Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon:"

Transkript

1 Fastighetsägarna Stockholm är branschorganisationen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Stockholms län och på Gotland. Våra drygt medlemmar spänner från börsnoterade fastighetsföretag och kommunala bostadsbolag till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Tillsammans har de drygt fastigheter där det bor en halv miljon människor. Våra medlemmar är en viktig del i samhällsbygget och våra investeringar gör Stockholm till en attraktiv storstad inte bara för alla som bor här idag, utan för våra barn, och alla de som vill komma hit i framtiden. 16 Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Box 12871, Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 14, Stockholm Telefon:

2 ÄR DIN FASTIGHET KLIMATSÄKRAD? FASTIGHETSÄGARE I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 1

3 KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅVERKAR VÅR VARDAG FNs klimatpanel IPCC slår fast att det går att begränsa den pågående globala uppvärmningen till max två grader, men det förutsätter att utsläppen av koldioxid minskar kraftigt inom de närmaste decennierna. Sett över hela jorden behöver utsläppen minska med mellan 40 och 70 procent till år År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll. Fastighetsbranschen kan bidra till en minskad klimatpåverkan genom flera olika åtgärder, både i bygg- och i förvaltningsfasen. Det går att spara energi och minska sitt fossilbränsleberoende. Det finns många goda exempel att inspireras av. Men parallellt med det energibesparande arbetet är det viktigt att anpassa sig till de förändringar som i viss mån redan är ett faktum idag, och som kommer att bli än påtagligare framöver. Även om vi stannar vid en uppvärmning på två grader. Den här broschyren är ingen handledning till hur du skyddar din fastighet mot allehanda väderrelaterade problem. Vad vi vill är i stället att väcka tanken på att det är dags att tänka till och bli uppmärksam på den inverkan som klimatförändringarna redan har på fastighetsägares vardagliga beslut kring både underhåll och investeringar. Vilka åtgärder som kan vara lämpliga styrs givetvis av den enskilda fastighetens läge och övriga förutsättningar. Framför allt vill vi visa på att det går att förbereda sig, men att det krävs en riskanalys och en kartläggning. Stockholm i februari 2015 Sara Haasmark Hållbarhetschef, Fastighetsägarna Stockholm 2 Foto: omslag Sofia Tanaka/TT, sid 3 Johan Nilsson/TT, sid 4 Hussein El-alawi/ Sydsvenskan/TT, sid 6 Johan Nilsson/TT, sid 9 Grøtt, Vegard/TT.

4 Klimatförändringarna är inte något som hör framtiden till de pågår just nu och medför stora konsekvenser. Det är därför ett gemensamt intresse för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, boende, försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador till följd av ett mer extremt klimat. KORT OM KLIMAT- PANELEN IPCC År 1988 etablerades FNs klimatpanel The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Anledningen var att ge en neutral och vetenskaplig bild av klimatförändringarna och de konsekvenser som dessa medför. Tusentals vetenskapsmän över hela världen delar med sig av sin forskning till panelen som utvärderar och bedömer uppgifterna för att säkerställa såväl objektivitet som kvalitet på de fakta som uppgifterna grundar sig på. Idag är 195 nationer medlemmar av IPCC. KLIMATRAPPORTER GER FAKTA IPCC publicerade sin första klimatrapport Under 2013/2014 presenterades den hittills femte stora klimatrapporten, fördelad på tre delrapporter, och det är också den mest omfattande så här långt. I rapporten pekas fem riskområden ut: hot mot ekosystem extrema väderhändelser fördelning av klimateffekter globala ackumulerade effekter storskaliga enskilda händelser. Rapporten konstaterar att anpassning är nödvändig för att hantera de växande riskerna, men också för att lindra klimatförändringarnas effekter. SMHI ÄR SVERIGES LÄNK SMHI är så kallad Focal Point i Sverige för IPCC och fungerar som förbindelselänk med IPCCs sekretariat i Genéve. På deras webbplats finns både mer information om det internationella arbetet och länkar till IPCCs rapporter. 3

5 Vi står inför stora investeringar inom energisektorn, stadsutveckling och markanvändning. Det innebär att vi nu har goda möjligheter att påverka beslut för att rikta investeringar mot en positiv utveckling som bygger på resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Rapporten Better Growth, Better Climate, visar på möjligheter att uppnå ekonomisk tillväxt samtidigt som vi minskar utsläppen och erhåller en rad andra fördelar. Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 4 KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅGÅR Klimatförändringarna är inte längre något som hör framtiden till. De pågår idag och skapar konsekvenser för enskilda och för samhället i stort. Enligt IPCCs senaste rapport är uppvärmningen av klimatet ett faktum. Atmosfären och Better Growth, Better Climate Rapporten Better Growth, Better Climate, som nämns i citatet här ovanför, tar fasta på de möjligheter som öppnar sig om vi möter klimatförändringarnas utmaningar på rätt sätt. Rapporten finns på haven har värmts upp, mängden snö och is har minskat och havsnivån har höjts. Utsläppen av växthusgaser och annan mänsklig påverkan är den dominerande orsaken till denna uppvärmning. Utsläppen ökar snabbt och kommer att orsaka ytterligare uppvärmningar och förändringar i hela klimatsystemet. Hur mycket klimatet förändras beror på hur stora de framtida utsläppen blir. IPCC har även analyserat vilka risker som klimatförändringen kommer att innebära för samhället och betonar att samhällets beredskap måste stärkas bättre planering minskar risken för oönskade överraskningar. Eftersom sårbarhet och risker skiljer mellan regioner och sektorer behövs platsspecifika åtgärder. Beslut som fattas idag måste också se till långsiktiga effekter, även om vi inte vet exakt vilka dessa är.

6 STOCKHOLM PÅVERKAS SMHI har analyserat hur Stockholms län kommer att påverkas av klimatförändringarna. Jämförelsen avser slutet av seklet 2100 jämfört med perioden Medeltemperaturen ökar med 4 6 C. Den genomsnittliga årsnederbörden ökar med procent. Extrem nederbörd ökar med cirka 20 procent, med ökad risk för kraftiga regn. Växtsäsongen förlängs med dagar, det vill säga större delen av året kan komma att utgöra vegetationsperiod. Antal snödagar minskar väsentligt. Flöden i vattendrag kan både öka och minska. Havets medelvattennivå stiger med centimeter. Från mitten av seklet överstiger havets höjning landhöjningen. Efter år 2100 kan havet stiga ännu mer och effekterna bli betydande. Vid lågtryck och pålandsvind kan vattnet stiga ytterligare. Eftersom senaste IPCC-rapporten pekar på att klimatförändringarna kan komma att bli mer omfattande än man tidigare trott finns en risk att även dessa beräkningar kan vara i underkant. För att skapa en beredskap för oväntade och allvarliga händelser kan det behövas ta mer höjd i fråga om de konsekvenser klimatförändringarna kan få. Detta gäller både långsiktiga gradvisa förändringar och mer extrema vädersituationer. Försäkringsbolagen i Norden ser redan idag en tydlig trend mot ökade kostnader för väderrelaterade skador, inklusive personskador. Skyfallet och översvämningarna i Malmö den 31 augusti 2014 orsakade stora skador. De tre största försäkringsbolagen, If, Folksam och Länsförsäkringar Skåne, fick in skadeanmälningar för sammanlagt runt 250 miljoner kronor enligt Sveriges Radio. Utöver detta gav skyfallet upphov till stora skador och samhällskostnader som inte täcktes av några försäkringar. Några ytterligare aspekter är: Storm och stormskador i ett förändrat klimat. Stormarna i Sverige har inte ökat under de senaste åren men sannolikt blir det fler stormar i framtiden. Framför allt förväntas stormskadorna öka vintertid till följd av mildare och blötare vintrar med minskad tjäle. Snö och is i ett förändrat klimat. I och med klimatförändringarna förväntas mildare snö- och isförhållanden. Det blir ovanligare med ett varaktigt snötäcke och riskerna för isbildning minskar. Med mildare snö- och isförhållanden minskar risken för att tak påverkas av tunga snölaster. Det finns dock anledning att ha i åtanke att även om vintrarna i genomsnitt blir mildare lär det fortfarande komma kalla vintrar med snö och is. MEDFÖR STORA KOSTNADER Fastighetsbranschen kommer att påverkas negativt av klimateffekter som ökad värme och nederbörd med fler extrema väderhändelser som översvämningar, ras, skred och erosion. SMHIs guide till klimatanpassning På SMHIs webbplats finns en guiden Klimatanpassa att starta som i fyra steg som lotsar fram till en anpassningsstrategi för den egna verksamheten. Som komplement är det viktigt att ha kännedom om, och i så fall hur, den egna verksamheten redan har påverkats av olika väderhändelser. Anpassningsstrategin visar vad som behövs för att hantera rådande klimat och framtida förändringar. sök på klimatanpassa 5

7 SYSTEMATISKT ARBETE SKYDDAR FASTIGHETEN FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR En fastighetsägare har ett långtgående ansvar och en skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot översvämning, värme, storm samt ras och skred. I ansvaret ingår även att vid behov återställa hus och tomt. Fastighetsägaren ska också informera hyresgäster om vad de bör tänka på i detta sammanhang, till exempel vid förvaring av ägodelar i källaren. Fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten är väl underhållen och för att hålla sig informerad om risker till följd av ett förändrat klimat och för att genomföra åtgärder inom sitt rådighetsområde. På platser där det tidigare förekommit översvämning bör fastighetsägaren vara förberedd på att det kan hända igen. På nästa sida visas ett flödesschema över hur ett systematiskt arbete med att klimatsäkra sitt fastighetsbestånd kan gå till. Förutsättningarna kan ändras över tid, därför bör klimatåtgärder finnas med som en naturlig del i den ordinarie underhållsplaneringen för fastigheterna. Inför ett fastighetsköp är det också viktigt att kartlägga riskerna. Har fastigheten tidigare drabbats av problem vid översvämningar, ras, skred eller erosion? Ligger den i ett utsatt läge så att det därför är nödvändigt att vidta förebyggande åtgärder? BYGG RÄTT FRÅN BÖRJAN I samband med nybyggnation bör man noga tänka igenom vilka risker som finns i närområdet. Ett strandnära läge kan vara lockande och lukrativt. Samtidigt kan det innebära risk för översvämning, ras och skred. Därför är det viktigt att undersöka hur riskbilden ser ut och anpassa byggandet efter detta. Genomtänkta lösningar i byggskedet minskar risken för kostsamma ombyggnationer i ett senare skede. För dialog med din byggentreprenör före byggstart, många byggföretag kan hjälpa till med klimatsäkra lösningar. På de kommande sidorna berättar vi mer om vad man bör tänka på för att rusta sin fastighet mot vatten, värme samt ras och skred. 6

8 Kartlägg risker Identifiera kritiska fastigheter Följ upp och revidera Identifiera åtgärder 4 Ta fram handlingsplan Informera och utbilda FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG 1 2 Kartlägg klimatrelaterade risker för fastighetsbeståndet genom att samla information om väderhändelser som kan få effekter på dina fastigheter och på hyresgäster. Arbeta systematiskt och för dialog med: kommun, länsstyrelse och myndigheter, till exempel Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. försäkringsbolaget för att se över hur försäkringen täcker skador från översvämning, för skadeförebyggande råd och besiktning. anställda och hyresgäster som vet hur byggnaderna fungerar i olika väder. Har anställda behövt hantera översvämningar? Har det klagats på alltför varma lokaler? Identifiera de mest kritiska fastigheterna/ områdena. Vilka är mest utsatta för översvämning och värme? Vilken typ av VA-system finns nedgrävt och vad säger kommunen att det ska tåla? Finns det hyresgäster som är viktiga att ta särskild hänsyn till under värmeböljor, exempelvis äldre och sjuka eller kunder med höga krav på termisk komfort? Identifiera lämpliga åtgärder. Vilka åtgärder av underhållskaraktär kan genomföras inom befintlig verksamhet? Tänk till vid renovering och nybyggnation och ta höjd för eventuella klimateffekter. Även om investeringen kostar kan dessa utgifter sparas in genom undvikande av skada. Skapa även en beredskap för extrema vädersituationer. Informera och utbilda såväl anställda som hyresgäster om risker, effekter och åtgärder samt informera om vem som ska göra vad. Utbilda fastighetsbolagets anställda så att de har kunskap och rutiner för att kunna arbeta långsiktigt med att förebygga skada och agera rätt vid en extrem väderhändelse. Informera hyresgäster om vad de själva kan göra. Ta fram en handlingsplan som beskriver vad som ska göras, när olika åtgärder ska genomföras och av vem. Följ upp och revidera handlingsplan och strategier årligen. 7

9 KRAFTIGA REGN OCH ÖVERSVÄMNINGAR FLER ÖVERSVÄMNINGAR I ett framtida förändrat klimat förväntas översvämningarna att öka till följd av ökad årsmedelnederbörd, mer extrem nederbörd och en höjning av medelvattennivån. En annan orsak är brister i de tekniska systemen. Årsnederbörden ökar sannolikt gradvis. Årstidsvariationerna är stora men största ökningen förväntas under vinterhalvåret. Varmare vintrar förväntas ge mindre snö och mer regn, med vinterflod i samband med regnväder i stället för vårflod i anslutning till snösmältning. Intensiva skyfall inträffar idag främst sommartid. I framtiden förväntas antalet dagar med kraftig och extrem nederbörd öka och översvämningar som orsakas av stora regnmängder kommer att kunna inträffa under större delen av året. Stigande medelvattennivåer i haven förväntas på sikt öka översvämningsrisken vid kusten och i lågt liggande områden, men än så länge kompenserar landhöjningen. Idag är lufttryck och vind de viktigaste faktorerna för förändringar i Östersjöns vattennivå. Lågtryck och pålandsvind ger högre vattenstånd medan högtryck och frånlandsvind ger lägre vattenstånd. Vanliga tekniska brister är ett undermåligt tätskikt i byggnaden eller att dräneringen inte fungerar. På många ställen finns även en underkapacitet i kommunala avloppsnät och vattenavledningen från fastigheter är ofta ineffektiv. Dessutom har den naturliga avrinningen försämrats när ytor hårdgjorts, avrinningsvägar byggts bort och fastigheter uppförts där byggnation borde ha undvikits, exempelvis i sänkor. STORA KONSEKVENSER Konsekvensen av ett förändrat klimat och brister i de tekniska systemen kan bli att vatten tränger in i fastigheten, genom källarfönster, garageportar och liknande öppningar samt genom grundmuren. Extrema skyfall kan belasta avloppssystemen och bakåtströmmande vatten kan skapa översvämning av källare och bräddning av avloppsvatten. Till följd av vattenintrång kan även risken för fuktskador, mögel och röta öka, liksom för frostskador på stenfasader. De fuktiga förhållandena kan även påverka inomhusklimatet med ökad mikrobiell tillväxt, till exempel i form av mögel. Underhållsbehovet för fasader och tak ökar. Material och konstruktioner som redan idag har problem med fukt och mögel kan bli än mer utsatta framöver. 8 FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR SÄKERSTÄLL ATT HUSET ÄR TÄTT, MEN ATT DET KAN ANDAS Täta tak, fönster, dörrar och andra öppningar som sprickor i källargolv och takpapp. Installera översvämningsskydd i källare, till exempel i form av avstängningsbar golvbrunn, bakvattenskydd och backventiler på avlopp. Ta hänsyn till ökade regnmängder vid val av material och färgtyp för ytbehandling av fasader och fönster. Bygg tak över källartrappor och garageportar. Skydda tegelfasader genom att öka takfoten. Kontrollera att ventilationen är tillräcklig om huset blir tätare. Vid behov öka kapaciteten eller installera avfuktare. SÄKERSTÄLL AVRINNINGSVÄGAR Kontrollera att stuprör, brunnar och dräneringsrör är rensade och i bra skick och att rötter från träd och buskar inte nått ner i VA-systemet och orsakar stopp och läckage. Observera att material som rensats bort ur en brunn klassas som farligt avfall och får inte transporteras bort av fastighetsägaren själv. Kontrollera att dagvatten inte är kopplat till spillvatten eller leds till husgrundsdränering.

10 Se till att marken lutar från fastigheter så att avrinning sker åt rätt håll. Påtala eventuella brister i avrinning till avloppsnätet för kommunen så att de kan åtgärda. Omvandla hårdgjorda ytor till armerade grönytor. Lägg gröna tak för att minska vattenbelastningen på avloppssystemet. EXTRA SKYDD I OMRÅDEN MED ÅTERKOMMANDE ÖVERSVÄMNINGAR Säkerställ tillgång till översvämningsskydd och pumpar. Tillfälliga vallar kan byggas av plast och sandsäckar. Överväg permanenta barriärer och vallar mot vattendrag. Kontrollera att det inte finns känslig och/ eller värdefull utrustning/installationer i fastighetens källarutrymmen. Påtala behov av förebyggande åtgärder för kommunen, till exempel vallar eller ett översvämningsområde uppströms. Överväg lättmonterade skivor för att täcka för dörrar, fönster och ventilation vid översvämningar. 9

11 VARMARE, TORRARE OCH FUKTIGARE FLER VÄRMEBÖLJOR Det beräknas bli varmare i Stockholmsregionen med störst temperaturökning vintertid. Sommartid kommer perioder med värmeböljor och torka att bli allt vanligare. Brandrisken förväntas öka till följd av kombinationen värme, torka och längre växtsäsong. Parallellt med värme och torka förväntas perioder med ökad nederbörd och högre luftfuktighet. De högre temperaturerna sommartid ökar risken för sprickbildning på takpapp, fasader och fönsterkarmar till följd av uttorkning av färg. Detta i sin tur ökar riskerna för vattenläckage från sprickor vid regn. Högre luftfuktighet under övriga delen av året kan orsaka skador på vindar, fasader och fundament i form av mögel och röta. En riktig värmebölja kan till och med vara livshotande för en del personer. Speciellt äldre och människor med hjärt-/lungrelaterade sjukdomar är sårbara för värme. Forskning visar att den dagliga dödligheten i Stockholm ökar med cirka 20 procent när temperaturen når över 30 grader under tre dygn i rad. Det som gemene man betraktar som fint väder kan alltså för många människor innebära en allvarlig hälsorisk. Varning om höga temperaturer utfärdas av SMHI när minst 26 grader förväntas under minst tre dagar i följd. Högre temperaturer under somrarna innebär också att det kan bli väldigt varmt inomhus, speciellt i de delar av fastigheter som vetter mot söder, saknar skugga/solavskärmning och som är svåra att ventilera mot hetta. Höga inomhustemperaturer blir ganska snabbt en olägenhet för fastighetens hyresgäster. FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR 10 PLANERA FÖR SVALKA Värmeböljor innebär ett ökat behov av svalka och kyla. Exempel på åtgärder är: Planera för skugga med träd och grönska i anslutning till fastigheter samt överväg gröna tak och fasader. Ökad grönska ger lägre inne- och utetemperaturer varma sommardagar, bättre motståndskraft mot översvämningar och inte minst ökad trevnad. Installera solskydd och markiser samt eventuellt fjärrkyla. Tänk på svalka i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Ta del av SMHIs värmevarningar och ha ett joursystem för synpunkter från hyresgäster. Planera skötsel och nyplantering av grönområden och parker utifrån att behovet av svalka kommer att öka framöver. Vid nyproduktion, planera så att lägenheter inte blir onödigt varma på grund av läge, planlösning eller fönsterplacering. Exempelvis kan andelen stora södervända fönster begränsas och sovrum lokaliseras mot norr. Andra åtgärder rör val av isolering och avskärmning av solinstrålning. Följ kunskapsutvecklingen och för dialog med kommun/ länsstyrelse.

12 I stadens urbana miljöer bör grönstrukturen planeras och förvaltas för att främja många funktioner med avseende på människors hälsa och klimatanpassning. Träd, grönområden, vattendrag och dammar bidrar till att klimatanpassa staden samtidigt som grönytorna främjar många andra värden, så kallad mångfunktionalitet. Lovisa Lagerblad, energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen Stockholm Använd VisAdapt VisAdapt är ett webbaserat verktyg som har tagits fram av Linköpings universitet i samverkan med flera andra nordiska universitet och SMHI. I utvecklingsarbetet har även myndigheter, kommuner och försäkringsbolag varit engagerade. Genom att knappa in sin gatuadress samt uppgifter om det egna huset får användaren råd om hur det kan skyddas mot kommande klimathändelser. VisAdapt kan stödja såväl den enskilda fastighetsägaren som myndigheter i hanteringen av klimatrelaterade risker, både som analysredskap för specifika områden och som informations-/diskussionsunderlag för att göra klimatfrågan mer konkret. Till exempel som verktyg i undervisning eller samhällsplanering, säger Erik Glaas på Linköpings universitet. Verktyget finns på: 11

13 RAS OCH SKRED UNDERMINERAD MARK Risken för ras, skred och erosion förväntas öka i ett förändrat klimat, vilket ställer krav på såväl anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse som hänsynstagande vid nybyggnation. Fastigheter som ligger i en sluttning kan drabbas av ras eller skred, särskilt om de ligger i områden som redan i dagens klimat är ras- och skredbenägna. Den ökande risken beror på att större nederbördsmängder leder till att marken blir mättad med vatten och därför lättare rasar. Fastigheter längs vattendragen, Mälaren och havets kust kan vara i riskzonen för erosion. Det gäller i områden med rätt förutsättningar eller där erosion redan pågår. Det beror dels på tillfälligt höga flöden till följd av ökad nederbörd och dels på stigande medelvattennivåer. Torv Lera/silt Postglacial sand/grus Isälvssediment Moränlera/ lerig morän Morän Berg FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR FÖREBYGGANDE ARBETE Om fastigheten ligger i ett riskområde kontakta kommunen för att diskutera förebyggande åtgärder. Förslag på lösningar är Stabilisera sluttningar genom att plantera djupt rotade träd och buskar. Använd jordspikning, det vill säga att spikar borras ner i jorden. Installera dräneringsrör för regnvatten. Fyll foten av sluttningen med fyllnadsmaterial. 12

14 Dagens konsumentförsäkringar samt försäkringar för små- och medelstora företag innehåller skydd för översvämningar till följd av naturhändelser, till exempel skyfall och stigande vattendrag. Målsättningen från branschen är att detta skydd ska kunna bibehållas även vid ett förändrat klimat. Mot den bakgrunden är det viktigt att förebyggande åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av ökad nederbörd. Staffan Moberg, Svensk Försäkring (branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen) HIT KAN DU VÄNDA DIG För fastighetsägare finns det olika instanser där man kan få stöd i sitt klimatanpassningsarbete. Vart man vänder sig beror på vad man har att hantera gäller det att ta fram en sårbarhetsutredning och kartlägga risker eller att planera och genomföra åtgärder för klimatsäkring? Det kan också variera beroende på om man har ett stort eller litet fastighetsbestånd. DIN KOMMUN Kommunen kan genom rådgivning underlätta för en fastighetsägare att skydda sin egendom. Vänd dig till kommunen med frågor om området där dina fastigheter ligger eller om du vill veta om det finns möjlighet att förebygga skador. Din kommun har ansvar för klimatanpassning vad gäller: planläggning av mark, vatten och om byggande översiktsplanering, detaljplanering och bygglov avloppsystemet att ledningar är rätt dimensionerade och väl underhållna så att ledningssystemet inte blir överbelastat vid normalt förekommande regn risk- och sårbarhetsanalyser som kan omfatta olika aspekter på klimatanpassning som risker för översvämning, ras och skred. Har kommunen i sina åtaganden gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan kommunen bli skadeståndsskyldig, preskriptionstiden är tio år. DITT FÖRSÄKRINGSBOLAG Försäkringsbolag har som affärsidé att försäkra fastigheter mot oförutsedd skada. Blir en viss typ av skada mer frekvent förekommande finns en risk för att den inte längre betraktas som oförutsedd. Som fastighetsägare är det viktigt att ha kontroll på sina försäkringsvillkor och kontakta försäkringsbolaget om något är oklart. Vissa försäkringsbolag kan också ge information om skaderisker och lämna förslag på förebyggande åtgärder. 13

15 Myndigheter med uppdrag inom klimatanpassning LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen har två viktiga roller i den kommunala planeringen att tillhandahålla planeringsunderlag samt att granska och vid behov överpröva fysiska planer. Länsstyrelsen har även ett utpekat ansvar att samordna länens klimatanpassningsarbete. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar med att stärka kunskaperna om klimatförändringar och dess effekter gentemot länets aktörer genom att integrera arbetet i befintliga processer och nätverk, förmedla relevant och aktuellt underlag samt ge rekommendationer och riktlinjer på regional nivå. Kontakta gärna länsstyrelsen för mer information om pågående projekt och för att ta del av aktuellt planerings- och kunskapsunderlag. Bra information och kontaktvägar finns på deras webbplats. KLIMATANPASSNINGSPORTALEN På klimatanpassningsportalen finns lättillgänglig information om klimateffekter och anpassningsåtgärder för olika sektorer. Portalen samlar information från ett tjugotal myndigheter och drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med uppdrag att samla, utveckla och förmedla kunskap till olika delar av samhället. SMHI SMHI tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter och utfärdar varningar om bland annat översvämningar och värmeböljor. BOVERKET Boverket är den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällsplanering. I verksamheten ingår även att ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper om bland annat klimatanpassning. LANTMÄTERIET Lantmäteriet förser samhället med fastighetsinformation, kartor och geografisk information. Myndigheten ansvarar för den nationella höjddatabasen och tar fram planerings- och beslutsunderlag för klimatanpassningsarbetet. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kunskap om inträffade naturolyckor och tillhandahåller översiktliga planeringsunderlag som stabilitetskartering och översvämningskartering till länsstyrelser och kommuner. MSB administrerar även ett statligt bidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred eller andra naturolyckor. Under fliken https://www.msb.se/sv/kunskapsbank/kartor/ oversvamningskartering/ hittar du kartor som visar vilka områden som riskerar att bli översvämmade. Konkreta checklistor som hjälp för hur du undviker skador vid översvämning, skred och ras samt värmebölja finns på SGI Statens geotekniska institut (SGI) ska medverka till att minska klimatrelaterade risker i samhället när det gäller skred och ras, samt stranderosion. SGI är statens sakkunnigorgan i dessa frågor. Under fliken finns en översiktlig bild över inträffade skred, ras och erosion i Sverige. 14

16 VILL DU LÄSA MER? Stockholm varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län, Checklista för översvämningar, Norrköping Vatten Till dig som är Fastighetsägare Har du råd att ligga lågt? Länsstyrelsen Skåne. kunskapsunderlag/ansvar_vid_naturolycka_webb.pdf Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Boverket Höj beredskapen för värmeböljor en vägledning. Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet och Svenska Försäkring avloppssystem_B2029_PA18% pdf A mapping of climate change risks and adaptation guidelines to house owners in Denmark, Norway and Sweden. Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings Universitet Scandinavian Green Roof Institute, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Vatten, 15

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016

66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016 66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016 Den 15 juni föll ett 66-årsregn över Bjuv och Hyllinge 66-årsregn innebär: Regnets omfång är för stort för ledningarnas kapacitet. Regnvattnet som inte får

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Framtagen av Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2011:39 Omslagsfoto: Björn Nordien Foto inlaga: s. 2-3: Roland Eneflod, s. 4-5, 8-9: Stig Nyström, s. 6, 11: Lars

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Klimatanpassning in i minsta detalj

Klimatanpassning in i minsta detalj Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

SGI:s arbete inom klimatområdet

SGI:s arbete inom klimatområdet SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus Lathund Fo r o versva mningshotade fritidshus Fo re Under Efter Ö versva mningar Enkelt uttryckt beror en översvämning på att mer vatten rinner till ett vattendrag än vad det klarar av att ta hand om.

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015.

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Kommittédirektiv Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Dir. 2015:115 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur ansvaret

Läs mer

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare

Läs mer

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatanpassning Daniel Bergdahl Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena

Läs mer

Klimatanpassning - Från ord till handling

Klimatanpassning - Från ord till handling Klimatanpassning - Från ord till handling Lund 2016-04-12 Therése Ehrnstén Presentationens upplägg: Vad händer med klimatet? Så påverkas Skåne av: - Höga temperaturer - Ökad nederbörd - Stigande hav Kunskapsunderlag

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Gemensam syn på översvämningsrisker

Gemensam syn på översvämningsrisker Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Läs mer

Översvämning i källare

Översvämning i källare Översvämning i källare SEVAB - Vältstigen 1 Box 32-645 21 Strängnäs - www.sevab.com 1 av 22 Förord Att få översvämning i sin källare innebär stort obehag och en mängd extra arbete. Den ekonomiska ersättningen

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Titel: Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Utgivare: Boverket juni 2009 Upplaga: 1 Antal ex: 3 000 Tryck: Tryck: ISBN 978-91-86342-17-3

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer