Familjepolitikens ekonomi 4.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjepolitikens ekonomi 4.0"

Transkript

1 - en ohållbar hushållning med Sveriges främsta resurs Skogsskador efter stormen Gudrun Foto: JO Bengtsson, Ljungby civilförsvarsförening/civilförsvarsförbundet. Det krävs ordentliga rötter för att stå stabilt när det stormar. Blandad odling är mindre sårbar än ensidig monokultur. Lärdomarna från stormen Gudrun år som fällde miljoner kubikmeter skog och kostade samhället totalt miljarder kronor 1 - är tillämpbara även på Sveriges främsta resurs, barn och ungdomar. För samtidigt som det blåser allt hårdare kring dem i dag, har familjepolitiken berövat dem det viktigaste stöd de behöver under uppväxten - föräldrarna. Alltfler håller inte för trycket och det kostar samhället alltmer som tre- fyra Gudrun- stormar varje år, visar denna rapport. Susanne Nyman Furugård Carlgren 2006.

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Resultaträkning för familjepolitiken Kommentarer till resultaträkning... 7 Scenario för en hållbar familjepolitik... 9 Alternativ resultaträkning för en hållbar familjepolitik Bakgrund och metod Noter till resultaträkning Not 1. Inkomstskatt från dagisföräldrar ger samhället merintäkt på 36 miljarder kronor Not 2. Dagissubventioner kostar samhället 60 miljarder kronor Not 3. Ökad sjuklighet hos dagisbarn kostar samhället 5 miljarder kronor Not 4. Ökad stress bland föräldrar kostar samhället minst 2 miljarder kronor Not 5. Ökande hörselproblem hos unga kan kosta samhället 1,4 miljarder kronor Not 6. Ökad mobbning i skolorna kan kosta samhället 10 miljarder kronor Not 7. Försämrade skolresultat kan kosta samhället 15 miljarder kronor Not 8. Ökande ätstörningar bland unga kan kosta samhället 29 miljarder kronor Not 9. Ökning av viktproblem bland unga kan kosta samhället 1,2 miljarder kronor Not 10. Ökade självskador bland unga kan kosta samhället 37 miljarder kronor Not 11. Allt grövre brott och yngre våldsverkare kostar samhället 763 miljoner kronor Not 12. Ökad utskrivning av psykofarmaka till unga kostar samhället en halv miljard kronor Not 13. Psykvård av allt fler unga kostar samhället nära 11 miljarder kronor Not 14. Ökande drogmissbruk bland unga kostar samhället 754 miljoner kronor Not 15. Ökat utanförskap bland unga kostar samhället 86 miljarder kronor Not 16. Ökande självmord och självmordsförsök bland unga kan kosta samhället 21 miljarder kronor Not 17. Familjerelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa Forskning Anknytningsforskningen Hjärnforskningen Mentaliseringsforskningen Forskning kring självkänsla Forskning kring omsorg Forskning kring KASAM - Känsla Av Sammanhang Forskning om högkänslighet Forskning om introversion Slutord Bilaga 1. Myter i familjepolitiken Myten om kvinnofällan och jämställdhet är att båda föräldrar jobbar heltid Myten om världens generösaste föräldraförsäkring Myten om det fria valet Litteraturförteckning

3 Inledning "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Brundtlandrapporten, FN Alltsedan FN formulerade ovanstående definition av hållbar utveckling, har den blivit en ledstjärna för inte bara miljöpolitik utan all politik som handlar om hushållning med gemensamma resurser. Dock inte svensk familjepolitik som handlar om den viktigaste resursen av alla, nästa generation, men tyvärr fortfarande baseras på Alva Myrdals idéer om "storbarnkammare" från talet. 3 Detta trots att det under de senaste decennierna har kommit otaliga rapporter från myndigheter, forskare och organisationer om den ökande psykiska ohälsan bland unga, som på olika sätt kopplar till familjepolitiken. Tyvärr ofta väl inlindat och politiskt korrekt, varför jag 2010 lyfte fram problemet i en debattbok 4 och uppmanade politikerna att räkna på familjepolitikens ekonomi. Eftersom ingen gjort det, har jag nu tagit fram en beräkning själv. Dessutom har det gjorts många nya forskningsrön inom en rad områden som omkullkastar familjepolitikens förlegade syn på barns behov. Anknytningsforskningen är den mest kända och visar på det gemensamma behovet hos alla barn av en obruten anknytningsprocess tills de är minst tre år för att minska riskerna för psykisk ohälsa i högre åldrar. Nära kopplat till detta är forskning om hjärnans utveckling, mentalisering, självkänsla och omsorg. Sedan har även individuella behov uppmärksammats i forskning om bland annat medfödda personlighetsdrag som högkänslighet och introversion. Mellan 34 och 57 procent av alla barn är introverta och/eller högkänsliga, vilket innebär att de har ett större behov av lugn och ro och att få vara för sig själva snarare än i stora barngrupper och det behovet kvarstår under hela uppväxten. (Se Forskning på sidan 64.) Det är sannolikt många faktorer som bidrar till den ökande psykiska ohälsan bland unga, men bristande tid med föräldrar är en mycket viktig faktor. Närvarande engagerade föräldrar utgör naturligtvis ingen garanti mot psykisk ohälsa, men de gör att det blir avsevärt lättare att upptäcka problem tidigare och lindra dem. Med ökad stress och press på unga, många valmöjligheter och förväntningar på dem, ett starkare tryck än någonsin tidigare från kommersiella krafter på hur de ska se ut och vara, samt ständig uppkoppling som gör att de varje vaken sekund kan jämföra och bedöma sig själva och andra, så torde föräldrarnas stöd vara viktigare än någonsin för att de ska kunna lära sig hantera allt. Detta bekräftas av det preliminära resultatet av den här rapporten: Många barn håller inte, många föräldrar håller inte, samhällsekonomin håller inte för (går)dagens familjepolitik. Verkligheten har hunnit ikapp den 80 år gamla utopin och det är dags att förnya den till en långsiktigt hållbar familjepolitik i enlighet med samhällets övergripande mål om en hållbar utveckling. Föräldrar måste få större möjligheter att tillbringa mer tid med barnen, att ge dem en stabilare grund och rusta dem bättre för livet utifrån deras specifika behov, vilket kan förebygga och/eller lindra psykisk ohälsa. Incitamentet för en sådan förändring av familjepolitiken framgår med all tydlighet av denna rapports resultaträkning för familjepolitiken som visar att den är en stor förlustaffär för samhället - på minst 50 miljarder kronor per år. Den går faktiskt back redan när de direkta kostnaderna för förskolan dragits av från skatteintäkterna, vilket betyder att den extra skatteintäkt som samhället får av att båda föräldrarna arbetar och har sitt barn på dagis i stället för att en av dem tar hand om barnet hemma, inte ens räcker till att täcka samhällets kostnader för dagisplatsen. Räknar man sedan in indirekta och bikostnader - som ökad sjuklighet bland dagisbarn och deras föräldrar samt ökad psykisk ohälsa bland unga - försämras resultatet ytterligare. Det här är en politik som tar inteckningar i nästa generations hälsa för att kortsiktigt höja BNP i dag. Lånebubbla kallas det när man pratar om motsvarande agerande på exempelvis fastighetsmarknaden. 2 Wikipedia Stockholms stad Nyman Furugård

4 Därmed faller det ekonomiska argumentet för nuvarande familjepolitik och det blir uppenbart att det finns mycket att vinna på att i stället ge föräldrarna barnomsorgspengen (= nuvarande dagissubvention, år 2013 i genomsnitt cirka kr/mån/barn 5 ) och låta dem själva bedöma vilken barnomsorg som bäst passar deras barns behov, inklusive i hemmet. Denna reform kostar inget, för pengarna finns redan i och med att alla barn garanteras förskoleplats och kommunerna måste avsätta pengar till det. Tvärtom skulle reformen förbättra resultaträkningen för familjepolitiken, genom att samhället slipper en del av merkostnaderna för den högre sjukligheten bland dagisbarn och deras föräldrar samt att man får ned kostnaderna för psykisk ohälsa. Detta vore inte bara en ekonomisk besparing, utan naturligtvis också en stor mänsklig. Samtidigt skulle jämställdheten ta ett stort steg framåt i och med att man uppvärderar sådant arbete som kvinnor historiskt sysslat med i stället för att som familjepolitikens försvarare säga att det inte har något värde och därmed gör det mer intressant även för män. (Se även Myten om kvinnofällan och jämställdhet är att båda föräldrar jobbar heltid, sidan 73.) Med tanke på att genomsnittsinkomsten år 2013 låg på kronor före skatt torde Sveriges genomsnittliga tvåbarnsmamma/pappa knappast uppleva det som en fälla att få kronor i månaden till valfri barnomsorg och en möjlighet att ge barnen en stabilare uppväxt. Denna förändring är inget hinder för föräldrar som bedömer att deras barn mår bättre av att vara på dagis än hemma, utan de kan lugnt fortsätta så genom att använda sin barnomsorgspeng till att betala kommunen för den faktiska kostnaden. Men föräldrar som ser att deras barn behöver mer tid med dem i en lugnare hemmiljö ska inte heller hindras, såsom sker med dagens familjepolitik (se Myten om det fria valet, sidan 73). Barn är olika och familjepolitiken måste baseras på det och utgå från att föräldrarna är de som bäst kan bedöma sina barns behov. Detta slås också fast i FN:s barnkonvention 6, artikel 5: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet samt artikel 9: Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja Därför är det mycket intressant att flera partier som försvarar familjepolitiken vill införa barnkonventionen i svensk lag trots att familjepolitiken i dag bryter mot den. Som framgår av de drygt 200 referenserna i resultaträkningens noter finns det tillräckligt kunskapsunderlag för politikerna att agera för en hållbar familjepolitik. Dock inte genom att tillsätta ännu en utredning eller försöka lindra symptomen med mer vårdresurser utan genom att ta tag i grundproblemet barns brist på tid med sina föräldrar. För att ge politikerna en extra puff: skriv på vår namninsamling för en hållbar familjepolitik NU på Uppmaningen liksom kampanjsidan är helt obunden partipolitiskt och riktar sig till samtliga riksdagspartier. I dagsläget ligger frågan långt ned på allas dagordning, fastän den borde vara en av de viktigaste. Utan trygga och friska ungdomar finns det ingen som kan ta över de jobb, driva de företag och sköta den vård som politikerna hellre vill prata om. Susanne Nyman Furugård 5 Familjepolitikens ekonomi not 2. 6 UNICEF

5 Sammanfattning Från mitten av 80- talet har förskola varit den dominerande barnomsorgsformen i Sverige och omfattar i dag nästan alla barn, medan den tidigare vanligaste formen, barnomsorg av hemmaförälder, knappt förekommer alls numera. Detta har åstadkommits med en familjepolitik som kraftigt subventionerat förskolan med allmänna medel (år 2013 i genomsnitt cirka kr/månad/barn) och gjort hemmabarnomsorgsalternativet mycket ogynnsamt ekonomiskt för föräldrarna (genom exempelvis särbeskattning, se Myten om det fria valet på sidan 73). Parallellt med denna utveckling men med års eftersläpning, det vill säga uppväxttiden för den första stora kullen dagisbarn, har den psykiska ohälsan bland unga ökat markant. En mängd forskning och undersökningar pekar på att det finns ett samband mellan barns brist på tid med sina föräldrar och hur de mår. Andra undersökningar visar att detta kostar stora summor för samhället och oerhört mycket i lidande för den enskilde. Sammanställer man alla undersökningar såsom i denna rapport framträder en helhetsbild som är ännu allvarligare: familjepolitikens särskiljande av barn från sina föräldrar bidrar påtagligt till psykisk ohälsa och samhällets kostnader för detta. I vilken grad kan man naturligtvis diskutera, liksom detaljer i enskilda beräkningar, men redan en mycket försiktig skattning på ett 10- procentigt samband mellan psykisk ohälsa och barns brist på tid med sina föräldrar, ger en årlig förlust på drygt 50 miljarder kronor, se resultaträkning på nästa sida. I resultaträkningens kommentarer och noter påvisas tydliga samband mellan barns tid med sina föräldrar och olika ohälsosymptom. (Sambanden är markerade med fet stil i de korta kommentarerna samt utförligare redovisade under rubriken Koppling till familjepolitiken i respektive not.) Detta stärker bilden av att den 10- procentiga kostnadskopplingen är alldeles för lågt räknad. Minst 50 procent framstår som mer realistiskt med tanke på att en rad symptom på psykisk ohälsa bland unga har fördubblats de senaste åren och att den enskilt största förändringen i dessa barns uppväxtvillkor är att de flesta gått på dagis och fått kraftigt minskad tid med föräldrarna jämfört med tidigare generation. Ett annat faktum som talar för 50- procentsnivån är att procent av alla barn är högkänsliga och/eller introverta och har ett större behov av lugn och ro och att få vara för sig själva snarare än i stora barngrupper. Ett tredje faktum är att minst 44 procent av ungdomarna i åldrarna år har dålig självkänsla, vilket är starkt kopplat till bristande anknytning till föräldrarna. Därmed kan man med stor säkerhet säga att åtminstone hälften av alla barn hade behövt få mer tid med sina föräldrar under uppväxten. Baserat på detta presenteras även en skiss på hur en hållbar familjepolitik skulle kunna se ut i en alternativ resultaträkning, för att ge exempel på olika möjligheter till förbättring av resultatet (se sist i denna sammanfattning). 5

6 Resultaträkning för familjepolitiken 4.0 (miljoner kronor) Samhällsintäkter Inkomstskatt Not Summa samhällsintäkter Samhällskostnader Direkta kostnader Dagissubventioner Not Resultat efter direkta kostnader Indirekta kostnader Ökad sjuklighet bland dagisbarn (VAB) Not Ökad stress bland föräldrar Not Resultat efter direkta och indirekta kostnader Bikostnader för psykisk ohälsa Ökande hörselproblem Not Ökande mobbning Not Försämrade skolresultat Not Ökande ätstörningar Not Ökning av viktproblem Not Ökade självskador Not Ökning av grova brott Not Ökande utskrivning av psykofarmaka Not Ökad psykvård av unga Not Ökande drogmissbruk Not Ökat utanförskap Not Ökande självmord och självmordsförsök Not Summa bikostnader Varav 10 % familjepolitiksrelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa Not Summa samhällskostnader SAMHÄLLETS ÅRSRESULTAT

7 Kommentarer till resultaträkning (Fet text markerar ohälsosymptomets koppling till familjepolitiken. För mer information och källor, se Noter på sidan 12.) Inkomstskatt År 2013 fanns det föräldrapar till förskolebarn som inbringade samhället extra skatteintäkter på kronor jämfört med om en av dem hade varit hemma med barnen. Dock är det sannolikt att samhället ändå hade fått dessa skatteintäkter eftersom någon annan troligen skulle ha fått deras jobb, vilket dessutom skulle bidra till lägre arbetslöshet. Dagissubventioner Kommunernas totala kostnad för förskolan uppgick år 2013 till kronor, varav kronor i merkostnad för dagissubventioner till föräldralediga som inte ger någon extra skatteintäkt tillbaka. Ökad sjuklighet bland dagisbarn Enligt Socialstyrelsen är risken att bli sjuk 6,78 gånger större för daghemsbarn än för barn som mest vistas hemma. Försäkringskassan betalade år 2013 ut nettodagar för tillfällig vård av barn (VAB). Om dessa barn hade fått barnomsorg i hemmet skulle de bara varit sjuka dagar, vilket inte hade kostat samhället någonting i VAB då en förälder redan fanns hemma. Ökad stress bland föräldrar Kvinnor har genomgående haft en högre sjukfrånvaro än män sedan mitten av talet och skillnaden har ökat under en stor del av de senaste 30 åren. Studier visar att detta hänger samman med deras ökade arbetskraftsdeltagande och drabbar särskilt kvinnor med barn i förskoleåldern. År 2013 tog kvinnor i åldrarna år ut mer än dubbelt så många sjukpenningdagar som männen i samma ålder. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna. Faktorer som pekas ut är stress på jobbet och i hemmet. Ökande hörselproblem Ljudmiljön är så dålig på många skolor, förskolor och fritidshem att både barn och personal far illa, menar Hörselskadades riksförbund. Ljudnivåerna ligger ofta på cirka decibel, långt över WHO:s riktvärde på 35 decibel. År 2013 fanns det hörselskadade i åldrarna 0-24 år som skadats av faktorer i deras uppväxtmiljö. Ökande mobbning barn och unga i åldrarna 9-19 år mobbades år Under perioden ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudsmannen (BEO) om mobbning med 202 procent. Samtidigt ökade antalet beslut om kritik från BEO/Skolinspektionen mot skolor i sådana ärenden med procent. Forskning visar att barn med otrygg anknytning till sina vårdnadshavare har en stark tendens att mobba andra barn eller själva bli offer för mobbning. Försämrade skolresultat elever gick i grundskolan eller gymnasiet år 2013, en skola som befinner sig i djup kvalitetskris enligt internationella jämförelser. Orsakerna är många varav brist på arbetsro och mobbning är några - båda med familjepolitisk koppling, se ovan om hörselproblem respektive mobbning. En annan viktig förklaring är att fler elever jobbar på egen hand med mindre lärartid, vilket politikerna vill kompensera med satsningar på läxhjälp. Om föräldrar fick mer tid med sina barn så att de kunde ägna lågt räknat en timme extra i veckan åt att hjälpa dem med läxor, skulle det innebära mer än en fördubbling av den tid som föräldrar i genomsnitt hinner hjälpa sina barn med läxorna. Ökande ätstörningar Under de senaste decennierna har förekomsten av ätstörningar och viktproblem ökat bland ungdomar, speciellt bland unga kvinnor. Färska studier visar även en ökande trend av ätstörningar bland män unga i åldrarna år led av ätstörningar år Dålig relation till familjen är en väsentlig riskfaktor för att utveckla ätstörningar, likaså föräldrars brist på tid för regelbundna matvanor och gemensamma måltider samt tid att upptäcka om deras barn har en ätstörning. 7

8 Ökning av viktproblem På mindre än tjugo år ( ) har andelen överviktiga eller feta barn ökat med 162 procent, från åtta till 21 procent, och problemen ökar snabbare bland barn än vuxna. År 2013 led unga i åldrarna 7-24 år led av fetma, över- eller undervikt (exkl unga med ätstörningar). Hos barn med en stressad mamma är övervikt fyra gånger vanligare än hos barn där mamman har en lugnare tillvaro, visar en avhandling från Uppsala universitet. Även undervikt hos barn var vanligare hos stressade mammor. Ökade självskador Under perioden har slutenvård av unga på grund av självskador ökat med 90 procent bland kvinnor år, 104 procent bland kvinnor år, 76 procent bland män år och 153 procent bland män år barn och unga i åldrarna år skadade sig själva med avsikt år Enligt etablerad kristeori har flickor som kontinuerligt skär sig ofta en väsentlig brist på trygghet och ett svagt familjärt nätverk. Ökning av grova brott Under perioden ökade andelen unga som dömdes för rån med nio procent i åldrarna år och med tio procent bland åringar. Samtidigt har antalet dömda för mord/dråp ökat med tolv procent bland åringar. Forskning visar att dålig anknytning i åldrarna ett- tre år är en riskfaktor för våldsamt beteende. En brytpunkt då utanförskapsprocessen går fortare än annars är då barnet börjar i förskolan och inte fungerar i grupp med andra barn. Ökande utskrivning av psykofarmaka Under perioden ökade försäljningen av antidepressiva medel nästan 140 gånger ( %) till unga kvinnor år och nästan 70 gånger ( %) till unga män i samma åldersgrupp. Sömnmedel ökade drygt 40 gånger ( %) respektive drygt 30 gånger ( %) till samma grupper; lugnande medel nästan 12 gånger ( %) respektive 4 gånger (+307 %); antipsykotiska läkemedel drygt 6 gånger (+510 %) respektive drygt 7 gånger (+610 %) barn och unga i åldrarna 0-24 år hämtade 2014 ut olika former av receptbelagd psykofarmaka, varav fick antipsykotisk medicin, lugnande medel, sömnmedel, antidepressiv medicin och psykostimulantia/adhd- läkemedel. Läkare menar att den ökade utskrivningen av psykofarmaka beror på att dagens familjer är så stressade att föräldrarna tar en genväg för att slippa engagera sig i något som är tyngre. Ökad psykvård av unga Under perioden har antalet unga kvinnor (15-24 år) som fått psykiatrisk slutenvård ökat med 107 procent och antalet unga män med cirka 51 procent. Mellan 2005 och 2012 steg antalet patienter inom BUP:s öppenvård (0-17 år) med 126 procent. Totalt fick barn och unga i åldrarna 0-24 år vård för psykiska problem år WHO menar att psykosociala insatser till unga kräver mer tid och engagemang än vad de får i dag, samt att många saknar sociala skyddsnät där man är uppmärksam på sjukdomstecken som humörsvängningar, sömnproblem och svårigheter att sköta vardagliga rutiner. Ökande drogmissbruk Mellan 1998 och 2013 ökade antalet unga som fick slutenvård för alkoholrelaterade diagnoser med 30 procent samt för narkotikarelaterade diagnoser med 78 procent unga i åldrarna 0-24 år fick år 2013 slutenvård för alkoholrelaterade diagnoser och för narkotikarelaterade diagnoser. Brister i anknytning, omsorg och tillsyn anses vara en riskfaktor för att ungdomar ska börja använda droger. Ökat utanförskap Mellan 1995 och 2013 ökade antalet unga med aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) i åldrarna år med 186 procent unga i åldrarna år befann sig i utanförskap år 2013, varav unga med förtidspension. Föräldrarna anses ha en avgörande roll i det förebyggande arbetet mot utanförskap. Ökande självmord och självmordsförsök I Sverige har självmorden ökat mest bland unga; ytterst få länder visar en tendens som liknar den i Sverige. 182 unga i åldrarna 0-24 år begick självmord år 2013, vilket motsvarar en ökning med 32,5 procent sedan 1997 i relation till folkmängden. Under perioden ökade andelen ungdomar som gjorde självmordsförsök med 84 procent bland unga kvinnor i åldrarna år och med 38 procent bland män i samma åldrar. År 2013 försökte unga i åldrarna 0-24 år ta sina liv. Ytterligare

9 unga mådde så dåligt att de planerade att göra det. Förlust av traditionell familjestruktur och traditionella etiska värderingar samt brist på nya normer och socialt sammanhang anses bidra till självmordsbenägenhet. Scenario för en hållbar familjepolitik Här presenteras en skiss på hur en hållbar familjepolitik skulle kunna se ut samt dess resultaträkning. Skissen är avsedd att ge exempel på olika möjligheter till förbättring av resultatet, inte en exakt angivelse av ett givet utfall. Scenario: Familjepolitiken ändras så att Sveriges föräldrar själva får disponera barnomsorgspengen (nuvarande dagissubvention, år 2013 i genomsnitt cirka kr/mån/barn) på den omsorg som passar deras barns behov bäst. Utfallet i resultaträkningen påverkas av fyra variabler: 1. Hur stor andel av alla föräldrar som väljer att stanna hemma och ta hand om sina barn. 2. Hur stor andel dessa föräldrar utgör av den totala gruppen föräldrar som tidigare riskerade bli sjukskrivna för stress. 3. Hur stor andel hemmabarnen utgör av den totala gruppen barn som tidigare riskerade utveckla psykisk ohälsa på grund av brist på tid med föräldrarna. 4. Hur stor kopplingen familjepolitik- psykisk ohälsa är. Självklart är psykisk ohälsa inte jämnt fördelad bland alla barn, utan vissa drabbas mer och andra mindre. Ett rimligt antagande är att en större andel av de föräldrar som skulle välja att vara hemma torde vara de som märkt att deras barn behöver mer tid med dem. Många av dem har troligen känt sig otillräckliga att ge barnen den tiden på grund av sin arbets- /livssituation och därför i högre grad varit sjukskrivna för stress. Om dessa föräldrar får bättre förutsättningar att ge barnen den tid de behöver med dem, minskar sannolikt kostnaderna för föräldrars stress procentuellt mer än hemmaföräldrarnas andel av den totala gruppen föräldrar som riskerar bli sjukskrivna för stress (variabel 2). Samtidigt skulle förmodligen bikostnaderna för psykisk ohälsa minska procentuellt mer än hemmabarnens andel av den totala gruppen barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa på grund av brist på tid med föräldrarna (variabel 3). På nästa sida visas tre exempel på kombinationer av värden på variablerna 1-3, där 2 och 3 uppskattas vara dubbelt så stora som 1 utifrån ovanstående antagande. För variabel 4, kopplingen familjepolitik- psykisk ohälsa, prövas två värden: 10 procent som utgjorde en försiktig skattning i resultaträkningen för nuvarande familjepolitik (se sidan 6) samt 50 procent som torde utgöra en mer realistisk skattning enligt argument redovisade i Sammanfattning (se sidan 5). Detta innebär att exempel 1 med värdena 10/20/20 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 10 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn och att kostnaderna för föräldrars sjukskrivning för stress minskar med 20 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterad psykisk ohälsa. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med 13,5 procent. Exempel 2 med värdena 25/50/50 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 25 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn, vilket minskar kostnaden för föräldrars sjukskrivningar för stress med 50 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterade psykiska ohälsan. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med drygt en tredjedel, 33,8 procent. Exempel 3 med värdena 50/100/100 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 50 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn, vilket minskar kostnaden för föräldrars sjukskrivningar för stress med 100 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterad psykisk ohälsa. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med drygt två tredjedelar, 67,7 procent. Sammantaget visar exemplen att denna reform inte skulle kosta något - tvärtemot vad många politiker säger utan att den kan spara pengar åt samhället. 9

10 Alternativ resultaträkning för en hållbar familjepolitik (miljoner kronor) Nuvarande Ny hållbar familjepolitik familje politik Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 (10/20/20) (25/50/50) (50/100/100) Samhällsintäkter Inkomstskatt * * * Summa samhällsintäkter Samhällskostnader Direkta kostnader Dagissubventioner Barnomsorgspeng (f d dagissubventioner) Resultat efter direkta kostnader Indirekta kostnader Ökad sjuklighet bland dagisbarn (VAB) Ökad stress bland föräldrar Resultat efter direkta och indirekta kostnader Bikostnader för psykisk ohälsa Ökande hörselproblem Ökande mobbning Försämrade skolresultat Ökande ätstörningar Ökning av viktproblem Ökade självskador Ökning av grova brott Ökande utskrivning av psykofarmaka Ökad psykvård av unga Ökande drogmissbruk Ökat utanförskap Ökande självmord och självmordsförsök Summa bikostnader Varav familjepolitiksrelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) Summa samhällskostnader (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) SAMHÄLLETS ÅRSRESULTAT (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) * Minskade skatteintäkter är en försiktig uppskattning; sannolikt minskar de inte fullt ut eftersom någon annan förmodligen får jobbet. I så fall skulle familjepolitikens resultat förbättras med motsvarande belopp - och samhället fick lägre arbetslöshet som bonus. 10

11 Bakgrund och metod År 1975 fick 83 procent av alla barn i åldrarna 1-6 år barnomsorg hemma. De kommande tio åren satsade samhället på en kraftig utbyggnad av barnomsorg utanför hemmet och i mitten av 80- talet var över hälften av barnen inskrivna i förskola. Sedan dess har dominansen av dagis som barnomsorgsform fortsatt öka till närmast absoluta tal för vissa åldrar, se diagram nedan. I genomsnitt var barnen 31 timmar/vecka i förskolan år 2012, men barn i storstadsområden hade längre tider: högsta kommun- genomsnittet låg på 36 timmar. 13 procent av alla förskolebarn tillbringade mer än 40 veckotimmar i förskolan Barnomsorg i/utanför hemmet (andel i åldrarna 1-5/6 år) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 1975 År 1980 År 1985 År 1990 År 1997 År 2013 Hemmabarn Förskolebarn Diagramförtydligande: Från år 1998 räknas inte sexåringar in i statistiken för förskolan, i samband med att begreppet daghem ersattes med förskola i skollagen och att man inrättade skolformen förskoleklass för sexåringar. Källor: Skolverket (Barnomsorgen ) 1998 och Skolverket ( Förskola ) Barnomsorg i/utanför hemmet 2013 (andel per åldersgrupp) Hemmabarn Förskolebarn 49,20% 88,90% 93,30% 94,70% 94,60% 50,80% 11,10% 6,70% 5,30% 5,40% 1- åringar 2- åringar 3- åringar 4- åringar 5- åringar Diagramförtydligande: 2013 var 84 procent av alla barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskola. Detta är dock ett genomsnitt som dras ned av den mindre andelen ettåringar, medan andelen två- femåringar var högre. Källa: Skolverket ( Förskola ) Skolverket (Barn ) 2013 s 2. 8 Skolverket (Barnomsorgen ) 1998 s Skolverket ( Förskola ) Skolverket (Föräldrars )

