KLIMATET OCH JORDBRUKET.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLIMATET OCH JORDBRUKET."

Transkript

1 Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 KLIMATET OCH JORDBRUKET. En skrift om klimatförändringarna

2

3 Förord Denna skrift utgör en del av underlagsmaterialet till kongressrapporten Vattna, Gödsla, Gallra! Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot. Den beskriver samband mellan klimatförändringarna och jordbruket. Många sektorer såväl påverkar som påverkas av klimatförändringar. Det gäller inte minst för jordbrukssektorn. Den släpper ut klimatpåverkande växthusgaser samtidigt som klimatet är avgörande för produktionens utformning. En viktig fråga är hur det svenska jordbruket påverkas av klimatförändringar. Valet att skilja ut klimatfrågan i en egen skrift grundar sig i att frågan ges särskild prioritet i förbundsstyrelsens uppdrag till kongressarbetsgruppen. Skriften avgränsas till att övergripande beskriva klimatfrågan och att tydliggöra sambanden mellan klimatförändringar och jordbruk. Sofia berglund som är utredare på Kommunals välfärdsenhet har skrivit rapporten. Trevlig läsning Anders Bergström tredje vice ordförande i Kommunal 3

4 4

5 Innehåll Inledning... 6 Klimatet i centrum... 7 Vad är klimatförändringar?... 7 Klimat och väder... 8 Nya mönster i klimatet... 8 Global uppvärmning... 9 Klimatet har naturliga variationer... 9 Atmosfären Växthuseffekten Människan och växthuseffekten Ökning av växthusgaser Koldioxid Vem släpper ut hur mycket? Effekter på samhället Hur gör det samhället skörare Jordbruket och klimatförändringarna Jordbrukets inverkan på uppvärmningen och klimatet Jordbrukets källor som bidrar till klimatförändringar Jordbrukets förmåga att motverka klimatförändringarna Effekter på jordbruket Hur påverkas livsmedelsförsörjningen globalt Hur kan klimatförändringarna hindras? Åtgärder Kommunals engagemang

6 Inledning Klimatfrågan berör Kommunal och Kommunals systerorganisationer världen över. Förändringar i klimatet påverkar förutsättningarna för arbete och försörjning såväl som livssituationen för medlemmar i alla länder. I denna rapport beskrivs inledningsvis de grundläggande sambanden kring vad som orsakar klimatförändringarna. Sedan beskrivs förändringarnas kopplingar till jordbruket och livsmedelsproduktionen. Kopplingarna mellan jordbruket och klimatförändringarna är komplexa och många faktorer spelar in för hur dessa två fenomen påverkar varandra. Många frågor om vad vi ska och inte ska äta, florerar i medierna. Vi matas regelbundet med nya rön, slutsatser och påståenden både när det gäller vad som är bra och dåligt att äta i förhållande till klimatet, miljön, rättvisan och hälsan. Detta faktaunderlag avser att översiktligt beskriva klimatfrågornas natur, men har inte ambitionen att reda ut denna typ av specifika frågeställningar. Jordbruket orsakar en del av livsmedelskedjans samlade effekt på klimatet. Även förädling, distribution, konsumtion och avfallshantering bidrar till vad som är matens sammanlagda effekt på klimatförändringarna. Då fokus i denna skrift ligger på jordbrukets roll i klimatfrågan, det vill säga hur primärproduktionen påverkar och drabbas av klimatförändringarna, berörs dessa andra faktorer för att skapa jämförelser och referenser. Kommunals engagemang Kommunal har under de senaste åren uttryckt sitt engagemang i klimatfrågan på flera sätt. Bland annat genom att arrangera en internationell klimatkonferens i Stockholm Kommunal beslutade redan 1994 att Kommunal ska bli det mest miljöaktiva fackförbundet, och under nio år arbetade Kommunals miljönätverk Den gröna spindeln med att etablera klimat- och miljöfrågorna i avdelningarna. Dessutom skrev Kommunal under Naturskyddsföreningens Klimatupprop 2008 och under våren 2009 medverkade Kommunal i LO:s klimatpolitiska projekt INLEDNING

7 Klimatet i centrum Vad är klimatfrågan? Klimatet är en viktig fråga i samhällsdebatten. Nyhetsrapporteringen kring klimatrelaterade frågor har blivit alltmer intensiv under 2000-talet och klimatet diskuteras på arbetsplatserna, inom olika politiska organisationer och i näringslivet. Vad ligger bakom det växande intresset för klimatet? Vad är klimatförändringar och vad har de för effekter på samhället? Varför ändras jordens klimat just nu? Vad kan göras åt det? Klimat och väder Klimatet är ett väldigt komplext system som består av vindar, strömmar och nederbörd. Men klimatet är inte samma sak som vädret. Klimatet handlar om i vilka mönster dessa förhållanden förändras och hur de varierar under en längre tid. Ett exempel på klimat är att i norra Sibirien råder polarklimat, där brukar alla månaders medeltemperatur ligger under 10 C. Med väder menas det som sker just nu eller under en kortare period av tid, till exempel i dag och i morgon kommer det att regna. Runt om på vår jord råder olika klimat. Jorden delas traditionellt in i klimatzoner. De övergripande slagen är tropiskt, subtropiskt, tempererat och arktiskt klimat. Man talar också om det mildare kustklimatet med större nederbörd och om att inlandsklimat har hetare somrar och strängare vintrar, eftersom havet har en utjämnande effekt på årstidernas temperaturändringar. Havets temperatur påverkar klimatet. Norden har mildare vintrar än motsvarande breddgrad på Rysslands östkust. Det beror på att Golfströmmen för med sig varmt vatten medan vattnet utanför östra Ryssland har kalla strömmar. Klimatet bestäms förutom av havet och dess värmande eller kylande strömmar även av höjden över havet. Dessutom spelar avståndet från ekvatorn en roll, eftersom det står i direkt relation till hur solens strålar når fram till jordskorpan. Gemensamt för dessa faktorer är att de reglerar mängden solenergi som blir kvar i atmosfären i ett visst område. Mängden solenergi påverkar temperaturen och ger effekter på luft och vatten. Den ger upphov till de olika strömmar, vindar och nederbörd som också är en del av klimatet. 7 KLIMATET I CENTRUM

8 Nya mönster i klimatet Klimatet förändras ständigt. Det har varit i konstant förändring sedan jorden blev till. Vanligen sker förändringarna över mycket lång tid. Så lång att människor under sin levnad bara anar eller knappast ens märker förändringen. Äldre brukar säga att förr i tiden var vintrarna kallare med mera snö. Men ett par variationer i vädret eller markanta väderfenomen betyder inte att klimatet har förändrats. Det kan finnas utrymme för märkbara variationer i det vädermönster som klimatet utgörs av. Först när mönstret för dessa variationer förändras pratar man om klimatförändring, för klimatet är just det mönster som vädret uppträder i. Exempel på enskilda väder vi upplevt de senaste tio åren, som skiljer sig från det vanliga, är till exempel att 1998 blev den varmaste sommaren som någonsin uppmätts av människor på vår jord. Centraleuropa drabbades år 2003 av den värsta värmeböljan på 500 år. Då dog tiotusentals människor. Orkanen Gudrun drog över södra Sverige år 2005, fällde enorma mängder skog och gjorde så att tiotusentals hushåll blev utan el i flera veckor. Samma år blev hundratusentals människor hemlösa då orkanen Katrina drabbade New Orleans. Vintern 2008 var den varmaste i Sverige på 150 år och isbeläggningen i Bottenhavet den minsta som någonsin uppmäts. Dessa noteringar är var för sig inget annat än vädervariationer, även om de tillsammans tycks peka åt ett visst håll. För att finna belägg för förändringar i klimatet och de mönster som det utgör, krävs att många fler data samla in under en längre tidsperiod och analyseras enligt statistiskt säkerställda och vetenskapliga metoder. Forskare som studerar klimatet menar dock att det håller på att förändras. Och att även om vissa enskilda händelser som tycks anmärkningsvärda, faktiskt sker slumpvis, så växer nya mönster fram. 8 KLIMATET I CENTRUM

9 Global uppvärmning Jordklotet blir varmare. Jordens medeltemperatur har stigit med en knapp grad de senaste 100 åren 1. Det låter inte som mycket men är dramatiskt, jämfört med hur medeltemperaturen på jorden varierat tidigare. De flesta forskarna befarar dessutom att temperaturen kommer att stiga ännu snabbare de kommande åren. En omtalad effekt är att glaciärer smälter och att havsnivån höjs till följd av detta. Klimatet har naturliga variationer Klimatet förändras kontinuerligt av flera olika anledningar. Jordens bana runt solen förändras, så att mängden solljus som når jorden förändras. Blandningen av olika gaser i atmosfären förändras så att mer eller mindre av solens värmestrålning blir kvar. Bergskedjornas bildande och erodering påverkar luftströmmar och vindarna och kontinentalplattorna rör sig långsamt, förändrar kustlinjerna och flyttar havets strömmar. Att medeltemperatur och nederbördsmängder tidigare under historiens lopp både har stigit och sjunkit vet vi. Istider har växlat med tropisk värme till exempel i Europa. Jordens klimat som helhet går ständigt genom långa svängningar. De sker över mångtusenåriga och till och med mångmiljonåriga förlopp. Det är därför som en förändring på en knapp grad över 100 år bedöms vara en kraftig avvikelse från det normala. (Observatoriets diagram över medeltemperaturen) 1 Eklund, K., KLIMATET I CENTRUM

10 Atmosfären Atmosfären är ett gashölje som omsluter jorden, se figur 1. Höljet hålls kvar av jordens gravitationskraft. Atmosfären består av det som i vardagligt tal kallas för luft. Luften består framför allt av kvävgas, 78 procent, och syrgas, 21 procent. Den sista procentenheten av luften (torr luft) utgörs framför allt av ädelgaser. Dessutom finns små mängder koldioxid, metan och lustgas 2, i atmosfären. Dessa gaser är så kallade växthusgaser. De utgör en ytterst liten del av atmosfären och uttrycks ofta i ppm, det vill säga miljondelar 3. Luftfuktigheten varierar, men i genomsnitt finns en fjärdedels procent vattenånga, 0,25 procent, i luften. Figur 1. Atmosfärens sammansättning Atmosfären Syre 21% Ädelgaser 1% Kväve 78% Källa: Egen bearbetning Växthuseffekten Atmosfärens växthuseffekt är ett fenomen som reglerar temperaturen på jordklotet. Växthuseffekten uppstår av att växthusgaser absorberar en del av solens värmestrålning, energi, och hindrar den från att studsa ut från atmosfären till rymden igen. Värmestrålningen blir då kvar runt jordens atmosfär under längre tid, och temperaturen blir därmed högre än om det inte funnits gaser med växthuseffekt i atmosfären. Det är tack vare den 2 Dikväveoxid. 3 Parts per million. 10 KLIMATET I CENTRUM

11 naturliga växthuseffekten som jordens medeltemperatur i dag är 15 grader Celsius. Utan den skulle jordens medeltemperatur varit långt under noll. Koldioxid är tillsammans med metan, lustgas 4, flourerade gaser så kallade växthusgaser. Växthuseffektens inverkan på temperaturen beror till stor del på koncentrationen av växthusgaser i luften men också på andra faktorer, till exempel mängden partiklar i atmosfären samt jordskorpans struktur och färg. De flesta partiklarna hejdar solstrålningen på väg in mot jorden och medför därför ett svalare klimat. Partiklar kommer bland annat från vulkanutbrott eller från industrier och bilar. Hur ljus och glatt jordytan är påverkar också hur mycket av den inkommande solstrålningen som absorberas och stannar kvar vid jorden samt hur mycket som reflekteras ut. En slätare och ljusare jordskorpa reflekterar tillbaka mer solstrålning ut i rymden. Under perioder av mycket is och snö skapas därför en avkylande effekt, då mer strålning reflekteras tillbaka. Dessa faktorer griper in i varandra och kan såväl förstärka som motverka varandra. De bidrar till att variationer i klimatet ständigt förekommer. Växthuseffekten som sådan har funnits under hela jordens historia, i 4,6 miljarder år. Betydligt längre än människan. Före människans tid var växthuseffekten starkare än nu. Under evolutionens gång har andelen växthusgaser i atmosfären sjunkit, växthuseffekten har avtagit, vilket bidragit till att jorden kylts ner från ett gasmoln till det klot det är i dag. Människan bidrar emellertid till att förstärka växthuseffekten, så att den blir kraftigare jämfört med den växthuseffekt som utan mänsklig inverkan finns i vår tidsålder. Det är denna förstärkta växthuseffekt som forskarna menar ligger bakom de uppmätta temperaturhöjningarna och klimatförändringarna. De olika växthusgaserna har olika stark uppvärmningsförmåga. Det beskrivs med termen koldioxidekvivalenter och mäts utifrån uppvärmningsförmåga efter 100 år. Koldioxids förmåga har satts till 1. I relation till koldioxid är metanets uppvärmningsförmåga 25 gånger starkare och lustgasens förmåga 300 gånger starkare. 4 Dikväveoxid är den formella beteckningen för lustgas. 11 KLIMATET I CENTRUM

12 Människan och växthuseffekten Mänsklig inverkan på klimatet är ny, sett ur jordens perspektiv. Den har förekommit i liten skala sedan vi började röja mark för att bruka jorden för runt år sedan. Då var människans inverkan på klimatet, i form av kor, vedeldning och risfält, för liten för att ge någon mätbar effekt. Klimatpåverkan i större skala har bara pågått i ett par sekel, sedan industriproduktion i stor skala kom i gång. Industrialismen innebar att kolgruvor, fabriker, ångfartyg och bilar byggdes och sattes i bruk med hjälp av fossila bränslen. Genom geologiska och metrologiska mätningar har forskare kunnat fastställa ett mycket starkt samband mellan jordens medeltemperatur och atmosfärens andel växthusgaser. Kurvorna som beskriver andelen koldioxid i atmosfären och lufttemperaturen i Antarktis de senaste åren, visar hur dessa två fenomen oavbrutet samvarierat under hela perioden. Kalla perioder har kännetecknats av låga halter koldioxid, och varma perioder av höga halter. Den ökning av växthusgaser i atmosfären som skett under senare decennier är starkare än på hundratusentals år. Under den i sammanhanget korta tid som människan funnits på jorden, cirka år, har klimatet förändrats på olika delar av jorden och temperaturen har varierat med flera grader. Det har inneburit stora förändringar i levnadsförhållandena för människan. Dessa temperaturväxlingar har antagligen hängt ihop med havsströmmarna och förändringar i jordens bana runt solen och varit helt oberoende av människans aktivitet. Sedan industrialiseringen har jordens medeltemperatur stigit med ungefär tre kvarts grad. De tio varmaste åren sedan 1850 har alla infallit efter Klimatforskarna i FN:s klimatpanel, IPCCC, menar att denna snabba höjning av jordens medeltemperatur beror på mänsklig aktivitet. Ökning av växthusgaser De mänskliga aktiviteter som avses är de utsläpp av växthusgaser som kommer från motorer, kraftverk, oljeeldning m.m. Transportsektorn, uppvärmning och nedkylning av hus och andra byggnader samt jordbruket bidrar starkt till utsläpp av växthusgaser tillsammans med industrin. Klimatforskarna i FN:s klimatpanel drar slutsatsen att det är mycket sannolikt att huvuddelen av 12 KLIMATET I CENTRUM

13 den uppvärmning som ägt rum sedan 1950 har orsakats av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. De globala utsläppen av växthusgaser har ökat med 70 procent sedan 1970-talet 5. Den allra snabbaste ökningen skedde mellan 2000 och Under de senaste 100 åren har människans växande utsläpp orsakat en ökning av andelen växthusgaser i luften med 25 procent 6. Det innebär till exempel att andelen koldioxid i luften ökat till 380 ppm. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan, lustgas, och fluorerade växthusgaser. Koldioxid som framför allt kommer från användning av fossila bränslen, men även från skogsskövling, står för 79 procent av de totala utsläppen globalt. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier. Metan bidrar med 8 procent av de totala utsläppen. Lustgas kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser. Den står för nästan 11 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser kommer enbart från industriprocesser och svarar för 2 procent av de totala utsläppen. Figur 2. Olika gasers andel av svenska växthusutsläpp 2008 Metan CH 4 8% Lustgas N %Dikväveoxid Flourerade växthusgaser 2% Koldioxid CO 2 79% Källa: 5 Naturvårdsverket, Eklund K., KLIMATET I CENTRUM

14 Koldioxid Koldioxid bildas när kol i någon form förbränns. Kol finns i allt levande och i de flesta delar av vår miljö. Det finns i djur och i växtlighet, men också i atmosfären, i jordskorpan och i haven. Kolet kretsar mellan dessa element i ett kretslopp. Det innebär att kolet konstant omvandlas från fast bundet kol till gasformigt kol och tillbaka till bundet, om och om igen. I kretsloppet övergår den gasformiga koldioxiden via fotosyntes från luft till växtdelar. Då växterna, eller de djur som ätit växterna, dör förmultnar de. Då bryts kolet i cellerna ner, ofta via ytskiktet på marken, till koldioxid igen och stiger som gas upp och blir en del av atmosfären. Ett varv i denna process kan i snitt tänkas ta mellan 50 och 150 år. En viss del av koldioxiden som i fotosyntesen tas upp av växter ur luften, hamnar i ett betydligt längre kretslopp. Delar av de djur och växtdelar som faller till botten på sjöar och hav, eller som begravs i mossar, förmultnar inte. De omvandlas därför inte heller till koldioxid igen. I stället omvandlas de under andra nedfallande sediment och under mycket lång tid till olja, kol eller naturgas. Så länge som de ligger orörda i jordskorpan, hålls det kol som de innehåller undan från atmosfären och halten koldioxid sjunker långsamt. Denna process har pågått sedan livet på jorden uppstod. Då började kol från atmosfären långsamt lagras in i levande organismer, varav en del långsamt omvandlats till fossila bränslen. Viss återförsel till atmosfären av dessa kolreserver sker naturligt. Till exempel vid vulkanutbrott eller då gas tränger upp till jordskorpans ytskikt och ut i luften. Kretsloppet är i balans, det vill säga mängden koldioxid i atmosfären är konstant, när kretsloppet totalt sett binder lika mycket kol som det frigör till atmosfären. Förbränning av fossila bränslen Fossila bränslen är resterna av träd, mossa, andra växter, plankton och döda djur som begravts i marken eller på botten av ett hav och under årmiljoners lopp. De har pressats samman under hårt tryck så att de omvandlats till stenkol, brunkol, naturgas eller olja. När organismerna lagrats in i berggrund och havsbotten, har andelen kol kvar i atmosfären långsamt men successivt sjunkit. De är mycket rika på energi som kan utvinnas vid förbränning och har därför utgjort en av våra viktigaste energikällor de senaste 100 åren. De fossila 14 KLIMATET I CENTRUM

