Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet"

Transkript

1 Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet Projektteamet analyserade ett flertal idéer till programmet. Efter en kritisk analys av en större mängd projekt med beaktande av urvalskriterierna valdes slutligen de tolv mest lovande projekten för djupare analys och beskrivning. Dessa tolv projekt täcker programmets fyra delområden väl och bildar en helhet. I det följande presenteras de tolv möjliga projekten för programmet, först som en sammanfattning och därefter i detalj. I Klimatforskning i nordliga förhållanden 1. Avancerad klimatmodellering För att på ett mer precist sätt kunna förutse framtida klimatförändringar och för att förbereda samhället på vad som komma skall, bör Norden satsa starkt på utveckling av säkra klimatmodeller. Genom sitt fokus på frågor som är viktiga för Norden, kommer forskningsprogrammet snabbt att bidra till ökad kunskap och nytta för regionens befolkning, näringsliv och politik. Programmet har ett tvärvetenskapligt tänkesätt och samlar forskare över disciplingränserna inom traditionell naturvetenskap men även genom integrerade samhällsoch naturvetenskapliga projekt. Programmet ligger väl i linje med de nationella nordiska forskningssatsningarna och är en av de inriktningar inom klimatforskningen som ofta nämns som ett område där nordiskt samarbete kan göra störst nytta och nå längst. 2. Effektstudier och anpassning till klimatförändringar Vilka utmaningar och möjligheter medför klimatförändringarna för det nordiska samhället? Detta delprogram ska ge kunskap om effekter av klimatförändringar, samhällets anpassningsbehov, och hur vissa klimatförändringar eventuellt också kan ge möjligheter för Norden. Programmet har en tvärvetenskaplig profil där kunskap från naturvetenskap och samhällsvetenskap ska ge ny kunskap och säkerhet om samhällets anpassningsbehov. Forskning inom anpassning och effektstudier har bred kontaktyta med nationella nordiska forskningsprioriteringar. Anpassning och effektstudier har också solid global resonans och omfattar stora delar av den politiska debatten kring klimatförändringar. 3. Klimatförändringarnas växelverkan med kryosfären Hur kan vi ge världen en tidig indikation på miljökonsekvenserna av klimatförändringen? Vad innebär de iakttagna klimatförändringarna för regional ekonomi och samhällsplanering? Det föreslagna forskningsprogrammet syftar till att ge svar på dessa frågor genom att undersöka vilken roll kryosfären spelar i det globala klimatet och de regionala effekterna av förändringar i den arktiska kryosfären. Nordens geografiska närhet till Arktis och regionens långa, obrutna och historiska band till området gör de nordiska länderna utmärkt lämpade för att genomföra ett gemensamt forskningsprogram om kryosfären dessutom har kryosfären direkt inverkan på samhället och industrin i Norden. II Klimat- och miljöpolitik med nordisk och global insyn 4. Miljövänlig sjöfart Sjöfarten är ansvarig för 2 3 procent av de globala koldioxidutsläppen och företag i de nordiska länderna kontrollerar nästan 20 procent av världens sjöfart. Sjöfarten kommer att inkluderas i miljöregleringen i den närmaste framtiden. Det råder därför en stor politisk vilja att skapa ramvillkor för innovation och utveckling inom sektorn för att möta den kommande globala konkurrensen. I Norden finns flera toppforskningsmiljöer och världens ledande företag som inkluderar allt från fartygsdesign, -byggnad och -teknik till -drift. Norden kan gå i bräschen för utveckling av en ny generation av emissionsbegränsade och lågenergifartyg och utveckla nya drivmedel. Norden har möjlighet att skapa ett fyrtorn för hållbar sjöfart. 1

2 5. Koldioxidsänkor och skogarna För att minska det globala växthusgasutsläppet och bidra till bl.a. förbättrad skogsskötsel i utvecklingsländerna bör Norden satsa på en noggrannare kartläggning av skogsresurserna i dessa länder, verifiering av växthusgassänkor, men även ekonomiska kompensationsmekanismer. Programmet lämpar sig väl för ett tvärvetenskapligt toppforskningsprogram då de nordiska länderna har hög kompetens inom såväl traditionell natur- och samhällsvetenskaplig forskning som inom offentlig och privat förvaltning. Detta initiativ kan ligga till grund för att utveckla hållbara modeller för koldioxidsänkor och skogarna i u-länderna samt ökat utbyte av infrastruktur och kompetensöverföring. 6. Koldioxidneutralt Norden Vilka effekter man kan förvänta i det nordiska samhället om en minskning av växthusgaser genomförs i linje med IPCC:s rekommendationer? Vilka effekter kommer detta att ha på näringsliv och värdeskapande, välfärd osv.? Genom tvärvetenskaplig forskning som spänner över samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik ska det föreslagna forskningsprogrammet ge svar på dessa grundläggande problemställningar. Dessutom ska programmet ta fram kunskap om mervärdet eller merkostnaderna för att genomföra åtgärder i samnordisk regi i förhållande till åtgärder i varje enskilt land. Delprogrammet som det är beskrivet och tänkt att utformas har en stark intresseanknytning till en uppsättning initiativ och aktiviteter inom alla de fem nordiska länderna, till närområdena och till nordiska organisationer. III Energiinnovationer och systemlösningar 7. Integrering av storskalig vindkraft Av alla alternativ har vindkraften fram till ca 2025 den största potentialen för en betydande elproduktion till en rimlig kostnad per minskad eller utebliven koldioxidemission. En optimal utbyggnad av vindkraft i Norden ger stora fördelar för det nordiska näringslivet (energiproducenter, know-how- och utrustningsleverantörer). De nordiska aktörernas ledande ställning inom området påvisas av kommersiella framgångar och framträdande roller inom det internationella samarbetet. Resultaten och erfarenheterna från en nordisk storsatsning på vindkraft skulle vara gångbara och värdefulla även på den globala arenan. 8. Tredje generationens hållbara biobränslen Det finns starka forskningsmiljöer inom bioenergi i de nordiska länderna. Nordiska organisationer och företag är aktiva på den internationella marknaden gällande resurser, tekniker och know-how. Framtida satsningar som ger både nordiskt och globalt mervärde bör främja utvecklingen av nya, innovativa och hållbara bioenergiformer i synnerhet inom biobränslen för transport, hållbar bioenergi och optimerad användning av olika bioenergiresurser. 9. Nanoteknik och energi Nanoteknik och energi innebär att grundforskning och innovation kommer att kopplas nära samman för lösningar inom praktiskt taget alla typer av energiteknik. Nanotekniken ingår i alla teman inom Nordiskt Toppforskningsprogram, eftersom den utgör ett möjligt verktyg för att lösa specificerade kärnproblem. Det finns möjligheter i synnerhet inom solcellsteknik, energilagring, energiomsättning, energitransport och koldioxidavskiljning. Inom energieffektivitet finns det möjlighet till utveckling av sensorer, friktions- och slitytor m.m. Den centrala frågan är hur man utnyttjar den atomfysiska/kemiska kunskapen till att skapa det bästa materialet med hänsyn till verkning, struktur och process. 10. Effektivare energianvändning Effektiv energianvändning har stor potential. Förändringar i energiförbrukningen kräver dock samarbete mellan många olika aktörer. Det behövs forskning om styrmedel för att få i gång åtgärder. Frågor som bör undersökas är hur människor och företag agerar, och hur man kan förstärka respektive försvaga attityder. Det samma gäller teknisk utveckling, adaptering av 2

3 teknologi samt distribution av kompetens och kapacitet för att ta i bruk ny teknik. De nordiska länderna kompletterar varandra och kan sammanfogas till en större helhet. Näringslivsrelevansen är mycket hög på flera sätt. För att få fram innovationer behövs ett ytterligare samarbete mellan forskning och näringsliv; detta bör framförallt involvera kunder som köpare av teknik som är bättre än dagens bästa. IV Framtidens rena bränslen 11. Koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) Fossilt bränsle kommer att vara primär energikälla i många år framöver medan koldioxidutsläppen måste minskas enligt Kyotoavtalet. Koldioxidavskiljning och -lagring (Carbon Storage and Capture, CCS) blir ett viktigt redskap i detta sammanhang. Nordisk industri deltar i ett antal stora forsknings- och pilotprojekt inom utveckling av nya tekniker för koldioxidavskiljning och möjligheter för koldioxidlagring. Det saknas emellertid koordinering och dialog mellan de olika nationella aktörerna på nordisk nivå. Ett närmare samarbete skulle kunna förstärka Nordens position som CCS-expert i EU och i resten av världen. 12. Vätgas och bränsleceller Ökad användning av vätgas och bränsleceller bidrar till att reducera koldioxidutsläpp. En nordisk satsning på området kan stärka näringsliv och forskning och göra Norden till en global demonstrationsregion inom utvalda områden såsom bil- och busstrafik (vätgasvägar) och sjöfart/fiskebåtar. Flera av de nordiska länderna har utformat nationella strategier för vätgas och bränsleceller och har stora ambitioner på området. Många nordiska företag och forskningsmiljöer har hög kompetens inom flera specialområden. 3

4 Projekt Tabell: Sammanfattning av möjliga resurser och finansieringskällor till projekten över en femårsperiod. (Mkr) Direkta medel till programmet Indirekta resurser till programmet Nordiska medel Nationella EUprogram direkta bidrag (1) (2) Näringslivets direkta bidrag (3) (4) Direkta medel totalt (Mkr) (5)=( ) Koppling till nationella insatser/ resurser (6) Koppling till näringslivets insatser/ resurser (7) 1. Avancerad klimatmodellering 2. Effektstudier och Nordiska egna medel behövs ca 200 Mkr/år anpassning till klimatförändringar 3. Dessa kommer från NMR (ca 20 Mkr/år), de Klimatförändringens växelverkan med kryosfären 4. Miljövänlig sjöfart tre nordiska institutionerna (upp till 60 Mkr/år) och resten (min. 120 Mkr/år) från Koldioxidsänkor extra anslag som och skogarna 6. Koldioxidneutralt ansöks här Norden 7. Integrering av storskalig vindkraft 8. Tredje generationens hållbara biobränslen 9. Nanoteknik och energi 10. Effektivare energianvändning Koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) 12. Vätgas och bränsleceller Totalt Direkta + indirekta totalt (Mkr) (8)= (5+6+7) 4

5 5

6 I KLIMATFORSKNING I NORDLIGA FÖRHÅLLANDEN 1. Avancerad klimatmodellering 1. TEMA Ett tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram inom klimatmodellering. Programmet inriktar sig på forskning kring avancerade klimatmodeller med tonvikt på nordiska särfrågor och behov. Programmet omfattar även forskning i klimatdata och skapar förutsättningar för att generera information som underbygger insikter och beslut samt för en rad klimateffektstudier inom ett brett område. 2. SAMMANFATTNING Hur kan vi på ett mer precist sätt förutse de förändringar som kommer att ske med vårt klimat och vår miljö i framtiden? Vilka verktyg behöver vi för att förbereda samhället på vad som komma skall? Den pågående klimatförändringen gör att vi har ett behov av att följa upp och förutspå förändringar i vårt klimat och vår miljö. Det kan handla om både förändringar som ligger nära i tid och sådana som växer sig riktigt stora först efter tiotals år. Det är framförallt viktigt att komplettera klimatstatistik (observationer uppmätta under en längre tid) med avancerade klimatsimuleringar för att få mer korrekta kunskaper om väder, vatten och klimat, samt om effekterna på samhälle, ekonomi och miljö. Programmet ska utveckla ett forskningsområde inom vilket de nordiska länderna redan står sig starka internationellt sett, men som genom samordning har stor potential för Norden som helhet. Programmet har möjligheten att skapa ett tvärvetenskapligt tänkesätt och samla nordiska klimatforskare över disciplingränserna inom traditionell naturvetenskap, men även genom integrerade samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga projekt. Programmet kan även innefatta syntesinsatser och samordning. Forskning inom klimatmodellering och dess effekter ligger väl i linje med de nationella nordiska forskningssatsningarna och är en av de inriktningar inom klimatforskningen som ofta nämns som ett område inom vilket det nordiska samarbetet kan göra störst nytta och nå längst. Klimatmodellering har stor relevans för näringslivet genom utvecklandet av beslutsunderlag om utsläppsbegränsningar (miljöteknik), för regeringar genom inramning till och underlag för klimatpolitik samt för regionala och lokala myndigheter och företag som ska hantera klimatanpassningar. 3. BESKRIVNING Den pågående klimatförändringen gör att vi har ett behov att följa upp och förutspå förändringar i vårt klimat och vår miljö. Medan en del förändringar förväntas växa sig riktigt stora först efter tiotals år, börjar klimatförändringar redan ha effekter som uppenbarar sig som skiftningar i form av extremt väder och föränderlighet, t. ex. ovanligt milda vintrar, allt tidigare vårar och möjligen intensivare nederbörd. Det är framförallt viktigt att komplettera den klimatstatistik som hittills har utgjort beslutsunderlaget (observationer uppmätta under en längre tid) för väder- och vattenberoende verksamheter (t.ex. skogsbruk, jordbruk, miljövård, fysisk infrastruktur, energisystem, beredskap för naturolyckor). För projektioner, scenarier och prognoser om klimatförändringarna behövs avancerade globala, regionala och lokala 6

7 klimatmodeller. Det är likaså viktigt att kunna förutse scenarier som beskriver de processer i samhället som bestämmer grad av klimatsårbarhet och dess förmåga till anpassning samt förståelse för hur dessa processer kan ändras över tid. Programmet ska utveckla detta forskningsområde (klimatmodellering) inom vilket de nordiska länderna redan står sig starka internationellt sett, men som genom samordning har stor potential för Norden som helhet. Ett samordnat nordiskt agerande med fokus på för Norden viktiga frågeställningar kommer att stärka Nordens position som ledande inom klimatmodellering såväl globalt som regionalt i Europa. Genom sitt fokus på för Norden viktiga frågor kommer det snabbt att bidra till ökad kunskap och nytta för regionens befolkningar, näringsliv och politik. Klimatmodeller är viktiga för många sektorer och processer av samhällsstrukturen och har därför stor betydelse för Nordens ekonomier och miljövård. Modeller kan användas för att besvara frågor rörande t. ex. förändrade vattenflöden, växtzoner, luftcirkulation, nederbörd, snöförhållanden, värmeböljor, perioder av kyla och andra typer av extrema väderhändelser, som påverkar bl. a. sol- vind- och vattenkraft, fiske, jordbruk, orsakar abiotiska och biotiska skador på skog, påverkar dimensioneringen av den fysiska infrastrukturen och dess sårbarhet, samt turism och rennäring. Ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk kan i sig komma att påverka resurstillgångar och prissättning. Klimatmodeller kan även användas för att förutse utbredning av sjukdomar och epidemier. Det går även att använda klimatmodeller för olika utsläppsscenarier som kan användas för att ge information om koldioxidutsläpp och dess påverkan på miljön. Det finns därmed ett intresse inom näringslivet och samhällsplanering för att utveckla och inte minst tillämpa klimatmodeller. Tillförlitliga och anpassningsbara modeller är även nödvändiga för både anpassningsstudier och framtida beredskapsplanering. Ett toppforskningsprogram inom klimatmodellering ska vara väl sammanhållet med ett väldefinierat fokus för att uppnå bästa möjliga slagkraftighet. Programmet kan byggas upp med ett gemensamt modelleringssystem som skulle kunna tävla med andra etablerade framgångsrika satsningar i Storbritannien, Tyskland, USA och Japan. Alternativt kan programmet byggas upp med något lösare ramar och omfatta olika modelleringssystem, inom vilka gemensamma satsningar rörande beskrivningar av nyckelprocesser (t. ex. klimatpåverkan av partiklar, modellering av klimat/kol, klimat/vatten, kryosfäriska processer) realiseras. För att höja innovationsaspekterna, jämfört med etablerade satsningar, förordas ett tvärvetenskapligt tänkesätt och att man samlar nordiska klimatforskare över disciplingränserna inom såväl traditionell naturvetenskap som genom integrerade samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga projekt. Samhällsvetenskaplig forskning kan med fördel kopplas samman med klimatmodellering och man kan göra analys- och effektstudier, studera acceptans av åtgärder och även utvecklingen av samhällets institutioner. Programmet kan även innefatta syntesinsatser och samordning. Ett första steg i ett klimatmodelleringsprogram kan, efter att man fattat beslut om detta insatsområde, ligga inom ramen för ett program inom Nordic Centre of Excellence (NCoE). Ett sådant program har en relativt kort uppstartssträcka då gedigen kunskap för att driva ett sådant initiativ redan finns hos Nordisk Senter. Näringslivsintresset kan inom ramen för ett sådant initiativ tas i beaktande genom flera olika delinstrument. Exempel på specifika problemställningar inom ett NCoE kan vara: 1) Klimatmodeller i Arktis Klimatförändringar sker väldigt fort i de arktiska områdena. Norden ligger geografiskt nära Arktis och de nordiska länderna är redan väldigt starka inom arktisk klimatforskning. Ett nordiskt gränsöverskridande samarbete är viktigt för att ta fram 7

8 regionalt detaljerade modeller och få Norden att bidra som en stark enhet inom arktisk klimatmodellering. Detta handlar både om grundläggande förståelse av det regionala klimatet samt dess roll i det globala systemet, och om gediget underlag för effektstudier. Klimatmodellerna bör kunna användas även för analys och planering av klimatmätningar om Arktis, och dessa mätningar för utveckling och evaluering av klimatmodellering. 2) Dekadprediktion (klimatprognoser) För att kunna förutse kommande förändringar är det önskvärt att utveckla tekniker för förutsägelse baserade på observationer (gärna uppmätta under en längre tid, s.k. långtidsobservationer). Det kan t.ex. vara av intresse att förutspå vintervädret för de nästa tio åren (jfr vattenkraft) eller framtida påverkan av koldioxidutsläpp. När det gäller klimatmodeller behövs det satsningar på avancerad initialisering av simuleringar med hjälp av klimatmätningar samt utveckling av ensembletekniker för att skapa klimatprognoser i stället för klimatscenarier. 3) Klimatmodellering baserad på Nordens särbehov För att den nordiska klimatforskningen ska vara attraktiv och ligga i framkant i den allmänna globala debatten och kunskapsutvecklingen bör man ta fram detaljerade scenarier för Norden och dess närområden. Jämfört med dagens globala (ca 100 km) och regionala klimatmodelleringar (20-50 km), åsyftas lokala simuleringar (1-10 km). Utöver behov i praktiken för sådana detaljerade beskrivningar i alla delar av Norden, bör det satsas på projekt som rör förståelse av variation i vårt klimat (storskalig cirkulation) och den variation som sker i Nordatlanten. 4) Jordsystemmodellering (ESM, Earth System Modelling) Norden kan tillsammans satsa på ett avancerat modellsystem som beskriver jordsystemet (hav, havsis, landyta och atmosfär, vegetation, atmosfärskemi och partiklar, biogeomiska cykler). Det finns några internationella center för sådan jordsystemmodellering. Dessa satsningar kräver gemensamma resurser och samordning samt kunskaper från många discipliner. I gengäld öppnar jordsystemmodellering för nästa generations klimatsimuleringar med utökade möjligheter att förutse tröskeleffekter (tipping points), samt för återkopplingar och för att minska osäkerheten i resultaten. 5) Värmetransport i hav och atmosfär Det är viktigt att undersöka och belysa hur det globala klimatet och dess förändringar styr Nordens klimat. Nordisk marin forskning med fokus på Nordatlanten skulle resultera i ett avgränsat geografiskt område med stort nordiskt mervärde. En förändring av Golfströmmen skulle t.ex. kunna leda till helt förändrat nordiskt klimat med förödande konsekvenser. Detta påverkas av cirkulationen i såväl havet (inklusive termohalin cirkulation) som i atmosfären. Dessa rörelser kan bäst förstås och studeras i ett globalt sammanhang och med jordsystemmodeller som har förmågan att simulera kopplingar mellan klimatsystemets olika delar. En kartläggning av havsbotten i syfte att förstå tidigare klimat kan också användas för att utveckla modeller för framtida klimatförändringar. 4. TOPPFORSKNING 8

9 Toppforskningselementen inom klimatmodellering präglas av tvärvetenskaplig forskning inom de naturvetenskapliga områdena men även mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. De nordiska länderna besitter kompetens inom delvis liknande områden, samtidigt som det finns särskilda och kompletterande styrkor i de olika länderna. Dessa styrkor handlar både om kunskaper om olika klimatprocesser och geografiska områden. Här finns en stor potential att arbeta samnordiskt med gemensamma frågeställningar. Då klimatförändringen påverkar vitt skilda områden har den en stor påverkan på Nordens ekonomier, däribland försäkringsekonomi. Det finns ett antal samhälls- och naturresursekonomer som skulle kunna intressera sig för klimatet och tillföra mycket värdefullt till ett sådant projekt. Inom naturvetenskapen kan t.ex. matematiker och statistiker involveras för att bearbeta data om extremer, samt beräkna sannolikheter och skala för lokala nivåer. Förutom ekologer, biologer och marinbiologer m.fl. finns det ett intresse även hos landskapsarkitekter. Det är också viktigt att ha den kunskap som naturfolken besitter i åtanke, då dessa observerat klimatförändringen över en längre tid. De samhällsvetenskapliga miljöerna skulle kunna dra stor nytta av att arbeta nordiskt eftersom forskarna inom detta forskningsfält redan känner varandra vilket gör att gemensamma projekt och resultat skulle kunna uppnås relativt fort. Norden har få klimatekonomer men det finns gedigen samhällsvetenskaplig expertis i Norge som skulle kunna utnyttjas. De miljöer som samarbetar inom befintliga NCoE (Global Change) kompletterar varandra på ett sätt som bevisligen bidragit till den nordiska styrkan. Det finns flera större, världsledande forskningsmiljöer i Norden inom klimatmodellering. Nedan följer ett urval av dessa: Sverige: SMHI/Rossby Centre, Bert Bolincentret, Stockholms universitet (ca personer). Norge: Bjerknes Centre (Senter for fremragende forskning), universitetet i Oslo, CICERO (ca personer). Danmark: Danmarks Meteorologiske Institut DMI (ca 20 personer), DHI Institut for Vand og Miljø, Nils Bohr Institutet, Köpenhamns universitet. Finland: Finska Meteorologiska Institutet, Finlands miljöcentral SYKE. Island: Vatnamælingar, Islands universitet, Veðurstofu Íslands. Totalt kan ett hundratal nordiska spetsforskare involveras i ett klimatmodelleringsprogram. Om programmet utvidgas med en mer tvärvetenskaplig inriktning kan långt fler forskare involveras och programmet stärkas ännu mer. 5. NÄRINGSLIVSRELEVANS Klimatmodellering har god potential att vara relevant för näringslivet genom utvecklandet av korrekt instrumentering och modeller. Kopplingen mellan toppforskning och innovation finns i utvecklandet av nya klimatmodeller och programvaror. Dessa kan användas för att ge indikationer om behov av nya innovationer, lösningar, koncept och produkter. Dessa modeller kan sedan användas när samhället behöver förutse förändringar i klimat och miljö i samband med olika scenarier inom så skilda områden som samhällsplanering, transport, kustsäkerhet, beredskap, näringsutveckling, regional utveckling, behov av biståndsinsatser och turism. Även modeller för koldioxidutsläpp och dess effekter kan vara av intresse för industrin såväl regionalt som globalt. Då klimatförändringen påverkar bl.a. luftcirkulation, extrem hetta och kyla, nederbörd och extremer finns det intressen inom industrin, framförallt inom fiske, vattenkraft, energisektorn, jord- och skogsbruk samt bygg- och transportbranschen. I ett vidgat 9

10 globalt perspektiv ser man att det finns ett intresse hos försäkringssektorn i och med klimatförändringens påverkan på frekvensen av ras och översvämningar samt eventuellt vindstormar. Det finns likaså ekonomiska intressen inom industrin i Arktiska havet inom fiskeri, transporter och oljeindustri. Dessa intressen kan dessutom ha kopplingar till säkerhets- och utrikespolitik. Byggbranschen kan vara intresserad av att bygga stormsäkra hus och infrastruktur samt att motverka fuktskador vid förändringar i vintervädret och nederbördsklimatet. Alla dessa fält har hög ekonomisk prioritet och stor påverkan på den nationella ekonomin för de nordiska länderna. Klimatmodeller kan även användas för riskbedömningar och för att förutspå förändringar viktiga för areella näringar såsom jord- och skogsbruk. Även finanssektorn skulle kunna vara intresserad då modeller kan vara viktiga instrument för att fatta beslut om framtida investeringar i företag. Den statliga förvaltningen och politiska beslutsfattare är intresserade av klimatmodeller. Klimatmodeller kan vara ovärderliga vid planering och inramning av utsläppsminskningar samt samhällsplanering (sårbarhet, anpassning, hållbar planering) och kan därför hjälpa myndigheter och nationella sektormyndigheter och regionala myndigheter. Detta kan sedan användas som underlag för styrmedel, lagar, regler och institutioner. Klimatmodelleringens resultat har länge betraktats som för långsiktiga för näringslivet. Fokus på redan pågående skiftningar i klimatförhållandena, som t.ex. sannolikheten av olika typer av extrema väderhändelser och översvämningar, samt forskning kring klimatprognoser sätter detta i ny dager. Kunskaper om klimatförändringar på alla nivåer (lokalt, regional, globalt; förändringar i klimat och i effekter; på kort, mellanlång och lång sikt), ramar in ambitionerna och besluten om utsläppsminskningar. Dessa beslut påverkar i sin tur styrmedel, näringslivets förutsättningar och utvecklingen av miljöteknik. För att med största möjlighet intressera näringslivet för ett delprogram inom klimatmodellering bör dessa vinklingar bli väl belysta. Man bör vidare ta hänsyn till hur en eventuell kommersialisering av tillämpningar baserade på dessa modeller kan genomföras och bidra till att stärka nordisk industri och näringsliv i övrigt. 6. INTRESSEN Klimatmodellering kan kopplas till flera nationella forskningsintressen. Nedan följer en översikt av utvalda nationella kopplingar: Rapporten Nordiskt forskningssamarbete om klimatförändringen och dess konsekvenser i Arktis (NMR/TemaNord 2007) utpekar området som lämpligt och föreslår bl.a. att starta ett Nordiskt center för klimatmodellering. Ett sådant center kan bidra till utvecklande av mer avancerade klimatmodeller och klimatscenarier. Vid användning av modellering inom klimatforskning drar man nytta av andra starka vetenskapsområden såsom matematik, IKT och miljöekonomi. Det är därför möjligt att hitta nya typer av tvärvetenskapliga synergier med starkt fokus på modellering. Klimatmodellering är ett område man satsar på i alla nordiska länder: Sverige har forskningsprogrammet SweCIA som lägger tonvikt vid klimatmodellering. Det svenska programmet CLIMATOOLS innehåller effektstudier av bl.a. turism och fiske. Dessa behöver resultat från klimatmodeller som input. Sverige har också viktiga kunskapscenter för klimatmodellering både på SMHI (Rossby Centre) och vid Stockholms universitet, som interagerar med 10

11 forskningsrådens satsningar på klimatforskning. o o o o o Enligt Mikko Ylikangas på Finlands Akademi är modellering ett av två huvudområden som Finland är starka inom när det gäller klimatforskning. Norges Forskningsråds program NORKLIMA fokuserar på modellering i form av kvantifiering av osäkerhet kopplat till klimat, samt kvantifiering och mätning av olika slags ekologiska system. Det danska forskningsprogrammet Havmiljøforskning fokuserar på modellering genom utveckling, validering och användning av trofodynamiska och andra modeller i marina ekosystem för att belysa bl.a. sammanhang mellan människoskapade och andra aktiviteter, ekologisk status. Modellerna kan ingå i en riskbedömning av konkreta mänskliga aktiviteter i relation till de miljömässiga förhållanden för att belysa status och utveckling av fiskbestånd och miljötillstånd samt för konsekvensmodellering av övriga klimatbetingade effekter. Samnordisk skogsforskning har ett forskningsprojekt som rör modellering där barkborren används som indikator för ändrad skogsmiljö. Nordisk Energiforskning har forskningsprogrammet Climate and Energy Systems; Risks, Potential and Adaptation som handlar om modellering och som styrs från Island. 7. FINANSIERING Om det övergripande instrumentet i ett klimatmodelleringsprogram är ett NCoE behöver budgeten uppgå till minst ca 250 miljoner norska kronor under en femårsperiod. NcoEprogrammmet består av en kombinerad samling medel från de nationella forskningsråden, NordForsk och Nordiska ministerrådet (NMR). Programmet bör också sponsras av de övriga nordiska organisationerna Nordisk Energiforskning (NEF) och Nordisk InnovationsCenter (NiCE) i likhet med NordForsk. Även andra institutioner kan givetvis vara medfinansiärer. 300 MNOK 70 MNOK 100 MNOK 300 MNOK NordForsk Nationella forskningsråd Egen basfinansiering från institutioner Övriga finansieringskällor Medlen från de nordiska institutionerna bör ses som en toppfinansiering som fungerar som en länk mellan större finansiella satsningar från relevanta nordiska aktörer. Cirkeldiagrammet ovan illustrerar principen bakom finansieringen av NCoE-konceptet. Man har inte tagit några konkreta steg för att närma sig offentliga eller privata aktörer i Norden i syfte att diskutera finansiering av ett klimatmodelleringsinitiativ. Finansieringen kan konkretiseras genom en investeringsturné eller genom att relevanta aktörer bjuds in till en workshop för att diskutera ett mer konkret programförslag. Förutom de nationella forskningsfinansiärerna kan en dialog inledas med näringslivet för delfinansiering av 11

12 programmet. En möjlighet för att skapa intresse hos näringslivet är att erbjuda specifika private public partnership (PPP)-satsningar inom klimatmodellering. Inom vissa EU-program kan det finnas en möjlighet att arbeta regionalt då det inte alltid finns krav på paneuropeiskt samarbete. En regionalt avgränsad satsning kan möjligen vara intressant för EU (jfr ERA-NET BONUS för Östersjön). 8. GLOBALISERING I framtiden kommer det att finnas ett starkt behov av integrerade regionala modeller och verktyg för att utarbeta scenarier. Nordiska klimatmodeller kan skalas upp och användas för att förutse globala förändringar. Ett NCoE inom klimatmodellering som är väl förankrat med nationella strategier skulle bidra till att Norden står sig ännu bättre som en stark regional forskningsmiljö inom detta forskningsfält i jämförelse med såväl EU som med global forskning. Forskare som byggt upp en solid samarbetsplattform kommer troligen att uppnå större framgång vid EU-ansökningar. Likaså kan större betydelse för och nytta av nordisk forskning förväntas inom FN:s klimatpanel IPCC:s kommande stora kunskapssyntes och andra internationella syntesarbeten. Delprogrammet kommer att ha följande beröringspunkter med EU: Alla nordiska länder deltar i ERA-NET CIRCLE (Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe) så en viss grad av nordisk samordning existerar redan inom området. Tre av de nordiska länderna Sverige, Finland och Norge - har också gått längre och samfinansierat en utlysning inom fältet. Klimatmodellering använder sig av viktig forskningsinfrastruktur som kan komma att tillknytas ESFRI (The European Strategy Forum on Research Infrastructures)- processen. Det existerar och finns ytterligare behov för databaser för de data som samlats in genom långtidsobservationer. Det finns därför en viktig esciencekomponent inom klimatmodellering som kan kopplas till ESFRI-processen. Ett välgenomtänkt samarbetsprogram inom klimatforskning ger tydliga nordiska synergier. Med vår närhet till Arktis och våra unika datasamlingar besitter Norden en utomordentlig möjlighet att vara ett utmärkt exempel på hur relativt små länder kan vara en föregångsregion inom klimatmodellering vars tekniker kan exporteras och användas på global nivå. Klimatförändringen kommer att ha stor påverkan på redan utsatta folkgrupper i utvecklingsländer men även på befolkningen i nya ekonomier som Kina och Indien. Här kan Norden ta ett ledande globalt ansvar och exportera sin kunskap och teknik. 9. NORDISKT MERVÄRDE Ett nordiskt klimatmodelleringsprogram skulle bidra till att både Norden och världen skulle få bättre och mer användbara scenarier och prognoser som kan användas såväl idag som i framtiden samt framhäva Norden som ledande inom klimatforskning. Gemensamma nordiska projekt kan genom att skapa en kritisk massa höja ambitionerna och sträva mot större samarbetsprojekt. Det är en stor styrka i sig att samarbeta nordiskt och ett nordiskt program skulle belysa Norden i omvärldens ljus. Då de nordiska länderna till viss del har haft olika fokus för sin forskning samlas forskarna och blir ännu starkare genom ett gemensamt nordiskt 12

13 samarbete. Dessutom skulle kunskaperna kunna kompletteras genom att de forskare som arbetar inom för klimatforskningen små och kanske nya forskningsområden bidrar med sin kompetens i ett tvärvetenskapligt perspektiv. I Norden finns det olika fysiska miljöer och olika flöden (kallt/varmt), vilket gör att man inte får en helhetsbild om man arbetar nationellt. De nordiska länderna kan tillsammans framstå som ett stark nav och kan fördela arbete och finansiering på ett optimalt sätt. Finland, Danmark, Sverige, Island och Norge kan lägga tonvikten vid framtidsscenarier och tidsserier medan mindre länder som Island kan lägga tonvikten vid dataserier och observationer. Ett nordiskt klimatmodelleringsprogram skulle leda till en samordning av resurser och öka tillgängligheten för klimat- och miljödata utöver den övervakning som ingår i internationella nätverk. Det finns en stor mängd kampanjdata och ytterligare mätningar som också skulle kunna samlas i en gemensam infrastruktur. Varje land besitter en stor mängd dylika insamlade data som skulle kunna öppnas upp och användas i gemensamma nordiska forskningsprojekt. Tillgången till klimatmodelleringsdatorer varierar mellan länderna, och skulle kunna samordnas och utvecklas inom ett gemensamt projekt. Eventuellt skulle man kunna satsa på gemensamma resurser för att göra det möjligt att utföra studier som annars skulle vara för kostsamma och som skulle förbli ogjorda, t.ex. de mest högupplösta modellerna, de mest avancerade jordsystemmodellerna och de mest omfattande modellensemblerna. En samordning av nationella datasatsningar skulle medverka till en tillströmning av forskare till Norden. 10. ORGANISATIONSMODELL/INSTRUMENT Om avancerad klimatmodellering väljs som ett toppforskningsinitiativ är ett Nordic Centre of Excellence det instrument som erbjuder både omfattande finansiering och en attraktiv vetenskaplig prestige i enlighet med förväntningarna på statsministrarnas toppforskningsinitiativ. Huvudinstrumentet NCoE med inslag av en innovationskomponent är ett väl beprövat och fungerande koncept i det nordiska forskningssystemet. Under NCoE-taket bör det finnas en del mindre instrument som väljs ut med utgångspunkt i programmets fokus och inriktning. 1. Nordic Centre of Excellence (NCoE) NCoE är ett väl beprövat koncept i det nordiska forskningssystemet som fungerar inom alla forskningsfält. Varje NcoE-program har en budget på cirka 250 Mkr över en femårsperiod. NordForsk administrerar redan idag flera NcoE-program, och Nordisk Senter har således redan tillräcklig kompetens tillgänglig för att starta ett nytt. NCoE består av en gemensam finansieringspott, där begränsade nordiska medel leder till en större gemensam nordisk satsning. En nordisk ledningsgrupp skulle kunna identifiera gemensamma forskningsprojekt grundat på gemensamma intressen. Ett NCoE inom klimatmodellering skulle ta tillvara det nordiska mervärdet inom nordisk toppforskning genom bl.a. skapandet av kritisk massa. Resultaten från ett sådant program skulle relativt snabbt och enkelt kunna sättas i ett globalt perspektiv. Ett exempel som skulle kunna bidra till en fin kompetensöverföring från Norden till jorden är t.ex. när regionala nordiska klimatmodeller skalas om till globala modeller. 13

14 Inom ett NCoE programmets tak kan man finna flera olika slags aktiviteter: - Doktorandutbildning - Postdoktoral forskning - Forskarmobilitet - Gästprofessur - Lönemedel - Fältarbete - Utrustning/forskningsinfrastruktur - Forskarutbildningskurs - Nätverk; gärna för unga, icke etablerade forskare Inom ett NCoE är det viktigt att uppmuntra elektronisk kommunikation såsom videokonferenser för minsta möjliga klimatpåverkan. Delinstrument inom ett NcoE-program kan vara: 1. PPP Private-Public Partnership, PhD eller Post Doc För att stärka innovations- och näringslivskomponenten inom ett klimatmodelleringsprogram föreslås ett PPP-delinstrument inom detta. PPP-PhD/Postdoc har som funktion att säkra kunskapsöverföring mellan näringsliv och det akademiska samfundet samt främja innovation. De nordiska länderna har redan flera varianter av PPP-PhD-konceptet där t.ex. det danska Erhvers-PhD-programmet eller svenska kompetenscentra har visat sig framgångsrika. I programmet ingår ett företag, ett universitet och en student ett avtal om ett samarbetsprojekt. Studenten är anställd av företaget som får ett lönebidrag på 50 procent från danska FI. En postdoc är mer senior och kan ofta snabbare och mer självständigt driva sina forskningsprojekt vilket kan leda till att resultat uppnås på kortare tid. Ett PPP-initiativ måste givetvis utnyttjas för att utveckla modeller som är intressanta för näringslivet. Detta kan t.ex. vara förutseende av koldioxidutsläpp och dess effekter eller förutseende av väder- och vattenberoende verksamheter. 2. Innovationsplattform En innovationsplattform för forskare och näringsliv kan säkra kunskapsöverföring och samarbete mellan de två aktörerna. En innovationsplattform enligt EU-modell som innehåller fördelaktiga förutsättningar för näringslivet skulle kunna kanalisera skräddarsydd kunskap direkt från forskarmiljön till näringslivet. En konkretisering av detta kan vara s.k. Knowledge Transfer Networks där forskare och näringsliv tillsammans finansierar seminarieserier mm. Ett liknande koncept har testats vid universitetet i Oslo med gott resultat. 3. Infrastruktur Klimatmodeller kan inte utvecklas utan relevant infrastruktur. Det behövs både insamlade data och dataresurser för att skapa modeller. I Norden finns det redan nu en stor mängd insamlade klimatdata sedan lång tid tillbaka, såväl i form av övervakning som forskningsmässiga kampanjer och initiativ. Det finns därför ett behov av att samla ihop dessa data för framtiden. Det behövs även operativt 14

15 stöd för att trygga de mätstationer som redan finns då vissa av dessa är hotade. Det kostar pengar att samla och administrera data, men ingen vill betala för det. Det behövs även dataresurser för att man ska kunna göra mer detaljerade modeller och fokusera på klimatet i olika regioner och på lokal nivå. Det ska dessutom handla om mer kompletta modeller som tar hänsyn till det komplexa samspelet mellan atmosfär, hav, ämnescykler, marin biokemi och vegetation. Om resurserna samordnas kan man åstadkomma beräkningar för nästa generation. Det behövs samtidigt mätprogram och mätningar för att kartlägga historiska variationer samt den pågående klimatförändringen och dess effekter. Då NCoE-programmet är ett välkänt koncept kan en framtidsplan se ut enligt följande: Färdigställande av programförslag - Insamling av finansiering Utarbetande av programmemorandum och utlysning färdigställt under SLUTLIG UTVÄRDERING 1=dålig till 5=utmärkt i ländernas intresse toppforskningen i projektet innovation tvärvetenskaplighet näringslivet finansieringsmöjligheter globaliseringen nordiskt mervärde realiserbarhet Finansieringskälla Beräknade resurser i miljoner (Mkr) Finansiering färdig år NMR:s interna medel Medel från NEF-/NICe- /NF Nationella resursbidrag Nationella program och insatser tas med Näringsliv Koppling till EUprogram/internationella program Totalsumma

16 2. Effektstudier och anpassning till klimatförändringar 1. TEMA Ett tvärvetenskapligt delprogram inom klimatforskning som handlar om anpassning och effektstudier. Delprogrammets huvudområde är samhällets anpassningsbehov i ljuset av klimatförändringar. 2. SAMMANFATTNING Vilka utmaningar och möjligheter medför klimatförändringarna för det nordiska samhället? Vilka sociala anpassningar kommer att bli nödvändiga, vad betyder klimatförändringarna för välfärdsstaten och vilka är de möjliga politiska konsekvenser? Detta delprogram ska ge kunskap om effekter av klimatförändringar, vilka anpassningsbehov samhället har, och hur vissa klimatförändringar eventuellt också kan ge möjligheter för Norden. Orsakssammanhanget som följer av klimatförändringar går via effekt och sårbarhet till anpassning. Programmet har således en tvärvetenskaplig profil där kunskap från naturvetenskap och samhällsvetenskap ger ny kunskap och säkerhet om samhällets anpassningsbehov. Samhället kan stå inför förändringar i livsvillkor samt tekniska och kulturella anpassningsbehov. Forskning inom anpassning och effektstudier har bred kontaktyta med nationella nordiska forskningsprioriteringer och är en av de specificeringar av klimatforskningen som ofta nämns inom det överordnade klimatbegreppet. De nordiska länderna har god forskningskompetens inom området, men samordning av de nationella satsningarna skulle ge mervärde. Med tanke på de ändringsbehov som samhället kan stå inför, kan det utöver finansiering från offentliga institutioner och konventionella källor finnas möjlighet till medfinansiering från näringsliv och industri. Näringar som kan vara aktuella är byggbranschen, olja och energi, fiskeri, jordbruk, transport samt forsäkringsbranschen. Anpassning och effektstudier har solid global resonans och är aktuella inom stora delar av den politiska debatten kring klimatförändringar. 3. BESKRIVNING Detta delprogram ska ge kunskap om effekter av klimatförändringar och vilka utmaningar och anpassningsbehov detta medför för samhället. Ett delperspektiv är hur vissa av klimatförändringarna på kort sikt kan ge möjligheter för Norden. På grund av klimatförändringar kommer samhället med stor sannolikhet att stå inför ändrade livsvillkor, nya möjligheter samt tekniska och kulturella anpassningsbehov. Samtidigt uppstår det politiska frågor om bl.a. vilka utmaningar klimatförändringen medför för välfärdssamhället och den sociala säkerheten. Specificerade och sektoriellt förankrade problemställningar anknyter till regionalpolitik, samhällsekonomisk planering, näringsliv, folkhälsa, jorbruk och stadsplanering. Följderna av klimatförändringar är i grova drag: KLIMATFÖRÄNDRING EFFEKT SÅRBARHET ANPASSNING (ADAPTION) - NÄRINGSLIV Det överordnade målet för detta delprogram inom klimat är således att ge kunskap om 16

17 effekter av och anpassning till klimatförändringar. Det bör betonas att effektstudier av olika sektorer och områden bygger på samma underlag för att kunna skapa synteser. Forskning om effekter och anpassning bör vara tvärvetenskaplig och omfatta både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Detta är centralt med tanke på instrumentering och användning av forskningsresultat, eftersom naturvetenskap och samhällsvetenskap ser på klimat och sårbarhet ur två olika perspektiv. Medan naturvetenskaperna ser klimatförändringar som ökar och ändrar, ser samhällsvetenskaperna sårbarhet som ett resultat av sociala processer. Därmed handlar delprogrammet om syntesförståelsen av (1) de sociala system som ska instrumentera och nyttiggöra sig kunskapen, och av (2) den grundläggande naturvetenskapliga förståelsen av klimatförändringen per se och effekterna av denna. Delprogrammet inom effekter och anpassning kräver ämnesdisciplinär forskning i naturvetenskap och samhällsvetenskap, men också tvärvetenskaplig forskning med breda kontaktytor mellan dessa två. Genomgång av underlaget visar att det finns ett stort behov av ytterligare forskning inom anpassning, som av många forskare uppfattas som brobyggnaden mellan kunskapsuppbyggnad och överföring till samhället. 4. TOPPFORSKNING Toppforskningselementen i delprogrammet består av tvärvetenskaplig forskning inom naturvetenskaper, men också mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det är viktigt att framhäva att den tvärvetenskapliga synergin är avhängig av starka individuella discipliner som kunskapsbas. Centrala frågor gällande Norden som delprogrammet ska ge kunskap om är bland annat: - Vilka utmaningar och möjligheter medför klimatförändringarna för det nordiska samhället? - Vilka sociala och tekniska anpassningar kommer att bli nödvändiga, vad betyder klimatförändringarna för välfärdsstaten och vilka är de möjliga ekonomiska och politiska konsekvenserna? - Vem är sårbar och varför? - Vilka konsekvenser får klimatförändringarna för näringslivet i Norden? Vad kostar det att anpassa och vad är värdet av skador som undviks? - Hur kan man koppla samman förvaltning av naturresurser med klimatförvaltning? - Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna för kustlandskapet och för biodiversitet? - Vilka direkta sammanhang finns mellan klimat och jordbruk, och hur kommer exempelvis ett förändrat materialkretslopp att påverka regionalpolitiken i Norden? - Vilka direkta sammanhang finns mellan klimat och fiskeri, hur kommer exempelvis förändringarna i havstemperatueren att påverka fiskestammarna? Dessa frågor hänger nära samman med samhällsscenarier, som är ett forskningsområde där det är möjligt att se synergier av tvärvetenskapligt samarbete. I samhällsscenarier används matematik och statistik för nedskalning av effekter och sårbarhet till regional nivå. Det kommer inom spetsforskningsinitiativet t.ex. att bli aktuellt att se på klimatförändringarnas effekt på mänskliga sjukkdomar i högupplösliga scenarier. I förlängningen av detta finner man ämnesdisciplinära utmaningar inom samhällsvetenskaperna som anknyter till anpassning av teorier och modeller för klimatfrågor. Som ovan nämnts, studeras klimatförändringar inom samhällsvetenskap som ett resultat av sociala processer och därmed finns det en grund för (proaktiv) teoribildning och konceptualisering också inom dessa ämnesområden. Klimatförändringarna sker med övervägande sannolikhet i ett snabbt tempo i Norden 17

18 och Arktis jämfört med många andra områden. Samtidigt är de nordiska länderna på många sätt unika i ett globalt sammanhang, och därmed kan man inte uteslutande basera sig på kunskap om anpassning från andra länder. En gemensam nordisk satsning inom spetsforskning om anpassning kommer därför att såväl vara en forskningssmässig styrka i globalt sammanhang som motsvara ett politiskt behov. Det finns flera större och erkända centrala forskningsmiljöer i Norden inom anpassning och effektstudier. Ett inte uttömmande urval av dessa är: Sverige: Stockholm Resilience Centre, Stockholm Environment Institute, Ecosystem Modelling and Biodiversity Studies Group EMBERS vid Lunds universitet Norge: Cicero Senter for klimaforskning, och Vestlandsforskning Island: Institute of Earth Sciences Finland: Arktiska centret vid Lapplands universitet, Thule-institutet vid Uleåborgs universitet, Finlands miljöcentral SYKE Danmark: Centret for energi, miljø og helbred Utöver dessa finns projekt och flera andra institutioner som forskar inom närliggande och relaterade områden, exempelvis alla de nationella meteorologiska instituten och andra institutioner, som Orkustofnun på Island. Dessutom pågår relevant forskning inom ramen för universitetens och högskolornas basverksamhet, men det är svårt att skapa en översikt av dessa aktiviteter. Det förväntas också att ett delprogram inom anpassnings- och effektforskning ska engagera sådana framstående forskningsmiljöer inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap som i utgångsläget inte primärt specialiserar sig på klimatforskning. Därmed kan potentialen för ny spetsforskning vara större inom anpassning än inom en del andra ämnesområden. Det finns flera typer av instrument inom forskningsprogrammet som kan utnyttjas för att skapa en arbetsfördelning och komplettering mellan de nordiska forskningsmiljöerna. Punkt 10 behandlar detta närmare. Ytterligare en tvärvetenskaplig inriktning inom anpassning, som kan utgöra en del av detta program, är management studies hur klimatkunskapen förvaltas och tillvaratas genom offentliga och privata institutioner. Härigenom kan anpassning inkludera forskning inom ekonomisk-administrativa och samhällsvetenskapliga discipliner om förvaltning av klimatkunskap. Betraktat i ett bredare perspektiv kan kopplingen mellan toppforskning och innovationer ta sig uttryck exempelvis i utveckling av nya mätinstrument, programvara, nya typer av byggmetoder anknutna till nya typer av extremväder, inom jordbruk, bioteknik och transport osv. Engagemang från ett antal centrala samhällsaktörer är möjligt i ett längre perspektiv. Ett sådant engagemang kan tänkas vara aktuellt från de tidiga faserna inom spridning och utveckling av toppforskning till testning av produkter och till de mer kommersiella faserna. 5. NÄRINGSLIVSRELEVANS Anpassning och effektstudier har goda förutsättningar att fånga näringslivets intressen och prioriteringer. Medan vissa delar av näringslivet kan se nya marknadsmöjligheter utifrån klimatförändringar och inta en proaktiv och strategisk marknadsposition, kommer andra delar av näringslivet att måsta anpassa sig till klimatförändringarna. Delprogrammet kommer att omfatta både en innovationsplattform och ett utbytesinstrument mellan näringsliv och den akademiska världen så att det nordiska näringslivet ska kunna delta i produktutvecklingen tillsammans med forskare. 18

19 Redan i dag pågår samarbete mellan näringsliv och forskare. Som ett exempel berättar det Norgebaserade Aanderaa, som levererar högteknologisk data- och mätutrustning, i ett telefonsamtal att de är en attraktiv industripartner för klimat- och miljöforskare. Bolaget deltar som företagspartner i flera forskningsprojekt, där man ser möjlighet för utveckling av nya produkter i samspel med forskare vilka utgör en av deras brukargrupper. Motsvarande samarbete mellan näringsliv och den akademiska världen kan man tänka sig inom exempelvis oljebranschen, transportsektorn och byggbranschen. Oljebranschen kan ha nytta av kunskap om klimatförändringar i havet, och en målinriktad leverans av specifik kunskap kan stödja nordisk olje- och gasindustri. På liknande sätt kan högupplösta scenarier i tid och rum på sikt hjälpa transport- och byggbranschen, och i vissa fall direkt ingå som en del av deras komparativa fördel i global konkurrens. Delprogrammets möjligheter att tillvarata näringslivets intresse och partnerskap beror i hög grad på om man kan erbjuda attraktiva instrument som har ett kommersiellt inslag. Diskussionen om instrument fortsätter under punkt 10, men som ovan nämnts, är det möjligt att se intresse även från flera andra näringar, bl.a. skogsbruk, jordbruk och turism. 6. INTRESSEN Anpassning har direkt anknytning till nationella nordiska forskningsintressen. En översikt av några utvalda kopplingar till nationella intressen ges här: Rapporten Nordiskt forskningssamarbete om klimatförändringen och dess konsekvenser i Arktis (NMR/TemaNord 2007) utpekar anpassning som ett lämpligt samarbetsområde och identifierar bland annat analys och identifiering av effektiva anpassningsstrategier som ett satsningsområde. Anpassning som tema ligger i linje med Nordiska ministerrådets generalsekreterares inlägg i planeringen av ett nordiskt toppforskningsinitiativ Det bör också göras en nordisk insats på andra områden där en samlad insats från Norden kan göra en skillnad, t.ex. arktisk klimatforskning och forskning på klimatförändringarnas konsekvenser för Norden. Den nordiska strategin för klimat och miljögifter i Arktis , som har godkänts av alla nordiska länders miljöministrar, identifierar förstärkning av kunskapsbasen för adaption som ett av tre huvudsatsningsområden. Det råder därmed bred politisk enighet om betydelsen av anpassning som forskningsområde. Ett initiativ inom anpassning kommer att vara tvärvetenskapligt eftersom det finns behov av betrakta effekter och anpassning inom en rad olika områden: vattensektorn, energisektorn (vattenkraft, ökat behov av kylning av byggnaderosv.), transportinfrastruktur, industri och företag, areal och markplanering, jordbruk och fiskeri,turismen, hälsa osv. Anpassning är ett satsningsområde i alla de nordiska ländernas forskningsprogram: o Såväl Sverige, Finland som Norge har starka forskningsprogram inom anpassning (CLIMATOOLS, Mistra-SWECIA och CLIPORE; ISTO och ClimBus; respektive NORKLIMAT). VINNOVA:s stora program inom Transportområdet har även stort relevans här. 19

20 o o Det danska Livsmedelsforskningsprogrammet har klimatanpassning inom jordbruket som ett av sina huvudsatsningsområden. Islands klimatförändringsstrategi pekar på anpassning som ett av fem särskilt intressanta forskningsområden. Det är också viktigt att påpeka att eftersom anpassning är det forskningsområde som knyter samman syntesförståelsen av (1) de sociala system som ska instrumentera och nyttiggöra sig kunskapen, och av (2) den grundläggande naturvetenskapliga förståelsen av klimatförändringen per se och effekterna av denna, så är anpassning det paraplybegrepp som inbegriper merparten av det politiska fokuset på klimatförändringar. Anpassning som politiskt begrepp är därmed väl förankrat i de nordiska ländernas nationella politiska agenda. 7. FINANSIERING Som nämns under punkt 10 om instrument, föreslås det mest omfattande instrumentet för detta delprogram att vara ett Nordic Centre of Excellence (NCoE). Budgeten bör vara på minst cirka 250 miljoner kronor för en projektperiod på 5 år. NCoE-programmmet i den form det i dag implementeras av NordForsk, består av en sammansatt pott med medel från de nationella forskningsråden, samt andra institutioner, däribland NordForsk och Nordiska ministerrådet. En motvarande modell föreslås för detta delprogram, med sannolika bidrag också från Nordisk Energiforskning och Nordisk InnovationsCenter. 300 MNOK 70 MNOK 100 MNOK 300 MNOK NordForsk Nationella forskningsråd Egen basfinansiering från institutioner Övriga finansieringskällor En överordnad princip bör vara att medel från nordiska institutioner och organisationer fungerar som toppfinansiering och genererar större finansiella satsningar. Cirkeldiagrammet ovan illustrerar principen bakom finansieringen av två NCoE-program. Det har inte tagits några konkreta steg för att närma sig offentliga eller privata aktörer i Norden för att diskutera finansiering av effektstudier och anpassning. Finansieringen kan konkretiseras genom en investeringsturné eller genom att relevanta aktörer bjuds in till en workshop för att diskutera samfinansiering. Förutom de nationella forskningsråden och motsvarande, skulle man kunna inleda en dialog med bland andra transportbranschen, byggbranschen, oljeindustrin och försäkringsbranschen för att diskutera möjligheter för finansiering. 8. GLOBALISERING Delprogrammet har följande beröringspunkter med EU: 20

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet

Nordiska Toppforskningsinitiativet Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska ministerrådet inom området klimat, energi och miljö Från Norden till Jorden den 29 maj 2008 professor Peter Lund och projektgruppen från

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Programmet har fyra underteman:

Programmet har fyra underteman: 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Samarbetsavtal mellan Norrbottens läns landsting, Sverige och Troms fylkeskommune, Norge

Samarbetsavtal mellan Norrbottens läns landsting, Sverige och Troms fylkeskommune, Norge Samarbetsavtal mellan Norrbottens läns landsting, Sverige och Troms fylkeskommune, Norge I enlighet med vänskapsavtalet mellan Norrbottens läns landsting och Troms fylkeskommune, undertecknat den 11 januari

Läs mer

Hållbar nordisk välfärd. Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013

Hållbar nordisk välfärd. Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013 Hållbar nordisk välfärd Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013 Hållbar nordisk välfärd ett program för nya välfärdslösningar för människor i Norden ISBN 978-92-893-2577-6

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Klimat- och miljöforskning i Grekland

Klimat- och miljöforskning i Grekland Klimat- och miljöforskning i Grekland BULGARIEN NAVARINO ENVIRONMENTAL OBSERVATORY TURKIET Forskningsstationen inrymmer bostäder, arbetsplatser och andra faciliteter som är nödvändiga för forskning och

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

WORKSHOP: Här finns EUfinansiering. klimatanpassning

WORKSHOP: Här finns EUfinansiering. klimatanpassning WORKSHOP: Här finns EUfinansiering för klimatanpassning Cecilia Wyser, Pussel Klimatkonsult och Anna Jonsson, Catalysator 67 Klimatanpassarna katalyserar utveckling och lägger strategiska pussel Resultat

Läs mer

Företagspresentation. www.micro-matic.se. Din leverantör av dryckesutrustning

Företagspresentation. www.micro-matic.se. Din leverantör av dryckesutrustning Din leverantör av dryckesutrustning Om oss Micro Matic Nordic är den multinationella Micro Matic-koncernens skandinaviska division. Micro Matic Nordic tillhandahåller global kunskap och erfarenhet till

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer