fjällsäker Svensk fjällturism trendspaning Ta med barnen till fjällen FJÄLLVÄDRET SKOTER PÅ FJÄLLET Älskade sommarfjäll TOPTIPS in english

Transkript

1 fjällsäker 2010 FJÄLLSÄKERHETSRÅDET NATURVÅRDSVERKET Svensk fjällturism trendspaning Ta med barnen till fjällen FJÄLLVÄDRET SKOTER PÅ FJÄLLET Älskade sommarfjäll TOPTIPS in english

2 Foto: Fredrik Schenholm Svartisen Jacka En av våra mest tekniska jackor tillverkad av 3-lagers vatten och vindtätt Dermizax stretchmaterial

3 Foto P-OWIKBERG Under våren 2010 lanseras en ny webbplats med starkare profil mot ökad inspiration till fjällvistelse! LOKALA FJÄLLSÄKERHETS- KOMMITTÉERNAS WEBBPLATS FJÄLLSÄKERHETSRÅDETS WEBBPLATS FJÄLLVÄDER ÅRET RUNT DYGNET RUNT FJÄLLSÄKERHETSRÅDETS KANSLI är sedan 2007 placerat i Östersund vid Naturvårdsverkets enhet för friluftsliv och skötsel. Från våra fönster kan vi se stora delar av Oviksfjällen väster om Storsjön och även om vi mest sitter vid våra skrivbord och arbetar så är känns det bra att kunna ha möjligheten att se fjällen när vi jobbar med fjällsäkerhetsfrågorna. Många hör av sig till oss både per e-post och telefon och en eller annan skrivelse kommer också till oss på kansliet. De flesta frågorna Vanliga frågor till Fjällsäkerhetsrådets kansli web handlar om att man vill fråga om någon specifik sak, till exempel att en bro eller spång efter en led i fjällen är i dålig skick och behöver ses över, om lavinfaran kan vara stor, vilken solskyddskräm som passar bästa för barn eller om vi kan ge tips på något speciellt fjällområde som passar en förstagångsbesökare. Andra frågor är av mer allmän karaktär och där kan svaren ofta finnas på vår webbplats eller i tidningen Fjällsäker. Alla möjliga typer av frågor kan förekomma och det är vi bara tacksamma över, kan inte vi svara på frågan så finns det alltid någon annan som vet inom nätverket bland myndigheter och organisationer inom Fjällsäkerhetsrådet och Fjällsäkerhetskommiteérna. Det är bl a dessa frågor som hjälper oss att forma nästa års Fjällsäkertidning! Om någon vill kontakta oss på kansliet för någon speciell fråga så finns vi på (växel) eller fjallsaker@naturvardsverket.se Besöksadressen är Forskarens väg 5 uppe på Campusområdet i Östersund. Viktigt att Fjällsäker finns på plats när vintersäsongen börjar! HJÄLP OSS ATT FÅ UT FJÄLLSÄKER TILL ALLA FJÄLLBESÖKARE! Fjällsäkerhetsrådets årliga tidning distribueras genom cirka1000 ombud, framförallt i fjällområdena. Distributionen sker under perioden slutet av december till slutet av april. Upplaga ca exemplar. Tidningens uppgift är att ge aktuell information, råd och tips inför fjällvistelsen samt att i viss mån inspirera dig som läsare! Tidningen har också för många företag blivit ett naturligt annonsorgan för att nå fjällfararna under den aktiva vintersäsongen. Saknas Fjällsäker på ditt företag? Du som driver fjällanläggning, hotell, stugby eller har sportaffär, livsmedelsbutik, bensinstation etc. kan göra fjällvistelsen trevligare och säkrare för dina besökare, genom att beställa tidningar och exponeringslåda hos CM Digitaltryck AB. Box 11093, Bromma.Tel Fax eller e-post till natur@cm.se Fantastiska och säkra fjällupplevelser! Vår svenska fjällvärld är helt unik.varje besökare hänförs över vidderna, fjälltopparna, stillheten och allt det storslagna. Hela denna tidning du håller i din hand är lovord till en vårt lands största naturtillgångar. Att vistas i fjällvärlden är en mycket speciell upplevelse. Den som besöker fjällen på sommaren möter förutom storslagheten unika växter och djur.vinterbesökaren hänförs över den oändliga tillgången till snö på vita vidder och lockande toppar samt preparerade spår och backar. Fjällvärlden är en tuff miljö med snabbt växlande väder med hårda vindar, låga temperaturer och snön också i form av snödrev och laviner. Är man väl förberedd för dessa villkor så får man en härlig fjällupplevelse oförberedd kan det bli en icke önskad omskakande erfarenhet. Tidningen Fjällsäker har under ett kvarts sekel berättat om det fantastiska i att vistas i vår fjällvärld och också hur man förebygger de faror och utmaningar som trots allt finns med att vistas i denna storslagna natur.vi arbetar med information för att förbereda er fjällbesökare i att tänka säkerhet och också hur man ska agera om, mot all förmodan, olyckan är framme. Vi inom Fjällsäkerhetsrådet är övertygade om att säkerhetsaspekten är viktig för att ni ska kunna njuta av glädjen att uppleva fjällen och vara väl förberedda för att vistas här. Alltså välkommen till vår fantastiska fjällvärld och ta gärna del av våra råd som vi hoppas ska leda till ökad fjällsäkerhet när du besöker fjällvärlden! EVATHÖRNELÖF Ordförande i Fjällsäkerhetsrådet fjällsäker FJÄLLSÄKERHETSRÅDET NATURVÅRDSVERKET 2010 Svensk fjällturism trendspaning Ta med barnen till fjällen FJÄLLVÄDRET SKOTER PÅ FJÄLLET Älskade sommarfjäll TOPTIPS in english ORGANISATIONERNA I FJÄLLSÄKERHETSRÅDET NATURVÅRDSVERKET RIKSPOLISSTYRELSEN LANTMÄTERIVERKET FÖRSVARSMAKTEN BERGSGUIDERNA KLÄTTERFÖRBUNDET LÄNSSTYRELSERNA FÖR FJÄLLÄNEN FRILUFTSFRÄMJANDET SVENSKA SAMERNAS RIKSFÖRBUND SVENSKA TURISTFÖRENINGEN SMHI CIFRO (FJÄLLRÄDDARNA) SNOFED (SKOTERORGANISATION) SLAO (LIFTÄGARORGANISATIONEN) Naturvårdsverkets uppdrag är att samordna förebyggande fjällsäkerhetsarbete för att begränsa olycksriskerna. Arbetet sker i Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd där myndigheter och organisationer samverkar. Fjällsäkerhetsarbetet är inriktat på att skapa goda förutsättningar för trygga fjällvistelser, att göra den enskilde fjällbesökaren medveten om riskerna, ge vägledande rådgivning och alltid påtala det egna ansvaret. FJÄLLSÄKER ges ut av Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd, Forskarens väg 5, Östersund, tel , fax , fjallsaker@naturvardsverket.se FJÄLLSÄKERHETSRÅDETS HEMSIDA Redaktör/ JIM & CO jim@sandbybaden.se Layout/ ANNA DESIGN AB anna@annadesign.se Annonser/ MEDIAKONTAKT mediakontakt@telia.com Tryckeri/ ELANDERS Omslag foto/mikael Pilstrand/PARAGONBILD.SE fjällsäker

4 Hur ser den svenska fjällturismen ut framåt i tiden? TURISMEN ÄR EN AVVÄRLDENS STÖRSTA NÄRINGAR. ÅR 2020 RÄKNAR MAN MED ATT CIRKA 1,6 MILJARDER KOMMER ATTTURISTA PÅ OLIKA SÄTT. FRÅN ÅR HAR DEN UTLÄNDSKA TURISMEN TILL SVERIGE ÖKAT MED 100% OCH ÄVEN DEN INHEMSKA HÖR ÖKAT. VI BAD HANS GERREMO, SLAOS: SVD, SPANA IN I FRAMTIDEN. FRÅGAN ÄR HUR KOMMER DEN SVENSKA TURISMEN, INTE MINST DÅ I FJÄLLEN, ATT PÅVERKAS AV UTVECKLINGEN? VAR SKA DETTA SLUTA? SKANDINAVIEN EUROPAS LUNGA! Det finns nog få länder som har sådana naturtillgångar som vi här uppe i Norden, som i dag är underskattade. Det har vi svenskar delvis upptäckt och det blir fler och fler utländska gäster som även dom upptäcker det. Vad man som utländsk turist uppskattar i Sverige i dag är, faktiskt stillhet, säkerhet, mörker, kyla, midnattssol, milsvida skogar, det rika djurlivet, skiftningar i årstider. Ren luft och obegränsad tillgång till vatten. Allemansrätt, att ströva fritt i skog och mark, att fiska. Framtiden kommer troligen mer präglas av att folk vill lära sig saker och ting under sin semesterperiod. Lära sig att jaga, lära sig att fiska i våra vattendrag, vandra i våra fjäll, lära sig mer om den samiska vardagen i norr, som exempel. Skidturismen kommer också att öka. Det ser vi redan nu. Svenska skidanläggningar i fjällen är väl så konkurrenskraftiga mot andra resmål i världen. Här erbjuds förutom skidåkning i form av utförsoch längdåkning, en rad aktiviteter som också lockar, som att åka hundspann, åka på skotersafari med mera. SVERIGEVINNARE Framtiden kommer också att innebär att våra turister köper paket av upplevelser, med guider, förberedda vandringar, eller turer genom och i landet och i vår fjällvärld. Generellt vill man inte gå för långt ut från bebyggda områden när man är ensam, utan då kommer man att vilja vara tillsammans Foto JOHAN MARKLUND/STF med kända guider och gärna vandra på enkla turer. Här kommer packningen att transporteras för sig och turisten reser med lätt utrustning för att under framkomsten komma till sitt boende där man äter och mår gott inför nästa dagstur. Sverige kommer sannolikt att vara vinnare vid den klimatförändring som sker. Här kommer det att vara svalt och skönt. Sol och bad finns även här, men den aktiva semestern kommer att uppskattas ännu mer. Speciellt i vår vackra fjällnatur. Enkelhet är också viktig. Det ska vara lätt att komma hit och lätt att boka, och då via internet. I dagens hektiska samhälle söker människor efter lugn och ro, man vill kunna låta sina sinnen, synintryck, tillsammans med familj, vänner och arbetskamrater uppleva någonting som man inte gör till vardags. Då är fjällvärlden i Sverige som bäst! Därför är svenska fjällvärlden en vinnare i framtiden. trend Text HANS GERREMO Foto JOHAN MARKLUND/STF Foto MIKAEL PILSTRAND/paragonbild.se Trangia kan nu presentera en nyhet som förenar material och funktion i en ny produkt. Eller rättare sagt två Trangia Ultralight och Trangia Ultralight HA. Lättare och ännu tåligare! ULTRALIGHT ALUMINIUM HARD ANODIZED Nyhet! Trangia Ultralight 865 g Trangia Ultralight tillverkas av en ny aluminiumlegering, ett material som är 50 procent starkare än vanligt aluminium. Tack vare att materialet är så starkt har köket kunnat göras tunnare, vilket innebär en reducerad vikt på mellan procent. Trangia Ultralight HA 865 g Trangia Ultralight HA har tillverkats på samma sätt och dessutom hårdanodiserats för att få en extremt reptålig yta, 40 my vilket gör det till ett av marknadens absolut hårdaste material. 4 fjällsäker 2010

5 turtips! Important Tips for Visitors to the Swedish Mountains THE SWEDISH MOUNTAINS, fjällen, offer a wonderful opportunity to experience nature at its best but they also lay down certain demands on you as a visitor! There are opportunities for all your level of experience determines which trip you will choose. If you haven t been to the mountains before, it is important that you are accompanied by someone more experienced the first time. For those who remain within prepared areas serviced by ski lifts there are certain rules that apply. There is often a notice outlining the rules close to the lifts. Take note of them! For snowmobiles there are also special rules, such as a drivers license and age limitations. Don t drive a snowmobile without first checking the rules that apply. Foto PELLE ANDERSSON Goda råd inför fjällturen! Lämna färdmeddelande Det är ett klassiskt råd som helt enkelt går ut på att tala om för någon vart ni tänker skida, vandra eller åka skoter. Skriv det på enklaste sätt eller berätta för någon som ni sedan hör av er till när ni är tillbaka eller kommit fram. Skrivna färdmeddelanden tar en del fjällanläggningar emot i receptionen, men det går naturligtvis minst lika bra med rumseller stuggrannen. Går ni på flerdagstur, lämnar ni färdplanen till någon anhörig, som ni kontaktar på det sätt ni kommit överens om. Sen kan ni ju alltid prata med folk ni träffar utmed vägen, Vi räknar med att vara framme vid stugan vid femtiden, vi stämmer av då. Följ markerade leder! Det finns gott om väl markerade leder i våra svenska fjäll. Utmed dessa finns bra vägvisning med avståndsskyltar. Ofta finns rastskydd med hjälptelefon där det går att få tak över huvudet. Lederna är dragna där de stör renskötseln minst. När du följer markerad led undviker du också områden som tillfälligtvis kan vara lavinfarliga. Utrusta dig klokt! Ha bra klädsel och bara användbara grejer i ryggsäcken. Se upp, så du inte får med dig för mycket bra att ha grejer. En tung ryggsäck gör att du fortare blir trött. Men pruta inte på det du tror du får användning för. Du klär dig efter vädret, lagom varm och alltid extra kläder i ryggsäcken, så du kan förstärka om det blir kallt och när du rastar. I ryggsäcken, också matsäck och liggunderlag. Därtill spade och vindsäck, som ni delar på. Mobiltelefon rekommenderas, men du måste alltid ta i beräkning att du kan bli utan täckning och möjlighet att ladda. I ryggsäcken kan det också finnas grejer som en kniv, skidvalla och plåster. Kartan och kompassen har du framme. Gå alltid tillsammans med någon! Att vara minst två på fjällturen är självklart för de flesta. Skulle något inträffa är det tryggt att inte vara ensam. Om du ändå ger dig ut själv, bör du hålla dig till markerade leder, där också andra rör sig. Då kan du lättare få hjälp om det skulle behövas. Låt vädret styra Kolla upp väderprognosen innan ni ger er iväg och även under turen där mobiltäckning finns! Du kan ringa eller kolla vädret på Internet. Vänd eller sök skydd i tid! Det är ingen skam att snu, är ett klassiskt råd i norska fjäll. Det gäller även hos oss. Om ni skulle råka ut för en väderförändring, ni inte räknat med, finns det anledning att i god tid fundera över alternativen som står till buds. Är det klokt att vända eller ta en annan färdväg? Var kan vi få tak över huvudet? Skulle det bli aktuellt att stanna och söka skydd i snön är det klokt att göra det medan det finns krafter kvar. Det är alltid svårt och påfrestande att gräva bivack. Stannar ni i vindsäcken så gör det utmed leden, då är sannolikheten störst att ni träffar andra och kan hjälpas åt. SOME THINGS TO REMEMBER FOR CROSS-COUNTRY SKIERS IN THE MOUNTAINS! Go with company! If something should happen, it s much safer not to be alone. Plan around the weather! Check the weather report before setting off and make sure that it influences your choice of where to go! Notify someone! Write down where you are thinking of going and who you are with. If anything should happen, the possibility of help is much greater if someone knows where you were going. Leave a note with someone you know or ask the hotel/hostel reception. Notify them as soon as you are back! Follow marked trails! In the Swedish mountains there are many marked trails. In winter you will be able to see poles with crosses to mark the trails. Apart from the marked trails, there are signposts with distance markings. Often there are also rest shelters, which are identified on the map. MobileTelephones these do not always work in the mountains. In certain areas you will be able to ring but the advice is not to rely on being contactable by mobile. In the cabins and rest shelters, there is often an emergency telephone, which is always working. Pack reasonably! It is important to be properly dressed and have useful items in your rucksack. You should be able to keep warm while resting, and also be able to cope with weather changes.windresistant clothes, extra jumpers and gloves, something to sit on, a spade and a wind protection bag as well as proper food bag should all be in your rucksack. If unsure, ask someone who is experienced in the mountains! Use a map and take a compass! Even if you are following the marked trails, it is essential to take a map and compass.a map also gives lots of information along the way! Turn around or find shelter in good time. Those who have checked the weather report will rarely be surprised by worsening weather. However, if the weather should turn threatening in some way, turn around or find shelter in good time! Never to stand up to bad weather! BLI LITE FJÄLLSÄKRARE PÅ WEBBEN fjällsäker

6 DU LARMAR FJÄLLRÄDDNINGEN PÅ TELEFON 112 Foto PELLE ANDERSSON Då rycker Fjällräddningen ut! MED TANKE PÅ HUR MYCKET FOLK SOM RÖR SIG PÅ FJÄLLET HÄNDER DET FÖRHÅL- LANDE VIS LITE SOM KRÄVER FJÄLLRÄDDAR- NAS INSATS. MEN NÄR DEN BEHÖVS ÄR DEN OVÄRDERLIG. IBLAND HANDLAR DET OM ATT SÖKA FOLK SOM INTE ÅTERKOMMIT I TID, IBLAND HANDLAR DET OM ATT HÄMTA FOLK SOM TAPPAT ORKEN ELLER GJORT SIG ILLA. HÄR NÅGRA EXEMPEL PÅ UTRYCK- NINGAR; SKOTERÅKARE FÅR TVÄRSTOPP Fjällräddningen larmas till en skoterolycka, en person uppges vara skadad och ha andningssvårigheter. Fem fjällräddare rycker ut och räddningstjänsten går ut med bandvagn. Även en räddningshelikopter larmas. Skoterföraren hade kört ner i ett hål och fått tvärstopp. Föraren flög över vindrutan och blev påkörd av en skoter bakifrån. Den skadade transporteras med revbensbrott och andningsvårigheter till sjukhus. Larmet kom kl och Fjällräddarna var tillbaka hemma kl SKIDÅKARE FAST I HÅRT VÄDER Två personer startar skidtur mot Blåhammarens fjällstation Vädret är dåligt med snöbyar och vind på m/sek. Det är 4 grader kallt. Larm kommer kl när de själva bedömer att de är ca 2 km från fjällstationen. De larmar med mobiltelefon. De anser sig nödställda då de inte har någon sikt och det är omöjligt att se ledkryssen. De är dessutom dåligt utrustade och saknar spade, vindsäck och liggunderlag. De hade heller ingen pannlampa trots att de startade turen sent. Fjällräddningen träffar på personerna kl De lastas in i en räddningspulka och transporteras till fjällstationen. SKOTERFÖRARE SAKNAS En man återvänder inte på överenskommen tid från sin skoterfärd. Fjällräddningen larmas och två enheter rycker ut Kl påträffas mannens skoter i mycket svår terräng. Eftersöket fortsätter under natten och på morgonen påträffas mannen. Han hade krupit under en gran och var vid god vigör. INGEN KONTAKT MED ISFISKARE Två personer har inte hörts av enligt uppgjord plan. Efter tre dagar blir kontaktpersonerna oroliga och kontaktar fjällräddningen. De två ska vistas i en pimpelark. Fjällräddningen påträffar dem välbehållna i sin ark. Mobiltelefonens batteri hade tagit slut så man kunde inte höra av sej som uppgjort. VILSE Tre personer larmar via mobiltelefon fjällräddningen, de har fått bensinstopp på sin skoter och har en grumlig uppfattning om var de befinner sej. De vet dock i vilket område de är och att de åkt utmed markerad led. Vädret är dåligt med stormbyar. De har försökt gräva ner sig, de är blöta och fryser Fjällräddningen rycker ut och vid sjutiden påträffas sällskapet och får hjälp hem. KOM BORT FRÅN GRUPPEN En grupp på 12 personer är på skoterutflykt. En person avviker från gruppen och återvänder inte. Polis, fjällräddare och helikopter deltar i sökandet. På förmiddagen, dagen efter försvinnandet, påträffas den saknade välbehållen med hjälp av helikoptersök. En markpatrull hade kunnat följa spår i snön och leda helikoptern rätt. RIPJÄGARE FÖRSVUNNEN Jaktkamrater larmar om försvunnen ripjägare. Jägaren är lätt klädd och åker skidor. Terrängen är besvärlig. Mannen befaras vara skadad. Larmet kom och mannen påträffas av fjällräddningen Han var då nedkyld. VÄLBEHÅLLNA I BIVACK Oroliga föräldrar meddelar att sonen och en kamrat ej återkommit efter en fjälltur. På fjället råder hårt väder. Larmet kom och följande dag påträffar fjällräddningen grabbarna oskadda i en snöbivack. De hade valt att stanna i det hårda vädret. KALLA FAKTA OM FJÄLLRÄDDNINGEN Enligt räddningstjänstlagen ska polisen inom fjällområden efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa. Rädda den som råkat ut för en olyckshändelse eller drabbats av en sjukdom och snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. Räddningsledare utses av polisen. Och det är polisen som utser de civila fjällräddarna. I organisationen finns ca 400 fjällräddare som arbetar i enheter om personer med några insatsledare. Fjällräddarna har alltid lokal förankring, stor erfarenhet och lokalkännedom. Det finns också s k riksresurser som används i hela landet. Det är två alpina fjällräddningsgrupper som gör sitt jobb i högalpin terräng och två grotträddningsgrupper som jobbar under jord. För lavineftersök finns ett 40 tal utbildade hundar. Avtal finns med Norge om gränsöverskridande räddningsinsatser. Fjällräddarna är organiserade i Civila fjällräddares förening Cifro. Läs med på eller på sök på fjällräddning. Fjällräddare håller världskonvent i Åre År 2011 håller den världsomspännande fjällräddarorganisationen IKAR/CISA konvent i Åre. 400 gäster från organisationens 35 medlemsländer och 55 medlemsorganisationer väntas komma till Åre, förutom omkring 300 gäster med egna program med koppling till konventet. Det är första gången som IKAR/CISA håller konvent utanför Mellaneuropa. Det som organisationen fastnat för i Sveriges fall är att vi varit med i IKAR mycket länge genom de civila fjällräddarnas organisation Cifro och polisen, samt att de svenska delegaterna utfört ett bra arbete i IKAR. 6 fjällsäker 2010 En annan orsak är att Sverige genom Fjällsäkerhetsrådet verkligen visat framfötterna i IKAR genom att lyfta fram betydelsen av ett förebyggande fjällsäkerhetsarbete, bland annat genom tidningen du håller i din hand. Under mötet i Åre hoppas Fjällsäkerhetsrådet att Sveriges sätt att jobba förebyggande verkligen kan sprida sig till de andra medlemsstaterna. Info om mötet kommer du att hitta på samt på Cifros hemsida

7 barnen Vuxna hatar bakhala skidor. Barn hatar bakhalt om möjligt ännu mer. Se alltid till att barnets skidor är bra vallade, speciellt när det gäller fästet. Foto BOSSE LIND/paragonbild.se Så blir fjällturen en barnlek De flesta fjällbitna föräldrar önskar inget mer än att deras barn ska lära sig att älska fjällen. När turen planeras vid köksbordet är allt frid och fröjd, men på fjället kan problem uppstå. Här kommer några handfasta råd. Foto JÖRGEN VIKSTRÖM GÖR BARNEN DELAKTIGA Låt barnen vara med och bestämma var och hur ni ska åka. Låt barnen räkna ut dagsetappernas längder, planera bra rastplatser, m m. Sedan kan de få stort ansvar för sin packning, göra utrustningslistor och liknande. Låt barnen kort sagt bli helt och fullt delaktiga. VÄLJ EN RYGGSÄCK SOM PASSAR PERFEKT Se till att ryggsäcken passar barnets rygg, axlar och midja. Här gäller samma noggrannhet som när man väljer ryggsäck som vuxen. Några extra viktiga detaljer; barns axlar är ofta smala och sluttar. Se till att axelremmarna ligger an mot axlarna på ett skönt sätt och att de inte glider ner. Ofta är det helt nödvändigt att barnet har en bröstrem mellan axelremmarna för att de ska hållas kvar över axlarna. SE TILL ATT BARNET BÄR LAGOM TUNGT En tumregel kan vara att barnen börjar bära packning när de börjar skolan. Innan är det naturligt att föräldrarna bär barnens packning. De kan bära med extra vantar, extra mössa och sockor, en varm tröja och sitt turgodis i en ryggsäck som passar deras kropp. I början kan det räcka med en till ett par kilo i säcken. När barnet är runt tio, tolv år brukar de orka bära upp till sju, åtta kilo. Men alla barn är olika, en del orkar och vill mer, andra mindre. KORTA ETAPPER, MÅNGA PAUSER, MYCKET LEK När barn är med på turen gäller korta åk- och vandringspass och många pauser. Glöm att gå/åka skidor i femtio minuter och vila tio, det funkar inte med de flesta barn. De tycker att turen blir monoton, tråkig och jobbig. Däremot kan det funka utmärkt att gå tjugo minuter och vila fem, eller att gå tio minuter och leka två. Då kan många barn hålla på nästan hur länge som helst. UNDVIK SOCKERFÄLLAN Ofta gör man barnen en otjänst genom att låta dem äta godis och annat sött under vandringen/ skidturen. Sötsaker gör att blodsockret rusar i höjden, för att sedan rasa ner i skoskaften. Grunda alltid med en rejäl frukost och se till att barnet får i sig mycket mat. Under turen har ni med goda mackor, nötter, russin, torkad frukt och annat som ger normalsnabb energi och inte det rena sockrets energi. HA ALLTID BRA FÄSTE Vuxna hatar bakhala skidor. Barn hatar bakhalt om möjligt ännu mer. Se alltid till att barnets skidor är bra vallade, speciellt när det gäller fästet. HA OMBYTEN NÄRA TILLHANDS Ha alltid med extra sockar, vantar/handskar, (flera par), ett extra par skidglasögon och en extra mössa och ha dem lätt åtkomliga i ryggsäcken för att slippa att packa upp alla prylar när det är dags att byta. För det blir dags för det. Titt som tätt. VAR FJÄLLSÄKRARE ÄN NÅGONSIN Kanske en besynnerlig uppmaning. Kan man vara fjällsäkrare än vad man är? Kanske inte. Men vad vi menar är att vuxna som är till fjälls med barn alltid bör ha barnets perspektiv och kapacitet för ögonen när turen planeras och genomförs. Det gäller allt från hur man bedömer väderprognoser, det rådande vädrets karaktär, kylaeffekter, terrängförhållanden och turmedlemmarnas förmågor och dagsform. Anlägg barnets perspektiv i bedömningen. GLÖM INTE BARNET PÅ RYGGEN ELLER I PULKAN Små barn som inte kan gå själva sitter ofta i bärstolar eller ligger i pulka. Generellt sett är pulkan ett säkert sätt att ta med barn på vinterfjället. De ligger skyddande under flera lager av isolering och skyddas av vindtålig väv. Men vid starkt snödrev kan problem uppstå; snön letar sig in i öppningen som man gör för att barnet ska få in luft mot ansiktet. Rådet är att snabbt ta sig ner i skyddad terräng om snödrev uppstår. Om barnet sitter i bärstol på ryggen och det är kallt och blåsigt måste barnen skyddas med god isolering och även av en vindstoppande väv. Annars riskerar man att barnen bli nedkylt, vilket kan gå snabbt då barnet har starkt begränsade möjligheter att röra sig. Själv kanske du svettas, medan barnet kan ha nedkylningssymtom som trötthet och apati. Om vädret är bistert ska barnet kontrolleras ofta, tas ur i bärstolen och få röra på sig. VÅRSOLEN VÄRMER MEN TÄNK PÅ BARNENS ÖGON De flesta fjällbesökare längtar efter mycket snö och soligt vårvinterväder. För de vuxna är det oftast självklart att skydda sina ögon med solglasögon men tänk också på att barnens ögon är känsliga. Försök att hitta bra solglasögon som inte släpper in så mycket sidoljus för även om inte solen skiner från en klarblå himmel kan strålningen ändå vara stark. Speciellt gäller detta under vårvintern. Lycka till med ditt besök i fjällen, en härlig upplevelse för alla i familjen! Text JÖRGEN VIKSTRÖM fjällsäker

8 ORDEN VIKTIGA I VÄDERRAPPORTEN HÄR ÄR NYCKELN TILL METEOROLOGENS VÄDERRAPPORT! Frisk vind med stark kyleffekt Medelvinden väntas uppnå 10 m/sek eller mer och effektiva temperaturen är 28 grader eller lägre Hård vind Medelvinden under 10 minuter väntas uppnå eller överstiga 14 m/sek Mycket hård vind Medelvinden under 10 minuter väntas bli 18 m/sek eller högre Storm Medelvinden under 10 minuter väntas bli 25 m/sek eller högre Orkan Medelvinden under 10 minuter väntas bli 33 m/sek eller högre RESPEKTERA ALLTID UTFÄRDAD FJÄLLVÄDERVARNING! PROGNOSOMRÅDERN: Treriksröset Torne Träsk Riksgränsenfjällen Abisko, Torne Träsk RING för prognos! Kebnekaise Västra Gällivarefjällen Innan ni ger er ut på fjället ska ni lyssna Östra Gällivarefjällen på väderprognosen, tel Västra Jokkmokksfjällen Med röststyrning uppger du var du Östra Jokkmokksfjällen befinner dig eller området du ska Västra Arjeplogsfjällen Östra Arjeplogsfjällen besöka. Då får du prognosen dygnet Västra Vindel- och Tärnafjällen runt! Östra Vindel- och Tärnafjällen Utöver aktuell prognos får du också Stekenjokksfjällen veta vindhastighet och temperaturobservationer. Givetvis får du också Hotagen Frostviken Marsfjällen aktuella fjällvädervarningar i samband Flatruet, Helags, Sylarna, med prognosen. Storlien, Skäckerfjällen Tänk på att prognosen är en Åre,Vålådalen, Oviksfjällen generell områdesprognos som inte Ljungdalen, Funäsdalen kan ta hänsyn till lokala effekter! Klövsjö,Vemdalen väder Idre, Grövelsjön Sälenfjällen Håll Dig på benen i backen. Kör hårt i spåret... Foto JOHAN MARKLUND/STF VAD MENAS MED HÅRT VÄDER? Vid hårt väder utfärdar SMHI fjällvädervarningar. Det sker när medelvinden beräknas uppgå till 18 m/s. Det sker också från14 m/s när det finns risk för regn, snö eller snödrev i kombination med den hårda vinden. Sommartid varnar SMHI förutom för storm och orkan även för hård vind från 18 m/s i kombination med regn eller snö. Ta alltid en fjällvädervarning på allvar och planera det du gör på fjället efter den väderprognos som finns. Det finns alltid alternativ! Ett enkelt sätt att få aktuell prognos är att ringa Tala om var du befinner dej så får du en prognos för området. Kostnaden är som ett vanligt samtal. Besök också en bra vädersajt! En fantastisk källa för den som åker alpint. Här hittar du alla skidanläggningar som är anslutna till liftägarorganisationen SLAO. Och det är de flesta i landet. Massor av information finns. Du hittar snödjup i och utanför pisten, du får reda på hur många nedfarter som är öppna och om det finns någon lavinrisk. Väderinformation från respektive anläggning i realtid och prognos för de närmsta dagarna. Om du skulle vilja veta på vilka anläggningar det just i dag finns nysnö så kan du till och med göra ett klick för att få reda på det. Självklart kan du klicka på webbkamera och få ögonblicksbilder från pisten. +4 Vind 0 stilla Kallare ju mer det blåser! RÄKNA MED DEN EFFEKTIVA TEMPERATUREN Vind m/s De blå siffrorna anger den effektiva temperatur vid vilken det är stor risk för köldskador om bar hud exponeras. Ju lägre effektiv temperatur desto större risk. Klipp ut rutan bredvid och lägg i plånboken eller i bilen. 8 fjällsäker men kör försiktigt på vägen! Om det händer..... ring detta nr, så är Du i säkra händer! Bärgning av alla fordon Starthjälp Låsöppning Transporter Dygnet runt Rikstäckande bilassistans NÄR DET BLIR RIKTIGT KALLT! Kyla är det vi söker på vintersemester och lagom kallt uppskattas av de flesta. När det är riktigt kallt och dessutom blåser kan man råka ut för ytliga kylskador. I ansiktet tar det sej uttryck i vita fläckar. Behandlingen är enkel. Oftast hjälper det med värmeöverföring från en varm hand. Men en vit fläck är också en signal om att allt inte står rätt till. Det finns alltid anledning att ta signalen på allvar. Kanske lämpligt att vända eller söka lä! Varm dryck och kroppsrörelser rekommenderas! Visste du förresten att rökare fryser lättare, eftersom blodkärlen drar sig samman. Foto MIKAEL PILSTRAND/paragonbild.se

9 Pia, meteorolog: Om vädret på vinteroch sommarfjället Varmare på vinterfjälltoppen än i dalen! Bättre att söka lä på lovertsidan än läsidan av fjället. Det låter kanske lite märkligt, men Pia Hultgren meterolog i SVT 1 och fjällentusiast, reder ut begreppen! VÅRA FANTASTISKA FJÄLL BJUDER MÅNGA AV OSS NATURÄLSKARE PÅ HÄRLIGA UPPLEVELSER. MEN FJÄLLEN KAN BYTA SKEPNAD OCH VISA PÅ KONTRASTER NÄR T EX EN STRÅLANDE VINTERDAG FÖRVANDLAS TILL ETT VINDPISKAT INFERNO MED DÅLIG SIKT. JAG VILL HÄR BELYSA DE VIKTIGASTE SAKERNA SOM GÖR FJÄLLVÄDRET SVÅRARE ATT FÖRUTSE, MEN OCKSÅ MER INTRESSANT ÄN VÄDRET I RESTEN AV LANDET. FotoTONY BODIN,/SVT IMAGEBANK TEMPERATURENS VARIATIONER Som de flesta vet, varierar temperaturen beroende på vilken höjd man befinner sig på. Lufttemperaturen avtar med höjden i atmosfären. Sommartid är det vanligt att temperaturen avtar med ungefär 0,5 0,7 för varje 100 m stigning. Detta kallas inom meteorologin för adiabatisk avkylning. I verkligheten är temperaturen olika på nord och sydsidan och beroende på bergens lutning. En klar junidag i Sverige får en sydsluttning ungefär 30% mer solstrålning än nordsidan. Det motsvarar samma skillnad som mellan Lappland och södra Tyskland eller Frankrike. Naturligtvis avspeglas detta i temperaturen, varför sydsidan är varmare än nordsidan. Vi vet också att skillnaderna mellan nord och sydsidan blir mindre om vi jämför en klar vindstilla sommardag med en blåsig dag. När det blåser sköljer nämligen luften runt mellan fjällsidorna och rör om i naturens stora grytor varför temperaturen jämnas ut. Ett annat viktigt förhållande för vädret i kuperad fjällterräng är hur skyddad platsen är för vinden. Vid lågt belägna ställen omgivna av höjder får vi ofta hög eftermiddagstemperatur under klara sommardagar. Omvänt gäller att temperaturen på dessa platser blir mycket låg under natten. ATLANTVINDARNA PÅVERKAR Fjällen utgör en klimatdelare mellan två stora klimatområden, det atlantiska och det kontinentala. På vintern kommer relativt varma västvindar från Atlanten att bromsas av fjällkedjan. På samma sätt kommer ostliga vindarna från de stora inlandsområdena i Sibirien och Europa att hindras från att alltför starkt påverka klimatet väster om fjällkedjan. Det är två faktorer som gör att högfjällen på vintern får en högre temperatur änomgivande dalgångar. 1. Fjällens högre partier blir mer påverkade av den varmare atlantluften, medan den tyngre, kallare luften stannar i dalarna. 2. På vintern gäller dessutom att utstrålningen av värme är större än instrålningen vilket orsakar kalluftsjöar eller kallufthudar över lågt belägna platser, och därmed skapas så kallade temperaturinversioner. Detta innebär att vi inte har ett temperaturavtagande med höjden, utan en temperaturökning. Under vintern ligger medeltemperaturen högt uppe på fjället ( m) ca 10 högre än vid de lägre belägna platser (3 600 m) i Dalarna. OSTVINDAR GER SNABBA VÄXLINGAR Om den kalla luften från öster är tillräckligt kraftig, pressar den sig över fjällkedjan och störtar ner som en fallvind med enorm kraft i de norska dalarna. Vindstyrkan kan då på mindre än en minut öka från 2 till 30 m/s. Stormen hörs då på långt håll som ett dån. Fjällvädret kan alltså skifta oerhört snabbt. Vindstyrkan kommer alltså att vara störst på läsidan av fjället där luften störtar ner. På lovartsidan bromsas farten upp vid bergets stigning och vindstyrkan avtar alltså där. Paradoxalt nog är det alltså bättre att söka lä på lovartsidan än läsidan om ett fjäll! Över fjällen får luftströmmarna ofta en uppåtstigande rörelse, från vilket håll de än kommer. När luft tvingas stiga uppåt avkyls den, därför att den omgivande luften för det mesta är kallare på högre höjder. Vattenångan kondenseras och det bildas moln och nederbörd. På läsidan där luften istället sjunker blir det ett område med luft som värms upp och därmed torkar ut. Det blir därför färre moln och mindre nederbörd på läsidan. Detta kallas föhn-effekt. Precis som vinden och temperaturen kan skifta snabbt i fjällen så kan snö, regn eller dimma komma mycket hastigt. Se därför till att alltid vara uppdaterad med en färsk väderprognos när du ska ge dig ut i vinter- eller sommarfjällen! Några bra väderprognoser på internet! smhi.se yr.no klart.se fjällsäker

10 GÖR SÄKRA VÄGVAL Naturligtvis finns det mer eller mindre säkra vägar i den högalpina terrängen och grundregeln är också mycket enkel: Ju brantare lutning, desto större risk att ett snötäcke ska brista och komma i rörelse. För det är precis vad som händer. Svaga skikt i den gamla snön eller dåliga bindningar i nysön kan brista och sätta tonvis med snö i rörelse. Låt oss säga att ni går ut på en brant snösluttning. Det kan räcka med den extra tyngden av en skidåkare ovanpå snötäcket för att en lavin ska lösas ut. För det mesta går det bra. Snön håller och gruppen åker vidare. Men är det värt risken? Det finns lavinsäkra vägar i de allra flesta terrängavsnitten. Dalen är alltid säkrare än sluttningen. Det är den allra enklaste regeln. Väljer du trots allt sluttningen, så är den flacka lutningen säkrare än den branta. Elementärt, tänker du, men var går gränsen? De flesta lavinexperterna är överens om att en lutning på över 25º, i sluttningar där mycket snö har samlats utgör lavinrisk! lavinsäkert Foto LARS THULIN/ ur nya boken LAVINSÄKERHET. LAVINRAPPORTEN HAR SINA BEGRÄNSNINGAR Idén med lavinriskrapporten är att du ska få färsk information om den lokala lavinrisken, just i det område du tänker åka skidor i. Men rapporten är avgränsad till de områden man når genom att glida från öppen lift och varifrån man kan glida tillbaka till lift eller nedfart. Detta gäller om inte anläggningen meddelat annat. Färdas du längre ut på fjället kan lavinrisken vara helt annorlunda. På SLAO:s webb snorapporten.se hittar du bland annat dagens lavinriskrapport. DENNA SKALA ÄR SLAOS VERSION AV DEN INTERNATIONELLA FEMGRADIGA LAVINRISKSKALAN 1 liten 2 måttlig 3 betydande 4 stor 5 extrem LAVINRISKSKALA Mänskligt utlösta laviner osannolika. Spontana laviner mycket osannolika Mänskligt utlösta laviner möjliga. Spontana laviner osannolika Mänskligt utlösta laviner sannolika. Spontana laviner möjliga Mänskligt utlösta eller spontana laviner troliga Mänskligt utlösta och spontana laviner mycket troliga REKOMMENDATIONER I allmänhet säkert att färdas i terrängen. Iakttag normal försiktighet Var försiktig i lavinterräng* Var mycket försiktig i lavinterräng* Undvik att färdas i lavinterräng* Färdas inte i lavinterräng* eller i närheten av sådan *) LAVINTERRÄNG ÄR BRANTA SLUTTNINGAR OCH PLATSER MED OVANLIGGANDE BRANTA PARTIER. Bedömningen gäller för det område som kan nås genom att glida från en öppen lift, och varifrån utförsåkaren sedan kan glida tillbaka till en lift eller nedfart, om inte anläggningen angett annat. MOBILEN RÄDDAR! ny teknik för lavinsök Nästan alla i backen hade mobiltelefoner. Jag tänkte varför använda speciella lavinsökare när alla i backen redan bär en bra radiosändare i fickan en mobiltelefon. Så tänkte universitetslektor Fredrik Tufvesson när han åkte skidor i Alperna. Det blev starten på ett projekt där forskare i Lund tagit fram en teknik där mobiltelefoner underlättar sökandet av lavinoffer. Utrustningen kontaktar alla mobiltelefoner inom 200 meters radie och får dem att sända ut sin position. Den som hamnat under snömassorna kan sedan pejlas in med några decimeters felmarginal. Sökutrustningen kan bäras på ryggen eller monteras i en helikopter eller på en snöskoter. När den fått kontakt med telefonerna kan fjällräddarna pejla in dem med hjälp av en sökare. En mobil som är påslagen sänder normalt ut någon enstaka signal i timmen, om den inte används eller förflyttas mellan olika basstationer. Den nya utrustningen, som kallas Hepkie, gör att mobilen sänder hela tiden. Tekniken kan också ställas in för att söka efter människor som har gått bort sig på fjället. Då klarar utrustningen att söka av en radie på en mil. Fredrik Tufvesson räknar med att den färdiga produkten ska finnas på marknaden hösten 2010 Smart sätt att visa snödjupet! Hur mycket snö har du under skidorna på fjällturen? Använd ledkryssen som mätare. Ett nästan översnöat ledkryss visar på två meters snödjup. Kan vara bra att veta om du skulle tvingas gräva ner dig i snön. Förutsättningen är en bra spade och att du börjar gräva i tid. Tänk också på att snön kan vara hårt packad! 10 fjällsäker 2010 Väderfaktorer som ökar lavinfaran Kraftigt snöfall Hård vind Snöoväder som i början ger kall torr snö men senare tyngre snö Intensiv solstrålning Kraftiga regn Hastig temperaturstegring Lager med rimfrost, isskorpa eller snöhagel som blir över snöade

11 Kristoffer hamnade i en stor lavin! så upplevde han mardrömmen OLYCKAN INTRÄFFADE FÖR TIO ÅR SEDAN I GUNNILLRAVINEN I ÅRES SKIDOMRÅDE. KRISTOFER CARLMAN JOBBADE SOM PISTÖR PÅ ÅRELIFTARNA. HAN OCH KOMPANJONEN HENRIK ANDERSSON VAR I RAVINEN FÖR ATT UNDERSÖKA SNÖFÖRHÅLLANDENA DÅ SNÖFÄLTET OVANFÖR DEM SLÄPPTE. SOM I ETT SKRUVSTÄD Jag förflyttades obönhörligt tills allt stannade och blev helt tyst. Och mörkt. Bara min andning och mörker. Jag hade fått upp handen framför munnen. Jag hade läst att man skulle göra så för att undvika att snön trängde ner i strupen. Med handen lyckades jag skapa ett litet hålrum runt näsan och munnen. Jag lyckades även röra ena benet lite grann. Men i samma stund gick en suck genom snömassorna och allt satte sig, frös till och blev hårt som betong. Kroppen satt som i ett skruvstäd. Jag började förstå att jag hamnat precis upp och ner. Första tanken var att allt var kört. Visserligen kunde jag andas, men det var ett hårt tryck över bröstet och hela kroppen. Det är kört Chrille. Så tänkte jag. KANSKE HENRIK Tankarna började virvla. Det var ett fritt flöde av intryck. Rädsla. Hopp. Rädsla. Tankar på allt jag skulle göra i framtiden, på allt jag inte hunnit med, på allt jag hade gjort, ända från barndomen. Jag tänkte på mamma och storebröderna, att de skulle mista mig. Sedan kom tanken på Henrik, kollegan, att han kanske klarat sig, ja, att han borde ha klarat sig. Tanken att han faktiskt var utbildad för att rädda folk ur laviner bet sig fast. Hoppet kom. Jag intalade mig att Henrik skulle hitta mig. Att Henrik skulle rädda mig. Vad jag inte visste var att även han hamnat i lavinen, men kunde ta sig upp. Hade han inte klarat det så hade jag dött. SYRET! Det är svårt att beräkna tiden, men jag hade nu legat under snön i sju eller åtta minuter. Andningen började förändras. Det berodde på att jag andades in min egen luft. Syret höll på att ta slut. Andetagen blev snabbare, det var inget jag kunde styra. Djupare och snabbare hela tiden, till slut helt okontrollerat. Jag hyperventilerade. Kroppen skrek efter syre som inte fanns. Isamma stund gick en suck genom snömassorna och allt satte sig, frös till och blev hårt som betong. Kroppen satt som i ett skruvstäd PANIK! Henrik hade nu hunnit fram till mig, men det märkte jag inget av. Pjäxan stack upp, men benen satt fast och kroppen började skaka trots att allt satt fast och det gick som skalv genom kroppen, inombords. Andningen var nu i fullständig panik. Henrik grävde ner längs ena benet. Det var jag helt omedveten om. Han lyckades tränga ner handen längs bröstet och göra en luftkanal ner mot min mun. Jag skrek i panik, och sparkade med benet som blivit någorlunda fritt. Två snowboardåkare hade kommit till platsen. Jag sparkade ner dom utan att veta om det. Kroppen levde sitt eget liv. Så tog Henrik tag i benet och slet upp mig i rent ursinne. JAG LEVER! Kroppen skakade, jag skrek och grät och Henrik satte sig bakom mig och klappade och höll om mig för att lugna. Jag var blå i ansiktet. Rädslan och dödsångesten avtog, men bara mycket sakta. Jag lever med den här händelsen än i dag. Dödsångesten kommer ibland som en våg och sköljer genom mig. Jag har omprövat mycket i mitt liv. Nära och kära betyder allt. Tacksamheten till Henrik vet inga gränser. Jag är glad för att jag lever, men är mycket rädd för att dö. Berättat för JÖRGEN VIKSTRÖM *Artikeln har tidigare publicerats i Magasin Åre Ett pålitligt skydd betyder allt i vildmarken Konstruerat och utvecklat i norra Sverige; Hillebergtält är förstahandsval för många professionella äventyrare och krävande vildmarksturister över hela världen sedan mer än 35 år. Varje Hillebergmodell, från 8 personers Atlas till solotältet Akto, är formgivet och utvecklat för optimal avvägning mellan pålitlighet, hanterbarhet, mångsidighet, styrka och komfort; allt till låg vikt. John Race Alla Hillebergtält har: Marknadens bästa material Maximalt utrymme och styrka till lägsta tänkbara vikt Högsta säkerhet och användarvänlighet under alla årstider och vädersituationer Sammankopplade inner- och yttertält för snabb och enkel uppsättning Kontrollerats noggrant; monteras och sätts upp innan leverans Se hela vårt program på där även vår Tälthandbok kan beställas utan kostnad. Foto MIKAEL PILSTRAND/paragonbild.se Lavin säkerhet B R U C E J A M I E S O N T O P P T U R F Ö R L A G NY BOK OM LAVINER! Premiär för Topptur Förlags efterlängtade bok om lavinsäkerhet. De senaste åren har det inte funnits någon bra svensk lavinbok. Nu har en av de främsta på området i Sverige, Stefan Mårtensson i Abisko, översatt Bruce Jamiesons kanadensiska handbok Backcountry Avalance Awareness. Se sid Box Frösön fjällsäker

12 koter Foto PELLE ANDERSSON LARS GUNNAR ORDFÖRANDE I SNOFED: Fler bör ta förarbevis! Fjällsäker har ställt några frågor till mannen som leder den stora skoterorganisationen i Sverige SNOFED. Lars Gunnar Lundvall berättar att den viktigaste frågan just nu är förarutbildningen och finansieringsfrågor som rör skoterlederna. Bra webbadresser för skoterintresserade Vind stilla LARS-GUNNAR: Vi vet att den som har genomgått utbildning och reflekterat över bland annat säkerhetsfrågor är en mer medveten förare. Jag skulle gärna se att även de som ges möjlighet att köra skoter, för att de har ett gammalt körkort, i större utsträckning också tog förarbevis. Erfarenheten visar att både nya och gamla skoterförare lär sig saker i en förarbevisutbildning. Dessutom kan äldre deltagare vara guld värda eftersom en del i utbildningarna bygger på erfarenhetsutbyte. HUR SER ORDFÖRANDE PÅ DEN OFTA OMTALADE KONFLIKTEN MELLAN SKOTERÅKARE OCH SKIDÅKARE? Den är överdriven säger Lars Gunnar. Konflikter finns, men oftast finns det god acceptans med skoteråkare som uppträder hänsynsfullt och följer regelverket. Med tydlig information om vilka områden som finns för respektive aktivitet kan man undvika onödig irritation. Många av oss människor är trygghetsnarkomaner så det är också vanligt att skidåkare uppskattar en och annan passerande skoter som både ger ett bra spår och skapar viss trygghet. En del skidåkare så mycket att de helt överger spåren som dragits på skoterfritt område till förmån för skoterleden. Fartvinden kyler! Hastighet km/t HUR SER DU PÅ ATT ÅKNINGEN PÅ SINA HÅLL ÄR REGLERAD OCH DEN FRIA ÅKNINGEN BEGRÄNSAD? Skoteråkningen är hårt reglerad men lagstiftningen ger oss fortfarande möjlighet att färdas i stora områden. Den fria åkningen är heller inget problem, snarare en möjlighet, när vi visar hänsyn och följer den lagstiftning och de regleringar som finns. Den stora utmaningen är hur vi ska skapa en infrastruktur och hur vi ska kunna öppna fler områden för snöskotertrafik. Hur ska ett nationellt skoterledsnät finansieras och se ut och vem ska ansvara för att det hålls i skick? BUSKÖRNING FINNS DET UTTRYCKET I DIN VÄRLD? Ja det finns men jag skulle vilja byta ut ordet buskörning mot otillåten körning. Buskörning är ett så upplevelsebaserat ord som inte alltid bygger på fakta om vad som är tillåtet och inte. När någon kör på otillåten plats eller rent utav medvetet stör andra blir jag upprörd. Avarter riskerar alltid att bli rubriker i media och dessvärre får nog en del framförallt folk söderifrån sin kunskap om skotern från sådana reportage. Skoterklubbarna gör fantastiska insatser för att stävja dåligt beteende och även här har förarutbildningen ett viktigt syfte. Det finns plats för oss Alla borde ha vimpel på skotern! Per-Erik Turtola, erfaren fjällräv och före detta ansvarig för Fjällräddningen i Norrbotten, har en käpphäst: Vimpel på skotern! Han vet vad han talar om. En färgglad vimpel på glasfiberspröt, kan vara skillnaden mellan att hitta och inte hitta en skoter i snödrev. En enkel, men smart grej, konstaterar Per-Erik! Avdunstningen från huden ökar, ju mer det blåser eller ju fortare du färdas. I den här tabellen ser du kyleffekten vid olika hastigheter. alla i fjällen och med en skopa förstånd och hänsyn i bagaget kan man både köra inspirerat och utmana en fjällbrant, utan att det för den skull är buskörning. Seriösa friåkare är både kunniga och säkerhetsmedvetna. OLYCKSSTATISTIKEN VISAR ATT DET INTE ÄR RISKFRITT ATT KÖRA SKOTER, ELLER HUR? Skoteråkandet ökar i popularitet, fler och fler upptäcker snöskoter som ett rekreationsmedel. På SNOFED:s hemsida redovisar vi alla uppmärksammade olyckstillbud. Ta en titt där så får du en bild av vad som händer och vilken åldersgrupp som drabbas värst. Svaga isar och onykterhet är vanligaste orsaken vid dödsolyckor. Så värst många ungdomar finner du inte i statistiken. Att ha isdubbar, flytoverall, hjälm och att vara nykter, är grundläggande i all rådgivning. Därtill att lämna färdmeddelande och kunna använda karta och kompass. Mobiltelefon och GPS är utmärkta hjälpmedel men är inte 100% pålitliga. DET BLEV MÅNGA RÅD OCH LITE PROBLEMORIENTERAT. BERÄTTA OM DET POSITIVA! Tack! Skotern är rätt använd en fantastisk möjlighet att komma ut på fjället. Den ger massor av människor stor glädje och fina upplevelser. Jag önskar att många fler fick uppleva det vi skoteråkare får uppleva varje vinter, nämligen avkoppling, äventyr, och glädje! Gyllene regler för dig som kör skoter Åk inte ensam! Planera med hänsyn till väderprognosen! Berätta för någon om era planer! Utrusta er med omdöme! Naturligtvis hjälm på! Självklart nyktra! Försiktig körning helst på leder! Följ med på GPS och karta! Stor försiktighet på isar! Räkna med att mobilen kan sakna täckning! Undvik sluttningar och drivor där det är risk för lavin! Ge er inte för långt ut på fjället utan bra utrustning ni kan få motorstopp! 12 fjällsäker 2010

13 Aktuella frågor och svar om skoter VEM FÅR KÖRA SNÖSKOTER? Den som är 16 år och har förarbevis och den som har B-körkort som är utfärdat före 1 januari år HUR TAR MAN FÖRARBEVIS? Många skoterklubbar och en del trafikskolor är godkända utbildare. Utbildningen består av en teoridel och en praktisk del med körning och service av skotern. Det hela avslutas med examination. Från oktober 2009 gäller olika förarbevis för snöskoter och terränghjuling. KAN MAN MISTA SITT FÖRARBEVIS? Ja, från oktober 2009 kan det återkallas vid trafikbrott. Det kan också utfärdas varning eller böter. HUR FORT FÅR MAN KÖRA? 70 km/tim är gällande hastighetsgräns men i en del områden och på vissa leder kan andra hastighetsbegränsningar råda. Många gånger gör ledstandard och siktförhållanden att man har anledning att hålla lägre hastighet. HUR FÅR JAG REDA PÅ VAR DET ÄR TILLÅTET? Länsstyrelser och kommuner har ofta information på sina hemsidor. Den lokala turistbyrån har ofta kartblad och information om lämpliga färdvägar. I terrängen finns informationstavlor och på leder i regleringsområden finns påbudsmärket för terrängmotorfordon. På fjällkartan framgår det också vilka leder som är tillåtna. VAR FÅR MAN KÖRA? Bäst är att åka på skoterleder eller andra markerade leder som är tillåtna. Enligt Terrängkörningslagen får man köra där det är tillräckligt med snö, så att inte mark och växtlighet förstörs. Men det finns många restriktioner att ta hänsyn till. I områden med plant och ungskog gäller särskilda regler. Så kan det också vara på jordbruksmark. Särskilda regler gäller t ex i nationalpark, naturreservat och regleringsområden. KOSTAR DET ATT ÅKA PÅ SKOTERLEDER? Generellt kan sägas att man inte betalar någon avgift för att åka på markerade leder som upplåtits för skotertrafik. Att lösa ett medlemskort, när en skoterklubb är ledhållare, är dock något alla borde göra för att stödja klubben. Det finns områden där skoteråkarna betalar avgift. De mest kända är Funäsdalsområdet, där det råder generellt förbud för körning utanför lederna. För att tillgodose skoterintresset har man skapat ett 450 km långt väl skyltat skoterledsystem som pistas och underhålls regelbundet. För att få åka löser man dags-, vecko- eller säsongskort. Läs mer på FINNS DET TILLFÄLLIGA SKOTERFÖRBUD? Ja ibland stängs även tillåtna områden och leder för skotertrafik. Oftast händer det på senvintern i samband med att renarna kommer tillbaka till fjället. Vid den tiden är renarna särskilt känsliga för störning eftersom det är dags för kalvning. Ta alltså reda på vad som gäller där ni tänker åka! VEM FÅR FÖLJA MED PÅ SKOTERSAFARI? Har du förarbevis eller B körkort kan du delta i skotersafari som är arrangerad inom turistnäringen och leds av en person som har förarbevis. Turen ska köras enligt en förutbestämd rutt. VILKEN PROMILLEGRÄNS GÄLLER? Samma som för bil, det vill säga 0,2 promille. Alkohol och skoterkörning hör inte ihop, trots det är alkohol inblandat i de flesta dödsolyckor vid skoteråkning. Transsportstyrelsen är den myndighet som handlägger snöskoterfrågor. Foto MIKAEL PILSTRAND/paragonbild.se fjällsäker

14 HÅLL ALLTID HUNDEN KOPPLAD! I fjällen är reglerna för att ha med hund strängare än på andra håll. Du är välkommen att ha med din hund. Men den måste enligt rennäringslagen alltid hållas kopplad i område där renskötsel bedrivs, det vill säga i större delen av vår svenska fjällvärld. En lösspringande hund kan ställa till stor skada i en renhjord. I de nationalparker kan det finnas särskilda bestämmelser.visa också hänsyn när ni träffar andra vandrare och skidåkare. I övernattningsstugorna finns det oftast någon del som är till för gäster med hund. VISSTE DU DET HÄR OM SAMER OCH RENSKÖTSEL? Du som tycker om att ströva i våra fjällområden ska naturligtvis lära dig mycket om samer och renskötsel. De har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder, området kallas Sàpmi. Sedan 1992 firar samer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland sin nationaldag den 6 februari. Den samiska flaggan som är gemensam för alla samer har använts sedan Det finns ca samer varav i Sverige. Av dessa är det ca som ägnar sig åt renskötsel i totalt 51 samebyar med omkring renar! är en riktigt bra källa för den som vill veta mera om samer och rennäring. SJÄLVKLART ANVÄNDER DU HJÄLM I BACKEN! En positiv trend är att fler använder hjälm i pisterna. Förr var det de unga, nu verkar allt fler vuxna följa de ungas klokskap att använda hjälm. Klokt, säkert, varmt och skönt. Huvudet rätt förpackat alltså! SNOWKITE KONSTEN ATT FÄRDAS MED FJÄLLVINDEN! Vi har länge sett det från stranden, på isen och i de norska fjällen skärmar där vinden nyttjas Trend: Betala för längdåkning i preparerade spår! Allt fler fjällanläggningar har infört eller tänker införa avgift för att åka i de pistade spåren. Bra eller inte, men en sak är säker: när du skidar på de fina lederna eller vidderna i fjällen, kostar det inte mer än ansträngningen. Och så kommer det att förbli! som dragare. Du färdas på skidor eller bräda och dras fram av vinden. Den som prövat och lärt sig att hantera vindarna, talar om vilken fantasisk känsla det är att glida fram över fjället bakom en skärm. En häftig upplevelse som trots allt kräver kunnande och en hel del teknik. Den som känner sig sugen bör först ta några lektioner. Kurser finns på flera ställen. Verksamheten är i en del områden ifrågasatt, man menar att den stör renar och djurliv. Än så länge är den inte reglerad, men på en del håll finns avgränsningar i tid och områden där organiserad verksamhet inte får ske. För den enskilde utövaren finns inga begränsningar. Men som alltid gäller sunt förnuft välj område där vare sig ren eller annat djurliv störs. LOKALT FJÄLL VÄDER PÅ TELEFON VÄLJ FÄRD EFTER FÖRMÅGA Svensk fjällvärld är väl förberedd för att ta emot besökare. Fina boendeanläggningar, markerade leder, rastskydd, övernattningsstugor, hjälptelefoner och guider, är exempel som gör fjället tillgängligt. Detta till trots är det många som känner osäkerhet och lever med uppfattningen att fjällen är farliga. Visst finns det anledning att ha respekt men den som väljer färd och aktivitet efter förmåga har sällan något att vara orolig för. Det finns alternativ för alla. Och upplevelsen är personlig. Den ena turen är aldrig den andra lik och de långa turerna är inte nödvändigtvis mera upplevelserika än de korta. Och alla ger de erfarenheter du har glädje av nästa gång du ger dej ut. DET LOCKANDE SKIDÄVENTYRET! Bortom liftsystemen finns lockande fjällsluttningar som är längre än de längsta pisterna. De utgör en allt större lockelse för allt fler. De lockar ut duktiga skidåkare som inte alltid har den vana, erfarenhet och kunskap om fjället, som behövs. Gemensamt för dem alla är att de ofta söker sig till orörda och ofta till branta sluttningar. Till dig som lämnar de trygga liftsystemen, gäller i högsta grad det klassiska rådet färd efter förmåga. Avstå inte från upplevelsen, men skaffa dig kunskap om snö och laviner och lär dig att hantera karta och kompass! Naturligtvis åker du aldrig ensam! ATT TÄNKA PÅ INNAN DU GER DIG UT PÅ ISEN! Det finns anledning till stor försiktighet, när du rör dig på fjällisarna. Ett skid- eller skoterspår är ingen garanti för att isen bär. Särskilt uppmärksam har du anledning vara på föroch eftersäsong och på reglerade vatten. Med större respekt skulle olycksrisken vara betydligt mindre. Isdubbar en självklarhet. Flytoverall på allt fler skoteråkare och isfiskare är en positiv trend. ALLTID VÄLKOMMEN TILL RASTSKYDDEN UTMED LEDERNA! Utmed de markerade lederna finns det ofta rastskydd. De är just till för att rasta, komma i lä och få tak över huvudet. De är inte avsedda för övernattning annat än i nödsituationer. Kamin finns, men inte alltid ved. I många rastskydd finns också hjälptelefon. Ofta ligger där en gästbok, som du skriver in dig i. Skulle något hända dig, är en anteckning i boken, om att du varit där, en värdefull information för fjällräddningen. På leder där det rör sig mycket folk, kan det ibland vara trångt i rastskydden. Men du ska alltid känna Foto JOHAN MARKLUND/STF notiser dig välkommen. Det finns alltid plats för den som behöver få tak över huvudet. Det kan ibland innebära att den som varit inomhus en stund måste flytta på sig. DEN OPÅLITLIGA HÄNGDRIVAN! På läsidan av skarpa krön bildas ofta hängdrivor. Snön driver över krönet och packas i en driva, som växer till ett riskabelt överhäng. Ibland brister en hängdriva av sin egen tyngd men den kan också brista av tyngden från en skid- eller skoteråkare. Det finns alltså all anledning att vara försiktig när man närmar sig läsidan av ett krön. Hängdrivor behöver inte betyda lavinfara, men en driva som brister kan utlösa en lavin. Gå aldrig ut på en hängdriva och rasta aldrig under den. Keeping Iceland warm since 1926 Eskilstuna MestUte. Funäsdalen Sportshopen. Gävle Naturkompaniet. Göteborg Naturkompaniet. Halmstad Naturkompaniet. Helsingborg Naturkompaniet. Jönköping Naturkompaniet. Kalmar Naturbolaget. Karlstad Magazinet, Naturkompaniet. Kiruna Vildmarkshörnan. Klövsjö Sportshopen. Linköping Naturkompaniet. Luleå Naturkompaniet. Lund Jakt & Friluftsgården. Lund Naturkompaniet. Malmö Naturkompaniet. Örnsköldsvik UTE-kompaniet. Skellefteå Sport City. Stockholm Alewalds, Playground, Naturkompaniet. Sundsvall Naturkompaniet. Sälen Sälens högfjällshotell. Umeå UTE butiken. Uppsala Naturkompaniet, Fjällskog. Västerås Naturkompaniet. Växjö Naturbolaget. Örebro Naturkompaniet. Östersund Naturkompaniet. Lysekil Nautopp Kust & Fjälläventyr. Agent Sverige: New Element Scandinavia AB, tel , info@newelement.se. PELLE ANDERSSON 14 fjällsäker 2010

15 Gör vardagen till ett äventyr TSL 325 Nature För dig som vill slå ett slag för miljön även i val av snösko. 325 Nature är en bra snösko som är tillverkad av återvunnen kompositplast med spännremmar i miljövänlig bambu. Bra bärighet och grepp : TSL 227 Snow Hunter En tekniskt utvecklad snösko. Den ger bra bärighet, är smidig och lätt att gå i alla typer av terräng, stabil på foten och har ett system som ger extra bra grepp. Kan ta en vikt upp till 130 kg : TSL 325 Escape Den nya tidens moderna snösko som sitter lätt på foten och som smidigt tar dig fram i den djupa snön. Stabil på foten och har ett system som ger extra bra grepp. Bindningen Escape sitter stabilt och spänns smidigt åt med hjälp av pumpspännet : TSL 810 Trappeur TSL Sport Equipments ursprungsmodell och har mycket tradition bakom sig. Den ger bra bärighet, är smidig och lätt att gå med i på alla typer av terräng. Består av en gummihätta med en elastisk hälrem för lätt in- och urstigning. Perfekt för första turen. 999: gävle göteborg halmstad haparanda helsingborg jönköping karlstad Kristianstad linköping luleå lund malmö nacka stockholm sundsvall uppsala västerås örebro örnsköldsvik östersund

16 Fråga om arrangören är utbildad fjälledare innan du deltar på en guidad fjälltur Säkrare och roligare med utbildad fjälledare VISSTE DU ATT DET i Sverige finns en norm för de som professionellt guidar folk i fjällen, Fjällsäkerhetsrådets fjällledarnorm? Målsättning för den enskilde fjälledaren är att professionellt och säkert handleda människor i svensk fjällmiljö. Fjälledaren är inte en traditionell bergsguide, som i första hand leder turer i alpin terräng och på glaciärer, utan en fjällledare med mer fokus på övriga aktiviteter i fjällen, både sommar och vinter. EXAMINERAD Fjälledarutbildningen omfattar sexton moment. Ledarskap och kunskapsvägledning är omfattande, liksom första hjälpen. Andra moment är bland annat orientering, vadning, fysisk prestation och bivackering. Det finns en grundläggande del, samt en kompletterande del med vintermoment, som snö- och lavinkunskap. Men det finns rätt många erfarna fjällmänniskor som i stora drag redan har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att bli fjälledare. De kan komma till oss och bli bedömda och slutligen examinerade sedan de visat att de behärskar alla moment, säger Urban Axelsson på Campus Åre, en av de organisationer som utbildar och examinerar fjälledare enligt Fjällsäkerhetsrådets norm. FJÄLLVANA Bland annat ska man kunna visa att man har varit till fjälls sammanlagt sextio dagar, samt att man har 20 övernattningar i stuga eller tält. Man ska även visa att man praktiserat som turledare till fjälls i sammanlagt tio dagar. En del kanske man måste komplettera för att bli godkänd. Men vi tror att det här kommer att göra att vi får flera duktiga fjälledare med lång erfarenhet, säger Urban Axelsson. Man kan utbilda sig på Campus Åre, inom Friluftsfrämjandet, Älvdalens utbildningscentrum, samt vid folkhögskolorna: Hålland, Klarälvdalen, Malung, Tomedalen och Storuman. Där kan man även läsa in delmoment som man saknar och bli examinerad. ÖKAD KVALITET Fjälledaren får inte, till skillnad från en bergsguide, leda grupper i alpina miljöer där fallrisk föreligger. Fjälledaren får heller inte leda glaciärvandringar. Då ska man vara utbildad bergsguide. Fjälledare är man bara i svenska fjällen; titeln har ingen internationell giltighet, vilket är fallet för bergsguiderna. Efter examination ska man som fjälledare ha kunskap av själv veta var gränserna går. Man undviker då branta platser och glaciärer, helt enkelt för att de kräver specialistkunskap, säger Urban. Urban Axelsson tror att fjälledarna bidrar till att öka de arrangerade turernas kvalitet. Fjälledarutbildningen och examinationen blir allt mer känd och kan snart anses vara en standard i branschen. När man köper en guidad tur bör man fråga om ledarna verkligen är fjälledare. Det gör turen inte bara säkrare, utan även roligare och mer givande, säger Urban Axelsson. Text JÖRGEN VIKSTRÖM. Foto JOHAN MARKLUND/STF MER INFORMATION OM FJÄLLEDARNORMEN HITTAR DU PÅ McBride / Foto Jørgen Reimer Pistarbete i Stendalsliften, Åreskutan. Det är någonting med öglorna. Yrkesfolk som jobbar ute kan det här med att klä sig för att inte frysa. Därför väljer många Woolpower närmast kroppen. Plaggen tillverkas i merinoull från Argentina, en ytterst fin och krusig ull som ger unika fördelar. Materialet, Ullfrotté Original, stickas i Östersund och består av en mängd små öglor där kroppsvärmen isoleras. Merinoullens egenskaper tillsammans med öglorna gör plaggen behagligt varma, stickfria och fukttransporterande. Du håller dig varm och torr oavsett om du står stilla eller rör dig. Det känns viktigt att påpeka att du inte behöver vara pistör för att ha Woolpower under. Det räcker med att du inte vill frysa. Våra öglor är hemligheten. Underställ i frottéstickad merinoull fjällsäker 2010

17 SKALA 1: W51 Grövelsjön 09 W52 Idre 09 W53 Fulufjället 09 W54 Sälen 09 Z51 Åre 06 (ny 10) Z52 Storlien/Blåhammaren 06 (ny 10) Z53 Vålådalsfjällen 08 Z54 Sylarna 06 (ny 10) Använd bara färska kartor! Här hittar du utgivningsår för fjällkartan. När du skaffar karta så se till att du får den senaste! Foto BOSSE LIND/paragonbild.se SKALA 1: BD1 Treriksröset/Råstojaure 05 (ny 10) BD3 Rensjön/Pulsujärvi 05 (ny 10) BD4 Kiruna 06 BD6 Abisko/Kebnekaise/Narvik 09 BD7 Sitasjaure/Ritsem 06 (ny 10) BD8 Kebnekaise/Saltoluokta 06 (ny 10) BD9 Padjelanta/Sulitelma 09 BD10 Sareks nationalpark 09 BD11 Tjåmotis 08 BD12 Arjeplog 08 BD14 Kvikkjokk/Jäkkvik 08 BD15 Nasafjället 08 BD16 Vuoggatjålme/Ammarnäs 08 Z55 Oviksfjällen 08 Z56 Helags 06 (ny 10) Z57 Funäsdalen/Fjällnäs 06 (ny 10) Z58 Klövsjö/Vemdalen 09 Z59 Rogen 06 (ny 10) Z60 Lofsdalen 09 Z61 Sånfjället 07 Z62 Åkersjön 08 AC2 Tärnaby/Hemavan/ Ammarnäs 09 AC4 Fatmomakke/Saxnäs 08 Z1 Stekenjokk/Gäddede 09 Z2 Borgafjäll/Risbäck 09 Z3 Gäddede/Hotagsfjällen 09 Z4 Skäckerfjällen/Kall 07 Z5 Åkersjön/Kall 07 Z6 Storlien/Ljungdalen 07 Z7 Åre/Vålådalen/Bydalen 07 Z8 Helags/Funäsdalen/Rogen 07 W1 Grövelsjön/Lofsdalen 08 W2 Fulufjället/Sälen 07 Här ser du utgivningsår för respektive område. Kartblad som är utgivna fr o m 2008 är anpassade till den nya kartprojektionen SWEREF 99 TM. Hjälptelefonen inte bara när du behöver hjälp! I de flesta övernattningsstugor och rastskydd i väglöst land finns hjälptelefoner. De är alltid åtkomliga även utanför säsong. På fjällkartan finns telefonsymbolen på ställen du hittar en telefon. De är utplacerade för att användas när de behövs. Tveka inte att använda telefonen om det kan hindra ett fjällräddningspådrag eller lugna oroliga anhöriga. Det måste alltså inte vara larm om försvunna eller en olycka för att du ska våga använda dem. De är till för den som känner sej otrygg eller villrådig. Förr kallades de nödtelefon, i dag hjälptelefon. Det är lätt att förstå skillnaden. Toppturer är trend igen I höstnumret 2009 av tidningen Åka skidor skriver trendspanaren Mårten Pettersson att nu är det toppturer som gäller. Korta turer med utgångspunkt i ett skidområde. I USA kallas det backontry och nya skidor skapas för den här sortens turande. I Sverige har det på kort tid kommit två guideböcker för just toppturer. LOKALT VÄDER PÅ WEBBEN Ta med MOBILEN på fjällturen! Mobiltelefon är bra att ha på fjällturen, men kan också ge falsk säkerhet. Mobilnätens räckvidd når längst efter allmänna vägar. Maxräckvidden för GSM är ca 35 km, för 3G bara ca 7 km, Utanför vägnätet når inte mobilnätet lika långt. I fjällen påverkas räckvidden även av kuperad terräng. I Jämtlandsfjällen har Telias GSM-nät byggts ut med bra täckning även längs populära fjälleder. För fjällområden längre norrut som till exempel de inre delarna av Norrbottensfjällen fungerar endast satellittelefoni. HÄR ÄR NÅGRA TIPS Ta gärna med mobiltelefonen på fjällturen, men lova inte ständig passning och dagliga samtal om du inte känner mobilnätets täckningsområde Kolla i förväg om nätet för din mobil har täckning där du planerar din fjälltur Stäng av mobilen och förvara den varmt innanför kläderna. Mobilens batterier fungerar bra i rumstemperatur, men förbrukas snabbt när det är kallt SMS kan fungera även när telefonsamtal inte når fram. Mobilen sänder och tar emot SMS-meddelanden även vid tillfälliga kontakter med mobilnätet UPPTÄCK FJÄLLEN Fjällkartan är din bästa vägvisare i de svenska fjällen. Studera kartan noggrant och ha alltid reda på var du befinner dig. Kom ihåg att kartor är färskvaror - använd alltid den senaste upplagan. Försäljning & distribution: fjällsäker

18 Vilka svenska fjäll ska jag välja? en snabbguide 1 ABISKO RIKSGRÄNSEN Vinterklassiker för turfolk och alpinskidåkare. Bra boende i Abisko, Björkliden och Riksgränsen. Storslaget landskap med väl utbyggt nät av övernattningsstugor och markerade leder. Tillgängligt med tåg och bil. 2 KEBNEKAISE KAITUM Landets kanske mest dramatiska område med flera av landets högsta toppar. Området genomkorsas av flera markerade leder. Här finns mängder av utmaningar för klättrare och erfarna skidåkare. Men även tillgängligt för vanliga turåkare. Gott om övernattningsmöjligheter. 3 SAREK En nationalpark som ställer stora krav på besökaren. Höga toppar djupa dalar och gott om glaciärer. Här finns inga markerade leder och inga stugor för övernattning. Tält och bivack är övernattningsmöjligheterna. Bara för de erfarna. 4 PADJELANTA I första hand ett område för sommarturer då Padjelantaleden bara är sommarmärkt. På varje stugplats hålls dock en stuga öppen på vintern. Landskapet är mäktigt och böljande med Sarek som granne. Ritsem och Kvikkjokk är sartpunkter för besökare. 5 KVIKKJOKKSFJÄLLEN Ett vidsträckt fjällområde med flera ansikten. Här finns extrema alpina fjällmiljöer, men även mildare terräng som kan passa nybörjare. Flera markerade leder finns i området, bland annat delar av Padjelanta- och Kungsleden 6 TÄRNAFJÄLLEN Norra Storfjället och den norska grannen Okstindane ger området högalpin karaktär. Här finns flera markerade leder, Kungsleden med sina övernattningsstugor sträcker sig mellan Ammarnäs och Hemavan. Området har flera stora liftsystem för alpin skidåkning. 7 MARS- OCH FROSTVIKSFJÄLLEN Området har en pampig samling massiv som tillsammans bildar ett lättåtkomligt fjällområde. En av Sveriges högst belägna väg går över fjället och skapar många fina möjligheter till turer. Passagen över högfjällsplatån är dock stängd vintertid. 8 HOTAGS- OCH SKÄCKERFJÄLLEN Skäckerfjällen har en vild och dramatisk karaktär med många toppar inom ett rätt begränsat område. Hotagsfjällen är flackare med ett fåtal höga toppar men har istället en unik vildmarkskaraktär. Markerade leder finns. 9 ÅRE OCH STORLIENFJÄLLEN Åreskutan och Mullfjället är bland landets mest besökta fjäll genom den alpina skidturismen. Men även längd- och turåkning är stora aktiviteter. Boendeanläggningar finns i stort antal. Både järnväg och E14 passerar gör fjällen låttillgängliga. 10 SNASAHÖGARNA OCH SYLARNA Snasahögarna och Sylarna västra Jämtlands populära fjällområden. Sylmassivet reser sig över det i övrigt rätt beskedliga landskapet med skarpt skurna men tillgängliga toppar. I området finns gott om markerade leder och stugor och även fjällstationerna i Blåhammaren, Sylarna och Storulvån. 18 fjällsäker Här presenterar vi en översikt av några fjällområden av lite olika karaktär, utan att göra anspråk på en komplett beskrivning. Om du söker fördjupad information om ett område kan du hitta mer 7 på nätet. Söker du specifik information om aktuella snöförhållanden, lavinfara m m kan du ta kontakt den lokala fjällsäkerhetskommiten. Kontaktuppgifter hittar du på sidan Generellt kan nämnas att det i flera fjällområden även finns en väl utbyggd infrastruktur för snöskoteråkning. Information om var det är tillåtet att åka och var det kan finnas regleringsområden får du på turistbyrån och hos Länsstyrelsen. I de flesta fjällområden finns en utbredd renskötsel som kräver hänsyn av besökaren. Om du känner dig osäker på fjället rekommenderar vi att du frågar efter en utbildad fjälledare. En garanti för en säker och tur och upplevelse. 6 Mer info på 11 OVIKSFJÄLLEN/LUNNDÖRRS- FJÄLLEN/ HELAGS Ledsystemet är väl utbyggt och det finns flera övernattningsstugor. Isklättrare från hela landet söker sig till Lunndörrens mäktiga isfall. Vid Helags som är landets högsta fjäll söder om polcirkeln (1796m ö h) finns även en fjällstation och även landets sydligaste glaciär. Ljungdalen, Vålådalen och Vallbo är några ställen att starta sin tur på. 12 FUNÄSDALSFJÄLLEN Ett tureldorado med mängder av markerade leder ÖSTERSUND STOCKHOLM KIRUNA Fin utförsåkning i många liftsystem liksom mängder av längdspår gör området attraktivt för alla smaker. Skoteråkning är reglerad till ett väl underhållet avgiftsbelagt ledsystem. 13 IDRE- GRÖVELSJÖ- OCH TRANSTRANDSFJÄLLEN Landets mest besökta fjällområde om man räknar med alpin utförsåkning. Obegränsade möjligheter till utförs och längdåkning. Ledsystemet är väl utbyggt och det är sällan långt till civilisationen.

19 VAD ÄR DET SOM LOCKAR OSS ATT DRA TILL FJÄLLS? För många lockar det lite udda, det lagom utmanande. Någon lyfter fram storslagenheten, känslan att befinna sig i ett landskap med vildmarkskaraktär. Friheten att ha det man behöver i ryggsäcken och sedan lämna vardagspulsen bakom sig värdesätter många. Äventyret att befinna sig i väglöst land, att själv bestämma över sin dag. Att kunna dricka vattnet i bäckarna, att komma fram efter en lagom ansträngande dag. Och inte minst mår man bra av prestationen och får tid och utrymme för tankar. Mötet med en annan kultur och andra vandrare berikar, man träffar folk med samma intresse. Älskade sommarfjäll! Foto PELLE ANDERSSON nkel.se WORLD WISE COOKING. PRIMUS Eta är en ny generation smarta kök framtagna för dig som vill laga mat utomhus på ett miljövänligt sätt. Med våra Eta-kök kan du minska koktiden och bränsleförbrukningen med en tredjedel. Men vårt miljöengagemang slutar inte där. Vi återplanterar regnskog genom Bauminvest och kompenserar på så sätt för de små koldioxidutsläpp som våra Eta-kök ändå orsakar. Att PRIMUS Eta är riktigt kloka kök är det många som har upptäckt. NO WONDER NATURE LOVES US! Primus has been almost everywhere. Where have you been? Visit tell us about your adventures and read more about what we do for the environment. fjällsäker

20 På kungligt vandringsstråk Pelle Andersson, STF, berättar om en inspirerande sommarvandring på Kungsleden, från Abisko till Nikkaluokta. En bra led för dig som vill pröva på storslagen fjällvandring under trygga former. Det är en fantastisk känsla när förberedelserna är gjorda, ryggsäcken packad och det är dags att ge sig iväg. Efter ett besök i Naturum är förväntningarna på topp och lyckan fullständig äntligen på väg. KUNGSLEDEN EN KLASSIKER Vi ska gå en bit på den mest kända vandringsleden vi har i Sverige Kungsleden. Vi startar i Abisko och om sju dagar ska vi vara framme i Nikkaluokta. Väderprognosen är på vår sida och vi har solen i ögonen. Vandringen startar genom Abisko nationalpark, ett skyddat område sen 100 år. Parken kom till Leden är väl markerad och över ett par stora vattendrag är det nya broar. Målet för dagen är Abiskojaurestugorna, dit är det 15 km. Jo det känns att det är första dagen och att det är lite ovant att bära ryggsäck. Men synintrycken kompenserar tröttheten, vi ser både älg och flera rovfåglar som vi inte hade koll på. När vi sen eftermiddag kommer till övernattningsstugan är vi nöjda med vår dag. Det känns i benen. Men det är något visst med upplevelser som kräver lite ansträngning. När vi somnar i stugan står solen fortsatt högt på himlen. Det känns svårt att behöva sova. ALESJAURE Nästa mål är stugorna vid Alesjaure. Det ligger något förväntansfullt i själva namnet. Och vägen dit var väl värd mödan. Oändliga vidder och porlande bäckar där törsten ständigt släcks. I butiken köper vi Bullens pilsnerkorv och var sin öl. Bastubad med bad i älven blir en av dagens höjdpunkter. I stugan bor vandrare från fem länder som försöker överträffa varandra när de talar om hur fantastisk svensk fjällvärld är. MOT SÄLKA! Nu är vi på väg in det högalpina området, förbi Tjäkkja mot Selka. Det är en nästan overklig känsla att befinna sig här bland snöklädda toppar och glaciärer, naturen är storslagen och mäktig. Och fast vi vet att det är många vandrare på leden känner man ödsligheten och vildmarkskänslan. Vi är lyckliga som har möjlighet att vara här. REGN! På sträckan mot Singi regnar det. Inte lika kul men som någon sa så trist om vi inte fått användning för de nya regnkläderna. Och så har vi hört att vädret växlar snabbt i fjällen och det stämde denna gång. Innan kvällen har det ljusnat och spruckit upp. När vi blickar in i en dalgång ser vi Kebnekaise den högsta toppen av alla. Nu börjar vi komma i form och man tänker inte på att man bär ryggsäck och det är nästan synd att den fantastiskt vackra sträckan till Kebnekaise Fjällstation bara är 14 km. Höga berg tätt inpå på båda sidor. Imponerande natur som kommer att sitta kvar i minnet. ÄNTLIGEN FJÄLLSTATIONEN! Från trevlig spartansk tillvaro och mathållning i övernattningsstugorna känns det lyxigt att komma till fjällstationen. Efter flera timmar i bastun strövar vi runt utan ryggsäck. Toulpagorni med sin karaktäristiska topp förskönar landskapet. Man vill aldrig släppa blicken på det imponerande berget. På kvällen kostar vi på oss en trerätters gourmetmiddag och en flaska vin. Konstigt vi ansåg vi var värda det. Vid närmare eftertanke hade det inte behövts någon uppmuntran. Vi hade belönats från första stund med upplevelser som kommer att glädja minnet under lång tid. Jag har svårt att tro att man kan ha en bättre semester. Man varvar ner och skapar utrymme för nya tankar. Filosofen Nietzsche sa de bästa tankarna kommer när du går.vi är övertygade om att han hade rätt. Text/Foto PELLE ANDERSSON 20 fjällsäker 2010