En berättelse om Järfälla förr och idag

Transkript

1 En berättelse om Järfälla förr och idag Arbetshäfte

2 ARBETSHÄFTE Text och layout: SARAH MAGNUSSON Illustra on: EMILIE MAGNUSSON Järfälla Kultur, 2010

3 INNEHÅLL FRÅGOR ATT PRATA OM OCH ATT ARBETA MED Kommunen... 3 Konstutsmyckning... 3 Kulturarv... 4 Historia... 5 FRÅGOR ATT PRATA OM Bostad... 8 Arbete... 9 Tåg, bil, buss Telefoner och mobiler Mat El och va en

4 FRÅGOR ATT PRATA OM OCH ATT ARBETA MED KOMMUNEN 1. I vilken kommundel bor du? Vad är bra med den och vad är mindre bra? Får du kanske ta dig ll en annan kommundel för a göra vissa saker, därför a det inte går a göra det där du bor? Eller kanske ll och med ll en annan kommun? Tänk e er vad som finns i Järfälla och vad du tycker borde finnas. 2. Prata med den bredvid en stund 3. Hur skulle din drömkommun se ut? Rita en teckning där man ser hur husen ser ut, vad man kan göra på fri den och om det finns mycket grönt eller mycket centrum. Eller beskriv det i ord i en dikt. KONSTUTSMYCKNING 1. Vad finns det för konst i di centrum? Tänk e er. 2. Vad fyller utsmyckningarna för funk on? Kanske blir platsen trevligare? Eller lite roligare? Eller så kanske de sä er igång 3

5 tankar hos dig? Eller får dig a vilja skapa något själv? Tänk e er. 3. Prata med den bredvid en stund 4. Rita en konstutsmyckning som du skulle vilja ha hemma, någonstans i skolan eller i centrum. Skriv sedan på baksidan av teckningen varför. KULTURARV 1. Rita en teckning eller skriv en kort berä else, med hjälp av de tankar som du fick när du läste om hur det var a leva här i Järfälla förr i den. Eller hi a på en liten teater llsammans med några av dina klasskamrater och spela sen upp för de andra i klassen! 2. Leta upp och presentera en bild från Järfällas bilddatabas på nätet. Kanske en bild från där du bor eller från någon annanstans där du brukar vara mycket. Vad händer på bilden? Strax innan bilden togs? E er? Hi a på och berä a för de andra i klassen! 3. När arkeologer hi ar föremål i jorden från äldre der, upplever de det o a som e möte med en annan d. Du kanske själv har känt den känslan någon gång om du hi at saker hemma eller någon annanstans, som 4

6 ser gamla och annorlunda ut? Kanske sådant som mamma och pappa eller någon annan hade, när de var yngre? Till exempel e par glasögon, e klädesplagg, en gryta, en sax, en bok eller en serie dning? Eller kanske om du hi at någon leksak som du själv hade när du var liten? Tänk isåfall e er vad det var som fick de här sakerna a kännas gamla, jämfört med hur sådana saker ser ut idag. 4. Prata med den bredvid en stund HISTORIA 1. I Järfälla har det hänt saker vid olika der i historien som ha betydelse för de som bo här då. Vad har hänt i Järfälla sen du var liten, som ha betydelse för dig? Kanske har det kommit någon ny affär som gjort a du slipper åka ll en annan kommun för a köpa samma sak? Eller så kanske det har byggts hus där du brukade spela brännboll eller rasta hunden? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund 3. Sen så har det såklart hänt saker i di liv som inte har med Järfällas historia a göra. Det vill säga din egen historia. Till exempel året då du lärde dig a läsa eller a smasha i pingis, började spela bandy eller trummor. Eller kanske året som mamma och pappa 5

7 skiljde sig, som du tog hål i örat, skaffade facebook eller fick e ärr, e halvsyskon eller en ny kompis. Gör en dslinje på e papper där du markerar ut de olika händelserna. Såhär: - Dra e streck över pappret med en linjal ungefär i mi en. - I början av strecket skriver du 0 år och i slutet av strecket skriver du hur gammal du är. Exempelvis 10 år. - Dra sen streck på linjen för hur gammal du var därimellan. Det vill säga 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. - Sen så drar du e streck från de olika åren och skriver en eller flera saker som hände dig när du var så gammal. - De åren som du var för liten för a komma ihåg kan du an ngen hoppa över eller fråga mamma och pappa, e äldre syskon eller någon annan. - När du är klar med dslinjen kan du rita olika saker som har med händelserna a göra runtom på pappret, så a det blir lite roligare a a på. På nästa sida kan du se e exempel på hur det kan se ut. 6

8

9 FRÅGOR ATT PRATA OM BOSTAD 1. Förr i den kunde man ll exempel bo på samma gård från det a man föddes ll det a man dog här i Järfälla. Det är ganska ovanligt a man gör det idag. Om man inte fly ar när man är liten med båda eller med en av sina föräldrar, eller med någon annan som man bor med, så fly ar man antagligen ll e annat ställe sen när man är vuxen. Har du all d bo på samma ställe? Om inte, var bodde du förut? Vad var det för skillnad mellan det stället och det där du bor nu? Det kanske är närmare ll affären och pendeln på det nya, och var närmare ll badplatser på det gamla? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund 3. Eller så kanske du inte har fly at själv, men har ha grannar som har gjort det? Blev det någon skillnad? Du kanske fick en ny kompis? Eller är rädd för de nya grannar hund? Eller stör dig på a grannarna spelar hög musik, eller på a de skräpar ner? Eller är glad för a de gärna låter dig komma in ll dem om ingen är hemma hos dig? Är det vik gt vad man har för grannar? Tänk e er. 8

10 4. Prata med den bredvid en stund och diskutera sen alla i klassen llsammans. 5. Var skulle du vilja bo om du fick välja precis var i Järfälla, Sverige eller världen du vill? Vad är det som lockar med det stället? Tänk e er. 6. Prata med den bredvid en stund och diskutera sen alla i klassen llsammans. ARBETE 1. Mycket av det som man kunde arbeta med här i Järfälla förr i den kan man inte längre arbeta med idag, e ersom Sverige har förändrats. Det finns ll exempel ingen som arbetar med a dra en färja med rep mellan Stäket och Stäksön eller med a hugga huvudet av bro slingar, som du vet. Men det finns en massa andra arbeten idag som inte fanns då. Man kan ll exempel arbeta med a berä a vad det blir för väder för de som si er hemma och ar på sin TV. Eller så kan man arbeta på e ka hem där man tar hand om ka er som inte har någonstans a bo. Eller på en bio med a ta emot bilje er av förväntansfulla besökare. Man kan också jobba med a hi a på roliga dataspel eller med a uppfinna nya mobiltelefoner med ännu fler funk oner. Eller så kan man arbeta med a prata i radion på nä erna för de som är vakna då. Vad skulle du vilja ha för arbete när du blir stor? Och vad är det som lockar med det arbetet? Du kanske ll och med har flera olika 9

11 jobb som du funderar på? Eller så kanske du har fan serat om e jobb som inte finns, men som du tycker skulle vara e toppenjobb om det fanns? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund TÅG, BIL, BUSS 3. Innan Järnvägen kom ll Järfälla kunde man ll exempel inte ta sig in ll Stockholm för a arbeta under dagen och sen ta sig hem igen på kvällen, som man kan idag, med hjälp av pendeltåget, bussen eller bilen. Om inte pendeltåget och bussarna fanns i Järfälla och det heller inte fanns några bilar a åka i, hur skulle di liv förändras då? Tänk e er. 4. Prata med den bredvid en stund TELEFONER OCH MOBILER 1. Det har hänt väldigt mycket när det gäller telefoner sen man ringde ll den där telefonkiosken på torget i Kallhäll för a få tag på någon som arbetade på Bolinders. Idag har ju de flesta inte bara en telefon hemma, utan också en mobil som gör a man kan få tag på dem även när de inte är hemma. På så vis kan man ringa och säga ll kompisen som står och väntar vid simhallen, 10

12 a man missade bussen och blir lite sen. Och så kan man ringa ll storebror som är i affären och be honom köpa fler äpplen, e ersom man precis tog det sista. Eller så kan man messa från basketplanen för a tala om för de där hemma var man är, e ersom det börjar bli lite sent. Vad brukar du använda telefonen eller mobilen ll? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund MAT 1. Förr fick man själv skaffa sin mat med hjälp av naturen. Man jagade, fiskade och plockade bär och annat och så småningom började man odla och sköta om djur som man sen åt. Idag köper vi det mesta av det som vi äter och maten kommer inte bara från Sverige, utan från olika delar av världen som har e annat klimat än vårt. Till exempel bananer från Jamaica, ris från Japan, halloumi från Grekland, oliver från Marocko och avokado från Turkiet. Vi kan även köpa sådant året om, som bara finns i Sverige under en viss del av året. Såsom jordgubbar och äpplen på vintern, från länder som Spanien och Chile. Tänk vad långt maten har rest för a hamna i våra affärer och i våra torgstånd! Det blir en massa avgaser på vägen som är dåliga för miljön oavse om maten reser med lastbil, flyg eller båt. Är det rä a miljön blir sämre bara för a vi ska kunna äta även 11

13 sådant som inte finns i Sverige? Och måste man äta all ng året om, trots a det bidrar ll mer avgaser i miljön? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund 3. För a göra alla pappförpackningar som maten ligger i, går det åt en massa träd och energi. Det sliter på miljön. På samma vis som det sliter när man llverkar förpackningar av plast, metall och glas. För a inte slita lika mycket på miljön, kan man istället för a kasta alla förpackningarna i en och samma påse med mat och näsdukar och sådant där, sortera dem och kasta dem med annat som är gjort av samma material. Det kan man göra i grovsoprummet som hör ll huset där man bor, eller på en återvinningscentral i närheten. Förpackningarna som man kastar där, går såklart inte a använda igen som de är, men man kan använda materialet som de är gjorda av för a göra nya förpackningar. Men många människor väljer a kasta allt i samma påse e ersom det går snabbare, eller för a de tycker a det är jobbigt a sortera. Är det en bra anledning? Tänk e er. 4. Prata med den bredvid en stund och diskutera sen alla i klassen llsammans. 12

14 EL OCH VATTEN 1. När Bolinders kom ll Kallhäll och llverkade sina vedspisar som man värmde upp med eld, så fanns det for arande ingen elektricitet eller el som man brukar säga. Idag är vi helt beroende av elen. Inte bara för a få ljus och värme, utan också för a många av de apparater som vi använder varje dag måste ha el för a fungera. O ast märker man inte hur beroende man egentligen är av elen förrän strömmen går och ingen ng av det som drivs av el fungerar. Då kan man ll exempel inte tända lamporna. Och när ba eriet dö på mobilen och den bärbara datorn så kan man inte ladda dem igen. Dessutom smälter glassen i frysen och smöret i kylskåpet. Brödrosten, dammsugaren, spisen och va enkokaren går inte a använda. Och datorn och TV:n går inte a sä a på. Vad är det som du brukar göra eller använda, men som inte längre skulle vara möjligt om strömmen gick en hel dag? Tänk e er. 2. Prata med den bredvid en stund 3. Sen är det även så a vi inte bara är beroende av elen idag, utan vi tar den också för självklar. Vi har ll exempel vant oss vid a lampan tänds i taket om vi trycker på lysknappen och a TV:n går a sä a på om vi sa i kontakten i 13

15 väggen. Vi tycker också a det är självklart a kunna spola när vi varit på toale en, och a det kommer va en om vi sä er på kranen. E ersom vi blivit så vana vid va en och el är det också lä a vi använder det mer än vi egentligen behöver, utan a tänka på a det sliter på miljön och a det inte finns hur mycket som helst. Det är ll exempel flera som diskar under rinnande va en, istället för a använda diskbalja eller fylla diskon med va en, bara för a det är bekvämt. Det är också flera som va nar gräsma or och trädgårdar mer än nödvändigt. Och som sä er på tvä maskinen med bara några få kläder i, istället för a vänta på a det ska bli mer smutstvä. Eller som duschar i evigheter bara för a det är skönt. Många tänder också fler lampor än de behöver, och låter mobilen fortsä a ladda trots a ba eriet redan laddats klart. Brukar du använda va net och elen mer än du kanske skulle behöva? Tänk e er. 4. Prata med den bredvid en stund 14

16