns ett separat arbetsmiljönätverk för VA-bolagen. En förutsättning för medlemskap är vilja och förmåga att dela med sig av kunskap och erfarenheter och aktiv medverkan i utbytet mellan företagen. Nu är vi 17 medlemsföretag.

7 Nätverket hade möte hos KFS den 2-3 februari. Då diskuterades bland annat igensättning i slaggutmatning för rosterpannor, hälsosamma skiftscheman och hur åstadkommer ett bättre säkerhetsbeteende genom att belöna rätt beteende. En olycka med kolmonoxidförgiftning i kulvertkammare redovisades. En medarbetare som använt en bensindriven pump förlorade medvetandet i avgaserna. Det konstaterades att det krävs övning med Räddningstjänsten för liknande situationer, då det visat sig vara svårt att få upp avsvimmade personer ur kamrarna. En åtgärd är att alltid bära sele och att vara försedd med mätare. Nästa möte blir 31 augusti 1 september hos Jämtkraft i Östersund. Då ägnas första mötesdagen åt gemensam kompetensutveckling. En specialist på marknadskommunikation ska hjälpa nätverket att reda ut hur man på bästa sätt säljer in arbetsmiljöfrågor i företaget. Det planeras också ett fristående seminarium för att reda ut gråzonerna kring BAS- P och U när flera företag är inblandade i ett projekt. Frågor om nätverket besvaras av KFS Friskare företag karin.lindgren@kfs.net och nätverkets nytillträdde ordförande arne.torsgarden@borlangeenergi.se Nästa Värt att veta Nästa nyhetsbrev om arbetsmiljö i energibolagen kommer i september Har du information som du vill förmedla till andra energiföretag? Det kan handla om era arbetsmiljösatsningar, goda exempel eller helt enkelt sådant som kan vara värt att veta. Kontakta KFS Friskare företag karin.lindgren@kfs.net Samtliga PDF:er går att ladda ned på kfs hemsida på