Rörlighetens värde. Flyttningar i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rörlighetens värde. Flyttningar i Stockholms län"

Transkript

1 Rörlighetens värde Flyttningar i Stockholms län Rapport Regionplane- och trafikkontoret, BOVERKET, KSL, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Stadsbyggnadskontor

2 Tryck från Regionplane- och trafikkontoret Rapporter Regionplanering i praktiken Regionplanering i Stockholmsregionen under 1960-, 70-, 80- och 90-talen Trafik och miljö regionala strukturstudier Konsekvenser av en växande IT-pendling Slaget om Stockholmsregionen Teknisk försörjning i Stockholms län Massor av grus Storstockholms sociala geografi Stor- och lågkonsumenterna av trafik i Stockholms län år efter EU-medlemskapet Ekonomi och arbetsmarknad i Stockholms län år Att handla i framtiden Grönstrukturen Sex röster om Stockholmsregionens framtid Det regionala arvet Rinkebykonferensen Nio gånger i livet Tankar om framtiden Våra näringar Minsta möjliga intrång Sociala konsekvenser Layout och sättning Guy Bruno, Explicare ord och bild AB Omslag Kerstin Rundlöf, RTK Bildurval Sara Webjörn ISSN Katarina Tryck AB, Stockholm 1998 Plan Regionplan 1991 Regionplan 1991, bakgrund Regionplan 1991, sammanfattning Regionplan 1991, sammanfattning, engelsk Program & förslag Regionala trafiksystem. Skärholmen Flemingsberg. Remiss Storstockholms gröna kilar. Remissammanställning Kollektivtrafikstråk i Norrort Regionala trafiksystem. Skärholmen Flemingsberg. Sammanställning av remissvar Den osäkra framtiden Den osäkra framtiden, studiehandledning Riktlinjer för arbetet på en långsiktig strategi för Stockholmsregionen Samråd Möt framtiden med öppna ögon En ekonomisk strategi En social strategi En miljöstrategi Regionplan 1991, reviderade grundantaganden Stockholmsregionens framtid Samråds- och remissversion Vill du delta i dialog om Stockholmsregionens framtid? Statistik Områdesdata 94 för Stockholms län Årsstatistik 95 för Stockholms landsting Årsstatistik 96 för Stockholms landsting Årsstatistik 97 för Stockholms landsting Rapporterna kan beställas från Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, stockholm Tel Fax e-post

3 Förord Bostadsmarknaden i Stockholmsregionen har genomgått stora förändringar under nittiotalet. För att öka kunskaperna om regionens bostadsmarknad och särskilt rörligheten på marknaden initierade Stockholms läns landstings Regionplane- och trafikkontor, Kommunförbundet i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms Stadsbyggnadskontor en gemensam förstudie om flyttning inom Stockholms län; Nio gånger i livet, Rapport 1, 1997, Regionplane- och trafikkontoret. Under våren 1997 följdes förstudien av en huvudstudie i form av en omfattande enkätundersökning till ett stort urval av boende i flerbostads- och småhus i Stockholms län. Huvudstudien genomfördes på gemensamt uppdrag av samma huvudmän som förstudien samt Boverket och med ekonomiskt stöd från AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholms Kooperativa Bostadsförening samt HSB Stockholm. Styrgruppen har bestått av Göran Johnson, Regionplane- och trafikkontoret, Kristina Adolfsson, KSL, Sten Axelsson, Länsstyrelsen, Torsten Malmberg, Stockholms stadsbyggnadskontor och Ulrika Hägred, Boverket. Huvudstudien har liksom förstudien genomförts av Temaplan AB, som också har utarbetat följande rapport. Medarbetare har varit Roger Bernow, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist och Katarina Wallin samt Lotta Lehmann och Iréne Sundwall. Bo Malmsten Peter Gorpe Bernt Lindstenz Regionplane- och Länsstyrelsen i KSL trafikkontoret Stockholms län Mats Pemer Stockholms stadsbyggnadskontor Gunnevi Petersson Boverket

4 4 Innehåll 1. Inledning och sammanfattning 7 2. Hur länge 11 Knappt fyra år 12 Platstrohet 17 Lång tid i utsatta bostadsområden 20 Alltmer rörliga? 22 Föryngring på flyttmarknaden 23 Etableringsfasen 23 Slutsatser om rörlighet, boendetider och platstrohet Mer mat och mindre bostad 27 Något mindre 28 Färre i de minsta och största 31 Liten standardminskning i flerbostadshus 32 Generationsskillnader? 35 Bostadsbidrag, A-kassa, KAS eller socialbidrag 37 Barnfamiljer 38 Oförändrad standard i utsatta bostadsområden 39 Drygt 60 kvadratmeter mindre 40 Slutsatser om förändrad standard Varför senaste flyttbeslut? 45 Tvingad och härledd flyttning i Stockholmsregionen 46 Just före senaste flyttning 50 Starkt förbättrad anpassning 51 Upplevelsen av härledd flyttning 54 Varför sämre? 56 Bättre förr 57 Utsatta bostadsområden 57 Slutsatser om senaste flyttning 59

5 5 5. Nuvarande boende 61 Upplevelse av nuvarande boende 61 Upplåtelseform och upplevelse? 63 Missnöjda och mycket nöjda 64 Större missnöje på 90-talet 66 Bostadskostnader, stölder och skadegörelse 67 Vad har hänt? 67 Upplevelse av höjda boendekostnader 71 Hushållsförändringar och upplevelse av bostadens storlek 72 Slutsatser om nuvarande boende Vilka kommer att flytta? 75 Önskningar, avsikter och sannolikheter 75 Upplevelser och avsikter 77 Säkert och troligen 79 Sannolikheten att flytta 80 Budgetberedskap 84 Idealt boende 86 Större och gärna dyrare 88 Vart önskar invånarna flytta? 89 Slutsatser om avsikter och sannolikheter 91

6 6 Starrbäcksängen.

