Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden"

Transkript

1 Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande översända beräkningarna till budgetberedningen. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande.

2 Malmö stad Stadskontoret 1 (12) Datum Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Lotta Fröding Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK Sammanfattning Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet med ovan angivna rubrik. Kommunstyrelsen beslutade därvid -att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att lägga den översiktliga beräkningen av kostnaden för konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar till handlingarna, att lägga den framtagna kostnadsberäkningen, informationen och konsekvensbeskrivningen gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd till handlingarna, samt att lägga den översiktliga kostnadsberäkningen av att ge alla barn i en viss ålder en cykel till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-FoJ ber 8/12-Malmökommissionen utredningsdirektiv Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig över hela staden Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 14 Ärende: Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden G-Tjänsteskrivelse II, FoJber. 14/4 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barns SIGNERAD

3 och ungas möjlighet att röra sig i hela staden 2 (12) Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Det är viktigt att påpeka att möjligheten att röra sig över hela staden i detta ärende handlar om rörelse till och från fritids- och kulturaktiviteter. För resor till och från skolan se nedan. Bakgrund till utredningsuppdraget Kommissionen för ett hållbart Malmö Åtgärd : Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. En annan del av möjligheten till delatighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten och integration. Tillgängligheten är ett betydelsefullt redskap och en förutsättning för delaktighet som ligger utanför den nuvarande riksnormen, varför kommissionen betraktar barns tillgång till fri kollektivtrafik inom staden som angelägen. (89) Denna insats skulle också bidra till ökad användning av kollektiva transporter vilket främjar en ekologiskt hållbar utveckling i Malmö. (90) Nr 89 ovan är en hänvisning till en kommissionsrapport: Hjort T Skälig levnadsnivå i Malmö om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Malmö. Denna rapport togs fram innan den så kallade fritidspengen infördes år I rapporten anges att riksnormen ska täcka individuella kostnader bland annat för fritid och lek samt barn- och ungdomsförsäkring. Vid ansökningar utöver riksnormen anges att det betraktas av de intervjuade som förhållandevis givet att bidrag ges till cykel medan busskort beviljas mer sällan. Har den sökande någon av socialtjänsten anvisad aktivitet beviljas även busskort. Först i slutsatserna i rapporten sägs generellt: En annan del av möjligheten till delaktighet och kommunikation rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten, integration etc. Samtidigt beviljas i princip enbart de som har någon form av åtgärd busskort. Nr 90 ovan är en hänvisning till Barns hälsa och levnadsförhållanden framtagen av Socialmedicinska enheten dåvarande UMAS och Primärvården i Skåne, Barnhälsovården i Sydvästra Skåne. Det hänvisas till denna rapport i kommissionsrapporten Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa. Båda rapporterna beskriver barns hälsa, kommissionsrapporten pekar på närmiljöns koppling till hälsan. Ingen av dessa tar upp frågan om rörelse över staden.

4 I underlaget till Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden anges att Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från remissinstanser på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder, samt andra möjligheter. Här nämns också grundskolenämndens uppdrag gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och skolskjuts, se nedan. 3 (12) Resor till och från skolan När det gäller resor till och från skolan finns särskilda regler och speciella skolkort. Antalet elever inom grundskolan kommer att öka kraftigt. Den 31 december 2014 fanns knappt barn i åldern 7 15 år. Denna grupp förväntas öka med cirka 46 % fram till år Grundskolenämnden har vid sitt sammanträde den 28 januari 2015 beslutat att anta Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi.. I detta underlag finns också förslaget att tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet. Någon formell utredning kring detta har dock inte påbörjats. Det finns kommuner i Sverige som har fria resor för alla barn och unga oftast med begränsningen till dagtid, vilket innebär att kommunerna har fria resor till och från skolan. I vissa kommuner har skälet att införa fria bussresor varit att vinterhalvåret är mörkt och ofta finns snö vilket kan innebära besvärliga cykelvägar. Bättre att barn och unga står tillsammans i en busskur exempelvis. Stadskontorets förnyade uppdrag Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet avseende Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden. Kommunstyrelsen beslutade därvid - att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Utredningarnas genomförande Samma tjänstemän på stadskontoret, som utförde den första utredningen med samma rubrik, har även genomfört de tre utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutade om, se rutan ovan. Den förra tjänsteskrivelsen finns som bilaga, då det finns beskrivningar som fortfarande är viktiga för fortsatta ställningstaganden. För att kunna genomföra dessa tre nya utredningsuppdrag har kontakt tagits med Gatukontoret, Grundskoleförvaltningen, Serviceförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret,

5 samtliga inom Malmö stad. Kontakt har även tagits med Region Skåne och Skånetrafiken, Lunds kommun och Helsingborgs kommun. För Helsingborgs del har informationen hämtats från stadens hemsida. Diskussioner har även förts med kollegor på Välfärdsavdelningen och Förvaltningsavdelningens Juristenhet. Kollegor på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat information och gett råd utifrån nämndens hantering av elevernas lånedatorer. 4 (12) Uppdragen finns beskrivna nedan under styckena A C där varje bokstav motsvarar ett av de tre uppdragen. Varje uppdrag inleds med en sammanfattning av uppdraget därefter följer en tydligare information. A. Översiktlig beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar Sammanfattning av stadskontoret översiktliga beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik för samtliga barn och ungdomar Utifrån Skånetrafikens grova beräkning behöver ett inkomstbortfall på 50 Mkr per år finansieras om alla barn i åldern 7 19 år ska erhålla fri kollektivtrafik. Därmed krävs enligt Skånetrafiken en särskild affärsmodell som täcker detta årliga bortfall. Skånetrafiken anger vidare att det är svårt att beräkna hur mycket resandet ökar, men beräknar utifrån andra lösningar med fria resor att resandet ökar med 50 %. Ökar resandet mycket kan kapacitetsbehovet öka och därmed också finansieringsbehovet. Beräkningarna är gjorda utifrån antalet barn i åldern 7 19 år bosatta i Malmö den 31 december Barn upp till 7 år reser gratis tillsammans med betalande vuxen. Information och konsekvensbeskrivning gällande fri kollektivtrafik till alla barn och unga i Malmö Region Skåne - Skånetrafiken Skånetrafiken måste erbjuda samma produkter och priser till alla kommuner i Skåne. Detta innebär exempelvis att de inte kan erbjuda fria resor eller starkt rabatterade produkter till en viss målgrupp inom enstaka kommuner. Inom vissa ramar finns dock möjlighet till mängdrabatt. Det finns också en möjlighet att utifrån ett behov se över prissättning och giltighet på andra erbjudanden. Skånetrafiken har vidare meddelat att de redan idag tittar på prissättning för ungdomsresor men politikerna i Region Skåne har betonat att uppdraget ska handla om att längre resor ska rabatteras. Resor inom Malmö ingår därmed inte i detta uppdrag. Information från Skånetrafiken grov kostnadsberäkning Tjänstemän vid Skånetrafiken har varit behjälpliga och tagit fram en grov uppskattning av vad det skulle kosta att erbjuda fri kollektivtrafik åt alla, , ungdomar i Malmö utifrån den information som finns idag. Skånetrafiken har idag intäkter på cirka 15 Mkr för skolkort i Malmö. För övriga barnresor har Skånetrafiken intäkter motsvarande cirka 25 Mkr. Om fria resor införs förväntar sig Skånetrafiken att dessa kort ger ett ökat resande som motsvarar 10 Mkr.

6 Därmed uppskattas intäktsbortfallet för fria resor till cirka 50 Mkr per år. Det behövs en särskild affärsmodell som täcker detta bortfall. 5 (12) Skånetrafiken har räknat med att resandet ska öka med 50 % baserat på andra lösningar med fria resor. Det är svårt att ge någon mer precis uppskattning, det kan bli både mindre och större ökning. Ökar resandet mycket kan det påverka kapacitetsbehovet som finns för att genomföra kollektivtrafiken. Finansieringsbehovet av detta kan leda till ytterligare kostnader för Malmö. Vidare har Skånetrafiken meddelat att det pågår ett arbete med att ta fram ett erbjudande som innebär ökad giltighet för de så kallade skolkorten, så att dessa gäller även utanför skoltid. Mer information finns inte om detta idag. Erbjudandet kring fritidsresor är däremot litet idag och någon lösning på fritidsresor som inte täcks av fritidskortet finns inte. Det kan antas att förutom de rena biljettkostnaderna (kortkostnaderna), som Skånetrafiken angett ovan, behöver viss administration ersättas såsom inköp och leverens av kort, ersättning av borttappade kort med mera. Nuvarande priser för resor inom Malmö En ordinarie bussbiljett för barn 7 19 år kostar inom Malmö 13 kronor. Med Jojo Reskassa 1 kostar samma biljett kronor. Idag finns särskilda fritidskort, Jojo Fritid att köpa. Dessa kort gäller för 30 dagar, från det resenären är 7 år tills hen fyller 20 år. Baskortet kostar 150 kr och gäller i en månad mellan klockan på vardagar plus hela lör- och söndagar samt hela helgdagar. Antalet barn bosatta i Malmö 31 december 2014, KIR flickor pojkar totalt 7 9 år år år Antalet barn i åldern 1 6 år var 31 december 2014 drygt Total kostnad för Jojo Fritid Inköp av kort 150 kr per månad ger en årskostnad på kr per barn/ungdom. Utifrån det antal barn som var bosatta i Malmö den 31 december 2014 skulle den ungefärliga kostnaden per år bli för totala antalet barn i åldern år för totala antalet barn i åldern år för totala antalet barn/ungdomar i åldern16 19 år 3 18 Mkr 30 Mkr 22 Mkr 1 Jojo Reskassa är ett kort som resenären laddar med minst 200 kronor och därefter köper biljett med 20 % rabatt. 2 Barn under 7 år åker gratis med betalande vuxen 3 De flesta ungdomar slutar gymnasieskolan det år de fyller 19

7 Resor före klockan 17 Det kan tänkas att många yngre barn börjar sina fritidsaktiviteter före kl Utan specialöverenskommelse med Skånetrafiken skulle detta innebära att barn/unga med aktiviteter före klockan 17 behöver ha ett vanligt skolungdomskort. Detta kort gäller kl helgfria vardagar och under lov förutom jul och sommarlov. Jojo Skola Bas kostar kr per elev och termin. 6 (12) Resor för barn under 7 år Barn under 7 år har gratis bussresor om de åker med en vuxen. Upp till två barn kan åka med en vuxen, är det fler barn måste dessa barn betala barnbiljett. Ordinarie vuxenbiljett kostar 22 kronor för de flesta enkelresorna inom Malmö. Dock kan det vara dyrare med vissa resor då exempelvis Oxie och Tygelsjö ligger i så kallad extra zon. Med Jojo Reskassa kostar biljetten kronor. För vuxna finns dessutom alternativet Jojo Period 1-2 zoner i Malmö som kostar 495 kronor för ett 30 dagars kort. Resor under viss tid Skånetrafiken meddelande i samband med erbjudandet till Skånes kommuner av seniorkort att enbart ett erbjudande vid lågtrafik skulle vara svårare att hantera administrativt och det skulle också vara otydligare och mer svårhanterligt för målgruppen. Tekniska nämnden behandlade motionen Undersöka möjligheterna för införandet av gratis utnyttjande av kollektivtrafiken för pensionärer i Malmö stad under lågtrafik, Dnr KS-KOM varvid det konstaterades, utifrån gatukontorets utredning, att konceptet med att erbjuda resor under viss tid på dagen inte skulle införas då det inte skulle vara lönsamt. Då det gäller denna utrednings resor för barn och unga skulle dessa gälla under icke skoltid, det vill säga under en viss tid på dagen. Olika årskurser har olika långa skoldagar. Om en bestämd tidsbegränsning, som gäller alla, införs kan yngre elever kanske inte utnyttja sina kort till fritidsresor. Skolan slutar tidigare än för äldre barn och fritidsaktiviteter erbjuds ofta i samband med skoldagens slut. Skall korten även anpassas till yngre elevers sluttider behöver chauffören kontrollera att kortet verkligen utnyttjas på fritid och inte skoltid. Detta skulle kunna innebära en del merarbete för chauffören. Eller så får korten markeras på något sätt vilket ger merarbete för tillverkaren/distributören. Nyttjandegraden I utvärderingen av seniorkorten 2013 i Helsingborg visade det sig att färre seniorer åker oftare. Infrastrukturen antalet bussar/linjer - trängsel Även om inte alla barn och unga skulle utnyttja fri kollektivtrafik skulle antalet resenärer kunna öka kraftigt. Detta skulle i sin tur kunna innebära att antalet bussar i Malmö behöver öka och eventuellt behövs också tätare avgångar. Fler bussar alternativt tätare avgångar belastar stadens gator, det blir en konflikt om plats och yta i staden. Det kan även befaras att miljön blir lidande med mer luftföroreningar. Fler resor innebär också större slitage på bussarna fler reparationer.

8 7 (12) Under rusningstid blir bussarna fullsatta snabbt och extrabussar sätts ofta in. Med många ungdomar på en buss kan det bli ganska stökigt redan idag. Behövs extra personal för att se till ordningen i bussarna kommer kostnaden att öka ytterligare. Fler bussar alternativt tätare avgångar kommer troligtvis innebära utmaningar för stadsplaneringen. Ska Skånetrafiken sätta in fler bussar i Malmö är risken att biljettpriset höjs, antalet bussar måste finansieras. Fler busschaufförer kommer att behövas. Arbetsmiljön för busschaufförer måste också beaktas, med fler bussar och eventuellt tätare avgångar kan det bli svårt att passa tidtabellens klockslag. Sammantaget innebär ovanstående att beloppet Malmö stad behöver betala kan bli betydligt högre än Skånetrafikens beräkning ovan. B.Förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Sammanfattning av stadskontorets förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Kostnadsberäkning Stadskontoret har inte utgått från Skånetrafikens framtagna kostnadsberäkning, se sidan 4, då Skånetrafiken meddelat att erbjudande endast avser hela åldergrupper. Beräkningen utgår istället från kostnaden för Jojo Fritid, se sidan 5. Antalet barn utgår från texten Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd,se sidan 8. Enligt beräkningen avseende Jojo Fritid kostar kortet kr per barn och år. Totalt för barn blir då kostnaden 5,7 Mkr årligen. Stadskontorets förslag angående tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Bestämmelser om Fritidspeng för barn i årskurs 4 9 innebär att fritidspengen kan gälla exempelvis för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildningen men också ersätta kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. Förutom detta kan socialnämnden, stadsområdesnämnden, beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå, bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Då det redan idag finns möjlighet för familjer som har ekonomiskt bistånd att få ersättning för resor via den så kallade fritidspengen eller via en högre beräkning av riksnormen föreslår stadskontoret att det inte görs en särskild satsning på busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Särskild konsekvensbeskrivning Att vidta åtgärder som särskilt gäller för hushåll med ekonomiskt bistånd kan komma att påverka utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Malmö. Om summan av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt höjs, genom till exempel regleringar i Malmö stads riktlinjer, höjs också nivån avseende vilka inkomster ett hushåll

9 beräknas vara självförsörjande på. Det innebär att familjer som lever i en ekonomiskt utsatt situation och uppbär ekonomiskt bistånd dels kan få ett mer långvarigt behov av bistånd eftersom det krävs högre inkomster för att bli självförsörjande än tidigare. Det innebär även att fler familjer som nu har egna inkomster strax över nivån för försörjningsstöd kan ha rätt till ekonomiskt bistånd till sin livsföring i övrigt. På så vis riskeras en inlåsning i ett behov av ekonomiskt bistånd på ett sätt som generellt riktade åtgärder till barn/ungdomar/barnfamiljer istället hade motverkat. 8 (12) Information och konsekvensbeskrivning gällande förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning avseende tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd Att exakt räkna ut hur många barn och unga som lever i familjer med ekonomiskt bistånd låter sig inte enkelt göras, dels bygger statistiken på antalet familjer, inte familjemedlemmar, dessutom varierar antalet över tid. Utifrån Socialstyrelsens Öppna jämförelse ekonomiskt bistånd 2014 levde 8,2 % av det totala antalet barn i Malmö år 2013 i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd det vill säga bistånd som varar i av årets 12 månader. Totala antalet barn i Malmö i åldern 7 19 år var drygt den 31 december Om antagandet görs att andelen barn är detsamma som 2013, innebär detta att cirka barn lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Rätten till ekonomiskt bistånd Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 Socialtjänstlagen, SoL. I paragrafen anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Rätten till försörjningsstöd preciseras i 4 kap. 3. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en norm som gäller för hela landet (riksnormen) dels en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal andra behovsposter. Behov som ska tillgodoses genom försörjningsstöd är bland annat lek och fritid, det vill säga kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Socialnämnden kan beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Fritidspeng för barn i årskurs 4 9 Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om fritidspeng för barn. Fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs (i allmänhet år) som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. 4 Fritidspengen gäller barn som går i grundskolan eller motsvarande andra skolformer och för elever i specialskolan gäller fritidspengen även för barn i årskurs 10.

10 Syftet med fritidspengen är att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Fritidspengen kan exempelvis gälla för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning men kan även ersätta kostnader för material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. 9 (12) Infrastrukturen antalet bussar/linjer - trängsel Då antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd endast är, grovt uppskattat, barn, kan de konsekvenser som beskrivs under samma rubrik ovan avseende det totala antalet barn, drygt , i Malmö i åldern 7 19 år inte gälla för denna grupp. C.Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn i en viss ålder en cykel Sammanfattning av stadskontorets översiktliga beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel Val av ålder Utifrån att barn i allmänhet inte anses trafikmogna förrän i 13-årsålder, en del inte förrän i 15-årsåldern, föreslår stadskontoret att beräkningen görs för 13 åringar. Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn en viss ålder en cykel De valda cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en cykel i storleken 26`` som är cirka kronor billigare än en cykel i storlek 28``, det vill säga en bra standardcykel kostar ca Eftersom barn under 15 år måste ha hjälm har kostnaden för en cykelhjälm lagts till kostnaden för en cykel. En enkel standardhjälm kostar cirka 400 kronor. Beräkningen är gjord utifrån antalet barn i respektive ålder i Kir den 31 december En cykel till alla 13-åringar kostar totalt 12 Mkr och en hjälm till alla kostar 1 Mkr, det vill säga totalt 13 Mkr. Till denna kostnad kommer kostnaden för administrationen såsom inköp och utdelning av cyklar, kostnad för service/underhåll av cyklarna och även en fortsatt trafikundervisning. Den senare måste intensifieras och helst även omfatta vårdnadshavare. Det kan också bli extra kostnader för en stulen cykel beroende på vem som ska ersätta detta. Information och konsekvensbeskrivning gällande en översiktlig beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel. Cykelmognad Den första rapporten om att barn är trafikmogna ungefär i 12-årsåldern härstammar från 60-talet. Men det finns nya rön. Både vad gäller trafikmognad och trafikundervisning handlar det om hjärnans och kroppens mognad. Flera forskare talar om att barns abstrakta tänkande inte är fullt utvecklat, barn kan inte förutsäga ett händelseförlopp längre fram i tiden. Hörsel och syn är inte fullt utvecklade, exempelvis har barnet svårt att lokalisera en tutande bil. Ju yngre barnet är ju smalare är synfältet framåt - döda vinkeln är större. Det finns dock ingen exakt ålder som

11 gäller alla barn. Generellt talar forskarna om att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern. 10 (12) Ungefärlig kostnad för cykel + hjälm Stadskontoret har valt att beräkna kostnader för unga i högstadieåldern det vill säga år plus i gymnasieåldern år. Antalet unga i de olika åldrarna är hämtade från befolkningsstatistiken den 31 december Skall inköp av cyklar enbart göras till en särskild åldersgrupp, föreslås 13-åringar, då det kan vara lämpligt att utgå från den åldern då unga ofta får behov av att röra sig mer över staden. De allra flesta är trafikmogna i 13-årsåldern även om forskare pekar på att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern, se ovan. Cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en billigare cykel. Förutom kostnaden för cykel tillkommer kostnad för en enkel standardhjälm. Alla ungdomar under 15 år måste enligt lagen bära hjälm när de cyklar. Kommunen bör inte erbjuda ungdomar cykel utan att utifrån trafiksäkerheten också erbjuda en hjälm. En cykel 26`` för en 13-åring beräknas kosta kr En cykel 28`` till en åring beräknas kosta kr En vanlig hjälm beräknas kosta 400 kr Cykel Hjälm 13 åringar 12 Mkr 1 Mkr år 45 Mkr 5 3,3 Mkr år 67 Mkr 4,8 Mkr Malmö stads olycksfallsförsäkring Malmö stads försäkring gäller under verksamhetstid och för transporten till och från verksamheten, även när eleven cyklar till och från skolan. Verksamheter som är preciserade är kommunala förskolor, skolor, fritidshem, gymnasieskolor och kulturskolor. Övriga, som Malmö stad är ansvariga för enligt försäkringsavtalet, är exempelvis familjehemsplacerade barn, praktikanter och volontärer. Det finns också heltidsförsäkrade som är försäkrade dygnet runt, året runt exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Priset per försäkrad i Malmö stad är 31 kr/år under verksamhetstid och 64 kr/år för heltid. Detta innebär att barn och unga inte är försäkrade under sin fritid förutom när de deltar i Kulturskolans aktiviteter. Skulle Malmö stad bestämma sig för att tillhandahålla cyklar till ungdomar bör information ges till vårdnadshavarna om att kommunens försäkringsskydd inte gäller under fritiden. En hemförsäkring kan ingå i försörjningsstödet såsom skälig kostnad utanför riksnormen. Riksnormen för ekonomiskt bistånd inkluderar 5 Kostnaden beräknas på att alla använder den större cykeln.

12 kostnader för barn- och ungdomsförsäkring. 11 (12) Upphandling Vid en eventuell upphandling är det viktigt med en tydlig kravspecificering gällande både cyklar och hjälmar utifrån säkerhetssynpunkt. Administration av cyklar Bland annat krävs följande insatser för att hantera uppdraget att ge cyklar till barn och unga i en viss ålder: - Inköp av cyklar i lämplig storlek och med bra kvalitet - Kontroll av levererade cyklar - Leverans av cyklarna till den unge - Reparation/byte av cykel - Trafikundervisning, bas och eventuell repetition Infrastrukturutveckling Om cykeltrafiken i Malmö ska öka med ett par tusen ungdomar så krävs ytterligare, och snabb, utveckling av infrastrukturen, till exempel - fler cykelställ - bredare cykelbanor - cykelbanor avskilda från bilvägar - bättre belysning - försäkring både av cyklist och cykel - cykelverkstäder Trafikundervisning Med ökat antal cyklister ökar behovet av trafikundervisning. Gång- och cykeltrafikanter är extra utsatta i trafiken. Singelolyckorna har ökat de senaste åren dels beroende på de vägar och det underhåll av vägar som finns för cyklande men också på cykelns standard. Antalet cykelstölder är ännu ett problem. I rapporten Barns cyklande på båda sidor om Öresund En vetenskaplig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion, anges att det är av värde att via skolan upplysa om cykelregler, och inte minst att det är viktigt att följa trafikreglerna. Forskning visar dock att information i skolan inte ger resultat om det inte sker i kombination med att skolan också gör cykelaktiviteter. Gatukontoret erbjuder trafikundervisning till skolorna. Detta beskrevs tydligare i den första tjänsteskrivelsen. Tidigare hade Gatukontoret också cykelskola för vuxna och överväger att starta denna igen. Inte minst är det ur ett jämlikhets- och integrationsperspektiv viktigt med undervisning framförallt till vuxna kvinnor. Service av cyklar underhåll och reparationer Cyklar behöver servas särskilt om de används av barn och unga. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att cyklarna kontrolleras med jämna mellanrum. Dessutom måste

13 trasiga cyklar repareras. 12 (12) I Malmö finns nu så kallade cykelkök en gratis gör-det-själv-verkstad för att reparera och serva cyklar. Man får låna verktyg och det finns personal som ger råd. Cykelköket finansieras idag via Allmänna arvsfonen, olika stipendier, anslag och priser och till viss del av Malmö stad. Att själv se över och reparera sin cykel innebär troligtvis att ägaren är mer rädd om cykeln. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Vår referens Matts Hansson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Handlingsplan för arbetet med lokaler för förskole- och skolverksamhet STK Sammanfattning Här presentaras i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 3 mars 2015 (Dnr STK ) arbetsläge samt ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet att utveckla en effektiv och ändamålsenlig process för arbetet med lokaler för förskole- och skolverksamhet. Bakgrunden är den granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet som Stadsrevisionen i Malmö stad gjort. I granskningen identifieras en rad förbättringsområden som bildar en utgångspunkt för detta arbete. Förslag till beslut Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att anmoda samtliga berörda nämnder att utifrån sina ansvarsområden och roller bidra i det fortsatta arbetet med att skapa en effektiv och ändamålsenlig process för tillgodoseende av Malmöbornas behov av lokaler för förskola och skolor. Beslutsunderlag Lokaler förskolor och skolor Kommunstyrelsen (2) G-Tjänsteskrivelse AU 20 april 2015 Handlingsplan lokaler skolverksamhet Revisionsrapport 2014 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 66 Ärende_ Fördjupad granskning från revisorskollegiet av tomtmark för lokaler för förskole- och skolverksamhet. Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser förväntas fortsätta öka de närmaste åren. I januari 2014 fanns nästan skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Prognoser visar att om tio år har antalet skolpliktiga grundskoleelever ökat med drygt (40 procent). Under samma period beräknas antalet förskolebarn i åldern 1-5 år öka med barn (drygt 16 procent). Stora krav och förväntningar ställs nu på den kommunala organisationens förmåga att kunna tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser. Att kunna möta Malmöbornas SIGNERAD

15 framtida behov av förskole- och skolplatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är en av den kommunala organisationens största utmaningar under de kommande åren. Ytterst handlar detta naturligtvis om organisationens trovärdighet. Samtidigt har revisorskollegiet uppmärksammat en rad brister i vår nuvarande process för arbetet med förskole- och skollokaler. Deras rapport är en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbete att förbättra processen. 2 (3) Malmö stads organisation dess struktur, organisation och processer behöver prövas och kanske anpassas till de nya förutsättningar som idag råder kring behovet av nya lokaler för förskole- och skolverksamhet. Pilotprocess I handlingsplanen föreslås att ett förslag till en effektiv och ändamålsenlig process för förskoleoch skollokaler utarbetas och prövas i en pilotprocess. Under denna process identifieras eventuella åtgärder som behöver vidtas för att skapa förutsättningar att komma dit. Detta innebär ett utvecklingsarbete som handlar om att se över, kartlägga, våga pröva och ompröva nuvarande sätt att arbeta med dessa processer. Allt i syfte att Malmö stad som organisation arbetar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att uppfylla de behov av förskola och skola som Malmöborna har. Det fortsatta arbetet Här föreslås att en pilotstudie påbörjas där utgångspunkten tas i det arbete som idag pågår på fastighetskontoret om lokalförsörjningen. Detta arbete omfattar bland annat ett tydliggörande och utvecklande av en effektiv och ändamålsenlig process för försörjningen av lokaler. För att lyckas utveckla en sådan process är det väsentligt att beakta pågående arbeten som PLASMA (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö) och kring Investeringsstyrningen. Utgångsläget i arbetet med pilotstudien är följande: Stadskontoret beställer och leder arbetet. Förskole- och grundskoleförvaltningarna är beställare av lokaler. Fastighetskontoret (LiMa) ansvarar för att samordna och driva arbetet. Berörda förvaltningar stödjer och bidrar till Fastighetskontoret (LiMa) i arbetet. Berörda förvaltningar ansvara för att det finns ett tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen kring dessa frågor. Arbetet ska kännetecknas av snabb feedback. Så fort oklarheter eller behov av klargörande uppträder ska dessa lyftas till ansvarig nivå utan dröjsmål. Kommunstyrelsen/Stadskontoret ges rollen av att döma av vid målkonflikter etc. Stadskontoret ansvarar för att löpande informera kommunstyrelsen om den utveckling som sker samt vid behov initiera ärenden till kommunstyrelsen. Organisation av arbetet Kommunstyrelsens Stadsutvecklingsberedning följer arbetet. Styrgruppen för lokalförsörjning blir styrgrupp för arbetet. Till styrgruppen kopplas också beredningsgrupper av tjänstemän. Flera olika grupperingar finns inom Malmö stads organsation som på olika sätt berör detta område. Detta bidrar till att göra processen mer komplex. En rad frågeställningar aktualiseras därför som till exempel vem håller ihop, vem styr och leder, hur sker prioriteringar, vem avgör vid

16 eventuella målkonflikter och vem följer upp arbetet. Detta är frågeställningar som kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet. 3 (3) Huvudansvaret för processens framdrift har Fastighetskontoret genom LiMa. Övriga förvaltningar ska på allra bästa sätt stödja processen så att målen nås så snabbt som möjligt. Förväntat resultat Vid pilotprojektperiodens slut finns en fungerande process för Malmö stads försörjning av lokaler för förskola och skola som är ändamålsenlig och effektiv. För detta fordras att samtliga berörda kommunala aktörer står bakom denna process. På basis av de erfarenheter som görs i pilotprocessen samt de förslag till åtgärder som revisorerna föreslår görs erforderliga förändringar av organisation, ansvar och roller. Om det behövs förändrat ansvar, mandat, ansvar, resurser eller andra åtgärder för att underlätta processen så ska detta rapporteras och åtgärdas omgående. Ansvariga Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

17 Handlingsplan fö r arbetet med lökaler fö r fö rsköle- öch skölverksamhet Bakgrund Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser förväntas fortsätta öka de närmaste åren. I januari 2014 fanns nästan skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Prognoser visar att om tio år har antalet skolpliktiga grundskoleelever ökat med drygt Detta innebär en ökning av antalet platser med 40 procent. Under samma period beräknas antalet förskolebarn i åldern 1-5 år öka med barn (drygt 16 procent). Stora krav och förväntningar ställs nu på den kommunala organisationens förmåga att kunna tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser. Att kunna möta Malmöbornas framtida behov av förskole- och skolplatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är en av den kommunala organisationens största utmaningar under de kommande åren. Redan av den korta redogörelsen inledningsvis framgår att det som nu krävs är ett omfattande tillskott av lokaler. Förväntningarna från Malmöborna är stora på den kommunala organisationens förmåga att kunna möta dessa behov. Ytterst handlar detta naturligtvis om organisationens trovärdighet. Samtidigt har revisorskollegiet i en revisionsrapport uppmärksammat en rad brister i vår nuvarande process för arbetet med förskole- och skollokaler. Stadsrevisionen identifierar i sin granskning en rad förbättringsområden. Grundläggande framgångsfaktorer i arbete att förbättra processen är, som revisorerna skriver i sin rapport, att berörda nämnder och kommunstyrelsen tar fram gemensamma mål och strategier för att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen. Nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen behöver öka. Idag finns inte en sådan samsyn kring mål och strategier för arbetet mellan Malmö stads olika delar. Berörda nämnder bör också säkerställa att information förankras i alla leden i organisationen. Ytterst är det en uppgift för ledarskapet på alla nivåer i organisationen. I denna skrivelse presentaras i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 3 mars 2015 (Dnr STK ) arbetsläge samt ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. Revisionsrapporten bildar en viktig utgångspunkt för nulägesbeskrivningen. Den ger också viktiga förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Revisionsrapporten kommer därför att tjäna som en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet och kompletteras med ytterligare information. Det handlar då bland annat om att beskriva de grupperingar och initiativ som finns kring arbetet med förskolors och skolors behov av lokaler. Därefter kommer ett förslag utarbetas och prövas i en pilotprocess. Då identifieras eventuella åtgärder som behöver vidtas för att skapa förutsättningar att komma dit.

18 Malmöbornas behov som utgångspunkt Antalet Malmöbor har ökat varje år under de senaste snart trettio åren. Samtidigt har också befolkningens sammansättning förändrats beträffande till exempel etnisk mångfald, utbildningsbakgrund och ålder. 2 Fler yngre Malmöbor väljer också att bo kvar i staden och bilda familj. Idag ökar därför antalet barn i förskole- och skolåldern. Därmed ökar också behovet av service till denna grupp i form av förskolor och skolor. Som tidigare redan framgått visar befolkningsprognoser dessutom på en fortsatt hög efterfrågan på nya förskole- och skolplatser. Samtidigt innebär den översiktsplan som kommunfullmäktige antog år 2014 att Malmö stad ska växa inåt. Planeringsinriktningen beskrivs som mot en tät, grön, nära och funktionsblandad stad. Detta innebär delvis nya planeringsmässiga utmaningar. Den nuvarande strukturen och ansvarsfördelningen kring utbyggnaden av förskolor och skolor var något som utvecklades under 1990-talet. Sedan dess har organisationen förändrats. De tio stadsdelarna är idag fem stadsområden med förändrade ansvarsområden. Förskola och skola är idag organiserade i facknämnder. Förutsättningarna för till exempel LiMa och den roll som LiMa haft har förändrats. Nya och förändrade krav ställs därför på Malmö stads organisation, processer och arbetssätt kring arbetet med att tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skollokaler. En översyn av och en eventuell anpassning av organisation, arbetssätt och uppgifter behöver göras till dessa nya och ändrade förutsättningar. I takt med Malmöbornas behov Nya förskolor och skolor behöver öppnas i takt med ökade behov hos Malmöborna. För organisationen innebär detta ytterligare krav på att processen vid investeringar samt byggande av nya förskolor och skolor är ändamålenlig och sker på ett effektivt sätt. Organisationen dess struktur, organisation och processer behöver helt enkelt anpassas till dessa nya förutsättningar. Gamla sätt att organisera arbetet kring framtagning och utvecklande av lokaler behöver prövas och omprövas. Detta innebär ett utvecklingsarbete som handlar om att se över, kartlägga, våga pröva och ompröva nuvarande sätt att arbeta med dessa processer. Allt i syfte att Malmö stad som organisation arbetar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att uppfylla de behov av förskola och skola som Malmöborna har. Nuläget Att i ett förändringsarbete vidta erforderliga åtgärder som leder till att vi tar oss dit vi vill handlar till stora delar om att vara mycket medveten om var vi står idag och vilka erfarenheter vi har av den utveckling som tagit oss hit. En väl genomförd nulägesbeskrivning är därför väsentlig för att vi ska kunna åstadkomma förändring och vidta rätt åtgärder för att åstadkomma det vi vill. För organisationen är det viktigt att alla berörda, delar nulägesbeskrivningen. Revisorernas rapport är en viktig del av nulägesbeskrivningen. Samtidigt är den till stora delar åtgärdsinriktad. Den tar till exempel upp behovet av att se över roller och ansvarsförhållanden i organisationen ytterst handlar detta om reglementenas beskrivningar av organisationen. Samtidigt är det viktigt att reglementena efterlevs och följs. Det kan ju vara så att ytterligare krav på preciseringar i reglementen etc inte säkert leder till att praktiken förändras. Kan det till exempel vara så att den normering som reglementena innehåller egentligen är bra och på en

19 lagom nivå men att det är praxis, så som den utvecklats under de senaste decennierna, som avlägsnats från reglementena? Beroende på vilka slutsatser som dras blir åtgärderna mycket olika. Reglementena är mer en teknisk fråga och relativt enkla att ändra. Handlar det om att förändra praxis och etablerade rutiner är detta en helt annan typ av utmaning. Det kan då handlar om att se över både processer, organisation och ledarskap. Samtidigt bör vi vara medvetena om att det sannolikt inte handlar om antingen eller utan snarare både och. Reglementet kan behöva förändras och ledarskapet i dessa frågor utvecklas samtidigt. Revisorernas förslag till åtgärder speglar delvis detta (se nästa avsnitt). I till exempel punkten 4 pekar revisorerana mot behovet av att utveckla gemensamma strategier för arbetet men också på behovet av reglementesförändringar. 3 Stadsrevisionens granskningsrappor en del av nuläget I revisionsrapporten konstatreras att LiMas roll som ansvarig för hela stadens lokalförsörjning behöver stärkas. Samtidigt konstaterar revisorerna att kommunstyrelsens styrning och uppföljning av LiMa behöver stärkas. Kommunstyrelsen bör också säkerställa att LiMa har tillräckligt mandat och kompetens för att kunna leva upp till det uppdrag som tilldelats. Revisorerna finner också att det råder en otydlig roll- och ansvarsfördelning samtidigt som det saknas gemensamma mål och strategier för samverkan. Det konstateras att det krävs en ökad förståelse i förvaltningarna för respektive nämnds uppdrag och roll i myndighetsutövningen. Det räcker inte att denna förståelse finns i gruppen av berörda direktörer. Informationen måste förankras ute i organisationen för att få effekt på processen. Genom att detta görs minskar bland annat risken för att lokalbeställningar skickas fel med omfattande dubbelarbete som följd. Stadsrevisionen identifierar i sin granskning följande förbättringsområden: 1. Kommunstyrelsen bör utifrån sin lednings- och samordningsfunktion samt uppsiktsplikt, säkerställa att det finns en ändamålenlig styrning och uppföljning av stadens lokalförsörjning. 2. Roll- och ansvarsfördelningen mellan beställande nämnder (förskole- och grundskolenämnden) och övriga nämnders verksamhet behöver tydliggöras. Detta gäller framförallt gränsdragningen mellan avdelningen fysisk miljö och LiMa. 3. Kommunstyrelsen bör överväga om nuvarande reglemente för kommunens lokalförsörjning behöver revideras. Kommunstyrelsen måste säkerställa att LiMa har det mandat och kompetens som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. 4. Berörda nämnder och kommunstyrelsen bör ta fram gemensamma mål och strategier för att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen. Nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen behöver öka. Berörda nämnder bör säkerställa att information förankras i alla leden i organisationen. 5. Kommunstyrelsen bör tydliggöra i vilka forum beslut ska fattas och vem som har beslutanderätt när målkonflikter uppstår. 6. Förskolenämnden och grundskolenämnden bör i framtida prognos- och planeringsarbete säkerställa att det finns en långsiktig strategi för lokalförsörjning så att platser kan

20 tillgodoses. Planering bör utgå från nämndernas lokalförsörjningsplaner och det resultat som framkommer i pågående kapacitetsutredning. 7. Utifrån stadsbyggnadsnämndens uppdrag med att ta fram en plan för samhällservicens markbehov i Malmö, bör kommunstyrelsen följa upp att det finns en samsyn kring dokumentets innehåll och att intentionerna med planen följs. Vidare konstateras i granskningen att lokalförsörjningsplanen bör göras mer styrande genom att planen styrs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt. En viktig del i arbetet med nuläget är att kartlägga alla de grupperingar och initiativ som pågår inom området. Nedan presenteras några av de mer aktuella och framträdande initiativen. 4 Kommunala aktiviteter och grupperingar kopplade till processen I denna typ av komplex process med många nämnder inblandade och en rad olika grupperingar av representanter från olika delar av organisationen samt med många enskilda individer engagerade i väl avgränsade delar av processen uppträder lätt konflikter. Konflikter som ofta grundar sig i att någon av parterna inte får sina intressen, behov eller önskningar helt tillgodosedda. Men för att processen ska fortsätta på ett ändamålsenligt och effektivt sätt fordras ofta kompromisser mellan olika intressen. För att kunna hantera dessa intressekonflikter är en viktig framgångsfaktor det som i revisionsrapporten uttrycks som betydelsen av att i organisationen ha gemensamma mål och strategier. Genom att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen ökar nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen samt för behovet av att kunna göra kompromisser för att processen ska fortsätta och inte stoppa upp. En utomordentligt viktig del i detta arbete är att berörda nämnder säkerställer att informationen och kunskapen om detta förankras i alla led av organisationen. Detta är en ledningsfråga. Vidare är det viktigt att det finns en tydlighet om hur dessa eventuella konfliker ska hanteras. Alltså vem det är som beslutar så att processen kan fortsätta. I arbetet kring denna process är det viktigt att nämnders och förvaltningars engagemang och fokus riktas mot kommunen i sin helhet och den nytta som Malmö stad har av att den fungerar. Det handlar inte om en enskild nämnds-, förvaltnings-, avdelnings- eller enhetsnytta utan istället om den nyttan som denna process tillför Malmöborna. I förlängningen av detta ligger också en förståelse för att allas önskemål om funktioner, ytor, lokalisering och så vidare inte kommer att kunna tillgodoses. En kartläggning pågår av vilka aktörer och grupperingar som finns kring arbetet med att ta fram lokaler till förskola och skola. Nedan presenteras några av de processkartläggningar som pågår med tydliga kopplingar till processen för framtagande av förskolor och skolor. PLASMA - Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen beslutade den 14 augusti 2013 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till plan för samhällsservicens markbehov med förslag till kommunstyrelsen under Ett samrådsförslag skickades ut i juni Materialet från samrådet håller nu på att sammanställas. Starkt sammanfattat kan konstateras att

21 Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA) är ett följduppdrag från Malmös översiktsplan, och ämnar konkretisera dess huvudsakliga planeringsinriktning om en tät, grön, nära och funktionsblandad stad med avseende på planeringen av samhällsservice. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö fokuserar på de fysiska aspekterna av serviceplanering, det vill säga markbehov, fysisk miljö, exploateringsavtal, planeringsprocessen, planeringsriktlinjer, etc. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö behandlar de servicetyper där Malmö stad ansvarar för att tillgodose samhällets behov. Av tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen framgår att det som närmast kan betecknas som syftet med arbetet beskrivs på följande sätt (se Begäran om uppdrag att upprätta förslag till plan för samhällsserviceens markbehov i Malmö, STK , sidan 2) Fokus i planen ska vara hur den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat kan tillgodose markbehovet för de servicetyper där Malmö stad ansvarar för att tillgodose samhällets behov. I det förslag till plan som nu är ute på samråd beskrivs syftet på följande sätt (PLASMA, sidan 5): Planens huvudsyften är att föreslå principer och prioriteringar för planering av samhällsservice i en tät och funktionsblandad stad, föreslå organisatoriska lösningar för en mer välfungerande och strukturerad planeringsprocess, samt skapa en gemensam viljeinriktning för planeringen av samhällsservice. Det kan konstateras att i förslaget till samråd är syftet med arbetet formulerat betydligt vidare än i skrivningarna i beslutsunderlagen som behandlats av stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Detta aktualiserar naturligtvis frågan om vilken nämnd eller förvaltning inom kommunen som egentligen gör vad i denna process. Med hänvisning till revisorernas iakttagelser om att tydliggöra uppgifter och roller i denna process finns det därför anledning att fundera kring bland annat de förslag som denna utredning kommer med. Lokalförsörjningsplan Tekniska nämnden LiMa fick i mars 2014 uppdraget av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning (förvaltningscheferna) att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering som ger kommunstyrelsen ett väl underbyggt beslutsunderlag som möjliggör en bättre styrning och förhindrar suboptimering. Utmaningen för de kommande åren är att klara utbyggnadsbehoven och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning. LiMas bedömning är att med god planering, noggranna analyser och effektiviseringar kan mycket av lokalbehoven lösas inom befintligt bestånd och med tillbyggnader. Detta ställer höga krav på samverkan, samordning och samplanering mellan förvaltningarna. LiMas bedömning är att planeringsprocessen behöver förtydligas och skulle till exempel kunna ta utgångspunkt i de tre delprocesserna: 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering 3) Lokalförsörjningsplanering

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-1001 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum 2014-06-02 Diarienummer STK-2014-308 Kommunstyrelsen Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer STK-2014-308

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende

Läs mer

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension Särskilt yttrande Vård-och omsorgsberedningen 2014-11-06 Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension STK-2014-1019 "Då barn är placerade i dygnsvård har föräldern en ersättningsskyldighet

Läs mer

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014 BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag juni 2014 1 Bilaga 1. Effektmål De nedanstående punkterna är de effektmål som Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö ämnar

Läs mer

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 108 Begäran från valnämnden om ytterligare kommunbidrag för anordnande av val till Europaparlamentet och allmänna val 2014 (Dnr

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Beredningsbrev. Motion av Anja Sonesson (M) om fri wifi i Malmö

Beredningsbrev. Motion av Anja Sonesson (M) om fri wifi i Malmö Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum 2014-03-12 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer Beredningsbrev Motion av Anja Sonesson (M) om fri wifi i Malmö Demokratiberedningen beslutar förslå kommunstyrelsen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande inför fortsatt upphandling av vindkraft

Tjänsteskrivelse. Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande inför fortsatt upphandling av vindkraft SIGNERAD 2013-10-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-10-22 Vår referens Åsa Björkén Seydlitz Budgetsekreterare Tjänsteskrivelse asa.bjorken-seydlitz@malmo.se Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande

Läs mer

Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden

Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-05-13 Vår referens Karin Göranson Controller karin.goranson@malmo.se Tjänsteskrivelse Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden

Läs mer

SIGNERAD 2015-03-16 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-17 Vår referens Ingela Nilsson Utredningssekreterare Ingela.Nilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn SIGNERAD 2014-12-18 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-18 Vår referens Elisabeth Eklund Enhetschef elisabeth.eklund@malmo.se Tjänsteskrivelse Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se

Läs mer

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden SIGNERAD 2015-03-06 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-06 Vår referens Jan Walhagen Utredningssekreterare jan.walhagen@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Skolinspektionen - ansökan

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet SIGNERAD 2014-03-14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-17 Vår referens Mats Åhgren HR-specialist Tjänsteskrivelse mats.ahgren@malmo.se Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Kommunbidragsväxling för objektet Dokument- och ärendehantering

Kommunbidragsväxling för objektet Dokument- och ärendehantering SIGNERAD 2015-02-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-02-10 Vår referens Karin Ringman Ingvarsson Kanslichef karin.ringman-ingvarsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommunbidragsväxling för objektet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Lägesrapport för Malmö Live. 2014-01-24 Vår referens. Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet. Anders.Spjuth@malmo.

Tjänsteskrivelse. Lägesrapport för Malmö Live. 2014-01-24 Vår referens. Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet. Anders.Spjuth@malmo. SIGNERAD 2014-01-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-01-24 Vår referens Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Lägesrapport för Malmö Live

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo. 1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under

Läs mer

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser SIGNERAD 2014-03-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-26 Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Tjänsteskrivelse Lovisa.Hansson@malmo.se Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Servicenämnden handlingar 2013-12-09

Servicenämnden handlingar 2013-12-09 Servicenämnden handlingar 2013-12-09 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Servicenämnden 2013-12-02 1(1) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 70 00 E-post: servicenamnden@halmstad.se Plats: Halmstad Arena Sammanträdesdatum

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att godkänna delårsuppföljning 2 av intern kontrollplan för 2015.

Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att godkänna delårsuppföljning 2 av intern kontrollplan för 2015. SIGNERAD 2015-09-14 Malmö stad Fastighetskontoret 1 (5) Datum 2015-09-15 Vår referens Susann Knutsson Utvecklingssekreterare Susann.Knutsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Intern kontroll 2015, delårsuppföljning

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn SIGNERAD 2014-10-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-10-27 Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande

Läs mer

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-21 Vår referens Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning

Läs mer

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts. 1 (6) Antagen av bildningsnämnden den 19 maj 2009, 46 Reviderad av bildningsnämnden den 23 juni 2009, 64 Reviderad av bildningsnämnden den 13 oktober 2009, 96 Dnr: 986/09-623 Reviderad av välfärdsutskottet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Beslutande Robert Wenglén (M) Yvonne Andreasson (FP) Richard Jerneborg (M) Mozghan

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för

Läs mer

Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande av tillsyns-

Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande av tillsyns- SIGNERAD 2014-08-21 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-08-21 Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Lovisa.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande

Läs mer

Demokratiberedningen har beslutat att lämna följande yttrande:

Demokratiberedningen har beslutat att lämna följande yttrande: Malmö stad Demokratiberedningen 1 (1) 2015-05-20 Kommunstyrelsen Diarienummer STK 2015-480 Utökning av investeringsram för utbyggnad av fiberinfrastrukturen i Malmö stad 2015 Demokratiberedningen har beslutat

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M)

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M) 2014-11-11 1 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Carl August-rummet, kommunkontoret Tisdagen den 11november 2014 klockan 9:30-11:30 Ove Bäck (C), ordförande Maria Gustafsson (S), 2:e vice

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader

Tjänsteskrivelse. Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader SIGNERAD 2014-02-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-02-11 Vår referens Ulf Linderoth Utredare Tjänsteskrivelse Ulf.Linderoth@malmo.se Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader STK-2014-166

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Medborgarförslag om gratis bussresor för resenärer med rullstolar eller rollatorer. ( AU 109) KS 2014-62

Medborgarförslag om gratis bussresor för resenärer med rullstolar eller rollatorer. ( AU 109) KS 2014-62 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-05-06 105 Medborgarförslag om gratis bussresor för resenärer med rullstolar eller rollatorer. ( AU 109) KS 2014-62 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Reglemente Skolskjutsar i Mariestads kommun Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Antaget av Kommunstyrelsen 2011-0-1 KS 2011/0172 Senast reviderat 2013-05-02

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i Malmö.

Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i Malmö. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-01-10 Vår referens Annette Larsson Projektledare Tjänsteskrivelse Annette.Larsson@malmo.se Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden Protokollsutdrag 1 (6) Mötesdatum Plats och tid Sessionssalen kl. 17.00-21.00 Beslutande Eric Samuelson (M) Alf Hansson (S) Leif Sjögren (C), 112-119 Bengt Andersson (SD) Gösta Kullenberg (M) Robert Borg

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

148 Dnr BoE2012.0925. Yttrande över motion om barnbokslut

148 Dnr BoE2012.0925. Yttrande över motion om barnbokslut ESLÖVS KOMMUN Barn- och familjenämnden Sammanträdesprotokoll Sida 6 (24) 2012-12-12 r' -12-1 7 148 Dnr BoE2012.0925 Yttrande över motion om barnbokslut Ärendebeskrivning Kent Karlsson (KD) föreslår i motion

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30-11:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Ersättare

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa

91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2015-06-18 1 (1) SOCIALNÄMNDEN Dnr SN 2013/183 91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa Beslut Socialnämnden ställer sig bakom det från socialchefens

Läs mer

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2014-11-27 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Vård o omsorgsberedningen. Ärende: SBN-2013-458 Riktlinjer för ekonomisk bistånd. Särskilt yttrande. Magnus Olsson SD

Vård o omsorgsberedningen. Ärende: SBN-2013-458 Riktlinjer för ekonomisk bistånd. Särskilt yttrande. Magnus Olsson SD Vård o omsorgsberedningen Ärende: SBN-2013-458 Riktlinjer för ekonomisk bistånd. Särskilt yttrande. Socialdemokraterna har under 20 år haft det politiska ansvaret i Malmö. Detta har inneburit en segregerad

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-01-21 Vår referens Tjänsteskrivelse Ansökan om föreningsbidrag Malmö Romska Idécent er GrF-2013/2546 Sammanfattning Malmö Romska Idécenter ansöker

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2008-01-30 Diarienummer 2007-000136 1. SYFTE 3 2. OMFATTNING 3 3. RESOR 3 3.1

Läs mer