Regeringen stoppar ungas sommarjobb. Utländskt namn gav lägre lön. April Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst

Transkript

1 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 3 April 2007 Sidorna 5-9 Utländskt namn gav lägre lön Sid 11 Regeringen stoppar ungas sommarjobb Sid 3

2 OPINION Låt alla vara med i Ko m m u n a l - tack för mig! ånga av Kommunals medlemmar har inte råd att betala sin Mf a c k f ö reningsavgift efter högerregeringens chockhöjning av a-kasseavgiften, vilken innebär en kostnadsökning på över 500 kronor i månaden. Det är den bistra sanningen. Sedan årsskiftet har tusentals medlemmar begärt utträde ur facket av just detta skäl (se artikel sidan 3). I avvaktan på Kommunals förb u n d s k o n g ress i juni har därför förbundss t y relsen fattat ett klokt beslut om att låta medlemmar stanna kvar i Ko m m u n a l, men lämna a-kassan. Som jag ser det har vi inget annat val än att ändra våra stadgar på kongressen och låta denna möjligt finnas även i fortsättningen. Självklart är det ett oerhört trist beslut att behöva fatta. Men det måste ändå vara mycket bättre att kunna vara kvar i Kommunal, med vad det innebär av trygghet och fördelar, än att stå Att Räddningstjänsten utnyttjar sin g ru n d l a g s s k yddade rättighet att öve rk l a- ga upphandlingen av ambulanssjukvård i Göteborg har tydligen upprört regionen och styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset till den milda grad att man agerar som ett litet trotsigt barn. I december förra året när resultatet av upphandlingen presenterades gick SU:s styrelse ut i media och deklarerade att det inte fanns något missnöje med Räddningstjänstens ambulansverksamhet. T v ä rtom hade man bara positiva erf a re n- heter. Det var enbart priset som gjorde att man valde en annan entreprenör. När nu Räddningstjänstens styrelse, i total politisk enighet, gått vidare och öve r- klagat länsrättens beslut att ogilla det tid i g a re öve rklagandet har plötsligt det tidigare uttalade förtroendet, enligt flera tidningsintervjuer, helt försvunnit. Skulle öve rklagandet leda till att priva t- ägda Ulfab inte får ta över som planerat helt ensam. Möjligheten att enbart vara med i a-kassan och stå utanför facket finns redan. Att inte få göra det omvända valet vore ju då extra märkligt. Fackföreningarna och a-kassan är från början två grenar på samma träd. Tyvärr är det inte så i dag. Vi har inte längre något inflytande över va rken re g e l ve rk, avgifter eller försäkringsskydd. LEDARE april 2007 den 1 oktober, tänker SU inte låta Räddningstjänsten köra vidare fram till ett slutligt avgörande vad gäller upphandlingen. SU har också uttalat att man i så fall inte vill köpa över Räddningstjänstens 30 ambulanser, vilket för övrigt Ulfab haft för avsikt att göra. SU tänker istället köpa in nya ambulanser för sådär 30 miljoner. Och Räddningstjänstens ambulanser får stå kvar i garaget! Skulle Räddningstjänsten få rätt i Länsrätten, har SU för avsikt att dra tillbaka hela upphandlingen. Nu ska tydligen Räddningstjänsten till varje pris stoppas från att utföra ambulanssjukvård. SU verkar beredda att offra miljonbelopp för att kunna knäppa Räddningstjänsten rejält på näsan. Undrar om man tänkt på att det är skattebetalarna i Västra Götaland som betalat Räddningstjänstens 30 ambulanser och som också ska betala de nya ambulanserna? Som det ser ut i dag vore det bättre om staten helt och hållet tog över ansvaret för de arbetslösa med ett skydd i likhet med sjukförsäkringen. Det är tråkigt att b e h ö va föreslå en sådan lösning, men som situationen är för närvarande ser jag inget val. Det är min förhoppning att kongressen lägger de nostalgiska känslorna åt sidan och fattar ett beslut som inte stänger ute alla de medlemmar från Kommunal som inte har råd att betala den höga a-kasseavgiften. Av två onda ting måste man välja det minst onda. För mig är det självklart att det är bättre att vara med i Kommunal, även om man väljer att avstå a-kassan, än att stå helt ensam. D etta är min sista ledare i Kommunal Väst. Med ålderns rätt lämnade jag ordförandeskapet i Det finns många märkliga turer i den här upphandlingen, vilka vi tidigare redogjort vid olika tillfällen i Kommunal Väst. Den fråga som Kommunal reagerat starkast på är att den nye entreprenören har för avsikt att kringgå arbetstidslagen genom att låta sina ambulanssjukvårdare arbeta i ett eget bemanningsföretag när de jobbat maximalt vad arbetstidslagen t i l l å t e r. Detta om inget annat borde ve rkligen få regionledningen att reagera och agera. För en tid sedan fick ledningen för Räddningstjänsten ett telefonsamtal där en tjänsteman från SU deklarerade att Räddningstjänsten bara jäklas och meddelade att SU nog inte var intresserade att samarbeta med Räddningstjänsten överhuvudtaget framöver. Som den här frågan har utvecklats är det nog dags för den politiska ledningen i Västra Götaland att ta sitt ansvar. Kommunal Väst vid årsmötet den 26 april. Jag känner stor tacksamhet mot medlemmarna som gett mig förtroendet att leda avdelningen under 12 år. Det har varit ett i och för sig slitsamt och ibland tung uppdrag, men det har framför allt varit mycket intressant, spännande och lärorikt. Jag skulle önskat att vi under de här åre n kommit längre vad gäller rättvisa löner för kommunalarna i jämförelse med andra grupper, rätten till heltider och tryggare anställningsvillkor. Men det är bara att fortsätta kämpa. Det kommer aldrig att bli någon annan som löser de här frågorna åt oss. Den kampen får vi ta själva. Och det vet jag att ni kommer att göra. Till alla medlemmar, förtroendevalda, anställda, och alla andra som jag haft förmånen att samarbeta med riktar jag ett stort tack. Och lycka till i det fortsatta fackliga arbetet. Ko m m u n a l a re kommer jag att förbli så länge jag lever! Jan Sundberg, ordförande Kommunal Väst Prestige om ambulanser dyrt för skattebetalarna Både med tanke på den anställda personalen och skattebetalarnas pengar. Stig Andersson H Ö G E R h ö r n e t Med slopad förmögenhets- och fastighetskatt i vårbudgeten tackar regeringen sina välbeställda väljare för stödet i höstas. Men alla löntagare som också röstade på alliansen får nöja sig med höjd a-kassa och rejält försämrade villkor om de blir arbetslösa. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: anderssonhult@msn.com Ansvarig utgivare: Jan Sundberg. Tryck: V-TAB Aröd. Redaktion: Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman anderssonhult@msn.com stig.a.andersson@hotmail.com solvibradefors@msn.com eddie.backman@telia.com 2 Kommunal Väst medlemstidning April 2007

3 Över 20 år av gott s a m a r b e t e I över 20 år har jag som redaktör för tidningen Kommunal Väst (tidigare Kommunalåttan) haft nära kontakt med Janne Sundberg. Sedan han valdes till ordförande 1995 har den varit tät och ibland intensiv. För mig har det varit en synnerligen inspirerande och spännande tid. Och framför allt har jag lärt känna den Janne som inte alltid syns på utsidan; en ömsint och empatisk människa. Men också en person med stor integritet och som alltid vet vad han vill. Raka rör och inga krusiduller. Enveten, skulle nog en del säga, men målinriktad är en bättre beskrivning. Och då ALLTID med medlemmarnas bästa för ögonen. Janne har inte varit den fackföreningsledare som i tid och otid slagit på stora trumman och talat om fajt och strid, även om han när det behövts inte varit rädd för att ta till storsläggan. Istället har han varit en förhandlingarnas man som respekterats, men säkert också bitvis fruktats, av arbetsgivarna. Det har alltid varit slutresultatet som räknats, inte resan dit. När argumenten och förhandlingsskickligheten inte bitit på arbetsgivarna har Janne ändå aldrig gett upp. Då har han utnyttjat en av sina andra starka sidor; lobbyistens. Lika insatt och kunnig som han är när det gäller arbetslivets frågor, lika kunnig och insatt är han i det politiska livet. Otaliga är samtalen till Göran Johansson & Co. Och otaliga är exemplen där Janne skickligt lotsat kommunalarnas frågor i rätt riktning tack vare sina politiska kunskaper och kontakter. Ett lysande exempel är hur han lyckades få riksdagsmajoriteten att gå emot en statlig utredning och inse att kommunägda bussföretag måste få konkurrera utanför den egna kommunen för att ha en chans att leva vidare. Eftersom jag nära följde hela den fleråriga process som ledde fram till riksdagsbeslutet, vågar jag påstå att det var Janne som genom sina kontakter i riksdag och departement och sin öve rtygande argumentation räddade kva r de kommunala bussbolagen. Detta är bara ett exempel på vad som kan åstadkommas med ett gott facklig-politiskt samarbete. Det finns oändligt många fler exempel på frågor där Janne framgångsrikt drivit fackliga frågor den politiska vägen. Det har varit lätt att samarbeta med Janne. Säkert beror det till stor del på att jag träffat få människor som jag till så hög grad har delat synen på politik och samhällsfrågor med. För mig motsvarar Janne bilden av en riktigt bra fackföreningsman och en äkta socialdemokrat. Det kommer han naturligtvis att förbli även när han lämnar ordförandeskapet i Kommunal Väst. Och säkert också en riktigt bra kompis! Stig A n d e r s s o n Majoriteten stannar kvar i Kommunal efter utträde ur a-kassan I Göteborg erbjuds minst 1000 gymnasieelever kommunala feriejobb. Men i grannkommunen Mölndal är det kalla handen. De kommunala feriejobben för gymnasieungdomar har under flera år varit oerhört populära och eftertraktade. Men inför årets sommarlov har regeringen dragit in anslagen till feriejobb. I Göteborg tycker dock den politiska majoriteten bestående av s, v och mp att det är så viktigt att ungdomar får in en fot på arbetsmarknaden att man beslut avsätta 13 miljoner kronor för kunna erbjuda minst 1000 gymnasieelever sommarjobb inom kommunen. Tidigare år Nu väljer en klar majoritet av de medlemmar i Kommunal som inte anser sig ha råd med den höjda a-kassan att lämna a-kassan men stanna kvar som medlemmar i Kommunal. Av dem som begär utträde i dag väljer drygt 75 procent att stanna kvar i facket. Tidigare har medlemskapet i Kommunal inneburit ett obligatoriskt medlemskap i a-kassan. Däremot har det gått att enbart vara med i a-kassan. Men efter regeringens chockhöjning av a-kasseavgiften vid årsskiftet tog Kommunals förbundsstyrelse beslut om att erbjuda enbart medlemskap i Kommunal. Om denna möjlighet ska kvarstå kommer att avgöras av Ko m m u n a l s förbundskongress i juni. SEDAN ÅRSSKIFTET har cirka 1000 medlemmar i Kommunal V ä s t begärt utträde. I hela landet handlar det om cirka Motivet för att lämna facket har nästan uteslutande varit att medlemmarna säger sig inte ha råd med den kraftiga avgiftshöjning som beslutats av regeringen, samtidigt som man försämrade skyddet i a-kassan. - Sedan beslutet kom om möjligheten att enbart vara med i Kommunal har mer än 75 procent av de som b e g ä rt utträde valt denna möjlighet, säger Jan Törnström, lokalkontorschef på Kommunal Väst. Hittills handlar det om 332 medlemmar som nu enbart är med i facket. DE MEDLEMMAR som begärde utträde innan möjligheten till enbart medlemskap i Kommunal fanns har nu tillskrivits av avdelningen och erbjudits att åter bli medlemmar. - Det är flera av dess som redan hört av sig och vill komma med som medlemmar igen, säger Jan Törnström. -Om det är så som man har all anledning att misstänka, att ett viktigt har staten och kommunerna delat på kostnaden. Men bland de första beslut som togs av den nya alliansregeringen var att dra in anslagen till feriejobb. I Mölndal däremot har den borgerliga majoriteten beslutat att inte erbjuda några jobb åt gymnasieungdomarna. Där anser man sig inte ha råd efter att alliansbröderna på riksplanet dragit in den knappa halva miljon som Mölndal tidigare fått. - Vi tycker att det är väldigt viktigt för ungdomarna att få in en fot i arb e t s l i vet, samtidigt som vi gärna vill visa upp Göteborg som en attraktiv arbetsgiva re, inte minst med tanke på det framtida rekryteringsbehovet, säger Endrick Schubert (s), ansvarig för personal- och arbetsm a rknadsfrågor i kommunstyre l s e n. Feriejobben tillkom 1998 på initiativ av den socialdemokratiska regeringen. För hela landet har det handlat om cirka 100 miljoner i statligt stöd. -På område efter område ser vi kons e k venserna av regeringens förda politik, plusjobb, vuxenutbildning och nu feriejobben, säger Endrick Schubert. Det känns i alla fall bra att vi i Göteborg ändå har kunnat rädda feriejobben. Inte ens de borgerliga syfte med avgiftshöjningen och försämringen av a-kassan var att försvaga facket, så har regeringen kanske bitit sig i tummen. För till exempel en undersköterska med en bruttolön på kronor i månaden ökade fackföre n i n g s - och a-kasseavgiften vid årsskiftet från 275 kronor (inräknat den skattereduktion som regeringen tagit bort från årsskiftet) till 670 kronor. En ökning med 512 kronor. - Vi rekommenderar naturligtvis ingen att stå utanför a-kassan, men samtidigt måste man ha förståelse för att det finns medlemmar som helt enkelt inte har råd att betala den nya höga a-kasseavgiften, säger Jan Törnström. -I de fallen är det naturligtvis viktigt att i alla fall vara med i facket, med vad det innebär av trygghet, försäkringar och möjlighet att vara med och påverka. Stig A n d e r s s o n sommarjobb i Göteborg - men i Mölndal är det stopp R e g e r i n g e n drar in stödet till u n g d o m a r ledamöterna i personal- och arbetsm a rknadsdelegationen kunde försvara regeringens svek mot ungdomarna. -När regeringen svek gick Göteborgs kommun in och räddade de kommunala sommarjobben för gymn a s i e u n g d o m a r. Det är oerhört viktigt för ungdomarna att få in en fot i arbetslivet, menar kommunalråder Endrick Schubert (s). Stig A n d e r s s o n Fakta Ko m m u n a l a F E R I E J O B B A n t a l : Minst 1000 jobb i Göteborg. 75 procent av platserna lottas ut och fördelas lika mellan pojkar och flickor. Resterande platser fördelas till elever med särskilda behov via skolornas kuratorer. Lön: 56 kronor i timmen inklusive semesterersättning. S ö k a n d e : Alla elever som är folkbokförda i Göteborg och som går årskurs 1 på gymnasieskolan. Kommunal Väst medlemstidning April

4 För trygga anställnings- och arbetsvillkor och rättvisa löner Mot högerregeringens löntagarfientliga politik GÖTEBORG: Kl Aktiviteter för stora som små på Olof Palmes plats, Järntorget Kl Uppställning Kl Avmarsch Kl Möte på Götaplatsen med Jan Eliasson, f.d. utrikesminister, och Evin Incir, ordförande SSU Göteborg Teckentolkning Kommunalarna ställer upp på Linnégatan

5 Efter väl förrättat värv avgår nu Jan Sundberg som ordförande för Kommunal Väst. Han hoppas det blir en kvinna som efterträder honom. Och att hon står stadigt på jorden, för det kan bli ensamt när det blåser och då gäller det att inte släppa taget! Under många år satt han i fronten för sisådär människor som han lotsade kors och tvärs genom staden. Under de senaste 12 åren har han stått i frontlinjen för sisådär människor. Bägge uppdragen utförda med samma självklara pondus, samma ansvarstagande och med bägge fötterna rejält förankrade på jorden. Och inställningen att konflikter ska lösas, inte skapas. - Det kan bli ensamt när det blåser, då är det viktigt att stå stadigt och inte släppa taget, säger Jan Sundberg, buss- och spårvagnsförare och avgående ordförande för Kommunal Väst. Alltsammans började i Svenstavik, beläget vid Storsjöns södra spets i Jämtland fanns här 948 inv å n a re. Hur många som bodde här 1944 är oklart, men helt säkert är att orten då fick en ny liten medborgare, Jan Anders Sundberg. Mamma satt som första kvinna i kommunfullmäktige för Bergs kommun. Hon representerade Bondeförbundet, det som nu bytt namn till Centerpartiet. Man har kanske också bytt politik. Dagens Centerparti har inte så mycket gemensamt med g å rdagens Bondeförbund som ju var ett folkröre l s e p a r- ti med rötterna hos landsbygdens småfolk. Jan kom således tidigt i kontakt med såväl starka kvinnor som politiken. Något han troligen haft nytta av som ordförande för en stor, mäktig och kvinnodominerad organisation. Men det var inget den unge Jan gick och funderade på. Han ville se sig omkring. Efter den vanliga skolan flyttade han till Östersund för att utbilda sig till finmekaniker på verkstadsskolan. 200 killar bodde på internat och skötte sig själva. - Där fanns det ingen mamma att gå till, man fick klara sig själv. Lära sig att både visa hänsyn och bädda sängen. Janne trivdes gott på skolan, gemenskapen var fin, killarna höll ihop. Idrottade och spelade kort på fritiden. På samma skola fanns 20 tjejer som gick sömnadsutbildning. - Men det var lite taskigt för dom bodde inkvarterade på stan, minns Janne. EFTER AV S LU TA D utbildning och militärt j ä n s t g ö r- ing som mekaniker på Jämtlands flygflottilj F 4 på Fr ö- sön, började Jan upptäcka världen. Han gjorde säsong som pistvakt, arbetade en vända i skogen, tog en sväng till ASEA. En granne hade flyttat till Göteborg, Janne blev nyfiken, åkte ned och började arbeta på Lindholmen Då var han 21 år. Sedan flyttade han hem igen. Och sedan tillbaks för arbete på Arendal. Och så hem igen. För hemma fanns Anna-Stina, flickan från tvärs över sjön som han sedan skulle gifta sig med flyttade de till Göteborg tillsammans. Anna-Stina började utbilda sig till lärare i samhällskunskap och svenska och Janne till spårva g n s f ö r a re. Strax före julen 1967 började han köra på riktigt och den första januari 1968 gick han med i Kommunalarbetareförbundet. - Jag har alltid trivts med jobbet som förare. Det är ett fritt jobb så till vida att du inte har nån arbetsledning som står och hänger över dig. Å andra sidan har du alla passagerare som förväntar sig att du passar tiden. Och de oregelbundna arbetstiderna känns jobbiga för en del. - Jag brukade säga till nya förare, i samband med facklig introduktion, att ni kan ställa upp TV:n på vinden. Antingen jobbar man på kvällen eller ska man upp jättetidigt nästa morgon, så det blir inte mycket TV-tittande. Kommunal Väst medlemstidning April

6 REDAN UNDER sin tid som ung finmekaniker blev Janne fackligt ombud för Metall. Själv tror han det beror på att han alltid lagt sig i saker och ting. Och att han alltid vetat att facket är viktigt, liksom politiken. Det sitter i ryggmärgen och han har aldrig tvekat om att hans sympatier finns hos socialdemokraterna. Aldrig tvivlat. Även om vissa beslut gjort honom förbannad. Facket och politiken är två grenar på samma träd som har djupa rötter i Janne. Därför dröjde det inte många dagar innan han blev skyddsombud på sina nya arbetsplats Sp å rvägen. Efter bara ett par år blev han suppleant i styrelsen, sedan ordinarie och slutligen ordförande för sektion 5 Sp å rvägen Tr a f i k p e r s o n a l blev han vald till ordförande för hela avdelningen, som då hette Kommunal avdelning 8. Då hade han under några år varit avdelningens vice ordförande och fått en bra inskolning på jobbet. - Dåvarande ordförande, Siv Falkensson, satt dessutom i förbundsstyrelsen och var mycket borta. På så sätt kunde jag växa in i jobbet slogs avdelningen ihop med Kommunal Bohuslän och fick då imponerande medlemmar. - Vi är en stor och mäktig organisation med mycket makt. Ibland ska man använda sin makt, men oftast kommer man längre med diskussioner och förhandlingar. För mig är makt att kunna knacka på hos Göran Johansson och föra ett resonemang med honom. Inte dundra på och vifta med argument som Nu har jag medlemmar bakom mig, gör som jag säger annars - Det är lätt att blåsa till strid, men inte alltid lika lätt att ta sig ur med hedern i behåll. Skapa opinion är en viktig u p p g i f t Det är viktigt att kunna skaka hand efter en genomförd förhandling. Personalchefen Ingvar Thorsson och Jan Sundberg har haft åtskilliga handslag genom åren. 6 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 För Jan Sundberg är samtal, diskussion och förhandling något han helt klart föredrar framför kamp och konflikt. Konflikter ska lösas, inte skapas. - Det finns inga vinnare i ett krig. Ma n ska inte låsa fast sina positioner. Det viktigaste är att man blir överens och får uträttat det man ska. Man vinner inget på att gapa och kalla folk för idioter. Denna inställning, man kan kalla det diplomati, har hängt med sedan åren på s p å rvägen. Janne kom aldrig i bråk med någon, men han tolererade heller inte att folk bar sig illa åt. Ett exempel var den beskänkta mannen med flaskan i högsta hugg som klev på 7:ans vagn vid Stampen. Janne såg, men tänkte att han s n a rt skulle kliva av. Istället började mannen bråka med passagerarna. Då stannade Janne vagnen, tog flaskan, bar ut den till hållplatsen och sa vill du ha flaskan, så står den utanför va g n e n. Ett elegant sätt att avstyra bråk. Eller mannen som trakasserade invandrarkvinnorna som steg på bussen vid Vo l vo. Han tyc k- te att de borde resa sig för honom. Då ilsknade Janne till bakom ratten, gick bak och bad mannen lämna bussen så att dessa kvinnor som jobbat och slitit hela dagen kan få lite lugn och ro. Mannen lomade av. Välformulerade argument biter på de flesta. - Ord är ett bättre vapen än knytnävar och själv blir jag sällan ovän med någon, säger Janne. Även om det säkert finns de som tycker att jag är en tjurig jävel. Sin argumentationsförmåga kombinerad med stor kunskap och skicklig förhandlingsteknik har han haft nytta av i oräkneliga förhandlingar genom åre n. Kanske även ett visst mått av envishet. - Man måste respektera de olika yrk e s rollerna runt ett förhandlingsbord och det är ingen idé att ta till brösttoner. Et t sakligt resonemang ger bättre resultat. Sen är det viktigt för alla parter att man kan skaka hand efter slutförd förhandling. PARALLELLT med den fackliga karriären har Jan Sundberg också haft många tunga politiska uppdrag. Tio år som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg och nästan lika lång tid som ordförande i Backa stadsdelsnämnd har lärt honom allt om det politiska spelet. Han har också varit ordförande i Brand- och Civilförsva r s n ä m n- den, vice ordförande i LO-facken i Göteborg och suttit med i en mängd olika fackliga och politiska konstellationer av olika slag. Dock lämnade han sina politiska uppdrag i samband med att han blev ordförande för Kommunal Väst. - Det blev för mycket och jag kände att det kunde uppfattas som om jag satt på två stolar. Varje uppdrag, fackligt eller politiskt, innebär att man måste sätta sig in i en uppsjö av frågor i vitt skilda ämnen. De t är otroliga mängder material som ska läsas. Man måste ha välgrundade uppfattningar och åsikter om det mesta och vara förberedd på diskussion. Särskilt om man är ordförande för en stor och viktig organisation som Kommunal Väst. Hur gör Jan Sundberg för att fixa allt? - Jag har nog lätt för att fatta. Men framför allt så har jag alltid haft ett genuint intresse för samhällsfrågor och vill vara uppdaterad på vad som är på gång. Så det är inte särskilt betungande att hänga med. Och jag vill alltid ha myc k- et kött på benen innan jag ger mig in i en diskussion. DET ÄR ALLMÄNT omvittnat bland vänner och kollegor att Janne är mycket allmänbildad och har stenkoll på va d som händer, stort som smått. Han läser alla tidningar noggrant, ser alla nyhets- och samhällsprogram, lyssnar på debatter och är heller inte rädd för att själv ge sig in i debatter. Under åren har han varit en återkommande gäst på tidningarnas debattsidor och i etermedia. Hans ledare i denna tidning har heller inte gått spårlöst förbi i övrig media. - Att skapa opinion är en viktigt uppgift för fackföreningen och politiska kommentarer behövs. Även om det ibland kan stänka över på det egna partiet. Jag är jävligt ledsen över avideologiseringen, en lång tid har det nästan varit tabu att prata ideologi. Men valförlusten kanske var en väckarklocka och jag hoppas det håller på att vända. När det gäller den självklara rätten till heltid är Janne besviken på (s)-re g e r i n g- en. - Arbetsmarknadsministern, Hans Karlsson, lovade oss ganska länge att man skulle lagstifta om heltid, men gav fan i det i alla fall. Hade vi haft en lagstiftning klar innan alliansen tog över regeringsmakten, så tror jag inte de hade ändrat det i första taget. Nu känns rätten till heltid som ett fjärran mål. - Men varje människa måste ju ha rätt att kunna försörja sig!, säger Janne uppbragt och påpekar också att mängden timanställningar ökar. - Det är helt åt skogen. De timanställda är våra tiders statare som får stå med mössan i handen. De har inga rättigheter och ingen trygghet. Jag anser att vi b o rde ta bort möjligheten till timanställning från kollektivavtalet. TUSEN JÄRN I ELDEN, alltid på språng, alltid påläst, alltid redo att tackla uppkomna situationer varifrån kommer orken? Och är det möjligt att någonsin koppla av? - När jag kommer hem är jag ofta trött i huvudet och behöver lugn och ro. Kanske rensa ut skallen med ett korsord. Jag löser korsord nästan varje dag. Det är bra avkoppling och alltid lär man sig nåt. Sedan löser jag Melodikrysset varje lördagsförmiddag. Det har jag gjort i alla år, först tillsammans med min mamma och nu löser min syster och jag i h o p. Hon bor utanför Östersund, men vi hörs av i telefon och diskuterar lösn i n g a r. Men jag skickar aldrig in lösningen. Jag kan också koppla av med nån bra film, Beck eller Wallander eller nåt liknande. Och så gillar jag att köra bil. - Sedan ska jag börja promenera. Det tänker jag varje dag. En vacker dag kanske jag kommer igång UNDER ÅRSMÖTET den 26 april kommer Janne Sundberg formellt att avgå som ordförande. Med ålderns rätt. Han är 62 år. Det finns många önskemål om att han ska ställa upp en period till, men han har ställt in sig på att trappa ned. Sista året före pensionen ska han istället fortsätta att arbeta som ordförande för sin sektion, Sp å rvägens Tr a- fikpersonal. Där har han haft kvar sitt ordförandeskap genom åren. - Fast det mesta sektionsarbetet har styrelsen skött på ett utmärkt sätt. Det är bra och duktiga människor på sektionen och det ska bli skoj att komma tillbaka på heltid. Även om jag förstås kommer att sakna de regelbundna kontakterna med våra sektionsföreträdare och folket på avdelningen. Särskilt kommer jag att sakna vår avdelningskassör Mikael Hansson och våra pratstunder där vi suttit och spånat om allt mellan himmel jord. Vi har haft ett bra och nära samarbete. SIN EFTERTRÄDARE vet han ännu ingenting om, det är upp till årsmötet att avgöra. - Men med tanke på alla de duktiga kvinnor som finns i Kommunal Väst, så utgår jag ifrån att man väljer en kvinna. 80 procent av våra medlemmar är ju kvinnor, så det vo re väl skrutt annars! OM HAN måste ge några goda råd till sin efterträdare blir det att försöka vara rättvis, ödmjuk inför uppgiften och att lyssna på människor. Själv hoppas han att folk säger detsamma om honom. - Men det finns säkert dom som säger Äntligen! om min avgång, säger han med ett finurligt småleende. Om ett år blir det dags för pension och ett nytt, fritt liv. Om detta nya liv vet Janne bara en sak säkert han kommer inte att sitta hemma och gunga gungstol. För det första har han ingen gungstol och för det andra är han van vid att vara igång och ha uppdrag. Redan nu har han blivit suppleant i Poseidons styrelse. - Det ska bli skojigt som fan, säger han och ser nöjd ut. Jag tycker det är intressant och viktigt med allmännyttan. Va n- ligt folk måste ju ha nånstans att bo. Föräldrahemmet i Svenstavik har alltid funnits med i bakgrunden. Hit åker Janne och Anna-Stina på semestrarna. To m- ten är stor och välskött, liksom alla de byggnader som finns här. Tanken på att någon gång flytta tillbaka för gott är inte helt främmande. Så då kanske cirkeln sluts där, vid Storsjöns södra spets? Carina Hult

7 Den unge buss- och spårvagnsföraren Jan Sundberg. Bilden tagen i början av 70-talet. Kommunal Väst medlemstidning April

8 Röster om Ja n S U N D B E R G Kent Budd, Spårvägens Tr a fi k p e r s o n a l Han är välko m m e n t i l l b a k s...som snart får tillbaka sin ordförande på heltid igen. - Det känns bra att han kommer tillbaks, vi ser fram emot det. Trots att vi alltid lätt kunnat få tag på honom, så känns det ändå bra att vi får del av hans stora kunskap här på sektionen igen. Han är mycket välkommen tillbaka! Göran Johansson (s) Jag har satt stort värde på Janne och kommer att sakna honom - Vi har en lång gemensam historia som startade i SSU. Janne var spårva g n s- förare och kommunalare och jag jobbade på SKF och var metallare. Visst fanns det motsättningar mellan facken på den tiden, vi hade många diskussioner och lärde känna varandra. Och eftersom vi känt varandra så länge kunde vi senare hoppa över skitpratet och föra ett konstruktivt samtal direkt. Vi har resonerat och argumenterat på ett sakligt sätt och han har aldrig använt storleken på sin organisation som ett argument. Vi har respekterat varandras roller och har alltid kunnat ringa till varandra och fråga om saker och ting. Eller bara småprata en stund. Jag har alltid satt stort v ä rde på våra samtal och Janne har gjort större insatser för Kommunal V ä s t än vad jag tror att folk vet om. Han är ju inte direkt den som slår sig för bröstet och skryter. Ett bra exempel på vårt facklig-politiska samarbete var bussuppgörelsen för några år sedan. Vi gjorde en gemensam analys av läget, var eniga och det slutade ju bra tack vare den dialogen. - Jag brukar tänka att de som inte känner varandra heller inte kan förhandla på ett konstruktivt sätt. Det är klart att man kan ha olika mening och uppfattning om saker och ting, men känner man varandra så blir det inga missförstånd. Det är lättare att komma till uppgörelse, skaka hand efteråt och mena det. Om allting blir ett krig med låsta positioner så får man inget uträttat. Det blir bara snack. - Jag kommer att sakna Janne. Vi talar samma språk. Nu pågår ju ett generationsskifte till folk som har en annan bakgrund. Tur att man är så jädra gammal själv! 8 Kommunal Väst medlemstidning April 2007

9 Ingvar Thorsson, personalchef på Göteborgs Spårvägar Det har alltid funkat jättebra mellan oss I 20 år har Spårvägens personalchef Ingvar Thorsson och Kommunals Janne Sundberg mötts vid förhandlingsbordet, men armbrytning har aldrig varit en förhandlingstaktik. - Vi har tampats ihop sedan 1987 och det har funkat jättebra hela vägen. Tillsammans har vi hittat bra lösningar på olika problem. Vi har alltid haft lätt för att prata med varandra och kunnat skilja på sak och person. Janne är en bra förhandlare, man måste kunna ge och ta. Vi har aldrig blivit osams utan snarare känt ömsesidig respekt för våra respektive yrkesroller. Eftersom jag själv pensioneras i år kommer våra yrkesmässiga kontakter att upphöra. Jag kommer att sakna honom! Gerda Svendsen, v ordförande Kommunal Väst Han står för sin övertygelse och man kan lita på honom - Han är rättvis och mån om människor. Ideologin finns alltid med i ryggsäcken. Han sätter alltid medlemmen i centrum. Man kan lita på honom. Han har stor integritet och står alltid för sin övertygelse. Man måste ha väldigt bra argument för att kunna rubba honom. Enligt min uppfattning så lyssnar förbundet, andra organisationer och människor i hans närhet noga på hans synpunkter, för han är inte en sån som snackar utan att veta vad han pratar om. Han är väldigt påläst. Mikael Hansson, a v d e l n i n g s k a s s ö r, Kommunal Väst Det är så enkelt att prata med Janne - Janne och jag har funkat förbannat bra ihop. Vi har ofta suttit in på kvällarna och diskuterat allt. På fredagskvällarna brukar våra fruar ringa och undra vart vi tagit vägen - Han är fruktansvärt kunnig och allmänbildad, jag har lärt mig mycket av honom. Han är trygg, stabil och ärlig. Han är lojal och man kan lita på honom till 100 procent. Vi har inte alltid varit överens, men alltid kunnat diskutera oss fram till bra lösningar. Och så har vi skoj ihop, det är så enkelt att prata med Janne. Vi känner varandra så väl, vet det mesta om varandra. - Jag tror att en anledning till att vi har så lätt för att prata med varandra är att vi på nåt sätt är väldigt lika. Vi är lika jädra tråkiga, inga glammiga festprissar direkt Och så gillar vi inte att ha slips och kostym. Men Janne kan knyta en slipsknut, han brukar hjälpa mig. - Jag kommer verkligen att sakna våra täta kontakter i jobbet, men hoppas och tror att vi kommer att ha många, långa samtal framöver ändå! Kommunal Väst medlemstidning April

10 K Ä N S L O R NA SVA L L A R mot sänkta a-kassan Arbetslösheten i Sverige var i mars 4 procent med det nya sättet att räkna. Om man som tidigare inkluderar personer i åtgärder och i arbete med stöd är siffran 7,5 procent. Den som söker arbete länge straffas från och med mars med sänkta ersättningsnivåer. Den femte mars sänktes a- kassan till 70 procent för arbetslösa som stämplat 200 dagar. För dem som varit arbetslösa ännu längre sänktes bidraget till 65 procent. Regeringen vill stärka motivationen att arbeta men för tusentals timanställda inom vården är alternativet i första hand socialhjälp. En arbetslöshetsförsäkring för arbete blev i mars månad verklighet för hundratusentals människor utan heltidsarbete i Sverige. Då genomfördes den omdebatterade sänkningen av arbetslöshetskassan som sista del av den i december beslutade ändringarna av lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arb e t s l ö s h e t s k a s s o r. Sänkningen innebär att den som använt 200 kassadagar får sin dagpenning sänkt från 80 procent av tidigare inkomst till 70 procent. För dem som fått en förlängd period av a-kassan blev den nya nivån 65 procent av tidigare inkomst. Föräldrar med barn under 18 år är undantagna denna sänkning. Andra förändringar i a-kassan som genomförts redan i januari var skärpningen av både arbetsvillkor och studerandevillkor liksom ändringar av beräkningsgrunden för dagpenningen. Fa c k f ö re n i n g s r ö relsen pro t e- sterat mot förslagen när de presenterades under hösten. Anette Berntsson, vård b i t r ä- de från Göteborg, är en av de kommunalare som märkt av försämringen av a-kassa. Hon söker arbete sedan sex månader efter en längre periods sjukskrivning och har fått en förlängd periods a-kassa. Sedan den första mars har hon 65 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Eftersom hon hade ett vikariat på 80 procent inom äldreomsorgen innebär det kronor i månaden i a-kassa. Det är en tusenlapp mindre än ersättningen hon hade med de tidigare reglerna. - Det innebär att jag får gå till socialen för att komma upp till existensminimum. Jag brukar få en tusenlapp. Eftersom min son just flyttat hemifrån har jag tappat kronor i bostadsbidrag också. Det är ju inte direkt en positiv känsla att leva på socialbidrag. Det känns som en bestraffning, att arbetslösa får ännu mer problem. Anette är 45 år och utbildad på sociala servicelinjen. Hon har arbetat i äldreomsorgen i hela sitt liv och hon har haft fasta anställningar. So m ensamstående mamma till en son har hon några år frivilligt haft timanställningar för att själv kunna bestämma över sin arbetstid. Men sedan sonen blev stor har hon sökt fast heltidsarbete. Men det är svårt att hitta inom äldreomsorgen, berättar Anette. Hon erbjuds bara timans t ä l l n i n g a r. Sedan mitten på april har hon en sådan och hon hoppas på fast arbete. Anette är arg över den nya regeringens försämringar av a-kassan. -Det är en stor skam! Jag kan inte förstå det. Kan man inte klara sig på a-kassan måste man ju ändå få pengar någonstans ifrån för att klara existensminimum. Det här betyder att jättemånga människor får det mycket värre och känner sig ändå sämre som människor. Hon tycker själv att a-kassan ska vara en tillfällig lösning och stödjer tanken på arbete ska gå före bidrag. Men en arbetslös måste också få överleva. Det finns en gräns för hur mycket ersättningen kan sänkas. Och hon är övertygad om att de flesta vill tjäna sina egna pengar och ha ett arbete med arbetskamrater att gå till. Ingen väljer frivilligt att stå utanför samhället, tycker Anette. -Idag måste man vara nåt för att få leva, känns det som. Det är ett elittänkande. Men jag är positiv av mig, så jag ser ljust på framtiden. Jag vill så gärna ha ett jobb och slippa a-kassan. Det vore härligt. Ingen tycker om att tvingas lämna ut sig hela tiden, de flesta vill ha sin lön och leva i fred. Sölvi Brädefors 1 0 Kommunal Väst medlemstidning April 2007

11 När Kommunal i Uddevalla upptäckte att anställda med utländsk bakgrund oftare än svenskar fick lägstalön slog man larm. Idag är ålder ett nytt lönekriterium i kommunen och vissa kommunalare har fått en tusenlapp mer i plånboken. Alla oavsett ursprung som saknar papper på erfarenhet gynnas. Utländskt namn G AV LÄGRE LÖN Ett par hundra medlemmar i Kommunal Uddevalla fick en positiv överraskning med mars månads lönebesked. Me l- lan kronor mer i månaden blev betalningen när nyanställda i Ko m- munals avtalsområde i Ud d e valla nu får livs- och yrkeserfarenhet erkänd. Även om papper saknas. DET VAR KOMMUNAL som i mitten av förra året slog larm om att lönerna för anställda med svenska namn och personnummer låg högre än de med utländska. Inom alla yrken och alla anställningsformer fanns denna trend som uppstod vid anställningstillfället och sedan följde medlemmarna framöve r. Udd e valla kommuns lönesystem för anställda inom Vård och omsorg är traditionellt med fasta lönenivåer för anställda i olika yrken beroende på utbildning och e rf a renhet. Men synbart likvärdiga meriter kunde ge olika lön, upptäckte Ko m- munal. Till och med de skillnader på ingångslöner för olika yrken sattes ur spel när personer med invandrarbakgrund lönesattes jämfört med svenskar. - Nästan ingen nyanställd med inva n d- r a r b a k g rund har hittills kommit upp ett steg i lönesystemet. De hamnade alltid i den lägsta boxen. Man kunde se på timlönen vad det skulle komma för namn. Man blev aldrig förvånad, säger Anette Brattberg, ordförande i sektion V å rd och omsorg. Där det varit möjligt, har Kommunal fått till stånd höjningar av uppenbart felaktiga löner. Men i mitten av förra året uppstod en diskussion i Uddevalla om lönediskriminering och Ko m m u- nal ställde offentligt frågan om inva n d- r a re diskriminerades lönemässigt. En arb e t s g rupp där Kommunal och personalansvariga ingick bildades. De nya ålderskriterierna är ett resultat av gruppens arbete. De nya kriterierna ska fånga livs- och yrkeserfarenhet som inte finns på papper. Fack och arbetsgivare har sett att kravet på dokumentation har missgynnat många med invandrarbakgrund. -Vi trodde att systemet var neutralt, men nu inser vi att det inte var så. Det finns en ny struktur i samhället, allt fler har inte papper. Därför inför vi nu åldersparametrar. Man lönesätter precis som tidigare. Sedan gör vi en koll mot å l d e r. Ligger lönen för lågt höjer vi upp den för dem som fyllt 30 re s p e k t i ve 40. Vi gör bedömningen att man då har arbetat tidigare, även om man inte har papper. Det kan göra en skillnad på 1000 kronor i månaden, säger Håkan Kragn e rt som arbetar som personalchef i Uddevalla kommun. HAN HÅLLER MED om att problemet med utländska utbildningar som ska dokumenteras, översättas och värderas kvarstår. En godkänd utbildning ger 700 kronor mer i månaden för ett vårdbiträde, berättar Håkan Kragnert. Kommunen diskuterar därför att införa någon typ av validering, men detta är fortfarande bara på diskussionsstadiet. Men man har kommit en bit på vägen att rätta till osakliga löneskillnader och det håller Anette Brattberg med om. Hon undviker ordet diskriminering. -Vi har inte sagt att kommunen har diskriminerat medvetet. Men lönevärderingen var inte fullvärdig som den va r tidigare. Den nya parametern har gagnat flertalet av våra utländska medlemm a r, men också svenskar där det har varit tveksamheter om lönesättningen är rätt. Det känns bra att alla är nöjda och att så många fått högre lön. I framtiden hoppas hon att arbetsgivarna mer aktivt försöker ta reda på va d det finns för utbildning hos nyanställda. -Får man bara fram dokumenten så är översättningen inget problem. Här behövs en skärpning! I Kommunal ska arbetsplatsombuden i fortsättningen försöka hjälpa nya arbetskamrater att ta reda på om de har någon utbildning som de kan tillgodoräkna sig och uppmuntra dem att söka hjälp med att översätta dessa genom kommunen. I en färsk rapport från Kommunal V ä s t bekräftas bilden av att etniskt urspru n g påverkar lönen. Kommunalare med utomnordeuropeisk bakgrund tjänar i Göteborg drygt 650 kronor mindre i månaden än de med nordeuropeisk bakg rund. Hänsyn har då tagits till olikheter i ålder, erfarenhet och utbildning. Jesper Ha m a rk är utre d a re på Ko m m u- nal. -I vår rapport diskuterar vi va rför människor med utbildning och lika lång arb e t s l i v s e rf a renhet ändå inte har samma lön. En tänkbar förklaring är att arbetsgivaren inte tycker att invandrares yrkeserfarenhet och utbildning är lika mycket värda. En annan förklaring är att det fattas dokumentation. Ud d e va l- la skulle detta kunna vara ett exempel på det sistnämnda. Forskning visar att utlandsfödda har o t ry g g a re anställningar, sämre arbetsmiljö och högre risk för arbetslöshet. Trots det är det många som inte vill ta ordet diskriminering i sin mun, menar Je s p e r Uddevalla kommuns lönesystem missgynnade personer som saknade papper på sina erfarenheter. Nu ger nya lönekriterier sex kronor mer i timmen för ett 30-årigt vårdbiträde oavsett dokumentation. Sektion Vård och Omsorg i Uddevalla gjorde upptäckten och Anette Brattberg är glad över att kommunen tagit åt sig av kritiken. Hamark. Men diskriminering behöver inte betyda en medveten illvilja mot invandrare. -Uddevalla låter som ett exempel på institutionell diskriminering. Ingen individ har velat illa utan man har trott att lönesystemet var objektivt. Ändå va r det inte det. Sölvi Brädefors Exempel 1 Exempel 2 Namn: Pia, undersköterska Ålder: 22 år Utbildning: Ja, examen april 2006 Tidigare anställning i Uddevalla kommun: Nej Lön: 98,79 kronor i timmen Namn: Jasmin, undersköterska Ålder: 41 år Utbildning: Ja, examen april 2006 Tidigare anställning i Uddevalla kommun: Nej Tidigare lön: 93,24 kronor i timmen Ny lön: 900 kronor mer i månaden på gru n d av ålder/ livserfarenhet Kommunal Väst medlemstidning April

12 DEMONSTRERA 1maj I BOHUSLÄN Möte Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke Huvudtalare Solveig Lindström, ordförande Rädda Barnen i Göteborg Samling på Henåns Torg Avmarsch Möte på Henåns Torg Huvudtalare riksdagsledamot Catharina Bråkenhielm Möte i Hunnebostrands Folkets Hus Huvudtalare regionråd Karin Engdahl Samling vid Vallhamra Torg Avmarsch Möte vid Oxledsskolan Huvudtalare Anna Johansson, ordförande för socialdemokraterna i Göteborg Samling på Kungstorget Avmarsch Möte i Museiparken Huvudtalare f d jordbruksminister Ann-Kristin Nykvist Möte i Grebbestad Huvudtalare Kenneth G Forslund, ordförande för socialdemokraterna i Bohuslän Möte på Alberts Torg Huvudtalare Kenneth G Forslund, ordförande för socialdemokraterna i Bohuslän Samling i Folkets Hus Avmarsch Möte i Stadsparken Huvudtalare riksdagsledamot Jan-Olof Larsson Möte i stadsparken Huvudtalare f d försvarsminister Leni Björklund Samling Kastala kyrkan Avmarsch Möte i Västra Parken Huvudtalare Nils Zanders och Miguel Odhner, oppositionsråd i Kungälv Möte i Folkets Hus Huvudtalare riksdagsledamot Birgitta Eriksson Samling Surte Hotel Glasbruksmuseet Tal av skådespelaren Roland Jansson

13 Psykologi i köket tack vare Samlat grepp Att våga smaka på en okänd baljgrönsak i ettan kan vara början på en resa förbi både McDonalds och ätstörningar i tonåren. På måltidsservice i Härryda handlar ett bra arbete om att påverka barn och ungdomars intresse för mat och hälsa. Därför finns psykologi och etik i kurspaketet när personalens kompetens ska höjas via Samlat grepp. Gissa vilka som kom med idén? Ann-Sofi Nygren, ekonomibiträde, tillbringar en fjärdedel av sin arbetsdag ute i skolmatsalen. Då byts salladstillre d n i n g, beställning och matmottagning mot portionering och möten med eleverna. Att göra mat intressant och lustfyllt och att få eleverna i årskurs 0-5 att vilja prova nytt är en daglig utmaning. Konkret handlar det om att skapa en lugn miljö och förmå elever att smaka okända saker. Här spelar uppläggning, men också psykologi, in. Att en okänd ärta får hoppa över på en tallrik kan vara en framgång även om den inte äts. Det är i alla fall en tittbit. Nästa gång kanske eleven smakar. -Då känns det självklart bra! Vi vill ju att de äter och vågar smaka. Vi kan påverka det, även om man börjar med en tittbit, säger Ann-Sofi Nygren. Jag trivs med mitt arbete och vill inte bli kock. Jag skulle vilja arbeta mer med att väcka barnens intresse för mat, till exempel med hjälp av saperemetoden. En bättre dialog med andra yrkesgrupper på skolan vore också positivt. Namn: Ann-Sofi Nygren Tjänst: 1:a biträde Arbetsplats: Skinnfjällsskolan, årskurs 0-5, mottagningskök VAD INNEBÄR DET att göra ett bra jobb hos oss? Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden? Vad behöver vi göra och hur ska vi gå tillväga? Dessa frågor ställde Göteborgsregionens samarbetsförbund till 1000 anställda för tre år sedan. Målet var att utveckla både individer, arbetslag, ve rksamhet och regionen i en riktning mot ett hållbart arbetsliv. Femtio arbetslag inom Kommunals avtalsområde har svarat på frågorna. En av dessa är m å l t i d s s e rvice i Härryda kommun öster om Göteborg. Här arbetar Ann-Sofi Ny g- ren och kollegan Annika Zetterberg och ett hundratal andra anställda kokerskor och ekonomibiträden med matproduktion, matmottagning och servering. Fr a m- för allt i samband med det senare handlar arbete i skolkök mycket om psykologi. Ett aktivt arbete med elevernas attityder till mat och hälsa och ett utvecklat bemötande av elever blev därför viktiga delar i svaret på frågan vad är ett bra arbete hos oss. Både bättre kunskaper i matlagning/ näringslära och dietmat och psykologi efterfrågades därför av personalen. Nu erbjuds alla detta i det utbildningspaket som möjliggjorts av EUpengar. Data och arbetsledning är två andra ämnen. En upptaktskonferens och en konferens i Stockholm för skolmåltidspersonal har också ingått i kompetenssatsningen för anställda i kostverksamheten i Härryda. - Ett lyft, konstaterar Annika Zetterberg, utbildad kock som arbetar som ekonomibiträde. Hon har deltagit i alla kurser utom data och är mycket positiv till att psykologi finns med i kompetenshöjningen. Ho n smakade på ämnet i samband med en utbildning i event och ledarskap och vill lära mera. I sitt arbete med unga i högstadiet är en arbetsuppgift att hålla ett öga på elever som behöver en extra puff för att äta. Att kommunicera med tonåringar kring mat och hälsa på ett taktfullt sätt är en viktig del av hennes arbetsuppgifter. I det arbetet vill hon också utveckla samarbetet med lärarna, skolsköterska och kuratorer. -VI JOBBAR JU under samma tak. Jag skulle vilja att matkunskap kommer tillbaks på schemat, framförallt på högstadiet, i ämnen som idrott och hemkunskap. Det är också viktigt att det finns f ö rutsättningar att äta i lugn och ro, idag är det för stressigt. På 20 minuter ska eleverna köa, äta, ställa undan och sedan röra på sig en stund innan lektionen börjar. Man måste samarbeta mycket med lärarna för att alla ska få i sig det de behöver. Som en kollega brukar säga det spelar ingen roll vilken pedagogik ni har på eftermiddagen om inte eleverna ätit! I konsten att kommunicera är konflikthantering och kunskaper om barn med särskilda behov två viktiga aspekter för både Ann-Sofi och Annika. Hur vet man vem som är en normalt provocerande sjätteklassare och vem som är ett barn med särskilda behov? Är pojken som inte vågar gå in i matsalen bara blyg? Och flickan som är så smal, äter hon för lite eller tränar hon bara hårt? Också här är det viktigt med bättre samarbete med lärarna, tror Ann-Sofi och Annika. Personalen i måltidsservice får sällan reda på vilka elever som har särskilda behov. Men med rätt kunskap kan kostpersonalen och l ä r a re samarbeta för elevernas bästa. Oc h få en egen bättre arbetsmiljö. -Alla har vi problem med vissa elever. Hur ska vi hantera konflikter utan att bli griniga bambatanter, undrar Ann-Sofi Nygren. Sölvi Brädefors Fakta Samlat grepp Växtkraft mål 3 Arbetsmetoder, IT-kunskap, arbetsmiljö och samarbetet över yrkes- och verksamhetsgränserna är de viktigaste utvecklingsområdena på regionens arbetsplatser! Så tycker 1000 offentligt anställda arbetare i 10 västsvenska kommuner i projektet Samlat grepp. Deltagande yrkesgrupper: Kost, lokalvård och service, park och natur, personlig assistans, räddningstjänst, sport och rekreation, äldreomsorg, administration, förskola och handikappomsorg. Först och främst vill jag få en tjänst som kock, vilket jag är utbildad till. Sedan skulle jag vilja gå vidare och utveckla samarbetet mellan kök och övrig skola. Vi jobbar under samma tak. Matkunskap borde också komma tillbaks på schemat på högstadiet, både inom idrott och hemkunskapen. Namn: Annika Zetterberg Tjänst: Ekonomibiträde Arbetsplats: Ekdalaskolan, årskurs 6-9, tillagningskök Mest populära utvecklingsområden: Arbetssätt och metoder (831 personer) IT/data ( 607 ) Hälsa och arbetsmiljö (524) Samarbete och kommunikation (507) Förhållningssätt & attityder (234) Språk (82) Ekonomi (46) Lagar/ regler (43) Kvalitet/ miljö (23) Mångfald (7) Kommunal Väst medlemstidning April

14 I trygga händer 16 år gammal åkte hon till Schweiz och utbildade sig till frisör. Ett år senare övertog hon mammans salong. Entusiastisk och orädd, men också ung och oerfaren. - Det gick åt skogen förstås, skrattar Solveig Svensson som istället satsade på barnomsorgen och 33 år senare fortfarande kan njuta av leendet hos ett barn som precis lärt sig namnet på en färg. Barnskötaren Solveig Svensson har aldrig ens funderat på att byta yrke. - Barn är det viktigaste vi har och barnskötare är ett värdefullt yrke! De här händerna har tröstat, kramat, lyft, torkat grus och tårar på barn i 33 år. Solveig Svensson har arbetat med barn sedan Då hade hon två egna småttingar och eftersom hon inte ville vara ifrån sina barn blev hon dagbarnvårdare. Redan tidigt i livet hade Solveig bestämt sig för att vara en närvarande mamma och tillbringa mycket tid med sina barn. - Jag var själv ett ensamt barn. Min mamma hade frisörsalong och arbetade minst 50 timmar i veckan. Jag tänkte alltid att när jag får barn så ska jag vara tillsammans med dem så mycket som möjligt. Men jag hade en underbar mormor. Hon var min trygghet. Solveigs mamma var en ovanlig kvinna på många sätt. Inte bara för att hon drev en egen verksamhet med anställd personal. Som nittonåring körde hon till e xempel ned till Spanien på sin egen motorcykel, en tung Harley Davidson. Inte så särskilt vanligt 1929! När Solveig bara var 16 år gick mamman bort. Då reste Solveig till Lausanne i Schweiz och utbildade sig till frisör under ett år. Språket lärde hon sig på plats. - Jag var nyfiken på livet, men saknade bildning och utbildning. Ändå tog jag ö ver mammas salong med anställda som var mycket äldre och mer erfarna än jag. Jag var 17 år och det gick såklart inte särskilt bra. Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk och jag hade ångrat mig om jag inte försökt. Bättre gick det att jobba som dagbarnvårdare. Ja, Solveig upptäckte att hon trivdes så bra med att arbeta med barn att hon började utbilda sig till barnskötare parallellt med jobbet. När hennes egna barn var 13 respektive 15 år började hon arbeta på Knivsmedsgatans förskola i Ut by. Där är hon fortfarande kva r. - Barn är det viktigaste vi har och att vara barnskötare är ett värdefullt yrke. Visst finns det bättre och sämre dagar, men jag blir aldrig less på barnen och har aldrig funderat på att byta yrke. EN SAK som Solveig däremot blir riktigt less på är de allt större barngru p p e r- na. I mitten av 80-talet hade man 12 barn och fyra heltidsanställda på avdelningen. Idag har tre heltidsanställda ansvar för 22 barn. - Jag kan inte minnas att vi satt och ru l- lade tummarna förr när vi hade mindre barngrupper. Idag hinner man inte ge varje enskilt barn den uppmärksamhet 1 4 Kommunal Väst medlemstidning April 2007

15 som man skulle vilja. Det känns väldigt otillfredsställande. - Jag skulle ville vädja till politikerna att minska barngrupperna. Det hjälper inte om vi får mer personal, barn g rupperna måste bli mindre. Barn behöver lugn och ro. Varje enskilt barn har rätt att känna sig sett, uppskattat och omtyckt. I D AG HAR So l veig 33 års erf a re n h e t av barnomsorg kombinerat med olika spetskompetensutbildningar i exempelvis och pedagogik. Med all samlad kunskap i ryggen säger hon att det viktigaste är att ha roligt. - Det ska vara skojigt att komma till förskolan, lärandet ska vara kul. Pedagogik är att vara lyhörd för barns behov och tankar och att arbeta utifrån barnens perspektiv. Men man måste ha humor också och inte ta sig själv på för stort allva r. Det är viktigt att kunna skratta tillsammans. - Det är också viktigt att kunna kommunicera. Den som har ett ordrikt, nyanserat språk behöver aldrig ta till nävarna. Vi pratar mycket med barnen, försöker ge dem en stark tilltro på sig själv. Du duger. Och alla andra duger också. Ingen är värd mer än du, men ingen är heller mindre värd. Lyckas man pränta in det är mycket vunnet. Solveig beskriver sitt arbete som en del i ett husbygge där det behövs många entreprenörer för att huset ska bli färdigt. - Det är underbart att få vara med och lägga grunden. Ett stort ansvar. Med en dålig grund blir det inget stabilt hus. - Det är det som gör det så roligt att arbeta med barn. Vuxna är redan färdiga på nåt vis, barn är mer öppna och formbara. Och det är med barnen Solveig vill arbeta. Hon är inte så glad för alla extrauppgifter som smugit sig på administration, dokumentering, pro j e k t, möten, pappersjobb. - Det tar tid från arbetet med barnen. Mitt jobb är i barngruppen, inte på kontoret! Det är många bakterier i omlopp på en förskola, men So l veig är sällan sjuk. Inte det minsta utsliten heller. Om man leker med tanken att hon dagligen haft hand om 10 barn som vardera väger 15 kilo, så fattar man hur många hundra kilo hon lyft varje dag i 33 år. - Jag är inte bra på att vara sjuk, så det är tur att barnen givit mig styrketräning, skrattar hon och tillägger att de också givit henne immunitet mot förkylningar och andra småkrämpor. So l veig säger att hon vill leva i minst 200 år för att hinna med allt hon vill göra. Det vill säga att resa och få insyn i olika kulture r. Och då menar hon inte i första hand grisfesterna på Mall o rca. Även om hon gärna åker dit också. Tillsammans med maken har hon hittills bland annat bott på ranch i Br a- silien, seglat i Karibien och snorklat bland delfiner, besökt Mexico och Bosnien och åkt flodbåt tvärs över Ir l a n d. Maken delar hennes intresse och tillsammans prioriterar man resandet. Infall och tillgång på pengar styr va rt resorna går. - Om vi vinner på Lotto sticker vi d i rekt ut på Hu rt i g rutten med båt. Eller gör en äventyrsresa till Antarktis kanske? En god vän och tidigare kollega råkar vara mamma till den kände uppt ä c k t s resanden, äve n t y r a ren och re s e a r- r a n g ö ren Ola Sk i n n a r m o. So l veig skulle inte tveka att åka med på hans resor om bara får råd. Det är väl inte för inte som man haft en mamma som kört motorcykel till Spanien på 20-talet. Lusten på äventyr kanske finns i generna? - Jag är nyfiken på det mesta. När nyfikenheten är borta, då är det kört! MED TANKE PÅ intresset för exotiska resor kanske det skulle vara bra med en högre lön. Solveig tycker inte att barnskötare får lön efter fört j ä n s t. - Men jag vet inte om jag blivit lyc k- l i g a re med ett bättre betalt jobb. Vi s s t kan det kännas konstigt att ens barn har högre lön än man själv, men jag trivs bra med mitt jobb och mina arbetskamrater. Det är ett privilegium att ha så bra arbetskamrater och det spiller över på barnen också. De känner trivseln. - Mitt arbete kräver oändligt mycket, men det ger ändå mer. Jag får uppskattning hela tiden. Och jag får uppl e va tillfredsställelsen när en liten människa plötsligt lärt sig något och förstår hur saker och ting fungerar. - Tänk att ha ett jobb där man när som helst kan få en go kram och höra att någon säger Vad jag tycker om dig!. Det är minsann inte alla förunnat! Carina Hult Sotenäschef avgår Sotenäs omstridde omsorgschef Jan Bornestig har lämnat sin anställning den 31 mars. Jan Bornestig fick kraftig kritik i samband med att förra årets budget för omsorgsförvaltningen överskreds med drygt 7 miljoner kronor. Men kritik har också tidigare riktats emot honom av kommunens fackföreningar, däribland Kommunal. Det är framförallt situationen i hemtjänsten i Sotenäs som fått Kommunal att reagera. Trots att det ytterst är politiska beslut som styr hur mycket pengar omsorgen får, har Kommunal upplevt brister i samverkan med ledningen för förvaltningen. -Nu hoppas vi att vi snabbt får en ny omsorgschef och att vi ser över vilken ledningsorganisation vi ska ha, säger Lise-Lott Arvidsson, ordförande Kommunal Sotenäs. - Tänk att ha ett jobb där man när som helst kan få en go kram och höra att någon säger vad jag tycker om dig! En försko l e f r ö kens egenskaper enligt f ö r fattaren Kate Douglas Wi g g i n : Hon bör han en ängels tålamod, en Rafaels och en Michelangelos konstnärsanlag, en Rousseaus pedagogiska blick, en Andersens berättartalang, en Jules Vernes fantasi, en Edisons uppfinnargeni. En jättes kraft och hälsa. Ändå fler egenskaper bör hon ha: hon bör också vara lite av en arkitekt, snickare, målare, hantverkare, god husmor, socialpolitiker, lite läkare och sjuksköterska, lite själasörjare och lite jurist. Men framför allt ska hon vara människa, en varm, kärleksfull människa som äger förståelse och deltagande för både stora och små. E u r o p a fa c ken på offe n s i v e n -skriv på för offentlig service Europafacket (ETUC) är på offensiven för att försvara den offentliga servicen. I en gemensam namninsamling ställer fackföreningar från hela Europa två krav. EU ska slå vakt om att den offentliga servicen kan möta invånarnas behov och EU ska ta fram en europeisk lagstiftning som ska skydda offentlig service. ETUC anser att tillgänglighet och kvalitet inom offentlig sektor har minskat under många år av ensidig liberalisering. I dagsläget har över invånare skrivit under namninsamlingen som du kan hitta på: I maj väntas Vanja Lundby-Wedin väljas till ordförande för ETUC på kongressen i Sevilla. Kommunal Väst medlemstidning April

16 R E N arbetsglädje fixar R E NA R E g o l v Mikael, Carina, Kajsa och Christian samlade runt Pia på brottarmattan. Man måste ju ha rast ibland. Tre dagar i veckan arbetar Christian med det bästa han vet - att tömma papperskorgarna på Gerås motionshall i Bergsjön. Tillsammans med de tre kamraterna Kajsa, Pia och Mikael, som alla är intellektuellt funktionshindrade, ser han till att anläggningen hålls ren och prydlig. När Christian, Kajsa, Pia och Mikael dyker upp på Geråshallen blir de glatt mottagna av Rita, som sköter caféet och receptionen, och hallföreståndaren Bosse. Gänget har arbetat där drygt ett år och känner både personal och besökare. Habiliteringspersonalen Carina Johannesson och Ulrika Johansson är alltid med. Carina och Ulrika arbetar på Bergsjöns Dagcenter för intellektuellt funktionshindrade. Som ett led i strävan att integrera denna grupp i samhället har man samarbete med olika öppna verksamheter. Städningen på Geråshallen är en, tvätten av handbollsklubben BK Banérs träningskläder och matchställ är en annan. - Det är väldigt socialt utvecklande att träffa människor och ha riktiga arbetsuppgifter att sköta, säger Carina. På Geråshallen är det en fin gemenskap och våra deltagare blir alltid trevligt bemötta både av dem som tränar här och personalen. Det är ingen som tittar konstigt eller gör skillnad på dem och andra. Här har alla samma värde. Det är naturliga mötena och samtalen är otro l i g t viktiga för våra deltagare. - Bosse är vår chef, säger Mikael. - Han är snäll, nästan för snäll, säger Pia och skrattar. - Och Rita bakar goda kakor och jag brukar få slicka skålen, säger Christian och ger sig iväg för att se om det finns någon smet att smaska på hos Rita i köket. DET ÄR CARINA och Ulrika som avgör på vilken nivå man kan lägga arbetsuppgifterna. De kan också påverka valet av lämpliga sysslor, som till exempel jobbet med tvätten hos BK Banér. Alla vinner på samarbetet, de funktionshindrade får utvecklande uppgifter att sköta och de företag eller föreningar som öppnar sin verksamhet för dem får vissa sysslor utförda. Habiliteringsersättningen, som utgår till intellektuellt funktionshindrade, blir som en lön. Carina och Ulrika är också noga med att arbete är arbete och ska skötas seriöst. - Visst kan vi kramas och skoja lite grand, men vi betonar att sånt är bättre att göra när man kommer hem. Bergsjöns Dagcenter tar emot runt 20 deltagare varje vardag mellan klockan 8 och 15 och där arbetar 15 habiliteringspersonal. På dagcentret finns en textilverkstad där man väver och gör tryck på tyg. En del av det som tillverkas säljs antingen på dagcentret på Un i ve r s u m s g a- tan eller på Lillfiket, som ligger på To r g- gatan 9 vid Kronhusbodarna, som också drivs av Bergsjöns Dagcenter. - Det är fina och prisvärda hantverksprodukter, säger Carina som själv beställt en trasmatta av Mikael. Mikael färgar lakan i de färger Carina vill ha, sen river han matt-trasor och väver. Längden på mattan bestämmer beställaren och priset betalas per kvadratmeter. Man har också den så kallade Tellusgruppen som har hand om kaffeservering vid kurser och konferenser på stadsdelshuset i Bergsjön. - Vår önskan är att få flytta till andra lokaler på Teleskopgatan, för nu blir det ett väldigt flackande för oss fram och tillbaka mellan Geråshallen, Sa n d e k l e v s- hallen, Sandeklevsskolan och dagcentret på Universumsgatan, säger Carina. Det vore enklare med mindre avstånd. Flytten har utretts i några år nu, så vi kanske snart får besked Arbetet på Geråshallen innebär att sopa och tvätta golven i omklädningsru m, gymnastikhall, toaletter och korridore r och tvätta brottarmattan. Och tömma papperskorgarna förstås. Ulrika och Carina får bra hjälp av Kajsa, Mikael, Pia och Christian. Men gänget har fler uppgifter än jobbet på Geråshallen. Pia, som säger att hon är glad i mat, jobbar också i köket på dagcentret och går på Vu x- enskolan ett par dagar i veckan. Och Kajsa brukar väva dukar på dagcentret, när hon inte jobbar på Geråshallen. Mi k a e l, som bor ihop med Pia, går också på Vu x- enskolan några dagar i veckan, han spelar bowling och väver bland annat mattor på dagcentret. Christian har också ett annat jobb på torsdagförmiddagarna på Sandeklevskolan där han ser till att borden i lärarrummet är rena. Han arbetar dessutom i Kvarnen på dagcentret där han maler ned hemliga papper, papper som inte får kastas. - Det är full fart hela dagarna och tiden då intellektuellt funktionshindrade satt undanskuffade på St re t e red känns avlägsen, säger Carina. Nu får de synas och göra nytta i samhället. Var och en arbetar efter sin förmåga. Och man hör aldrig något gnäll, utan här råder bara ren arbetsglädje! - Jag tycker att allt är roligast, säger Pia. Carina Hult Gråberget tävlade om Stora arbetsmiljöpriset Avdelningarna 4 och 6 på Gråbergets sjukhem i Göteborg fanns bland de 30 finalister som tävlade om Stora arbetsmiljöpriset Priset är instiftat av Arbetsmiljöforum och tidningen Du och Jobbet och delas ut i klasserna offentlig sektor och privat sektor. Segraren i den första blev den 19 april Barnmottagningen, Norrtälje sjukhus. Juryn bestod av stressprofessorn Lennart Levi och representanter från näringsliv och offentlig sektorn. Urvalet av de 30 arbetsplatserna har gjort s med hjälp av medarbetarenkäter och telefonintervjuer. Regionalt filter mot b a r n p o r n o g r a fi Barnpornografi på nätet är ett växande problem. Nu ska Västra Götalandsregionen sätta in ett nätfilter som kan upptäcka och registrera om en dator används för att lagra eller sprida barnporr. I dagsläget finns inga misstankar om att så sker, men regionen har med datorer ett av Sverige största nätverk och därför har politikerna i regionen ställt sig bakom initiativet från Karin Engdahl (s) ordförande i regionstyrelsens personalutskott. - Västra Götaland har förbundit sig att arbeta enligt barnkonventionen. Bland de värsta övergrepp man kan tänka sig är sexuella övergrepp, säger Karin Engdahl. Hon ser också beslutet som ett skydd av de anställda som nu slipper bli oskyldigt anklagade för att hantera barnporr på sina datorer. 1 6 Kommunal Väst medlemstidning April 2007

17 Här är Christian, Mikael, Carina, Pia och Kajsa redo att hugga i med dagens arbete på Geråshallens motionsanläggning. Kommunal Väst medlemstidning April

18 S A L L A D S KO N F L I K T E N gällde mer än de tre anställda Vad gällde salladskonflikten på Wild and Fresh i Göteborg? De tre anställda? Nej, konflikten gällde alla de namnlösa restaurangarbetarna som vill försörja sig i en bransch med mycket tveksamma arbetsförhållanden, menar LO i Göteborg i en ny rapport. Den sista veckan i mars meddelade ägaren till salladsbaren Wild and Fresh i Göteborg att den rikskända salladsbaren ska säljas. En strid som pågått sedan november var därmed till ända. Vad gällde salladskonflikten? Ja, inte den kamp mellan David och Goliat som skildrats i många tidningar menar LO i Göteborg i den nya skriften Vad gällde salladskonflikten?. FÖR ATT INTE FASTNA i detaljer om kronor och ören i de anställdas villkor på salladsbaren, tar rapporten steget ut ur den exklus i va saluhallen Briggen ut i den ve rklighet där dramat utspelas. Göteborgs restaurangliv är en värld full av frestande menyer och lockande uteserveringar, men också en bransch med omfattande sva rt j o b b och oacceptabla arbetsförhållanden, menar LO, som beskriver en vardag full av osäkra anställningar, svartjobb och konkurser. Efter ett beslut om att vända en negativ tre n d börjar Hotell och Re s t a u r a n g a n s t ä l l- das förbund (HRF) förra året att besöka restaurangerna på Linnégatan. Sammanlagt 39 kollektiva v t a l tecknas. Att HRF startade en blockad mot Sofia Ap p e l g ren handlar enligt LO ytterst om att inte låta ett f ö retag i den privata tjänstesektorn spela på en annan planhalva än de andra. Även om ägaren är en ung småbarnsmamma. Det allra viktigaste motivet att k r ä va avtal på salladsbaren var faktiskt inte att förbättra och trygga Fakta Liten fa c k l i g o r d - l i s t a villkoren för dess tre timanställda, även om det var bra även för dem. Framförallt var ett kollektivavtal på salladsbaren viktigt för alla andra som arbetar i branschen striden för ett kollektivavtal på varje enskild arbetsplats är en bit av ett större pussel. Vem som var den starke i sammanhanget var knappast facket, anser LO. Massarbetslösheten under 90-talet har gjort att det snarare är a r b e t s g i varsidan och inte facket som har övertag. Rättigheter som försäkringar, semesterersättning och OB-ersättning är ingen självklarhet ute på restaurangerna. Därför spelade det ingen roll att de anställda själva inte ville ha avtal. Här ställs individuella rättigheter mot k o l l e k t i va. Det är helt enkelt två olika slags moral som står mot va r a n d- ra: arbetarrörelsens solidaritetsmoral står mot en individualistisk moralsyn där jag har rätt att välja vad jag vill oberoende av hur det påverkar andra människor. ATT BLOCKERA en arbetsplats är en urgammal facklig metod för att sätta kraft bakom orden och motsvaras av arbetsgivarens locko u t vapen. Att andra fackföre n i n g- ar i sin tur genom sympatiåtgärd e r ger sitt stöd i en strid likaså. I Sverige är kollektivavtal medel för de mål som i andra länder regleras i lag. Att Svenskt Näringsliv och vissa företrädare bland de borgerliga partierna vill hindra både blockader och sympatiåtgärder är ett tecken på att en strid har inletts om ett systemskifte på svensk arbetsmarknad, menar LO. Det är ingen slump att den striden började på en salladsbar. Här, i den privata tjänstesektorn, ska de nya jobben komma enligt borgerliga politiker och d e b a t t ö re r. Om sektorn ska blomstra genom arbetsgivare som Sofia Appelgren finns anledning att se upp, menar LO. Sölvi Brädefors 1 8 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 Facklig solidaritet eller maffiametoder? Hanne Johansson-Rudberg och Ingwar Heinrich från Hotell & Restauranganställdas förbund är glada över att Fredrik Ståhle, Livsmedelsarbetareförbundet och Hans Hahn, Kommunalarbetareförbundet, är på plats vid Saluhallen Briggen och ger sitt stöd till blockaden. - Det här får konsekvenser för hela arbetsmarknaden, därför står jag här, säger Hans Hahn, till vänster på bilden. Kollektivavtal: Avtal mellan en arbetsgivare och ett fackförbund som organiserar anställda i branschen. Gäller löner och övriga anställningsvillkor som försäkringar, semester och ersättning för obekväm arbetstid. Blockad och strejk: Fackets viktigaste maktmedel, reglerad i grundlag och medbestämmandelagen. Syftar till att få fram ett kollektivavtal med en arbetsgivare. Blockad innebär att vägra utföra vissa arbetsuppgifter. Strejk innebär att lägga ned allt arbete. Lockout: Arbetsgivare vägrar ge anställda tillträde till jobbet i samband med en konflikt med fackförening. Sympatiaktion: Medlemmar i andra fackföreningar hjälper till i en konflikt genom att till exempel vägra att utföra arbetsuppgifter.

19 Hallå där, Örjan Nyström, LO! Varför behöver det förklaras vad salladsbråket handlade om? -Vi kände att en del frågor kring kollektivavtalen kanske måste förklaras tydligare. Vi har problem, framförallt i branscher med många s m å f ö re t a g a re, med att många arbetsgiva re inte tecknar avtal. Därför har det blivit en kampfråga där vi måste gå till offensiv. Eftersom det inte är några enkla och självklara saker så måste våra förtroendevalda ha bra argument när de diskuterar på arbetsplatserna. Det är dem skriften vänder sig till. Förlorade facket kampen om media? - I salladsdebatten hade vi helt klart media emot oss, utom kanske i Göteborg. Varför är det en individualistisk moral att inte vara med i facket och inte vilja ha avtal? - Alla tog för givet att kollektivavtal bara har med de anställda på den berörda arbetsplatsen att göra. Men situationen på en arbetsplats är i själva verket kopplad till branschen i sin helhet. Det jag gör påverkar villkoren för alla andra. Uppfattningen att frihet är att göra va d man vill innebär att strunta i det. Sedan är det alltid en avvägning mellan individuella och kollektiva intressen och jag säger inte att det alltid är de kollektiva som ska gälla. Kan man begära att en ung människa, som ska jobba sex månader för att spara till en resa, ska ta ansvar för hela sin bransch? -Det är arbetsgivaren som är målet för en förhandling om avtal, inte den anställda. Av arbetsgivaren kan man begära det, ja. Egentligen kan man säga att fackets agerande är till för att den här unga personen ska slippa ta det avgörandet, alltså att avlasta henne det beslutet. Sedan är det en samvetsfråga för varje enskild anställd om man vill ha avtal och vara medlem. Jag kan förstå att en ung människa kanske inte har tänkt på detta. Då blir det här en tankeställare. Vad hoppas du att skriften ska leda till? -Vi står i en situation där en av hörnstenarna i kollektivavtalssystemet i Sverige befinner sig under attack av mäktiga krafter som Svenskt N ä r i n g s l i v. Det handlar om blockadrätten, rätten att bryta fredsplikten för solidaritetsaktion e r. I fallet med salladsbaren var det Tr a n s p o rt som vägrade att hämta sopor. För att systemet ska fungera krävs att facket kan använda maktmedel mot arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal. Vi måste ställa frågan varför arb e t s g i va re idag ifrågasätter den rätten. Ko l l e k- tivavtal ger lika villkor och arbetsfred, därför har arbetsgivarna hittills stött dem. Och varför vill Svenskt Näringsliv att en person som Sofia Appelgren, som inte ens är medlem, får bättre villkor än deras egna medlemmar? Sölvi Brädefors Därför blev vi a r b e t s p l a t s o m b u d Namn: Angelica Martinsson Yrke: Undersköterska på Flatås gård, demens och korttidsavdelningen Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud sedan oktober För det första fanns det ingen som var ombud här på avdelningen. Sedan tyckte jag att det verkade intressant. Man får lära sig om rättigheter och skyldigheter på kurser, annars informerar ju varken chefer eller fackföreningar så mycket. I höst kom jag tillbaka från föräldraledigheten och då var det ganska turbulent på min arbetsplats på grund av en omorganisation. Då kändes detta med att veta vad som gäller ännu viktigare. Som arbetsplatsombud tar chefen nu upp frågor som berör facket direkt med mig. -Jag har varit medlem i 17 år och har bara goda erfarenheter av facket. En gång när jag jobbade i hemtjänsten fick jag ont i en axel och var tvungen att tacka nej till fortsatt vikariat. Då fick jag hjälp mot a-kassan som ville stänga av mig i 41 dagar. Hinner man med att vara arbetsplatsombud när man har småbarn? -Ja, det gör jag! De flesta möten är på dagtid och de som ligger på kvällstid tackar jag nej till. Jag samarbetar dessutom med en tjej som är arbetsplatsombud på en avdelning i närheten, då kan hon gå iväg och berätta för mig och tvärtom. Det är roligt med alla nya människor man träffar via facket. På våra möten finns personal både från Högsbo och Frölunda med och då får man reda på vad som händer där. Namn: Niklas Bergman Y r k e : El e vassistent, Kannebäcksskolan för döva och hörselskadade barn Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud sedan hösten För att elevassistenter ska få en bättre arbetsmiljö och jämställda med andra yrkesgrupper. Vi står inte högst i rang ute på skolorna. Ibland känns det som om ledningen tycker att vi är utbytbara, eftersom det inte finns någon speciell utbildning. Men även om jobbet inte är ett karriäryrke så är det ett viktigt yrke. Lärarna skulle inte klara sig utan oss. Skulle vi vara borta så blir det kaos. Vi har som uppgift att hjälpa eleverna att klara sin va rdag. Det kan vara fru s t re r a n- de för många elever att inte kunna kommunicera med andra barn och vi spelar en viktig roll både på lektioner och raster, då det lätt blir konflikter. - När lärare och rektorer pratar om lagar har man inte en susning. Men efter att ha gått steg 1-utbildningen känner jag att aha, är det såhär!. Det finns mycket att lära, men det är väldigt intressant. Nu vill jag lära mig mer om vilka lagar som finns och vad de betyder. Det är svårt att driva frågor utan att veta mer. Nu sitter jag i lokala samverkansgruppen och får vara med och styra och ta beslut. Det fanns ju inte på kartan förut! Kommunal Väst medlemstidning April

20 Efter 20 år är Bjarne trött på att vara en OSA Bjarne Kvist har varit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i mer än 20 år. Hoppet att få sin OSA-sysselsättning omvandlad till en reguljär tjänst har hållit honom kvar, trots att han är nykter sedan länge och lönen är en svältlön. Och ingen har erbjudit honom några alternativ. - Jag älskar mitt arbete, det är två rejäla arbetspass per dag. Man är helt slut, men det är skönt. Jag älskar att jobba med kroppen! Man trivs och tänker att nån gång ska anställningsformen försvinna Bjarne Kvists arbetsplats är ett så kallat arbetslag för skyddat arbete som ligger under Fastighetskontoret i Göteborgs kommun. Nio personer ingår i gänget. En del är äldre kollegor som Bjarne jobbat med i flera år, andra är yngre. De arbetar med skogsavverkning och röjning. Bjarnes dröm är att få en ordinarie tjänst som skogsarbetare i kommunen. Id a g har han en så kallad skyddad sysselsättning som kommunen anordnar på uppdrag av Länsarbetsnämnden. Men alla dörrar ve rkar stängda, tro t s att det socialmedicinska funktionshinder som en gång gav honom sysselsättningen är borta sedan länge, han är erf a ren och har licens för motorsåg. -Men frågar man så får man svaret att det inte finns pengar. Jag tyc k- er att det är så konstigt att de inte tar vara på folk. Kommer det en tjänst då tar de folk utifrån. Man tycker att man skulle bli kallad någon gång? I sin ungdom arbetade Bjarne som dekoratör på Kapp-Ahl, på Götaverken och som byggnadsarbetare i Norge. Festandet efter en veckas hårt Att OSA-anställda kan vara kvar i verksamheten upp till 30 år beror på att de trivs bra trots de låga lönerna och att alternativen på den öppna marknaden är begränsade. Men de som vill gå vidare uppmuntras, säger Björn Andreasson på Fastighetskontoret i Göteborg. Björn Andreasson är ansvarig för OSAve rksamheten på Fa s t i g h e t s k o n t o ret i Göteborg. Han tycker att de OSA-anställda utför ett fantastiskt arbete och borde arbete dygnet runt gjorde att alkoholen tog över under åren i Norge. För att inte gå under nappade han på ett erbjudande om ett skyddat arbete, en så kallad OSA-anställning i slutet av 80-talet på dåvarande Fr i- tidsförvaltningen. Sedan dess har han, med undantag för ett kort återfall, arbetat hårt i skogen med gallring och avve rkning under olika förvaltningar. De sex senaste åren har han varit helt nykter, mycket tack vare att han har en dotter på 16 år som han vill ska ha en pappa. Trots det är han kvar på sin skyddade anställning som är tänkt att vara en rehabiliterande insats på väg till re g u l- järt arbete. Jämfört med en vanlig skogsarbetare tjänar Bjarne omkring m i n d re i månaden. Han arbetar med trädgallring, flisbränning och avve rkning med normala arbetstider och i hårt tempo. Hans ersättning är kronor i månaden, varav den största delen utgörs av ett bidrag från staten. - Jag har aldrig någonsin kunnat åka någonstans med min dotter. Pengarna går till hyra och mat, ingenting annat. Jag har nästan slutat att röka, kan aldrig gå och se på Frölunda eller något. Det blir mest TV på kvällarna. Vi är ett gäng gubbar som känner oss orättvist behandlade. De t b o rde funnits ett samarbete med Arbetsförmedlingen som aldrig funnits. Så länge du sköter dig har du jobb får man höra av ledningen. Och det har inte hänt någon förbättring av våra löner och villkor, tiden har stått still! När du aldrig blir kontaktad och allt hänger på dig, du inte får ledigt för att gå till Arbetsförmedlingen, så känns det som man är motarbetad när man försöker ta sig ur det. Sölvi Brädefors 2 0 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 Efter 20 år som OSA- anställd tjänar Bjarne Kvist kronor. Han är tacksam för att ha ett arbete, men har nu blivit fackligt aktiv för att förbättra arbetsförhållanden och löner för sig och sina arbetskamrater. - Hur länge kan man gå som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd? De som vill gå vidare uppmuntras ha högre ersättning. Men han förstår inte kritiken mot att det skulle vara svårt för anställda inom OSA att komma ifrån för att söka annat arbete. -Tvärtom, vi uppmuntrar alla att söka annat arbete. Vi har ingen anledning att begränsa deras möjligheter och vi kan inte heller neka dem det. Det är något alla våra arbetsledare vet väl! Att omsättningen är relativt låg och många OSA-anställda har sysselsatts länge beror på att de trivs och känner trygghet på sina arbetsplatser, menar Björn Andreasson. Det finns exempel på enstaka personer som gått vidare, men också på att personer kommit tillbaka. De har föredragit de något lägre kraven på det skyddade arbetet. DET FINNS INGA ORDINARIE a n- ställda skogsarbetare utan all vård av skog i Fastighetskontorets regi utförs av personer i skyddat arbete. Arbetsledare och förrådsansvarig är de enda ordinarie arbetet inom skogshantering på Fa s t i g h e t s- kontoret som en OSA-anställd kan rehabiliteras till. De som vill fortsätta inom yrket är därför hänvisade till att arbeta någon annanstans i kommunen eller utanför. Förva l t- ningen själv gör inget aktivt för att coacha mot arbete, enligt Björn Andreasson som hänvisar till att det är Arbetsförmedlingens uppdrag. Den som blir kallad av Arbetsförmedlingen får gå på arbetstid, bekräftar Björn Andreasson. Så säger de riktlinjer som finns för verksamheten sedan 1985 och där också läkarbesök, akuta tandläkarbesök och besök hos kurator är rättigheter för OSA-anställda. Enligt praxis ska frånvaro från arbetsplatsen ske i dialog med förman och den anställde ska besöka arbetsplatsen både innan och efter kontakten med Arbetsförmedlingen.