7 1 Inledning och sammanfattning 7 Viktiga förändringar Villkoren på Stockholmsregionens bostadsmarknad har förändrats kraftigt under nittiotalet, särskilt för boende i hyreshus. Den reala hyresnivån har ökat med i storleksordningen 60 procent. För stora delar av hushållen har de disponibla inkomsterna minskat efter Arbetslösheten har flerfaldigats, socialförsäkringssystemen har ändrats och bostadsbidragen har minskats. Vidare har bostadsbyggandet reducerats kraftigt. Under 1995 och 1996 nåddes efterkrigstidens absolut lägsta nivå i antalet inflyttningsfärdiga bostäder i Stockholms län. Tillsammans talar utvecklingen för att villkoren att flytta förändrats under nittiotalet. Flyttning är som regel den enda möjligheten för hushållen att anpassa sin bostadsefterfrågan till nya eller förändrade villkor. Med dessa utgångspunkter initierades under 1996 en förstudie om flyttning inom moderna storstadsregioner och Stockholms län. En av huvudslutsatserna i förstudien var att kunskaperna om flyttning inom storstadsregioner har stora brister. Det finns till exempel inga systematiska kunskaper om hur länge invånarna bor i en bostad eller varför de flyttar. Samtidigt visades att det finns en delvis betydande internationell forskning med många intressanta ansatser avseende flyttning inom storstadsregioner, men de kvantitativa resultaten av denna forskning kan inte överföras på förhållandena i Stockholmsregionen. Därför genomfördes under våren 1997 en stor enkätundersökning om flyttning och bostadsvärderingar i Stockholms län. Populationen avgränsades till vuxna i åldern 18 till 75 år folkbokförda i * ) Det avgörande är inte bortfallets storlek utan i vilken omfattning de som inte besvarat frågorna skiljer sig från de som svarat. Detta har analyserats på två sätt. Dels genomfördes en analys av bortfallets sammansättning med avseende på fördelning över bostadsområden med olika egenskaper. Dessa uppgifter överensstämmer mycket väl med motsvarande uppgifter bland dem som besvarat formulären. Men bortfallet kan också ha snedvridande inverkan genom att de som ej besvarat formulären skiljer sig från de svarande Stockholms län februari Det fanns framför allt två skäl till varför inte populationen definierades som hushåll. För det första är hushåll en mindre lämplig primär enhet för kartläggning av flyttning eftersom hushåll ofta inte är en oföränderlig enhet vid flyttning. För det andra finns det inget aktuellt tillförlitligt register över bostadshushåll. Undersökningen omfattade ett slumpmässigt urval, som efter korrigeringar med hänsyn till urvalsramen, uppgick till personer i flerbostadshus och personer i småhus. Svarsfrekvensen i den senare gruppen blev 63 procent och i flerbostadshus 68 procent. Bortfallet är således ganska begränsat. Bortfall av svar är alltid en källa till osäkerhet. Genomförda analyser visar att bortfallet inte har några systematiska effekter.* med avseende på värderingar och erfarenheter. Detta har analyserats genom att systematiskt jämföra svaren bland de som svarat utan påminnelser och de som svarat efter en, två eller tre påminnelser. Denna analys visar att det inte finns några påtagliga skillnader som är förenade med hur många påminnelser som behövts innan svar erhållits. Slutsatsen är att bortfallet alltid är en källa till osäkerhet i svaren, men att gjorda bortfallsanalyser inte påvisat några särskilda effekter.

8 8 Totalt omfattade enkäten cirka 130 frågor om flyttning och bostadsvärderingar. För att systematiskt beskriva och analysera processen i invånarnas flyttning och överväganden om flyttning handlade frågorna om såväl senast genomfört beslut att flytta och upplevelser av nuvarande boende som värderingar och avsikter om framtida flyttning. Någon liknande undersökning har inte genomförts tidigare i Sverige. De viktigaste slutsatserna av undersökningen kan sammanfattas under fem rubriker: Hur länge Förändringar i utrymmesstandard Senaste beslut att flytta Upplevelse av nuvarande boende Vilka kommer att flytta? Hur länge Flerbostadshus domineras av korta boendetider. Över hälften av de vuxna (18 75 år) i flerbostadshus har bott i sin nuvarande bostad kortare tid än fyra år. Två tredjedelar av de vuxna i flerbostadshus (1997) har flyttat under nittiotalet och nästan hälften har flyttat mer än en gång. Den största utflyttningsfrekvensen från föräldrahem ligger i nittonårsåldern och frekvensen har förändrats relativt lite sedan mitten av åttiotalet. Boendetiderna är framför allt åldersberoende. Unga vuxna (18 29 år) har mycket korta boendetider. Bland unga vuxna har över hälften bott i sin nuvarande bostad kortare tid än två år. Det är framför allt äldre än femtio år som har långa boendetider och som är orörliga på bostadsmarknaden och därför också permanentar den etablerade strukturen. Hälften av de som är äldre än femtio år har bott i sin nuvarande bostad längre än 11 år. Skillnaderna i boendetider mellan regionens lokala bostadsmarknader är relativt små. Segregationen på Stockholmsregionens bostadsmarknad binder invånarna i utsatta bostadsområden under lång tid i normalfallet närmare 10 år bland vuxna. Småhus utmärks av långa boendetider. Den normala boendetiden i småhus är nästan fyra gånger längre än motsvarande i flerbostadshus. Småhusområden präglas således av en mycket stor social stabilitet. När yngre generationer med större flyttfrekvenser ersätter äldre generationer på regionens bostadsmarknad talar mycket för att rörligheten kommer att öka. Förändringar i utrymmesstandard Riksdagsbeslut och marknadsförändringar under nittiotalet har gett hushållen en av efterkrigstidens absolut kraftigaste prissignaler som i korthet innebär: Mer mat och mindre bostad. Jämfört med livsmedel har det blivit 75 procent dyrare att bo i hyreslägenheter under nittiotalet. Motsvarande prisförändring i Stockholmsregionen har varit något större än i övriga landet. En avgörande möjlighet för hushållen att anpassa sig till den kraftiga kostnadsutvecklingen för boende har varit att flytta framför allt att flytta till en mindre bostad eftersom hyrorna främst varierar med storlek. Det finns en betydande generationsskillnad mellan vuxna som flyttat efter 1990 och de som flyttat före De senare är till stor del äldre och bor kvar i relativt stora bostäder. De som flyttat under nittiotalet har flyttat till mindre bostäder och är i allmänhet 15 år yngre än de som bott kvar. Hushåll i flerbostadshus har i allmänhet en marginellt lägre utrymmesstandard i nuvarande bostad (1997) jämfört med förra bostaden. Praktiskt taget hela nedgången i bostadens storlek bland de som 1997 bor i flerbostadshus beror på att de som flyttat från småhus till flerbostadshus under nittiotalet sänkt sin utrymmesstandard kraftigt. Reaktionen på nittiotalets kostnadsutveckling på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen talar för att flyttning bara till en del kan förklaras av kostnadsförändringar. Det finns mer grundläggande förklaringar till varför invånarna flyttar inom regionen.

9 9 Boende i utsatta bostadsområden har inte minskat sin utrymmesstandard i den nuvarande bostaden jämfört med i den förra. Den är i dessa bostadsområden ungefär likvärdig med regionens övriga miljöer av flerbostadshus. Generellt sett har omläggningen av den statliga bostadspolitiken under nittiotalet och den mycket kraftiga hyreshöjningen fått små effekter på hushållens utrymmesstandard i flerbostadshus i Stockholmsregionen. Senaste beslut att flytta En betydande del av migrationen i Stockholmsregionen är i någon mening tvingad. Cirka 7 procent eller vuxna i regionens flerbostadshus 1997 flyttade senast av tvingande skäl vräkta, uppsagda eller evakuerade. En betydligt större del av flyttningen i regionen är härledd d v s underordnad andra större beslut i livet. Det gäller primärt de som flyttat ihop eller isär och de som flyttat till Stockholmsregionen. Ca 30 procent eller vuxna i regionens flerbostadshus flyttade senast av härledda skäl. Flyttning som inte är tvingad eller härledd kan definieras som bostadsbetingad flyttning och grundhypotesen är att sådan flyttning beror på upplevelse och överväganden om bostadens materiella och icke-materiella egenskaper inklusive områdesbundna faktorer. Bostadsbetingad flyttning växer med stigande ålder. Beslut att flytta drivs av subjektiva värderingar, stress eller otillfredsställelse som kan artikuleras som missnöje och kvantifieras på en betygsskala. Missnöjet med boendet som helhet är stort just före utflyttning. Bland de som senast flyttade av bostadsbetingade skäl uppger nästan 80 procent att de flyttade till ett bättre boende. Härledd flyttning var förenad med att 50 procent uppgav att senaste flyttning medförde ett bättre boende. Knappt 15 procent av de vuxna upplevde att de senast flyttade till ett sämre boende. Huvuddelen två tredjedelar av dessa flyttningar var tvingade eller härledda. En stor del av dessa flyttade från småhus till flerbostadshus och sänkte sin utrymmesstandard kraftigt. Många som fått ett försämrat boende var vidare missnöjda med kostnaden för den förra bostaden. Flyttning i flerbostadshus är i allmänhet förenad med stora välfärdsvinster och ett effektivare nyttjande större nytta av regionens bostadsbestånd. Upplevelse av nuvarande boende Boendet är i allmänhet förenat med en upplevelsecykel. Missnöjet är störst en tid före utflyttning. Vid inflyttning stiger tillfredsställelsen till en toppnivå. Därefter förändras behoven och anspråken och med tiden faller den positiva upplevelsen. Bland vuxna i flerbostadshus är missnöjet med boendekostnaderna i nuvarande boende relativt utbrett. Bland ett tjugotal uppmätta kvalitetsfaktorer i nuvarande boende är de upplevda bristerna störst i ett antal grundläggande sociala dimensioner. Vuxna, som är missnöjda med boendet sett som en helhet, är som regel också missnöjda med boendet i alla andra mer eller mindre partiella dimensioner. Upplevelsen av nuvarande boende i utsatta bostadsområden skiljer sig avsevärt från upplevelsen i andra flerbostadsmiljöer. Den enda dimensionen där utsatta bostadsområden upplevs bättre gäller bostadens storlek. I alla övriga kvalitetsavseenden upplevs utsatta bostadsområden vara sämre än andra flerbostadsmiljöer. Hushållsförändringar är en ständigt pågående process och omfattar även i ett relativt kortsiktigt perspektiv en stor del av invånarna. Hushållsförändringar är en grundläggande förklaring till att den subjektiva upplevelsen av boendet ofta utvecklas negativt med tiden. Detta gäller särskilt i hushåll som växer med en eller flera personer och hushåll med större inkomstökningar.

10 10 Vilka kommer att flytta? På direkt fråga uppger drygt hälften av de vuxna i flerbostadshus i regionen att de absolut eller troligen vill flytta inom de närmaste tolv månaderna. Önskan att flytta är mycket större d v s omfattar fler än den som kan realiseras. På ett års sikt har 30 procent av de vuxna i flerbostadshus för avsikt att flytta och inom tre till fem år har nära hälften sådana avsikter. Såväl önskan som avsikterna och sannolikheten att flytta är starkt åldersberoende och faller med stigande ålder. Den grupp som uttrycker avsikter att flytta har inte någon särskilt utmärkande social eller ekonomisk sammansättning. Det mest utmärkande är att de upplever att det nuvarande boendet har betydande brister i många avseenden. Radhus i Ålsten. Då betyget på den subjektiva upplevelsen av boendet totalt sett faller växer sannolikheten att flytta. Den kritiska betygsnivån på en niogradig skala ligger kring värdet 5 d v s under detta värde är det mer än hälften som sannolikt kommer att flytta inom de närmaste tolv månaderna. Det finns en betydande beredskap bland större delen av hushållen i flerbostadshus att öka sina utgifter för ett mer idealt eller passande boende, vilket förutsätter flyttning. Efterfrågan på bostadsområde är framför allt polariserad kring innerstaden och det område man redan bor i.

11 2 Hur länge 11 Rörligheten Bostadsmarknadens funktionsduglighet avgörs till stor del av rörligheten på marknaden. Rörlighet på bostadsmarknaden är liktydigt med flyttning. Flyttning är i normalfallet den enda generella möjligheten för hushållen att anpassa sin bostadsefterfrågan till nya eller förändrade villkor. Är rörligheten låg begränsas invånarnas möjligheter att anpassa sitt boende till förändrade behov, värderingar och andra villkor. Flyttbeslut är inte bara ett uttryck för att ett hushålls bostadsefterfrågan faktiskt förändrats och anpassats till förändrade förutsättningar. Varje flyttbeslut frigör samtidigt en bostad och blir härmed en del av möjligheterna utbudet för andra hushåll att bättre anpassa sitt boende. Rörligheten på bostadsmarknaden inom en storstadsregion är en självorganiserad och självförstärkande process inom marknadens institutionella ramar. Rörligheten på en bostadsmarknad påverkar samtidigt regionens sociala miljö och dess förändringar. Flyttning är också den främsta sociala förändringsprocessen i enskilda bostadsområden. Miljöer med högt kvarboende förändras långsamt. Vad vet vi då mer allmänt om rörligheten på Stockholmsregionens bostadsmarknad? Varje år flyttar cirka personer inom Stockholmsregionen. Under de senaste tre åren har personer lämnat en bostad flyttat eller dött d v s bostäder har frigjorts för inflyttning. Under samma treårsperiod har personer flyttat in i regionens bostäder. Stockholms län har den högsta inomregionala flyttfrekvensen bland samtliga län men skillnaderna är inte stora. Inom Stockholms län flyttar varje år 12 procent av befolkningen. Flyttning är starkt åldersberoende. De högsta flyttfrekvenserna har yngre vuxna i åldern 18 till 29 år. Efter fyllda femtio är flyttfrekvenserna mycket låga.

12 12 Flyttfrekvenserna inom Stockholmsregionen är mycket stabila och har knappast förändrats under de senaste femton åren. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen har således inte den allmänna rörligheten på bostadsmarknaden i länet förändrats. Ett barn i Stockholmsregionen yngre än fem år kan numera förväntas flytta nio gånger inom regionen under sitt samlade liv. Invånare i regionen som uppnått femtio år kommer under resten av sitt liv att flytta två gånger inom regionen. Flyttning inom Stockholmsregionen är starkt avståndsberoende. Flyttningen inom regionen domineras av korta flyttavstånd. De geografiska flyttmönstren innebär att Stockholmsregionen har tio lokala bostadsmarknader. Kärnan är den enda lokala marknaden i regionen som är ordentligt integrerad med regionens övriga lokala marknader. Det är egentligen endast unga vuxna (18 29 år) som flyttar omkring i hela regionen. Bland äldre än 30 år är flyttmönstren utpräglat lokala. Vid sidan av dessa generella observationer finns det många andra frågor om den allmänna rörligheten på Stockholmsregionens bostadsmarknad. Vad är normal boendetid i en och samma bostad? Hur lång tid bor man i samma bostadsområde? Hur lång tid tar det innan man flyttar från ett andrahandsboende? Flyttar invandrare oftare d v s har kortare boendetider än de som är födda och uppvuxna i regionen? Är flyttning generationsberoende? Vad är normal boendetid för unga vuxna? För invånare över femtio? Finns det några avgörande skillnader beroende på upplåtelseform? Bor man längre i bostadsrätt än i hyresrätt? Finns det stora skillnader mellan olika lokala bostadsmarknader i regionen? Vad är normal boendetid i Kärnan? Präglas utsatta bostadsområden av kortare eller längre boendetider än andra bostadsområden? I följande kapitel behandlas dessa frågor först. Med kunskaper om rörligheten på regionens bostadsmarknad analyseras därpå hur den materiella fysiska boendestandarden i regionen förändrats genom flyttning före och efter Exempel på frågor som behandlas är följande: Hur har den allmänna utrymmesstandarden i flerbostadshus förändrats? Har barnfamiljer fått sänkt utrymmesstandard på nittiotalet? Har invånarna i utsatta bostadsområden flyttat till mindre bostäder? Knappt fyra år Det finns en stor variation i hur länge invånarna i regionen bott i sin nuvarande bostad. Det finns å ena sidan exempel på personer som bott längre än 40 år i sin nuvarande bostad, d v s senast man flyttade var före 1957 men detta gäller inte mer än cirka 0,5 procent av den vuxna befolkningen. Å andra sidan har mångfalt fler bott i sin nuvarande bostad mindre än ett år. Detta gäller mellan 3 och 4 procent av de vuxna som bor i flerbostadshus. Den typiska boendetiden i nuvarande bostad är ett år bland de som bor i flerbostadshus! Det vill säga ett år är den mest frekventa sannolika boendetiden i flerbostadshus. Cirka 14 procent av de som bor i flerbostadshus i regionen har bott där ett år. Detta betyder inte att den genomsnittliga boendetiden i nuvarande bostad är särskilt kort. Den är 8,1 år. Huvudförklaringen till att den genomsnittliga boendetiden är mycket längre än den typiska är att boendetiderna är mycket snedfördelade d v s det finns en lång svans av långa boendetider som är mycket lågfrekventa. Detta betyder samtidigt att mediantiden är väsentligt lägre än medeltiden. I följande diagram sammanfattas hela frekvensfördelningen av boendetider i flerbostadshus. Där framgår också att boendetiderna är snedfördelade med höga sannolikheter för korta tider koncentrerade kring 1, 2, 3 och 4 år samt låga och fallande sannolikheter för långa boendetider i hela intervallet 5 till 40 år.

13 13 Procent Median 3,8 år Boendetid Kortare än 1 år* 4 Högst 1 år* 18 Högst 2 år 32 Högst 3 år 44 Högst 4 år 52 Högst 10 år 74 Högst 20 år 89 Tabell 1. Boendetid i nuvarande bostad Flerbostadshus i Stockholms län Andel av samtliga vuxna; procent (kumulativ fördelning) *) Kortare än 1 år avser de som uppgivit att de bott i den nuvarande bostaden 1, 2, 3,, 11 månader eller de som t ex uppgivit 0,5 år. Högst 1 år avser ovanstående grupp tillsammans med de som angivit 1 år samt de som angivit 12 till 17 månader Medelvärde 8,1 år Diagram 1. Boendetid i nuvarande bostad Flerbostadshus i Stockholms län Antal år i nuvarande bostad Medianen är knappt fyra år (3,8), d v s hälften av den vuxna befolkningen i regionen har bott kortare än fyra år i sin nuvarande lägenhet. Med andra ord har hälften av de vuxna som under våren 1997 bodde i flerbostadshus flyttat till den nuvarande bostaden efter 30 januari En stor del av flerbostadsbeståndet i regionen präglas således av korta boendetider. Av de vuxna som nu (1997) bor i flerbostadshus har ungefär två tredjedelar flyttat in i den nuvarande bostaden under nittiotalet. Fördelningen av boendetider kan sammanfattas med följande tabell. Konsekvensen av dessa boendetider är inte bara att många flyttat en gång under nittiotalet. Nära 20 procent har flyttat två gånger, 15 procent tre gånger och 15 procent har flyttat fyra eller fler gånger. Boendet i småhus har en helt annan fördelning. Den genomsnittliga boendetiden i den nuvarande bostaden bland de som 1997 bodde i småhus var drygt 15 år. Mediantiden är något lägre knappt 14 år d v s nära fyra gånger längre än motsvarande medianvärde för flerbostadshus. Småhus och flerbostadshus fyller således olika funktioner på bostadsmarknaden. Småhus präglas av en långsam förändringsprocess och flerbostadshus av en snabb anpassningsprocess. Hälften av de vuxna som (1997) bor i småhus flyttade in i nuvarande bostad före Följande tabell sammanfattar boendetiderna i småhus. Boendetid* Kortare än 1 år 1 Högst 1 år 4 Högst 2 år 10 Högst 3 år 14 Högst 4 år 18 Högst 10 år 39 Högst 20 år 69 Tabell 2. Boendetid i nuvarande bostad Flerbostadshus i Stockholms län *) Jämför not till föregående tabell. Andel av samtliga vuxna; procent (kumulativ fördelning) I följande diagram illustreras hela frekvensfördelningen och som framgår har denna en helt annan form. Den är mycket jämnare än motsvarande för flerbostadshus och typvärdet är 15 år i stället för 1 år. Men typvärdet är inte särskilt typiskt det är mindre än 6 procent som bott i sitt småhus just 15 år.

14 14 Procent Medelvärde 15,3 år Median 14,1 år Boendetid Andel vuxna i procent som bor i kommunala privata bostadsrätt bostads- bostadsföretag företag Kortare än 1 år Högst 1 år Högst 2 år Högst 3 år Högst 4 år Högst 10 år Högst 20 år Tabell 3. Boendetid i nuvarande bostad Ägarkategorier och upplåtelseformer. Flerbostadshus i Stockholms län Antal år i nuvarande bostad Diagram 2. Boendetid i nuvarande bostad Småhus i Stockholms län Med dessa stora skillnader mellan flerbostadshus och småhus kan man naturligtvis fråga sig om det också finns skillnader mellan olika ägarkategorier och upplåtelseformer för flerbostadshus. Bland de som bor i kommunala bostadsföretag är medianboendetiden 3,8 år d v s hälften av de vuxna har bott kortare tid än 3,8 år i sin nuvarande bostad och hälften har bott längre. Skillnaden i boendetid mellan hyresrätt i kommunala och privata bostadsföretag är mycket liten. Bland de privata ligger mediantiden på 3,9 år. Däremot har bostadsrätter något längre boendetider medianen är 5,3 år. Detta är bl a ett uttryck för att de s k transaktionskostnaderna förenade med flyttning är större för bostadsrätt än hyresrätt. I följande tabell sammanfattas boendetidernas fördelning. De riktigt korta boendetiderna finns bland de som bor i andra hand, hos föräldrar eller är inneboende. I denna grupp som omfattar cirka 7 procent av regionens vuxna har hälften bott i sin nuvarande bostad kortare tid än 1,2 år. Med dessa mer allmänna kunskaper om boendetider beskrivs i det följande boendetiderna för hushåll med olika sociala och ekonomiska förhållanden. Finns det stora skillnader beroende på ålder, hushållsstruktur, inkomster? Genomgången koncentreras kring flerbostadshus. Eftersom flyttfrekvenserna, som sagts, varierar kraftigt med ålder finns det naturligtvis betydande skillnader i boendetider mellan olika åldersgrupper. Unga vuxna (18 till 29 år) flyttar ofta och har således korta mycket korta boendetider. Hälften av de som är i åldern 18 till 29 år har bott i sin nuvarande bostad mindre än 1,7 år (medianen). Bland de som är i åldern 30 till 50 år är motsvarande median 3,7 år och bland gruppen 50 till 75 år är medianen 10,5 år. Fördelningen av boendetider i Stockholmsregionens flerbostadshus är således starkt åldersberoende. Unga vuxna har en hög rörlighet på regionens bostadsmarknad samtidigt som 40-talsgenerationen och äldre permanentar den etablerade strukturen genom mycket långa boendetider. I följande tabell sammanfattas och jämförs fördelningarna av boendetiderna för tre åldersgrupper.

15 15 Boendetid Andel i procent av personer i åldern år år år Kortare än 1 år Högst 1 år Högst 2 år Högst 3 år Högst 4 år Högst 10 år Högst 20 år Mediantid, år 1,7 3,7 10,5 Tabell 4. Boendetid i nuvarande bostad Tre åldersgrupper. Flerbostadshus i Stockholms län Som framgår är fördelningen bland unga vuxna kraftigt koncentrerad mot korta boendetider 73 procent har t ex bott högst 3 år i sin nuvarande bostad. Bland åldersgruppen år har enbart drygt 20 procent bott högst 3 år i sin nuvarande bostad. Vad finns det då för skillnader i boendetider med avseende på familjeliv och hushållsstruktur? Skillnaderna är ganska små. Hushåll med barn har i normalfallet bott i sin nuvarande bostad ett år längre än hushåll utan barn. Bland yngre än femtio år har barnfamiljer de längsta boendetiderna medianen är 5 år. Sambanden mellan ålder och boendetid verkar helt dominera över hushållsstrukturens inverkan på boendetiderna, vilket framgår av följande tabell. Mediantid i nuvarande bostad i antal år Ålder Ensamstående Samboende Ensamstående Samboende Boende med Hushåll med Samtliga i utan barn utan barn med barn med barn föräldrar och barn ibland* åldersgruppen andra vuxna Samtliga i hushållsgruppen , Tabell 5. Mediantid i nuvarande bostad Ålders- och hushållsstruktur. Flerbostadshus i Stockholms län *) Avser vuxna som har barn som emellanåt bor med föräldrar, t ex delad vårdnad. En annan intressant fråga är om det finns några skillnader i boendetid mellan infödda regionbor och andra. De kortaste boendetiderna har de som är födda i regionens förortskommuner. Den troligaste förklaringen till detta är att denna grupp har den lägsta medianåldern 32 år (bland vuxna). De längsta boendetiderna har å andra sidan de som flyttat in till Stockholmsregionen från andra delar av landet och födda utomlands, vilket framför allt beror på att dessa grupper är 10 till 15 år äldre än de som fötts och vuxit upp i regionens förortskommuner. Inflyttare är således i allmänhet mindre rörliga på regionens bostadsmarknad därför att de är äldre. Däremot finns det inga skillnader i boendetid mellan inflyttade från övriga landet och födda utomlands. Båda grupperna har en medianboendetid kring 5 år. Skillnaderna sammanfattas i följande tabell.

16 16 Födelseort Medianboendetid, år Medianålder, år Förortskommun 3 32 Stockholms stad 4 38 Övriga landet 5 47 Utomlands 5 41 Tabell 6. Födelseort och boendetid i nuvarande bostad Flerbostadshus i Stockholms län Finns det då några skillnader mellan olika lokala bostadsmarknader i Stockholmsregionen? Bor man i normalfallet lika länge i en innerstadslägenhet som i flerbostadshus i Södertälje? Stockholms läns lokala bostadsmarknader Skillnaderna i boendetid mellan olika lokala marknader är inte stora. De kortaste boendetiderna finns på marknaderna i Västerort, Södertälje och i regionens Yttre sydöstra delar och där är mediantiden 4 år. Boendetider i Kärnan är något längre 4,5 år, medan i Österort och Nordöst har hälften av de vuxna bott 6 år i sin nuvarande bostad. Lokal marknad* Medianboendetid, år Västerort 4 Yttre Sydöst 4 Södertälje 4 Kärnan 4,5 Söderort 5 Nordväst 5 Österort 6 Nordöst 6 Tabell 7. Boendetid i nuvarande bostad Flerbostadshus i lokala bostadsmarknader *) I Norrtälje och Yttre Nordväst har inte tillräckligt många svarat på denna fråga. Nr Namn Ingående kommuner och delar av kommuner 1. Yttre Nordväst Upplands-Bro 2. Västerort Järfälla, Ekerö, Stockholms Västerort, Sundbyberg och Solna 3. Yttre Sydöst Del av Huddinge (Trångsund), Haninge och Nynäshamn 4. Söderort Del av Värmdö (Nämdö), huvuddelen av Huddinge, Botkyrka, Salem, Tyresö och Stockholms Söderort 5. Österort Nacka och huvuddelen av Värmdö 6. Kärnan Stockholms innerstad och Lidingö 7. Nordöst Vallentuna, Österåker, del av Värmdö (Möja), Täby, Danderyd och Vaxholm 8. Nordväst Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtuna 9. Norrtälje Norrtälje 10. Södertälje Södertälje En intressant följdfråga är om hushållsinkomsterna påverkar boendetiden t ex om hushåll med låga inkomster har kortare boendetider än hushåll med högre inkomster. Beaktar man åldersstrukturens starka samband med boendetiderna verkar det inte finnas någon särskild inkomstpåverkan på boendetiderna. Som framgår av nedanstående tabell har unga vuxna (18 29) i normalfallet (medianen) bott 2 år i sin nuvarande bostad oavsett vilken inkomst de har. Bland åldersgruppen 50 till 75 år finns det heller inget direkt samband mellan inkomst och boendetid. Samma gäller de som är 30 till 49 år.

17 17 Medianboendetid i år Ålder Hushållsinkomst före skatt 1996 Samtliga Större än i åldersklassen Tabell 8. Mediantid i nuvarande bostad 1997 i olika ålders- och inkomstgrupper. Flerbostadshus i Stockholms län En ytterligare intressant fråga gäller samspelet mellan bostadens storlek och boendetid? Bor man kvar längre tid i en större bostad än i en mindre? Ytligt sett finns det ett tydligt samband. I en- och tvårumslägenheter är mediantiden 2 till 3 år. I trerumslägenheter bor man i normalfallet 6 år. Detsamma gäller fyrarumslägenheter och större. Men beaktar man ålderns starka påverkan på boendetiderna förändras bilden. De kortare boendetiderna i mindre bostäder än i större beror framför allt på att mindre bostäder i högre grad befolkas av yngre. Men som framgår av följande tabell förklarar inte åldersstrukturen allt. Det finns en tendens som innebär att mindre bostäder har kortare boendetider än större skillnaden verkar ligga mellan å ena sidan en- och tvårumslägenheter och å andra sidan större lägenheter. Medianboendetid i år Ålder Lägenhetsstorlek Samtliga 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum eller större i åldersklassen Samtliga i storleksgruppen Tabell 9. Mediantid (år) i nuvarande bostad Åldersgrupper och storleksklasser. Flerbostadshus i Stockholms län Platstrohet Som redan betonats och visats i förstudien är flyttning inom Stockholmsregionen starkt avståndsberoende. De geografiska flyttmönstren domineras av korta avstånd. Detta är ett uttryck för att hushållens flyttbeslut påverkas av plats- eller områdesbetingade faktorer. Men hur starka är dessa faktorer? Hur lång tid bor man i ett och samma bostadsområde? Ett, två, tre eller fyra år längre än i en och samma bostad? Är ålder en lika dominerande förklaring till områdestrohet som till boendetiden i bostaden? Bor barnfamiljer särskilt länge i samma bostadsområde? Vad gäller i utsatta bostadsområden? Boendetiden i olika bostadsområden påverkar inte bara den geografiska rörligheten på regionens bostadsmarknad. Den påverkar naturligtvis också den sociala stabiliteten i enskilda områden. Frågan är hur man skall avgränsa enskilda bostadsområden? Skall det vara namngivna områden eller funktionellt sammanhängande områden i ett eller flera avseenden? I fråga om boendetid har inget sådant begrepp använts. De tillfrågade har i stället fått uppge hur länge de bott i nuvarande bostadsområde utifrån sin egen uppfattning om vad som är deras bostadsområde d v s vad man upplever vara bostadsområdet.* Bland vuxna i flerbostadshus är den typiska boendetiden i nuvarande bostadsområde 2 år! För en slump- * ) I förstudien definierades bostadsområde utifrån statistiska och planeringsmässiga principer, vilket innebär att dessa områden sannolikt inte sammanfaller med invånarnas upplevelse av vad som är bostadsområden.

18 18 Procent vist vald vuxen i flerbostadshus är således den mest sannolika boendetiden i ett bostadsområde 2 år. Den genomsnittliga boendetiden är däremot 11,4 år. På liknande sätt som boendetiden i nuvarande bostad är utpräglat snedfördelad är också boendetiden i nuvarande bostadsområde kraftigt snedfördelad. Det finns långa boendetider, men de är i allmänhet mycket lågfrekventa. Mediantiden i nuvarande bostadsområde är 6,3 år d v s hälften har bott kortare än 6,3 år i nuvarande bostadsområde. Den betydligt längre genomsnittliga boendetiden i nuvarande bostadsområde beror på att det finns en långt utdragen fördelning av lågfrekventa men långa boendetider. I följande diagram illustreras hela frekvensfördelningen och som framgår har den samma form som boendetiden i nuvarande bostad. Hur mycket längre bor man då i sitt bostadsområde än i samma bostad? Denna fråga har inte något bra direkt svar eftersom nästan 70 procent (69) har bott lika länge i sitt nuvarande område som i den nuvarande bostaden. Det är 30 procent av de vuxna (i flerbostadshus) som bott längre i nuvarande område än i nuvarande bostad. Med andra ord har 30 procent av de vuxna flyttat inom sitt bostadsområde (vid senaste flyttning). Definierar man plats- eller områdestrohet som skillnaden mellan boendetid i nuvarande bostadsområde och boendetid i nuvarande bostad kan strukturen belysas med nedanstående tabell. Platstrohet Ingen platstrohet år år år år år 2 mer än 10 år 11 Summa 100 Andel av samtliga vuxna i procent Tabell 10. Platstrohet i flerbostadshus Stockholms län Median 6,3 år Medelvärde 11,4 år Antal år i nuvarande bostadsområde Diagram 3. Boendetid i nuvarande bostadsområde Flerbostadshus i Stockholms län Bland de 30 procent som bytt bostad inom bostadsområdet ligger mediantiden vid drygt 7 år, d v s platstrogna invånare bor kvar i ett bostadsområde relativt länge. Men det vanligaste är trots allt att byte av bostad innebär att man byter det som uppfattas vara bostadsområdet. Som tidigare visats är boendetiderna mycket längre bland småhus än bland flerbostadshus. Hur lång tid bor man då i ett småhusområde? Den typiska boendetiden i ett småhusområde är 15 år. Den genomsnittliga boendetiden är drygt 18 år och hälften av de vuxna har bott i nuvarande område 16,5 år (median). Detta betyder naturligtvis att områden som präglas av småhus också präglas av en mycket hög stabilitet i befolkningen. De långa boendetiderna i småhusområden innebär att barn som flyttar med sina föräldrar till ett småhusområde eller som föds där med mycket stor sannolikhet kommer att växa upp och bo kvar i samma område till vuxen ålder. I följande diagram illustreras hela frekvensfördelningen av boendetider bland vuxna i småhus.

19 19 Procent Median 16,5 år Platstrohet Ingen platstrohet år år år år år 1 mer än 10 år 11 Summa 100 Andel av samtliga vuxna i procent Tabell 11. Platstrohet i småhus Stockholms län Antal år i nuvarande bostadsområdet Diagram 4. Boendetid inuvarande bostadsområde Småhus i Stockholms län På motsvarande sätt som för flerbostadshus kan man naturligtvis också definiera plats- eller områdestrohet för småhusboende som skillnaden mellan boendetid i nuvarande bostadsområde och boendetid i nuvarande småhus. Det visar sig då att platstroheten är mindre i småhus än i flerbostadshus. Över 75 procent har bott i nuvarande område och nuvarande bostad lika länge. Det är enbart 23 procent som bytt bostad inom nuvarande område (vid senaste flyttning). Bland de drygt 20 procent som bytt bostad inom ett småhusområde ligger mediantiden vid cirka 8 år. Bland de som uppvisar en platstrohet finns det således inte någon större skillnad i tidsutdräkt beroende på om det gäller en små- eller flerbostadsmiljö. Skillnaden mellan småhus- och flerbostadsområden ligger i stället i att man i allmänhet bor 11 år längre i samma småhus. Frågan är om det finns någon skillnad i platstrohet beroende på ägar- eller upplåtelseform i flerbostadshus. Kommunala bostadsföretag har högst platstrohet, 37 procent. Därpå följer privata bostadsföretag med 34 procent och bostadsrätt med 25 procent. Skillnaderna är således små. En betydligt mer intressant fråga är platstrohetens samband med ålder. Föga överraskande har unga vuxna (18 29 år) lägst platstrohet. Det är enbart 6 procent av dessa som bytt bostad inom sitt nuvarande bostadsområde. Men som framgår av följande tabell är skillnaden gentemot gruppen år inte särskilt stor. Gruppen över 50 år, som präglas av långa boendetider, bor också kvar länge i samma bostadsområde och de byter bostad inom området. Platstrohet Andel av personer i åldern i procent år år år Ingen platstrohet år år Mer än 10 år Summa Tabell 12. Platstrohet bland tre åldersgrupper Flerbostadshus i Stockholms län

20 20 En intressant följdfråga är om platstroheten har något samband med hushållsstrukturen. Lägst platstrohet har ensamstående utan barn och sammanboende utan barn. Högst områdestrohet har ensamstående med barn 45 procent av dessa har bytt bostad inom nuvarande bostadsområde. Sammanboende med barn har också en relativt hög trohet till sin lokala miljö. Hushåll med barn har också, som tidigare visats, längre boendetider i en och samma bostad. Detta betyder att barnfamiljer i flerbostadshus bor mellan 8 och 10 år i samma bostadsområde d v s de bor kvar i sin lokala miljö i en utsträckning som närmast liknar hushåll i småhus, men familjer med barn i flerbostadshus byter oftare bostad inom området än hushåll i småhusmiljöer. I följande tabell sammanfattas platstroheten för olika hushållsgrupper. Andel av vuxna i procent Platstrohet Ensamstående Samboende Ensamstående Samboende Boende med Hushåll med utan barn utan barn med barn med barn föräldrar och barn ibland andra vuxna Ingen år år Mer än 10 år Summa Tabell 13. Platstrohet bland sex hushållsgrupper Procentandel av vuxna. Flerbostadshus i Stockholms län Vid sidan av hushållsstrukturens inverkan finns det en samvariation mellan lägenhetsstorlek och områdestrohet. Hushåll i större lägenheter har större platstrohet d v s har oftare bytt bostad inom sin lokala bostadsmiljö än hushåll i smålägenheter. Till stor del förklaras detta av att befolkningen i mindre bostäder är yngre. Minst platstrohet har unga vuxna i en- och tvårumslägenheter. Av dessa är det mindre än 20 procent som bott kvar längre i sitt nuvarande bostadsområde än i sin nuvarande bostad. Högst platstrohet har äldre än femtio år i tre-, fyra- och femrumslägenheter. I denna grupp är över 40 procent platstrogna. Däremot finns det ingen synlig samvariation mellan inkomst- och platstrohet. Finns det då några skillnader mellan olika lokala marknader i Stockholmsregionen? Ja, vissa men ganska små. Lägst platstrohet har de som bor i flerbostadshus i Österort. Av dessa är det enbart drygt 20 procent som bytt bostad inom sitt bostadsområde. Störst andel som bytt bostad i sin upplevda lokala miljö har marknaderna i Västerort och regionens Yttre sydöstra delar 35 procent. Kärnan och Söderort är lika i detta avseende. Lokal marknad * Yttre sydöst 36 Västerort 35 Söderort 32 Kärnan 32 Södertälje 31 Nordöst 29 Nordväst 24 Österort 22 Andel av vuxna i procent Tabell 14. Lokala bostadsmarknader och andel vuxna som bytt bostad inom sitt bostadsområde Flerbostadshus *) I Norrtälje och Yttre Nordväst har inte tillräckligt många svarat på denna fråga. Lång tid i utsatta bostadsområden I praktiskt taget alla regionens lokala bostadsmarknader finns det bostadsområden som präglas av en koncentration av socialt och ekonomiskt svaga grupper utsatta bostadsområden. Totalt sett gäller detta cirka trettio statistiskt avgränsade bostadsområden (s k planområden) av regionens totalt cirka 380 bostadsområden.* Huvuddelen av de utsatta områdena ligger i Västeroch Söderort.

21 21 Vad är normala boendetider i bostaden och bostadsområdet bland invånarna i utsatta bostadsområden? För att ge ett intressant svar på detta gäller det först att klargöra i vilka avseenden sociala och ekonomiska förhållandena i dessa områden skiljer sig från regionens allmänna miljöer av flerbostadshus. Bilden är tydlig och sammanfattas i följande tabell. Egenskap Utsatta bostadsområden Samtliga övriga miljöer med flerbostadshus Medelålder bland vuxna 41 år 43 år Andel kvinnor 55 % 57 % Andel födda i Sverige 46 % 80 % Andel som bor med barn (1 15 år) 63 % 23 % Andel som bor med ungdomar 23 % 8 % Andel som bor med andra vuxna 14 % 4 % Andel heltidsarbetande 41 % 56 % Andel arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder 12 % 5 % Andel studerande 16 % 11 % Andel med hushållsinkomster mindre än kronor % 12 % Andel med bostadsbidrag 46 % 18 % Andel med A-kassa, KAS eller socialbidrag 47 % 19 % Hushållens medelinkomst (kr före skatt) Tabell 15. Sociala och ekonomiska förhållanden bland vuxna i utsatta bostadsområden Stockholms län I de utsatta bostadsområdena är drygt 50 procent av de vuxna födda utanför Sverige. I andra delar av regionens flerbostadshus är motsvarande andel 20 procent. De utsatta miljöerna präglas samtidigt av en mycket hög andel familjer med barn och ungdomar. Vidare är endast 40 procent av de vuxna heltidsarbetande och över 12 procent är arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inkomstnivån är låg hela 25 procent av hushållen hade 1996 en årsinkomst mindre än kronor. Nästan hälften av de vuxna har bostadsbidrag och en lika stor andel har A-kassa, KAS eller socialbidrag. Som verifierats i andra undersökningar präglas de utsatta bostadsområdena av en djupgående segregationsprocess. Hur lång tid bor då invånarna i dessa områden? Boendetiden i nuvarande bostad är i normalfallet (medianen) 3,5 år d v s som i flerbostadshus i allmänhet. Däremot är boendetiden i området 9 år (median). Bland övriga områden med flerbostadshus i regionen är boendetiden i området 3 år kortare! Rörligheten till och från utsatta bostadsområden är således mindre än i andra miljöer med flerbostadshus. Eftersom boendetiderna i bostaden är lika långa betyder detta att utsatta områden präglas av en större flyttning inom respektive område än vad som gäller allmänt. Detta kan vara ett uttryck för flera förhållanden. Bostäderna inom utsatta bostadsområden är säkerligen inte lika attraktiva för byte med bostäder i andra områden. Därför blir rörligheten inom områdena större och boendetiderna i områdena 50 procent längre än vad som är normalt i regionen. Segregationen blir därför särskilt allvarlig eftersom den verkar binda eller låsa in invånarna i utsatta bostadsområden lång tid i normalfallet närmare tio år bland vuxna. De tillfrågade har också fått ge en subjektiv beskrivning av sin områdesmiljö, som tydligt illustrerar upplevelsen av områdesmiljön. I följande figur illustreras skillnaderna i beskrivning mellan utsatta bostadsområden och samtliga övriga miljöer med flerbostadshus i hela regionen. * ) I förstudien Nio gånger i livet Rapport 1, 1997, Regionplane- och trafikkontoret finns en redovisning av strukturen av bostadsområden i regionen.

22 22 Utsatta bostadsområden Samtliga övriga miljöer Samtliga övriga miljöer med flerbostadshus med flerbostadshus Området har bara hushåll med sociala problem I området bor inga svenskar Det inträffar många stölder och skadegörelser i området Många störande grannar Området har bara nyinflyttade Området och husen är fula Området har bra kommunikationer Mycket besvärande biltrafik i området Alla grannar tycks vara bekanta Området består bara av villor/radhus Området har inga hushåll med sociala problem I området bor bara svenskar Det inträffar aldrig några stölder eller någon skadegörelse i området Inga störande grannar Området har inga nyinflyttade Området och husen är vackra Området har dåliga kommunikationer Ingen besvärande biltrafik i området Inga grannar tycks vara bekanta Området består bara av flerfamiljshus Alltmer rörliga? Det finns numera en mängd värderingsstudier i Sverige och Europa som påvisat betydande generationsskillnader i synen på mobilitet och faktisk mobilitet. Unga föreställer och förväntar sig i allmänhet ett mer rörligt liv. I den aktuella undersökningen har de tillfrågade inte bara fått uppge när senaste flyttning skedde. De har också fått svara på frågan Hur många gånger har Du bytt bostad under hela Ditt liv? Bland samtliga vuxna i flerbostadshus i regionen 1997 har invånarna bytt bostad 5,4 gånger i livet. I detta avseende är generationsskillnaderna förvånansvärt små. Födda på sextiotalet har t ex flyttat lika många gånger i livet 5,8 gånger som födda på tjugotalet. Med tanke på de boendetider som beskrivits verkar det orealistiskt att tro att t ex 60-talisterna inte kommer att flytta i regionen flera gånger i livet. Mycket talar således för att behoven av rörlighet på regionens bostadsmarknad kommer att växa på lång sikt som en följd av mer rörliga unga. Om detta leder till en faktiskt ökad rörlighet beror på bostadsmarknadens funktionsduglighet. Generation Födda på 70-talet 3,7 60-talet 5,8 50-talet 5,9 40-talet 5,9 30-talet 6,0 20-talet 5,7 Samtliga 5,4 Antal bostadsbyten (median) Tabell 16. Antal bostadsbyten i hela livet. Vuxna i flerbostadshus Stockholms län * * ) Strukturen bland boende i småhus avviker mycket lite från boende i flerbostadshus.

23 23 Föryngring på flyttmarknaden Eftersom rörlighet och boendetider är starkt åldersbetingade finns det slutligen ytterligare en fråga att behandla. Det gäller åldersstrukturen på flyttmarknaden. Den aktuella enkätundersökningen genomfördes, som sagts, i maj 1997 och omfattade vuxna i åldern 18 till 75 år. När är då de som 1997 bor i regionens flerbostadshus födda? I genomsnitt är det generationen född på 1950-talet medianvärdet är Medianåldern är således 40 år. De vuxna som bor i småhus är däremot i allmänhet födda på 1940-talet närmare bestämt är medianen 1948 och medianåldern är således 49 år. Vuxna i småhus är således i allmänhet nästan 10 år äldre än vuxna i flerbostadshus. Eftersom boendetiden är känd kan man också beräkna åldersstrukturen vid senaste flyttning. Medianåldern vid senaste flyttning bland 1997 års vuxna (i flerbostadshus) var 32 år. Flyttströmmen på regionens marknad för flerbostadshus domineras således av relativt unga invånare, vilket naturligtvis är en direkt återspegling av Procent att unga vuxna har mycket kortare boendetider. I nedanstående figur illustreras åldersfördelningen. Eftersom huvuddelen av de vuxna flyttat på nittiotalet kan man också fråga sig var medianåldern bland de som senast flyttade på nittiotalet var den var 30 år. Medianåldern bland de som 1997 bor i flerbostadshus och som senast flyttade före 1990 var däremot 34 år vid senaste flyttning. Förenklat uttryckt har således rörligheten på regionens flerbostadsmarknad föryngrats en del på nittiotalet. Å andra sidan betyder detta att födda på 40-talet eller tidigare permanentat mönstren på bostadsmarknaden ytterligare. Etableringsfasen Flyttfrekvensen är högst i åldern 18 till 29 år och innefattar framför allt en etableringsfas på bostadsmarknaden. Den första etableringen är starkt koncentrerad till åldern 18 till 24 år. Bland unga vuxna i flerbostadshus som är äldre än 24 år bor mindre än 10 procent med föräldrar. Den största utflyttningsfrekvensen från föräldrahemmet ligger i nittonårsåldern. Detta framgår av följande diagram som anger andelen unga vuxna som bor med föräldrar. Fördelningen avviker något från en liknande fördelning avseende ungdomar i både små- och flerbostadshus i mitten av 1980-talet (Storstockholm)*. Detta gäller särskilt tjugoåringarna. I mitten av åttiotalet var det drygt 50 procent som bodde med föräldrar. Aktuella data pekar på att denna andel är knappt 40 procent Även i åldersgruppen 22 till 23 år visar den aktuella undersökningen på något lägre boende med föräldrar yngre än 18 år år år år år år år Diagram 5. Åldersfördelningen bland vuxna vid senaste flyttning till flerbostadshus. Stockholms län 1997 * ) Källa: Siv Schéele; Stockholmarna och andra, Demografiska fakta, utvecklingstendenser och framtidsfrågor, 1991, Utredningen om landstingets framtida uppgifter.

24 24 Procent Diagram 6. Andel unga vuxna i flerbostadshus som bor med föräldrar Stockholms län * Ålder än bland äldre. Det visar sig vidare att en lika stor del av åringarna skaffar sin bostad genom bostadsförmedling som genom bostadsföretaget (värden). Över 10 procent av ungdomarna har fått sin bostad genom att flytta ihop med någon som redan hade en bostad. Detta är lika vanligt som byte av bostad. Andelar i procent Åtgärd år Samtliga vuxna i flerbostadshus Med hjälp av egna kontakter Genom köp Genom bostadsförmedlingen Genom bostadsföretaget/ värden Genom eget byte Genom att flytta ihop med någon som redan bodde här 12 7 Med hjälp av mäklare/privat företag 8 10 Genom bosparkonto/ bankkonto 1 3 Tabell 17. Hur skaffades den nuvarande bostaden? Ungdomar och samtliga vuxna i flerbostadshus i Stockholms län 1997 Av samtliga vuxna (över 17 år) i flerbostadshus bor knappt 5 procent med föräldrar Totalt sett omfattar denna grupp drygt personer i hela Stockholmsregionen. Medianåldern i denna grupp är 19 år. Huvuddelen av de som bor med föräldrar är studerande cirka 60 procent. Drygt 20 procent arbetar heltid och 8 procent är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder. De bor i normalfallet tillsammans med föräldrar i en fyrarumsbostad med 95 kvadratmeter. En stor del av hela gruppen har konkreta flyttplaner 40 procent uppger att de har för avsikt att flytta in om tolv månader och 80 procent uppger att de har för avsikt att flytta inom tre till fem år. Hur skaffar ungdomar sig en bostad i sin första etableringsfas? Framför allt sker det genom egna kontakter. I detta avseende är ungdomar (18 24 år) avsevärt mer aktiva än andra. En relativt stor del skaffar bostad genom köp, även om detta är mer ovanligt bland yngre * ) Bland unga vuxna i småhus är det partiella bortfallet för stort för att ange en motsvarande fördelning. Brännkyrkagatan.

25 25 Enskededalen. Slutsatser om rörlighet, boendetider och platstrohet De viktigaste slutsatserna om rörlighet och boendetider kan sammanfattas i följande punkter: Flerbostadshus domineras av korta boendetider. Över hälften av de vuxna i flerbostadshus har bott i sin nuvarande bostad kortare tid än fyra år. Flyttningen till flerbostadshus domineras således av relativt unga medianåldern vid senaste inflyttning till flerbostadshus är drygt 30 år. Två tredjedelar av de vuxna i flerbostadshus (1997) har flyttat under nittiotalet och nästan hälften har flyttat mer än en gång. Boendetiden hos kommunala och privata bostadsföretag är lika medianen (3,8 år). Däremot är den normala boendetiden i bostadsrätt cirka två år längre. Den största utflyttningsfrekvensen från föräldrahem ligger i nittonårsåldern och frekvensen har förändrats relativt lite sedan mitten av åttiotalet. Boendetiderna är framför allt åldersberoende. Unga vuxna (18 29 år) har mycket korta boendetider. Bland unga vuxna har över hälften bott i sin nuvarande bostad kortare tid än två år. Barnfamiljer i flerbostadshus har i genomsnitt ett års längre boendetid än övriga. Det är framför allt äldre än femtio år som har långa boendetider och som är orörliga på bostadsmarknaden och därför också permanentar den etablerade strukturen. Hälften av de som är äldre än femtio år har bott i sin nuvarande bostad längre än 11 år. Skillnaderna i boendetider mellan regionens lokala bostadsmarknader är relativt små. Segregationen binder invånarna i utsatta bostadsområden under lång tid i normalfallet närmare 10 år bland vuxna. Småhus utmärks av långa boendetider. Den normala boendetiden i småhus är nästan fyra gånger längre än motsvarande i flerbostadshus. Småhusområden präglas således av en mycket stor social stabilitet. Huvuddelen av flyttningarna är korta, men detta betyder inte att invånarna oftast flyttar inom det som uppfattas vara ett bostadsområde. Huvuddelen flyttar mellan bostadsområden inom var och en av regionens tio lokala bostadsmarknader. Generationseffekter talar för att behoven av rörlighet på regionens bostadsmarknad kommer att växa på lång sikt. Följande kapitel ägnas framför allt åt att reda ut hur rörligheten på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen påverkat den materiella boendestandarden under nittiotalet.

26 26 Gärdet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda Statistik om Stockholms län och region Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda 4 2002 En statistisk studie av migration till Stockholmsregionen 1990 1998 Rapporten är framtagen av Nordregio

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1 Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/ REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen

Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen En regions attraktionskraft kan definieras som dess förmåga att locka till sig människor och företag. Genom företagen skapas en arbetsmarknad

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkning och befolkningsförändringar 2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden

Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden Pilotprojekt för kommundelen Boo Anna Blomquist och Siv Schéele, Inregia AB december 2002 Innehåll Sammanfattande slutsatser...2 Bakgrund...3 Befolkningsprognoser...3

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer