Hur kommer alla nya väder förändra kommunens val av kläder?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kommer alla nya väder förändra kommunens val av kläder?"

Transkript

1 Göteborgs Universitet Institutionen för Globala studier Hur kommer alla nya väder förändra kommunens val av kläder? - en Lokal klimateffektprofil för Ljungby kommun Kandidatuppsats i Humanekologi Författare: Sofia Käll Handledare: Per Knutsson 15 poäng, VT 2010

2 Förord När tiden kom då jag skulle välja ämne till min kandidatuppsats inom humanekologi, kändes först alternativen lika många som stjärnorna på himlen eftersom läroämnet innehåller så många intressanta områden. Men efter en diskussion i klassrummet, där vi pratade om vetenskapens roll i samhället bestämde jag mig för att jag ville ut ur universitetets salar och skriva min uppsats i anknytning till de problem vi konkret fäktas med i samhället. Jag ville se om den problemlösarbild som ofta framställs inom litteraturen i humanekologi kunde förverkligas, det vill säga att arbeta på ett tvärvetenskapligt sätt över sektorer och i samarbete med olika aktörer i samhället. Jag vände mig till min institution för humanekologi vid Göteborgs universitet och lyckligtvis fanns det ett projekt som väntade på mig. Jag tog kontakt med projektledaren för klimatanpassningen i Kronobergs län som önskade hjälp med deras arbete. Klimatanpassning är ett komplext ämne och av den karaktär som passar bra i ett humanekologiskt perspektiv och arbetssätt. Följaktligen beslutande jag mig för att skriva om ämnet och att ha Kronobergs länsstyrelse och Ljungby kommun som mottagare för min uppsats. Förhoppningen är att mitt arbete ska vara en utav de första byggstenarna i klimatanpassningsprocessen och att uppsatsen ska öka förståelsen för risk, sårbarhet och anpassning i samband med ett förändrat klimat. Till en börja vill jag tacka intervjupersonerna i Ljungby kommunen för trevligt bemötande och intressanta samtal. Jag vill även tacka tidningen Smålänningen för hjälpen med min medieinventering. Ett stort tack till Katarina Söderberg för att ha tagit initiativ till att samarbeta med universitetet och tack för stöd under arbetsgången och motivation inför kommande utmaningar. Vidare vill jag tacka min handledare Per Knutsson för bra handledning som inspirerat till ett fortsatt arbete, både med uppsatsen och inom forskningsvärlden. Jag vill också passa på att varmt tacka familj och vänner för er uppmuntran och ert engagemang. Ett speciellt tack till Mamma och David som alltid funnits där i uppsatsskrivandets alla väderlekar! Sofia Käll Stockholm 23 augusti

3 Sammanfattning Den globala och svenska klimatpolitiken har framförallt lagt fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser för att förhindra ett ändrat klimat. Det har även tagits beslut om att Sverige ska börja arbeta med att anpassa samhället för att minska sårbarheten gentemot de klimatförändringar som sannolikt kommer ske. I Sveriges klimatanpassningsarbete ska länsstyrelsen ha en samordnande roll och det mesta arbetet ska ske på kommunal nivå. Uppsatsen skrivs i samarbete med Länsstyrelsen för Kronobergs län och utgörs av en studie inom Ljungby kommun. För att få öka förståelse för kommunens nuvarande sårbarhet till väder, kartläggs olika väderhändelser som haft konsekvenser för samhället och hur kommunen har hanterat dem. Eftersom dagens klimatanpassning är under utveckling finns det utrymme för olika typer av tolkningar och därför innerhåller även uppsatsen av en analys kring hur kommunen ser på risk, sårbarhet och anpassning. Syftet med uppsatsen är att skapa underlag för vidare diskussion om sårbarhet och behov av klimatanpassning i Ljungby kommun. Uppsatsen har även ett analysiskt syfte i form av en studie kring tolkningar av begreppen risk, sårbarhet och anpassning. För att besvara uppsatsens frågeställningar så används metoden Lokal klimateffektprofil. Metoden består av två datainsamlingsmetoder, kvalitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. I analysen har jag utgått ifrån teorier kring olika tolkningar av begreppen risk, sårbarhet och anpassning. De väderhändelser som framför allt har påverkat Ljungby kommun är stormar, regn och snö. Torka, värme och åskoväder har gett konsekvenser för kommunen men inte i samma utsträckning. Översvämningar till följd av regn, strömavbrott, skador på telefonnätet samt begränsad framkomlighet till följd av stormar lyfts fram som de konsekvenser som påverkat kommunen mest. Kommunen tycker generellt att konsekvenser av väderhändelser har hanterats bra. Anledningarna till det framgångsrika arbetet är bland annat att kommunen har haft ett bra samarbete mellan olika förvaltningar, öppna dialoger med kommuninvånarna samt att arbetet har fokuserat på problemlösning och inte på finansiella begränsningar. Kommunen tolkar risk, sårbarhet och anpassning på flera olika sätt, men främst utifrån perspektivet starting-point och resiliens. Detta leder till att det kommande anpassningsarbete i kommunen framförallt borde handla om att skapa en flexibel organisation som kan hantera oförutsägbara konsekvenser. 2

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning Inledning Syfte och Frågeställningar Avgränsningar Bakgrund Klimatanpassning på agendan Ett klimat i förändring Förändringar i Kronobergs Län Ljungby kommun Val av metod Material och urval Genomförande Genomförande av innehållsanalys Genomförande av samtalsintervjuer Centrala begrepp Risk Sårbarhet Anpassning Resiliens Resultat Regn Storm/kraftiga vindar Stormen Gudrun Snö och is Vintern 2009/ Värme och torka Åska och blixt Risk, sårbarhet och anpassning Risk Sårbarhet Anpassning Analys

5 5.1 Väderhändelser Olika tolkningar Slutdiskussion Rekommendationer Referenser Tryckta källor: Artiklar Personliga kontakter Internetkällor:

6 1. Inledning Ingen kan ha undgått att märka att klimatförändringarna står och knackar på vår dörr. Den globala och svenska klimatpolitiken har framförallt lagt fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser för att förhindra ett ändrat klimat. Men idag står det klart att förändringar redan har börjat kika in genom dörrspringan. Klimatförändringarna kommer på flera sätt att revidera dagens förutsättningar och ställa nya svåra krav på samhället och politiken. Detta har kastat ljus över klimatanpassning som en ytterligare del i arbetet med klimatförändringarna. Klimatanpassning kan beskrivas genom att det 1) handlar om att förebygga risker och motverka sårbarheten i samhället i samband med väderrelaterade händelser och 2) handlar om att förbereda samhället för en framtida ökad medeltemperatur som kan utmynna i förändrade förutsättningar för samhällets olika funktioner och verksamheter. Anpassning handlar alltså om att både förbereda sig för händelser som värmeböljor och översvämningar samt en mer långsiktig planering såsom att ställa om skogs- och jordbruk till ett klimat i förändring (Ugglas 2009; & Klimatanpassningsportalen 2010). Idag är det ett faktum att klimatanpassning ska in på agendan på alla beslutsnivåer och inom de flesta sektorer i Sverige. Som ett första steg publicerade regeringen 2007 en klimat- och sårbarhetsutredning, där det som förslag på åtgärdsstrategier står att länsstyrelserna ska få en samordnande funktion i Sveriges klimatanpassning (SOU 2007:60). Klimatanpassning i Sverige är nu under utveckling och än så länge finns ingen nationell strategi, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar. Däremot har kommunerna i Sverige en viktig roll att spela i klimatanpassningen eftersom de bland annat ansvarar för fysisk planering och att minska sårbarheten för extraordinära händelser, det vill säga områden som antagligen kommer få konsekvenser på grund av klimatförändringarna. Uppsatsen skrivs i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergslän och jag kommer göra en studie avseende Ljungby kommun. Eftersom klimatanpassningsarbetet är i sin linda, så är kommunens uppfattningar om risk med klimatförändringarna, sårbarhet i samband med förändringarna och tolkning av anpassning intressanta frågor och avgörande för hur klimatanpassning kommer att utformas i framtiden. Dessa begrepp återfinns även i litteratur kring klimatanpassning. Därför innerhåller uppsatsen en analys kopplad till de tre begreppen risk, sårbarhet och anpassning. 5

7 Ett sätt att arbeta på för att få förståelse för hur samhället ska hantera framtidens klimat är att se hur samhället idag hanterar väderhändelser. Följaktligen kommer uppsatsen kartlägga nuvarande väderhändelser med fokus på vilka väderhändelser som drabbat kommunen och hur kommunen har hanterat påverkan från dessa. Ljungby kommun är Kronobergs läns näst största kommun och är särskilt relevant för en studie kring väderhändelser. Bland annat rinner ån Lagan genom tätorten Ljungby stad och utsätter områden för översvämning. Kommunen drabbades även i stor utsträckning av stormen Gudrun 2005, som satte det moderna samhället på prov. Då var det istället stora områden med landsbygd i kommunen som utsattes för mest påverkan. 1.1 Syfte och Frågeställningar Avsikten med uppsatsen är att göra en Lokal klimateffektprofil för Ljungby kommun och därmed medverka i Länsstyrelsen i Kronobergs läns klimatanpassningsprojekt. Syfte är att skapa underlag för vidare diskussion om sårbarhet och behov av klimatanpassning i Ljungby Kommun. Uppsatsen har även ett vetenskapligt syfte i form av en analys kring hur kommunen uppfattar klimatförändringar och klimatanpassning. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka väderhändelser i Ljungby kommun har medfört konsekvenser för det lokala samhället under de sex senaste åren? Hur har de olika väderhändelserna påverkat samhället och hur har konsekvenserna hanterats av kommunen? Hur tolkas risk, sårbarhet och anpassning i samband med klimatförändringarna av kommunens berörda aktörer? Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att göra en Lokal klimateffektprofil för Ljungby kommun samt en analys kopplad till risk, sårbarhet och anpassning. Tidsspannet är januari 2004 mars Denna tidsperiod är vald för möjligheten att undersöka väderhändelser som inte ligger för långt tillbaka i tiden, eftersom Lokal klimateffektprofil syftar till att analysera den nuvarande 6

8 sårbarheten. Tidsperioden startar 2004 eftersom översvämningar som hände det året har betydelser för uppsatsen. Med anledning av den stora snömängden vintern 2009/2010 sträcker sig tidsperioden tre månader in i Bakgrund Detta stycke kommer först att redogöra för hur klimatanpassning hamnade på den globala och svenska politiska agendan. Därefter presenteras troliga förändringar i och med en global uppvärmning i Sverige och generellt för Kronobergs län. Avslutningsvis presenteras även fakta om Ljungby kommun samt en karta över kommunen Klimatanpassning på agendan FN:s klimatkonvention, som Sverige har undertecknat, utgör ett ramverk för nationella beslut och innefattar både bestämmelser om reducering av växthusgaser och om anpassningsåtgärder till ett förändrat klimat. Anpassningsåtgärder har fått mindre fokus, men har sedan början av talet fått större uppmärksamhet. Det ökade intresset för klimatanpassning kan delvis förklaras av de senaste årens extrema väderhändelser i västvärlden, till exempel värmeböljan i Frankrike 2003, orkanen Katarina i USA och svenska stormen Gudrun Medias bevakning av händelserna har visat på luckor i det moderna samhällets kapacitet att hantera extrema väderhändelser. Dessutom har FN:s klimatpanel IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) meddelat att den globala uppvärmningen inte längre är ett avlägset hot utan snarare en verklighet vars effekter kommer påverka alla kontinenter (Uggla et al 2009; ). I IPCC:s senaste rapport belyses samhällens sårbarhet för klimatförändringarna och behovet av anpassning. Rapporten betonar vikten av lärdomar i samband med extrema väderhändelser för att få förståelse för samhällets förmåga att anpassa sig (IPCC 2007). Inom den internationella klimatpolitiken har klimatanpassning framför allt handlat om åtgärder för länder som ses som särskilt sårbara och länder med dålig ekonomi. Anpassningsarbetet har då handlat om att forma olika internationella fonder som ska vara till hjälp för utsatta länder. Men på senare tid har frågan om anpassning fått både större utrymme och ett förändrat perspektiv både inom internationell- och nationell politik och ses nu mer 7

9 som en generell fråga. Enligt FN:s klimatkonvention ska alla länder som ingår i konventionen implementera ett nationellt program som innefattar adekvat anpassning till ett förändrat klimat. Det står inte specifikt vad som menas med en lämplig anpassning, men många gånger kan det översättas med kostnadseffektiva åtgärder. Dokument, mål och bestämmelser som finns skrivna på ett internationellt plan om anpassning är ofta diffusa och möjliggör olika former av implementering på nationell nivå. Klimatanpassning innebär både anpassning till det rådande klimatets variation och till framtida klimatförändringar. Utifrån de dokument som finns görs ofta antaganden om att klimatanpassningsprocessen ska ske genom beslut underifrån för att ta hänsyn till lokala och regionala förhållanden (Uggla 2009; ). Inom EU kom det förra året en handlingsram för klimatanpassning. Eftersom anpassningen kommer att kräva en strategi som ska inkluderar flera arbetsområden ska EU fungera som en samordnare och förslag finns på att inrätta stora kunskapsdatabaser och ett alleuropeiskt nätverk. För att kunna ta hänsyn till Europas olika livsmiljöer understryker EU att arbete på lokal nivå ska vara nyckeln till anpassningsprocessen. I handlingsplanen poängteras behovet av en flexibel och anpassningsbar förvaltning för att nå målen med klimatanpassningen (EU; s grönbok 2009). Anpassningen till ett förändrat klimat blev i Sverige en central fråga efter klimat- och sårbarhetsutredningen som tillsattes Utredningens slutbetänkande, som kom 2007, kan ses som en startpunkt för det formella klimatanpassningsarbetet inom landet. Idag finns det ingen nationell myndighet som har ett övergripande ansvar, dock har alla myndigheter ansvar för anpassning i sitt eget ansvarsområde (Klimatanpassningsportalen 2010). Eftersom klimatförändringarna kommer att påverka premisserna för de flesta verksamheter vill regeringen i sitt slutbetänkande att anpassningen ska genomsyra en stor del av samhället (SOU 2007:60). Sveriges generella policy för hanteringen av risk, sårbarhet och kriser är att samma aktör som är ansvarig för området som under normala förutsättningar. Detta leder till att mycket av klimatanpassningsarbetet hamnar på lokal nivå eftersom kommunerna i Sverige har ansvaret för fysisk planering, sociala funktioner som skola samt det övergripande ansvaret för reducering av sårbarhet i samband med krishändelser (Johansson & Mobjörk, 2009). I klimat- och energipropositionen 2009 förslogs det att länsstyrelsen ska få en central och drivande roll i klimatanpassningsprocessen. Länsstyrelsen ska samordna och ge underlag till kommuner, näringsliv och regionala myndigheter. Länsstyrelserna ska i sin tur få underlag och stöd från staten och olika myndigheter såsom MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Sveriges geologiska institut, Boverket samt 8

10 SMHI. SMHI har även en uttalad informationsfunktion och ett ledande ansvar som kunskapsbank. Avsikten är att forskning och utveckling av klimatanpassningen ska formas i nätverk för att nå ett effektivt arbete (Klimatanpassningsportalen 2010). Länsstyrelsen i Kronobergs län driver ett projekt som heter Klimatanpassning. Syftet är att undvika negativa effekter inom länet och samtidigt ta vara på möjligheter i och med ett ändrat klimat. Målet för projektet är att det ska verka för att samordna klimatanpassningsarbetet i Kronoberg län samt möjliggöra ett regionalt kunskapsunderlag om konsekvenser och åtgärder som kan stödja andra aktörer. Klimatanpassningsarbetet är uppdelat i fyra delmål där man idag arbetar med det andra delmålet. Målen är, 1) Samordning och kommunikation 2) Kartläggning av klimatförändringarnas effekter i länet 3) Risk och konsekvensanalys för länet 4) Framtagningen av en anpassningsstrategi (Länsstyrelsen i Kronobergs län 2010) Ett klimat i förändring Som utgångspunkt för Sveriges nuvarande strategi inom klimatanpassning ligger klimat - och sårbarhets utredning - Klimatförändringar i Sverige- hot och möjligheter. Uppgifterna om klimatförändringarnas konsekvenser ses som relativt osäkra, men ändå så pass robusta att de kan användas som underlag för anpassningsstrategier (SOU 2007:60). Men även om forskning visar på entydiga resultat så kommer klimatanpassning innebära att man måste fatta beslut under ovissa förhållanden (Klimatanpassningsportalen 2010). Utifrån de klimatmodeller som forskarna idag använder tyder det mesta på att Sveriges medeltemperatur kommer att stiga med 3-5 grader till talet i jämförelse med perioden mellan FN:s klimatpanel IPCC har kommit fram till att temperaturen redan i dag, globalt sett, har höjts med 0.7 grader under de senaste hundra åren. Denna uppvärmning som skett de senaste femtio åren har gått mycket fortare än under tidigare intervaller. Det mesta tyder på att uppvärmningen framförallt är orsakad av mänsklig aktivitet. Vilka åtgärder som kommer att behövas när det gäller anpassningen är kopplat till hur mycket man globalt lyckas reducera utsläppen. Idag vet vi med relativt stor säkerhet att vissa förändringar inte går att 9

11 stoppa. Sammanfattningsvis kommer temperaturhöjningarna antagligen leda till att Sverige blir varmare och blötare och kommer få en ökad frekvens av extremväder. Nederbördens frekvens och styrka kommer troligtvis att ändras i och med en stigande medeltemperatur. Under höst, vinter och vår kommer nederbörden att öka, medan sommaren blir torrare och varmare. Dagar med kraftiga regnfall kommer att öka och höga vattenflöden kommer att bli allt vanligare. Detta kan resultera i en ökad mängd översvämningar. Om samhället inte vidtar åtgärder kan översvämningar få stora effekter på bebyggelse och på infrastruktur. Detta kan påverka samhället i stor utsträckning. Risken för skred och ras kommer sannolikt att bli större i och med intensifierade höga vattenflöden vilket utsätter samhället för stor risk. Vatten och avloppssystem kan hotas och risken för en ökad mängd föroreningar i vattnet kan i framtiden tänkas bli ett problem. Det ökade vattenflödet kommer att skapa bättre förutsättningar för vattenproduktion, men sätta större press på säkerheten för Sveriges dammar. Klimatförändringarna kommer förmodligen innebära ändrade förutsättningar för Sveriges ekosystem och på så vis kommer skogs och jordbruk påverkas samt renskötsel och vinterturism. Jord- och skogsbruket förväntas få längre odlingsperioder, vilket kan ses som positivt. Men klimatförändringarna kan även innebära att andra grödor behöver odlas och att parasitangrepp på grödorna kan förvärras i framtiden. Det kommer antagligen att bli en ökad risk för skogsbränder. Vindar och stormar kan bli intensivare i landet och hota både skogsbruk, infrastruktur samt el - och telefonnäten. Sveriges ekosystem kommer troligen att bli mer känsliga, speciellt fjällmiljön, och risken för förlust av biologisk mångfald ökar med ganska hög sannolikhet när klimatet förändras. Ett varmare klimat kan få påtagliga hälsoeffekter i form av ökad dödlighet, ökad smittspridning och infektionsrisk samt större mögelproblem. Sveriges behov av uppvärmning kommer antagligen att minska, emellertid kommer kylbehovet att stiga (SOU 2007:60). Naturvårdsverket (2010) skriver att klimatförändringarna kommer resultera i både en ökad och minskad sårbarhet jämfört med dagens klimat. Hur samhället påverkas är beroende av hur klimatets förändringar ser ut och hur snabbt de sker och dessutom är påverkan beroende av hur pass förberett samhället är. Sammanfattningsvis kan man säga att sårbarheten är som störst inom områdena för teknisk infrastruktur, bebyggelse, vattentillförsel, eldistribution, människors hälsa samt naturmiljö. 10

12 De främsta åtgärder som behöver vidtas för att skydda samhället är: 1) Ökad hänsyn till vattenflöden och extremväder inom fysikplanering behövs. Andra krav ställs på byggnaders kapacitet för att möta ett varmare och mer extremt klimat. 2) Lokaliseringen över infrastrukturen måste ses över så att viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, VA-anläggning och energianläggningar är skyddade. En anpassning av infrastruktur bör också ske så att vägar och järnvägar är dimensionerade för översvämningar och mindre sårbara för skred. 3) Vattentillförseln måste säkras, exempelvis får inte verksamheter som finns vid ett tillrinningsområde riskera att förorena vattnet vid översvämningar. 4) Odlingsmetoder och val av grödor måste ses över inom skogs - och jordbruket. 5) Högre krav på förvaltning av hotade arter och ekosystem så att den biologiska mångfalden bevaras. 6) Sjukvården behöver anpassas till negativa hälsoeffekter av klimatförändringarna (Naturvårdsverket 2010). Länsstyrelsen i Kronobergs län anser idag att klimatanpassningsbehovet på kort sikt, 10 år, behöver innefatta hantering av extrema väderhändelser, beredskap inför nya sjukdomar samt att minska sårbarheten i vatten och avloppssystem. På längre sikt ska anpassningen inkludera fysisk planering, anpassning av jord och skogsbruk samt turism och även motståndskraft och anpassningskapacitet i infrastrukturen (Länsstyrelsen i Kronobergs län 2010) Förändringar i Kronobergs Län De förändringar som förväntas ske i Kronobergs län har sammanställts i tabellen nedan. Generellt skiljer sig inte förändringarna som kommer att påverka länet från vad som gäller övriga Sverige. Men som tabellen visar så kommer inte höjda vattennivåer att påverka länet, vilket flera andra län i Sverige kommer att bli drabbade av. Länet kommer framför att få varmare vintrar, mer nederbörd som blir intensivare samt längre vegetationsperiod. 11

13 Tabell 1. Visar konsekvenser till följd av klimatförändringarna för Kronoberg län (Länsstyrelsen i Kronobergs län 2010) Förändringar till 2100 i Kronobergs län Varmare, speciellt på vintern Exempel på konsekvenser * fler skadegörare och sjukdomar * mindre tjäle * försämrad dricksvattenkvalitet Mer nederbörd på vintern Mer intensiva skyfall, ökad maximal nederbörd Längre vegetationsperiod (ca 100 dagar till 2100) * ökad vattenkraftproduktion * ökad översvämningsrisk * ökade problem för VA-nät * ökad produktion i skogs- och jordbruk * utslagning av arter Ljungby kommun Ljungby kommun ligger i sydvästra Småland och är belägen inom Kronobergs läns gränser. Kommunens yta är 1775 kvadratkilometer och har cirka invånare. Det är cirka 30 % av befolkningen som bor utanför tätortsområden. Hälften av dem som bor i tätorten bor i Ljungby stad. Kommunens största arealer består av skogs- och myrmak. Det finns också flera åar som rinner igenom kommunen. Den största sjön inom kommunen är Bolmen. Näringslivet i Ljungby kommun består till största delen av tillverkningsindustri. Industrierna är främst belägna i Ljungby stad (Nationalencyklopedin 2010). 12

14 Karta över Kronobergs län och Ljungby Kommun; Källa; Regeringskansliet 2010 Källa; Ljungby kommun

15 2. Metod I detta kapitel presenteras först val av metod, därefter material och urval och sist genomförande av datainsamlingen. 2.1 Val av metod För att besvara uppsatsens frågeställningar används metoden Lokal klimateffektprofil (Local Climate Impacts Profile). Metoden innehåller två datainsamlingsmetoder, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Jag har kompletterat Lokal klimateffektprofilen med en analys kring risk, sårbarhet och anpassning baserad på intervjuerna. Uppsatsens metod Lokal klimateffektprofil valdes i samråd med Länsstyrelsen för Kronobergs län. Metoden valdes eftersom den kan generera ökad förståelse för kommunens sårbarhet i samband med väderhändelser och för framtida klimatförändringar (UKCIP 2009). Lokal klimateffektprofil har tagits fram av Storbritanniens klimatprogram, men ses idag även som en metod för svenskt klimatanpassningsarbetet. Metoden är inte särskilt etablerad i Sverige, utan har endast genomförts i ett par kommuner inom landet (FOI 2010). Syftet med Lokal klimateffektprofil är att belysa kommuners nuvarande sårbarhet gentemot väderhändelser och på så vis skapa förutsättningar för en fortsatt diskussion kring sårbarhet och anpassning kopplat till klimatförändringar. Lokal klimateffektprofil kartlägger väderhändelser som har skett den senaste tiden med fokus på hur samhället har påverkats och hur kommunen har svarat på konsekvenserna. För att kunna göra en Lokal klimateffektprofil har två datainsamlingsmetoder valts, dels en kvantitativ innehållsanalys i form av en medieinventering, dels samtalsintervjuer (UKCIP 2009). Samtalsintervjuerna valdes även för att kunna göra en analys. Den kvantitativa innehållsanalysen, medieinventeringen, får fram en sammanställning som innerhåller ett brett omfång av data. I uppsatsens innehållsanalys finns inslag av kvalitativ innehållsanalys eftersom även detaljerad information registreras (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud 2009; ). Insamlad data har sammanställts i ett utarbetat kalkylblad för Lokal klimateffektprofil. Kalkylbladet är ett hjälpmedel för att kunna strukturera information om varje väderhändelse. Data blir sorterade i olika variabler som 14

16 datum, vädertyp, konsekvens, effekter för samhället och ansvarig förvaltning. Genom kalkylbladet skapas en översikt över vilka väderhändelser som haft påverkan på kommunen och vad de har orsakat för konsekvenser (UKCIP 2009). Den kvalitativa datainsamlingen är baserad på samtalsintervjuer eftersom studien syftar till att få fram information om hur kommunen har hanterat påverkan från väderhändelser samt till att undersöka intervjupersonernas tolkningar av olika begrepp. Samtalsintervjuer valdes för att få beskrivande svar och för möjligheten att kunna ställa följdfrågor i samband med de svar som intervjupersonerna ger. Intervjuerna består av öppna frågor för att få fram intervjupersonens egna uppfattningar (Esaiasson et al 2009; ). Intervjuer kan frambringa fakta och detaljer om väderhändelserna. Det kan även tänkas att intervjuerna belyser andra sidor som inte stämmer överens med medieinventeringen eller tvärt om. Ta ut skiljelinjer är dock inte huvudsyftet med undersökningen. Intervjuerna kan bidra med information om kostnader, extra personal, effekter på samhället och samhällsfunktioner samt tid för återhämtning (UKCIP 2009). Genom att jag använt mig av Lokal klimateffektprofil och kombinerar två datainsamlingsmetoder så ökar möjligheten att få uttömmande svar på mina frågeställningar. Undersökningen kan beskrivas som en Concurrent Embedded Strategy där man både gör kvantitativa och kvalitativa undersökningar för att få data från olika perspektiv och nivåer till sin studie. De båda insamlingsmetoderna görs parallellt. Däremot skiljer sig min metod från Concurrent Embedded Strategy, då det inte är en insamlingsmetod som är huvudkällan till undersökningen och en som kompletterar den första källan. Istället bygger uppsatsens undersökning på de båda insamlingsmetoderna som valts (Creswell 2009; ). Till skillnad från metodtriangulering är inte syftet med undersökning att lyfta fram skillnader och likheter i informationen från de båda metoderna, utan att använda de i kombination (Halvorsen 1992; 92). Resultaet av datainsamlingen har sammanställts i det utarbetade kalkylbladet för Lokal klimateffektprofil (se bilaga 1). Några förändringar av mallen har gjorts. Fyra variabler valdes bort och en lades till. För det första så plockades variabeln location bort eftersom uppsatsen redan har ett begränsat område Ljungby kommun. Den andra variabeln som togs bort var significance indicator, en variabel som skulle bedöma om väderhändelsen har haft hög, medel eller låg påverkan på kommunen. Eftersom den bedömningen skulle vara godtycklig togs variabeln bort. För det tredje reducerades variabeln reputation. 15

17 Reputation översätts i uppsatsen till rykte och variabeln var inte väsentlig för uppsatsens frågeställningar. Till sist valdes variabeln disruption to service or operations bort med motivet att punkten behandlas under consequens detail. Kalkylbladet utökades med variabeln åtgärder, eftersom det är en viktig faktor att belysa för att kunna svara på uppsatsens frågeställningar. 2.3 Material och urval Analysenheterna för den kvantitativa innehållsanalysen är artiklar i tidningen Smålänningen som beskriver väderhändelser som påverkat samhället i området Ljungby kommun från januari 2004 till mars Lokalmedia valdes som material i uppsatsen eftersom media ofta svarar på frågor om vad som hände och vilka problem händelsen medförde. Det lokala perspektivet på media gör att frågor och händelser som rör det lokala samhället får utrymme. Till en början avgränsades materialet för innehållsanalysen till tidningsartiklar. Smålandsposten och Smålänningen är de lokala tidningarna för Ljungby kommun. På grund av uppsatsens storlek valdes endast artiklar ur tidningen Smålänningen. Tidningen Smålänningen valdes eftersom den har mer lokalanknytning än Smålandposten. Smålänningen har således mer artiklar kopplat till Ljungby kommun. Smålänningen täcker området Ljungby, Markaryd och Älmhult och har cirka läsare per dag (Smålänningen 2010). Informanterna till samtalsintervjuerna är personer som är verksamma inom Ljungby kommun och som på olika sätt konfronterats med väderhändelser på orten. Urvalet begränsades till endast personer som är anställda i kommunen eftersom Lokal klimateffektprofil syftar till att belysa sårbarheter som berör kommunens arbete. Dock skulle det vara intressant för studien att även ta hänsyn till perspektiv från andra aktörer, som exempelvis invånare och lantbrukare inom kommunen. Detta är något som borde uppmärksammas inom metoden för Lokal klimateffektprofil. Urvalet till intervjuerna är strategiskt gjorda (Halvorsen 1992; 102). Intervjupersonerna är valda för att de har kommit i kontakt med konsekvenser till följd av väderhändelser i sitt arbete samt att de är insatta i riskhanteringen inom kommunen. För att få en helhetsbild i undersökningen är även personerna aktiva i olika delar av kommunen. Intervjupersonerna valdes i samråd med kontaktpersoner i Ljungby kommun. En eller två personer från var och en av följande förvaltningar intervjuades: tekniska kontoret, barn- och 16

18 utbildningsförvaltningen, miljö - och byggkontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen samt kommunledningskontoret. 2.4 Genomförande Genomförande av innehållsanalys För att lokalisera analysenheterna till analysen så var den tänkta sökmotorn Mediearkivet som finns tillgänglig på universitetsbiblioteket. Det visade sig dock att tidningen Smålänningen inte fanns med i arkivet. Det blev istället två besök på Smålänningens kontor, som är beläget i Ljungby, där det fanns tillgång till tidningens egna elektroniska arkiv. Två olika typer av arkiv användes, eftersom tidningen i juli 2009 hade bytt system. I det första arkivet (januari 2004 juni 2009) gick det inte att göra fler avgränsningar i sökmotorn än år och månad. I och med detta ledde sökningarna till en stor mängd träffade artiklar eftersom träffarna även visade annonser, ledarsidor och vädersidorna. I det andra arkivet (juli mars 2010) kunde avgränsningar göras, vilket innebar mer specifika sökningar och mindre antal artiklar. Eftersom det inte gick att göra några avgränsningar i den första sökmotorn så fungerade inte generella ord som till exempel vind, då träffantalet blev för stort. Istället prövades olika typer av ordkombinationer som kan tänkas användas när en artikel beskriver väderhändelser. Sökorden inspirerades även av tidigare genomförda Lokal klimateffektprofiler i Sverige (J. Folkesson, P. Galán & S. Johnsen 2010; 16). De ord som gav flest träffar var; oväder, snöoväder, snökaos, kraftigt regn, regn, åskväder, starka vindar, blixthalka, isgata, översvämning*, höga flöden, värmebölja, skogsbränder, köldknäpp, storm*. Även ord som låga temperaturer, extremvärme och skyfall prövades men gav inte några resultat för väderhändelser i Ljungby. I och med den stora mängd artiklar, cirka 300stycken, jag fick läsa igenom och det faktum att mina sökord kanske inte var tillräckliga för att fånga upp alla artiklar relaterade till väderhändelser så kan jag ha missat relevanta artiklar för min studie. Detta påverkar uppsatsens reliabilitet, de vill säga hur pålitliga mätningarna är (Halvorsen 1992; 41-43). Eftersom jag valt att ha två olika datainsamlingar så bör den andra undersökningen i kombination med innehållsanalysen minska detta reliabilitetsproblem. 17

19 2.4.2 Genomförande av samtalsintervjuer Nio personer intervjuades i undersökningen. En person intervjuades över telefon och övriga träffades personligen på intervjupersonernas egna kontor. Frågorna skickades inte ut i förhand till intervjupersonerna, med undantag för en intervjuperson som särskilt bad om att få ut frågorna innan intervjun. Det skulle eventuellt ha varit en fördel att ha skickat ut den delen av frågorna som rörde information om väderhändelserna i förväg, eftersom informanterna skulle ha varit mer införstådda i frågorna och kunnat ha förberett svar. Å andra sidan skulle det kunna vara en nackdel eftersom spontana kopplingar skulle gå förlorade. Intervjun baserades på temafrågor som personen fick samtala fritt om. Intervjuguiden innehöll även mer konkreta frågor som kunde ställas vid behov. Intervjuguiden baserades på intervjumodellen som finns för Lokal klimateffektprofil, (UKCIP 2009) men kompletterades med frågor om risk, sårbarhet och anpassning (se bilaga 2). Intervjuerna avslutades med några frågor som var mer direkta och kopplade till risk, sårbarhet och anpassning. Varje intervju tog mellan en halvtimme och en timme. Genom att jag i intervjuerna har förklarat begreppen väderhändelser samt risk, sårbarhet och anpassning, har uppsatsens validitet, alltså dess giltighet, försökts stärkas (Halvorsen 1992; 41-42). I uppsatsen har begreppet väderhändelser en bred betydelse och syftar till alla händelser som är relaterade till väder. Genomgång av de andra begreppen kommer i kapitel 3 Centrala begrepp. För att ytterligare öka uppsatsens valididet har den presenterats för Ljungby kommun. Det fanns då möjlighet för kommunen att påpeka om det gjorts någon misstolkning eller om något var missförstått i uppsatsen. 18

20 3. Centrala begrepp I detta kapitel redogörs olika tolkningar av begreppen risk, sårbarhet och anpassning. Begreppen ska tillämpas på uppsatsens resultatdel, kapitel 4, för att slutligen bli en analys i kapitel 5. Begreppen valdes efter en litteraturgenomgång som gjords av tidigare forskning. De tre begreppen diskuteras genomgående i litteratur kring klimatanpassning och därför kommer begreppen direkt presenteras utan någon bredare beskrivning av tidigare forskning. Ett tydligt exempel på litteratur som utgår ifrån risk, sårbarhet och anpassning är IPCC senaste rapport (IPCC 2009). På grund utav begreppens utbredning och eftersom olika tolkningar kan vara avgörande för hur klimatanpassningsarbete utformas, har jag valt att använda de som analysverktyg för min analys. De tre begreppen är sammankopplade och bygger på varandra. I slutet av kapitlet läggs tonvikt på perspektivet resiliens, eftersom det är ett exempel på hur samtliga tre begrepp kan tolkas. Inledningsvis följer en genomgång av begreppet risk, eftersom risk är utgångspunkt för de två senare begreppen. Därefter presenteras sårbarhet. Efter det presenteras anpassning som en följd på att minska sårbarheten. Slutligen så redogör jag för perspektivet resiliens där de tre begreppen kopplas samman. 3.1 Risk Risk är ett välanvänt begrepp som kan hittas inom ett brett spektra av olika områden. I dagens samhälle talar vi till exempel om risker i det tekniska området, finansiella risker, arbetsmiljörisker samt risker i samband med miljöhot. Begreppet får stor relevans eftersom analyser kring risk används i beslutsunderlag i flera discipliner. Inom riskhantering, framför allt inom det tekniska området, används ofta IEC- International Electrontechnical Commisions definition. Denna definition beskriver risk enligt två element, frekvensen av eller sannolikheten för att en specifik händelse inträffar samt konsekvenserna av denna händelse (Mossberg et al 2007; 15). Risk är alltså något som inte har hänt, utan den förväntade faran av något som kan hända. Så fort den oönskade händelsen har blivit verklighet är den inte längre än risk. Då är händelsen exempelvis en katastrof (Beck 2009). 19

21 Begreppet risk får relevans i samband med klimatförändringarna eftersom det är risker för klimatets förändringar som fört upp problemet på agendan. Det finns två olika förklaringar till varför vissa risker diskuteras inom miljöområdet. Det ena är ett realistiskt synsätt och det andra är ett socialkonstruktivt synsätt. I det första synsättet ses förklaringen till riskers uppkomst som objektiva och har ofta en grund i den naturvetenskapliga forskningen. Riskerna kan mätas med olika tekniska instrument och åtgärder kan exempelvis utarbetas efter framtagna tröskelvärden för naturen. Riskanalyser som görs i Sverige är ett exempel på ett realistiskt synsätt (Mossberg et al 2007). I relation till klimatet blir det realistiska synsättet påtagligt eftersom klimatdebatten idag utgår från forskning kring olika scenarion för att kunna förutse konsekvenserna och riskerna av en global uppvärmning (Kelly & Adger 2000). I kontrast till denna syn finns det social konstruktivistiska perspektivet som ser dagens uppmärksammade risker som en reflektion av samhället. Förklarningen till varför vissa risker får betydelse för forskning och politiska beslut ligger i den diskur som råder. Risken blir en risk först när den upptäcks och förs fram i ljuset. På vilket sätt risken presenteras är avgörande för hur risken uppfattas och vilken påverkan den får på politiska beslut. Av Beck kallas detta fenomen staging risk. Risker i och med klimatet har formats av stora globala aktörer som IPCC och det senaste årtiondets växande politiska organisering kring miljöproblem. Risker som förs fram till ytan kan därför inte ses som objektiva. Det socialkonstruktiva synsättet belyser bland annat två problem med hur globala risker idag presenteras. För det första är risker fortfarande bara spekulationer varpå frågan väckts vad som är aktuell expertkunskap och vad är uttryck för samhällets dramatisering av faror och kriser. För det andra ifrågasätter socialkonstruktivister vad som idag definierar ett miljöproblem och menar att de flesta miljörisker som lyfts fram endast har ett västerländskt perspektiv (Beck 2009). Inom miljöpolitiken har klimatförändringarna fått en stor utbredning. Andra miljöproblem som tidigare belysts har fått minskad uppmärksamhet, som minskad bioversitet. Detta trots att vissa forskare menar att den problematiken är ett större hot den närmaste framtiden än klimatets förändringar (Rockström et al, 2009). En förklaring till varför klimatförändringarna har fått så stort utrymme i miljödebatten kan vara för att de passar in i den politiska diskurs som råder, det vill säga inom ramarna för ekologisk modernisering (Hajer 1995). För att förtydliga så handlar inte denna socialkonstruktivistiska tolkning om att klimatförändringarna inte är ett hot, utan att de risker uppmärksammas bland annat är en produkt av hur klimatförändringarna framställs. I arbetet med klimatförändringarna måste riskernas uppkommande belysas för att skapa beslut som inte bara blir en reflektion av dagens diskurs. 20

22 3.2 Sårbarhet Sårbarhet uppfattas som ett systems oförmåga att hantera störningar och påfrestningar. Det finns en stor mängd forskningsområden där sårbarhet diskuteras, till exempel inom fattigdomsproblematik, ekonomi, klimat, sårbarhet i och med katastrofer. Eftersom begreppet har ett stort beröringsområde så finns det flera olika typer av tolkningar och definitioner (Gallopin 2006). Inom klimatforskningen har regioners och länders sårbarhet i förhållande till ett förändrat klimat aktualiserats. Sårbarhet kopplat till klimatet innerhåller en bred variation av tolkningar, vilket kan förklaras av klimatförändringarnas komplexitet. Ofta görs det en skillnad mellan geofysik och social sårbarhet. Den geofysiska sårbarheten beräknas efter klimat och väderhändelsers konsekvenser och frekvens, medan socioekonomiska element avgör samhällets kapacitet i att bemöta faror utgör den sociala sårbarheten (Storbjörk 2006). Tolkningar kan delas in i två huvudgrupper. Antingen kan man betrakta sårbarhet utifrån ett end- point eller ett starting-point -perspektiv. Det första perspektivet innebär att sårbarhet är de negativa konsekvenser som återstår efter en anpassning till klimatförändringarna, medan sårbarhet i starting-point - perspektivet är ett tillstånd i ett system som förvärras av olika faktorer, exempelvis klimatförändringarna (Mossberg et al 2009). Exempel på end-point - perspektiv är IPCC:s definition: Vulnerability is the degree to which a system is susceptible to end unable to cope with, adverse effects of climate change, including climate variability and extremes. Vulnerability is a function of the character, magnitude and rate of climate change and variation to which a system is exposed, its sensitivity and its adaptive capacity (Mossberg et al 2007; 45). I end-point -perspektivet kommer man alltså fram till olika sårbara länkar genom analyser kring framtida utsläpp och framtidsscenarion, hur den biofysiska dimensionen påverkas av dessa och en bedömning av anpassningsmöjligheterna. Exempel på en definition av starting-point karaktär är Kelly och Adgers: We define vulnerability in terms of ability or inability of individuals and social groupings to respond to, in the sense of cope with, recover from or adapt to any external stress placed on their livelihoods and well being (Kelly & Adger 2000; 328). Kelly och Adger argumenterar för att denna definition tar begreppet ett steg längre än exempelvis IPCC:s och ger förutsättningar till att förstå hur olika typer av institutioner, 21

23 politiska och ekonomiska processer påverkar nivån av sårbarhet. Samhällets eller en grupps möjlighet att bemöta störningar som konsekvenser av klimatförändringar hänger ihop med rätten till att bruka resurser. För att förstå sårbarhet och kunna analysera den behövs det följaktligen en insikt i stora strukturella mönster (Kelly & Adger 2000). Skiljelinjen mellan dessa två huvudkategorier får konsekvenser när det handlar om anpassningsstrategier. I end point -perspektivet fokuserar man på att beräkna utsatthet och blir på så sätt beroende av framtidscenarion. I det senare perspektivet lägger man istället fokus på förmågan att anpassa sig till utsatthet. Sårbarhet beräknas efter kapaciteten att anpassa sig till faran (Mossberg et al 2009). 3.3 Anpassning Anpassning kan generellt ses som en process eller handling inom ett system som leder till bättre förutsättningar att minska negativ påverkan och till att bättre utnyttja positiva effekter av en störning inom systemet. Anpassning kan ske både som proaktiva, förbyggande processer till exempel ett miljöhot, eller som en reaktion på en händelse, det vill säga reaktivt. Beroende på hur anpassning uppkommer kan den ses som antingen planerad, framtagen efter medvetna beslut, eller som spontan, utan att det finns en planerad process till anpassningen. IPCC gör en skillnad mellan anpassning till klimatet och minskning av växthusgaser. Det vill säga, att det inom begreppet anpassning inte ingår att förhindra källan till uppkomsten av störningen i systemet (Smit & Wandel 2006). Anpassningskapacitet syftar till att visa hur ett område (länder, regioner eller kommuner) klarar av att svara på klimatets förändringar. Klimatanpassning kan definieras som; ( )the ability of a system adjust to climate change (including climate variability and extremes) to moderate potential damages, to take advantage of opportunities, or to cope with the consequences (Storbjörk 2006; 4). Praktisk anpassning handlar om att öka anpassningskapaciteten. Konkret kan det handla om att frambringa beslut som tar hänsyn till framtida och samtida klimatproblem både inom samhälleliga verksamheter och inom den privata sektorn (Storbjörk 2006). Kulturella, ekonomiska och politiska faktorer är avgörande för möjligheten att anpassa samhället. På så sätt är kapaciteten alltid under förändring och varierar över tid och plats. På lokal nivå är 22

24 anpassning beroende av tillgång till material, materiel, pengar, teknik, information och politiska beslut (Smit & Wandel 2006). Allmänt talar man om att Sverige har en relativt hög anpassningskapacitet (Storbjörk 2006). I de metoder och ramverk som finns både på nationell och på internationell nivå om anpassning förespråkas det att implementeringen ska ske i redan befintliga processer, vilket skulle kunna tolkas som att man politiskt sett i första hand ser anpassning som något generellt, snarare än något riktat mot ett särskilt problem eller specifik förändring (Mossberg et al 2007). Enlig litteraturen finns det inga bra strategier för att analysera anpassningskapacitet och för att implementera anpassningsåtgärder. De metoder som finns för att analysera kapaciteten har sällan en helhetsbild och slutsatserna blir då inte heller verklighetsenliga. Metoderna som finns för anpassning redogör ofta för möjliga åtgärder, men har exempelvis inte tagit hänsyn till relaterade policydokument i samband klimatanpassning. Dock har analyseringsprocessen kommit längre än den praktiska delen av anpassningen. Det arbete som gjorts har inte gått under namnet klimatanpassning utan snarare under namnet riskhantering och planering (Gallopin 2006). En möjlig förklaring till att implementeringen av anpassning inte har varit framgångsrik är att det finns ett antagande om att processen ska ske på lokal nivå och framförallt som en underifrån styrd process. Men det är bestämmelser uppifrån, exempelvis från IPCC, EU och svenska regeringen som har beslutet att anpassningen ska ske på lokal nivå. Initiativet har alltså inte vuxit nedifrån och upp i samhällsorganisationen. Anpassning till klimatet handlar även om samhälleliga och ekologiska problem som stäcker sig både över en lokal och en global skala, vilket även försvårar implementeringen (Gallopin 2006). 3.3 Resiliens Resiliens är ett perspektiv som tolkar risk, sårbarhet och anpassning. Resiliens härstammar från naturvetenskapen, men har blivit ett allt mer inflytelserikt förhållningssätt inom samhällsvetenskapen och främst inom det som kallas för tvärvetenskapligt arbetssätt. Resiliens kan definieras som den förmåga ett system har för att bemöta störningar och samtidigt upprätthålla systemets funktioner. Social resiliens kan förklaras som den förmåga samhällets organisation har för att klara av stora störningar både i form av en ekologisk kris 23

25 eller politiska och ekonomiska problem. Om ett samhälle har hög resiliens, har det följaktligen bra motståndskraft för risker och är mindre sårbart. Ett system med hög resiliens ska kunna hantera påfrestning så att det blir små konsekvenser samt snabbt kunna återhämta sig om exempelvis en kris har skett. Inom resiliensperspektivet handlar det om att bygga flexibla system som tål förändringar och som integrerar plötsliga händelser. Eftersom det inte går att förutsätta en linjär och förutsägbar utveckling, så ska samhället kunna hantera risker som en självklar del i framåtskridandet. Det handlar således om att kunna omorganisera och anpassa sig och ta vara på möjligheterna med potentiella risker och större händelser. För att minska sårbarheten ska den ses utifrån ett helhetsperspektiv som innebär att man sammankopplar de ekologiska och sociala sfärerna och utgår ifrån socio-ekologiska system, vilket ska minska riskerna för miljöproblem och den sociala sårbarheten. De flexibla system som man utgår ifrån inom resiliens ska kunna anpassa sig till förändringar genom en lärande process från tidigare erfarenheter och genom att ha förmågan att själv kunna omorganisera sig. En viktig faktor för att minska sårbarheten är att samhället ska integrera ekologiska processer. Exempelvis så har naturen ekosystemtjänster i form av rening av vatten eller skydd för översvämningar i form av skog. Anpassning kan då innebära att samhället måste utvidga den nuvarande synen på tid och rum och exempelvis nyttja och planerar efter den dynamik som finns i naturen. Det sociala systemet måste förändra det sektorliknande sätt som arbete och kunskap har blivit indelat i. Istället ska kunskap och arbete ske över olika sektorer som mellan olika länder, olika vetenskapliga discipliner och mellan exempelvis olika förvaltningar i en kommun. För att minska sårbarheten för klimatförändringarna kan man tillämpa en anpassning utifrån ett resiliensperspektiv. För det första så är effekterna av klimatförändringarna osäkra och oförutsebara, därför krävs det åtgärder som är flexibla och som kan hantera olika typer av konsekvenser. Påverkan sker både i det ekologiska och sociala systemen var på ett tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt (Folke 2006). 24

26 4. Resultat I detta kapitel presenteras resultaten från datainsamlingen. Kapitlet består av två delar var av den första innerhåller en genomgång av hur Ljungby kommun har påverkats av olika väderhändelser och hur de hanterat konsekvenserna. I kapitlets andra del presenteras kommunens uppfattningar om begreppen risk, sårbarhet och anpassning. Resultaten i kapitlets första del kommer redovisas utefter varje väderhändelse. Väderhändelserna kommer först presenteras med en tabell som visar på konsekvenser och åtgärder i samband med dessa. Därefter kommer ett exempel för att tydliggöra hur samhället har blivit påverkat och hur kommunen har hanterat konsekvenser. Tabellerna (se tabeller 3-7) syftar till att sammanställa konsekvenser och åtgärder för respektive väderhändelse. Första kolumnen Konsekvenser visar vilka konsekvenskategorier som har påverkat kommunen av väderhändelsen. Andra kolumnen Exempel visar exempel på konsekvenser som har inträffat i kommunen. Tredje kolumnen Åtgärder visar hur kommunen har handlat i samband med konsekvenserna. Alla konsekvenserna som påverkat kommunen har blivit indelande i konsekvenskategorier för att lättare kunna urskilja vilken påverkan väderhändelserna har. Kategorierna är: Bränder Ras och skred Risk för människors hälsa Skador på byggnader och markområden Skador på infrastruktur Skador på vegetation Strömavbrott Störningar i den biologiska mångfalden Störningar i samhällsfunktioner Ändrade förutsättningar för lantbrukare I presentationen av resultaten refereras intervjupersonerna i uppsatsen utefter deras yrkesroll. Intervjupersonerna anges även med siffror, exempel Informant 1, i de fall det refereras till fler än tre intervjupersoner. Under följer en lista över intervjupersonerna: 25

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Foto istockphoto.com/tt Klimatanpassning att planera för ett förändrat klimat Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Förvaltningsövergripande nivå Förvaltningsnivå Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering

Läs mer

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimat- och sårbarhetsanalys 1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg

Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg Försättsblad Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg Materialet består av följande sex delar: Anvisningar Formulär A (För äldreboenden, gruppbostäder och sjukhem.) Formulär B (För

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer