Delredovisning från UHR-kommittén (U 2012:07)

Transkript

1 Promemoria Dnr 2012:01 UHR-kommittén U 2012:07 Sekreterare Magnus Hjort Mobil E-post magnus.hjort@education.ministry.se Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Delredovisning från UHR-kommittén (U 2012:07) Ulf Melin har regeringens uppdrag att som särskild utredare förbereda och genomföra inrättandet av Universitets- och högskolerådet. Enligt kommittédirektivet ska utredaren senast den 31 augusti 2012 lämna förslag till mål för verksamheten samt redovisa verksamhetsplan och budget för Detta sker genom denna delredovisning. Eftersom utredaren den 20 juni 2012 beslutade om den övergripande organisationsstrukturen för UHR redovisas även denna här. Stockholm i augusti 2012 Ulf Melin Magnus Hjort

2 2 Mål för verksamheten UHR kommer år 2013 att vara en nyinrättad myndighet som behöver lägga kraft på att etablera myndigheten och bygga upp en ny och för alla medarbetare gemensam myndighetskultur. Regeringen bör därför under det första året, så långt det är möjligt, försöka begränsa antalet uppdrag och återrapporteringskrav. Enligt finansdepartementets anvisningar ska mål för myndigheter enbart föras in i regleringsbrev om det finns ett tydligt behov. Målen bör i första hand avse myndighetens insatser och resultat och de bör vara formulerade så att de går att mäta och följa upp. Återrapporteringskrav bör endast avse sådant som faktiskt används i Regeringskansliets löpande arbete. Mål i regleringsbrev som snarare är att betrakta som långvariga uppgifter bör i stället formuleras som uppgifter och skrivas in i myndighetens instruktion. 1 Styrutredningen konstaterade i sitt betänkande hösten 2007 att det i regleringsbrevet var vanligt med upprepningar av uppgifter redan angivna i myndighetens instruktion eller i andra bestämmelser. 2 Med ledning av detta föreslår utredaren att det i samband med arbetet med UHR:s instruktion och regleringsbrev för 2013 görs en noggrann prövning av relationen mellan instruktion och regleringsbrev. Till exempel bör uppgiften att informera om högre utbildning sannolikt endast finnas i instruktionen medan regleringsbrevet kan användas för att i någon mån precisera mål och återrapporteringskrav. Förslag till budget för Universitets- och högskolerådet Enligt direktivet ska den särskilde utredaren utgå från den dimensionering och de ekonomiska ramar som föreslogs av Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen. UHRkommittén har därmed utgått från det budgetunderlag som den föregående utredningen lämnade till regeringen i februari Här föreslogs ett ramanslag för drift för den nya myndigheten om tkr. Till ramanslaget bör även följande föras: (tkr) för fortsatt utveckling av antagningsstatistik för regeringskansliets behov av fördjupade och analyserande 1 Se finansdepartementets anvisningar inför arbetet med regleringsbrev för budgetåret Att styra staten. SOU 2007:75, s. 19.

3 statistikbearbetningar. Detta motsvarar anslagsposten 16:2:70 ap 21 som för år 2012 uppgår till (tkr) för VHS. Regeringskansliet har vid flera tillfällen uttryckt ett behov av fördjupade uppföljningar av regeländringar, analyser av sökmönster och att kunna beställa simuleringar av t.ex. urval som en del av en konsekvensanalys inför regeländringar. Det finns även ett behov av att utveckla antagningsstatistik gällande antal sökande, behöriga och antagna samt lägsta antagningspoäng till respektive utbildning Eftersom den tidigare Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen fick besked att detta anslag var av engångskaraktär så ströks anslagsposten i det budgetunderlag som utredningen lämnade in för år Vid en förnyad bedömning av detta blir dock slutsatsen att anslaget måste vara kvar för att säkerställa att den utveckling av antagningsstatistiken som anslaget för 2012 avsåg inte helt uteblir då UHR inleder sin verksamhet den 1 januari Att anslaget finns kvar 2013 kommer också att vara en nödvändig förutsättning för att skapa synergieffekter och ökad analyskapacitet inom UHR. Genom att organisatoriskt föra samman statistikkompetensen med kompetens inom områden som tillträdesfrågor, juridik och annan analyskompetens skapas inom UHR en kritisk massa med möjlighet att tillhandahålla kvalificerade analyser, uppföljningar och statistikbearbetningar. Verksamheten i denna del kommer under år 2013 att vara i en uppbyggnadsfas där UHR utveckla former och strukturer för hur rapporteringen till Regeringskansliet och andra mottagare ska se ut. För att fullt utveckla förmågan att leverera kvalificerade analyser bör dock UHR:s analysoch utredningskompetens tillföras ytterligare resurser år 2014 motsvarande två heltidstjänster (tkr) för att hantera kostnader för de uppdrag som tillkommit genom överenskommelsen mellan regeringen och delar av oppositionen och som Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen inte räknat med i sitt förslag till regeringen. Det handlar om det uppdrag som kommer att föras över från Högskoleverket att inom sitt verksamhetsområde motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Därtill kommer även det nya uppdraget att främja breddad rekrytering. Kostnaderna för dessa 3

4 4 uppdrag har inte beaktats i det underlag som Högskolemyndighetsoch programkontorsutredningen lämnade till regeringen. 750 (tkr) för att täcka merkostnaderna för det utökade uppdraget för internrevision som kommer att krävas för att hantera komplexiteten i UHR:s uppdrag och de olika finansieringskällor som kommer att finnas. 900 (tkr) för att hantera den ökade ärendetillströmningen inom den bedömningsverksamhet som VHS ansvarar för i dag. Regeringen beslutade den 20 juni 2012 om en ändring av regleringsbrevet för anslaget 2:70, särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. vilket innebar att ytterligare 600 tkr ska utbetalas till VHS. VHS har konstaterat att ökningen av antalet ärenden inte är tillfällig och att det därför behövs en permanent ökning av anslaget för att även fortsatt kunna uppnå målet att handläggningstiden inte ska överstiga 90 dagar. Eftersom beslutade medel avser endast de åtta sista månaderna av år 2012 bör beloppet för år 2013 vara 900 tkr (tkr) för det nya uppdraget att hantera det brasilianska programmet Vetenskap utan gränser. IPK fick i regleringsbrevet för år 2012 i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett svenskt nationellt erbjudande till Brasilien för Sveriges deltagande i det brasilianska stipendieprogrammet Vetenskap utan gränser och ett s.k. letter of intent mellan Sverige och Brasilien undertecknades den 15 augusti För att implementera och administrera ett komplext program som Vetenskap utan gränser i Sverige kommer det att krävas en omfattande insats från UHR. Det handlar bl.a. om att sammanställa information om de lärosäten som ingår i programmet, om regler för antagning m.m. samt om boende och studieavgifter. Uppföljning och utveckling av detta bör ske inför varje antagningsomgång terminsvis. Programmet behöver marknadsföras i Brasilien genom eventmedverkan, kampanjer, informationsmaterial och andra strategiska informationsinsatser. Information behöver finnas både på engelska och portugisiska. Antagningen av studenter behöver koordineras och lokala antagningsregler samordnas. Kontakter med myndigheter, departement och ambassader i Sverige och Brasilien ska samordnas liksom det planerade samarbetet med näringslivet beträffande praktikplatser. Introduktionskurser och kurser i engelska på lärosätena behöver skapas och koordineras.

5 5 En portal för doktorander och post-doc behöver skapas, administreras och förvaltas så att den kan utgöra en mall för andra liknande projekt i framtiden. Detta kräver såväl informationsstrategisk som teknisk kompetens, samt god kännedom om forskningssamarbeten och den akademiska strukturen. Utredarens bedömning är att resurser om 1 mkr behöver avsättas för dessa ändamål. Eftersom det är ett nytt uppdrag fanns resurser för detta ej upptagna i det budgetunderlag som Högskole- och programkontorsmyndigheten lämnade till regeringen i februari Summa ramanslag för driftskostnader: tkr Förstärkning av statsbidraget för Atlasprogrammet Atlasprogrammet syftar till att främja lärares och skolledares internationella kontakter samt stödja utvecklingsarbete som syftar till att, med hjälp av internationella kontakter, förverkliga de mål som anges i skolans läroplaner. Programmet ska också främja yrkesutbildningens utveckling genom att erbjuda elever på gymnasiets yrkesförberedande program möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning, APU/APL, i utlandet. Det är möjligt att söka stöd för att delta eller medverka vid konferenser i länder utanför EU/EES inklusive Turkiet, Kroatien och Schweiz. Riksdagen beslutade i anslutning till budgetpropositionen för år 2012 om följande mål för det internationella samarbetet inom utbildningsområdet: I syfte att öka utbildningarnas kvalitet är målet att rörligheten för alla grupper inom utbildningssystemet ska öka samt att allt fler utbildningsinstitutioner ska kunna ta del av internationella samarbetsprojekt. 3 Atlasprogrammet har sedan det startade, blivit mer känt och ansökningsvolymerna ökar och programmet är ett bra komplement till LLP-programmet med inriktning mot Europa. Samtidigt har IPK, trots att många ansökningar hållit hög kvalitet, saknat resurser för att kunna godkänna projekt och deltagare i önskad omfattning. För att effektivt kunna bidra till målet att öka rörligheten för alla grupper inom utbildningsområdet och att allt fler utbildningsinstitutioner kan ta del av internationella 3 Prop. 2011/12:1, utgiftsområde 16, s. 133.

6 6 samarbetsprojekt, särskilt utanför Europa, behöver Atlasprogrammet stärkas så att fler goda ansökningar kan beviljas. För Atlaspraktik (tidigare APU-utomlands) föreslås vidare att målgruppen ska breddas till att innefatta även utbildningar finansierade via Myndigheten för yrkeshögskolan. Denna utbildningsform kan idag inte erbjudas möjligheter till praktik (LIA) utanför Europa inom de program som IPK erbjuder i dag. Behovet av denna möjlighet har påtalats av målgruppen och ligger väl i linje med det mål som riksdagens har beslutat. Yrkesutbildningarnas andel i det svenska utbildningsutbudet ökar stadigt, och under 2011 kommer ytterligare 235 utbildningar att starta. UHR-kommittén föreslår därför en ökning av anslaget för stöd och bidrag med 5 mkr. Förslag till ny anslagsstruktur I likhet med Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen föreslår utredaren att de anslag som disponeras av UHR bör samlas och därmed bli betydligt färre än vad som är fallet i dag. Utredaren anser vidare att anslag som avser förvaltningsutgifter inte bör innehålla anslagsposter som avser bidragsutbetalningar, vilket är fallet i dag beträffande IPK:s ramanslag. Utredaren föreslår därför att UHR:s ramanslag renodlas till ett rent förvaltningsanslag till vilket förs medel från Högskoleverkets, VHS och IPK:s nuvarande ramanslag samt även de medel som IPK i dag disponerar från anslagen 16:1:5 ap. 9 (800 tkr, utgifter i samband med förvaltningspartnerskapet), 16:2:70 ap. 21 (150 tkr, Bolognaexpertgruppen) samt mindre delar av anslagen 16:2:70 ap. 7 (100 tkr, samordningsresor för EU:s centrala utbildningsprogram) och 16:2:70 ap. 25 (600 tkr, hantering av programmet för stipendier till utländska studenter). Förutom ramanslaget bör myndigheten disponera två anslag som avser bidragsutbetalningar. Till anslaget för stöd och bidrag bör föras 19,819 mkr från anslaget 16:4:1 ap. 2 som avser bidrag till internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område och som i huvudsak används för utbetalning av bidrag inom programmet Atlas. 4 Till detta anslag bör även föras de medel som IPK i dag disponerar från anslagen 16:1:5 ap. 3 (200 tkr, stöd till utveckling av multilaterala 4 Som nämnts ovan bör Atlasprogrammet stärkas genom att ytterligare 5 mkr tillförs programmet.

7 projekt inom Grundtvig, Comenius och Leonardo da Vinci) och 16:2:70 ap. 20 (1 mkr, medverkan i ASEM-DUO) samt större delen av anslaget 16:2:70 ap. 7 (1 614 tkr, stöd till EU:s centrala utbildningsprogram). Anslaget 16:2:70 (ca 60 mkr, stipendier till utländska studenter) föreslås finnas kvar. Förslag till anslag för Universitets- och högskolerådet (tkr) Anslag Ramanslag Stöd och bidrag Stipendier till utländska studenter Summa anslag Avgifter och intäkter för förvaltning, ej anslag (tkr) Avgifter och övriga intäkter Antagningsverksamhet och systemförvaltning m.m Högskoleprovet Internationellt samarbete Ny programperiod EU Ny programperiod EU Summa avgifter Intäkter för stöd och bidrag, ej anslag (tkr) Internationellt samarbete Förslaget till anslag för år 2014 och 2015 innehåller även den föreslagna förstärkningen av UHR:s analysfunktion. 6 Bidrag Atlas, stöd till multilaterala projekt inom Grundtvig, Leonardo, Comenius, stöd till EU:s centrala utbildningsprogram, ASEM-DUO 7 Avser verksamhet som i dag i huvudsak bedrivs vid VHS. 8 Verksamheten bedrivs i dag vid Högskoleverket 9 Verksamheten bedrivs i dag vid IPK och avser intäkter från LLP, Sida, Nordplus, Euroguidance, Europass, etwinning och Eurydike 10 Verksamheten bedrivs i dag vid IPK och avser stöd och bidrag för EU, Sida, NMR

8 8 Stöd och bidrag Ny programperiod EU Ny programperiod EU Preliminär verksamhetsplan Universitets- och högskolerådet Det finns i nuläget ingen beslutad förordning med instruktion för UHR och därmed saknas en väsentlig förutsättning för att en verksamhetsplan ska kunna tas fram och redovisas. Utredaren har därför, efter underhandskontakt med utbildningsdepartementet, beslutat att här endast redovisa de preliminära visioner, verksamhetsidéer och strategiska mål som tagits fram inom ramen för arbetet med att besluta om organisation för UHR. En slutgiltig verksamhetsplan kommer att redovisas i utredningens slutrapport till regeringen i december I syfte att stödja och vägleda arbetet med att ta fram en övergripande organisationsstruktur för UHR har utredaren formulerat en preliminär vision för myndigheten samt en preliminär verksamhetsidé, vilka presenteras kortfattat nedan. Arbetet med vision och verksamhetsidé för UHR kommer att fortsätta under sommaren och hösten Preliminär vision Universitets- och högskolerådet (UHR) ses som en huvudaktör inom utbildningssektorn: matchar individer och organisationer till livslång utveckling - både i Sverige och internationellt, ses som ett föredöme i service och kvalitet och utgör en spännande och utvecklande arbetsplats Preliminär verksamhetsidé Universitets- och högskolerådets uppgift är att erbjuda en väg in för att möta individers, utbildningssektorns samt myndigheters och organisationers behov av: stöd i samband med val av utbildning/inträde på arbetsmarknaden, effektiv och enkel administration och utveckling genom internationellt samarbete Detta ska göras genom att kontinuerligt utveckla, marknadsföra/kommunicera och tillhandahålla ett brett utbud av kvalificerade tjänster i form av:

9 9 antagningsservice systemförvaltning saklig och relevant information om högskoleutbildning kompetens och service i tillträdesfrågor, t.ex. högskoleprovet bedömning av utländsk utbildning möjlighet till internationellt samarbete analys och uppföljning inom myndighetens verksamhetsområde Strategiskt viktiga mål En myndighet - genom effektiv samverkan och engagemang i visionen Överträffa kundernas förväntningar genom att vara i topp inom service och kvalitet Bli känd för rätt saker genom samsyn och proaktivitet i kommunikationen Spetskompetens i matchningsuppgiften genom att ha fokus och kraft i utvecklingsarbetet. Övergripande organisationsstruktur för UHR Den särskilde utredaren beslutade den 20 juni 2012 att följande avdelningar ska finnas vid Universitets- och högskolerådet: Avdelningen för antagning och studentstöd Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Avdelningen för internationellt samarbete Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Stab/Administrativ avdelning Varje avdelning ska ledas av en chef direkt under generaldirektören. Utgångspunkter för organisationsstrukturen UHR:s organisation ska möjliggöra och bidra till att visionen och verksamhetsidén fungerar och blir styrande för hur myndigheten arbetar och hur den uppfattas av omvärlden. Den kommande organisationen ska tillsammans med vision och verksamhetsidé bidra till att UHR blir en myndighet, att det skapas fokus och kraft i

10 10 utvecklingsarbetet, att vi kan skapa excellence i service och kvalitet och att vi når en samsyn och proaktivitet i kommunikationen externt och internt. Organisationen bör vila på en tydlig organisationsfilosofi som skapar stabilitet samt är lätt att förstå och ta till sig. Den bör ge goda förutsättningar för att skapa handlingskraft i genomförandet av vision, verksamhetsidé och strategi. Organisationen bör vidare ha en stark koppling till myndighetens inriktning och fokus samt ge tydlighet i ansvar och roller. Det ska stå klart för alla vem som gör vad. Organisationen bör skapa tydlighet i och mellan myndighetens processer (såväl kärn- som stöd- och ledningsprocesser) för hög effektivitet. Den bör skapa goda förutsättningar för att säkerställa rätt kompetens på kort och lång sikt samt erbjuda möjlighet till utveckling och lärande. Verksamheter som hör ihop sakligt eller kompetensmässigt bör kunna föras samman och nya sätt att organisera verksamheten bör kunna prövas. Den kompetens som finns i de nuvarande myndigheterna ska tas tillvara och möjligheter till synergier och samverkan ska främjas. Organisationen ska bidra till myndigheten kan utföra sina uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt och i enlighet med gällande regelverk i Sverige och i EU för att därigenom kunna skapa nytta för uppdragsgivare, kunder och målgrupper. Det innebär samtidigt att vissa verksamheter behöver separeras organisatoriskt för att undvika eller kunna hantera rollkonflikter. När det gäller informations- och kommunikationsfrågor har utredaren gjort bedömningen att det är viktigt att resurser för att informera om den verksamhet som bedrivs och för att publicera resultat knyts direkt till respektive avdelning. Detta för att möjliggöra ett nära samband mellan kärnverksamhet och informationsverksamhet och att ge de anställda informatörerna möjlighet att komma in tidigt i kärnverksamheternas arbetsprocesser. En funktion för strategisk samordning av kommunikation bör dock finnas i staben. Antalet chefer direkt under myndighetschefen bör inte vara för stort. Det bör eftersträvas att de organisatoriska huvudenheterna (avdelningarna) är ungefär jämnstora. Den högsta organisatoriska nivån bör benämnas avdelning, nästa nivå enhet och nästa (i förekommande fall) sektion.

11 11 Beskrivning av avdelningarna inom UHR Avdelningen för antagning och studentstöd Avdelningen ansvarar för produktionsstyrning och produktionssamordning i de nationella antagningsomgångarna samt i lokala omgångar, samt hanteringen av anmälningar, internationell mastersantagning, sökandeinformation och sökandesupport. Avdelningen ansvarar vidare för information om högre utbildning i syfte att studenter och andra målgrupper ska kunna göra välavvägda val i fråga om högre utbildning samt i syfte att stimulera intresset för högre utbildning. I uppgiften ingår att informera om utbildningsutbud och antagning till sökande, studie- och yrkesvägledare samt till andra berörda målgrupper. Utredarens bedömning är att genom att föra samman de informationsuppdrag som i dag vilar på Högskoleverket (i instruktionen) och VHS (i regleringsbrevet) skapas möjligheter till synergier, samarbete och utveckling av verksamheten. Det har från flera håll uttryckts oro över att informationsuppdraget kan riskera att nedprioriteras eller alltför mycket styras av lärosätenas uppfattning om vad som bör publiceras. Utredaren vill därför betona att detta kommer att vara ett viktigt regeringsuppdrag vid avdelningen och att det måste hanteras med stor integritet så att det verkligen leder till att studenter och andra målgrupper kan göra välavvägda val i fråga om högre utbildning. Att säkerställa att så också sker kommer att bli en viktig del i myndighetschefens uppföljning av avdelningens hela verksamhet. Avdelningen bör organiseras i enheter som leds av enhetschefer (med personal- och budgetansvar) under avdelningschefen och bemannas med ca 45 befattningar. Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Utredarens bedömning är att genom att organisatoriskt samla arbetet med bedömning av utländska gymnasiebetyg och utländsk högre utbildning skapas möjligheter till synergier, samarbete och utveckling av verksamheten. Kunskaper i språk och om andra länders utbildningssystem är två områden där det bör finnas synergier och kunna skapas möjligheter till gemensam kompetensutveckling inom de verksamheter som idag bedrivs av VHS respektive Högskoleverket. Avdelningen ska ansvara för att genomföra bedömningar av utländska gymnasiebetyg och utländsk högre utbildning och bedöma hur utländska utbildningar motsvarar svensk utbildning, Avdelningen ska

12 12 ge sökandesupport via telefon och e-post samt informera universitet, högskolor och arbetsgivare om hur utländsk utbildning erkänns i Sverige. Avdelningen ska fungera som ENIC/NARIC-kontor i Sverige och i övrigt fullfölja de uppgifter som följer av den så kallade Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning. Avdelningen ska i den rollen bedöma och erkänna utländska högre utbildningar för användning på arbetsmarknaden samt utgöra ett expertstöd till högskolor, andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare om erkännande av utländsk högre utbildning. Avdelningen ska vidare vara kontaktpunkt för direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och behörig myndighet för arkitektyrket samt ansvara för föreskrifter och information om examensbilagan, Diploma Supplement. Avdelningen ska lämna yttrande över utländska lärarutbildningar till Skolverket i ärenden om lärar- och förskollärarlegitimation samt ansvara för arbetet med att besluta om vilka utländska utbildningar på eftergymnasial nivå som kan anses ha en godtagbar standard enligt studiestödsförordningen (2000:655). Avdelningen ansvarar vidare för arbetet med att besluta om vilka utbildningar på eftergymnasial nivå som kan anses ha en godtagbar standard enligt studiestödsförordningen (2000:655). Avdelningen bör organiseras i enheter som leds av enhetschefer (med personal- och budgetansvar) under avdelningschefen och bemannas med ca 45 befattningar. Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Avdelningen ansvarar för att arbetet med att utveckla och förbättra lärosätenas verksamhet med hjälp av IT-system. Detta omfattar verksamhetsförvaltning samt teknisk förvaltning av såväl egenutvecklade som outsourcade system. Med verksamhets- och teknikförvaltning avses här hela utvecklingskedjan från kravinsamling till utveckling, test och leverans. I arbetet ingår att vara såväl systemägare som teknisk förvaltare av antagningssystemet samt drift av systemet. Avdelningen ansvarar även för den tekniska förvaltningen av studiedokumentationssystemet Ladok.

13 I förhållande till hur verksamheten är organiserad i dag i VHS innebär det att systemdriften separeras från antagningsproduktionen och att det skapas en sammanhållen systemavdelning. Det kan finnas både för- och nackdelar med en sådan lösning. Sett ur myndighetens verksamhet som helhet och den organisation som skapas är dock utredarens bedömning att den här lösningen är att föredra, inte minst för att skapa balans mellan de olika avdelningarna. Avdelningen bör organiseras i enheter som leds av enhetschefer (med personal- och budgetansvar) under avdelningschefen och bemannas med ca 35 befattningar. 13 Avdelningen för internationellt samarbete Avdelningen ansvarsområde avser internationellt samarbete och mobilitet inom utbildningsområdet. I detta ingår UHR:s ansvar att vara det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen i ett enskilt fall beslutar. Avdelningen ska informera och ge råd om programmen, idag finansierade av EU, Sida, Svenska staten och Nordiska Ministerrådet, handlägga projektansökningar, besluta om projektbidrag samt följa upp användningen av bidrag. Avdelningen ska redovisa och analysera omfattningen av programmen i syfte att utveckla dem. Ansvaret innebär att särskilt verka för ett brett deltagande i programmen från aktörer inom alla utbildningsnivåer. Avdelningens ansvarsområde kommer därmed att inbegripa den absoluta merparten av de uppdrag som Internationella programkontoret för utbildningsområdet ansvarar för i dag. Avdelningen bör organiseras i enheter som leds av enhetschefer (med personal- och budgetansvar) under avdelningschefen och bemannas med ca 50 befattningar. Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Avdelningen ansvarar för uppföljning och analys av frågor inom myndighetens verksamhetsområde. I detta kommer att ingå att på regeringens uppdrag bistå med utredningar, utvärderingar och uppföljningar. Avdelningen ansvarar för arbete med den tillståndsgivning och föreskriftsrätt som Högskoleverket i dag har i fråga om tillträde bl.a.

14 14 enligt högskoleförordningen, förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till en yrkeslärarexamen och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet. I ansvaret ingår att tillhandahålla expertkompetens och samordning av frågor som rör tillämpning av bestämmelser för tillträde till högskoleutbildning och bevakning av ändringar i berörda författningar. Avdelningen ansvarar vidare för att ta fram högskoleprovet. Avdelningen ska främja svenskt deltagande, följa upp, analysera och sprida resultat och andra erfarenheter i de program som myndigheten administrerar i syfte att visa på internationaliseringens kvalitetshöjande effekter för svensk utbildning. Avdelningen ska samverka med berörda myndigheter och organisationer för att sprida resultaten av verksamheten. Avdelningen ska ha kontakt med EUkommissionen och institutioner i andra länder för att delta i utveckling inom utbildningsområdet. Till avdelningens ansvarområde kan även föras arbetet med UHR:s uppgift att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetet med tillträdesfrågor bör för att undvika rollkonflikter skiljas från antagningsproduktionen. Ett alternativ hade varit att placera verksamheten i staben. Detta hade dock inneburit en sammanblandning av kärnverksamhet och stöd- och ledningsfunktioner vilket bör undvikas. Genom att samla kompetens och verksamhet inom områden som statistik, analys, utredning och uppföljning skapas också en kritisk massa som kan leverera rapporter och beslutsunderlag till myndighetens olika målgrupper och kunder, men även internt och till regeringskansliet. Avdelningen bör bemannas med ca 15 befattningar. Det innebär att avdelningen blir väsentligt mindre än övriga avdelningar med kärnverksamhet. Utredarens bedömning är dock att den här lösningen är bättre än andra alternativ som skulle kunna övervägas. Stab/Administrativ avdelning I avdelningens ansvar ingår att tillhandahålla dels ett effektivt strategiskt ledningsstöd och en effektiv styrning av myndigheten, dels ett effektivt stöd till kärnverksamheten inom områden som ekonomi och löner, IT och information. I avdelningen ansvar bör bl.a. följande ingå:

15 15 Styrning (controller, verksamhetsplanering och uppföljning) Strategiskt kommunikationsstöd Strategiskt HR-stöd Säkerhetsfrågor Myndighetens gemensamma webbplats Administrativa funktioner (ekonomi, löner, personaladministration, registratur, arkiv, upphandling, internservice, lokaler) IT-stöd Avdelningen bör bemannas med ca 25 befattningar. Det kan finnas skäl att inom avdelningen organisatoriskt skilja mellan ledningsstaben och den mer administrativa stödfunktionen. Detta kommer att utredas närmare i samband med arbetet med detaljorganisationen för UHR. Enligt direktivet ska utredaren föreslå vilka delar av den administrativa verksamheten som är lämpliga att överföra till Statens servicecenter och föreslå en plan för när i tiden och på vilket sätt en sådan överföring kan genomföras. Även detta kommer att utredas närmare i ett senare skede. Bilaga 1: Organisationsskiss GD Stab/Administrativ avdelning (ca 25) Avdelningen för antagning och studentstöd (ca 45) Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning (ca 45) Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift (ca 35) Avdelningen för internationellt samarbete (ca 50) Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor (ca 15)