15 bränslena består till stor del av grundämnet kol som vid förbränning omvandlas till koldioxid och släpps ut i atmosfären. Transportsektorn Globaliseringen och de senaste decenniernas ekonomiska tillväxt har genererat mer transporter. Transportsektorn har vuxit både i Sverige och globalt. Det dominerande bränsleslaget är fortfarande fossila bränslen. I Sverige har senare års minskade utsläpp från bostads- och jordbrukssektorn ätits upp av transportsektorn, vars utsläpp stadigt har ökat. Trots att Sverige relativt andra europeiska länder har ett väl utbyggt järnvägsnät och sjöfart, transporteras den största mängden gods med lastbil. Den tunga trafikens koldioxidutsläpp har stigit med 30 procent sedan 1990 i Sverige. Den ökande trafiken har bidragit till att oljebaserade drivmedel har behållit sin dominerande ställning i förhållande till andra bränsleslag. Transporterna utgör nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och kan jämställas med industrins andel. Globalt står transportsektorn för cirka 15 procent av utsläppen och kan globalt jämställas med jordbrukets och industrins klimatpåverkan. Skogsskövling Bland annat för att få tillgång till mer eller bättre betes- och odlingsmark röjs och skövlas skog runt om i världen. Avskogningen i världen började redan för år sedan när människan började bruka jorden. Processen tog rejäl fart i Sverige och i Europa under industrialiseringen på 1600-, 1700, och 1800-talen när kontinenten avskogades till det landskap vi har i dag. Då skapades vårt öppna landskap, men sedan 1920 har den svenska åkermarkens yta återigen minskat något. I dag pågår motsvarande skövlingsprocess i många av de fattigare länderna, som är på väg att bli industriländer. Där skövlas stora mängder av den skog som finns, i många fall regnskog, och den nya åker- och betesmarken används till boskapsuppfödning och soja- samt palmodling. Syftet är att producera nötkött, djurfoder och palmolja. Avverkning av skog som inte återplanteras utan i stället ersätts av jordbruk och växtodling, medför bland annat att andelen koldioxid i atmosfären ökar. Det beror på att skog binder mer koldioxid än gräs och andra jordbruksgrödor. Globalt står skogsbruket, till följd av avverkningarna, för nästan en femtedel av klimatpåverkan. 15 KLIMATET I CENTRUM

16 Metangasutsläpp Under de senaste 200 åren har halten metan i atmosfären fördubblats. Metangas har mer än 25 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid, men kortare livslängd. Den bryts också ned i kontakt med syre. Jordbruket står för hälften av de globala metangasutsläppen, varav drygt två tredjedelar kommer från de idisslande boskapsdjurens matsmältning. Risfälten står för en stor del av jordbrukets resterande metangasutsläpp. Ett resultat av den ekonomiska utvecklingen, först i väst och nu även i de nya industriländerna, är att den globala köttkonsumtionen stigit. Boskapsbesättningarna har vuxit, och utsläppen av metangas har ökat. Metangas bildas också i syrefria miljöer, till exempel under vattenytan i risfält, också då gödsel bryts ned. Risfältens produktion av metangas har minskat som ett resultat av att risfälten i högre utsträckning dräneras under säsongen. Lustgasutsläpp Dikväveoxid, även kallad lustgas, är än mer aggressiv växthusgas är koldioxid. Den har 300 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Totalt står lustgasen för drygt 11 procent av utsläppen som bidrar till växthuseffekt. Den enskilt största lustgaskällan är jordbruket, vilket står för 75 procent av de totala utsläppen globalt. Boskapsuppfödningen är den del av jordbruket som bidrar till den största delen av lustgasutsläppet. Lustgas bildas vid lagring av gödsel och av kväveomsättning i mark och vatten. Vid bearbetning av till exempel mulljordar ökar utsläppet av lustgas. Gasen framställs även industriellt och används som drivgas i olika produkter samt smärtlindrande vid framförallt förlossningar. Av Sveriges totala utsläpp som påverkar växthuseffekten utgör lustgasen från vården knappt 1 procent. Den globala andelen utgör enbart 0,1 procent. Vem släpper ut hur mycket? Bland länderna i Europa har Sverige ett relativt lågt utsläpp. Detta hänger delvis samman med att den svenska elen till stor del produceras utan fossila bränslen. Det sker även en ökning av andelen el som produceras med förnybar energi från sol, vind och biobränslen. Under 1990-talet har utsläppen från bostads- och servicesektorn minskat till följd av en allt större uppvärmning genom fjärrvärme, värmepumpar och biobränsle i stället för olja. 16 KLIMATET I CENTRUM

17 Sett till produktionen släpper jordbruket ut 13 procent av de totala svenska utsläppen. Transportsektor och industri släpper var och en ut större andel, medan el- och värmeproduktion står för samma andel som jordbruket. Figur 3: Fördelning av växthusgasutsläpp, efter sektor, i Sverige 2006 Transporter 31% Jordbruket 13% Avfall 3% Övriga sektorer 7% El- och värme produktion 13% Industri processer 9% Bostäder och lokaler 7% Industrins förbränning 17% Källa: Med avseende på konsumtionen i Sverige, står den privata konsumtionen för drygt 80 procent av utsläppen. Knappt 20 procent är orsakad av offentligkonsumtion. I beräkningarna räknas en produkts hela livscykel med. Utsläpp från tillverkning och transport utomlands räknas med på varor som importeras, för att skapa en heltäckande bild. De fyra slag av konsumtion som i högst grad bidrar till utsläpp av växthusgaser är: Boende, drygt 30 procent. Resande, knappt 30 procent. Ätande, drygt 25 procent. Shopping, cirka 15 procent, där kläder och skor är de största posterna. 17 KLIMATET I CENTRUM

18 Figur 4: Fördelning av utsläpp, från konsumtionen i Sverige 2003 Shoppa 15% Äta 25% Resa 30% Bo 30% Källa: Av våra livsmedel ger köttet och mejeriprodukterna upphov till de två största utsläppsposterna. I boendet är hushållselen och byggandet och underhållet av bostaden de två största utsläppsposterna. I det privata resandet är inköpen av olika drivmedel den i särklass största posten. Vid utrikesresorna kommer 90 procent av resornas utsläpp ifrån flyget. Bostadsuppvärmning, bilanvändning, elförbrukning, köttkonsumtion och flygandet är, utifrån utsläpp, de fem största enskilda aktiviteterna. Dessa aktiviteter utgör ungefär hälften av det totala utsläppet av växthusgaser ur ett konsumentperspektiv. Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år och närmare 40 procent av dessa kan vara importerade. Med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid tillhör livsmedel en av de mest miljöbelastande produktgrupperna. Till detta kommer även andra växthusgaser som metan och lustgas från djurhållningen. 18 KLIMATET I CENTRUM

19 Den dagliga bilanvändningen och de långväga flygresorna dominerar resornas klimatpåverkan. Varje dag görs miljontals korta bilresor i Sverige. Knappt en fjärdedel av de totala bilresorna är fritidsresor. Utifrån klimatpåverkan kan en person åka 53 tur- och returresor mellan Göteborg och Stockholm och fortfarande inte ha kommit upp till samma klimatpåverkan som motsvarar en flygresa på samma sträcka. Avskogningen i världen började redan för år sedan när människan började bruka jorden. Processen tog rejäl fart i Sverige och i Europa under industrialiseringen på 1600-, 1700, och 1800-talen då kontinenten avskogades till det landskap vi har i dag. Den avskogning som i dag pågår i vissa låglöneländer motsvarar till stor del den förändring Europa gick igenom under denna tid. Effekter på samhället Risken med klimatförändringarna är att de kan komma att förändra livsbetingelserna för oss människor och våra samhällen på stora delar av jordklotet. En allvarlig konsekvens är att människans förutsättningar att bevara och vidareutveckla sina samhällen utmanas om människan inte klarar av att anpassa sitt samhälle till nya betingelser. Temperaturhöjningen leder till en stor mängd förändringar av klimatet och relativt hastigt förändrade förutsättningar för jordens befolkning. Det man både kunnat förvänta sig observera, är förändringar mot ett mer extremt klimat. Till exempel fler bränder och större ökenutbredning där det är torrt. Fler översvämningar där det är fuktigt. Även issmältning runt polerna är en följd. Detta leder till att landområden försvinner på grund av att havsnivån höjs. Andra konsekvenser är allvarliga ekosystemförändringar, förändrad produktionspotential inom jordbruket och vattenbrist. Hur gör det samhället skörare? Kraftigt ökad migration på grund av förändrade livsbetingelser i vissa områden, skulle kunna medföra stora belastningar på såväl samhällets institutioner som enskilda individer. 19 KLIMATET I CENTRUM

20 Utbredd ökenspridning har effekter på livsmedelsförsörjningen. Endast tre till fyra procent av all mark är odlingsbar. Denna mark står för 93 procent av all världens mat. Hastig eller omfattande ökenutbredning kan leda till att ännu fler människor drabbas av svält. En stigande havsnivå medför att hela ö-nationer i Asien och Centralamerika riskerar att försvinna och att kusterosionen ökar. Den stigande havsnivån, med dess återkommande översvämningar, kommer att bidra till att minska tillgången och kvaliteten på drickvattnet. Sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor, så kallade zoonoser, som till exempel TBE, fågelinfluensa och harpest, kommer att öka både globalt men även inom Sveriges gränser som ett resultat av temperaturförändringarna. I Sverige kan ett varmare klimat öka förekomsten av mögel, kvalster och pollenproduktionen, med växande allergiproblem och ökande besvär för astmatiker och pollenallergiker till följd. Torka och värmeböljor kan öka den värmerelaterade dödligheten. Framför allt för äldre, kronsikt sjuka, mycket unga och socialt isolerade. 20 KLIMATET I CENTRUM

21 Jordbruket och klimatförändringarna Klimatförändringarna både drabbar och påverkas av jordbruket. Det innebär att jordbruket både bör ändras för att minska sina utsläpp, och ändras för att anpassas till ett varmare klimat. Jordbrukets inverkan på klimatet Det svenska jordbruket har minskat sina utsläpp under 1990-talet. Detta beror främst på att djurantalen har sjunkit i det svenska jordbruket. Internationellt har den ökande boskapsuppfödningen bidragit till att öka jordbrukets utsläppsandel av växthusgaser. Jordbruket står för 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser och kan utifrån detta jämställas med industrins klimatpåverkan. Olika delar av jordbrukets produktion har varierande klimatpåverkan. Den högsta påverkan har nötkötts- och mejeriproduktsproduktionen. Odling av frukt och grönsaker i växthus kräver ofta en högre energianvändning än odling på friland även om det senare kan medföra längre transporter. En stigande andel av växtarealen i svenska växthus för tomater är uppvärmd med förnybara bränslen bedöms 80 procent av arealen vara det, vilket minskar utsläppen av växthusgaser. Svenska tomater som är odlade i fossilfria växthus beräknas ha samma utsläppsmängder som tomaterna från till exempel Spanien. Grovt räknat bidrar maten, när den står färdig på bordet att äta, för cirka 30 procent av våra utsläpp av växthusgaser. Jordbrukets källor som bidrar till klimatförändringar Jordbrukets källor till växthuseffekten är framför allt följande: Metanutsläpp från idisslande djur som rapar metan. Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Lustgasavgång från marken. I fråga om energiåtgång så krävs avsevärda mängder energi för att framställa handelsgödsel. 21 JORDBRUKET OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

22 Jordbrukets förmåga att motverka eller minska klimatförändringarna Jordbrukets möjligheter att minska sin klimatbelastning handlar framför allt om att begränsa den nuvarande belastningen. Brukningsmetoder med stallgödsel istället för handelsgödsel, och större andel fleråriga växter binder högre andel organiska ämnen i jorden och därigenom mer kol. Detta är en begränsad men ändå möjlig kolsänka som jordbruket kan skapa. Genom att minska nyttandet av olja, bensin och diesel så minskar belastningen ytterligare. Jordbrukets klimatpåverkan kan minskas både genom översyn av dagliga rutiner, genom planering för effektivare nyttjande av resurser och genom att nya grödor, metoder och system utvecklas på sikt. Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn Gödselhantering Matsmältning Jordbruksmark Jordbruk totalt Källa: Klimatets effekter på jordbruket När klimatet blir varmare flyttar klimatzonerna norrut, vegetationsperioden förlängs och arter vandrar in söderifrån. Det ger nya möjligheter samtidigt som nya arter riskerar att slå ut de etablerade inhemska arterna. Ett varmare klimat medför en ökning av insektsangreppen eftersom det varmare klimatat ökar insekternas möjligheter att överleva vintern. Likaså kan varmare klimat föra med sig mer och nya mögelangrepp samt växt- och djursjukdomar. Dessa kan både försämra lönsamheten i jordbruket och i vissa fall vara smittsamma även för människor. 22 JORDBRUKET OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

23 I de varmare delarna av världen kan klimatförändringarna medföra att skördarna minskar och att risken för missväxt stiger. En ökande torka riskerar att försämra markernas egenskaper och därigenom deras bördighet och avkastning. Fler värmeböljor ökar risken för skogsbränder och boskapsdöd. Den ökande förekomsten av extremväder medför att risken för markerosion och skador på skördar ökar. De högre vattennivåerna kommer att medföra översvämningar vilka kan innebära försaltning av bevattningsvatten, flodmynningar och färskvattensystemet. Däremot finns möjlighet att temperaturökningarna skapa bättre förutsättningar för både skogs- och jordbruk i Sverige. Skogstillväxten kan komma att öka med mellan 20 och 40 procent, vilket skulle innebära att skogen band mer kol och blev en mer effektiv kolsänka. Jordbrukets avkastning kan också komma att öka. Förutsatt att näringarna klarar av att hitta anpassningsåtgärder för att möta den ökande mängden skadedjur. Inverkan på livsmedelsförsörjning globalt Globalt sett är livsmedelsförsörjningen redan i dag ojämnt fördelad och cirka en miljard människor svälter trots att det finns stora livsmedelsöverskott överskott på vissa håll. Om klimatet ändras så att det blir extremare, innebär det att de områden som idag har problem med livsmedelsförsörjning, på grund av torka, hetta, erosion, eller översvämningar sannolikt får sämre förutsättningarna att försörja den befolkning som bor där. 23 JORDBRUKET OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

24 Hur kan klimatförändringarna hindras? Åtgärder Klimatförändringarna är globala, oavsett var växthusgaser släpps ut bidar de till den samlade uppvärmningen. Oavsett var utsläppen minskar så bidrar likaså detta till en lägre andel växthusgaser i atmosfären. För att förhindra eller minska klimatförändringarna krävs globala insatser och åtgärder genom till exempel samarbete inom FN och genom andra globala aktörer likväl som nationella insatser, åtaganden och åtgärder. Kommunals engagemang Kommunal har under de senaste åren uttryckt sitt engagemang i klimatfrågan på flera sätt. Bland annat genom att arrangera en internationell klimatkonferens i Stockholm Kommunal beslutade redan 1994 att Kommunal ska bli det mest miljöaktiva fackförbundet. Under nio år arbetade Kommunals miljönätverk Den gröna spindeln med att etablera klimat- och miljöfrågorna i avdelningarna. Dessutom skrev Kommunal under Naturskyddsföreningens Klimatupprop 2008 och under våren 2009 medverkade Kommunal i LO:s klimatpolitiska projekt JORDBRUKET OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

25 JORDBRUKET OCH KLIMATET 25 JORDBRUKET OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

26

27

28 Klimatfrågan berör både Kommunal och andra fackliga organisationer världen över. Förändringar i klimatet påverkar förutsättningarna för arbete och försörjning såväl som livssituationen för medlemmar i alla länder. I denna skrift beskrivs de grundläggande orsakerna till klimatförändringarna samt de kopplingar som finns mellan jordbruket och klimatförändringarna. Kunskap om hur jordbruket påverkar och påverkas av klimatförändringarna är viktig när Kommunal fastställer de jordbrukspolitiska prioriteringarna. Skriften är en del av faktaunderlaget till Kommunals kongressrapport Vattna, Gödsla, Gallra! Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot. Art nr Klimatet och jordbruket En skrift om klimatförändringarna. Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni Sjuhäradsbygdens Tryckeri.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Om klimatet och framtiden. Jan Sjökvist

Om klimatet och framtiden. Jan Sjökvist Om klimatet och framtiden Jan Sjökvist Definitioner Global uppvärmning /växthuseffekt Ökning i medeltemperatur sedan 1900-talets början Klimatförändring Ändringar i vädermönster inte nödvändigtvis varmare

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer