Familjepolitikens ekonomi 4.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjepolitikens ekonomi 4.0"

Transkript

1 - en ohållbar hushållning med Sveriges främsta resurs Skogsskador efter stormen Gudrun Foto: JO Bengtsson, Ljungby civilförsvarsförening/civilförsvarsförbundet. Det krävs ordentliga rötter för att stå stabilt när det stormar. Blandad odling är mindre sårbar än ensidig monokultur. Lärdomarna från stormen Gudrun år som fällde miljoner kubikmeter skog och kostade samhället totalt miljarder kronor 1 - är tillämpbara även på Sveriges främsta resurs, barn och ungdomar. För samtidigt som det blåser allt hårdare kring dem i dag, har familjepolitiken berövat dem det viktigaste stöd de behöver under uppväxten - föräldrarna. Alltfler håller inte för trycket och det kostar samhället alltmer som tre- fyra Gudrun- stormar varje år, visar denna rapport. Susanne Nyman Furugård Carlgren 2006.

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Resultaträkning för familjepolitiken Kommentarer till resultaträkning... 7 Scenario för en hållbar familjepolitik... 9 Alternativ resultaträkning för en hållbar familjepolitik Bakgrund och metod Noter till resultaträkning Not 1. Inkomstskatt från dagisföräldrar ger samhället merintäkt på 36 miljarder kronor Not 2. Dagissubventioner kostar samhället 60 miljarder kronor Not 3. Ökad sjuklighet hos dagisbarn kostar samhället 5 miljarder kronor Not 4. Ökad stress bland föräldrar kostar samhället minst 2 miljarder kronor Not 5. Ökande hörselproblem hos unga kan kosta samhället 1,4 miljarder kronor Not 6. Ökad mobbning i skolorna kan kosta samhället 10 miljarder kronor Not 7. Försämrade skolresultat kan kosta samhället 15 miljarder kronor Not 8. Ökande ätstörningar bland unga kan kosta samhället 29 miljarder kronor Not 9. Ökning av viktproblem bland unga kan kosta samhället 1,2 miljarder kronor Not 10. Ökade självskador bland unga kan kosta samhället 37 miljarder kronor Not 11. Allt grövre brott och yngre våldsverkare kostar samhället 763 miljoner kronor Not 12. Ökad utskrivning av psykofarmaka till unga kostar samhället en halv miljard kronor Not 13. Psykvård av allt fler unga kostar samhället nära 11 miljarder kronor Not 14. Ökande drogmissbruk bland unga kostar samhället 754 miljoner kronor Not 15. Ökat utanförskap bland unga kostar samhället 86 miljarder kronor Not 16. Ökande självmord och självmordsförsök bland unga kan kosta samhället 21 miljarder kronor Not 17. Familjerelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa Forskning Anknytningsforskningen Hjärnforskningen Mentaliseringsforskningen Forskning kring självkänsla Forskning kring omsorg Forskning kring KASAM - Känsla Av Sammanhang Forskning om högkänslighet Forskning om introversion Slutord Bilaga 1. Myter i familjepolitiken Myten om kvinnofällan och jämställdhet är att båda föräldrar jobbar heltid Myten om världens generösaste föräldraförsäkring Myten om det fria valet Litteraturförteckning

3 Inledning "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Brundtlandrapporten, FN Alltsedan FN formulerade ovanstående definition av hållbar utveckling, har den blivit en ledstjärna för inte bara miljöpolitik utan all politik som handlar om hushållning med gemensamma resurser. Dock inte svensk familjepolitik som handlar om den viktigaste resursen av alla, nästa generation, men tyvärr fortfarande baseras på Alva Myrdals idéer om "storbarnkammare" från talet. 3 Detta trots att det under de senaste decennierna har kommit otaliga rapporter från myndigheter, forskare och organisationer om den ökande psykiska ohälsan bland unga, som på olika sätt kopplar till familjepolitiken. Tyvärr ofta väl inlindat och politiskt korrekt, varför jag 2010 lyfte fram problemet i en debattbok 4 och uppmanade politikerna att räkna på familjepolitikens ekonomi. Eftersom ingen gjort det, har jag nu tagit fram en beräkning själv. Dessutom har det gjorts många nya forskningsrön inom en rad områden som omkullkastar familjepolitikens förlegade syn på barns behov. Anknytningsforskningen är den mest kända och visar på det gemensamma behovet hos alla barn av en obruten anknytningsprocess tills de är minst tre år för att minska riskerna för psykisk ohälsa i högre åldrar. Nära kopplat till detta är forskning om hjärnans utveckling, mentalisering, självkänsla och omsorg. Sedan har även individuella behov uppmärksammats i forskning om bland annat medfödda personlighetsdrag som högkänslighet och introversion. Mellan 34 och 57 procent av alla barn är introverta och/eller högkänsliga, vilket innebär att de har ett större behov av lugn och ro och att få vara för sig själva snarare än i stora barngrupper och det behovet kvarstår under hela uppväxten. (Se Forskning på sidan 64.) Det är sannolikt många faktorer som bidrar till den ökande psykiska ohälsan bland unga, men bristande tid med föräldrar är en mycket viktig faktor. Närvarande engagerade föräldrar utgör naturligtvis ingen garanti mot psykisk ohälsa, men de gör att det blir avsevärt lättare att upptäcka problem tidigare och lindra dem. Med ökad stress och press på unga, många valmöjligheter och förväntningar på dem, ett starkare tryck än någonsin tidigare från kommersiella krafter på hur de ska se ut och vara, samt ständig uppkoppling som gör att de varje vaken sekund kan jämföra och bedöma sig själva och andra, så torde föräldrarnas stöd vara viktigare än någonsin för att de ska kunna lära sig hantera allt. Detta bekräftas av det preliminära resultatet av den här rapporten: Många barn håller inte, många föräldrar håller inte, samhällsekonomin håller inte för (går)dagens familjepolitik. Verkligheten har hunnit ikapp den 80 år gamla utopin och det är dags att förnya den till en långsiktigt hållbar familjepolitik i enlighet med samhällets övergripande mål om en hållbar utveckling. Föräldrar måste få större möjligheter att tillbringa mer tid med barnen, att ge dem en stabilare grund och rusta dem bättre för livet utifrån deras specifika behov, vilket kan förebygga och/eller lindra psykisk ohälsa. Incitamentet för en sådan förändring av familjepolitiken framgår med all tydlighet av denna rapports resultaträkning för familjepolitiken som visar att den är en stor förlustaffär för samhället - på minst 50 miljarder kronor per år. Den går faktiskt back redan när de direkta kostnaderna för förskolan dragits av från skatteintäkterna, vilket betyder att den extra skatteintäkt som samhället får av att båda föräldrarna arbetar och har sitt barn på dagis i stället för att en av dem tar hand om barnet hemma, inte ens räcker till att täcka samhällets kostnader för dagisplatsen. Räknar man sedan in indirekta och bikostnader - som ökad sjuklighet bland dagisbarn och deras föräldrar samt ökad psykisk ohälsa bland unga - försämras resultatet ytterligare. Det här är en politik som tar inteckningar i nästa generations hälsa för att kortsiktigt höja BNP i dag. Lånebubbla kallas det när man pratar om motsvarande agerande på exempelvis fastighetsmarknaden. 2 Wikipedia Stockholms stad Nyman Furugård

4 Därmed faller det ekonomiska argumentet för nuvarande familjepolitik och det blir uppenbart att det finns mycket att vinna på att i stället ge föräldrarna barnomsorgspengen (= nuvarande dagissubvention, år 2013 i genomsnitt cirka kr/mån/barn 5 ) och låta dem själva bedöma vilken barnomsorg som bäst passar deras barns behov, inklusive i hemmet. Denna reform kostar inget, för pengarna finns redan i och med att alla barn garanteras förskoleplats och kommunerna måste avsätta pengar till det. Tvärtom skulle reformen förbättra resultaträkningen för familjepolitiken, genom att samhället slipper en del av merkostnaderna för den högre sjukligheten bland dagisbarn och deras föräldrar samt att man får ned kostnaderna för psykisk ohälsa. Detta vore inte bara en ekonomisk besparing, utan naturligtvis också en stor mänsklig. Samtidigt skulle jämställdheten ta ett stort steg framåt i och med att man uppvärderar sådant arbete som kvinnor historiskt sysslat med i stället för att som familjepolitikens försvarare säga att det inte har något värde och därmed gör det mer intressant även för män. (Se även Myten om kvinnofällan och jämställdhet är att båda föräldrar jobbar heltid, sidan 73.) Med tanke på att genomsnittsinkomsten år 2013 låg på kronor före skatt torde Sveriges genomsnittliga tvåbarnsmamma/pappa knappast uppleva det som en fälla att få kronor i månaden till valfri barnomsorg och en möjlighet att ge barnen en stabilare uppväxt. Denna förändring är inget hinder för föräldrar som bedömer att deras barn mår bättre av att vara på dagis än hemma, utan de kan lugnt fortsätta så genom att använda sin barnomsorgspeng till att betala kommunen för den faktiska kostnaden. Men föräldrar som ser att deras barn behöver mer tid med dem i en lugnare hemmiljö ska inte heller hindras, såsom sker med dagens familjepolitik (se Myten om det fria valet, sidan 73). Barn är olika och familjepolitiken måste baseras på det och utgå från att föräldrarna är de som bäst kan bedöma sina barns behov. Detta slås också fast i FN:s barnkonvention 6, artikel 5: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet samt artikel 9: Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja Därför är det mycket intressant att flera partier som försvarar familjepolitiken vill införa barnkonventionen i svensk lag trots att familjepolitiken i dag bryter mot den. Som framgår av de drygt 200 referenserna i resultaträkningens noter finns det tillräckligt kunskapsunderlag för politikerna att agera för en hållbar familjepolitik. Dock inte genom att tillsätta ännu en utredning eller försöka lindra symptomen med mer vårdresurser utan genom att ta tag i grundproblemet barns brist på tid med sina föräldrar. För att ge politikerna en extra puff: skriv på vår namninsamling för en hållbar familjepolitik NU på Uppmaningen liksom kampanjsidan är helt obunden partipolitiskt och riktar sig till samtliga riksdagspartier. I dagsläget ligger frågan långt ned på allas dagordning, fastän den borde vara en av de viktigaste. Utan trygga och friska ungdomar finns det ingen som kan ta över de jobb, driva de företag och sköta den vård som politikerna hellre vill prata om. Susanne Nyman Furugård 5 Familjepolitikens ekonomi not 2. 6 UNICEF

5 Sammanfattning Från mitten av 80- talet har förskola varit den dominerande barnomsorgsformen i Sverige och omfattar i dag nästan alla barn, medan den tidigare vanligaste formen, barnomsorg av hemmaförälder, knappt förekommer alls numera. Detta har åstadkommits med en familjepolitik som kraftigt subventionerat förskolan med allmänna medel (år 2013 i genomsnitt cirka kr/månad/barn) och gjort hemmabarnomsorgsalternativet mycket ogynnsamt ekonomiskt för föräldrarna (genom exempelvis särbeskattning, se Myten om det fria valet på sidan 73). Parallellt med denna utveckling men med års eftersläpning, det vill säga uppväxttiden för den första stora kullen dagisbarn, har den psykiska ohälsan bland unga ökat markant. En mängd forskning och undersökningar pekar på att det finns ett samband mellan barns brist på tid med sina föräldrar och hur de mår. Andra undersökningar visar att detta kostar stora summor för samhället och oerhört mycket i lidande för den enskilde. Sammanställer man alla undersökningar såsom i denna rapport framträder en helhetsbild som är ännu allvarligare: familjepolitikens särskiljande av barn från sina föräldrar bidrar påtagligt till psykisk ohälsa och samhällets kostnader för detta. I vilken grad kan man naturligtvis diskutera, liksom detaljer i enskilda beräkningar, men redan en mycket försiktig skattning på ett 10- procentigt samband mellan psykisk ohälsa och barns brist på tid med sina föräldrar, ger en årlig förlust på drygt 50 miljarder kronor, se resultaträkning på nästa sida. I resultaträkningens kommentarer och noter påvisas tydliga samband mellan barns tid med sina föräldrar och olika ohälsosymptom. (Sambanden är markerade med fet stil i de korta kommentarerna samt utförligare redovisade under rubriken Koppling till familjepolitiken i respektive not.) Detta stärker bilden av att den 10- procentiga kostnadskopplingen är alldeles för lågt räknad. Minst 50 procent framstår som mer realistiskt med tanke på att en rad symptom på psykisk ohälsa bland unga har fördubblats de senaste åren och att den enskilt största förändringen i dessa barns uppväxtvillkor är att de flesta gått på dagis och fått kraftigt minskad tid med föräldrarna jämfört med tidigare generation. Ett annat faktum som talar för 50- procentsnivån är att procent av alla barn är högkänsliga och/eller introverta och har ett större behov av lugn och ro och att få vara för sig själva snarare än i stora barngrupper. Ett tredje faktum är att minst 44 procent av ungdomarna i åldrarna år har dålig självkänsla, vilket är starkt kopplat till bristande anknytning till föräldrarna. Därmed kan man med stor säkerhet säga att åtminstone hälften av alla barn hade behövt få mer tid med sina föräldrar under uppväxten. Baserat på detta presenteras även en skiss på hur en hållbar familjepolitik skulle kunna se ut i en alternativ resultaträkning, för att ge exempel på olika möjligheter till förbättring av resultatet (se sist i denna sammanfattning). 5

6 Resultaträkning för familjepolitiken 4.0 (miljoner kronor) Samhällsintäkter Inkomstskatt Not Summa samhällsintäkter Samhällskostnader Direkta kostnader Dagissubventioner Not Resultat efter direkta kostnader Indirekta kostnader Ökad sjuklighet bland dagisbarn (VAB) Not Ökad stress bland föräldrar Not Resultat efter direkta och indirekta kostnader Bikostnader för psykisk ohälsa Ökande hörselproblem Not Ökande mobbning Not Försämrade skolresultat Not Ökande ätstörningar Not Ökning av viktproblem Not Ökade självskador Not Ökning av grova brott Not Ökande utskrivning av psykofarmaka Not Ökad psykvård av unga Not Ökande drogmissbruk Not Ökat utanförskap Not Ökande självmord och självmordsförsök Not Summa bikostnader Varav 10 % familjepolitiksrelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa Not Summa samhällskostnader SAMHÄLLETS ÅRSRESULTAT

7 Kommentarer till resultaträkning (Fet text markerar ohälsosymptomets koppling till familjepolitiken. För mer information och källor, se Noter på sidan 12.) Inkomstskatt År 2013 fanns det föräldrapar till förskolebarn som inbringade samhället extra skatteintäkter på kronor jämfört med om en av dem hade varit hemma med barnen. Dock är det sannolikt att samhället ändå hade fått dessa skatteintäkter eftersom någon annan troligen skulle ha fått deras jobb, vilket dessutom skulle bidra till lägre arbetslöshet. Dagissubventioner Kommunernas totala kostnad för förskolan uppgick år 2013 till kronor, varav kronor i merkostnad för dagissubventioner till föräldralediga som inte ger någon extra skatteintäkt tillbaka. Ökad sjuklighet bland dagisbarn Enligt Socialstyrelsen är risken att bli sjuk 6,78 gånger större för daghemsbarn än för barn som mest vistas hemma. Försäkringskassan betalade år 2013 ut nettodagar för tillfällig vård av barn (VAB). Om dessa barn hade fått barnomsorg i hemmet skulle de bara varit sjuka dagar, vilket inte hade kostat samhället någonting i VAB då en förälder redan fanns hemma. Ökad stress bland föräldrar Kvinnor har genomgående haft en högre sjukfrånvaro än män sedan mitten av talet och skillnaden har ökat under en stor del av de senaste 30 åren. Studier visar att detta hänger samman med deras ökade arbetskraftsdeltagande och drabbar särskilt kvinnor med barn i förskoleåldern. År 2013 tog kvinnor i åldrarna år ut mer än dubbelt så många sjukpenningdagar som männen i samma ålder. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna. Faktorer som pekas ut är stress på jobbet och i hemmet. Ökande hörselproblem Ljudmiljön är så dålig på många skolor, förskolor och fritidshem att både barn och personal far illa, menar Hörselskadades riksförbund. Ljudnivåerna ligger ofta på cirka decibel, långt över WHO:s riktvärde på 35 decibel. År 2013 fanns det hörselskadade i åldrarna 0-24 år som skadats av faktorer i deras uppväxtmiljö. Ökande mobbning barn och unga i åldrarna 9-19 år mobbades år Under perioden ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudsmannen (BEO) om mobbning med 202 procent. Samtidigt ökade antalet beslut om kritik från BEO/Skolinspektionen mot skolor i sådana ärenden med procent. Forskning visar att barn med otrygg anknytning till sina vårdnadshavare har en stark tendens att mobba andra barn eller själva bli offer för mobbning. Försämrade skolresultat elever gick i grundskolan eller gymnasiet år 2013, en skola som befinner sig i djup kvalitetskris enligt internationella jämförelser. Orsakerna är många varav brist på arbetsro och mobbning är några - båda med familjepolitisk koppling, se ovan om hörselproblem respektive mobbning. En annan viktig förklaring är att fler elever jobbar på egen hand med mindre lärartid, vilket politikerna vill kompensera med satsningar på läxhjälp. Om föräldrar fick mer tid med sina barn så att de kunde ägna lågt räknat en timme extra i veckan åt att hjälpa dem med läxor, skulle det innebära mer än en fördubbling av den tid som föräldrar i genomsnitt hinner hjälpa sina barn med läxorna. Ökande ätstörningar Under de senaste decennierna har förekomsten av ätstörningar och viktproblem ökat bland ungdomar, speciellt bland unga kvinnor. Färska studier visar även en ökande trend av ätstörningar bland män unga i åldrarna år led av ätstörningar år Dålig relation till familjen är en väsentlig riskfaktor för att utveckla ätstörningar, likaså föräldrars brist på tid för regelbundna matvanor och gemensamma måltider samt tid att upptäcka om deras barn har en ätstörning. 7

8 Ökning av viktproblem På mindre än tjugo år ( ) har andelen överviktiga eller feta barn ökat med 162 procent, från åtta till 21 procent, och problemen ökar snabbare bland barn än vuxna. År 2013 led unga i åldrarna 7-24 år led av fetma, över- eller undervikt (exkl unga med ätstörningar). Hos barn med en stressad mamma är övervikt fyra gånger vanligare än hos barn där mamman har en lugnare tillvaro, visar en avhandling från Uppsala universitet. Även undervikt hos barn var vanligare hos stressade mammor. Ökade självskador Under perioden har slutenvård av unga på grund av självskador ökat med 90 procent bland kvinnor år, 104 procent bland kvinnor år, 76 procent bland män år och 153 procent bland män år barn och unga i åldrarna år skadade sig själva med avsikt år Enligt etablerad kristeori har flickor som kontinuerligt skär sig ofta en väsentlig brist på trygghet och ett svagt familjärt nätverk. Ökning av grova brott Under perioden ökade andelen unga som dömdes för rån med nio procent i åldrarna år och med tio procent bland åringar. Samtidigt har antalet dömda för mord/dråp ökat med tolv procent bland åringar. Forskning visar att dålig anknytning i åldrarna ett- tre år är en riskfaktor för våldsamt beteende. En brytpunkt då utanförskapsprocessen går fortare än annars är då barnet börjar i förskolan och inte fungerar i grupp med andra barn. Ökande utskrivning av psykofarmaka Under perioden ökade försäljningen av antidepressiva medel nästan 140 gånger ( %) till unga kvinnor år och nästan 70 gånger ( %) till unga män i samma åldersgrupp. Sömnmedel ökade drygt 40 gånger ( %) respektive drygt 30 gånger ( %) till samma grupper; lugnande medel nästan 12 gånger ( %) respektive 4 gånger (+307 %); antipsykotiska läkemedel drygt 6 gånger (+510 %) respektive drygt 7 gånger (+610 %) barn och unga i åldrarna 0-24 år hämtade 2014 ut olika former av receptbelagd psykofarmaka, varav fick antipsykotisk medicin, lugnande medel, sömnmedel, antidepressiv medicin och psykostimulantia/adhd- läkemedel. Läkare menar att den ökade utskrivningen av psykofarmaka beror på att dagens familjer är så stressade att föräldrarna tar en genväg för att slippa engagera sig i något som är tyngre. Ökad psykvård av unga Under perioden har antalet unga kvinnor (15-24 år) som fått psykiatrisk slutenvård ökat med 107 procent och antalet unga män med cirka 51 procent. Mellan 2005 och 2012 steg antalet patienter inom BUP:s öppenvård (0-17 år) med 126 procent. Totalt fick barn och unga i åldrarna 0-24 år vård för psykiska problem år WHO menar att psykosociala insatser till unga kräver mer tid och engagemang än vad de får i dag, samt att många saknar sociala skyddsnät där man är uppmärksam på sjukdomstecken som humörsvängningar, sömnproblem och svårigheter att sköta vardagliga rutiner. Ökande drogmissbruk Mellan 1998 och 2013 ökade antalet unga som fick slutenvård för alkoholrelaterade diagnoser med 30 procent samt för narkotikarelaterade diagnoser med 78 procent unga i åldrarna 0-24 år fick år 2013 slutenvård för alkoholrelaterade diagnoser och för narkotikarelaterade diagnoser. Brister i anknytning, omsorg och tillsyn anses vara en riskfaktor för att ungdomar ska börja använda droger. Ökat utanförskap Mellan 1995 och 2013 ökade antalet unga med aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) i åldrarna år med 186 procent unga i åldrarna år befann sig i utanförskap år 2013, varav unga med förtidspension. Föräldrarna anses ha en avgörande roll i det förebyggande arbetet mot utanförskap. Ökande självmord och självmordsförsök I Sverige har självmorden ökat mest bland unga; ytterst få länder visar en tendens som liknar den i Sverige. 182 unga i åldrarna 0-24 år begick självmord år 2013, vilket motsvarar en ökning med 32,5 procent sedan 1997 i relation till folkmängden. Under perioden ökade andelen ungdomar som gjorde självmordsförsök med 84 procent bland unga kvinnor i åldrarna år och med 38 procent bland män i samma åldrar. År 2013 försökte unga i åldrarna 0-24 år ta sina liv. Ytterligare

9 unga mådde så dåligt att de planerade att göra det. Förlust av traditionell familjestruktur och traditionella etiska värderingar samt brist på nya normer och socialt sammanhang anses bidra till självmordsbenägenhet. Scenario för en hållbar familjepolitik Här presenteras en skiss på hur en hållbar familjepolitik skulle kunna se ut samt dess resultaträkning. Skissen är avsedd att ge exempel på olika möjligheter till förbättring av resultatet, inte en exakt angivelse av ett givet utfall. Scenario: Familjepolitiken ändras så att Sveriges föräldrar själva får disponera barnomsorgspengen (nuvarande dagissubvention, år 2013 i genomsnitt cirka kr/mån/barn) på den omsorg som passar deras barns behov bäst. Utfallet i resultaträkningen påverkas av fyra variabler: 1. Hur stor andel av alla föräldrar som väljer att stanna hemma och ta hand om sina barn. 2. Hur stor andel dessa föräldrar utgör av den totala gruppen föräldrar som tidigare riskerade bli sjukskrivna för stress. 3. Hur stor andel hemmabarnen utgör av den totala gruppen barn som tidigare riskerade utveckla psykisk ohälsa på grund av brist på tid med föräldrarna. 4. Hur stor kopplingen familjepolitik- psykisk ohälsa är. Självklart är psykisk ohälsa inte jämnt fördelad bland alla barn, utan vissa drabbas mer och andra mindre. Ett rimligt antagande är att en större andel av de föräldrar som skulle välja att vara hemma torde vara de som märkt att deras barn behöver mer tid med dem. Många av dem har troligen känt sig otillräckliga att ge barnen den tiden på grund av sin arbets- /livssituation och därför i högre grad varit sjukskrivna för stress. Om dessa föräldrar får bättre förutsättningar att ge barnen den tid de behöver med dem, minskar sannolikt kostnaderna för föräldrars stress procentuellt mer än hemmaföräldrarnas andel av den totala gruppen föräldrar som riskerar bli sjukskrivna för stress (variabel 2). Samtidigt skulle förmodligen bikostnaderna för psykisk ohälsa minska procentuellt mer än hemmabarnens andel av den totala gruppen barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa på grund av brist på tid med föräldrarna (variabel 3). På nästa sida visas tre exempel på kombinationer av värden på variablerna 1-3, där 2 och 3 uppskattas vara dubbelt så stora som 1 utifrån ovanstående antagande. För variabel 4, kopplingen familjepolitik- psykisk ohälsa, prövas två värden: 10 procent som utgjorde en försiktig skattning i resultaträkningen för nuvarande familjepolitik (se sidan 6) samt 50 procent som torde utgöra en mer realistisk skattning enligt argument redovisade i Sammanfattning (se sidan 5). Detta innebär att exempel 1 med värdena 10/20/20 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 10 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn och att kostnaderna för föräldrars sjukskrivning för stress minskar med 20 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterad psykisk ohälsa. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med 13,5 procent. Exempel 2 med värdena 25/50/50 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 25 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn, vilket minskar kostnaden för föräldrars sjukskrivningar för stress med 50 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterade psykiska ohälsan. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med drygt en tredjedel, 33,8 procent. Exempel 3 med värdena 50/100/100 på variablerna 1-3 bygger på antagandet att 50 procent av föräldrarna väljer att stanna hemma med sina barn, vilket minskar kostnaden för föräldrars sjukskrivningar för stress med 100 procent, likaså kostnaderna för familjepolitikrelaterad psykisk ohälsa. Vid en 50- procentig koppling mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa skulle nettokostnaden för familjepolitiken minska med drygt två tredjedelar, 67,7 procent. Sammantaget visar exemplen att denna reform inte skulle kosta något - tvärtemot vad många politiker säger utan att den kan spara pengar åt samhället. 9

10 Alternativ resultaträkning för en hållbar familjepolitik (miljoner kronor) Nuvarande Ny hållbar familjepolitik familje politik Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 (10/20/20) (25/50/50) (50/100/100) Samhällsintäkter Inkomstskatt * * * Summa samhällsintäkter Samhällskostnader Direkta kostnader Dagissubventioner Barnomsorgspeng (f d dagissubventioner) Resultat efter direkta kostnader Indirekta kostnader Ökad sjuklighet bland dagisbarn (VAB) Ökad stress bland föräldrar Resultat efter direkta och indirekta kostnader Bikostnader för psykisk ohälsa Ökande hörselproblem Ökande mobbning Försämrade skolresultat Ökande ätstörningar Ökning av viktproblem Ökade självskador Ökning av grova brott Ökande utskrivning av psykofarmaka Ökad psykvård av unga Ökande drogmissbruk Ökat utanförskap Ökande självmord och självmordsförsök Summa bikostnader Varav familjepolitiksrelaterad schablonkostnad för psykisk ohälsa (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) Summa samhällskostnader (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) SAMHÄLLETS ÅRSRESULTAT (vid 10 % koppling) (vid 50 % koppling) * Minskade skatteintäkter är en försiktig uppskattning; sannolikt minskar de inte fullt ut eftersom någon annan förmodligen får jobbet. I så fall skulle familjepolitikens resultat förbättras med motsvarande belopp - och samhället fick lägre arbetslöshet som bonus. 10

11 Bakgrund och metod År 1975 fick 83 procent av alla barn i åldrarna 1-6 år barnomsorg hemma. De kommande tio åren satsade samhället på en kraftig utbyggnad av barnomsorg utanför hemmet och i mitten av 80- talet var över hälften av barnen inskrivna i förskola. Sedan dess har dominansen av dagis som barnomsorgsform fortsatt öka till närmast absoluta tal för vissa åldrar, se diagram nedan. I genomsnitt var barnen 31 timmar/vecka i förskolan år 2012, men barn i storstadsområden hade längre tider: högsta kommun- genomsnittet låg på 36 timmar. 13 procent av alla förskolebarn tillbringade mer än 40 veckotimmar i förskolan Barnomsorg i/utanför hemmet (andel i åldrarna 1-5/6 år) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 1975 År 1980 År 1985 År 1990 År 1997 År 2013 Hemmabarn Förskolebarn Diagramförtydligande: Från år 1998 räknas inte sexåringar in i statistiken för förskolan, i samband med att begreppet daghem ersattes med förskola i skollagen och att man inrättade skolformen förskoleklass för sexåringar. Källor: Skolverket (Barnomsorgen ) 1998 och Skolverket ( Förskola ) Barnomsorg i/utanför hemmet 2013 (andel per åldersgrupp) Hemmabarn Förskolebarn 49,20% 88,90% 93,30% 94,70% 94,60% 50,80% 11,10% 6,70% 5,30% 5,40% 1- åringar 2- åringar 3- åringar 4- åringar 5- åringar Diagramförtydligande: 2013 var 84 procent av alla barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskola. Detta är dock ett genomsnitt som dras ned av den mindre andelen ettåringar, medan andelen två- femåringar var högre. Källa: Skolverket ( Förskola ) Skolverket (Barn ) 2013 s 2. 8 Skolverket (Barnomsorgen ) 1998 s Skolverket ( Förskola ) Skolverket (Föräldrars )

12 Parallellt med denna utveckling men med års eftersläpning, det vill säga uppväxttiden för den första stora kullen dagisbarn, har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat markant. Därför har jag i denna rapport valt att titta på effekterna på unga upp till 24 års ålder då dessa är födda efter 1985 och majoriteten gått på dagis eller hos dagmamma. 24 år är också en vanlig övre åldersgräns för kategorin ungdomar/unga vuxna som tillämpas i många av de undersökningar och den forskning som jag refererar till. De färskaste uppgifterna om omfattningen av olika symptom på psykisk ohälsa är från 2014 (psykofarmaka) medan övriga är mestadels från 2013, varför jag försökt använda detta årtal genomgående för alla beräkningar inklusive prisjusteringar med hänsyn till inflationen. Endast i några fall har jag fått förlita mig på äldre ohälsotal, vilket med tanke på utvecklingstrenden sannolikt är en underskattning jämfört med Så snart färskare siffror finns tillgängliga kommer rapporten att uppdateras med dessa till en ny version. Kostnadsberäkningarna baseras på de faktiska kostnader som samhället betalar redan i dag, medan jag i vissa fall även vägt in riskkostnaden då det handlar om befintliga problem som kommer att kosta samhället så snart de drabbade söker hjälp. För många ohälsosymptom finns dock stora mörkertal, vilket också talar för att siffrorna är i underkant. Rapporten består till största delen av citat från andra källor (drygt 200), vilket markeras med indraget kursivt stycke samt fotnot till källan; detta för att visa på att det redan finns tillräckligt kunskapsunderlag för politikerna att agera och att det inte behövs fler studier innan man förändrar familjepolitiken. För läsbarhetens skull har jag i en del av citaten avstått från att använda punkter eller hakparenteser för att markera att ord utelämnats eller lagts till. Däremot har jag försäkrat mig om att de ändringar som gjorts inte har påverkat den ursprungliga innebörden. För den som vill läsa originaltexterna finns hänvisningar till dessa i litteraturförteckningen. 12

13 Not 1. Inkomstskatt från dagisföräldrar ger samhället merintäkt på 36 miljarder kronor Man kan ifrågasätta om det egentligen ger samhället några extra skatteintäkter när föräldrar väljer att arbeta och ha sina barn på dagis i stället för att en av dem är hemma med barnen. Sannolikt hade samhället ändå fått åtminstone en del av dessa skatteintäkter eftersom någon annan skulle ha fått deras jobb, vilket därmed även skulle bidra till lägre arbetslöshet. Men för att göra en generös värdering av familjepolitiken tar jag ändå upp detta som intäkter. Omfattning: föräldrapar Verksamhetsåret 2013 var barn inskrivna barn i förskolan och i familjedaghem, sammanlagt barn. 11 Tyvärr samlar Skolverket/SCB inte in uppgifter från kommunerna på hur många föräldrar det är som har barn i förskolan, så jag får göra en uppskattning utifrån antalet inskrivna barn: Enligt SCB föder varje kvinna i genomsnitt cirka två barn (1,89 12 ) med cirka 3,5 års (40 månader 13 ) mellanrum. Det betyder att om barnen börjar på dagis när föräldrapenningen är slut efter 1,5 år och slutar när de blir sex år för att börja förskoleklass, så kommer genomsnittsföräldrarna att ha två barn samtidigt på dagis under ett års tid: när det första är 5-6 år och det andra 1,5-2,5 år. (Detta är lågt räknat eftersom många barn börjar dagis tidigare och de kan få gå kvar där till sju års ålder då förskoleklass är frivilligt.) Om man utgår från att antalet barn i förskolan fördelas ganska jämnt i dessa åldersgrupper 1,5-6 år, betyder det att 20 procent var 1,5-2,5 år, 20 procent 2,5-3,5 år, 20 procent 3,5-4,5 år, 20 procent 4,5-5,5 år och 20 procent 5,5-6 år. Av dessa var 40 procent barn till föräldrar med två barn i förskolan i åldrarna 1,5-2,5 år respektive 5,5-6 år. Det motsvarar föräldrapar (40 % av delat på två barn). Resterande 60 procent var barn till föräldrar som bara hade ett barn i förskolan, vilket motsvarar föräldrapar (60 % av ). Sammanlagt fanns det föräldrapar ( ) som hade sina barn i förskolan i stället för att en av dem mammor/pappor - var hemma med sina barn. Hur många av dessa föräldrar som arbetade finns det inte heller statistik på; även föräldralediga, arbetslösa och studerande har rätt att ha sina barn på dagis trots att det inte ger några extra skatteintäkter. År 2013 utgjordes 7,6 procent av befolkningen i åldrarna år av arbetslösa eller studerande. Om man drar bort motsvarande andel, (0,076 x ), från ovan återstår föräldrapar. Andelen föräldralediga beräknas utifrån denna gamla uppgift som sannolikt är i underkant med tanke på att dagis blivit ännu mer dominerande som barnomsorgsform sedan dess: År 1999 gick var fjärde ett- femåring med föräldraledig förälder i förskolan, tre år senare [2002] nästan varannan. 14 Om man utgår från SCB:s snittuppgift ovan om 3,5 års mellanrum mellan första och andra barnet, skulle hälften av alla barn i Sverige som är 3,5 år ha ett nyfött syskon (medan den andra hälften är barn nr 2 och redan har ett syskon som är 3,5 år äldre). Om vartannat av dessa barn med nyfött syskon gick i förskolan trots att de hade en föräldraledig förälder hemma, utgör dessa barn 25 procent (0,5 x 0,5) av det totala antalet barn i åldrarna 3,5-5 år, som är den ålder barn nr 1 har under tiden från att barn nr 2 föds 11 Skolverket (Redovisning ) 2014 s SCB ( Summerad ) SCB (Olika ) Skolverket ( Fler )

14 och fram till att föräldrapenningen tar slut efter 1,5 år. Totalt fanns det cirka barn i åldrarna 3,5-5 år i Sverige år procent av blir förskolebarn till lika många föräldrapar där en förälder var föräldraledig. (Detta motsvarar 18 procent av det totala antalet föräldrapar (72 500/ )). Drar man även bort dem återstår ( ) föräldrapar till barn i förskolan där båda arbetade i stället för att en av dem mammor/pappor var hemma med sina barn. Samhällsintäkt: kronor Medelinkomstskatten på förvärvsinkomster uppgick till kr/person i förvärvsarbete år föräldrapar till dagisbarn inbringade därmed samhället extra skatteintäkter på kronor ( x ) jämfört med om en av föräldrarna hade varit hemma med sina barn. Denna intäkt måste dock reduceras med hänsyn till att den genomsnittlige förälderns intjäningstid blir kortare än kostnadstiden för dagisplatserna. Eftersom kvinnor i genomsnitt föder cirka två barn med 40 månaders (= 3,3 år) mellanrum 17, kommer dessa barn att under en period gå samtidigt på dagis och därmed ge samhället dubbla kostnader medan den merarbetande föräldern inte inbringar ökade skatteintäkter samma period. Detta beräknas så här: Om det första barnet börjar på dagis när föräldrapenningen är slut efter 1,5 år och slutar när det blir sex år för att börja förskoleklass, går barnet totalt 4,5 år på dagis. Detta är lågt räknat eftersom många barn börjar dagis tidigare och de kan få gå kvar där till sju års ålder då förskoleklass är frivilligt. När det andra barnet börjar vid samma ålder, har det första barnet blivit nästan fem år (1,5 + 3,3 = 4,8) och de går samtidigt på dagis under ett år vartefter det andra barnet går själv där i 3,5 år till. Sammanlagt ger det den förälder som väljer att arbeta i stället för att ta hand om sina barn hemma 8 arbetsår (4,5 + 3,5) att tjäna in inkomstskatt till samhället som ska bekosta 9 års dagiskostnader (4,5 + 4,5). Per barn blir det 4 intjäningsår och 4,5 kostnadsår. Detta reducerar skatteintäkterna med 0,89 (4/4,5) som därmed blir kronor (0,89 x ). 15 SCB ( Folkmängd ) SCB ( Medelvärde ) SCB

15 Not 2. Dagissubventioner kostar samhället 60 miljarder kronor Omfattning: barn År 2013 var barn var inskrivna barn i förskolan och i familjedaghem, sammanlagt barn. 18 Samhällskostnad: kronor År 2013 uppgick kommunernas totala kostnad för förskolan till kronor och för familjedaghem kronor, vilket sammanlagt blir kronor. 19 Det som kommunerna redovisar som en totalkostnad är dock en bruttokostnad, där de inte dragit av föräldrars barnomsorgsavgifter. År 2013 betalade föräldrar kronor i barnomsorgsavgift för att ha sina barn i förskola och kronor för familjedaghem. Totalt: kronor. 20 Drar man bort detta från totalkostnaden blir nettokostnaden år 2013 för förskolan kronor ( ). Det är däremot inte rimligt att man - som vissa av familjepolitikens försvarare hävdar - ska dra av kommunens skatteintäkter från förskolepersonalen ifrån kommunens kostnader för förskolan eller bokföra dem på intäktssidan i familjepolitikens resultaträkning. Ett sådan antagande förutsätter att dessa personer inte är anställningsbara och kompetenta nog att få ett annat arbete. Det utgår också från en vrångbild av att förskolan är till för att personalen ska ha arbete. Skulle man tillämpa det resonemanget på exempelvis ett sjukhus skulle man anställa vårdpersonal för att de skulle få jobb, inte för att patienter behövde vård. Delar man nettokostnaden för förskolan (inklusive familjedaghem) på antalet inskrivna barn i verksamheterna, får man en årskostnad på kronor/barn ( / ) eller en månadskostnad på kronor/barn. År 1999 gick var fjärde ett- femåring med föräldraledig förälder i förskolan, tre år senare [2002] nästan varannan. 21 Baserat på ovanstående redovisas under Not 1 om Inkomstskatt en uträkning som visar att det år 2013 fanns förskolebarn till lika många föräldrapar där en förälder var föräldraledig. Detta utgör en ren merkostnad för samhället på kronor ( x ) av de totala dagiskostnaderna på kronor, eftersom det inte ger någon extra skatteintäkt tillbaka. Dessutom minskar det möjligheterna till en god anknytning mellan det äldre och yngre syskonet. 18 Skolverket (Redovisning ) 2014 s Skolverket (Redovisning ) 2014 s SCB (Kommunernas ) 2014 s Skolverket ( Fler )

16 Not 3. Ökad sjuklighet hos dagisbarn kostar samhället 5 miljarder kronor Omfattning: VAB- dagar nettodagar betalade Försäkringskassan ut för tillfällig vård av barn (VAB) år 2013 till en kostnad av totalt kronor. 22 Samhällskostnad: kronor Detta är Försäkringskassans kostnad men täcks av inbetalda arbetsgivaravgifter. Alltså skulle lägre vårdkostnader kunna sänka arbetsgivarnas kostnader och höja deras konkurrenskraft, vilket också kan öka samhällets skatteintäkter. Sen kostar VAB ytterligare för arbetsgivaren genom produktionsbortfall som kan orsaka uteblivna intäkter och/eller extra kostnader för ersättare. Därutöver kostar VAB- dagarna föräldrarna lönebortfall på 20 % av sjukpenningsgrundande inkomsten = kronor (( /0,8) x 0,2). Kostnader för ökade vårdkontakter och medicin är inte heller inräknade. Koppling till familjepolitiken Risken att bli sjuk är 6,78 gånger större för daghemsbarn än för barn som mest vistas hemma. [Det har också varit en] stigande konsumtionen av antibiotika hos förskolebarn de senaste 15 åren. 23 Om ovanstående barn hade fått barnomsorg i hemmet hade de bara varit sjuka dagar ( /6,78), vilket inte hade kostat samhället någonting i VAB då en förälder redan fanns hemma Sjukrisk 1 6,78 Hemmabarn Dagisbarn Källa: Socialstyrelsen (Smitta ) Försäkringskassan ( Tillfällig ) Socialstyrelsen (Smitta ) 2008 s

17 Not 4. Ökad stress bland föräldrar kostar samhället 2 miljarder kronor Omfattning: sjukpenningdagar År 2013 tog kvinnor i åldrarna år [vilket är den vanligaste åldern för småbarnsföräldrar] ut sjukpenningdagar, medan män i samma åldrar tog ut dagar. 24 Kvinnorna tog alltså ut fler sjukpenningdagar än männen, vilket är mer än dubbelt så många dagar (132 % fler). Detta torde främst bero på att de upplever sin arbets- /livssituation som svårare. Sannolikt är även många småbarnspappor sjukskrivna för stress men det går inte enkelt att beräkna, så skillnaden mellan könen får bli en minimiuppskattning. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna i Sverige. 25 Kvinnor har högre risk att bli sjukskrivna längre än 14 dagar både före och efter första barnets födelse. Den risken blir extra hög två år efter andra barnets födelse. 40 procent av kvinnors långtidssjukskrivningar (över 14 dagar) beror på psykiska sjukdomar, 26 procent av mäns. 26 Samhällskostnad: kronor Utbetalning av sjukpenning under år 2013: kronor. 27 Antal dagar med sjukpenning under år 2013 för hela befolkningen från 16 år och uppåt: dagar. 28 Ovanstående uppgifter ger en snittkostnad för samhället på 452 kr/dag ( / ). Totalkostnad för kvinnor år: dagar á 452 kr = kronor. Totalkostnad för män år: dagar á 452 kr = kronor. Merkostnad för kvinnor jämfört med män: kronor ( ). Därutöver bör man betänka arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro som även kan kosta samhället ytterligare i form sänkt produktivitet och konkurrenskraft: Kostnader för sjukskrivning: Vid en månadslön på betalar arbetsgivaren 330 kronor i timmen i lön och liknande kostnader utan att få något tillbaka. Enligt författarnas beräkningar kostar korttidssjukskrivning därmed cirka tio procent av månadslönen per dag. Kostnaden för långtidssjukskrivning är svårare att beräkna. Den beror bland annat på arbetsbördan, om kollegor behöver arbeta övertid och eventuella 24 Försäkringskassan ( Antal ) Hjärnkoll Mellgren ( Sjuksiffror ) Försäkringskassan ( Utbetalning ) Försäkringskassan ( Antal )

18 produktionsstörningar. Ett svenskt företag räknade dock, enligt författarna, ut att en långtidssjukskrivning kostar arbetsgivaren minst kronor per halvår. 29 Trend Kvinnor har genomgående haft en högre sjukfrånvaro än män sedan i mitten av talet och skillnaden har ökat under en stor del av de senaste 30 åren. [ ] 1982 hade cirka 10 procent av kvinnorna och drygt 9 procent av männen sjukpenning (sjukskrivningar längre än 30 dagar) hade kvinnornas andel ökat till nära 16 procent medan männen låg kvar på tidigare nivå. Detta motsvarar en ökning med cirka 60 procent för kvinnorna Kvinnor/män med sjukpenning (procent av befolkningen) År 1982 Män Kvinnor 16 År 2009 Koppling till familjepolitiken Källa: Angelov et al Kvinnors högre sjukfrånvaro ser ut att hänga samman med deras arbetskraftsdeltagande [ ] Kvinnor arbetar mer idag än för 30 år sedan och detta gäller särskilt kvinnor med barn i förskoleåldern. [ ] Under och talet ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från att ha varit 65 procent av männens år 1970 till hela 90 procent av männens [ ] Vår slutsats är därför att det ökade arbetsutbudet bland kvinnor i kombination med föräldraskap är den huvudsakliga orsaken till den ökande skillnaden över tid mellan könen. 31 Kvinnors högre sjukfrånvaro beror alltså i huvudsak på att de fått mindre tid med barnen. Eftersom kvinnor historiskt tillbringat mer tid med dem, har de sannolikt närmare till hands att förstå att barnen fortfarande behöver mer tid med sina föräldrar än vad familjepolitiken ger utrymme för och försöker ge dem det ändå med stressjukdomar som påföljd. Ett av våra tydligaste resultat är skillnaden mellan könen av att få barn. När första barnet kommer, ofta i början av yrkeslivet, konkurrerar barn och familjelivet med engagemanget i arbetslivet. [ ] Mer anmärkningsvärt är vad som händer med könsskillnaderna i sjukfrånvaro efter det att barnet har fyllt ett år [och många mammor återgått till jobbet efter föräldraledigheten]. Då börjar kvinnors genomsnittliga sjukfrånvaro stiga brant för att komma upp till ungefär det dubbla jämfört med männens då barnet är runt två år gammalt. Skillnaden består upp till 15 år efter barnets födsel. [ ] Under barnets första år är däremot kvinnor mindre sjukfrånvarande än män. En tänkbar förklaring är att de flesta mammor är föräldralediga då. Troligtvis tar mammorna endast ut sjukpenning om de blir så allvarligt sjuka att de inte kan ta hand om sina barn under denna period. 32 Av sistnämnda rön kan man dra slutsatsen att fler hemmaföräldrar - även pappor - skulle minska samhällets kostnader för sjukfrånvaro. Dessutom skulle föräldrarna inte utsättas för lika mycket smittor från sina barn då barnen inte vistas på dagis. 29 Johrén & Johansson Angelov et al s 18 & Angelov et al s 1, 7, 9, 41, 43, 45 & Angelov et al s 1, 7, 9, 41, 43, 45 &

19 Fler pappor än mammor känner skuld för att de tillbringar för lite tid med barnen. [Flera] studier ger stöd åt att män har en ökad orientering mot familjelivet [= inser att barn behöver mer tid]. 33 Redan från 30- årsåldern upplever allt fler vuxna sömnstörningar [och det är] något fler kvinnor än män som drabbas. [...] Klart mest sömnstörningar [av alla åldersgrupper] rapporterade kvinnor i åldern år. [...] En bidragande faktor är tveklöst psykiskt välbefinnande, [...] andra faktorer som pekas ut är stress på jobbet, stress i hemmet [ ] visar världens största intervjuundersökning [US Behavioral Risk Factor Surveillance System 34 ] 35 Medellivslängden för kvinnor kan vara på väg att sänkas. Orsaken är stress. [ ] I takt med att kvinnor har gått från att i hög grad vara hemmafruar till att yrkesarbeta har de stressrelaterade sjukdomarna, däribland hjärt- och kärlsjukdomarna, ökat. [ ] En orsak till hjärt- och kärlsjukdomar är sömnproblem, och en kommande studie visar att kvinnor sover sämre än män. De utsätts för stress i familjen lika mycket som på jobbet, så det blir dubbel stress, säger Kristina Orth- Gomér, professor i samhällsmedicin vid Karolinska institutet Lind Grandner et al Balksjö & Ennart Tagesson

20 Not 5. Ökande hörselproblem hos unga kan kosta samhället 1,4 miljarder kronor Tyvärr hittar jag inga färskare siffror än från 2012, men dagens är sannolikt högre med tanke på hittillsvarande utveckling, se Trend längre ned. Omfattning: hörselskadade i åldrarna 0-24 år 2012 fanns det cirka hörselskadade i åldrarna 0-15 år och i åldrarna år. 37 Cirka 200 barn/år föds med en hörselskada, under uppväxten ökar antalet hörselskadade med cirka 200 per årskull. 38 Orsaken till ökningen [är bland annat] att ljudmiljöerna omkring oss har blivit sämre. 39 Detta innebär att hälften av alla hörselskadade har blivit det på grund av faktorer i deras uppväxtmiljö, vilket motsvarar barn och unga i åldrarna 0-15 år och i åldrarna år, totalt Samhällskostnad: kronor Landstingen är skyldiga att erbjuda alla invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (hsl 3b). 40 En hörapparat kan kosta mellan och kronor. Utprovning kan kosta mellan 300 och kronor. 41 För barn 0-19 år är hörapparater kostnadsfria i alla landsting. 42 Från 20 år och uppåt får patienten betala en viss del, men det varierar ordentligt mellan landstingen. I genomsnitt får patienten betala kronor [motsvarar kr år 2013] av totalkostnaden för två hörapparater, samt 525 kronor [motsvarar samma år 2013] för utprovning. 43 Hörapparater brukar behöva bytas ut efter fem år då tekniken blivit för gammal. 44 Hos barn som växer måste öroninsatsen bytas ut med jämna mellanrum. 45 För att kunna beräkna kostnaden för åldrarna 0-19 år, som landstingen helt täcker, behöver man få fram hur många som var hörselskadade i åldrarna år av den större åldersgruppen år som bestod av unga. För enkelhetens skull förutsätter jag att de är lika många i varje årskull, (32 000/9). Fyra årskullar (16, 17, 18 och 19 år) motsvarar då (4 x 3 556). Sammanlagt med antalet hörselskadade i den yngsta gruppen 0-15 år, , blir det totala antalet för åldrarna 0-19 år unga ( ). Baserat på ovanstående citat om kostnader får man fram en genomsnittskostnad år 2011 (källans år) för utprovning på 900 kronor ( delat på 2) och för hörapparat på kr ( delat på 2). Omräknat till 2013 års penningvärde motsvarar det 908 kronor för utprovning och kronor 37 HRF HRF 2007 s HRF HRF 2005 s Andersson HRF HRF Ohio State University Specialpedagogiska skolmyndigheten

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Maj 2008 Innehåll Förord 3 Bakgrund 4 Över 30 procent av kommunerna har redan beslutat införa vårdnadsbidrag 5 Vårdnadsbidraget i Stockholms stad 7

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Välkommen till Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Reviderad 2013-03-01 Reviderad 2013-10-24 UN 48 Reviderad 2015-07-01 TAXA Avgiften

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret? Att bli förälder förändrar livet. Mammor och pappor möter helt olika utmaningar i föräldraskapet, eftersom förväntningarna på deras roller skiljer sig åt. Men vilka möjligheter finns för att dela lika?

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen 30 augusti 2006 Allians för Sverige. maktskifte06.se Värderingar i familjepolitiken

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Familjepolitikens ekonomi 2014

Familjepolitikens ekonomi 2014 Familjepolitikens ekonomi 2014 En samhällsekonomisk värdering av den svenska barnomsorgsmodellen och dess hälsoeffekter på barn och unga samt föräldrar Susanne Nyman Furugård 2015-12-29 Susanne Nyman Furugård

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

TAXA OCH TILLÄMPNING

TAXA OCH TILLÄMPNING BARNOMSORG TAXA OCH TILLÄMPNING Gäller från 2009-01-01 Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-16 40 1 BARNOMSORGSTAXA Taxan gäller från 2009-01-01. Avgiften betalas 12 månader om året. FÖRSKOLEVERKSAMHET/FAMILJEDAGHEM

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version Pedagogisk omsorg i hemmet 2012, reviderad version Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan!

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan! Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och

Läs mer

Regler för Munkfors kommuns barnomsorg Antagna av Kultur- och utbildningsnämnden 050404

Regler för Munkfors kommuns barnomsorg Antagna av Kultur- och utbildningsnämnden 050404 Uppdaterad 2011-07-01 1 Regler för Munkfors kommuns barnomsorg Antagna av Kultur- och utbildningsnämnden 050404 Kultur- och utbildningsnämnden är ansvarig för kommunens barnomsorg. Verksamhetens mål, är

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Regler för Misterhults förskola 2012/2013

Regler för Misterhults förskola 2012/2013 Regler för Misterhults förskola 2012/2013 Hur kan du skaffa kunskap om Ditt/Dina barns vardag? Varje år har förskolan ett öppet hus då man kan se sina barn arbeta. Utvecklingssamtal hålls tillsammans med

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Föreskrift Taxa KS 2016: Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. KF Fr.o.m

Föreskrift Taxa KS 2016: Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. KF Fr.o.m Gällivare Kommun Dokumentnamn TAXA FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM 2017 Dokumenttyp Diarienummer Föreskrift Taxa KS 2016:154-706 Beslutad av Framtagen av Barn-, utbildning och

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg.

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Välkommen till Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem i Essunga kommun! Regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Reviderad 2013-03-01 Reviderad 2013-10-24 UN 48 Reviderad

Läs mer

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information Pedagogisk omsorg i hemmet Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem som finns för barn mellan

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Blickar som ser, öron som hör och

Blickar som ser, öron som hör och Personerna på bilden har inget samband med innehållet i artikeln. Stor oro för våra minsta i Barngrupper i många förskolor är fortfarande för stora. Och personaltätheten fortsätter att minska. Det visar

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2014-06-11, 57 Gäller från 2014-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult

Läs mer

Föreskrift Taxa KS 2014:190-706. Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. Kf 2014-11-17 134 Fr.o.m. 2015-01-01

Föreskrift Taxa KS 2014:190-706. Barn-, utbildning och Kommunfullmäktige kulturförvaltningen. Kf 2014-11-17 134 Fr.o.m. 2015-01-01 Gällivare Kommun Dokumentnamn TAXA FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM 2015 Dokumenttyp Diarienummer Föreskrift Taxa KS 2014:190-706 Beslutad av Framtagen av Barn-, utbildning och

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

E Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

E Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan Socialdepartementet 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Punkt 4 1 (21) Utvecklingen av tillfällig föräldrapenning Sammanfattning Tillfällig föräldrapenning betalas ut för ca 700 000 barn till en

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Socialdepartementet STOCKHOLM Sammanfattning

Socialdepartementet STOCKHOLM  Sammanfattning YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-12-16 Arbetsmarknadssektionen Stina Björk Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Begränsningar i föräldrapenningen

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad SID 1 (6) Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad Regler för kommunal och fristående förskola samt pedagogisk omsorg i Solna stad. Definitioner 1. Förskolan tar främst emot barn i åldern

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer