KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF (291)

Transkript

1 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF (291) Kommunfullmäktige Sammanträde den 3 december 2012 i Rådhussalen, Rådhuset Kommunfullmäktige består av 51 ledamöter och ersättare enligt bifogad närvarolista. De är valda för tiden Kommunfullmäktiges presidium består av ordförande Ethel Duvskog (S), förste vice ordförande Kenneth Hake (S) och andre vice ordförande Carl-Eric Birgersson (M). Kommunjurist Ann Åstrand tjänstgör som kommunfullmäktiges sekreterare. Närvaro Enligt bifogade närvarolista. Kungörelse Kungörelse med uppgift om tid, plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas har anslagits på kommunens anslagstavla, översänts till biblioteken, lagts ut på hemsidan samt översänts med post till varje fullmäktig och ersättare. Kungörelse om tid och plats för sammanträdet har införts i Karlshamns Allehanda, Sydöstran och på kommlmens webbplats Justering Kommunfullmäktige utser Johnny Persson (S) och Jan-Åke Berg (S) att tillsanunans med ordföranden justera protokollet klockan på kommunkansliet, Rådhuset, Karlshamn. Omfattning Vid sammanträdet behandlas de i det följande under upptagna ärendena. Sammanträdet pågår kll med ajournering kl Vid protokollet Justerat f-v?~ t1 Jan-Åke Berg

2 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset I tjänsten Aili Martinsson

3 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige INNEHÅLLSFÖRTECKNING 156 Chefen för utbildningsförvaltningen Ewa Kristensson presenterar sig 157 Näringslivsinformation 15 8 Information om överförmyndarverksamheten 159 Upprustning och utveckling av Rådhussalen-administrative chefen informerar 160 skogsbruksplan för åren Motion om kollektivtrafikzoner 162 Motion om att sätta upp staket på den sidan av Mieån som gränsar till Ågatan 163 Antagande av detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 164 Renhållningstaxa 165 Övertagande av andelar från Svängsta IF 166 Bidrag till föreningen Karlshamns museum 167 Bostadsförsörjningsprogram samt handlingsplan Borgensram Finansiering av rivning av byggnader på fastigheten Stilleryd 6:7 170 statistikrapport enligt 16 kap 6h i socialtjänstlagen och 28 f-g i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende kvartal III år Delårsredovisning-Kommunsamverkan Cura Individutveckling 172 Ärenden för kännedom Höjning av kommunbasbeloppet- Arvodesgruppen Protokoll- direktionen , revisionsmöte och överläggning med representanter för medlemskommunernas kommunfullmäktige O - Kommunsamverkan Cura Individutveckling Protokoll fastställande av budget för samt flerårsplan för Miljöförbundet Blekinge Väst 173 Fyllnadsval av ledamot i styrelsen för Stadsvapnet i KarlshamnAB-Lena Sandgren (S) 174 Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden- Sten Wijkander (S) 175 Fyllnadsval av ledamot i BUS-nämnden- Anneli Bengtsson (S) 176 Fyllnadsval av ledamot i BUS-nämnden- Pirkko Karppi (M) 177 Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden- Carolina Sandgren (S) 178 Fyllnadsval av ersättare i kultnrnämnden- Robert Sandelin (S) 179 Fyllnadsval av ersättare i nämnden för arbetsmarknad och vuxenurbildning (N A V nämnden)- Tina Martinsson (M) 180 Fyllnadsval av ersättare i gyronasienämnden- Lars Pröjtz (M) 181 Fyllnadsval av ersättare i byggnadsnämnden- Kerstin Linde (S) 182 Fyllnadsval av ersättare i valnämnden- Ingvar Andersson (S) 183 Fyllnadsval av styrelseledamot i Karlshamnsbostäder AB -Ylva Eriksson (S) 184 Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt- Lars-Olof Larsson (KD) 185 Angående nämndemannauppdrag i Blekinge tingsrätt- Ida-Christina Lindgren (M) 186 Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden- Qristina Ribohn (S) 187 Fyllnadsval av ledamot och ersättare i BUS-nämnden- Liz Wennerberg (MP) och Niklas Berntsson (MP).o. J;t " ;z:~ r/,(' 0

4 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige Forts 188 Begäran om ny sammanräkning- Anders Holmberg (S) 189 Julhälsning

5 Sida 253 Datum Nr Namn Närvar o 162 Ersättare Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs l Ethel Duvskog, ordf s x x 2 Kenneth Hake, l v ordf s x x 3 Carl-Eric Birgersson, 2 v ordf M x x 4 Sven-Åke Svensson s x x 5 Christel Friskopp s x x 6 Anita i\4artinssea s -- x Johannes Nilsson 7 Jan Bremberg s x x 8 Suzanne SveHsseH s -- x Ingrid Hagberg-Hake , Zofia Lindgren , i>e Qla Ma!!ssefl s -- x Göran Svensson 10 Tobias Folkesson x x Roland Ohlsson , , s Il vakant s -- x Inger Lötblom-Sjöberg 12 Lena Sandgren s x x 13 Johnny Persson s x x 14 Anders Karlsson s x x 15 Anki Hansson s x x 16 vakant s -- x Christer Floren 17 J an-åke Berg s x x 18 Vivianne Andersson s x x 19 vakant s -- x Bo Rösler 20 Leif Håkansson s x x 21 Kerstin Gustafson s x x 22 Marco Gustafsson c x x 23 P:ef IVaF IVaFSSSH c -- x Lena Häggblad 24 Gert Åkesson c x x 25 Paul Hedlw1d FP x x 26 Lennarth Malm FP x x 27 Jonna Lindell FP x x 28 Laila Johansson KD x x 29 Marco Paulsson M x x 30 B ärtbil Ottosson M x x

6 Sida 254 Datum Nr Namn När- Va ro 162 Ersättare Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 31 Britt Kilsäter M x x 32 Pe l'lflooulssea M -- x Robert Elmstedt 33!rene Ahlstrand-Märlind M x x 34 Lars Pröjtz M x x 35 Anders Svensson M x x 36 MagHHS GäFE!eiJ ing M -- x Asa Nilsson 37 Cecilia Holmberg M x x 38 Edward Törnqvist M x x 39 Anders Englesson MP x x 40 Anna Almander MP x x ' 41 Sara Månsson Mällergren MP x x Gun Hedlund 19, , ,00-19, Johanna Karlsson MP x x 43 Per Almander MP x x 44 Jens Henningsson v x x 45 Eva Olsson-Bengtsson v x x 46 Stig Werner OBER x x 47 Karl MUller SD Kent Sohl OBER Karin Lange SD Henrik Gustafsson SD x x 51 Lars Jeppsson K x x Ulf0Isson , ,

7 Sida 255 Datum Nr Namn När- Anteckning Varo Ersättare Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs l Johannes Nilsson s x 2 Ingrid Hagberg-Hake s x 3 Göran Svensson s x 4 Inger Lötblom-Sjöberg s x 5 Sirkka Kabilainen s -- 6 Christer Floren s x 7 Marie Sällström s -- 8 Bo Rösler s x 9 Zofia Lindgren s x JO Roland Ohlsson s x Il Lena Häggblad c x 12 Ola Persson c Gun Hedlund FP Lars Bergenvass FP x 15 Britt Jämstorp KD x 16 Lennart Ung KD x 17 Robert Elmstedt M x 18 Richard Jönsson M Asa Nilsson M x 20 Pirkim Karppi M x 21 Nils Odenberger M x 22 Magnus Olsson M Gun Hedlund MP x 24 Ingrid Ågård MP x 25 Thomas Qvarnström MP Tommy Larsson v x 27 Karin Johansson v x 28 vakant OBER 29 TimRemen OBER Nielas Petersson SD vakant SD 32 UlfOlsson K x 33 Leif Niklasson K --

8 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige /247 Chefen för utbildningsförvaltningen - Ewa Kristensson Chefen for utbildningsforvaltningen ger en personlig presentation av sina yrkeslivserfarenheter från utbildning, ledarskap och samverkan mellan utbildning och näringsliv. Hon berättar också om sitt kulturintresse och avslöjar att hon gärna spelar teater.

9 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige /247 Näringslivsinformation NäringslivschefUlrika Norden Johansson informerar om pågående projekt, som syftar till att påverka servicegraden mot näringslivet med fokus på värdskap, attityder och förenkling av myndighetsutövning.

10 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige /247 Information om överförrnyn darverksamheten Överförmyndarnämndens andre vice ordförande Cecilia Holmberg (M) och överförmyndarhandläggaren Elisabeth Adolfsson informerar om nämnden arbete. De informerar om uppdraget som god man, förvaltare och förmyndare och nämndens tillsyn över dessa. Det finns ständigt ett stort behov av nya gode män och handläggaren uppmanar alla som är intresserade att kontakta överförmyndarnämnden.

11 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige /247 Upprustning och utveckling av Rådhussalen - information Administrative chefen Jens Odevall informerar om möjligheterna att sända kommunfullmäktiges sammanträden på we b ben och att i samma programvara inkludera närvarokontroll, voteringar, talarlista mm. I årets budget finns ett anslag på kronor till en voteringsanläggning. Anslaget skulle kunna läggas till grund för inköp av laingutrustning bestående av skärmar, monitorer och mixerbord. Användarlicens för programvaran för webbsändningar beräknas uppgå till kronor/år beräknat på l O sändningar. Kommunfullmäktiges sammanträden skulle kunna sändas på webben från februari 2013.

12 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige /374 skogsbruksplan för åren Kommunfullmäktiges beslut att anta skogsbruksplan för åren Sammanfattning Teknik- och fritidsnämnden gav parkenheten i uppdrag att upphandla en ny skogsbruksplan för åren LRF Konsult Skogsbyrån fick uppdraget att ta fram en ny skogsbruksplan för Karlshamns kommun. Ett förslag skickades till länsstyrelsen i januari 2010 för yttrande då förslaget även omfattas av naturreservat och Natura 2000-områden. Efter revidering godkände länsstyrelsen förslaget Planen är indelad i bostadsnära skog, rekreationsskog och produktionsskog. Tekniska nämnden beslutade att föreslå att kommunfullmäktige fastställer skogsbruksplan för åren Planen bygger på skogspolicyn för Karlshamns kommuns skogsinnehav som kommunfullmäktige antog Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera ärendet till tekniska nämnden för en komplettering med en ekonomisk beräkning av den nya skogsbruksplanen. Tekniska nämnden har beslutat att överlämna en kompletterande konsekvensbeskrivning och föreslår därmed kommunfullmäktige att anta förslaget till skogsbruksplan för åren Beslutsunderlag Tekniska nämndens protokoll skogsbruksplan (cd-skriva, finns tillgänglig på kommunkansliet) Tekniska nämndens protokoll Förvaltningsekonomens skrivelse Kommunstyrelsens protokoll2012-ll Protokollet ska skickas till Tekniska nämnden

13 K \RI.SII \ \I ~S K0.\1\Il '\ I>ROTOKOLL Tckm~l..a n5mnden :! TN 0-10 Dn r 2008/ Skogspolic' och 5kogsbruksplan Sammanfnllning Teknik och fritidsnämnden gav parkenheten 1 uppdrag att upphandla en ny skogsbruksplan ror åren LRF Konsult Skogsbyrän fick uppdraget au ta fi am en ny skogsbruksplan för Karlshamns kommun. Ett forslag skickades till länsstyrelsen i januari 20 l O for yttrande då förslaget även omfattas av natlnteservat och Natura 2000-omräden. Efter att forslaget reviderats godkände Länsstyrelsen torslaget Gunnar Jönsson LRF Konsult Skogsbyrån har bjudits in till dagens sammanträde. Gunnar Jönsson beskriver hur arbetet med att ta!tam förslaget till ny skogsbruksplan har bedrivits. Ett omfattande faltarbete har utförts och detta arbete har varit det mest tidskrävande. Specialkompetens har anlitats for nyckelbiotopsinvcntcringen. Planen är indelad i bostadsnära skog, rekreationsskog och produktionsskog. Beslutsundering Tjänstcskrivels.: från utredningsingenjör Lennart Nilsson. LRF Konsult Skogsbyrån forslag till skogsbruksplan Arbctsutskoucts forslag till tekniska niimndcns beslut: Tekniska nämnden aruar presenterat rorslag till skogsbruksplan ror ~ren Tekniska nämnden fcireslår att kommunrllllmiiktige fastställt:r skogsbruksplan fcir åren Tekniska niimndcns beslut Tekniska nämnden antar presenterat rorslag till skngsbruksplan. se bih ga cd-skiva 0-10/2011. födren Tekniska nämnden föreslår an kommunfullmäktige fastställer skogsbruksplan for åren Ansvarig: Gatu och parkchef Mori e Louise Svensson Wickström Ärendet ilt~:rrapportcras; När kommuntullmäktige fattat beslut i ärendet. Expediering: Kommunfullmiikt i ge Gatu- och parkingenjör Marie Louist: s~cnsson Wickström Utredningsingenjör Lennart Nilsson Ekonom Lisa Jönsson l l

14 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL Tekniska nämnden TN ll SJ<Ogspolicy och slmgsbruksplnn ffir Aren Tekniska nämndens beslut att som svar till kommunstyrelsens arbetsutskott godkänna kompletterande konsekvensbeskrivning och därmed anta förslaget till skof;ibruksplan för Aren att skogsverksamheten bör lyftas ut ur resultatredovisningen och föras över balanskonto för att miniment plverkan på andra verksamheter. Sammanfattning Tekniska nämnden bar toreslagit kommunfullmäktige att fastställa skogsbruksplan för Aren Kommunstyrelsens arbetsutskott har llterremitterat ärendet för en komplettering med en ekonomisk beräkni ng av den nya skogsbruksplanen. Karlshamns kommun äger idag cirka 1800 ha skogsmark. skogsbruket är certifiera! enligt FSC (Forest Stewardsbip Councel)och PEFC (Pan European Forest Certification). Certifieringen innebär att ett uthålligt skogsbruk ska utvecklas med god balans mellan produktion, miljö och sociala/kulturella intressen. 45% av kommunens skog ingår i Natura 2000-område och naturreservat där länsstyrelsen är ansvarig tillståndsgivare. Kommunfullmäktige antog , 4, skogspolicy för Karlshamns kommuns skogsinnebav. Policyn utgör underlag för framtagande av ny skof;ibruksplan. Övergripande säger policyn att kommunens skog ska ha höga och långsiktigt hållbara sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Den nya skogsbruksplanen kommer att ha en annan inriktning än den tidigare. Anled.ningen är antagen skogspolicy och omklassning till Natura 2000-områdc och naturreservat. Skof;iverksamheten iindrns från traditionellt skogsbruk mot naturvård med ökade inslag av lövskog. Naturvården är mer skötselkrävande och leder till minskade intäkter och ökade kostnader för verksamheten. Däremot ökar skogens värde som rekreationsmiljö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonom Caisa Leo-Malmberg daterad Yrkanden Ordförande Leif Håkansson, S, 2:e vice o dforande Britt Kilsäter, M, och ledamoten Anita Mortin = S,-ZW 'i'"'"" clwo<>m iu tjä'"'"""wl".

15 KARLSHAMNS KOMMUN Tekniska nämnden PROTOKOLL 2011~08~31 173(184) 114 Protolwllet sl'a skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Ekonom Caisa Leo-Malmberg Gatu- och parkchef Marie Louise Svensson Wickström Utredningsingenjör Lennart Nilsson FörvaltningschefPeter Persson

16 Karlshamn Till Tekniska nämnden Förslag till skogsbruksplan för Karlshamns kommuns skogsinnehav åren Dnr: 2008/ Parkenheten fick vid TFNs sammanträde l 04 uppdrag att ta fram en skogspolicy for Karlshamns kommuns skogsinnehav. Denna skulle utgöra underlag för framtagandet av ny skogsbruksp1an. skogspolicyn antogs av TFN och skickades därefter for beslut till kommunfullmäktige. Denna antogs av KF Vid TFNs sammanträde beslutades att ge uppdrag till parkenheten att upphandla ny skogsbruksplan for åren antogs LRF Konsult Skogsbyrån som konsult for framtagande av skogsbruksplan. Förslag till ny skogsbruksplan redovisades for parkenheten i jan. 20 l O. I januari månad 20 l O skickades skogsbruksplaneförslaget till Länsstyrelsen for yttrande över forslaget som berörs av naturreservat och Natura områden. Innan beslut kunde fattas av Länsstyrelsen måste en kvalitetssäkring (inventering) utföras av Natura 2000-områden. Parkenheten erhöll protokoll över kvalitetssäkringen 20 l Se bilaga l Yttrande över skogsbruksplaneförslaget erhölls 20 l Se bilaga 2 I yttrandet krävde Länsstyrelsen att alla skogsområden som ingår i Natura 2000 områden skall klassas som NO (naturvård orört) och NS (naturvård skötsel) samt att ädellövskogen inom naturreservaten skall klassas som NO och NS. Efter omarbetning av skogsbruksplaneförslaget skickades detta åter till Länsstyrelsen for yttrande. Yttrande med godkännande från Länsstyrelsen erhölls Se bilaga 3. Den nya skogsbruksplanen omfattar hela kommunens skogsinnehav. Undantag är träd inom anlagd parkmark och skog belägen på öar i skärgården dock ej Boön. Samhällsbyggnadsförvaltningen Parkenheten Tubbarydsvägen Karlshamn Tel Fax E-post: samhallsbyggnad@karlshamn.se Hemsida: postgiro Bankgiro

17 skogsbruksplan Förslag till ny skogsbruksplan med hänsyn tagen till Länsstyrelsens krav inom naturreservat och Natura områden. Produktiv skogsmark: ca.1777 ha ca ha PG: 889 ha= 50% 812 ha= 45 % K-p: 203 ha= 11 % 166 ha= 9% K-n: 64 ha=4% 56 ha= 3% NS : 445 ha=25% 605 ha= 34% NO: 175 ha = 10 % 164 ha= 9% Virkesförråd totalt: m3sk m3sk Medeltal 173m3sk/ha 172m3sk/ha Tillväxt per år m3sk m3sk Avverkningsförslag under skogsbrukspl.per m3sk m3sk Varav gallring m3sk m3sk Föryngringsavverkning m3sk m3sk PG (Produktionsskog med generell naturvårdshänsyn) K-p (Kombinerade mål med produktionsintresse) K-n (Kombinerade mål med ökad naturvårdshänsyn) NS (Naturvård skötselkrävande) NO (Naturvård orört) Den produktiva skogsmarksarealen har forändrats obetydligt sedan gamla skogsbruksplanen. Köpegårdahalvön ca 40 ha var inte med på den gamla planen, viss fårsäljning av skogsmark har skett, vissa mindre markinköp har gjorts och skogsmark har överfårts till industrimark framfårallt i S t i 11 erydsområdet. Den produktiva skogsmarken med klassning PG har minskat med 5 % vilket innebär ca. 80 ha. Detta beror på att alllövskogsareal belägen inom Natura områden har klassats som NS eller NO, även all ädellövsskog inom naturreservaten har klassats som NS eller NO. Denna oroklassning är krav från Länsstyrelsen. Detta innebär en betydande minskning av avverkningama och därmed mindre skogsintäkter. Se bilaga 4 ang. utredning om effekterna då man överfår traditionellt skogsbruk till rekreationsskog. Andelen NS klassad skogsmark har ökat med 9 % vilket innebär en ökning med 160 hektar. Detta beror på ovanstående orsaker.

18 Tillväxten har minskat med 616 m3sk per år. Detta beror på stormarna Gudrun och Per samt granbarkborrens angrepp vilket drabbade enbart äldre granskog som har återbeskogats med nyplanterad skog som ej ger samma tillväxt i etableringsfasen. Under planperioden är forslaget att fårynglingsavverka 190 ha ( m3sk varav ca m3sk löv) och gallra 889 ha ( m3sk varav m3sk är löv främst bok och ek). Den totala avverkningsmängden är ca m3sk och tillväxten under perioden är m3sk. Avverkningen är sålunda lägre än till växten. Man bör dock observera att en stor del av fastigheten är lämnad till naturvård och en del av tillväxten är därmed inte avverkningsbar. Bil. Förslag till skogsbmksplan (CD-skiva). Tekniknämnden foreslås besluta Att anta förslaget till skogsbruksplan för åren och sända denna vidare får beslut i kommunfullmäktige. r~ Ga~~eten L~ilsson ~ Utredningsingenjör

19 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN r, , 1... ~1 1 '1 :~. :i.:. l ; 1!1: l J u,.,, ~-,, ; l u: lj - l l l, : lf;;.!".. J ' Jl, t fnfori-i.a TIO:--! 2010-ll-01 /; l l (3) Kvalitetssä kring av befintliga Natura 2000-områden där Karlshamns kommun ii r markiig:~re Bakgrund Lönsstyrelserna har under en regeringsuppdragsom omfauar att granska och kvalitetssäkra avgränsningen av och iomellållet i landets Natura 2000-områdcn. Detta uppdrag innebär att om det fitms ny ittformmion om naturtyper och at1er i belintli!!a Natura 2000-områden ska den rappot1eras till EV-kommissionen. Informationen gäller enbart arter och nalllnyper som fi nns listade i EU:s Art- och Habitatdirektiv samt Fågeldi rektivet..il.-~itc.tss.iikt:ing av J"\(a tu.ra.lll.d..o.-:jlmråden d ii r Kadslt.n.m.ns. k.ummun Hr m.a.tkä;,;gila-:.,_ re genomförde länsstyre lserna en basinventering av landets Natura områden, nännare bestämt en inventering av områdenas arter och 11aturtyper. Resultatet a\ businventeringen i de helt eller de lvis kommunägda Natura 2000-områdena framgår a' nednnståend~ tabeller. Bi fogode kanor visar områdenas avgränsning och var de olika n:uurt)'perna återfinns. Stiimö SEO~l0071 Naturtyp Tidigare beslu- tad areal (ha) Ny areal efter kartering/ inven tering f hal 1170 Rev o 1230 HavskiiOOor o 23, Skar i Osterslon 22,66 l o 8220 Silikatbranter o 53, Hallmarkstorrana 12, VasUla taiaa 73.3 o 9110 NårinasfattiQ bokskoq 41 '14 27, Nårinn-srik bokskoa 11,81 o 9160 Narina-srik eksko!i 1, Beroekskoo o 10, Narinosfattia ekskoo 3,17 o Lnnoasiön!ls SEO ~l0135 Naturtyp Postadress SE KARLSKRöNA Tidigare beslu- lad areal (ha) Ny areal efter kartering/ inventering l hal 3130 Oiklomesolrofa Sioar 35,98 l Mindre vattendraa l 0,62 o 6270 Sillkataråsmarker l 5,58 o na mossar och kärr l 0.92 o 9070 Tradklådda betesmarker l 4.49 o Besöksildress Ronnebygalan 22 T olatonitelefax E postlwebbpjats.. Org.nr lansslytelsen@k lst.sa ww11 klst se

20 } (3) 9080 Lövsumpskog l 1,08 1, N~ringsfattig bokskog l o l 51, N~ringsrik bokskog l 3,49 o 9160 N~ringsrik ekskog l o 20, N~ringsfattig ekskog l 4,36 o B e Il evuepar.:en SEO-H01 9- ~ Ny areal efter kartering/ Tidigare besluinventering tad areal (ha) Naturtyp (ha) 9070 Trädklädda betesmarker 5,68 o Strömma SEO-U0196 Naturtyp Ny areal efter kartering/ Inventering Tidigare beslutad areal (ha) (ha) 8220 Silikatbranter o 1, Hallmarksterräng 0,61 o 9020 Boreonemoral ädellövskoq o 4, Naringsrik bokskog 1,64 0, Naringsrik ekskog 2,25 o 9190 Narinqsfattig ekskoq ,3 l l 1 l l ; Länsstyrelsen föreslår ävenjusteringar av tidigare felritade områdesgränser, vilket innebär att fö ljande arealändringar. Gränsjusteringarna framgår även på bifogade kartor. Stärnö SEO-ll 007 L Bellevueparken SE041 O 195 Strömma SE041 O 196 Gammal areal 213,29 Gammal areal5,73 ha Gammal areal 7,22 ba Ny areal 213,30 ha Ny areal 5,68 ha Ny areal 7,03 ha Merpat1en av den stora andelen ädellövskog i Långasjönäs som i nuläget inte harklassats som naturtyp (icke Natura - skog) kommer på sikt att utvecklas till 91 1 O näringsfattig bokskog, 913 O näringsrik bokskog, 9160 näringsrik ekskog eller 9190 näringsfattig ekskog. I Bellevueparken hm tidigare endast arten läderbagge anmälts, och ingen naturtyp angivits. Basinventeringen har visat att området, med utgångspunkt från trädskiktet, bör klassas som trädklädda betesmarker där nuvarande skötsel bedöms vara fullt tillräcklig. Inga nya Natura 2000-arter har tillkommit i de fyra aktuella områdena. Fortsatt arbetsgång Länsstyrelsen kommer i december 20 l O att föreslå en uppdatering av fårekomsten av naturtyper och arter till Naturvårdsverket enligt ovan. Naturvårdsverket kommer därefter att granska Länsstyrelsens förslag varefter Regeringen kan besluta om uppdateringen. De beslutade ändringarna rapporteras ti ll EU och fastställs av EV-kommissionen.

21 LANSSTYRELSEN 8LEKINGE LAN Efter att b nlitetssäkringsprojektet hm a\ slutnts kommer Länsstyrelserna att påbörja arbetet med uppdateringen m bevarandeplanerna som besk.ri ve r respektive Natura 2000-område. Bevarandeplanema kommer att förankras med m::~rkägare och aktörer i respektive område. Uppdateringen av naturtyperna och dess utbredning i området kommer inte att medföra några ytterligare konsekvenser för berörda fastigheter. Om ni har frågor och synpunkter på kvalitetssäkringsarbetet och den föreslagna uppdateringen av naturtyper och arter inom Natura 2000-omradet var vänlig kont::~kta Ake Widgren senast den lo december Mer i.nformation om Natura 2000 återfinns på ww\v. lansstvrelsen.se/blekin!!e. Vänliga hälsningar Åke Widgren Tel Bilagor: Otm ådesvisa km1or med Natura 2000-områdesgräns Områdesvisa naturtypskanor Siindlista: Karlshamns kommun, Radhusgatan l O Karlshamn skogsstyrelsen. Ronneby Kopia till: Naturvårdsregistret (Långasjönäs NR) Naturvårdsförvaltningen (ej bilagor) Centraldiariet (ej bilagor) Akten

22 STÄRNÖ SE Ar

23 STÄRNÖ SE Stärnö Ar 2010 o =-=-===::::~Meter [ Re I Obestamd f:i:j 1620 Sl<ät och små oat t Oste<SJOII - Icke Na!Ura' S6tvanen ~ Icke Natura. öppen mark ~ Icke Na!Ura: Myr ~ lcl<e Nalllra: Substratmark 15] Pronjärvegeta~on på s.hkatnka bergottor - Icke Natura. Skog - S010. Västig laj!ia HmJ 911 O Näringsfattig bokskog ~ 9130 Nilringsrrk bokskog D 9160 Nänngsnk ek ellerek-avenbokskog l X Xl 9t90 Naringsfattig ekskog D Milrtart skyddsområde D Natura 2000 områdesgråns

24 LANGASJÖNÄS SE Ar2010 l 1: OBc;kgn.tndsl<;)rtorlanlm.llledal dnr

25 LÅNGASJÖNÄS SE Ar : ' '.... ' ' ',. ~ '... ' i 1:14 000

26 Natun~par Natur.o 20CO c:j Na:~ra 2000 områe >gr.l.ns ~ ICke Na:ura: Arter /JI.IyrhoJme fllij Icke Na:ura: S~tvan~n Ofgo m!souoia siö<~r med str,ancpryj. bra;cenqrih et!er annuqij 'l~g~tat!en p~ e!cpone Jdt S!t4r.dot I'DJ 3260 Va::endrag med lly:t:lads,eg :a: on eller ak131 si<j mossor ~ Ich Natura: Öppen ma f ~ 6270 Ar.rika siil<.l:gråsnwke: nada111et trldgrlnstn!z22j 7140 Öppo\a svagt.-ål'lda mossar - lcl<e Natura: S.'<QQ E:!:) 9070 T~ådd be:osrna:l< [[[JI) 9080 Lclvsumpsl<oq m:j9130 Nzringsnkbokskog ~ 9190 Nåringsla!iig ekskog

27 BELLEVUEPARKEN SE041019S k 2010

28 1 BELLEVUEPARKEN SE Ar

29 STRÖMMA SE Ar2010 1:3 000

30 STRÖMMA SE G Ar 2010 D Natura 2000 Om'ådesgrans ~ Icke /IOatura Oppen mar~ D) PIOnJårveseta:,on på sifihtr ka bergytet m NMngsnkbokskog D N~ingsr1k e~- eller ek-aventokskog G{X] Nilringsl'attig Ekskog l 3 000

31 YTTRANDE 2010-ll-08 Dnr LÄNSSTYRELS EN BLEKINGE LÄN Åke Widgren KAF1LSHAMNS }(QMMUN SA:\1!-LW:JrCG~ ;.-\!JSrÖ\VAL.TN;NGEN INK 2UI~-n~~LJ DNR... 2D... K.... :1 Karlshamns kommun F as tighetskontoret Rådhusgatan l O Karlshamn Yttrande över förslag till y skogsbruksplan för Långasjönäs naturreservat, j _,.:;.~JiC:'ff;, ~:tfttl do~yj LRF Konsult har på uppdrag av Karlshamns kommun tagit fram ett fårslag till skogsbruksplan för Långasjönäs naturreservat, vilket ägs av konununen. Syftet är att skogsbruksplanen, när den är fårdig, genom beslut av länsstyrelsen skall gälla som skötselplan får de skogbevuxna delarna av naturreservatet. Den nuvarande skötselplanen får pghtrresenratet fastställdes 1990 och in nebå,l,leren skagshnjksplan sam i sin hjr är daterad Ar 200 l reviderades skogsbruksplanen, men det har aldrig tagits något beslut om att den skall gälla som skötselplan. Delar av naturreservatet (ca 14 7 ha), med stor andel ädellövsko g, ingår i N a tura 2000 (SE Långasjönäs). Den basinventering som gjorts i Natura 2000-ornrådet har resulterat i följande naturtypsindelning med avseende på skog: 9080 Lövsumpskog 913 O Näringsrik bokskog 9190 Näringsfattig ekskog Utvecklingsmark mot Natura 2000-habitat (bokskog, ekskog) Övrig skog (granskog, triviallövskog) 1,08 ha 3,49 ha 4,36 ha ca 44 ha ca 22 ha 75" /Je.. I det nu aktuella fårslaget till skogsbruksplan har ett flertal ädellövbestånd inom Natura 2000-området klassats som "Produktionsskog med Generell naturhänsyn" (PG) alternativt "Kombinerade mål" (K), vilket inte är i linje med Natura 2000 och de naturvårdsintressen som är överordnade skogsbruksintressena. Tabellen nedan visar de bestånd inom Natura 2000-området som i basinventeringen klassats som utvecklingsmark till Natura 2000-habitat (naturtyp) eller restaureringsmark, men som i förslaget till skogsbruksplan klassats som "Produktionsskog med Generell naturhänsyn" (PG) eller "Kombinerade mål" (K). Samtliga dessa skall, enligt länsstyrelsens uppfattning, med hänsyn till naturvärdena klassas som "Naturvård Orört" (NO) alternativt "Naturvård Skötselkrävande" (NS). 1 &.,':.~.~!ii~.;"~ N2000 "~"" :i';~~i~~~~,... ~W:s~~;Si'l'll-~~;;...,. 'h -.1;.~;.\t-...;:e;;:ti... -4>. 1-ft...'f.t!_i_,E.-. _ro ~:~ '"~., ~.!J, :._-.l.. -~.l. ~,_"iif.,!,(;~ " -. ~ ~-Ctr :! Avdelning Utvecklingsmark Restaurering /9130 Näringsfattig/Näringsrik bokskog /9160 Näringsfattig/Näringsrik ekskog /9160 Näringsfattig/Näringsrik ekskog /9160 Näringsfattig/Näringsrik ekskog 142: /9190 Näringsfattig bokskog/ekskog 142: Näringsfattig ekskog /9130 Näringsfattig/Näringsrik bokskog Postadress SE KARLSKRONA Besöksadress Ronnebygatan 22 Telefon/Telefax E-postlwebbplats: blekinge@lanss~t r e lsen.se Org.nr

32 2 (2) Ä ven utanför Natura 2000-området finns ädellövskog som i förslaget till skogsbruksplan klassats som PG eller K. Länsstyrelsen anser att även dessa skall målklassas som "Naturvård Orört" altemativ1 "Naturvård Skötsel". De bestånd det gäller är avd 13, 25, 61, 67, 81, 83, 88, 92, 93, 151, 162, 179, 182, 183, 189, 198,217,221 och 226. Flertalet av dessa bestånd är relativt gamla, det äldsta 115 år, vilket gör att naturvärdena redan idag måste betraktas som stora. För de bestånd som utgörs av granskog, tallskog eller triviallövskog har länsstyrelsen inga särskilda synpunkter på målklassningen i förslaget. Det är dock önskvärt att så mycket som möjligt av den granskog som idag finns inom naturreservatet på sikt ersätts med lövskog, främst ädellöv, vilket både gagnar utvecklingen av områdets naturvärden och gör det mer attraktivt för friluftslivet. En sådan långsiktig omföring av granskog till lövskog är också i linje med den övergripande målsättning som finns i gällande skötselplan från Markus Forslund 7 Åke Widgren Bilaga: Karta över basinventerade naturtyper inom Natura 2000-området. Kopia till: Markus Forslund (digitalt) Ulrika Widgren (digitalt) Cecilia Serrby (digitalt) Karin Bergman (digitalt) Ulf Lundgren (digitalt) skogsstyrelsen(+ bilaga) Centraldariet Akten(+ bilaga)

33 LANGASJÖNÄS SE Ar2010 1: Bakgrundskartor lantmäteriet, dn r /186

34 Naturtyper Natura 2000 [:::J Natura 2000 områdesgräns CJ Fullgod Natura-naturtyp EJ Icke lullgod Natura-naturtyp CJ Ej bedömd status ~ Utvecklingsmark, icke Natura-naturtyp ~ ÖVrigt, icke Natura-naturyp ~ Icke Natura: Åker-/Myrholme le Icke Natura: Sötvatten l'lbj Oligo-mesotrola sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder fb Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor ~ Icke Natura: Öppen mark J Artrika sinkatgräsmarker nedanför trädgränsen ~ Öppna svagt välvda mossar [ ~~;J Trädklädd betesmark!itl1ij Lövsumpskog m Näringsrik bokskog ~ Näringslattig ekskog

35 e LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Åke Widgren YTTRANDE l (2) Dnr Karlshanms konunun F as tighetskontoret Rådhusgatan l O Karlshanm Bilaga 3 Yttrande över reviderat förslag till ny skogsbruksplan för Långasjönäs naturreservat Länsstyrelsen i Blekinge lämnade i november 20 l O synpunkter på ett fårslag till ny skogsbruksplan får Långasjönäs naturreservat. Förslaget var framtaget av LRF konsult på uppdrag av Karlshamns kommun. I fårslaget hade inte beaktats att ett antal skogsbestånd omfattades av Natura 2000 (utvecklings- eller restaureringsmark till habitat) eller i övrigt hyste naturvärden knutna till ädellövskog som därfår borde vara överordnade produktionsintresset Länsstyrelsen påpekade därfår att skogsbruksplanen behövde omarbetas i de berörda delarna. Länsstyrelsen har nu fått ett reviderat fårslag till skogsbruksplan. De bestånd som länsstyrelsen tidigare hade synpunkter på bar klassats om från PG (produktionsskog med generell naturvårdshänsyn) och K (kombinerade mål) till NO (naturvård orört) eller NS (naturvård skötsel). Länsstyrelsen anser att planen därmed är fårenlig med Natura 2000, och därfår bör kunna användas i förvaltningen av området. Länsstyrelsen har får avsikt att inom kort fastställa skogsbruksplanen som ny skötselplan får Långasjönäs naturreservat. Innan åtgärder utfårs i de berörda områdena bör samråd ske med länsstyrelsen. Markus Forslund Åke Widgren Kopia till: Markus Forslund (digitalt) Ulrika Widgren (digitalt) Cecilia Serrby (digitalt) Karin Bergman (digitalt) Ulf Lundgren (digitalt) skogsstyrelsen Centraldariet Akten Postadress SE KARLSKRONA Besöksadress Ronnebygatan 22 Telefon/Telefax E-postlwebbplats: blekinge@lansstyrelsen.se Org.nr

36 i'' i R )~~1U l il Skogsbyrån Oska rshamn (2) Bilaga 4 Karlshamns kommun Undertecknad fick uppdraget att simulera hur Karlshamns kommunskogar kan påverkas om man överför produktionsskog till rekreationsskog och få se effekterna av detta. Det vi gör är att vi låter traditionellt skogsbruk jämföras med rekreationsskog. l rekreationsskogen gör vi små ingrepp i bestånden vid åtgärder. Vi överhåller bestånden 50 år mot det tradtionella skogsbruket. Fler gallringar med mindre uttag blir skötselmodellen. Detta görs i programmet Bm-Win som är ett beståndsmetodprogram där skogsbruksplanen är indata som simuleras inför framtiden. l detta program diskonteras framtida intäkter och kostnader till idag. Aktuella prislistor och kostnader är inlagda i programmet. Vi har använt oss av en räntefaktor på 2,5-2,8%. Denna faktor styr till stora delar av hur avkastningsvärdet får för utfall. LRF konsult skogsbyrån har gjort nya skogsbruksplaner över kommunens innehav där jag har simulerat tre fastigheter, Öjavad 2:118, Mörrum 2:23 och Asarum 3:2. Tre olika alternativ har jag arbetat med. Östra Torggatan Oskarshamn Tfn: Fax: LRF Konsult AB Orgnr SE med säte l s tockhol m Cert Skogsbruk med lite hårdare avverkningstakt, vilket kortsiktigt innebär att vi avverkar fastigheten maximalt av vad skogsvårdslagen säger. Detta innebär att efter avverkning är det 50 % av den produktiva arealen mellan 0-20 år. l detta fall minskas virkesförrådet drastiskt. 2. Vi förlänger slutåldrarna med 50 år. Programmet avverkar lite skog. Stora virkesförråd. 3. Vi lägger en räntefaktor på 5% och ser skillnaden på Öjavad. Dessa alternativ görs att skogen förvaltas på olika sätt. Alternativ 1 innebär att skogen sköts enligt trakthyggesbruk där skogen röjs, gallras och slutavverkas enligt skötselmetoder skogsbruksplanen har givit förslag på. Målet är att få så hög avkastning på skoginnehavet samt få upp ny skog där avverkning skett så fort som möjligt. Vi ser en liten skillnad i nuvärde mellan alternativen 1 och 2.

37 , >a,, i 8 '~Mii; il skogsbyrån 2 (2) Alternativ 2 innebär att skogen överhålls och slutåldrarna höjs i detta fall 50 år. Vi tillåter ett högre lövinslag i föryngringarna och skapar mosaikartade skogar. Denna skötselmetod skapar ett sämre netto i avverkningarna samt att kostnaderna för skogsbruket ökar. Likviditeten för skogsbruket att påverkas som följd av mindre intäkter från skogsbruket. Produktionsskog kommer således att föras över till skog med tyngdpunkten på rekreationsvärden och skog med höga naturvärden. Alternativ 3 innebär att vi har höjt räntefaktorn till 5% vilket är rätt i ett längre perspektiv av skogsägandet När vi utför Bm-Win värderingar så utgår vi ifrån Lantmäteriet rekommenderade räntefot som vi använt i alternativ 1. Det är troligt att räntenivån kommer under åren gå både upp och ner vilket kommer att påverka lönsamheten i skogsbruket vilket vi ser i detta alternativ. Jämför vi skillnader i nuvärde mellan alternativen 2 och 3 så blir skillnaden stora. Skillnaden i värde på fastigheterna mellan alternativ 1, hård avverkning, och alternativ 2, rekreationsskog, blir liten eller ingen eftersom tillväxten i m 3 sk på fastigheterna i stort sett motsvaras av räntefaktorn. Värderingarna visar att tillväxten är omkring 2,8-3,2 %. Höjer man räntefaktorn till 5% får man en värdeskillnad på 30 i alternativet 1, hård avverkning. l alternativ 2, rekreationsskog, med 5% räntefaktor får vi en värdesänkning med 60% i förhållande till alternativ 1 med den låga räntefaktorn. Ser man dessutom på likviditeten så blir den mycket hårt ansträngd när man flyttar slutavverkningarna 50 år framåt i tiden. Dessutom finns det en uppenbar risk att den i framtiden överhållna skogen inte blir avverkad eftersom andra intressen kan komma att vägas in när det väl blir dags att föryngra. stutsatsen är att värdet på den skog som man avsätter till rekreationsskog får ett litet ekonomiskt värde. Däremot kan den få ett högre värde i andra perspektiv. Detta får då ägaren avgöra i sin policy. Med vänlig hälsning LRF Konsult Andreas Ekeräng Auktoriserad lantbruksvärderare LRF Konsult Östra Torgg Oskarshamn

38 Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg lnägomark Väg och kraftledning (llnjeavdrag) Övrig areal Summa landareal Summa vatten hektar 1803,2 14,6 210, ,2 344,8 2766, % Virkesförråd Totalt m 'sk Medeltal m'sk per hektar 172 Tall Gran Löv Bok Ek Con t Björk Asp Al Lärk Öädel m 'sk % <1 4 < Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till m'sk per ha 6 Tillväxt Tlllväxt för perioden beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder m'sk / år 8467 Avverkningsförslag Föryngringsavverkning Ga llring m 'sk Förväntad ti llväxt första växtsäsongen m 'sk 9358 Totalt under perioden pcskoo Utskriven: Fastigheter: Öjavad 2:118 m fl, Karlshamn 4:1 m fl. Skogsbyrån, Äiyd + l IU 1\0:\:Slll l Skogsbyrån

39 Skogens fördelning på åldersklasser Al de rsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt m 'sk Tall Gran Löv Bok Ek Con t Björk Asp Al jlärk ÖÄde m 'sk /ha % % % % % % % % % % % Ka lmark 15,1 1 9 år 85, S , , , , , , e , ,7 l~ , , se , , l Lågprodskog(E) 9, ÖF/Skikt [22,4) 844 3S Summa/Medel 1803, Kalmark E Si<og Atdorsklasser Arealfördolnlng, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) Kalmerf<. Åldersklassar Andelen kalmark och skog yngre an 20 år är 10 %, Andelen föryngringsa\1\erkningsskog ar 56 o/o. Enligt skogsvårdslagen lår andelen skog yngre än 20 år ej översliga 50% på brukningsenheter större an 50 hektar. pcskoo Utskriven: Fastigheter: Öjavad 2:118 m Il, Karlshamn 4:1 m fl. Skogsbyrån, Äfyd Skogsbyrån

40 Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha Kalmark K1 15,1 K2 6,4 Röjningsskog R1 31,0 R Gallringsskog G1 452,5 G Föryngrings avverknings ,5 skog ,2 Lågproducer- E1 4,7 ande skog E2 E3 4,4 Överstånd/Skikt [22,4) Summa/Medel 1803,2 Huggningsklasser Kalmark K1 Obehandlad kalmark % Tota lt m 'sk Mark där åtgärd(er) behöi.s för att erhålla lillfredsställande föryngring. m 'sk /ha Virkesförråd Tall Gran Löv Bok Ek Con t Björk ASp Al Lärk ÖÄde % % % % % % % % % % % ? Föryngringsavverkningsskog 51 5kog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen al.<9rkningsåtgärd under planperioden K2 Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med ålem!xtåtgärder men där föryngringen Inte säkerställts. Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. R2 Ungskog Skog som är ö\a9r 1,3 m och som i ut1.<9cklingshänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog G1 Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsaim!rkning). G2 Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. 52 Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en av.erkningsåtgärd under planperioden. 53 Skog l föryngringsbar ålder FöryngringsaiM!rkning bör dock inte utföras. Lågproducerande skog E1 Restskog Skog som lämnats efter aim!rkning eller som uppkommit på grund av skada. E2 Glesskog Gles skog eller skog av ell för marken olämpligt trädslag. E3 5kog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskarak tär. pcskog Fastigheter: Öjavad 2:118 m fl, Karlshamn 4:1 m fl. Skogsbyrån, Aryd Utskriven: Skogsbyrån

41 Skogens fördelning på målklasser Areal VIrkesförråd Tillväxt Må lklass ha % m 'sk OJ, m 'sk % PG 812,2 45, , ,7 K- produktlon 165,6 9, , K- naturvård 56,3 3, ,1 NS 605,2 33, , ,2 NO Summa 1803,1 100, , ,0 Impediment ha % Myr 14,6 1,0 Be ra ,0 Målklasser Må lklasserna ger Information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG K NS NO Produktlon med generell naturhänsyn Områden där intresset för loirkesproduktioo är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av delaljhänsyn och hllnsynsytor. Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som \ida överstiger generell hänsyn. PF enligt skogsstyrelsen. Naturvård skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. Naturvård orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört. pcskog Ut skri~a!n: Fastigheter: Öjavad 2: 118 m n, Karlshamn 4:1 m n. Skogsbyrån, Aryd 1:105 ~.. J IU 1\C l'\sllll Skogsbyrån

42 Avverkning och tillväxt Avverkning Under gallring och fölyngringsa'm!il<ning ingår alla l&.lrildsarter i begreppet löv. l redolisad a\mir1mings\dym ingår 5 års lill~l ror aim!ii<ningar med angelllgenhelsgrad 2 och 3. Gallring Förvn!lrinQsavverknl 111 Aldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Talall ha m 'sk rn'jk m'sk ha m 'si< m'jk m'sk Kalmark 9 år , , , , n , , , , , , l ~~~:~~dskog(e) 2, l kl Summa 868, Total avverkning.. Högre all: m'sk..eravgallnng m'sk och föryngnngsav.erknlng m'sk ' ' Lagra alt: m'sk..eravgallnng m'sk och föryngnngsa'm!rkn1ng m'sk l Tillväxt l l sammanslallningen redolisas bll~l under perioden samt areal och lolrkeslörråd efter 10 år Obsalloera all sållälliiii.gxl som areal och lolrkes!orrild om 10 år IOrutsliller allföreslagna älgarder utiors Tillväxt Areal och virkesfönåd. efter 10 år Aldersl<lass Barr Löv Totalt m 'si< m'sk. m 'sk ha m '$k m 'sk/ha Ka lmark 88,2 9 år , , , , , , , Lågprodskog(E) , ÖFlSklkt Summa , pcskoo Utskri\Gn: ()2-25 Fastigheler: Öjawd 2:118 m n. Kanshamn 4:1 m n. Skogsbyrån, Aryd 1:105 + u Ml'''"' Skogsbyrån

43 skogsvårdsåtgärder Blanketten innehåller ett sammandra!l av a\delnings\is föreslagna åtgärder. Sammanstallningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs. Atgärd Angelägenhetsgrad (F) :F* Snarast Inom 5 år 5-10 år (A) 2 Al&lma1N ha ha ha Markberedning 15,5 Markberedning, Följd 20,5 47,7 15,5 Plantering 11,0 Plantering. Altemotiv 16.2 Plantering, Följd 30, ,4 Hjälpplantering, Alternativ 0,4 Hjälpplantering, Följd 2.6 Rensa gräs mm 1,3 - Ul...-öjning 1,2 Röjning 72,4 93,4 57,4 Röjning, Altematlv 0.9 Röjning, Följd 5.3 3,7 Rl)jning Ulv, Följd 1.1 Underv ro; r gallring 3,3 10,4 Dikesrensning 2.7 3,0 Dikesrensning, Följd 1.o Stamk\istning 5,6 Stamk\istnlng, Följd 2,9 Underv röj r föryng a w 2,0 Summa ha 171,1 225,7 103, år Summa ha ha , , , ,3 1,2 223,2 0,9 9, ,7 1,0 5,6 2, ,9 pcskog Fastigheter: Öjawd 2:118 m ft, Kattshamn 4:1 m ft. Skogsbyrån, Aryd 1:105 Utskri-en: l IU 1\C l'\'\ui l Skogsbyran

44 KARLSHAMN KARLSHAMNS I<OMMUN T'llh" 1 or L..-!.~l~s_<:J. j namn.. d ens Beslut.l!.~t~l..... /./.J... Karlshamn Till Tekniska nämnden Parkenheten har i uppdrag att upphandla en ny skogsbruksplan för åren skogsbruksplanen omfattar hela kommunens skogsinnehav undantaget träd inom anlagd parkmark och skog beläget på öar i skärgården, dock ej Boön. Planen är indelad i bostadsnära skog, rekreationsskog och produktionssko g. Tekniska nämnden har , 40, föreslagit kommunfullmäktige fastställa skogsbruksplanen. Ärendet återremitterades av KSAU , 134, med begäran om en komplettering med en ekonomisk beräkning av den nya skogsbruksplanen. Karlshamns kommun äger idag ca l 800 ha skogsmark. Skogsbruket är certifierat enligt FSC och PEFC (Pan European Forest Certification) vilket innebär att utveckla ett uthålligt skogsbruk med god balans mellan produktion, miljö och sociala/kulturella intressen. I Karlshamns kommun har cirka 800 ha av kommunens skogsmark klassats som Natura 2000-områden och reservatsskog. Natura 2000-område och reservatsskog är i skogsbruksplanen indelad i NO, naturvård orört, och NS, naturvård skötsel. Natura 2000-områdena har tillkommit med stöd av EG:s habitat- respektive fågeldirektiv. I svensk lagstiftning finns dessa bestämmelser bland annat i miljöbalken och i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt mhjöbalken. Ingrepp får bara komma till stånd om de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden och fflljer naturreservatsfflreskrifterna. Detta innebär att Länsstyrelsen är ansvarig tillståndsgivare for den del av Karlshamns kommuns skogsinnehav som är klassat som Natura 2000-område och naturreservat. Länsstyrelsen anser det också önskvärt att den granskog som idag finns inom Natura 2000-område och naturreservat på sikt ersätts med lövskog. ldag planeras att 250 ha av kommunens skogsmark på Sternö görs om till reservat. Detta innebär att 45 % av kommunens skog kommer att ingå i Natura 2000-område och naturreservat med lagreglerade förutsättningar för gallring och avverkningar. Kornmunfullmäktige antog , 4, skogspolicy för Karlshamns kommuns skogsinnehav. Policyn utgör underlag för framtagande av ny skogsbruksplan. Övergripande säger policyn att kommunens skog ska ha höga och långsiktigt hållbara sociala, miljömässiga och ekonomiska värden, vilket är i enighet med skogscertifieringen. I policyn tas hänsyn till miljörelaterade lagar, regler och mål, sociala mål, miljömässiga mål samt ekonomiska mål. Skogsbruket ska bedrivas på ett ekonomisk hållbart sätt och bestånd avsatta för produktion ska ge hög ekonomisk avkastning. Återplantering ska ske med trädslag som är anpassat till markförhållandet. Andelen lövskog ska ökas samt även andelen död ved och antalet gamla/grova träd. Den nya skogsbruksplanen innebär att produktionsskogen kommer att minska med 5 %, från 889 ha till 812 ha. Anledningen är omklassningen av Natura 2000 och ädellövskogen inom naturreservaten vilket gör att man går från traditionellt skogsbruk till NO- och NS-skog. Detta innebär minskade avverkningar och därmed minskade skogsintäkter. Skog med naturvårdsskötsel ökar 9 %, från 445 ha till 605 ha. Oroklassningen innebär att den skötselkrävande naturvården ökar och därmed kostnaderna. Till följd av stormarna Gudrun och Per samt angrepp av granbarkborrar så minskar tillväxten då skogsmark har återplanterats med skog som ej ger samma tillväxt i etableringsfasen. Karlshamns Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tfn Fax kartshamn.se

45 Över planperioden kommer 190 ha skog att fdryngringsavverkas, 889 ha skog att gallras och m 3 sk totalt att avverkas. Tillväxten under samma period är m 3 sk vilket ger att avverkningen är lägre än tillväxten. Detta beror till stor del av att stora områden är NO- och NS-klassad skog. Den skog som ska fflryngringsavverkas kommer till stor del att ske i lövskog. Föryngringsavverkning i barrskog (slutavverkning) kommer att minska i förhållande till den tidigare planperioden då mängden avverkningsbar barrskog har minskat på grund av stormarna Gudrun och Per samt angrepp av granbarkborre som enbart drabbade äldre barrskog. Inriktningen av naturreservatens och Natura 2000-områdenas skötsel innebär att barrskog omförts till lövskog. Föryngringsavverkning i lövskog är en process som pågår under en längre tidsperiod än föryngringen i barrskog vilket ger mindre virkesintäkter och dyrare avverkningskostnader. Under år 2010 var ett snitt av lövvedspriserna kommunen erhöll cirka 310 kr/m 3 fub. Motsvarande priser på barrvirke var cirka 510 kr/m 3 fub. Avverkningskostnad i slutavverkning av barrskog är cirka kr/m 3 fub. Avverkningskostnad på barrgallring är cirka kr/m 3 fub. Avverkningskostnad i lövskogsgallring och lövskogsföryngring är cirka kr/m 3 fub. Under år 2010 var genomsnittskostnaderna för all avverkning i Karlshamns kommuns skogar 168 kr/m 3 fub. Det föreligger en stor värdeskillnad mellan att använda skogen som virkesproducent och skogen som rekreationsmilj ö. I rekreationsskog görs små ingrepp i bestånden vid åtgärder. Rekreationsskog överhålls 50 år järnfort med traditionellt skogsbruk. Ä ven fler gallringar med mindre uttag görs vilket innebär en merkostnad. LRF har fatt i uppdrag att simulera effekterna av övergången från traditionellt skogsbruk till rekreationsskog. Detta har gjorts med hjälp av datorprogram som simulerar virkespris, kostnader, räntor och intäkter med hänsyn till dagens kronvärde. Sett till värdet idag är skillnaden mellan bruksmetoderna liten eller ingen eftersom tillväxten av skogen är lika stor som avkastningsräntan på virkesförrådet. De ekonomiska konsekvensema av att göra om skogen till rekreationsmiljö blir ett sämre netto i avverkningarna, ökade skötselkostnader och lägre intäkter då volymerna minskar. Detta i sin tur gör att likviditeten forsäroras på sikt. Väljer man att bruka skogen som rekreationsskog bör det på sikt medfora att avkastningskravet på skogen minskar och att man istället återfor pengar till skogen genom frilufts och rekreationsanordningar for att bland annat öka antalet besökare i skogen och därmed forbättra folkhälsan. skogsbruksplanen innefattar som tidigare nämnts även bostadsnära skog. Den bostadsnära skogsverksamheten finansieras av skattekollektivet och bedrivs internt av parkverksamheten. Detta till skillnad från resterande skogsverksamhet som bedrivs som affärsverksamhet och ska vara självfinansierat. Den bostadsnära skogen kostar idag 1-1,2 mnkr om året att bedriva. Över perioden , då nuvarande skogsplan använts, har skogsverksamheten genererat ett totalt överskott om 31 O tkr i förhållande till budget, i genomsnitt 30 tkr om året. skogsverksamheten har alltså under perioden varit självforsörj ande. I den föreslagna skogsbruksplanen sker förändringar som beror på antagen skogspolicy samt avsättningar till Natura 2000-områden och naturreservat. Förutsättningarna för hur skogsverksamheten bedrivs förändras och den ekonomiska konsekvensen blir svår att fdrutse; tidsaspekten utvidgas, framtida virkespriser är svåra att förutsäga, gallringskostnaderna förväntas att öka och tillväxttiden blir längre. För att ge en tydligare bild av skogsverksamheten och dess tillgångar och skulder menar vi därför att skogsverksamheten bör lyftas ut ur resultatredovisningen och foras över balanskonto för att minimera påverkan på andra verksamheter. Telmisl<a nämnden föreslås besluta Att godkänna kompletterande konsekvensbeskrivning och därmed anta förslaget till skogsbruksplan för åren och sända denna vidare för beslut i kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsforval tningen