12 Parallellt med denna utveckling men med års eftersläpning, det vill säga uppväxttiden för den första stora kullen dagisbarn, har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat markant. Därför har jag i denna rapport valt att titta på effekterna på unga upp till 24 års ålder då dessa är födda efter 1985 och majoriteten gått på dagis eller hos dagmamma. 24 år är också en vanlig övre åldersgräns för kategorin ungdomar/unga vuxna som tillämpas i många av de undersökningar och den forskning som jag refererar till. De färskaste uppgifterna om omfattningen av olika symptom på psykisk ohälsa är från 2014 (psykofarmaka) medan övriga är mestadels från 2013, varför jag försökt använda detta årtal genomgående för alla beräkningar inklusive prisjusteringar med hänsyn till inflationen. Endast i några fall har jag fått förlita mig på äldre ohälsotal, vilket med tanke på utvecklingstrenden sannolikt är en underskattning jämfört med Så snart färskare siffror finns tillgängliga kommer rapporten att uppdateras med dessa till en ny version. Kostnadsberäkningarna baseras på de faktiska kostnader som samhället betalar redan i dag, medan jag i vissa fall även vägt in riskkostnaden då det handlar om befintliga problem som kommer att kosta samhället så snart de drabbade söker hjälp. För många ohälsosymptom finns dock stora mörkertal, vilket också talar för att siffrorna är i underkant. Rapporten består till största delen av citat från andra källor (drygt 200), vilket markeras med indraget kursivt stycke samt fotnot till källan; detta för att visa på att det redan finns tillräckligt kunskapsunderlag för politikerna att agera och att det inte behövs fler studier innan man förändrar familjepolitiken. För läsbarhetens skull har jag i en del av citaten avstått från att använda punkter eller hakparenteser för att markera att ord utelämnats eller lagts till. Däremot har jag försäkrat mig om att de ändringar som gjorts inte har påverkat den ursprungliga innebörden. För den som vill läsa originaltexterna finns hänvisningar till dessa i litteraturförteckningen. 12

13 Not 1. Inkomstskatt från dagisföräldrar ger samhället merintäkt på 36 miljarder kronor Man kan ifrågasätta om det egentligen ger samhället några extra skatteintäkter när föräldrar väljer att arbeta och ha sina barn på dagis i stället för att en av dem är hemma med barnen. Sannolikt hade samhället ändå fått åtminstone en del av dessa skatteintäkter eftersom någon annan skulle ha fått deras jobb, vilket därmed även skulle bidra till lägre arbetslöshet. Men för att göra en generös värdering av familjepolitiken tar jag ändå upp detta som intäkter. Omfattning: föräldrapar Verksamhetsåret 2013 var barn inskrivna barn i förskolan och i familjedaghem, sammanlagt barn. 11 Tyvärr samlar Skolverket/SCB inte in uppgifter från kommunerna på hur många föräldrar det är som har barn i förskolan, så jag får göra en uppskattning utifrån antalet inskrivna barn: Enligt SCB föder varje kvinna i genomsnitt cirka två barn (1,89 12 ) med cirka 3,5 års (40 månader 13 ) mellanrum. Det betyder att om barnen börjar på dagis när föräldrapenningen är slut efter 1,5 år och slutar när de blir sex år för att börja förskoleklass, så kommer genomsnittsföräldrarna att ha två barn samtidigt på dagis under ett års tid: när det första är 5-6 år och det andra 1,5-2,5 år. (Detta är lågt räknat eftersom många barn börjar dagis tidigare och de kan få gå kvar där till sju års ålder då förskoleklass är frivilligt.) Om man utgår från att antalet barn i förskolan fördelas ganska jämnt i dessa åldersgrupper 1,5-6 år, betyder det att 20 procent var 1,5-2,5 år, 20 procent 2,5-3,5 år, 20 procent 3,5-4,5 år, 20 procent 4,5-5,5 år och 20 procent 5,5-6 år. Av dessa var 40 procent barn till föräldrar med två barn i förskolan i åldrarna 1,5-2,5 år respektive 5,5-6 år. Det motsvarar föräldrapar (40 % av delat på två barn). Resterande 60 procent var barn till föräldrar som bara hade ett barn i förskolan, vilket motsvarar föräldrapar (60 % av ). Sammanlagt fanns det föräldrapar ( ) som hade sina barn i förskolan i stället för att en av dem mammor/pappor - var hemma med sina barn. Hur många av dessa föräldrar som arbetade finns det inte heller statistik på; även föräldralediga, arbetslösa och studerande har rätt att ha sina barn på dagis trots att det inte ger några extra skatteintäkter. År 2013 utgjordes 7,6 procent av befolkningen i åldrarna år av arbetslösa eller studerande. Om man drar bort motsvarande andel, (0,076 x ), från ovan återstår föräldrapar. Andelen föräldralediga beräknas utifrån denna gamla uppgift som sannolikt är i underkant med tanke på att dagis blivit ännu mer dominerande som barnomsorgsform sedan dess: År 1999 gick var fjärde ett- femåring med föräldraledig förälder i förskolan, tre år senare [2002] nästan varannan. 14 Om man utgår från SCB:s snittuppgift ovan om 3,5 års mellanrum mellan första och andra barnet, skulle hälften av alla barn i Sverige som är 3,5 år ha ett nyfött syskon (medan den andra hälften är barn nr 2 och redan har ett syskon som är 3,5 år äldre). Om vartannat av dessa barn med nyfött syskon gick i förskolan trots att de hade en föräldraledig förälder hemma, utgör dessa barn 25 procent (0,5 x 0,5) av det totala antalet barn i åldrarna 3,5-5 år, som är den ålder barn nr 1 har under tiden från att barn nr 2 föds 11 Skolverket (Redovisning ) 2014 s SCB ( Summerad ) SCB (Olika ) Skolverket ( Fler )

14 och fram till att föräldrapenningen tar slut efter 1,5 år. Totalt fanns det cirka barn i åldrarna 3,5-5 år i Sverige år procent av blir förskolebarn till lika många föräldrapar där en förälder var föräldraledig. (Detta motsvarar 18 procent av det totala antalet föräldrapar (72 500/ )). Drar man även bort dem återstår ( ) föräldrapar till barn i förskolan där båda arbetade i stället för att en av dem mammor/pappor var hemma med sina barn. Samhällsintäkt: kronor Medelinkomstskatten på förvärvsinkomster uppgick till kr/person i förvärvsarbete år föräldrapar till dagisbarn inbringade därmed samhället extra skatteintäkter på kronor ( x ) jämfört med om en av föräldrarna hade varit hemma med sina barn. Denna intäkt måste dock reduceras med hänsyn till att den genomsnittlige förälderns intjäningstid blir kortare än kostnadstiden för dagisplatserna. Eftersom kvinnor i genomsnitt föder cirka två barn med 40 månaders (= 3,3 år) mellanrum 17, kommer dessa barn att under en period gå samtidigt på dagis och därmed ge samhället dubbla kostnader medan den merarbetande föräldern inte inbringar ökade skatteintäkter samma period. Detta beräknas så här: Om det första barnet börjar på dagis när föräldrapenningen är slut efter 1,5 år och slutar när det blir sex år för att börja förskoleklass, går barnet totalt 4,5 år på dagis. Detta är lågt räknat eftersom många barn börjar dagis tidigare och de kan få gå kvar där till sju års ålder då förskoleklass är frivilligt. När det andra barnet börjar vid samma ålder, har det första barnet blivit nästan fem år (1,5 + 3,3 = 4,8) och de går samtidigt på dagis under ett år vartefter det andra barnet går själv där i 3,5 år till. Sammanlagt ger det den förälder som väljer att arbeta i stället för att ta hand om sina barn hemma 8 arbetsår (4,5 + 3,5) att tjäna in inkomstskatt till samhället som ska bekosta 9 års dagiskostnader (4,5 + 4,5). Per barn blir det 4 intjäningsår och 4,5 kostnadsår. Detta reducerar skatteintäkterna med 0,89 (4/4,5) som därmed blir kronor (0,89 x ). 15 SCB ( Folkmängd ) SCB ( Medelvärde ) SCB

15 Not 2. Dagissubventioner kostar samhället 60 miljarder kronor Omfattning: barn År 2013 var barn var inskrivna barn i förskolan och i familjedaghem, sammanlagt barn. 18 Samhällskostnad: kronor År 2013 uppgick kommunernas totala kostnad för förskolan till kronor och för familjedaghem kronor, vilket sammanlagt blir kronor. 19 Det som kommunerna redovisar som en totalkostnad är dock en bruttokostnad, där de inte dragit av föräldrars barnomsorgsavgifter. År 2013 betalade föräldrar kronor i barnomsorgsavgift för att ha sina barn i förskola och kronor för familjedaghem. Totalt: kronor. 20 Drar man bort detta från totalkostnaden blir nettokostnaden år 2013 för förskolan kronor ( ). Det är däremot inte rimligt att man - som vissa av familjepolitikens försvarare hävdar - ska dra av kommunens skatteintäkter från förskolepersonalen ifrån kommunens kostnader för förskolan eller bokföra dem på intäktssidan i familjepolitikens resultaträkning. Ett sådan antagande förutsätter att dessa personer inte är anställningsbara och kompetenta nog att få ett annat arbete. Det utgår också från en vrångbild av att förskolan är till för att personalen ska ha arbete. Skulle man tillämpa det resonemanget på exempelvis ett sjukhus skulle man anställa vårdpersonal för att de skulle få jobb, inte för att patienter behövde vård. Delar man nettokostnaden för förskolan (inklusive familjedaghem) på antalet inskrivna barn i verksamheterna, får man en årskostnad på kronor/barn ( / ) eller en månadskostnad på kronor/barn. År 1999 gick var fjärde ett- femåring med föräldraledig förälder i förskolan, tre år senare [2002] nästan varannan. 21 Baserat på ovanstående redovisas under Not 1 om Inkomstskatt en uträkning som visar att det år 2013 fanns förskolebarn till lika många föräldrapar där en förälder var föräldraledig. Detta utgör en ren merkostnad för samhället på kronor ( x ) av de totala dagiskostnaderna på kronor, eftersom det inte ger någon extra skatteintäkt tillbaka. Dessutom minskar det möjligheterna till en god anknytning mellan det äldre och yngre syskonet. 18 Skolverket (Redovisning ) 2014 s Skolverket (Redovisning ) 2014 s SCB (Kommunernas ) 2014 s Skolverket ( Fler )

16 Not 3. Ökad sjuklighet hos dagisbarn kostar samhället 5 miljarder kronor Omfattning: VAB- dagar nettodagar betalade Försäkringskassan ut för tillfällig vård av barn (VAB) år 2013 till en kostnad av totalt kronor. 22 Samhällskostnad: kronor Detta är Försäkringskassans kostnad men täcks av inbetalda arbetsgivaravgifter. Alltså skulle lägre vårdkostnader kunna sänka arbetsgivarnas kostnader och höja deras konkurrenskraft, vilket också kan öka samhällets skatteintäkter. Sen kostar VAB ytterligare för arbetsgivaren genom produktionsbortfall som kan orsaka uteblivna intäkter och/eller extra kostnader för ersättare. Därutöver kostar VAB- dagarna föräldrarna lönebortfall på 20 % av sjukpenningsgrundande inkomsten = kronor (( /0,8) x 0,2). Kostnader för ökade vårdkontakter och medicin är inte heller inräknade. Koppling till familjepolitiken Risken att bli sjuk är 6,78 gånger större för daghemsbarn än för barn som mest vistas hemma. [Det har också varit en] stigande konsumtionen av antibiotika hos förskolebarn de senaste 15 åren. 23 Om ovanstående barn hade fått barnomsorg i hemmet hade de bara varit sjuka dagar ( /6,78), vilket inte hade kostat samhället någonting i VAB då en förälder redan fanns hemma Sjukrisk 1 6,78 Hemmabarn Dagisbarn Källa: Socialstyrelsen (Smitta ) Försäkringskassan ( Tillfällig ) Socialstyrelsen (Smitta ) 2008 s

17 Not 4. Ökad stress bland föräldrar kostar samhället 2 miljarder kronor Omfattning: sjukpenningdagar År 2013 tog kvinnor i åldrarna år [vilket är den vanligaste åldern för småbarnsföräldrar] ut sjukpenningdagar, medan män i samma åldrar tog ut dagar. 24 Kvinnorna tog alltså ut fler sjukpenningdagar än männen, vilket är mer än dubbelt så många dagar (132 % fler). Detta torde främst bero på att de upplever sin arbets- /livssituation som svårare. Sannolikt är även många småbarnspappor sjukskrivna för stress men det går inte enkelt att beräkna, så skillnaden mellan könen får bli en minimiuppskattning. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna i Sverige. 25 Kvinnor har högre risk att bli sjukskrivna längre än 14 dagar både före och efter första barnets födelse. Den risken blir extra hög två år efter andra barnets födelse. 40 procent av kvinnors långtidssjukskrivningar (över 14 dagar) beror på psykiska sjukdomar, 26 procent av mäns. 26 Samhällskostnad: kronor Utbetalning av sjukpenning under år 2013: kronor. 27 Antal dagar med sjukpenning under år 2013 för hela befolkningen från 16 år och uppåt: dagar. 28 Ovanstående uppgifter ger en snittkostnad för samhället på 452 kr/dag ( / ). Totalkostnad för kvinnor år: dagar á 452 kr = kronor. Totalkostnad för män år: dagar á 452 kr = kronor. Merkostnad för kvinnor jämfört med män: kronor ( ). Därutöver bör man betänka arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro som även kan kosta samhället ytterligare i form sänkt produktivitet och konkurrenskraft: Kostnader för sjukskrivning: Vid en månadslön på betalar arbetsgivaren 330 kronor i timmen i lön och liknande kostnader utan att få något tillbaka. Enligt författarnas beräkningar kostar korttidssjukskrivning därmed cirka tio procent av månadslönen per dag. Kostnaden för långtidssjukskrivning är svårare att beräkna. Den beror bland annat på arbetsbördan, om kollegor behöver arbeta övertid och eventuella 24 Försäkringskassan ( Antal ) Hjärnkoll Mellgren ( Sjuksiffror ) Försäkringskassan ( Utbetalning ) Försäkringskassan ( Antal )

18 produktionsstörningar. Ett svenskt företag räknade dock, enligt författarna, ut att en långtidssjukskrivning kostar arbetsgivaren minst kronor per halvår. 29 Trend Kvinnor har genomgående haft en högre sjukfrånvaro än män sedan i mitten av talet och skillnaden har ökat under en stor del av de senaste 30 åren. [ ] 1982 hade cirka 10 procent av kvinnorna och drygt 9 procent av männen sjukpenning (sjukskrivningar längre än 30 dagar) hade kvinnornas andel ökat till nära 16 procent medan männen låg kvar på tidigare nivå. Detta motsvarar en ökning med cirka 60 procent för kvinnorna Kvinnor/män med sjukpenning (procent av befolkningen) År 1982 Män Kvinnor 16 År 2009 Koppling till familjepolitiken Källa: Angelov et al Kvinnors högre sjukfrånvaro ser ut att hänga samman med deras arbetskraftsdeltagande [ ] Kvinnor arbetar mer idag än för 30 år sedan och detta gäller särskilt kvinnor med barn i förskoleåldern. [ ] Under och talet ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från att ha varit 65 procent av männens år 1970 till hela 90 procent av männens [ ] Vår slutsats är därför att det ökade arbetsutbudet bland kvinnor i kombination med föräldraskap är den huvudsakliga orsaken till den ökande skillnaden över tid mellan könen. 31 Kvinnors högre sjukfrånvaro beror alltså i huvudsak på att de fått mindre tid med barnen. Eftersom kvinnor historiskt tillbringat mer tid med dem, har de sannolikt närmare till hands att förstå att barnen fortfarande behöver mer tid med sina föräldrar än vad familjepolitiken ger utrymme för och försöker ge dem det ändå med stressjukdomar som påföljd. Ett av våra tydligaste resultat är skillnaden mellan könen av att få barn. När första barnet kommer, ofta i början av yrkeslivet, konkurrerar barn och familjelivet med engagemanget i arbetslivet. [ ] Mer anmärkningsvärt är vad som händer med könsskillnaderna i sjukfrånvaro efter det att barnet har fyllt ett år [och många mammor återgått till jobbet efter föräldraledigheten]. Då börjar kvinnors genomsnittliga sjukfrånvaro stiga brant för att komma upp till ungefär det dubbla jämfört med männens då barnet är runt två år gammalt. Skillnaden består upp till 15 år efter barnets födsel. [ ] Under barnets första år är däremot kvinnor mindre sjukfrånvarande än män. En tänkbar förklaring är att de flesta mammor är föräldralediga då. Troligtvis tar mammorna endast ut sjukpenning om de blir så allvarligt sjuka att de inte kan ta hand om sina barn under denna period. 32 Av sistnämnda rön kan man dra slutsatsen att fler hemmaföräldrar - även pappor - skulle minska samhällets kostnader för sjukfrånvaro. Dessutom skulle föräldrarna inte utsättas för lika mycket smittor från sina barn då barnen inte vistas på dagis. 29 Johrén & Johansson Angelov et al s 18 & Angelov et al s 1, 7, 9, 41, 43, 45 & Angelov et al s 1, 7, 9, 41, 43, 45 &

19 Fler pappor än mammor känner skuld för att de tillbringar för lite tid med barnen. [Flera] studier ger stöd åt att män har en ökad orientering mot familjelivet [= inser att barn behöver mer tid]. 33 Redan från 30- årsåldern upplever allt fler vuxna sömnstörningar [och det är] något fler kvinnor än män som drabbas. [...] Klart mest sömnstörningar [av alla åldersgrupper] rapporterade kvinnor i åldern år. [...] En bidragande faktor är tveklöst psykiskt välbefinnande, [...] andra faktorer som pekas ut är stress på jobbet, stress i hemmet [ ] visar världens största intervjuundersökning [US Behavioral Risk Factor Surveillance System 34 ] 35 Medellivslängden för kvinnor kan vara på väg att sänkas. Orsaken är stress. [ ] I takt med att kvinnor har gått från att i hög grad vara hemmafruar till att yrkesarbeta har de stressrelaterade sjukdomarna, däribland hjärt- och kärlsjukdomarna, ökat. [ ] En orsak till hjärt- och kärlsjukdomar är sömnproblem, och en kommande studie visar att kvinnor sover sämre än män. De utsätts för stress i familjen lika mycket som på jobbet, så det blir dubbel stress, säger Kristina Orth- Gomér, professor i samhällsmedicin vid Karolinska institutet Lind Grandner et al Balksjö & Ennart Tagesson

20 Not 5. Ökande hörselproblem hos unga kan kosta samhället 1,4 miljarder kronor Tyvärr hittar jag inga färskare siffror än från 2012, men dagens är sannolikt högre med tanke på hittillsvarande utveckling, se Trend längre ned. Omfattning: hörselskadade i åldrarna 0-24 år 2012 fanns det cirka hörselskadade i åldrarna 0-15 år och i åldrarna år. 37 Cirka 200 barn/år föds med en hörselskada, under uppväxten ökar antalet hörselskadade med cirka 200 per årskull. 38 Orsaken till ökningen [är bland annat] att ljudmiljöerna omkring oss har blivit sämre. 39 Detta innebär att hälften av alla hörselskadade har blivit det på grund av faktorer i deras uppväxtmiljö, vilket motsvarar barn och unga i åldrarna 0-15 år och i åldrarna år, totalt Samhällskostnad: kronor Landstingen är skyldiga att erbjuda alla invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (hsl 3b). 40 En hörapparat kan kosta mellan och kronor. Utprovning kan kosta mellan 300 och kronor. 41 För barn 0-19 år är hörapparater kostnadsfria i alla landsting. 42 Från 20 år och uppåt får patienten betala en viss del, men det varierar ordentligt mellan landstingen. I genomsnitt får patienten betala kronor [motsvarar kr år 2013] av totalkostnaden för två hörapparater, samt 525 kronor [motsvarar samma år 2013] för utprovning. 43 Hörapparater brukar behöva bytas ut efter fem år då tekniken blivit för gammal. 44 Hos barn som växer måste öroninsatsen bytas ut med jämna mellanrum. 45 För att kunna beräkna kostnaden för åldrarna 0-19 år, som landstingen helt täcker, behöver man få fram hur många som var hörselskadade i åldrarna år av den större åldersgruppen år som bestod av unga. För enkelhetens skull förutsätter jag att de är lika många i varje årskull, (32 000/9). Fyra årskullar (16, 17, 18 och 19 år) motsvarar då (4 x 3 556). Sammanlagt med antalet hörselskadade i den yngsta gruppen 0-15 år, , blir det totala antalet för åldrarna 0-19 år unga ( ). Baserat på ovanstående citat om kostnader får man fram en genomsnittskostnad år 2011 (källans år) för utprovning på 900 kronor ( delat på 2) och för hörapparat på kr ( delat på 2). Omräknat till 2013 års penningvärde motsvarar det 908 kronor för utprovning och kronor 37 HRF HRF 2007 s HRF HRF 2005 s Andersson HRF HRF Ohio State University Specialpedagogiska skolmyndigheten

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2014-06-11, 57 Gäller från 2014-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult

Läs mer

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Välkommen till Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Reviderad 2013-03-01 Reviderad 2013-10-24 UN 48 Reviderad 2015-07-01 TAXA Avgiften

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Verksamheten omfattar kommunal förskola samt pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Fastställd av Kunskapsnämnden februari

Läs mer

Regler för Misterhults förskola 2012/2013

Regler för Misterhults förskola 2012/2013 Regler för Misterhults förskola 2012/2013 Hur kan du skaffa kunskap om Ditt/Dina barns vardag? Varje år har förskolan ett öppet hus då man kan se sina barn arbeta. Utvecklingssamtal hålls tillsammans med

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

TAXA OCH TILLÄMPNING

TAXA OCH TILLÄMPNING BARNOMSORG TAXA OCH TILLÄMPNING Gäller från 2009-01-01 Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-16 40 1 BARNOMSORGSTAXA Taxan gäller från 2009-01-01. Avgiften betalas 12 månader om året. FÖRSKOLEVERKSAMHET/FAMILJEDAGHEM

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2015-0610, 67 Gäller från 2015-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress

Läs mer

Föreskrift Taxa KS 2014:190-706. Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. Kf 2014-11-17 134 Fr.o.m. 2015-01-01

Föreskrift Taxa KS 2014:190-706. Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. Kf 2014-11-17 134 Fr.o.m. 2015-01-01 Gällivare Kommun Dokumentnamn TAXA FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM 2015 Dokumenttyp Diarienummer Föreskrift Taxa KS 2014:190-706 Beslutad av Framtagen av Barn-, utbildning och

Läs mer

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad SID 1 (6) Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad Regler för kommunal och fristående förskola samt pedagogisk omsorg i Solna stad. Definitioner 1. Förskolan tar främst emot barn i åldern

Läs mer

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version Pedagogisk omsorg i hemmet 2012, reviderad version Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan!

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan! Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och

Läs mer

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg BARN OCH FAMILJ Barnomsorg Det bästa som du kan ge dina barn, förutom goda vanor, är goda minnen. - Sydney J. Harris Inledning V åra politiska företrädare har i decennier systematiskt arbetat för att splittra

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information Pedagogisk omsorg i hemmet Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem som finns för barn mellan

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Förskoleverksamhet (barnomsorg) bedrivs för barn från 1-5 år.

Förskoleverksamhet (barnomsorg) bedrivs för barn från 1-5 år. JOKKMOKKS KOMMUN Barn och utbildningsnämnden Taxa och tillämpningsregler för Jokkmokks kommuns förskole- och fritidshemsverksamhet. Gäller från och med 2010-07-01 Förskoleverksamhet (barnomsorg) bedrivs

Läs mer

Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb.

Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. 1 2 Innehållsförteckning Inledning Regler förskola och pedagogisk omsorg barn 1-5 år Förskola

Läs mer

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala 1 (6) Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala Följande avgifter och tillämpningsföreskrifter har fastställts av Kommunfullmäktige i Sala 28 januari 2013

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Regler för personalkooperativet Filurens förskola (Här utöver gäller Sjöbo kommuns regler för förskoleverksamheten.)

Regler för personalkooperativet Filurens förskola (Här utöver gäller Sjöbo kommuns regler för förskoleverksamheten.) Villkor för att erhålla plats 1. Förskoleverksamhet erbjuds till barn som fyllt 1 år vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar. 2. Förskoleverksamhet erbjuds till barn 1-5 år vars vårdnadshavare

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Befolkning i absoluta tal

Befolkning i absoluta tal Befolkning i absoluta tal Bilaga 3 1950 1960 1970 1980 1985 1990 1995 2000 2001 Bollebygd 5 216 4 784 5 157 6 740 7 399 7 610 7 973 7 884 7 890 Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 92 564 94 156 96 139 96

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Regler, inom ramen för 8, 14 och 25 kap. skollagen Barn- och ungdomsnämnden 2013-01-23, reviderade 2014-12-11 ALLMÄNT Reglerna tillämpas

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2007-04-23, 34/07 Reviderade 2010-05-24, BUN 24/10 Uppdaterade av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

21 september 2015. Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016

21 september 2015. Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 21 september 2015 Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 Läkarförbundet om budgetpropositionen 2016 med särskild betydelse för läkare och hälsooch sjukvården. Sammanfattningsvis saknas mer genomgripande

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Reviderad 2015-06-29 Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2 Ansökan förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Förälder och barn som är folkbokförda, på väg

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Arboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01

Arboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Arboga kommun Regler och avgifter för förskola och fritidshem Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Innehåll 1 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-06-04 av Kommunstyrelsen 90 och 2014-06-18 av Kommunfullmäktige 49 Senast

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag?

Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag? Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag? Förskola erbjuds barn från ett år till dess de börjar förskoleklass eller grundskola/grundsärskola.

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun. Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN

Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun. Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN Innehållsförteckning 1. REGLER FÖR KOMMUNAL FÖRSKOLEVERKSAMHET... 3 VEM REGLERNA GÄLLER... 3 ÖPPETTIDER... 3 VISTELSETID...

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

VÄLKOMMEN. till förskola, fritidshem och pedagogisk verksamhet i Alingsås kommun. Information om våra regler

VÄLKOMMEN. till förskola, fritidshem och pedagogisk verksamhet i Alingsås kommun. Information om våra regler VÄLKOMMEN till förskola, fritidshem och pedagogisk verksamhet i Alingsås kommun Information om våra regler Vem kan få plats Vårdnadshavare som har barn från 1 års ålder till och med årskurs 6, kan ansöka

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsförvaltningen

Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsförvaltningen Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Dessa regler gäller både för kommunal och fristående förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad. Definitioner 1. Förskola bedrivs främst för barn

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Gäller från och med den 1 maj 2012 I Borlänge kommun erbjuds olika verksamhetsformer för barn från ett års ålder. Förskolan,

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Avgifter & regler. Förskola Förskoleklass Fritidshem

Avgifter & regler. Förskola Förskoleklass Fritidshem Avgifter & regler Förskola Förskoleklass Fritidshem INNEHÅLL Verksamhetsformer... 2 Förskola och familjedaghem 1 5 år... 2 Allmän förskola för 3 5-åringar... 2 Förskoleklass... 2 Skolbarnsomsorg (fritidsverksamhet)...

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

UtKI ö 6C- A rek."-- C

UtKI ö 6C- A rek.-- C a KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UtKI ö 6C- A rek."-- C Handläggare Datum Diarienummer Carlsson Karin 2015-04-30 UBN-2015-2105 Utbildningsnämnden Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer