REVIDERAT UNDERLAG /GF. Tavelbäcksskolan. Elisabet Landerberg REVIDERAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF. Tavelbäcksskolan. Elisabet Landerberg 2011-08-03 REVIDERAD 100701"

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Tavelbäcksskolan Elisabet Landerberg REVIDERAD

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lärande och utveckling genom upplevelser, rörelse och äventyr utanför klassrummet är ett viktigt och naturligt komplement till den vanliga undervisningen. Daglig fysisk aktivitet i skolan bidrar också till att främja lärandet och att grundlägga goda vanor. Vi vill att eleverna ska vara fysiskt aktiva under skoldagen, där rörelse ska vara en naturlig del av dagen. Arbetssättet på Tavelbäcksskolan genomsyras av utomhuspedagogik vilket innebär att närmiljön är en del av skolans vardag. Aktiviteter sker därmed regelbundet utanför klassrummet. Arbetssättet ger eleverna anledning till att ta alla sinnen i bruk så att de får personliga och konkreta erfarenheter i mötet med verkligheten. Arbetssättet ger också plats för ämnesanknutna aktiviteter, spontana utmaningar och lek, nyfiket sökande, fantasi, upplevelser och social samvaro. Utomhuspedagogik handlar om att aktivera alla skolämnen i en integrerad undervisning där uteverksamhet och inneverksamhet är nära sammanknutna, när eleverna lär om verkligheten i verkligheten; d.v.s. om naturen i naturen, om samhället i samhället och om närmiljön i närmiljön. Utomhuspedagogiken handlar också om att fundera kring frågan var lär sig barnen detta bäst? och på det viset kan vi anpassa undervisningen så att fler elever har möjlighet att nå målen. Utomhuspedagogiken utvecklar barnen och ger dem möjlighet att gå utanför det trygga och kontrollerade. Årets tema är Luft. Målen finns under 5.2 Kunskaper samt 6.0 Hälsa och Livsstil. Organisation på Tavelbäcken: Tavelbäcken är en F-5 skola. All personal samarbetar kring de ca 180 eleverna. Skolan ingår i Odensala skolområde med Inez Edvinsson som skolområdeschef. Som personal har man att se dagen som en helhet. Tavelbäcken arbetar efter LPO 94, kursplanerna i alla ämnen samt kommunens Plan för lärande. Vår profil som uteskola gör att vi förlägger ca 25 % av vår verksamhet utanför klassrummet. Inför ht 2006 blev vi en Grön Flagg skola och vår ambition är att behålla den och kunna arbeta oss igenom alla de teman som hör till Grön Flagg. Vi har ett föräldraråd med föräldrarepresentanter från de olika klasserna, personalrepresentanter och rektor. Vår verksamhet är mellan Barn på fritidshem som har behov av tillsyn före 7.30 och efter 17.00, får den på Bäckens förskola. Ledningsgrupp består av rektor, 1 arbetslagsrepresentant från varje arbetslag och specialpedagog. Skolan är uppdelad i tre arbetslag: F (Oden), 1-3 (Midgård) och 4-5 (Röda) Skolan har två fritidshemsavdelningar: F (Oden) och 1-3 (Midgård) där de barn som tillhör Fritidsklubben går. Elevhälsoteam består av rektor, specialpedagog och från Elevhälsan skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och talpedagog. Elevhälsoteamet har regelbundna träffar. Vi har egen verksamhetsvaktmästare som arbetar 50% och skoladministratör på 50%. Städ köps från Östersunds Städ och mat från Matproduktion. 3

4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Målskrivningar inför verksamhetsåret inklusive insatser för att nå målen. Uppföljningar och utvärderingar varje vecka, efter genomförda teman samt läsårsvis. Vi använder följande metoder: IUP, läsutvecklingsschema, diagnoser, fonolek, nationella prov i åk 3 och 5, klasskonferenser/elevvårdskonferenser, pedagogers dokumentation av elevers kunskaper, enkäter till elever och föräldrar. Varje arbetslag/klass utvärderar sin verksamhet varje vecka och efter avslutat arbetsområde 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. - Utveckla kommunikationen mellan oss vuxna på skolan - Mer än tidigare uppmuntra och stötta föräldrarna till delaktighet i förskoleklassens verksamhet. Framför allt i arbetet med likabehandlingsplanen 4. Utvecklingsområden 2010/ Kommunikation - Att skriva sig till läsning - Språkbruk - Rastverksamhet - Värdegrund 4

5 Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål. 5

6 5.1. Normer och värden Skolans mål Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Strävansmål Ingen kränkande behandling förekommer på Tavelbäcksskolan Eleverna - känner sig trygga på Tavelbäcksskolan (jfr enkäten Kamratrelationer) - känner alla vid namn inom arbetslaget - gör egna ställningstaganden och argumenterar för sina åsikter och val - har ett bra språk - bemöts likvärdigt oavsett kön - regelbundet arbeta med skolans likabehandlingsplan och det förebyggande arbetet som finns listat där Utifrån Kamratrelationsenkäten kan vi konstatera att det finns ett litet antal elever som inte alltid känner sig trygga i skolan. Därför kan vi tyvärr inte säga att vårt mål är uppnått. Vi får också dagligen reagera på elever som använder ett språk som vi inte kan acceptera så inte heller det målet är uppnått. De övriga målen är däremot uppnådda. Resultaten i Kamratrelationsenkäten (som genomför 1 gång/termin) är en viktig värdemätare för om vi lyckas i vårt arbete med att skapa en trygg skola för alla. De allra flesta känner trygghet i skolan, men det finns de som inte gör det och det kan vi inte acceptera. Vi arbetar mycket med gruppstärkande aktiviteter, samarbets- och värderingsövningar och vi ser att dessa aktiviteter ger resultat på gruppnivå. Trots det finns det enskilda som fortfarande känner sig osäkra och otrygga. Vi arbetar mycket i varje klass med resultaten från Kamratrelationsenkäten och de barn som känner sig otrygga blir ofta mer säkra när de märker att vi tar deras känslor och upplevelser på allvar. Det är svårt att nå det dåliga språket hos alla elever, eftersom hemmiljöerna påverkar starkt. Vi har pratat om detta på föräldramöten och där framkom det tydligt att föräldrarna har olika åsikter om vilket språk som är OK och inte och att man även svär en del hemma. Elevernas språkbruk kan också ses som en spegling av vad de möter i samhället i övrigt och då är svordomar en bagatell i sammanhanget. Språket är många gånger grovt och innehåller både könsord och diskrimineringar. Som skola kan vi dock aldrig vila i detta arbete och känna att det är omöjligt att komma till rätta med utifrån det samhälle som omger oss men här känns det ofta som om vi arbetar i rejäl motvind. 6

7 5.2. Kunskaper Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Tema Luft Eleverna - känner till varför luft är viktigt för livet på jorden - har god kännedom om vad som gör luft oren och hur det påverkar arter som lever på jorden - har kunskap om hur vi kan förbättra och bevara vår friska luft - temaarbete vid uteaktiviteter, NTA och SO - eleverna brainstormar kring möjliga arbetsområden för läsåret. Förslag var bl a väder, rymden, luften omkring oss, tekniska föremål, energi - vi planerar och genomför flera längre temaarbeten sprungna ur elevernas idéer knutna till det övergripande temat, t ex Hälsa, Rymden - vi deltar i de aktiviteter som rör hela skolan och som kretsar kring temat - vi arbetar ute under årets olika årstider - vi arbetar med Tavelbäcken sjunger under temat Luft - vi har utedagar där arbetet knyter an till temat luft - vi arbetar teoretiskt och praktiskt för att fördjupa kunskaperna kring miljö/luft Vi har inte nått de mål vi avsett gällande att arbeta utifrån temat på utedagar samt fördjupningen av kunskaperna kring miljö/luft. I övrigt har vi nått målen. Temat Luft har inte genomsyrat arbetet i alla grupperingar som det var tänkt och det kan bero på att Luft kändes som ett svårt ämne att få in. Här har vi mycket att lära av varandra, eftersom det i vissa klasser gick alldeles utmärkt att arbeta med temat. Hur får vi tid och kraft att lära av varandra när vardagen är i full gång? Inför nästa år är det viktigt att vi tänker på hur vi formulerar mål. Personalen planerar noga vid terminsstarten hur nästa års tema ska genomsyra arbetet på olika sätt. Äventyr Barnen - upptäcker fördelarna med att vara fysiskt aktiv och att uppleva det lustfyllda i att röra sig - löser praktiska såväl som teoretiska problem och uppgifter i grupp - uppskattar naturen och därigenom värna om sin och andras livsmiljö - deltar i minst tre äventyr, varav ett i åk 1, ett i åk 3 och ett i åk 5 7

8 - årskurs 1, 3 och 5 har deltagit i sina respektive äventyr vilka inkluderar såväl för- och efterarbete som själva äventyret Målen är uppnådda. Eleverna fick en mycket positiv upplevelse av naturen och äventyrets olika uppdrag. Äventyren är så otroligt mycket mer än en enskild happening, eftersom de är knutna till de arbetsområden de arbetar med i respektive årskurs och eftersom de i för- och efterarbetet får in så många kunskapsmål från flera ämnen. Traditioner och högtider Barnen - känner till bakgrunden till varför vi firar allhelgonahelgen, Lucia, jul och påsk - känner till efter sin tid på Tavelbäcksskolan att det finns högtider inom andra religioner - alla klasser arbetar på olika sätt med de högtider och traditioner som finns under året - för hela skolan anordnas läsårsinvigning, Lucia-föreställning, julspel, Tavelbäcken sjunger och sommaravslutning - vi använder oss av elevernas olika kulturella bakgrunder för att lyfta världens mångfald - vi aktualiserar julens berättelser och ursprung samt om och hur jul firas i andra delar av världen i samband med arbetet med Världsreligionerna Vi har arbetat med alla insatser för att nå målet och målet är därför uppnått. Varje år arbetar vi med att förklara och ge insyn i våra många traditioner. Det behövs fortsatt repetition och fördjupning varje gång de inträffar. Det märks väldigt tydligt i åk 4 och 5 där eleverna är mycket säkra på de olika högtiderna efter att upplevt och arbetat med dem under flera år. Det är också bra att vi håller fast vid att alla våra traditioner och högtider ska ligga som arbetsområden varje år, eftersom vi ibland måste prioritera bort arbetet med någon (de är ju så många!) Det som kan kännas eftersatt i detta arbete är traditioner och högtider från andra delar av världen. Vi har ju traditioner som vi delvis importerat (Halloween t ex) men många länder och kulturer har ju högtider som vi inte alls vet särskilt mycket om (Ramadan t ex). Här behöver vi mer kunskap och vi måste kanske också prioritera om i våra egna planeringar.. 8

9 Tavelbäcken sjunger Barnen - prövar och utvecklar olika uttrycksformer och upplever känslor och stämningar - deltar i unison sång - upptäcker och utvecklar tillit till sin egen förmåga - ökar förmågan att samarbeta - vi övar gemensamt på den sång vi ska framföra ackompanjerad av levande musik - vi genomför TB sjunger och upplever känslan av att stå på scen och att nå framgång. Årskurs 5: - en arbetsgrupp utses vid terminens början - i början av terminen bokas musiker - vi aktualiserar TB sjunger tidigt (v.40) och bestämmer ramarna för årets upplaga av TB - vi tränar intensivt i slutet av ht och i januari med att färdigställa allt till föreställningen i början av mars på Folkets Hus. Förskoleklass-åk 4: alla klasserna övade in en varsin sång och uppträdde med bravur under föreställningen Årskurs 5: Årets Tavelbäcken sjunger När luften gick ur oss har eleverna till största delen skrivit själva. Hela klassen var med och helt öppet funderade kring en berättelse utifrån temat Luft. De kom ganska snabbt fram till vad den skulle handla om och att det skulle vara en berättelse som följde en röd tråd genom alla akter. Klassen bildade en skrivargrupp som satte igång att skriva berättelsen. När vi hade en grundberättelse var hela klassen med och funderade ut låtar till varje akt. De tyckte att det var viktigt att låtarna passade till varje akts handling. Alla elever i klassen fick vara med och välja vilket uppdrag de ville ha i arbetet kring showen, olika roller, programblad, biljetter, rekvisita, scenarbetare mm. Målen är uppnådda. Årskurs 5: Eleverna var förväntansfulla inför både arbetet med Tavelbäcken sjunger samt själva showen. Arbetet gick bra och eleverna var duktiga. Genrepet av showen var rena katastrofen men när det sedan gällde fungerade allt fantastiskt bra. Eleverna har fått mycket beröm, några sa till och med att det var den bästa på länge. Jättekul eftersom eleverna verkligen har skrivit årets Tavelbäcken sjunger till stor del själva. När klassen utvärderade sitt arbete och showen var de mycket stolta och nöjda. Något att tänka på inför nästa års planering av Tavelbäcken sjunger är att inte lägga elevens val veckan före showen. Det blev otroligt stressigt för eleverna. Det blev en stress som påverkade dem negativt, ett tag blev allting bara jobbigt för dem. Det är bättre att de har arbetsro kring showen veckan före föreställningen. 9

10 NTA - arbetet tar vara på elevernas nyfikenhet och utvecklar deras intresse för naturvetenskap och teknik samt stärker deras självförtroende och lust att lära - eleverna blir förtrogna med de naturvetenskapliga begrepp som används i varje tema - eleverna lär sig lyssna och argumentera med respekt för andra, samtidigt som de lär sig att kritiskt granska fakta och förhållanden - eleverna förbättrar successivt sin förmåga att kommunicera genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva - eleverna lär sig se mönster och strukturer samt lösa problem och att arbeta såväl i grupp som självständigt - NTA-lådorna Mäta och jämföra, Balansera och väga, Fast och flytande, Förändringar och Fjärilars liv, Rörelse och konstruktion, Kretsar kring el - vi arbetar enligt NTA s intentioner och arbetsgång där eleverna arbetar i små grupper och gör förutsägelser, undersöker och sammanfattar och sammanställer sina resultat, samt jämför och funderar över skillnader och likheter och dess orsaker - eleverna samtalar i sin arbetsgrupp, i stor grupp, dokumenterar skriftligt - eleverna får läsa instruktioner, lyssna på instruktioner Alla målen är uppnådda. NTA-lådorna har ett undersökande arbetssätt som alla årskurser har uppskattat. Det är praktiskt, de försöker, de vågar tala och diskutera om de olika experiment de utför. Alla har tagit ansvar för att tillsammans bli färdiga med varje delmoment, de hjälps åt att skriva och rita om det behövs. När man fokuserar på det praktiska, så tycker eleverna att det är roligt, det gör detta lättarbetat. Även samtal kring arbetet upplevs positivt. Många elever tycker att det är motigt att skriva. Beror det på att de tycker att det är tråkigt att skriva, svårt att formulera sina tankar eller på att de har en annan förväntan på ämnet? I stort sett är alla elever aktiva hela tiden. Man kan se en utveckling i arbetet från höstens tema till vårens i fråga om dokumentationen som under våren var med omfattande. Det kan bero på typen av tema till en del men också på att eleverna blivit säkrare i sitt sätt att dokumentera. En viss skillnad på förmågor att samarbeta i grupp kan man se. Alla är aktiva men några har svårt att släppa in andra i arbetet. Man vill styra själv och att andra ska göra som jag vill. Några har upplevt att kompisar inte gör något utan glider iväg. Detta kan bero på ointresse, mindre förmåga att koncentrera sig vid ett rörligt arbetssätt eller på att man inte fått gehör för sina idéer/förslag. Att ha samma arbetsgrupp under ett tema är nödvändigt. Grupp om tre är lagom. Då fungerar det även om en skulle vara borta. Att byta grupper när man byter tema är dock bra. Eleverna behöver träna sig att arbeta med olika personer. Valet att ibland ha separata pojk- och flickgrupper beror på att vi sett att pojkar och flickor tar sig an uppgifterna på så olika sätt i klasserna och ibland blir det lätt att flickor har blivit ordningsmän eller kommit i skymundan då temat tilltalat pojkar mera. 10

11 Viktigt att vi är uppmärksamma på gruppdynamiken och samarbetet i grupperna så att alla får ut så mycket som möjligt av arbetet. Elevens val Barnen - fördjupar sig i något ämne som har anknytning till skolans profil och som de själva väljer utifrån de kurser som erbjuds - lär känna elever och personal från andra klasser - vi planerar, genomför och utvärderar elevens val vid två olika tillfällen under läsåret - vi strävar efter att lägga arbetet utanför klassrummet - vi tar med eleverna i planeringsarbetet - vi ser till att gruppsammansättningen främjar elevernas möjlighet att känna trygghet i sin grupp Vi har genomfört insatserna för att nå målet och målet är därför uppnått. Höstens Elevens val-veckor blev väldigt bra, både när det gäller planering och genomförande. Vårterminens stötte på problem. Elevens val för de yngre eleverna låg under en vecka med grym kyla och stor sjukfrånvaro bland personalen. Det innebar att flera av utomhusaktiviteterna fick ställas in, däribland en dag i Gustafsbergsbacken som rektor avblåste efter genomförd riskanalys. För de äldre låg Elevens val veckan innan Tavelbäcken sjunger, vilket innebar en onödig stress för 5:orna som upplevde att de inte fick tillräcklig tid att förbereda Tavelbäcken sjunger. Vi diskuterade utlägget av Elevens val mycket under vårterminen. Vad blir bäst två hela veckor eller 1 timme/vecka under hela året? Det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna men vi bestämde oss till slut för att fortsätta lägga Elevens val under två hela veckor men vara mer noga vid vilken tid på året de ligger. En annan svår fråga är hur vi kan styra gruppsammansättningarna. När eleverna väljer tema för veckan så ska ju inte vi styra deras val och får därför också svårt att styra sammansättningarna på grupperna för veckan. Vi har upplevt tendenser till utanförskap under de här veckorna och måste ha en helt annan uppmärksamhet på trygghet och säkerhet för varje enskild individ när vi planerar Elevens val fortsättningsvis. Vara noga i planeringen inför nästa läsår både när det gäller väder och andra schemabrytande arrangemang. Utedagar, idrottsdagar och friluftsdagar Barnen - tillägnar sig ett förhållningssätt som inspirerar dem till att även som vuxna vistas i naturen för att få upplevelser, inspiration, motion och rekreation - förstår värdet av miljöombyte, naturupplevelse och friluftsliv 11

12 - ska ha möjlighet att arbeta tematiskt, ämnesöverskridande, upplevelsebaserat där fysisk aktivitet och rörelse är en del av helheten - idrottsdag på Hofvallen - utedag en dag/vecka kopplat till olika ämnen och samarbetsövningar - skridskor på Odenvallen - tid för fri lek vid långa utepass - besök vid olika utemiljöer, t ex Lillsjön, Jamtli, Dagisträdet, Storsjön, Naturreservatet - Odensalastafetten - cykeldag - mattepass utomhus varje vecka - vi planerar periodens tema utifrån årets tema (luft) och kopplar det till så många olika ämnen som möjligt, men även till olika lärmiljöer - vi arbetar med information och samtal om utrustning, syfte, mål inför friluftsdagar, utedagar och idrottsdagar så att alla har möjlighet att vara förberedda på ett bra sätt så att utevistelsen blir så positiv som möjligt - vi har planerade rörelse ute varje dag Alla insatser för att nå målet är genomförda så vi anser att målen är uppnådda. Många grupper fungerar bra när de får vara ute och röra på sig och när de kommer iväg från skolans område. Vi har på olika sätt skapat förutsättningar för eleverna att bli inspirerade att vara ute, vilket märks på att eleverna visar uppskattning då vi besöker olika miljöer. Alla utepass har varit kopplat till det aktuella arbetsområdet. Det har gjort att vi inte har haft utepass bara för att. Viktigt att fortsätta att arbeta kring detta med klädsel och utrustning så att ingen kommer i gy-skor till en dag med pimpling på Lillsjön., t.ex. 12

13 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Eleverna - är utifrån ålder medvetna om och delaktiga i upprättandet av sin IUP i alla årskurser - formulerar innehållet i sin IUP på höstens utvecklingssamtal i åk 5 - utvärderar arbetet regelbundet - är medvetna om skolans demokratiprocess - har klassråd en gång i veckan - har elevråd och miljöråd en gång i månaden - känner möjlighet att påverka sin skolsituation - förstår sina möjligheter att påverka i lärandesituationer genom dialog med pedagogerna - tar ansvar för sina ansvarsområden samt sina egna och andras saker - vara delaktig i upprättandet av sin IUP - utvärdera muntligt - vi klistrar in IUP:n i Utvärderingsboken och kopplar utvärderingen till elevernas individuella mål varje vecka - eleverna utvärderar sitt arbete varje fredag - vi utvärderar större temaområden - vi har kontinuerligt klassråd och elevråd - vi hänvisar barnens allmänna funderingar till något av skolans råd - elevrådsrepresentanten berättar om elevrådsmötet vid närmaste klassråd - alla elever har ansvarsområden som gäller under veckan - arbetsschema - vi intervjuar eleverna inför varje utvecklingssamtal - eleverna får hem omdömen i kärnämnena inför samtalen - eleverna håller i sina egna utvecklingssamtal i åk 5. Vi planerar med dem några dagar innan, de förbereder sig vidare hemma med sina föräldrar och kommer förberedda till samtalet. - vi arbetar med begreppet demokrati, ansvar - vi har regelbundna samtal om lärande och ansvar samt ansvar för saker Alla insatser för att nå målen är genomförda och målen är därför uppnådda. Inom detta område är utvecklingen märkbar. Förståelsen och delaktigheten i klassrådet för årskurs 1har växt under året och det är en stor skillnad från höstens klassråd till vårens. Under vårterminen har idéer och förslag ökat märkbart. Att ta ansvar för sitt lärande och sina mål i IUP är barnen olika mogna för men under vårterminens samtal kunde vi märka en större medvetenhet hos alla. En del elever upplever sig inte kunna påverka sin skolsituation och det beror på att de inte riktigt vet vad de har möjlighet att påverka. Vi som personal behöver nog vara mer tydliga 13

14 i våra försök att medvetandegöra eleverna om sin möjlighet att påverka sin lärandesituation. Personalen ska i högre grad ta med eleverna i planeringen av arbetsområden o.s.v. Vi ska också arbeta så att eleverna är medvetna om att de är med och påverkar/planerar Skola och hem Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Föräldrar - känner sig välkomna att delta i vår verksamhet - är delaktiga i upprättande av och sedan medvetna om sina barns mål i IUP - har kännedom om vår verksamhet - har insyn och känner möjlighet att påverka - erbjuds delta i ett föräldramöte som är i linje med vår uteskoleprofil - veckobrev - uppmuntra föräldrar att besöka klassen - utvecklingssamtal varje termin - bjuda in till 1 föräldramöte/termin - utse föräldrarådsrepresentanter - inbjuda till föräldrafika - information till föräldrarna om verksamhetens mål på höstens föräldramöte - skickar hem den gemensamt formulerade och påskrivna IUP:n - vi förbereder föräldrarna inför utvecklingssamtalen genom att skicka hem information kring hur eleven ligger till i kärnämnena - vi informerar om föräldrarådet samt skickar protokoll på de föräldrarådsmöten vi haft och påminner om när mötena är så att föräldrarna kommer ihåg att kontakta sina representanter ange ev ärenden Enligt Föräldraenkäten som genomfördes vecka 22 känner sig en klar majoritet av föräldrarna välkomna till skolan, de känner att de vet vad de behöver veta om vår verksamhet och våra styrdokument. Målen är uppnådda. Vi har överlag väldigt aktiva och engagerade föräldrar som gärna sätter sig in i vår verksamhet och som deltar på olika sätt. Det här året känns det som om vi hittat en tydlighet i att förmedla vad föräldrarna kan och inte kan vara med att påverka och vi har också blivit mer trygga i vårt förhållningssätt till föräldrarna. Ibland har vi slitits med tron att föräldrar har rätt att styra och ställa i alla frågor inom skolan och det har gjort att vi har tappat säkerheten och tryggheten i vår profession. Men i år känns det som att vi har kommit långt i den insikten. 14

15 5.5. Övergång och samverkan Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Barn och föräldrar - känner en trygghet i övergångarna mellan förskola-tidigaredelen samt tidigaredelensenaredelen - känner en trygghet i övergångar inom skolan - vi har en helhetssyn över dagen med både skola och fritids - många pedagoger arbetar både i skolan och på fritids - vi arbetar enligt vår inskolningsplan inför femmornas övergång till åk 6 på Storsjöskolan Vi har jobbat med alla insatser för att nå målen och målen är därför uppnådda. Årskurs 4 och 5: Det är viktigt att så långt som möjligt se till att organisationen inför ett läsår är klar så tidigt som möjligt. Vid förändringar är det viktigt att en lösning hittas så att alla har möjlighet att förberedas sig. Det behöver inte alltid handla om att ha många månader på sig att ställa in sig på förändring. Det handlar också mycket om att vara tydlig och inge lugn när en förändring saluförs. Vi tycker att arbetet efter planen gått bra i åk 5. Viktigt att vi utvärderar arbetet i höst och då ser hur vi går vidare Skolan och omvärlden Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Eleverna - får en förståelse för att lärande sker i olika miljöer - deltar i omröstningen av World Children Prize - besöker minst ett företag/en offentlig verksamhet - har kännedom om olika föreningar - tar del av minst ett kulturevenemang - besök vid Jamtli, museet, Odensala Kyrka, Naturreservatet, valstugorna på Stortorget, Djungelhuset, Konstgalleri, Storsjöbadet, damplan, gravkullarna, Lillsjön, Kvantum samt olika platser i närområdet - Brasselek med Kulturskolan 15

16 - vi arbetar med WCPRC, FN och Barnkonventionen - vi besöker olika kulturevenemang under året - vi bjuder in media till våra olika temaarbeten - vi bjuder in föreningar till skolan som kan presentera sin verksamhet - vi planerar in studiebesök på företag i anslutning till temaarbetet Alla insatser för att nå målen är utförda och målen är därför uppnådda. Det är utvecklande för både elever och personal att möta kunskap i olika miljöer. Det gör dessutom att kunskapen ofta känns mer verklig när man möter den i sin rätta miljö. Ett par av miljöerna som har besökts utanför skolan har varit kopplade till några av klassens föräldrar. Det finns mycket att vinna på att arbeta kring elevers medvetande kring lärande. Många har ändå god förmåga att reflektera kring begreppen. Det är också viktigt att vi använder oss av detta att vi kan lära oss väldigt bra i andra miljöer. Att få möjlighet att delta/besöka kulturella evenemang är oerhört viktigt och en stor förmån. Dels är det friskt att få delta i övriga samhället på det sättet, dels förs tankar fram från ett annat håll, dels uppkommer nya samtal och ett lärande sker. Dessutom kan nya intressen väckas. Inför nästa år behöver vi ta med fler kulturevenemang i planeringen. Det finns många olika ställen att åka till, Konstgömman, stadens gallerier, bio, musikevenemang.mm Bedömning och betyg Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Barnen - i förskoleklass når målen i fonologisk medvetenhet (enligt God läsutveckling) - når de lokalt uppsatta målen för varje årskurs i varje ämne - blir kontinuerligt kartlagda i sin kunskapsutveckling med hjälp av bedömningsmatriser - ska bedöma sina egna insatser mot egna/individuella uppsatta mål - de lokala planeringarna i kärnämnena - formativa bedömningar av elevernas utveckling - bedömningsmatriser i kärnämnena - God läsutveckling - Kunskapsmålen redogörs i elevens IUP - Mattecirkeln 1 och 2 - analys av resultat - vi utformar åtgärdsprogram och sätter in extra resurser om vi misstänker att en elev inte kommer att nå målen - analys av resultat 16

17 - Ord och Bild, Bild och Ord - vi kartlägger varje elev kontinuerligt - vi arbetar mot strävansmålen enligt de lokala planeringarna - eleverna utvärderar arbetet varje vecka och gör då en form av självvärdering - vi förbereder eleverna inför de Nationella Proven - vi förbereder varje elev inför utvecklingssamtalen I åk 1 har alla nått de lokala målen i matematik och svenska. Inga elever har åtgärdsprogram. I åk 2 har majoriteten av eleverna klarat målen i svenska och matematik. Vi har tre elever med åtgärdsprogram och kommer till hösten att upprätta ytterligare ett par. Vi gav möjligheter att ge några elever extra stöd och hjälp genom att vara två pedagoger i halvklass en timme i veckan och det är viktigt att vi fortsätter med detta till hösten. Av 25 elever i åk 3 är det 23 som når målen i alla ämnen. I klassen har det under året funnits sju åtgärdsprogram. Under hösten kartlade vi varje elev utifrån kunskapsprofiler i matematik och svenska. Under våren har vi använt oss av kunskapsprofilerna i samma ämnen. Kontinuerliga kartläggningar har gjorts i åk 4 och 13 elever av årskursens 32 har åtgärdsprogram. Vi har arbetat mot strävansmålen. Eleverna har i stort sett varje vecka utvärderat sina arbeten och även gjort olika former av självvärderingar. Eleverna har förberett sina utvecklingssamtal. Åk 5 fick, inför NP, träna på gamla prov för att bli bekväma med provsituationen. De kartläggningar vi gjort i åk 4, har p.g.a de resultat vi sett i vissa fall, gett upphov till funderingar om de visar vad de utger sig för att kartlägga och visa. Flera resultat i s.k. lästest har inte stämt med den bild vi i övrigt har av aktuell elev. Eleverna i den ena fyran har blivit vana sedan flera år att utvärdera och gör i de allra flesta fall väl utvecklade utvärderingar. De brukar få hjälpfrågor att fundera kring och det brukar vara bra för att leda in dem på det som behöver utvärderas. Att fundera över sin kunskapsutveckling och förbereda utvecklingssamtalen har fungerat väldigt bra. Att lägga tid på att sitta ned med varje barn och förbereda är väl använd tid inför elevens förberedelse hemma samt inför samtalet. Det har visat sig positivt för alla så att de inte gör sämre resultat pga nervositet. Fundera över om vi har rätt form av diagnoser för att kartlägga eleverna i t.ex. läsförståelse/avkodning. Redovisning av: Nationella prov åk 3 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska Alla elever är godkända i delproven B, C, D, E och H. De tre eleverna som inte blev godkända i delprov G deltog inte i provet. I delprov A var 2 elever inte godkända och i delprov F var 1 elev inte godkänd. 17

18 Matematik De nationella proven har genomförts under 6 veckor med start v 11. De flesta delproven har genomförts i halvklass. Alla elever har gjort alla delprov. I delprov C är alla godkända. I delprov A och delprov G är en elev inte godkänd. Det delprov med lägst resultat var delprov F där 13 har nått målen och 12 inte har gjort det. Två elever har haft stora problem med proven. Av fem elever som har haft åtgärdsprogram i ämnet, så har tre elever klarat proven mycket bra. Två av dessa har ett delprov där de ej nått målen, medan en har nått målen i alla delprov. Två elever av de fem har haft stora problem med flera av delproven. En av dessa elever erbjöds att arbeta enskilt med en pedagog under proven, för att på så sätt känna ett större lugn. Detta accepterades dock inte av eleven. Analys och lärdomar: Svenska Ett mycket bra provresultat för klassen. De som inte är godkända på någon del visste vi låg i riskzonen för detta. De med åtgärdsprogram i ämnet och som där haft målet att bli godkänd i de nationella proven har med endast ett undantag på ett delprov inte blivit godkänd. Det känns som att vi satsat rätt i de programmen (som handlat om läsning). För det handlar inte om läsning där eleven blivit underkänd. Flickan som inte blev godkänd i samtala försökte vi sätta i en för henne bra grupp, trots detta sade hon ingenting under provtillfället. Kanske skulle man behöva lura henne och inte berätta att det är ett prov, för hon kan samtala om än något försiktigt. De stora luckorna i elevernas kunskaper handlar dock om skrivande av faktatext samt stavning. Med facit på hand så kanske vi arbetat för lite med att skriva och bearbeta faktatexter. Eleverna saknar verktyg för att ta till sig en faktatext och göra den till sin egen. Matematik Över lag känns det som om klassen har ett bra resultat på de nationella proven. Dock syns tydligt två områden som brister hos många eller några. Dels behöver många träna på att använda de skriftliga uträkningsmetoderna för addition och subtraktion (delprov F). De flesta eleverna kan räkna ut svaren i huvudet, men det är också många som tappar bort sig i huvudet när de räknar. De behöver hitta hållbara uträkningsstrategier, som även fungerar för svårare tal. Flera elever har också svårt med symbolerna för division (delprov D). Om dessa elever får ett divisionstal skrivet i text kan de rita enkelt för att lösa uppgiften, men de kan inte skriva det på mattespråk. De kan inte heller lösa ett tal som är skrivet med divisonssymboler. Av de två elever som har haft stora problem med proven, så har en haft åtgärdsprogram i matte och ingår i den grupp på fyra elever som får extraträning varje vecka. Trots detta, så har förmågan tydligen inte utvecklats. Den andra eleven har stora svårigheter med sin motivation och koncentrationsförmåga. Detta gör dels att det finns luckor i kunskaperna, men även att det är svårt att veta om kunskaperna finns hos eleven eller inte. Svenska Vi har under veckorna efter proveresultaten blev kända arbetat koncentrerat med att bearbeta faktatexter. Läsa, fundera, anteckna (stödord eller tankekarta) och sedan skriva en kladdtext som resulterar i en renskriven digital text. Eleverna får på så vis verktyg till 18

19 att göra faktat till sitt eget. Detta måste vi fortsätta att arbeta med, även utifrån ljud och bild så att eleverna blir vana att bearbeta fakta utifrån alla typer av texter (ljud, bild och skrift). Vi behöver också träna på att skriva texter utifån egna iaktagelser i experiment (NTA). Detta bör göras genom att lägga mycket tid och fokus på dokumentationen i NTA, vi behöver kanske en lektion till att genomföra experimentet och ytterligare en lektion till att göra en ordentlig dokumentation. Som det varit nu så har både experimentet och dokumentationen fått trängas i ett och samma arbetspass vilket gjort att anteckningarna många gånger fått stryka på foten. Matematik Varje vecka (v 18-22) arbetar vi ett mattepass med skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion. Eleverna får sedan hem läxa, för att befästa sina kunskaper. Även divisionssymbolerna kommer att behandlas på samma sätt, men först till hösten. För den elev som tidigare haft åtgärdsprogram i ämnet, men som inte klarade proven, upprättar vi ett nytt åtgärdsprogram i början av september (arbetet i den lilla gruppen fortsätter ändå under tiden). Här är det viktigt att vi funderar över upplägget och även går vidare och kartlägger elevens förmågor. Även den andra eleven som hade svårt med proven, deltar nu i mattegruppens arbete och detta skrivs in i elevens åtgärdsprogram. Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk och matematik åk 3 (tabellunderlag - se bilaga) En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan lärares bedömning att målen nås i ämnet och erhållna resultat på nationella proven: I Nationella proven i svenska når klassen som helhet ett väldigt gott resultat. I 5 av de 8 delproven uppnår alla elever kravnivån. 3 elever missar ett delprov var och de har i andra undervisningssituationer visat att de mycket väl uppnår kravnivån för årskursen. I klassen finns heller inga elever som har åtgärdsprogram i svenska och det finns inget som tyder på att lärarens bedömning varit felaktig. I matematik däremot är det större skillnad mellan eleverna som inte klarar vissa delprov och antalet elever som inte når målen i ämnet. I delprov F Skriftliga räknemetoder är det så många som 13 elever som inte klarar kravnivån. I delprov D Huvudräkna, pröva och välja räknesätt är det 9 elever som inte klarar kravnivån. Samtidigt är det endast 2 elever som bedöms att inte nå målen i ämnet i slutet av årskurs 3. Utifrån resultaten i de nationella proven har läraren valt att koncentrera undervisningen på de områden där resultaten varit låga. Därför har också läraren kunnat göra bedömningen att de allra flesta eleverna faktiskt når målen i ämnet i slutet av årskurs 3. Nationella prov åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska: Delprov E Läsa, samtala klarade alla elever kravnivån och i delprov A Läsa, förstå litterär text och delprov B Läsa, förstå sakprosa klarade alla elever utom 2 kravnivån. I delprov 19

20 C, Skrivuppgift, berättande och delprov D, Skrivuppgift, förklarande klarade alla elever utom 4 kravnivån. Matematik: I alla delproven klarade alla elever utom 3 kravnivåerna. Engelska: I alla delproven klarade alla elever utom 3 kravnivåerna. Analys och lärdomar: Svenska: Att några elever inte har klarat målen är inte överraskande för oss. Däremot har några av dessa elever klarat fler delar än vad vi kanske väntat oss. Framför allt när det gäller läsförståelse. Vi har arbetat utifrån åtgärdsprogram för att utveckla de förmågor som behövs för att nå målen. Överlag är läsförmågan och läsförståelsen god, den tydligaste svaghet som finns ligger i att läsa mellan raderna. När det gäller att skriva texter ligger flera högt medan det är många som precis blivit godkända. Där är det främst förmågan att beskriva och att argumentera som behöver utvecklas. Den skrivtekniska förmågan är god, dock behöver förmågan att stava utvecklas mer. Att använda dator som hjälpmedel har visat sig vara bra, de eleverna har inte behövt lägga kraft på att skriva med penna. De har också med fördel använt sig av Stava rex. Matematik: Det har gått bra på proven. Det som varit svårast inför proven och för några under proven har varit multiplikationsuppställningar och kortdivision. De som har haft åtgärdsprogram har inte gjort proven men har visat goda resultat jämfört med de mål de arbetat mot. Engelska: Det har överlag gått bra. Många elever känner en osäkerhet inför den muntliga delen. Det är lättare att prata om det är runt en text eller en film vi sett, men svårt att prata i ett vanligt samtal. Svenska: - Arbeta med läsförståelse av fakta och skönlitterära texter. Arbeta mycket med att läsa mellan raderna. - Utveckla förmågan att skriva berättande, beskrivande, argumenterande. - Utveckla den skrivtekniska delen som stavning. Matematik: Det är viktigt att man tidigare än i årskurs 5 börjar jobba med algoritmer. De stora tal som kommer i åk 4 och 5 blir för svåra för de flesta att lösa med skriftlig huvudräkning. Det är också viktigt att fortsätta jobba laborativt när man blir äldre för att förstå och befästa det man gör. Engelska: Vi måste jobba mer med samtal i vardagen. Barnen lär snabbt in svar och frågor om de texter som finns i böckerna, men får svårt att bara föra ett samtal. 20

21 Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan lärares bedömning att målen nås i ämnet och erhållna resultat på nationella proven: Svenska: I svenska har 6 elever inte nått målen i ämnet. Det var också 6 elever som delvis inte klarade kravnivåerna i de olika delproven i nationella provet, så här överensstämmer resultaten från nationella provet med lärarens bedömning av måluppfyllelsen i ämnet. Matematik: Även här överensstämmer resultaten från nationella provet med lärarens bedömning av måluppfyllelsen i ämnet. Engelska: Här stämmer också resultaten från det nationella provet överens med lärarens bedömning av måluppfyllelsen i ämnet. Bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: I de övriga ämnena är alla elever godkända utom i idrott och hälsa där en elev inte är godkänd. Analys och lärdomar: 5.8. Rektors ansvar (se punkt 9) 21

22 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Barnen - ska utifrån ålder känna till vad som krävs för att uppnå och bibehålla en god hälsa - genomför någon fysisk aktivitet varje dag - får insikt i hur naturen kan användas som rekreationsområde - skolgården - äventyret - rörelse på schemat (utepass, idrott, massage, rörelse samt walk and talk) - kopplar utepassen till det tema/arbetsområde vi arbetar med för tillfället - ger tid för fri lek vid långa utepass - kostens betydelse för att mår bra - vi använder också utetid till att göra saker eleverna önskar och njuta Alla insatser för att nå målen har genomförts och målen anses vara uppnådda. Analys Lärdomar: I stort har eleverna visat sin medvetenhet om att bibehålla en god hälsa utifrån sin ålder. Ju äldre de blir desto tydligare får de med sina kunskaper i sitt agerande. Att förlägga 25 % av verksamheten utomhus känns ibland lite tufft. Framför allt om man ska göra det varje dag. Det har känts viktigt att göra en bra koppling till det aktuella arbetet. Många av eleverna har en mycket god insikt i vad som krävs för att uppnå och bibehålla en god hälsa. Dock finns det flera elever som vet vad som krävs, men som inte lever därefter. Vi har skapat förutsättningar för eleverna att bli inspirerade att vara ute. De flesta elever visar uppskattning då vi besöker olika miljöer. Vi funderar över hur vi kan formulera om målet kring att förlägga 25 % utomhus. De är viktigt att vi har fokus på att vara ute och det är viktigt att ha fokus på att barnen lär med olika sinnen. Att vara inne och lära in under rörelse kan vara minst lika bra, som då vi är ute. Att vara ute mycket kan dessutom utelämna några ur verksamheten. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Det förebyggande arbetet som finns beskrivet i Likabehandlingsplanen är ett dagligt inslag i skolans verksamhet. All personal arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling, trakasserier och mobbing. När det uppstår konflikter hjälper personalen eleverna att hitta vägar för att reda ut dem. Personalen informerar också föräldrarna vid alla former av trakasserier. All personal lyssnade i april till Gunnar Höistads föreläsning Att förebygga och motverka mobbing och den föreläsningen har följts upp av arbete i arbetslagen på skolan. 22

23 Två fall av mobbing har rapporterats och då arbetade skolan utifrån Likabehandlingsplanens arbetsgång vid mobbing. Ett av fallen avslutades efter en månad då den mobbade upplevde sig trygg i skolan igen. Det andra fallet involverade många elever och blev svårare att reda ut. I båda fallen var samtliga föräldrar informerade och de flesta deltog i arbetet. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en specialpedagog på 75% och tillsammans med Elevhälsans personal arbetar vi med stöd till elever som är i behov av detta. Vi har en gemensam mall för åtgärdsprogram och den pedagogiska personalen får stöd och hjälp vid upprättandet av åtgärdsprogram. De är mycket duktiga på detta. I skolområdet har vi en gemensam plan för elevhälsoarbetet. Planen utvärderades och reviderades vid läsårets slut. 9. Rektors ansvar Ser till att de resurser vi har används på rätt sätt. Ger möjligheter till att tid skapas för samarbete och planering. Utvecklar och driver verksamheten framåt. Startar måldiskussioner, planerar in pedagogiska möten och fortbildning. Visar på att det är viktig verksamhet som bedrivs. Under läsåret har vi tillsammans med de övriga skolorna i området prioriterat arbetet med lokal planering och bedömningsmatriser. I skolan finns yrkesgrupperna lärare, fritidspedagoger och elevassistenter. 100% av personalen är behörig för respektive tjänst. All personal arbetar i olika omfattning med elever i behov av särskilt stöd. Skolans specialpedagog är den oftast förekommande handledningsresursen på skolan. Även Elevhälsoteamet används som stöd, handledning och fortbildning. Östersund den 5 / Elisabet Landerberg 23

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Fjällängsskolans fritidshem

Fjällängsskolans fritidshem REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson Kvalitetsredovisning 2009/2010 Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Lillgårdens förskola

Lillgårdens förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Lillgårdens förskola Mikael From 2010-08-27 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer