Ny syn. på vården. no Journaler granskas med genusglasögonen på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny syn. på vården. no 4 2010. Journaler granskas med genusglasögonen på"

Transkript

1 no Lindrande träning för artrospatienter sidan 3 En hjälpande hand för missbrukare sidorna 8 9 Operasångaren som blev kulturchef sidan 16 Ny syn Foto: anders alm på vården Journaler granskas med genusglasögonen på tema jämställdhet sidorna 4 7

2 Den motvillige vårdtagaren tudier visar att män och kvinnor har olika attityd till sjukvård. I European Men s Health Forum ingår föreningar som diskuterar mäns hälsoproblem ur olika perspektiv. En fråga de intresserar sig för är hur man ska kunna förändra mäns syn på sin egen hälsa och benägenhet att söka hjälp. Själv har jag en obotlig vårdskeptiker hemma, vilket gett mig möjlighet att studera fenomenet på nära håll. När han senast fick ischiasliknande smärtor gick det ett halvår innan jag tröttnade på allt klagande och mot hans vilja bokade tid hos en sjukgymnast. En månad och ett träningsprogram senare är stelheten och värken nästan borta. Han är glad igen och börjar springa milspåret på Ormberget. Men tror ni att han kommer att kontakta vården snabbare nästa gång? Det gör inte jag. det intressanta är att han inte är ensam om sin inställning. Männen som drar sig för att be om hjälp är fler än man kan tro generellt söker och får män vård i ett senare skede än kvinnorna. Nämnde sjukgymnast berättar att kvinnor emellanåt ringer och bokar tid för mannens räkning; jag är alltså inte den enda som lever med en motvillig vårdtagare. Projektet NLLJämt är har som mål att landstinget ska ge likvärdig vård, oavsett patientens kön. Det är något som de norrbottniska männen skulle tjäna på. I dag kan män vara underdiagnostiserade och undermedicinerade, något som kostar i form av lidande för den enskilde och dess anhöriga. Dessutom är det dyrt för samhället Det finns män som går omkring med en obehandlad depression; vågar de sig till vården kanske de klagar på ont i ryggen när det i själva verket är själen som mår dåligt. Enligt Folkhälsorapporten 2009 är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna för unga män mellan 16 och 24 år. Andra självmedicinerar med alkohol och droger i stället för att berätta hur de mår. division vuxenpsykiatri har tittat på vad kvinnor respektive män vårdas för i psykiatrisk slutenvård på avdelning 32 i Sunderbyn. Genomgången visar att kvinnor är deprimerade och män fulla, för att uttrycka sig rakt på sak. Som fortsättning planeras ett förändringsarbete i höst med fokus på hur männen mår vårdpersonalen kanske måste ställa andra frågor för att fånga upp männen innan de hamnar i ett missbruk. I detta nummer får du inte läsa om det arbetet, däremot en hel del annat med koppling till jämställdhet. till sist: Fortsätt att tipsa Landstingstidningen. Nu gör vi uppehåll, men till hösten tar vi nya tag. För egen del ska jag göra mitt bästa för att njuta av både de varma och de svala dagarna ja, av sommaren ULRIKA ENGLUND, redaktör 2 Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Lars Tyskling Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen, NLL Luleå E-post: Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 17 juni 2010 Årgång 39 Prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD, Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 18 sept 2010 Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets omkring invånare hälso- och sjukvård samt tandvård, och arbetar dessutom med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och 4 tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt anställda. Av dessa är cirka 730 läkare, sjuksköterskor, 570 tandvårdspersonal, 120 undervisningspersonal, 330 driftservicepersonal och 950 administrativ personal. Den nya öppenvårdsrehabiliteringen vid Gällivare sjukhus är igång. I maj tog det multimodala teamet emot sina första patienter. Det här känns jätteroligt, summerar Ulla Stranius, enhetschef för paramedicin. Öppenvårdsrehabilitering vänder sig till personer som drabbats av exempelvis stroke, reumatiska och neurologiska sjukdomar. Landstingets mål är att kunna erbjuda kvalitativt likvärdig rehabilitering över hela länet, men kartläggningar har i stället visat på stora skillnader. Patienter som hör till Gällivare sjukhus, vars upptagningsområde även innefattar Pajala och Jokkmokk, är de enda som saknat tillgång till öppenvårdsrehabilitering. En del har legat inne på sjukhuset längre och sedan förflyttats till primärvårdens dagrehabilitering, men långt ifrån alla har fått tillräckligt med hjälp att träna upp nedsatta funktioner. Hur många det handlat om vet vi inte det här är en patientgrupp som varken syns eller hörs speciellt mycket, säger Barbro Juuso, enhetschef på strokeenheten. Webbisar nu i automat Bebisar på webben är en succé. Nu ska webbisautomater göra publiceringen mer rationell. Webbisar är bilder av nyfödda på webben. Sidorna har under lång tid tillhört de mest välbesökta på nll.se, med besök bara den senaste månaden. I dag är det BB- och förlossningspersonalen som fotograferar och lägger ut bilderna på webben. De skriver även in barnets namn, vikt och längd och namn på eventuella syskon i datorn, uppgifter som föräldrarna först lämnar på en blankett. Inom kort tas i stället två webbisautomater i bruk, en på sjukhuset i Gällivare och en i Sunderbyn. Varje automat består av en kamera, uppmonterad i taket, och en dator. Föräldrarna rullar själva in vagnen med barnet under kameran och fotograferar med hjälp av en fjärrutlösare. De kan ta flera bilder, tills de är nöjda med Eftersom de aktuella patienterna ofta har ett sammansatt, långvarigt och ibland återkommande rehabiliteringsbehov behövs insatser från flera yrkesgrupper. Carine Nutti, sjuksköterska, Lisa Utsi, sjukgymnast, Marie-Louise Andersson, rehabassistent, och Karin Isaksson Mettävainio, arbetsterapeut, utgör kärnan i det tvärprofessionella team som bildats. Dessutom är en logoped och en kurator knutna till verksamheten. Det enda som fanns när de började var lokalerna resten var ett oskrivet blad. Under våren har de fyra ägnat sig åt allt från planering av remisshanteringen till att sätta upp fototavlor i dagrummet. Bland det första de gjorde vara att åka på studiebesök till motsvarande mottagningar vid sjukhusen i Piteå och Kalix. Somligt lät de sig inspireras av, annat har de valt att inte ta efter. De ser stora möjligheter med att bygga upp en ny verksamhet från grunden, helt utifrån egna idéer och förutsättningar. Det gör att vi kan få till en bra verksamhet redan från början, förklarar Carine Nutti. Kicki Backebjörk och Ingrid Karkiainen (till höger) väntar på klartecken för att kunna börja använda webbisautomaten på Gällivare BB. Foto: KRISTER LARSSON resultatet. Namn och andra uppgifter skriver de in direkt i datorn. Kicki Backebjörk och Ingrid Karkiainen är barn- och undersköterskor på BB/förlossningsavdelningen vid Gällivare sjukhus: Från vänster Karin Isaksson Mettävainio, arbetsterapeut, Marie-Louise Andersson, rehabassistent, Carine Nutti, sjuksköterska, och Lisa Utsi, sjukgymnast, ingår i det multimodala teamet på den nya öppenvårdsrehabiliteringen i Gällivare. Enheten invigdes i början av juni. Foto: KRISTER LARSSON Ny öppenvårdsrehab invigd i Gällivare Rehabiliteringen i Gällivare har strukturerats med tydliga delmål och huvudmål, vilket underlättar att se och bedöma de framsteg som patienten gör. Vi har dessutom bestämt oss för att använda ett nationellt medicinskt fackspråk för att enkelt kunna kommunicera med våra vårdgrannar, exempelvis vårdcentralens personal, säger Lisa Utsi. Hittills har teamet tagit emot fem patienter som tränat efter en individuell plan, två heldagar per vecka. De kommer även att erbjuda intensivrehabilitering, två veckor i sträck, för långväga patienter som har svårt att åka hem varje dag och därför bor på patienthotellet. Tanken med öppenvårdsmottagningen är att patienten ska få hjälp med livet efter sjukhusvistelsen. De får åka hem och se vad de inte klarar av, först i bostaden och sedan i samhället i övrigt. Allt eftersom behovet uppstår kommer de tillbaka hit och tränar, säger Ulla Stranius. ULRIKA ENGLUND Det här kommer att underlätta vårt arbete och göra att vi får lite mindre att tänka på. Det blir dessutom mer flexibelt för föräldrarna, som kan ta bilden när det passar dem, säger de. I Gällivare fotograferas barnet oftast efter den första skötningen efter förlossningen; då är den nyfödda i regel pigg. Men blir det inte av vid den tidpunkten kan det ta tid innan allt stämmer. Föräldrarna vill att barnet ska vara vaket, inte skrika, ha fina kläder på sig i den stunden kan vi vara upptagna på annat håll och har då inte möjlighet att komma med kameran. Det kan ta hur lång tid som helst innan allt stämmer. Kicki Backebjörk och Ingrid Karkiainen vet att webbisarna är viktiga. Det är ett sätt för anhöriga och vänner att få veta att barnet är fött och se hur det ser ut. I fortsättningen kan föräldrarna själva lägga ut bilden så snabbt de vill. ULRIKA ENGLUND

3 Hallå där Ingela Lekfalk, dokumentärfilmare, regissör och radioproducent. Din film Hur kunde hon (leva som om det inte fanns) har nyligen haft biopremiär. Vad handlar den om? Om hur en vanlig, oskyldig förälskelse kan förändra ett helt liv. Som 19-åring gav kärleken Lillemor hiv, året var Hon bodde i Norrbotten och jobbade som aupair i Paris, men blev sjuk och fick avbryta sitt arbete. När hon kom hem fick hon av en nervös läkare vid regionsjukhuset i Boden beskedet att hon hade hiv och ett år kvar att leva det var att likna vid en skenavrättning. Hon var ensam i ett rum på infektionskliniken och upplevde sjukvårdspersonalen som rädd och ängslig inför att möta henne. Hon lever sedan med hiv i 17 år utan att berätta för någon om sin blodsmitta. Det var bara hennes behandlande läkare som visste. Hon träffar en man och får två barn. När mannen får veta att hon bär på hiv polisanmäler han henne och hon döms till 2,5 års fängelse för försök till grov misshandel av mannen och barnen. Ingen var smittad. Varför gjorde du filmen? Viljan är att uppmärksamma det sociala stigma som omger hivsmittade. Hiv är fortfarande förenad med skuld och skam; i en tysk reklamkampanj mot spridning av hiv jämställdes hivbärare med Hitler och Stalin. Går det att leva öppet med hiv i dag? Kanske, men det är svårt. Problemet är att hur du än gör så blir det fel. Berättar du inte för sjukvårdspersonal i samband med läkarbesök eller dem du har en sexuell relation med är det en kriminell handling som ger fängelse. Berättar du får du ett socialt straff eftersom du ofta hamnar i ett utanförskap. Hur har filmen tagits emot? Den har fått mycket uppmärksamhet. En förhandsvisning i Stockholm lockade 400 personer, däribland sjukvårdspersonal, jurister och politiker. Diskussionen efteråt handlade bland annat om hur vi ska kunna lämna 1980-talets skräckpropaganda bakom oss. I dag är hiv en smitta att leva med, inte att dö av. Det diskuteras till och med att smittan ska klassas som en kronisk sjukdom i stället för en dödlig. Filmen går att boka för organiserade visningar via Folkets Bio och dig. På vilket sätt har landstingets personal nytta av att se den? Jag tror att filmen om Lillemor är en bra grund för oss alla att närma oss en mängd frågeställningar om hur det är att leva med och inte dö av hiv. En fråga är vad sjukvården kan göra för att behålla sekretessen för patienten och samtidigt verka för en ökad öppenhet. ULRIKA ENGLUND Fyra NLL-chefer blev nominerade Karin Norlén, narkosläkare och divisionschef för psykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, utsågs nyligen till Årets kvinnliga ledare i sjukvården, ett nytt pris som Dagens medicin delar ut. Av 52 nominerade kandidater är fyra verksamma i Norrbottens läns landsting: Eva-Lena Asplund, enhetschef vid medicin-rehabkliniken vid Piteå älvdals sjukhus, enhetschef Inger Gustafsson, infektions- och hudkliniken vid Sunderby sjukhus, Jeanette Nordberg, enhetschef för Garnis Rehabcenter i Boden, samt Meta Wiborgh, distriktsläkare och verksamhetschef vid Bergnäsets vårdcentral. Gott betyg till artrosskolan I Boden finns en skola för patienter med knä- och höftartros. Där får de träna två gånger i veckan. Alla som går här blir bättre, säger sjukgymnast Lena Simonsson. Det är måndag morgon och elva artrospatienter har samlats på Björknäs vårdcentral i Boden. Där leder sjukgymnasterna Lena Simonsson och Anna Pettersson skolan två gånger i veckan. Den första kvarten cyklar eleverna på varsin motionscykel. Sedan går de runt på 13 olika stationer där de utför olika rörelser i långsam takt till musik. Efter en minut tystnar musiken och det är tio sekunders vila innan de fortsätter att göra övningarna ytterligare en minut. Sedan byter de station. Många av rörelserna gör ont. Särskilt till en början. Göta Öberg, 80 år, är den äldsta deltagaren. Hon har haft besvär med höftartros under ett års tid. Det gäller att hålla i gång. Om jag inte hade börjat med den här gympan hade jag säkert varit tvungen att opereras i dag, säger hon. Rigmor Svensson, 55 år, vill helst slippa att bli opererad. En knäprotes håller bara i tio till femton år. Sedan måste en ny sättas in. Dessutom är det ett stort ingrepp som är förenat med risker. Det var när hon jobbade en helg före jul som hon helt plötsligt fick ont i foten. Smärtan spred sig till knät och ryggen. Jag förstod inte vad det var. Men jag hade så ont att jag var tvungen att sjukskriva mig. Efter en röntgenundersökning fick Rigmor Svensson reda på att hon led av artros på höger knä. Nu har hon svårt att gå i trappor och dansa. Innan hon började på artrosskolan var hon rädd för att Sjukgymnast Lena Simonsson. Sjukgymnast Anna Pettersson. göra fel rörelser om hon tränade, men tack vare träningen känner hon sig bättre och kan numera jobba heltid. En operation ska vara den sista ut - vägen. Därför blir vi förvånade när vi träffar patienter som aldrig har remitterats till en sjukgymnast innan de blev opererade, säger Lena Simonsson. Många blir stillasittande på grund av smärtan. Men det är viktigt att röra på sig för att bygga upp muskulaturen och avlasta lederna. Enligt en ny överenskommelse mellan röntgen, primärvården och ortopedin i Norrbotten ska alla artrospatienter träffa en sjukgymnast för att få information, träna och uppmuntras att gå ner i vikt. Det räcker att gå ner ett kilo för att belastningen på lederna ska minska med sex kilo. Om man går ner fem kilo minskar alltså belastningen med hela 30 kilo. Lena Simonsson fick idén att starta artrosskolan för sex år sedan. Då lyssnade hon på en föreläsning i Stockholm med sjukgymnasten Carina Thorstensson som har doktorerat om artros gick Lena Göta Öberg, 80 år, är den äldsta eleven i artrosskolan. Hon har haft problem med höftartros i ett års tid. Foto: MARIA ÅSÉN Sjukgymnast Anna Pettersson visar rörelser till deltagarna i artrosskolan i Boden. Till höger står Rigmor Svensson, 55. Simonsson och Anna Pettersson en två dagars utbildning med Carina Thorstensson på Spenshults reumatikersjukhus i Halland. Vi fick hela träningsprogrammet och allt informationsmaterial med oss hem. Det gjorde att det var lätt för oss att starta artrosskolan. Allt vi gör här är evidensbaserat och bygger på Carina Thorstenssons forskning, berättar Lena Simonsson. Under fem år har hon och Anna Pettersson tagit emot fyra grupper per år på skolan. De två första gångerna får patienterna information om artros. Då kommer också en arbetsterapeut och en dietist och ger råd. Sedan följer tio till tolv träningstillfällen i grupp som de allra flesta kan vara med på. Det har hänt någon enstaka gång att någon har varit för ostadig för att utföra rörelserna och då har vi fått ha individuell träning i stället. Men det finns ett värde i att träna i grupp och se att de andra kämpar på trots att det ibland gör ont, säger Anna Pettersson. Nu är det åttonde gången för den här gruppen så de börjar bli vana vid övningarna. Det går lättare och lättare. Att träningen ger resultat ser Lena Simonsson och Anna Pettersson varje dag. De gör tester med eleverna när de börjar skolan och när de slutar. Deltagarna får också återkomma efter sex månader. Då ska de ha fortsatt med träningen hemma fem minuter per dag. Alla får bättre resultat och funktion efter att de har gått i skolan, säger Anna Pettersson. Hon och Lena Simonsson hoppas att liknande skolor startas runt om i Norrbotten. Till hösten börjar en vid Örnäsets vårdcentral och en vid Stadsvikens vårdcentral i Luleå. Ann-Katrin Öhman 3

4 Jämställdhet i vården Likvärdig vård och medborgarservice för kvinnor och män är målet med projektet NLLJämt som drivs i landstinget Att jämföra lönestatistik är vi vana vid. Att arbeta fram en jämställd vård och kultur till medborgarna kräver ett helt nytt tankesätt, säger Tanya Jendersen, projektledare. Målet: Likvärdig vård för kvinnor och män Regeringen har satsat totalt 150 miljoner kronor på hållbar jämställdhet i ett riksomfattande projekt som drivs av Sveriges kommuner och landsting. Norrbottens läns landsting har sökt pengar och beviljats 4,3 miljoner kronor under ett och ett halvt år. Tanya Jendersen, beteendevetare med inriktning på genus och organisation, började som projektledare i höstas och fortsätter året ut. Det som har hänt hittills är att alla divisionsledningar och ledande politiker, totalt 180 personer, har påbörjat en tredagarsutbildning i jämställdhet. Till hösten 4 ska också landstingsdirektörens stab gå utbildningen. Alla får en gemensam kunskapsgrund och ett verktyg för att kunna jämställdhetsintegrera verksamheten, säger Tanya Jendersen. Efter utbildningen har flera av divisionerna dragit igång egna jämställdhetsundersökningar i sin verksamhet, till exempel jämförelser av väntetider för kvinnor och män. Den andra huvuddelen i projektet är att föra in tydliga och uppföljningsbara jämställdhetsmål i landstingsplan och divisionsplaner. Den tredje är att säkerställa jämställd vård för kvinnor och män i de standardiserade vårdplaner som har börjat tas fram. Det är viktigt att se till att det inte bara blir något sidoprojekt som man håller på med tillfälligt, utan att jämställdhetsperspektivet blir en naturlig del av det ordinarie kvalitetsarbetet. I november kommer en stor genusmedicinsk konferens att hållas där landets och länets främsta forskare inom genus och vård ska föreläsa (se annan artikel). Behöver vi arbeta med jämställdhet i Sverige 2010? Ja, visst. Vården är ett av många områden i samhället där vi fortfarande inte är jämställda, utan behandlas olika på grund av kön. Det är beklämmande. Vi borde ha kommit längre. Ibland känns det som att det går sakta framåt, men samtidigt får man påminna sig om att Sverige har kommit långt jämfört med andra länder. Vården är ett av många områden i samhället där vi fortfarande inte är jämställda, utan behandlas olika på grund av kön. Det är beklämmande.

5 Trots att Sverige har kommit långt jämfört med många andra länder tycker Tanya Jendersen att det finns en hel del kvar att jobba med när det gäller jämställdhet inte minst inom vården. Foto: ANDERS ALM Så olika är vi i vården Kvinnor drabbas oftare än män av kvalitetsbrister och problem både i öppenoch slutenvården. Det slås fast i skriften (O)jämställdhet i hälsa och vård, som Sveriges kommuner och landsting har gett ut. Att definiera jämställd vård är inte helt okomplicerat och det finns ingen entydig definition inom hälso- och sjukvården, säger skriftens författare Goldina Smirthwaite, doktorand inom ämnet genus och medicin, Linköpings universitet. Medan jämlikhet handlar om lika villkor, möjligheter och rättigheter då det gäller social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön handlar jämställdhet endast om relationen kvinnor män. I utredningen Jämställd vård? som Social styrelsen gav ut 2004 står det att jämställd vård innebär att män och kvinnor får den vård de behöver. Bland annat betyder det att den medicinska forskningen i större utsträckning behöver studera köns- och genusrelaterade skillnader och att resultaten måste redovisas uppdelade på män och kvinnor, säger Goldina Smirthwaite. Också personalen Goldina måste få bättre kunskap Smirthwaite om köns- och genusrelaterade faktorers betydelse för kvinnors och mäns hälsa, sjuklighet, bemötande, omhändertagande och behandlingsresultat. cin. Forskningsfältet rymmer allt från hur vårdpersonalens attityder påverkar behandlingen till frågeställningar om kunskapssynen inom den medicinska forskningen. Det finns också något som kallas könsskillnadsforskning och som fokuserar på biologiska skillnader mellan kvinnor och män. I medicinen har precis som i många andra sammanhang mannen ofta varit norm, vilket har lett till kunskapsluckor när det gäller kvinnors hälsa. Det mest kända exemplet rör hjärt- och kärlsjukvård, där forskare kom fram till att kvinnors och mäns symptom på hjärtinfarkt kan se olika ut. Kunskapsbristen medförde att kvinnor fick senare diagnos och sämre vård än män. När det gäller vissa områden kan proble- met vara att man ger lika vård, trots att kvinnor och män egentligen skulle behöva olika behandlingar. På andra områden är problemet att kvinnor och män inte får samma behandling trots att de borde ha det. Det finns exempel på operationer där kvinnor i efterhand har fått mer komplikationer, därför att instrumenten som använts är framtagna för män, berättar Tanya Jendersen. När det gäller att få behandling, mediciner eller smärtlindring tror hon att män ofta får hjälp snabbare eftersom de uttrycker sig rakare. Det finns också en föreställning om att män inte klagar i onödan när de söker hjälp är det något verkligt allvarligt. U L R I K A VA L L G Å R D A nr 4 juni 2010 Genus härrör från det engelska ordet gender och används för att urskilja vad som formar människors sociala kön. Medicinrelaterad forskning om vård och behandling som bedrivs utifrån kompetens om genus kallas genusmedi- Ett annat exempel på hur kvinnor behandlas annorlunda handlar om tillgången till nya och dyrare mediciner. Socialstyrelsen har visat att i fem av de sex vanligaste läkemedelskategorierna finns en tendens att välja dyrare preparat till män och billigare och äldre till kvinnor. Andra exempel på medicinskt omotiverade könsskillnader till kvinnors nackdel är tillgången till operationer vid knäledsartros och höftledsartros, operation av grå starr, delar av hjärtkärlsjukvården, ljusbehandling vid psoriasis och eksem samt vård på särskild strokeenhet. Kvinnor tycks också ofta få vänta lite längre för att få tid hos allmänläkare. Kvinnor (22 %)har mer sömnbesvär än män (13 %). Studier har visat omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utredning och behandling av flera olika sjukdomar, berättar Goldina Smirthwaite. Till exempel visade en studie som gjordes i Göteborg för ett par år sedan att kvinnor med höftfraktur prioriterades lägre än män av SOS-alarm och att de fick mindre smärtlindring. Men det gör ju lika ont för kvinnor som för män att bryta höften, konstaterar hon. Många sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor, bland annat smärttillstånd, beskrivs ofta som ospecifika eller diffusa besvär. Hur mycket forskningsmedel som satsas på den typen av besvär är bland annat en jämställdhetspolitisk fråga, framhåller hon. slängd är 83 år, Kvinnors medelliv 79 år. männens ligger på Det som är annorlunda med NLLJämt är att projektet inte tar sikte på löner och arbetsvillkor bland de anställda, utan enbart på verksamheten som landstinget bedriver. Det är ett nytt perspektiv att arbeta ur och kräver ordentliga kartläggningar och analyser av vad eventuella olikheter beror på. Män får oftare nyare och dyrare mediciner än kvinnor. å tredjekvinnor står för tv kpenningdagar. delar av alla sju Män har högre dödligh et i sjukdomar relaterade till rökn ing och alkohol. Både kvinnor och män riskerar att drabbas av omedvetna könsfördomar, så kallade genusbias, vilka kan leda till felbehandlingar. Experiment som man gjort med blivande läkare visar att de är mer benägna att ge kvinnor psykofarmaka och råd om livsstil när de söker för magbesvär än män, samtidigt som de är mindre benägna att ta prover på kvinnorna. På män däremot föreslår de mer prover och fler undersökningar, till exempel röntgen av tjocktarmen. Vissa forskare har också lyft fram frågan om varför män i större utsträckning begår självmord, medan kvinnor oftare får diagnosen depression. Kan det vara så att sjukvården missar mäns depressioner? Även män kan tjäna på ett mer medvetet genusperspektiv i vården, säger Goldina Smirthwaite. U L R I K A VA L L G Å R D A fakta Kvinnor lever längre men männens medellivslängd ökar mest E Kvinnor i Sverige har en medellivslängd på 83 år. Mäns medellivslängd ligger på 79 år. De senaste åren har mäns medellivslängd ökat mer än kvinnors medellivslängd. E Män har högre dödlighet i sjukdomar som är relaterade till rökning och hög alkoholkonsum tion, men kvinnors dödlighet i den typen av sjukdomar håller på att öka, främst på grund av att fler kvinnor dör i lungcancer. E Män dör oftare än kvinnor i motorfordons olyckor. E Våld i hemmet drabbar nästan enbart kvinnor och barn. Konsekvenserna för hälsan går långt utöver de fysiska skadorna och kan ge både depressioner, ångest och sömnstörningar. E Självmordsförsök ligger bakom ungefär 2,5 procent av dödsfallen bland män och 1,1 procent av dödsfallen bland kvinnor. E 22 procent av alla kvinnor mellan 16 och 84 år har sömnbesvär eller känner ängslan, oro eller ångest. Motsvarande siffra bland män är cirka 13 procent. E Kvinnor äter mer antidepressiva mediciner än män och är i större utsträckning sjukskrivna för psykiska besvär. E Flickor har mer psykosomatiska symptom som huvudvärk och ont i magen än vad pojkar har. E Kvinnor står för nästan två tredjedelar av alla uttagna sjukpenningdagar. Vanliga diagnoser är värk, depression och migrän samt graviditets relaterade problem. E Majoriteten av alla anmälningar och klagomål på vården, cirka 60 procent, gäller vård och behandling av kvinnor. Minst lika ofta som männen får de rätt i sina klagomål. E Kvinnor drabbas oftare än män av biverk ningar av läkemedel. Fortfarande är det ovanligt med specifika dosrekommendationer för kvin nor respektive män. E Män får oftare nyare och dyrare mediciner utskrivna än vad kvinnor får. E Män som drabbas av den fästingburna sjuk domen borrelia får ofta ett ringformat utslag, vilket är det som i regel visas upp i läroböck erna. Kvinnor däremot får mer ofta ett jämnrött utslag och riskerar därför att bli feldiagnostise rade. E Kvinnor väntar längre på operation av grå starr än män och har ofta sämre syn än män när de väl opereras. Källa: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt 5

6 Jämställdhet i vården Kvinnor får tabletter i stället för intravenös smärtlindring. Killarna ratar tandställning. På flera håll inom landstinget har personalen börjat granska sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Anette Erixon på Sunderby sjukhus akutvårdsavdelning har studerat flera journaler och upptäckt vissa olikheter i behandlingen mellan män och kvinnor, något hon vill att avdelningen ska komma till rätta med. Patienten Carleric Ejerdal är av samma uppfattning: Det ska vara likställt mellan män och kvinnor, säger han. Foto: ANDERS ALM Eva Östman Andersson, övertandläkare på specialistkliniken för tandreglering, tror att de erbjuder killar och tjejer behandling på lika villkor, men att killarna är mer nöjda med sina tänder. Vi tvingar Upptäckterna gav en tankeställare I samband med att en standardvårdplan skulle tas fram för okomplicerade blindtarmsoperationer granskade sjuksköterskorna Kristina Ernstsson och Anette Erixon på akutvårdsavdelningen vid Sunderby sjukhus 25 journaler för kvinnliga patienter och 25 journaler för manliga patienter. Jag tror alla tänker att vi ger lika vård till män och kvinnor, men när vi granskade journalerna upptäckte vi att vi ger män och kvinnor olika läkemedel, berättar Kristina Ernstsson. Den mest markanta skillnaden gällde de febernedsättande läkemedlen. 80 procent av männen fick det intravenöst, men bara 15 procent av kvinnorna, som nästan alltid fick det i tablettform. Det intravenösa alternativet är effektivare, men samtidigt dyrare, och det valde vi tydligen att ge åt männen, men inte åt kvinnorna, berättar Anette Erixon. Ändå är det bestämt att vi i första hand ska ge tabletter, eftersom det är billigare, säger Kristina Ernstsson. på kan de än så länge bara spekulera i. Jag tror att det kan vara så att kommer du med en droppställning ser det mer kompetent ut. Tabletter kan vem som helst ge. Men varför man vill verka mer kompetent inför männen vet jag inte. Det är lite hemskt att vi har gjort så, säger Kristina Ernstsson. En förutfattad mening som de har fått revidera är att män skulle ha svårare än kvinnor att komma igång att kissa efter operationen. Det visade sig tvärtom att 40 procent av kvinnorna och bara 28 procent av männen hade besvär med att kissa. Är man medveten om det blir man mer uppmärksam på kvinnornas problem, konstaterar Kristina Ernstsson. Det handlar om att säkerställa en god vård, säger Anette Erixon. Båda tror att de kommer att hitta mera skillnader ju flera journaler och diagnoser de granskar. Att operera bort blindtarmen är en enkel operation med kort vårdtid. Det vi har hittat ger ju inga konsekvenser för patienterna efteråt. Men söker man bland journalerna för allvarligare sjukdomar, så hittar man förmodligen flera olikheter av större betydelse, säger Anette Erixon. Vi har verkligen fått oss en tankeställare, säger Kristina Erntsson. Anette Erixon, sjuksköterska akutvårdsavdelningen. Kristina Ernstsson, sjuksköterska akutvårdsavdelningen. Tror du att män och kvinnor bemöts och behandlas olika i vården? Också på specialisttandvården har personalen börjat fundera i jämställdhetstermer efter tredagarsutbildningen de gått under våren. De bestämde sig för att titta närmare på statistiken över ungdomar som får tandställning. Det visade sig att vid 19 års ålder hade 18 procent av flickorna men bara 13 procent av pojkarna fått tandreglering hos specialisttandvården. Skillnaderna var störst i Arjeplog och Pajala. Det handlar om en flera år lång behandling och det finns strikta kriterier över vilka som är berättigade till tandreglering, berättar Tomas Josefsson, verksamhetschef vid Tandvårdens kompetenscentrum i Norrbotten. Behandlingen är frivillig och i första hand tror han att den ojämna statistiken beror på att pojkarna i större utsträckning tackar nej. Han förmodar att det beror på att flickor är noggrannare med sitt utseende än pojkar, men också på föräldrarnas inställning. Förhoppningsvis beror skillnaderna inte på personalens attityd, men det är klart att det kan finnas en viss risk att det också spelar in. När det gällde kraftig smärta fick både män och kvinnor morfin i lika hög utsträckning. Men vid lindrig smärta fanns det också skillnader. 42 procent av männen fick paracetamol intravenöst, men bara 14 procent av kvinnorna. Vi tänkte att det kanske berodde på att männen mådde mer illa än kvinnorna och därför hade svårare att svälja tabletter, säger Kristina Ernstsson. Men så var det inte. 60 procent av kvinnorna mådde illa efter operationen, men bara 20 procent av männen. Vad olikheterna i behandlingen beror 6 Carola Johansson, sjuksköterska, akutbarnpsykiatrin, Sunderby sjukhus: Ja, jag tror män får bättre vård än kvinnor. När det gäller barn tror jag alla får samma vård, men kvinnor blir nog ofta bemötta som gnällkäringar. Gunnar Pettersson, överläkare, urologin, Sunderby sjukhus: Åtminstone på urologen så behandlar vi alla lika, det tycker jag. När det gäller vården i övrigt har jag heller inte någon känsla av att man gör någon skillnad. Peter Cettner, läkare, mikrobiologiska laboratoriet, Sunderby sjukhus: Ja, det tror jag, delvis i alla fall. Jag tror man har olika attityder till män och kvinnor, åtminstone i vissa sammanhang. EVA Sandberg, receptionist, Sunderby sjukhus: Nej, det kan jag inte tänka mig. Och jag hoppas jag har rätt. Siw Elfmark, undersköterska, Gammelstads vårdcentral: Min känsla är att vi behandlar dem lika.

7 inte heller någon, för vi vet att det inte går så bra med behandlingen om ungdomarna inte är motiverade, säger hon. Foto: ANDERS ALM Då och då händer det att föräldrar till ungdomar som nekats tandreglering skriver till honom och klagar. I hundra procent av fallen är det föräldrar till flickor som är missnöjda. Men eftersom Folktandvården bara bekostar tandreglering till personer med rena bettfel räcker det inte att en tand sitter lite snett, förklarar han. En konferens riktar ljuset på genusmedicinska frågor. Man kan se det som den stora finalen på projektet, men lika gärna som upptakten på det fortsatta arbetet, säger Helene Markström, informatör. Den 22 november bjuder NLLJämt in till en kunskapsdag på Kulturens hus i Luleå, där flera av landets experter föreläser. Konferensen riktar sig i första hand till vårdpersonalen, men även andra landstingsanställda är välkomna. Dessutom kommer vårdpersonal från kommunerna i Norrbotten och från Västerbottens läns landsting att bjudas in. Exempel på ämnen: Tomas Josefsson, verksamhetschef vid Tandvårdens kompetenscentrum i Norrbotten. Han tycker det är viktigt att forska vidare i ämnet och överväger att göra ett formulär som de ungdomar som tackar nej får fylla i. Om personalen blir mer medveten om attitydsskillnaden tror han att det är lättare att behålla sin professionalism. Vi kanske också måste bli bättre på att informera de pojkar som behöver tandställning om värdet av att genomgå behandlingen. Omvänt måste vi vara väldigt strikta och säga nej till flickor som gråter över sned tand. ULRIKA VALLGÅRDA Med standardiserade vårdplaner tror Elsa Lehtonen, projektledare, och Magdalena Bäcklund, teamsjuksköterska, att vården blir både mer effektiv och mer jämställd. Foto: ANDERS ALM Standardisering stöd för ökad jämställdhet Standardiserade vårdplaner, en för varje diagnosgrupp, ska på sikt garantera lika vård för alla, både män och kvinnor i Norrbotten. - Det här är ett jämställdhetsarbete som görs på golvet, säger Elsa Lehtonen, projektledare. I grannlandet Norge har sjukvården kommit långt med standardiserade vårdplaner, men också i Uppsala och Lund har man börjat, enligt Elsa Lehtonen. En standardvårdplan är till för patienter med samma medicinska diagnos som genomgår likartad undersökning och behandling eller har likartade problem. Syftet är att skapa en jämställd och jämlik vård genom att sätta upp en basnivå för vårdpersonalens åtgärder. I ett pilotprojekt i Norrbotten har personal på Sunderby sjukhus nu tagit fram vårdplaner för fem diagnosgrupper: lunginflammation, blindtarmsoperationer, tjock- och ändtarmscancer, central venkateter samt stroke. Genusmedicinsk konferens i Luleå E Anders Kald, docent vid Universitetssjukhuset i Linköping, tar upp hur kvinnor som opereras för ljumsk- och lårbrock utsätts för onödiga risker eftersom de tekniker som används ofta är utvecklade på män. E Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska sjukhuset i Stockholm upptäckte att det tog längre tid innan kvinnorna var framme vid sjukhuset jämfört med männen. Personalen arbetar nu enligt modellen Fast track för att åstadkomma en mer rättvis och jämlik vård. E Vid Hässelby vårdcentral i Stockholm har man arbetat praktiskt med jämställdhet. Resan har gått från Vi har inga problem till Vad trögt det går att uppnå våra mål. En del av finansieringen av projektet kommer från NLLJämt och alla som deltar i arbetet har först genomgått en jämställdhetsutbildning och en evidensutbildning. I den första omgången har mellan tre och fem deltagare från olika yrkeskategorier valts ut för varje diagnos. Deltagarna kommer från akutsjukvården, medicin och kirurgi och har fått avsätta en dag i veckan för arbetet. Vårdplanerna som de har arbetat fram innehåller dels en kunskapsöversikt, dels en standardvårdplan med tydliga instruktioner och mål som ska kryssas i eller bockas av. Standardvårdplanerna som hittills är färdiga ska så snart de blir godkända av verksamhetscheferna börja användas i det praktiska arbetet på sjukhuset. Förhoppningsvis redan till hösten, säger Elsa Lehtonen. I arbetet med kunskapsöversikten har de gått igenom all evidens, det vill säga all vetenskapligt belagd kunskap och klinisk erfarenhet när det gäller vård, E Annika Forssén, distriktsläkare, docent och universitetslektor, Porsö vårdcentral i Luleå, Umeå Universitet, lyfter under rubriken Klimakteriet och vetenskapen en historia att lära av? fram ett exempel på medicinsk felbehandling. Hon diskuterar även varför det är nödvändigt med ett genusperspektiv för att förstå hur vetenskapen kunde bli ovetenskaplig. Syftet med konferensen är att sprida kunskap om jämställd vård och lyfta fram intressanta exempel. Dessutom ska NLL- Jämt presentera något om vad som gjorts i projektet samt statistik från Norrbotten. Moderator är journalisten och programledaren Bengt Magnusson. Elsa Lehtonen, projektledare. Magdalena Bäcklund, teamsjuksköterska på avdelning 53. behandling och diagnos av den aktuella sjukdomen. I arbetsgrupperna har de också granskat journaler för diagnoserna för att jämföra hur vården har utförts. När vi har granskat journalerna har vi gjort det med jämställdhetsglasögon på, berättar Magdalena Bäcklund, teamsjuksköterska på avdelning 53, som tycker att arbetet har varit intressant och givande. Man lär sig mycket. Vi tror ju att vi ger jämställd vård och i de flesta fall har vi fått den bilden bekräftad, säger hon. Bland annat har de under arbetet med diagnosen tjock- och ändtarmscancer sökt en förklaring till varför dödligheten bland kvinnor med tjocktarmscancer har ökat. Vi hittade ingen skillnad i vården. Det är möjligt att man måste gå längre bak i vårdkedjan. Kanske söker kvinnor senare? Kanske tar det längre tid innan de blir remitterade till oss, säger Elsa Lehtonen, som anser att det skulle vara ett viktigt ämne att forska vidare i. Både Elsa Lehtonen och Magdalena Bäcklund tycker att det känns bra och meningsfullt att ta fram standardiserade vårdplaner. Dels för att kunna garantera en jämlik och jämställd vård, dels för att vården ska bli effektivare. Dokumentationen kommer att gå snabbare med standardiserade vårdplaner. Det är också bra att säkerställa att personal som inte är lika erfaren följer samma rutiner som erfaren personal, säger Elsa Lehtonen. Det har tagit ungefär ett halvår för grupperna att ta fram varje standardvårdplan. Bara att gå igenom all evidens tar tre månader och det kräver ganska mycket personalresurser som tas från den ordinarie verksamheten. Det kanske går fortare när vi blivit mer vana, säger Elsa Lehtonen. Under resten av året planerar de att göra vårdplaner för ytterligare fem diagnosgrupper. Det här är ett arbete som måste pågå ständigt, säger Elsa Lehtonen. ULRIKA VALLGÅRDA 7

8 Min Arbetsdag Foto: ANDERS ALM Monika Berg Ålder: 54 år. Familj: Fyra barn som är 22, 23, 28 och 32 år gamla. Ett barnbarn. Bor: I lägenhet på Tunastigen i Luleå. Yrke: Behandlingsassistent, mentalskötare. Bakgrund: Började som 16-åring i Fritz Olssons telefonväxel. Året därpå gick hon över till en bilaffär i Luleå. Vid 22 års ålder fick hon arbete i kassan på OK. När hon var 28 år blev hon postkassörska. Som 37-åring slutade hon på posten och jobbade inom hemtjänsten och som personlig assistent. Sedan läste hon in gymnasiet på komvux och utbildade sig därefter till behandlingsassistent under ett år, samt vidare i ett och ett halvt år till mentalskötare fick hon sitt nuvarande arbete på missbruks- och beroendeenheten i Luleå. Då var hon 46 år. Om yrkesvalet: Jag har alltid gillat att jobba med människor. Men när jag arbetade med äldre inom hemtjänsten insåg jag att jag var mer intresserad att ta hand om människor som mår psykiskt dåligt än de som har fysiska problem. Fördelar med yrket: Att få utöva ett yrke som jag trivs med. Mötet med missbrukarna ger mig otroligt mycket. Nackdelar med yrket: Det är tråkigt att se människor fara illa. Jag blir framför allt berörd när ungdomar fastnar i drogberoende. Nödvändiga egenskaper: Tålamod och medkänsla. Det gäller att förstå bakgrunden till varför människor blir missbrukare onika Berg kommer till jobbet i centrala Luleå strax före klockan sju på morgonen. På missbruks- och beroendeenheten finns tre tillnyktringsplatser där patienterna hamnar de första 24 timmarna. Sedan flyttas de över till vårdplatserna som är uppdelade i en sida för kvinnor och en för män. Patienterna kommer hit från Luleå och Boden för avgiftning efter att ha fått en remiss från vårdcentralen, jourcentralen, psykakuten eller medicinakuten. En del stannar bara en vecka på avdelningen, medan andra blir kvar en månad eller till och med längre. Den renodlade alkoholisten är ovanlig i dag. Numera har de flesta ett blandmissbruk eller är narkomaner och då blir vårdtiderna längre. Missbrukar de bensodiazepiner och opiater måste de ofta genomgå en nedtrappning under avgiftningen, säger Monika. Den här dagen finns fem patienter, en kvinna och fyra män, på avdelningen. Den yngsta är 20 år och den äldsta 65 år. Personalen sätter sig och går igenom nattens händelser och diskuterar vilken behandling patienterna ska få. Alla får lämna urinprov för drogtest på morgonen. Alkoholisterna som just har kommit in får sedan sprutor med B-vitamin. En del måste även få medicin för att Ett jobb med mörker och ljus Monika Berg tycker om att hjälpa människor. Därför trivs hon med sitt arbete som behandlingsassistent på missbruks- och beroendeenheten i Luleå. Men hon blir ofta illa berörd när hon möter patienterna. Speciellt när det handlar om unga människor. Vi träffar allt fler yngre som har fastnat i drogmissbruk, säger hon undvika krampanfall som är vanligt vid avgiftning. Dessutom undersöks deras blodvärde, hormoner och levervärde med hjälp av blodprov som skickas till labbet i Sunderbyn. Narkomaner som injicerar testas för hepatit B och C när de kommer in till avdelningen. Däremot gör vi inte hiv-test på alla. I Norrbotten är det betydligt vanligare att narkomaner lider av hepatit, säger hon. Förutom Monika finns två skötare, en praktikant och tre sjuksköterskor på plats. I dag blir hennes uppdrag att göra utskrivningsanteckningar för en patient som gick hem dagen innan. All vård här är frivillig och patienterna får gå hem när de vill. Fast naturligtvis försöker vi övertala dem att stanna tills vi anser dem vara färdigbehandlade. Men vi får aldrig hålla kvar någon med tvång. Om det skulle vara nödvändigt tas de in på den psykiatriska kliniken i Sunderbyn. I dagrummet sitter några män och tittar på tv. Monika sätter sig i soffan och pratar med en äldre man som hon har träffat flera gånger tidigare. Efter åtta månader på ett behandlingshem började han dricka igen när han kom hem. Öppet och utan förskönande omskrivningar berättar han om sitt missbruk. Det är lätt att låta bli att dricka på ett behandlingshem eller här. Men när jag kommer hem är livet lika jävligt som tidigare. Det blir en utförsbacke. Först får jag ångest och dricker, men då blir ångesten ännu värre och jag måste dricka ännu mer. Monika förklarar vad som händer i kroppen när man dricker alkohol, hur serotoninhalten sjunker och ångesten ökar. Ofta kan hon känna sig frustrerad över att se hur svårt det är för patienterna att ta sig ur sitt missbruk. De allra flesta kommer tillbaka gång på gång. Det här är en komplex sjukdom som beror på många olika saker. Patienterna mår för det mesta psykiskt dåligt i grunden. De kan lida av depression, ångest, bristande impulskontroll och adhd. Då är det svårt att inte falla tillbaka i sitt drogberoende. Missbruk finns i alla sociala grupper och bland både män och kvinnor. Ofta skäms kvinnorna mer än män för sitt beroende. Det finns en bild att kvinnorna ska vara ansvarstagande mammor. De senaste åren har det blivit allt vanligare att ungdomar kommer till missbruks- och beroendeenheten. I Luleå finns det många droger som är lätta att få tag på för ungdomar. En del går till och med att köpa lagligt på internet. Hasch, som tidigare mest har förknippats med flumtiden på 1970-talet, har kommit tillbaka. Inne på enheten finns en 20-årig patient som berättar att han hållit på med hasch och bensodiazepiner sedan han var 13 år. Monika som själv har fyra barn i åldrarna 22 till 32 år är beklämd över det hon ser. Jag undrar ofta över vad som gör att ung-

9 Våra patienter är lite som små barn som försöker hitta på bus, det gäller att hela tiden vara steget före. domar i dag mår så dåligt att de måste ta droger. Ibland tror jag att föräldrarna har för litet tid för sina barn. Vi lever i ett konsumtionssamhälle som bygger på att bägge föräldrarna jobbar heltid. Fritiden ska sedan fyllas med kompisar och planerade aktiviteter, det blir för litet tid för familjen. För det viktiga är ju att barn och föräldrar har en bra relation och verkligen lär känna varandra. Ibland har Monika fått uppleva riktig misär i jobbet. En gång tog en kvinna en flaska med handsprit som fanns på avdelningen och drack sig berusad. Andra kommer in efter att ha druckit t-sprit. Men det har bara hänt en gång att hon har varit riktigt rädd. En man fick ett delirium och blev psykotisk. Han började ta ner tavlor från väggarna och slänga dem i rummet. På avdelningen fanns bara Monika och en kvinnlig sjuksköterska. Som tur var kom polisen innan något allvarligt hann inträffa. Trots sitt engagemang tycker Monika att det är viktigt att hålla en distans till jobbet. Annars skulle hon aldrig orka med. På fritiden skjuter hon undan tankarna på patienterna och gör spontana, oplanerade saker med sina barn och tar hand om sina två hundar. Annars skulle jag inte ha kraft att gå hit varje morgon. Samtidigt ger mötet med patienterna mig mycket. Många av dem är starka personer som trots att de har varit med om mycket elände fortsätter att kämpa för att få ett bra liv. Efter en kort fikarast är det dags för morgonsamling med patienterna. De får berätta vad de vill göra under dagen, gå till kiosken, ringa telefonsamtal, ta emot besök eller använda datorn. När de ringer står Monika vid dörren och lyssnar så att de inte ska be om droger. Våra patienter är lite som små barn som försöker hitta på bus, det gäller att hela tiden vara steget före. Vi skyddar dem mot sitt missbruk genom att följa med dem ut på stan och vara med i deras kontakter med anhöriga, men vi kan inte ha 100 procent koll. Om det visar sig att de tar droger medan de behandlas hos oss åker de ut. Halv elva kommer en kvinna upp till enheten. Hon är kraftigt berusad och vill prata med Monika som har träffat henne flera gånger tidigare. Hon ska snart in på behandlingshem så det skulle passa bra att hon är här fram till dess. Jag bad henne att gå till vårdcentralen och be om en remiss. Jag kan bara hoppas att hon gör det. Efter samtalet lämnar Monika Berg den slutna världen på vårdavdelningen och beger sig ut på stan med tre patienter som vill handla i kiosken. Det är marknad i Södra hamn och de går runt bland marknadsstånden. Den yngsta patienten passar på att titta på kläder. Monika skämtar med honom på sitt lågmälda vis. Hennes arbetsdag närmar sig sitt slut. På fredagar slutar hon redan klockan tolv. Nu har hon helgen på sig att samla kraft för en ny arbetsvecka med missbrukarna. Ann-Katrin Öhman Monika Bergs arbetsdag Byter om tillsammans med kollegorna Birgitta Johansson och Anette Eliasson i omklädningsrummet på missbruks- och beroendeenheten Rapportering om vad som har hänt under natten. En av patienterna har fått en allergisk reaktion mot antabus Gör utskrivningsanteckningar för en patient som lämnade avdelningen dagen innan Sitter ner och pratar med en äldre man som varit här flera gånger tidigare Använder sitt passerkort för att ta sig ut. Män och kvinnor hålls åtskilda på vårdavdelningen. Det är också låst in till de tre tillnyktringsplatserna Har morgonsamling med patienterna. En del vill gå till kiosken, andra vill ringa eller låna datorn för att göra bankärenden Skriver ner alla önskemål och försöker sedan att samordna dem Går med patienterna till kiosken nere i Södra hamn Det är marknad i Luleå och den yngsta patienten vill titta på kläder. nr 4 juni

10 Gemensam ingång till vården Kiruna sjukhus har fått en ny entré, en gemensam kassa/reception samt en gemensam provtagning. Till grund för förändringarna ligger synpunkter som framkom när deltagare i åtta fokusgrupper diskuterade den framtida sjukvården i kommunen. Foto: MATTIAS FORSBERG Detta är genomfört E Besökarna kommer direkt till kassan och receptionen, där de kan betala och/eller få information. E Akustiken i huvudentrén har setts över. För att få bukt med ekande ljud har undertaket bytts ut. E Den nya gemensamma provtagningen är belägen i primärvårdens lokaler, några meter från sjukhusets huvudentré. Den tar emot både primärvårdens och slutenvårdens patienter. Även där finns ett nybyggt väntrum. Detta återstår att göra E Ljusbehandlingens lokaler försvann när den gemensamma provtagningen byggdes. En ny lokal är på gång, längre ner i samma korridor. Projektering pågår. till höger: Ann-Helen Mämmi, Anita Sarri och Pia Sjödin är positiva till att all provtagning är samlad på samma ställe, men anser att de är för få för att hinna med när patienttrycket är som störst. Lena Johansson tar betalt av Anton Forsén, Kiruna. Det fungerar bara bra, säger han om det nya systemet med en kassa redan i sjukhusets entré. till vänster: Tempot har höjts för Ann-Helen Mämmi och hennes kollegor på den gemensamma provtagningen. Här tar hon ett blodprov på Kirunabon Sven-Olof Rudholm. Kiruna sjukhus har fått en ny entré, en gemensam kassa/reception och en gemensam provtagning. Det är ett lyft för sjukhuset. Allt utgick från ett brett arbete i fokusgrupper, säger Tomas Junkka, chef för primärvården region norr. 10 För fem år sedan beslutade landstingsfullmäktige om insatser för att utveckla hälso- och sjukvården i Kiruna. En projektgrupp fick i uppdrag att ta fram en framtidsplan, med utgångspunkt i den befintliga verksamheten. I arbetet som följde bildades åtta fokusgrupper, där Kirunabor tillsammans med företrädare från bland annat patientföreningar, landstingspersonal, landstingspolitiker, näringsliv och fackklubbar diskuterade åtta olika huvudfrågor. Fokusgruppernas svar analyserades. Av samtalen framkom bland annat att det fanns brister vad gällde kontinuitet, tillgänglighet och bemötande, framför allt i kontakten med primärvården. Dessutom utvärderades de studiebesök projektgruppen gjort på Tromsö sjukhus och Visby lasarett. Slutsatsen blev att en sammanhållen hälso- och sjukvård med en gemensam ingång är ett steg för att förbättra för kommunens invånare. Landstingsstyrelsen beslutade att frågan skulle utredas vidare. Tomas Junkka och platschefen Göran Millebrand lämnade hösten 2008 ett förslag till ombyggnader och finansiering, och under förra sommaren började arbetet med huvudentrén och kassan. I januari i år avslutades den andra etappen: provtagningen. Totalt har 350 kvadratmeter lokalyta berörts av ombyggnationerna. Kostnaden uppgår till cirka 5 miljoner kronor. Tomas Junkka ser det som väl använda pengar. Entrén har blivit snyggare och mer funktionell. Den gemensamma kassan och receptionen gör det enklare och smidigare för medborgarna att betala och få information om vart de ska. Samtidigt ligger provtagningen nära, vilket gör den lätt att nå. Tanken har varit att det som nyttjas mest ska ligga centralt. I anslutning till entrén finns även apoteket, dit många har ett ärende när de är på väg ut. Landstingsfastigheters Kjell Holma har varit projektledare. Jag är nöjd med resultatet och har hört många säga likadant. Vi har jobbat nära tillsammans med personalen som fått vara med och utforma projektet. ULRIKA ENGLUND fakta Förändringar vid Kiruna sjukhus E En ny yttre entréutbyggnad på 25 kvadratmeter minimerar värmespillet. Problemet med drag i entrén har minskat tidigare släpptes den kalla luften direkt in. E Huvudentrén, som förr mest fungerade som en passage, har blivit en plats där nya och gamla besökare stannar till. En del sitter ner i det nya väntrummet, som går i rött och svart.

11 för Kirunabornas skull Med en ny verksamhet följer alltid en del barnsjukdomar, säger Irene Kylmäniemi, verksamhetschef vid Granitens vårdcentral. Snabb omställning till gemensam kassa Den nya gemensamma kassan/ receptionen på Kiruna sjukhus servar alla besökare, oavsett om de ska till sjukhuset eller vårdcentralen. Omställningen har gått över förväntan tack vare personalen. Det här handlar om fyra otroligt duktiga kvinnor, berömmer Ingalill Lindmark, enhetschef inom Gemensam service. I höstas flyttade två anställda vid vårdcentralerna Graniten och Malmen över till de nya lokalerna i huvudentrén. Där fick de lära sig rutiner för nyckelutlämning, fakturor och lokalbokningar, för att nämna tre av de nya uppgifterna. Samtidigt fick sjukhusets två receptionister börja ta betalt och sätta sig in i det vårdadministrativa systemet Vas. Till att börja med var det enbart primärvårdens patienter som kunde betala och få ut reseersättning i den gemensamma kassan. I slutet av maj var det dags för nästa steg. Åtta mottagningar på sjukhuset slutade med egen kassahantering, däribland kvinnosjukvården, röntgen, logopeden och hörcentralen. All vård utom akutvården var därmed knuten till samma kassa. Landstingstidningen hälsar på dagen efter övertagandet. I dag är det lugnare, i går var det svårt att hinna med. Vi har svårt att klara oss på 3,5 tjänster när det är som mest folk, säger Lena Johansson. Hon får medhåll av de andra under premiärdagen var arbetsbelastningen stundtals hög. De oroar sig för hur de ska hinna med, men säger samtidigt att det förhoppningsvis kommer att fungera bättre framöver när både patienter och sjukvårdspersonal vant sig vid det nya systemet. Lena Johansson är glad över nyordningen: Jobbet har blivit roligare. Inom primärvården arbetade jag ensam halva dagar här har jag fler arbetskamrater. Vi får dessutom rotera mellan att sitta i kassan och i informationen, vilket ger mer omväxling. För patienternas del har sekretessen förbättrats. Vårdcentralernas receptioner var mindre och mer öppna. Här tar de en kölapp och går sedan Den gemensamma provtagningen har ersatt sjukhusets och de två vårdcentralernas laboratorier. - Många äldre är tacksamma över att slippa gå lika långt som tidigare. Närheten är en stor fördel, säger Anita Sarri, undersköterska. Men den första tiden har varit besvärlig, både för personal och patienter. Den nya lösningen i Kiruna innebär att alla landstingets patienter, oavsett vårdnivå, tar sina prover på samma ställe. Tidigare skulle sjukhusets patienter ta sig genom korridorerna upp till laboratoriet på våning sex en del gick vilse på vägen. Avståndet är betydligt kortare från parkeringen och sjukhusets huvudentré till primärvården, där den nya provtagningen har sina lokaler. Den har dessutom ersatt vårdcentralernas två laboratorier, som var utdömda ur arbetsmiljösynpunkt. De fönsterlösa rummen var små och landstinget var ålagt att hitta en lösning. De fyra nya provtagningsrummen, väntrummet och personalens lunchrum är ljusa med ordentliga fönster. Det är fint att få arbeta i dagsljus, det Den gemensamma kassan/receptionen utgör navet för sjukvården i Kiruna. Birgitta Kauppi, Gertrud Gunnelbrand och Ruth Ylipää (stående i dörröppningen) ser både fördelar och nackdelar med den nya organisationen. in en och en till oss. Många tycker att det är bra, säger Ruth Ylipää. På minussidan finns ljudnivån, som visserligen blivit bättre sedan innertaket byttes ut men fortfarande lämnar en del att önska. Kassaskrivare och kassaapparater ger ljud ifrån sig, fyra olika signaler avlöser varandra och sorlet i entrén tränger in. De hör även vad som händer inne på apoteket. Att de befinner sig i sjukhusets nya centrum märks, både på gott och ont. Ingalill Lindmark är medveten om problemen, men är samtidigt övertygad om det riktiga i att samla kassan och receptionen på ett ställe. Förändringen förbättrar servicen för patienterna. När förändringarna landat ska vi utvärdera och se om något behöver ändras, säger Ingalill Lindmark, enhetschef. Ny provtagning ersätter tre laboratorier betyder mycket för oss, säger Ann-Helen Mämmi, undersköterska. Den gemensamma provtagningen öppnade i februari. Ann-Helen Mämmi, Anita Sarri och deras kollega Pia Sjödin konstaterar att det varit en hektisk tid. Trycket är fortfarande hårt, speciellt i början av veckan. Då jobbar vi i ett från morgon till kväll. Jag kan ha patienter under en dag. Det gäller att inte tänka på alla som väntar på sin tur börjar man stressa blir det bara pannkaka av alltihopa, säger Anita Sarri. Anstormningen av patienter har inneburit långa väntetider, både i väntrummet och i telefonen. Vid vissa tillfällen har provtagningen varit en flaskhals som hindrat patienter att snabbt komma vidare i vården. Teknikstrul är en anledning till problemen. Personalen anser dessutom att de är för få. Vi servar hela Kirunas befolkning. Tidigare var åtta personer inblandade i provtagningarna, om än inte på heltid. Nu ska vi klara lika många patienter på 3,5 tjänster, berättar de. Irene Kylmäniemi, verksamhetschef vid Andra fördelar är att landstinget slipper utgifter för hyran av många kortterminaler. Det är dessutom enklare att administrera pengar från ett ställe. Systemet med en gemensam kassa är inget nytt fenomen. När jag började inom sjukvården i Gällivare 1973 fanns en gemensam kassa, som sedan organiserades om till kassor på de olika mottagningarna. Nu verkar det som om de är på väg tillbaka igen, konstaterar hon. En liknande gemensam kassa diskuteras vid Gällivare sjukhus och kan på sikt även komma att införas på andra sjukhus i länet. Tomas Junkka, regionchef för primärvården, ser fördelar med att samla specialistkunskap på ett och samma ställe. Vissa ärenden är mer komplicerade än andra. Det kan vara svårt för vårdpersonal på mottagningarna att hantera krångliga ärenden, exempelvis vad gäller reseersättningar. Den som alltid sysslar med frågorna blir expert. ULRIKA ENGLUND Granitens vårdcentral, är väl medveten om personalens arbetssituation. Vi försöker få till en bättre spridning, så att inte alla patienter ska komma samtidigt. På eftermiddagarna och i slutet av veckan är det ofta lugnare, säger hon och framhåller att öppettiderna förlängts och att möjlighet till drop-in nu erbjuds parallellt med tidsbokade besök. Call me-systemet där patienterna rings upp är en tänkbar funktion som skulle underlätta för personalen och förbättra servicen. En annan är webbokning. Den gemensamma provtagningen fungerar ännu inte optimalt, men det har blivit betydligt bättre. Tomas Junkka, chef för primärvården region norr, ser den gemensamma provtagningen som en i grunden lyckad lösning. Nu gäller det att få rutinerna att fungera som de ska och få till ett så jämnt patientflöde som möjligt, säger han. Enligt honom är någon förstärkning på personalsidan inte aktuell. Utgångspunkten är att klara provtagningen med den bemanning som finns i dag. Verksamheten ska så småningom utvärderas. ULRIKA ENGLUND Tobaksavvänjare utbildas i länet Landstinget genomför en satsning på tobaksavvänjare vid landstingets vårdcentraler. I juni tilldelades 13 distriktssköterskor diplom vid en ceremoni i landstingshuset i Luleå. 70 till 85 procent av dem som röker vill sluta. Var tredje vill ha hjälp. Sedan den riktade satsningen startade i september 2009 har antalet tobaksavvänjare i länet ökat från 29 till 46. Ytterligare en diplomeringskurs är i gång med kursdeltagare både från vårdcentraler, elevhälsan, studenthälsan och andra delar av landstinget. Av Norrbottens befolkning röker 14 procent, vilket är samma som för riket i övrigt. Antalet snusare är 15 procent, att jämföra med riksgenomsnittet på 11 procent. Telefonister vill ha hjälp Landstingets cirka 20 telefonister arbetar för att förbättra kundservicen. Via vykort påminner de om hur man hänvisar sin telefon. Som ett led i certifieringen av Gemensam service enligt ISO 9001 ska telefonisternas service bli ännu bättre. Utan hänvisning och vidarekoppling är det omöjligt för dem att säga var den som söks befinner sig och när han eller hon förväntas vara tillbaka. För att uppmärksamma landstingets medarbetare om vikten av hänvisning har fem vykort med olika texter tryckts upp, totalt av varje. På baksidan finns en instruktion om tillvägagångssättet, för den som till äventyrs behöver en påminnelse. ALLA MÄNNISKOR ÄR FÄRGADE ANNARS SKULLE MAN INTE SE DEM. *Loesje Om vi påstår att de flesta av oss har fördomar så slår vi in öppna dörrar. Vi kryllar av dem. Men det intressanta är att lyfta på fördomslocket. Vad finns där bakom fördomarna? Landstingets regionala utvecklingsarbete för att Norrbotten ska vara ett mångfaldens län fortsätter. För med mångfald utvecklas Norrbotten. Tyck till om regional utveckling på nll.se/regionalt *) Med hjälp av gatuaffischer med kluriga budskap vill ungdomarna i föreningen Loesje ändra världen till en bättre plats att leva på. 11

12 KRÖNIKAN Ylva Sundqvist LEAN ett smartare sätt att jobba iagnostik är centralt för medicinsk verksamhet eftersom diagnosen ligger till grund för en specifik behandling eller utredning. Division Diagnostik har inga egna patienter och just därför krävs det att vi är ytterst noga med att fokusera på rätt saker och kritiskt granska det vi gör. Utgångspunkten är alltid att vi arbetar med värdeskapande aktiviteter som är till nytta för våra remittenter och patienter. När en remiss kommit in till röntgen eller ett prov till laboratoriet är division Diagnostik ovillkorligen del av ett arbetsflöde som inte är självvalt, men som vi måste anpassa oss till och införliva i våra egna arbetsflöden. Det kräver lyhördhet och följsamhet. Ledningsgrupperna för de diagnostiska verksamheterna har under en längre tid arbetat med olika perspektiv för hur förändrings- och förbättringsarbetet ska bedrivas här och nu samt över tid. Vi har valt att arbeta med LEAN-filosofin som grund. Det är inget konstigt eller märkvärdigt. Enkelt beskrivet handlar det om att systematisera det sunda förnuftet. Det är viktigt att inte förväxla LEAN med projekt eller kampanj. Ett projekt har en början och ett slut. LEAN är en filosofi inte en metod eller ett verktyg. Förbättringsarbetet får inte bli en sidovagn eller en balkong som har liten eller ingen förankring i det vardagliga arbetet. Som chef i LEAN-arbete måste en vilja till förändring finnas. Varje chef/ledare måste våga granska sig själv och vara beredd på att ändra sitt sätt att agera. Med ord och handling ska chefen förmedla vad förändringen innebär och att han/hon själv är delaktig. Det går inte att låtsas att motivera sina medarbetare är inget man kan delegera eller hoppa över. Det finns mycket vi kan förbättra och effektivisera inom division Diagnostik. Vi måste gå igenom våra processer och plocka bort allt som innebär att vi springer för mycket. Vi ska städa, både fysiskt och mentalt, standardisera och göra rätt från början. Vi ska undvika slöseri med tid, ork och pengar. Detta är något som tar tid och måste finnas med som en naturlig aktivitet under arbetsdagen. Därför säger vi att alla har två jobb, dels att arbeta i eller stödja det dagliga flödet, dels att ständigt arbeta löpande med förbättringar. Vad vill vi åstadkomma? Vi ska arbeta målstyrt med ständiga förbättringar som fungerar i vardagen. Vi ska ha en tydlig genomförandeprocess en grund att bygga på och inte ge upp efter halva vägen. Och vi ska samverka med övriga divisioner. För att nå resultat behöver vi ändra vårt sätt att tänka. Personalen ska inte springa snabbare men jobba smartare. Det ger kvalitet, effektivitet och mer arbetsglädje. Alla medarbetare anammar inte förändringar på en gång. Det finns de som inte alls ser det här sättet att arbeta som något positivt och det är okej. Avslutningsvis vill jag ge dig några tips på hur vi kan lyckas i förändringsarbetet: E Lyssna på varandra och ta tillvara all kompetens. E Ta ett kliv fram alla har något att bidra med. E Visualisera! Var väldigt konkret. Äpplen är äpplen och päron är päron. E Var målmedveten och metodisk. Insikt om förändring tar, och måste få ta, tid. E Diskutera, lyssna, analysera. Det gäller alla på arbetsplatsen! YLVA SUNDKVIST divisionschef Diagnostik Ur museets samlingar Efter inbrott på sjukgymnastikens mottagning i Piteå: Nu betalar allt fler med kort Soppåse att ta med i bilen med texten HÅLL NORRBOTTEN RENT på ena sidan och trafikmärken på den andra. Förvärvad till Norrbottens museum på 1980-talet. Foto: GÖRAN DAHLIN, Norrbottens museum Kampanjpåse för bilresan Synen på skräp och smuts har varierat över tid. Ett rent Sverige har långt ifrån alltid varit en självklarhet. Attitydundersökningar visar att acceptansen för nedskräpning återigen har ökat. Anledningen kan vara att andra typer av miljöproblem tagit över i debatten. De som växte upp på 1970-talet kommer säkert ihåg uppmaningen Håll Sverige Rent! På daghem och skolor togs arbetet med att plocka skräp på stort allvar. Håll Sverige Rent är sedan 1983 en stiftelse, men startade redan 1970 som en tidsbegränsad rikskampanj. Konstnären Billy Good står bakom den välkända logotypen, symboliserande granskog som speglar sig i en sjö. Den ska leda tankarna till rent vatten och oförstörd natur. Nedskräpningen fortsätter att vara en kärnfråga för Håll Sverige Rent, som varje vår utlyser nationella skräpplockardagar. Var sak har sin plats heter det och skräp är helt enkelt fel sak på fel plats menar Håll Sverige Rent. ANJA WREDE Fotnot: Läs mer om nedskräpning och plastpåsen på Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. 12 Landstinget vill att patienter betalar med kort i stället för kontanter. För att uppmuntra kortbetalning utlystes i fjol en tävling för kassa personalen. Den första vinnaren är Ann Rönnqvist vid primärvårdens sjukgymnastik i Piteå. Katarina Hellgren och Lise-Lott Burvall, ekonomiassistenter vid Administrativ service och engagerade i Babsprojektet, befinner sig i Piteå för att uppmärksamma pristagaren. Vid sjukgymnastikens mottagning har kortbetalningarna ökat med 40 procent jämfört med samma period ifjol. Grattis! Det är det bästa resultatet i landstinget, säger Katarina och överlämnar en blomma och en rekvisition på en smörgåstårta. Ann Rönnqvist, undersköterska med 38 år i landstinget bakom sig, tackar och ser glad ut. Det är roligt att bli uppmärksammad. Smörgåstårtan räcker både till sjukgymnasterna och till ungdomsmottagningens personal. Jag delar min tid mellan de två mottagningarna, berättar hon. Vinsten har koppling till en tråkig händelse i slutet av maj förra året. Vid ett inbrott stals alla pengar och allt annat av värde. Två veckor senare var tjuvarna tillbaka igen, men då fanns ingenting kvar att ta. I stället vandaliserades mottagningen, som har sina lokaler på Piteå älvdals sjukhus med egen entré mot personalparkeringen. Kablar klipptes av, bland annat till datorer. Jag kom hit först av alla på morgonen och visste i det läget inte om de var kvar eller inte. Det kändes mycket olustigt, berättar Ann Rönnqvist. Med anledning av inbrotten Ann Rönnqvist har fått patienterna vid Piteå vårdcentrals och Furunäsets vårdcentrals sjukgymnastik att sluta med kontanter. För segern i kassatävlingen uppvaktas hon med blommor och smörgåstårta av Katarina Hellgren, projektledare i Babsprojektet. Varje år, några år framöver, kommer en ny vinnare att utses. Foto: TOMAS BERGMAN bestämde sig personalen för att undvika kontanter. I stället försöker de styra patienterna att betala med kort. En del äldre kan tycka att det är jobbigt, men när jag förklarar vad som hänt så förstår de oss. För ungdomar är det inga som helst problem, de är vana att dra kortet överallt. Om någon inte har med sitt kort brukar Ann Rönnqvist vänta och i stället ta betalt för två besök vid nästa tillfälle. Ett annat men mer kostsamt alternativ är fakturor. Under den aktuella perioden betalade 55 procent med kort och 45 procent via fakturor vid mottagningen. Jag arbetar halvtid på sjukgymnastiken. När sjukgymnasterna själva ska ta betalt använder de sig enbart av fakturor, säger hon. Babsprojektet syftar till att minska kontanthanteringen inom landstinget. Mottagningspersonal räknar ihop dagskassan och sätter den i en påse, som sedan hämtas och räknas av säkerhetsföretaget G4S. Under 2009 var den totala kostnaden för uppräkning kronor. Pengaräknandet tar dessutom vårdpersonalens arbetstid i anspråk. Kontanthantering är dyr för landstinget. Det finns dessutom alltid risk för rån och inbrott om man förvarar pengar på en mottagning, säger Katarina Hellgren. Förutom sjukgymnastiken i Piteå har Mjölkuddens vårdcentral och medicinmottagningen i Kiruna haft inbrott. Den allmänna trenden är att allt fler patienter betalar med kort. Första kvartalet 2009 betalade 21,5 procent av landstingets patienter (exklusive tandvården) med betalkort, en siffra som under första kvartalet i år ökat till 29,5 procent. ULRIKA ENGLUND

13 Aktuellt från Norrbottens museum - Program Norrbottensteatern önskar alla en Lördag 19 juni kl 14 Vernissage: Kristina Nilsdotter - Bildkonst Konstnären närvarar Onsdag 30 juni kl 19 Sommarjazz Rolf Lindströms kvartett med sångerskan Birgitta Sjömark Onsdag 7 juli kl 19 En kväll i Ella Fitzgeralds anda med stänk av Alice Babs Bambi Elinsdotter sjunger och spelar Onsdag 14 juli kl 19 Sommarjazz Rolf Lindströms kvartett med sångerskan Birgitta Sjömark Onsdag 21 juli kl 19 Vad önskas? Välj från Bambis musikaliska meny! Bambi Elinsdotter sjunger och spelar Onsdag 28 juli kl 19 Alice Babs i ord och ton musik ur Charlie Norman och Monika Zetterlunds repertoar. Katarina Molander-Sandberg sjunger till Kjell Sandbergs swingorkester Onsdag 4 augusti kl 19 Sommarjazz Rolf Lindströms kvartett med sångerskan Birgitta Sjömark Under om-och utbyggnad av publikfoajé/ restaurang turnerar vi i höst med: Dansbandsmusikalen Gråt inga tårar Findus flyttar ut Mina drömmar växte vilda Markusevangeliet Utställningar T.o.m. 29 augusti 3,4 koppar om dagen en liten utställning om kaffe. Föremål från museets samlingar. T.o.m. 22 augusti Minnets platser - platsers minnen Marie Nilsson visar ett urval fotografier från Kanada och Norrbotten; ett arbete i spåren efter sin pappas emigranttid. T.o.m. 30 augusti Som man bäddar får man ligga Om sängar, sängkläder & godnattsagor för stora och små Tills vidare Kring finska kriget En utställning producerad av Norrbottens museum med anledning av Märkesåret 1809 T.o.m. 29 augusti Möte med skärgårdens människor Boris Ersson, fotografi 19 juni - 15 augusti Kristina Nilsdotter, bildkonst Kristina Nilsdotter Boris Ersson Mer info: Storgatan 2, Luleå Mån-fre Lör- sön Höstens konserter NEO: Kulturnatten Under Kulturnatten 4 sept i Luleå ger NEO två konserter i Konsthallen kl och med musik av Steve Reich, Fredrik Hedelin, Esa- Pekka Salonen och Michael Gordon Norrbotten NEO The Age of Wire and String Turnéperiod: 8-11 sep Lissabon, Portugal 17 sep Torshavn, Färöarna 19 sep Norrbottens Kammar orkester & Mats Zetterqvist Haparanda 22 sept, Luleå 23 sept, Arjeplog 24 sept, Boden 25 sept, Älvsbyn 26 sept Norrbotten Big Band & Louise Hoffsten Jokkmokk 23 sept, Piteå 24 sept, Luleå 25 sept Piteå Kammaropera Diptyk Skuggornas röster Solister: Monica Danielsson och Sofia Jernberg. Premiär: Piteå 15 okt Turnéperiod: 15 okt - 30 okt Norrbotten Big Band & Jeanette Lindström Uleåborg 23 okt, Haparanda 24 okt, Kiruna 25 okt, Arjeplog 26 okt, Boden 27 okt, Umeå 28 okt, Piteå 29 okt, Luleå 30 okt, Älvsbyn 31 okt Norrbottens Kammarorkester & Per Tengstrand Luleå 11 nov, Piteå 12 nov, Umeå 13 nov Norrbotten Big Band & Uri Caine och Örjan Fahlström Luleå 19 nov, Göteborg 21 nov. Fler konserter tillkommer. Norrbotten NEO Gérard Grisey in memoriam Turnéperiod: nov För barn & ungdom Fioluren 6-10 sept skolkonserter i Piteå, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Övertorneå. Familjeförest i Boden 11 sept Klassisk världsmusik med pianisten Helge Antoni okt skolkonserter i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Piteå, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Luleå, Moskosel, Glommersträsk Off förest Piteå 21 okt Pajala tatawin 8-15 nov skolkonserter i Paja la, Luleå, Kiruna, Gällivare, Piteå, Arvidsjaur, Hapa randa och Kalix. Off förest Pajala 8 nov, Gällivare 10 nov, Piteå 12 nov och Haparanda 14 nov. Jag är här nu! 22 nov-3 dec skolkonserter i Haparanda, Pajala, Kiruna, Överkalix, Boden, Älvsbyn, Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur och Luleå. Land i sikte 24 okt-9 dec skolkonserter i Luleå, Boden, Älvsbyn, Arvidsjaur, Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda, Kalix, Råneå och Piteå. Familjeförest i Luleå 24 okt Arctic Light Lund international Choral festival Konsert 16 okt Lunds Domkyrka årets kör Norrbottens Ungdomssymfoniker NUS-läger augusti Lunchkonsert 29 augusti Framnäs aula kl Orkesterutbyte Uleåborg Konsert med NUS och Con Brio Madetoja Concert Hall Uleåborg 7 nov kl Young YOUNG, Uleåborg 30/9 2/10 - Musikläger med AYJO, Nordnorskt Ungdomstorband och Uleåborgs ungdomsstorband Oulu Sinfonia med Frans Helmersson, Kulturens Hus i Luleå 21 okt Barents Composer Orchestra Kulturens Hus i Luleå 10 nov, Madetojasalen i Uleåborg 11 nov Konsert & workshop Nosaby kyrka Kristianstad 17 okt Turné okt med konserter och workshops i bl a Stenungsund och Stockholm norrbottensmusiken.se NR 4 JUNI

14 TAR LIV LÄRA OM FOSSIL ÖRN- NÄSTE SKÄMT VRIDA IRLAND BLOMMA EJ VI ANTIK TERAPI LÅNG- SAMT STRÄNDER PLAN- TERA GNIDIG VANA PROFET EIN- STEINIUM GARN SMIL BELGIEN SPÅR LITEN VOLYM KO FÅR GULD BESVÄR EMOT FEMTIO HAR ORV STILLAR BLOD RINNER GUDINNA INGET ORSAKAR KLÅDA NATRIUM LÄR- JUNGE TROTT STAD FN I USA FULL- GODA DROG EN ONASSIS SPETS- FUNDIG TINGA UNDER SADELN KASTAR SAME LAND SJUKDOM BYRA SISU FARA NEON TILL FÖNSTER RYSK FLOD ÖRT TRAZAN HUNNER- KONUNG OIDIPUS MOR KERAMIK BONDE MYNT HELIG SKRIFT ROS NÖTS KANOON- STÖD LUFT- VÄRN LUAS SVAVEL GUN LIND BITRÄDE FÖRST OCH SIST JAMES RING- MASK NR 2 UTSTÅ HAREM BLE- KINGE LÄN SKALD BROR- SON FILT- RERAT SYRE RIGID HAV REST BOKORM PÄRM KRAFT 3,14 TOA BINNIKE- MASK FURSTE NOLL MUSEUM NEDER- BÖRD TVÅ SKÄNKTE FÖRST BLOMMA STJÄRNA SKA DRA INTE UNDER SPÅ ELIN BRANDT UNG FISK INGER ASK ÖREBRO LÄN INTE LÅST FÖRE F FINSK FÖRF. RÖNTGEN ALFA BUSKE AGN Ö Ingrid Nordin, Kiruna 14 Kryss nr 4 Senast den 30 augusti 2010 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå Märk kuvertet Kryss 4. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... A E F O U H A N D A R B E T A P A R T A L E I S A O A M I V S P A R A M ino L U T E V P R O V E F R Ä L S A R K R A N S M J Ö D T Ö R A B A K U S T O O R R A J A B N S A L E R N T T A B R U P T A S L I N G O N A E G N A Å S E L E E U G N D R A G N I N G B E R Y L L A D E E A N A G O R A A B B A O D E G A L E O N D J U R A R E S S E E L I E O V E R B O R S A P R E S T O D I A D E S T E G R A M O S I G I T U F O U T Ö B O B T T N E Y S T A K V E R U L E R S A L E R S E L D A M A S K E R L I N E A T F M M P E S O A N I N G S O B E L E L E V E R Lösning på kryss nr Kryssvinnare MARIANNE ASSERFELT Falkvägen 28, Överkalix PETER LARSSON Brytaregatan 41, Kiruna ANNETTE NORDENSKIÖLD Stormvägen 197, Luleå GUNVOR ENGREN Centralvägen 22, Kalix Nyborg INGRID BORIN Länsmansgatan 15, Gällivare Trisslotter kommer med posten. Grattis!

15 Ungar och hundar och vad vi alla undrar kåseriet patrik warg Söndag 13 juni 2010 Bohemen Molton har varken föräldrar eller egna barn. Men han fann kärleken hos en ensamstående mamma med två extremt bortskämda ungar, 8 och 9 år gamla. Moltons bonusbarn hade sällan hört ordet nej. Inte heller hade någon höjt rösten mot dem eller satt några tydliga gränser i övrigt. Molton begrep också att varken barnen eller mamman mådde särskilt bra av situationen. Men han ville inte lägga sig i barnens uppfostran med någon större pondus eftersom förhållandet var ganska färskt. Molton led av att se dessa skrikande barn ständigt få sin vilja fram genom att oavbrutet kommendera den utschasade modern. En mor som redan i unga år hade ett tungt bagage, vilket verkar vara vanligt hos kvinnor med stora hjärtan. Hursomhelst beslöt den nya familjen att tillbringa sin första jul tillsammans. I brist på pengar och sillsallad föreslog Molton att de dessutom skulle spendera denna glädjens afton hos Moltons farbror, den pensionerade sjökaptenen Rolf och hans barnlängtande hustru Gunvor. Släktingarna hade avlöst varandra i fostrandet av Molton. Och Molton mindes farbror Rolf som den mest fostrande, en man som alltid styrt och ställt, inte bara i sitt barnlösa äktenskap, utan i hela släkten med järnvilja och bryskt humör. För sent insåg Molton att det nog inte skulle fungera så bra med julfirandet när Rolf fick möta två av Sveriges gapigaste ungar. Molton bad en stilla bön om att gubben hade blivit mjukare med åren men förstod samtidigt att barnen skulle hata honom. Vid tvåtiden knackade de på dörren till Rolf och Gunvors villa i förorten. Molton höll andan när hundratjugosju kilo sjökapten sprättade upp dörren som en tältflik. Och innan någon hann säga något, smet den lilla hunden Fido ut mellan Rolfs ben. Men Rolf var på vovven som en mungo, fick tag i den lilla svansen och skrek med muskedunderröst: Men din förbannade lilla skithund, passa dig noga, annars gör jag handskar av dig! Molton och barnens mamma trodde att ungarna skulle springa tillbaka till bilen. Men de små stod blickstilla kvar i givakt med ögon stora som meloner. Aldrig hade de upplevt sådan auktoritet. Välkomna och God jul men ta av er skorna innan ni kommer in i hallen, sa Rolf. Det var ett par tystlåtna barn som satte sig och åt julmiddag sju i tre. Och så snart de petat i sig några köttbullar började de sparka och puffa på sin mor, som inte på många år upplevt en sådan lugn julmiddag. Barnen säger att Kalle Anka börjar nu, sa Molton försiktigt. Det kan stämma men nu äter vi middag, prova fläskkorven, kontrade Rolf, som om det vore den enklaste logik i världen. Molton och mamman vågade inte titta upp från maten. De två barnen däremot, såg på varandra som om de kommit till en annan planet. Efter en stund började de tugga i sig några bitar fläskkorv. Och lite sillsallad för säkerhets skull. Kalle Anka föll bort och efter middagen tog Rolf med sig barnen upp på vinden. Där fanns många spännande saker från hela världen och Rolf berättade om resor i fjärran land för två mycket uppmärksamma barn. Sedan serverade Gunvor kaffe och barnen fick leka själva. Men efter en stund kom de in till middagsbordet och viskade något till mamman. Hon vände sig till Rolf och sa: Barnen undrar om ni kanske har Cartoon Network... Deras favoritserie börjar nu...? Patrik Warg är inte känd från Idol, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. Jajamän, sa Rolf med stolthet i rösten. Men ni får sitta i soffan. De gick in till teven och Rolf började mixtra med satellitkontroller och digitalboxar. Snart fastnade barnen i serien i tio minuter. För när det var som allra mest spännande kommer Rolf tillbaka och sätter sig i favoritfåtöljen, slår över till SVT och säger: Så, nu är det vädret. Molton och mamman fick kaffet i vrångstrupen och båda tänkte samma tanke: Nu jävlar får ungarna ett psykbryt. Men från vardagsrummet hördes endast meteorologens julmysiga mässande. Molton och mamman reste sig och smög fram till rumsöppningen för att se om ungarna svimmat av ilska. Men i rummet sitter ett av barnen på fåtöljens armstöd, lutad mot Rolfs arm. Den andra ungen hänger över sjökaptenens axel med örat mot hans stora huvud och lilla Fido ligger tryggt i hans famn. Och precis då, i denna egendomliga men, hundpsykologiskt sett, ganska logiska scen, säger barnet som hänger över Rolfs axel med sin allra mildaste röst: Du farbror Rolf, vad blir det för väder egentligen? Glad sommar! nytt om namn konstverk berättar Anne Kemi Sundström är ny enhetschef för Bodens närpsykiatri. Hon kommer från en tjänst som distriktssköterska och sektionsledare vid jourcentralen i Boden. Anne efterträder Anna-Greta Eriksson, som går i pension. Anna Stålhös Frööjd är ny smärtsjuksköterska på smärtenheten vid Sunderby sjukhus. Hon kommer närmast från intensivvårdsavdelningen vid samma sjukhus, där hon arbetat som IVA-sjuksköterska. Sari Isacson är sedan den 31 maj sektionsledare inom intensivvården, Sunderby sjukhus, en ny tjänst som innebär övergripande ansvar för utvecklingsfrågor samt vissa personaladministrativa uppgifter. Sari är sjuksköterska med vidareutbildning inom intensivvård, och har de senaste sex åren arbetat på IVA i Sunderbyn. Hon har sedan 1991 arbetat inom intensivvården, både i Luleå och Boden, med några års avbrott för jobb inom den privata vårdsektorn. Karin Andersson är ny enhetschef för lungdagvården avdelning 61 samt lungmottagningen vid Sunderby sjukhus. Hon efterträder Anette Blomberg, som går i pension. Karin har arbetat 27 år inom Norrbottens läns landsting, först vid Bodens sjukhus och därefter i Sunderbyn. Annika Stöckel Hansson, övertandläkare på ortodontiavdelningen vid Tandvårdens kompetenscentrum, är ny bedömningstandläkare på 20 procent. Hon efterträder Maria Pettersson. Överläkare Ola Wulf är ny verksamhetschef för medicinkliniken vid Gällivare sjukhus. Ola är specialist inom internmedicin och njurmedicin. Han började som ATläkare på Gällivare sjukhus 1995, anställdes som ST-läkare 1997 och som överläkare från och med Johan Strömbäck har återvänt till Norrbotten som ny enhetschef för akutmottagningen, Sunderby sjukhus. Johan har tidigare arbetat på Karolinska Huddinges intensivvårdsavdelning samt som specialistsjuksköterska/vårdlärare för den privata vårdgivaren Samariten Ambulans AB i Stockholm. Målningen Svartbron från 1939 är utförd av Rune Sigvard ( ). Motivet är hämtat från Härjedalen öster om Tänndalen. Han signatur var länge oidentifierad, men så småningom lyckades jag tyda den och konstverket fick en identitet. Konstnären verkade som målare och tecknare. Livet han levde var hårt både psykiskt och fysiskt. Han arbetade ett antal år som sjöman och sparade inte på krutet under den tiden. Konstutbildningen skedde i huvudsak på egen hand. Man kan också beteckna honom som bohem och romantiker. Hans sätt att arbeta har beskrivits som både impressionistiskt och expressionistiskt. Sigvards bilder har ofta en poetisk karaktär. Därför kallades han Måleriets Dan Andersson. När man betraktar målningen får man intrycket av att Sigvard nästan har kastat sig över motivet. Det centrala bron har han målat med snabba och få penseldrag. Den forsande bäcken med sitt friska fjällvatten och utförandets dramatiska styrka hade kanske en personlig innebörd för konstnären. Stugan på kullen känns som ett tänkbart mål. Vid den tiden var hans hälsa förmodligen inte den bästa. Målningen hängde för många år sedan på Sandträsk sanatorium. Överläkaren Helge Dahlstedt var chef där under några år. Konstverket kan vara en gåva av honom. Dahlstedt ansågs som en mycket skicklig läkare och dessutom besjälad av en varm humanitet och ett socialt ansvar. Han flyttade sedan till Österåsens sanatorium i Ådalen. Bland Helge Dahlstedts tuberkulospatienter fanns många kända konstnärer, däribland Leander Engström, Helmer Osslund, Rune Sigvard och Hugo Zuhr. Så fort sjukdomen tillät fick man dra ut i naturen för att inspireras och återfå skaparkraften. Foto: Daryoush TAHMASEBi, Norrbottens museum Svartbron är en fascinerande och spännande bild med en historia som vi inte vet så mycket om, utförd av en be gåvad konstnär som tyvärr gick bort redan vid 36 års ålder. Rune Sigvard är bland annat representerad på Nationalmuseum. Han skulle säkert ha satt ett ännu större avtryck i konsthistorien om han fått leva vidare. torsten wiklund 15

16 Divisionschefen Elisabeth Lax har lämnat scenen, men ser bara fördelar med sin bakgrund som utövande kulturarbetare. Den gör att jag känner till kulturskaparnas villkor, säger hon. Foto: ANDERS ALM Elisabeth Lax i ny roll som divisionschef Som sångerska var det nödvändigt för Elisabeth Lax att ha nära till sitt känsloliv. Som chef för division Kultur och utbildning ska hon i stället analysera, reflektera och tänka strategiskt. Jag har båda sidorna i mig och har genom åren tränat mig att ge det reflekterande ett allt större utrymme, säger hon. I oktober förra året blev Elisabeth Lax chef för en division som omsätter cirka 240 miljoner kronor och har fem basenheter, däribland Norrbottens museum och Norrbottensmusiken. Hennes resa började i Haparanda med en musikalisk mamma som ofta sjöng för sina tre barn och såg till att äldsta dottern fick ett piano. I barndomsstaden hade även mötet med en musiklärare en avgörande betydelse. Malin Lindeman var en eldsjäl som svarade för en kulturgärning i Tornedalen hon undervisade i piano och sjöng med eleverna, startade körer och satte samman en sång- och dansgrupp. Om det inte varit för henne tror jag inte att jag hade gått vidare med sången. Malin visade att man kan hålla på med kultur och fick oss att tro på vår egen förmåga. Vi höll kontakten och för tre år sedan sjöng jag på hennes begravning. Scenkarriären inleddes med totalt fyra år vid Statens musikdramatiska skola i Stockholm och Statens scenskola i Göteborg, i dag benämnda operahögskolor. Efter sångstudierna arbetade Elisabeth på Stora teatern i Göteborg, på Oscarsteatern i Stockholm och på Göteborgsoperan. Många tror att jag enbart sjungit opera, men det stämmer inte. Musikdramatik innehåller både sång och teater. Tage Danielsson gav henne två roller i musikalen Animalen, dels i Göteborg, dels i Stockholm. Ett annat framträdande hon minns med glädje är när hon vid Göteborgsoperans invigning 1994 sjöng solo i direktsändning i teve. För mig var det inget konstigt att byta spår; jag har både en analytisk och en konstnärlig ådra i mig. Det var på sätt och vis en höjdpunkt som blev en vändpunkt. Jag har inte gjort världens karriär, men kunnat försörja mig på min sång i hård konkurrens. Efter invigningen kände jag mig redo att gå vidare till något nytt. En bidragande orsak till valet att lämna scenen var dottern Alina. Som ensamstående mamma hade Elisabeth svårt att kombinera sitt yrkesliv med föräldraskapet. Arbete både dag- och kvällstid, en logistisk karusell med barnvakter och ett ständigt dåligt samvete fick henne att tacka ja när hon erbjöds att bli körchef på Göteborgsoperan. Tidpunkten var rätt, jag var 45 år. För mig var det inget konstigt att byta spår; jag har både en analytisk och en konstnärlig ådra i mig. Dessutom hade jag arbetat fackligt, säger hon. Ett annat, kompletterande uppdrag var att föra ut Göteborgsoperan i Västra Götaland. Efter fem år blev hon personalchef för Göteborgsoperans 500 fast anställda plus de cirka 700 extraarbetarna. Det fanns mycket att göra, inte minst på arbetsmiljö- och jämställdhetsområdet, säger hon och berättar om några av de policys och program som hon ägnade sin tid åt. Därefter följde några år som kulturoch turismchef i Kungsbacka, ett jobb hon lämnade för att flytta till Luleå. Ungefär så kan man sammanfatta hennes andra karriär, så här långt. De första månaderna som chef i landstinget har handlat mycket om den omtalade kultursamverkansmodellen föreslås Norrbotten bli en av fem regioner som ska sjösätta den nya decentraliserade kulturpolitiken. Landstingets relationer med kommuner, föreningar, studieförbund och enskilda kulturutövare är avgörande för att vår verksamhet ska få framgång. Mitt jobb går ut på att skapa utveckling ur konstruktiva möten i samarbete med alla berörda. Hon har en stark vilja att division Kultur och utbildning ska fortsätta vara en betydelsefull aktör på länets kulturarena. Hur märks det att just du är divisionschef? Det jag har med mig är erfarenhet av aktivt kulturutövande på nationell nivå och av administrativa rutiner, samt kunskap om kulturens nätverk och grundförutsättningar. Ännu har jag inte hunnit göra så mycket avtryck, men jag hoppas att jag tillsammans med medarbetare, landstingsledning, kommuner och civilsamhälle, utifrån de politiska förutsättningar och ramar som ges, ska kunna göra ett bra jobb. Jag vill också gärna bidra till att förtydliga kulturens roll i den regionala tillväxten och utvecklingen. Naturbruksskolorna i Öjebyn och Kalix framhåller hon lite extra. Ur Elisabeths eget fotoalbum Bilden är tagen när jag som kulturchef praktiserade på bokbussen i Kungsbacka kommun. De håller hög nivå och är även de viktiga för regionens utveckling. Elisabeth Lax beskriver sig som en nyfiken person hon vill hela tiden veta mer och lära sig nya saker. Jag värdesätter engagemang, det är en viktig kraft både hos mig själv och andra. Det driver utvecklingen framåt och kan ta oss långt. Hur får du medarbetarna runt omkring dig att känna likadant? Vi är alla olika och det gäller att hitta rätt nyckel till var och en. Det är min uppgift som chef att jobba för att försöka få alla med mig. Det nya arbetet innebar en möjlighet att flytta tillbaka till det Norrbotten som hon lämnade för närmare 40 år sedan. Själv värjer hon sig för ordet lämnade hon har regelbundet återvänt under alla år, både till föräldrarna i Haparanda och till den ärvda stugan nära Seskaröbron. Nu tänker hon bo kvar. Jag bär på en speciell känsla för Norrbotten, det är min hembygd och mitt län. Det går inte att med ord förklara, men den finns där. ULRIKA ENGLUND Ur Wienerblod, en klassisk operettföreställning på Stora teatern i Göteborg. Elisabeth Lax Familj: Dottern Alina, 22 år, som gör praktik på Sveriges ambassad i Budapest. Jobb: Chef för landstingets division Kultur och utbildning. Bakgrund: Växte upp i Haparanda. Hennes mamma var folkskollärare och pappa arbetsledare på byggnadskontoret. Storasyster till ett tvillingpar. Sjöng och spelade piano under uppväxten. Var även friidrottare med löpning och höjdhopp som favoritgrenar. Efter gymnasiet studerade hon sociologi och statskunskap i Uppsala och tog en socionomexamen i Stockholm. På det följde fyra års statlig utbildning i musikdramatik/opera. Arbetade med musik, sång och teater i 18 år innan hon bytte till en administrativ bana, bland annat som personalchef på Göteborgsoperan och kultur- och turismchef i Kungsbacka. Har genomgått Ruter Dams chefsutbildningsprogram och även utbildat sig till musikpedagog. Vad gör dig lycklig: Att få vara ute i naturen, i skogen eller vid havet. Jag blir även glad när det går bra för min dotter. Om sången: I dag sjunger jag bara för mig själv, aldrig inför publik. Har man haft det som yrke vill man att det ska låta riktigt bra. Här spelar jag kärleksgudinnan Amor i operan Poppeas kröning på Stora teatern.

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 38 Fredag 2 december 2011 NORRBOTTEN Inga operationer i Kalix Landstinget föreslår att operationerna ska flyttas från Kalix lasarett. -Det sparar sju miljoner kronor om året, säger

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer