DV-RAPPORT 2004:7. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Transkript

1 Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol DV-RAPPORT 2004:7 Redovisning av ett regeringsuppdrag

2 Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, ISSN , Domstolsverkets diarienummer Tryckt av Tabergs tryckeri AB, Jönköping, september 2004

3 Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol Utvärdering av en försöksverksamhet Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol...1 Utvärdering av en försöksverksamhet Inledning Uppdraget Genomförandet Innebörden av gällande regler samt av försöksverksamheten Inledning Gällande reglering Tingsrätt och länsrätt Hovrätt och kammarrätt Försöksverksamheten Inledning Tingsrätt och länsrätt Hovrätt och kammarrätt Sammanfattning av enkätsvaren Inledning Svar från domstolar som deltar i försöksverksamheten Svar från domstolar som inte deltar i försöksverksamheten Slutsatser och bedömning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Frågor angående försöksverksamhet med förändrad handläggning av administrativa ärenden Frågor angående handläggning av administrativa ärenden Sammanställning av svar från domstolar som deltar i försöksverksamhet avseende förändrad handläggning av administrativa ärenden

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget Domstolsverket (DV) skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 utvärdera och analysera försöksverksamheten med förändrad handläggning av administrativa ärenden i tings- och hovrätt samt läns- och kammarrätt. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september Försöksverksamheten avseende handläggning av administrativa ärenden påbörjades den 1 september 2002 vid ett antal över- och underrätter. Reglerna finns i fyra olika förordningar. För närvarande deltar två hovrätter, två kammarrätter, 20 tingsrätter och åtta länsrätter i försöket. Några tingsrätter och länsrätter har dock inte deltagit från början utan har tillkommit senare. Försöksverksamheten är tidsbegränsad till och med den 31 december En redogörelse för innebörden av försöksverksamheten finns i avsnitt Genomförandet Utvärderingen har genomförts som ett projekt vid DV:s juridiska sekretariat och handläggare har varit kammarrättsassessorn Anders Davidson. Till projektet har knutits en styrgrupp bestående av enhetschefen Mats Malmsjö och chefsjuristen Charlotte Brokelind. För att erhålla ett underlag för utvärderingen har DV genomfört två olika enkäter. Den ena enkäten tillställdes de domstolar som deltar i försöksverksamheten. Syftet med denna enkät var att få del av domstolarnas erfarenheter av hur försöksverksamheten fungerat och om den ordning som försöksverksamheten innebär är att föredra framför den gängse ordningen för fattande av administrativa beslut. Enkäten genomfördes på så sätt att ett antal frågor tillställdes domstolscheferna, varefter svaren på frågorna lämnades till DV:s handläggare, företrädesvis vid intervjuer per telefon. Det gavs emellertid även möjlighet att besvara frågorna skriftligen, vilket skedde i tre fall. De minnesanteckningar som fördes vid telefonintervjuerna har tillställts den intervjuade för möjlighet att lämna synpunkter. De ställda frågorna framgår av bilaga 1. Den andra enkäten tillställdes de tings- och hovrätter samt läns- och kammarrätter som inte deltar i försöksverksamheten (71 domstolar). Syftet med denna enkät var att erhålla ett jämförelsematerial som kan användas i utvärderingen och som ett underlag i kommande överväganden om lämpliga former för att fatta beslut i administrativa ärenden. Denna enkät genomfördes skriftligen och innehöll ett antal frågor om domstolarnas syn på hur den gängse formen för fattande av beslut i administrativa ärenden fungerar och om det vore önskvärt att införa en annan ordning. De ställda frågorna framgår av bilaga 2. Svar har inkommit från 46 domstolar (drygt 60 procent). En sammanfattande redovisning av resultatet av enkäterna finns i avsnitt 3. Bilaga 3 innehåller en sammanställning av samtliga inkomna svar på enkäterna. 2 (14)

5 2 Innebörden av gällande regler samt av försöksverksamheten 2.1 Inledning Handläggning av administrativa ärenden vid domstolarna regleras i de olika instruktioner som gäller för tingsrätt, hovrätt, länsrätt respektive kammarrätt 1. Reglerna innebär i huvudsak att vissa angivna slag av ärenden skall beslutas kollegialt, medan övriga ärenden beslutas av domstolschef eller på avdelning. En redogörelse för reglerna lämnas nedan. Reglerna för överrätter respektive underrätter är uppbyggda på likartat sätt. 2.2 Gällande reglering Tingsrätt och länsrätt I tingsrätt eller länsrätt avgörs administrativa ärenden i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning. Plenum skall finnas på samtliga domstolar utom Stockholms tingsrätt. Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätter samt i länsrätterna i Stockholms län och Skåne län. Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller har tidsbegränsad anställning som rådman, fastighetsråd, miljöråd, assessor (länsrätt) eller fiskal. Kollegium består av lagmannen som ordförande, två eller tre chefsrådmän (tingsrätt) alt. en eller två chefsrådmän (länsrätt) samt chefen för den administrativa enheten. För andra ledamöter än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas ersättare som träder in vid förfall. Ersättaren skall vara en chefsrådman. Ledamöterna i kollegiet utses av plenum. Dessa skall vara anställda hos och tjänstgöra i domstolen. De utses för ett år i taget. I plenum avgörs viktigare frågor om tingsrättens eller länsrättens organisation eller arbetsformer samt ärenden som avser arbetsordningen, yttranden i lagstiftningsfrågor, förslag till DV i fråga om anslagsframställningar och frågor som lagmannen hänskjuter till plenum. I domstolar där det finns kollegium avgörs dessa frågor i kollegium. Lagmannen kan också hänskjuta frågor till kollegiet. Om domstolen är indelad i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor i stället skall avgöras på avdelning eller i den sammansättning som lagmannen bestämmer. I ärenden som handläggs i plenum eller kollegium är domstolen beslutsför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Vid handläggning av ärenden av större vikt bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller kollegium eller på avdelning avgörs av lagmannen. Lagmannen har även vissa möjligheter att delegera beslutsbefogenheten, inom den egna domstolen eller till en tings- eller länsrätt på orten. Lagmannen kan också hänskjuta ärenden till kollegiet eller, vid en domstol som har plenum men inte kollegium, plenum. 1 Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion, förordning (1996:379) med hovrättsinstruktion, förordning (1996:382) med länsrättsinstruktion, och förordning (1996:380) med kammarrättsinstruktion. 3 (14)

6 Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte annat bestäms. Lagmannen utser föredraganden. Vid Stockholms tingsrätt tillämpas andra ledningsformer än vid övriga tingsrätter. Sålunda har plenum och kollegium avskaffats och dess befogenheter överförts till lagmannen. En ledningsgrupp har inrättats som beredningsorgan för lagmannen Hovrätt och kammarrätt Även i hovrätt och kammarrätt avgörs administrativa ärenden i plenum eller kollegium, av domstolschefen eller på avdelning. Plenum består av presidenten som ordförande, lagmännen, råden, assessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också alla av regeringen för viss tid anställda lagmän eller råd tillika vice ordförande. Fastighetsråd ingår endast i hovrätt där fastighetsrådets tjänstgöring företrädesvis är förlagd. Kollegium består av presidenten som ordförande, en eller flera lagmän i hovrätt högst fyra och i kammarrätt högst tre samt chefen för den administrativa enheten. För varje annan ledamot än presidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas personlig ersättare som träder in vid förfall. Ersättaren skall vara lagman eller, om sådan inte finns att tillgå, ett råd tillika vice ordförande på avdelning. Ledamöter och ersättare skall vara anställda hos och tjänstgöra i domstolen. De utses för högst ett år i sänder. En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av domstolen. I plenum utses ledamöterna av kollegiet och ersättarna för ledamöterna samt avgörs frågor som har hänskjutits dit av kollegiet. I kollegiet avgörs ärenden som avser viktigare frågor om domstolens organisation, frågor om ändringar av större vikt i den judiciella indelningen (endast hovrätterna), förslag till DV i fråga om anslagsframställningar, frågor om godkännande för anställning av assessorer och andra anställningsfrågor av större betydelse, förordnande som ledamot i domstolen för någon som inte har haft ett sådant förordnande förut (gäller dock inte i fråga om fiskaler som har tjänstgjort minst ett år), annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande samt frågor som presidenten hänskjuter till kollegiet. Kollegiet får vidare hänskjuta vissa frågor till plenum, nämligen viktigare frågor om organisation eller arbetsformer, förslag avseende anslagsframställningar och frågor om annat skiljande av anställning eller uppdrag än avskedande. Vid avgörande av ärenden om godkännande för anställning som assessor skall kollegiet, utöver angivna ledamöter, om möjligt även bestå av cheferna för och lagmännen på de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor eller liknande skall handläggas i den sammansättning som domstolen bestämmer. Om möjligt bör presidenten delta när sådana ärenden avgörs. Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av presidenten. Denne kan dock i viss omfattning delegera beslutanderätten och även hänskjuta ett ärende till kollegiet eller till en avdelning. 4 (14)

7 Regler om beslutsförhet i plenum och kollegium motsvarar för hovrätt och kammarrätt vad som gäller för tingsrätt och länsrätt. Även i hovrätt och kammarrätt avgörs ärenden efter föredragning av den som domstolen utser. 2.3 Försöksverksamheten Inledning Enligt beslut av regeringen pågår för närvarande vid vissa domstolar en försöksverksamhet vid handläggning av administrativa ärenden 2. Försöksverksamheten innebär i princip att beslut som annars skulle fattas i plenum eller kollegium fattas av domstolschefen ensam. Verksamheten är begränsad till tiden den 1 september 2002 till den 31 december 2004 (vissa tings- och länsrätter har dock inte deltagit från försöksverksamhetens början). Följande domstolar ingår i försöksverksamheten. Göta Hovrätt och Hovrätten för Västra Sverige. Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Sundsvall. Handens, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Sollentuna, Solna, Södra Roslags, Falu, Linköpings, Norrköpings, Växjö, Mariestads, Blekinge, Kristianstads, Malmö, Halmstad, Gävle, Ångermanlands, Östersunds och Luleå tingsrätter 3. Länsrätterna i Stockholms, Skåne, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Kronobergs, Blekinge län samt länsrätten i Mariestad 4. Totalt omfattar försöket således fyra överrätter och 28 underrätter. De olika förordningarna gäller i stället för vissa bestämmelser i domstolarnas instruktioner och innebär att det är domstolschefen i stället för plenum eller kollegium som fattar beslut i vissa ärenden, enligt följande Tingsrätt och länsrätt Lagmannen ensam avgör ärenden som avser viktigare frågor om domstolens organisation eller arbetsformer arbetsordningen yttranden i lagstiftningsfrågor förslag till DV i fråga om anslagsframställningar. Innan ett ärende avgörs skall lagmannen höra plenum eller, vid en tingsrätt som har kollegium, kollegiet. Lagmannen får hänskjuta sådana ärenden som avses till plenum eller, vid en tingsrätt som har kollegium, kollegiet. 2 Förordning (2002:701) om försöksverksamhet vid handläggning av administrativa ärenden i hovrätt, förordning (2002:702) om försöksverksamhet vid handläggning av administrative ärenden i tingsrätt, förordning (2002:703) om försöksverksamhet vid handläggning av administrativa ärenden i kammarrätt och förordning (2002:704) om försöksverksamhet vid handläggning av administrativa ärenden i länsrätt. 3 Handens, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Sollentuna, Ångermanlands och Östersunds tingsrätter deltar sedan den 1 januari Länsrätterna i Västernorrlands och Jämtlands län deltar sedan den 1 januari (14)

8 2.3.3 Hovrätt och kammarrätt Presidenten ensam avgör ärenden som avser viktigare frågor om domstolens organisation eller arbetsformer frågor om ändringar av större vikt i den judiciella indelningen (endast hovrätt) andra frågor av större vikt för rättsvården förslag till DV i fråga om anslagsframställningar frågor om godkännande av anställning som assessor och andra anställningsfrågor av större betydelse annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande. Innan ett ärende avgörs av presidenten skall kollegiet höras. Presidenten får hänskjuta sådana ärenden som avses till kollegiet. 6 (14)

9 3 Sammanfattning av enkätsvaren 3.1 Inledning Som nämnts inledningsvis har DV genomfört två olika enkäter för att inhämta underlag för denna utvärdering. Den ena enkäten riktades till de domstolar som deltar i försöksverksamheten och bestod av 13 olika frågor gällande domstolarnas erfarenheter av och synpunkter på den ordning för fattande av administrativa beslut som försöksverksamheten innebär (se bilaga 1). Svaren på frågorna har huvudsakligen lämnats vid telefonintervjuer. I tre fall har dock svar lämnats skriftligen (Norrköpings tingsrätt, Halmstads tingsrätt och länsrätten i Stockholms län). Enkäten till övriga domstolar bestod av åtta frågor på vilka svar lämnats enbart skriftligen. Av de 73 domstolar som tillställdes enkäten har 45 besvarat frågorna. 3.2 Svar från domstolar som deltar i försöksverksamheten Försöksverksamheten trädde i kraft den 1 september 2002 (1 januari 2004 för vissa tings- och länsrätter). Hur många ärenden har sedan dess avgjorts av domstolschefen som annars skulle avgjorts av domstolen i kollegium eller plenum? Denna fråga ställdes för att få en uppfattning om hur många ärenden som beslutats av domstolschefen men som enligt gängse ordning skulle ha beslutats av plenum eller kollegium. Några domstolar har inte kunnat lämnat någon uppgift om antalet ärenden. För de som svarat varierar antalet ärenden från en handfull per år till ca 30 om året, givetvis beroende på domstolens storlek. Enligt försöksförordningarna skall kollegium eller plenum höras innan domstolschefen avgör ett ärende. På vilket eller vilka sätt har samråd med kollegium/plenum vanligen skett? Såvitt gäller överrätterna sker samrådet som regel med kollegiet, som då får karaktären av rådgivande organ. Det är vanligt att samrådet sker en gång i månaden. En kammarrätt har inrättat en ledningsgrupp bestående av kollegiet och den administrativa direktören. När det gäller underrätterna är formerna för samråd mer varierande. I de flesta domstolar sker samrådet vid möte med plenum antingen, en gång i månaden eller vid behov. Vid en del domstolar, framför allt de mindre, sker samrådet vid informella möten med domarna. Flera av cheferna för de mindre domstolarna har vid intervjuerna uppgett att om det endast finns ett fåtal domare vid domstolen är det oftast lätt att samla dessa till informella diskussioner när behov uppstår. Något behov av schemalagda möten med plenum behövs i regel inte. Vid vissa av de större underrätterna har ledningsgrupper bildats som även består av representanter av andra personalkategorier, och samrådet sker då i dessa. Anser Ni att samrådet med kollegium/plenum fungerar väl eller upplevs det som något som fördröjer eller försvårar handläggningen? Samtliga domstolar anser att samrådet fungerar bra eller mycket bra. Några domstolar har synpunkter på omfattningen av samrådet, exempelvis att det borde kunna underlåtas beträffande remisser i lagstiftningsärenden. En domstol anser att samrådet 7 (14)

10 borde vara fakultativt men att det är självklart med samråd i principiella frågor. Inte från någon domstol har det framförts att samrådet är något som fördröjer eller försvårar handläggning. Vad anser övriga medlemmar av kollegiet/plenumet om det föreskrivna samrådet? De allra flesta domstolar uppger att de övriga domarna delar uppfattningen att samrådet fungerar väl eller att det inte framkommit några negativa reaktioner från de övriga domarna. Endast tre domstolar redovisar avvikande uppfattningar från någon eller några av domarna. Det bör beaktas att några domstolschefer vid intervjun framfört att de inte haft möjlighet att ställa konkreta frågor till samtliga domare på domstolen. I de flesta fall, särskilt i fråga om mindre domstolar, anges dock att om någon har en avvikande uppfattning så skulle detta kommit till chefens kännedom. Enligt försöksförordningarna får ärenden hänskjutas till plenum/kollegium i stället för att avgöras av domstolschefen. Hur ofta har detta förekommit och i vilka slag av ärenden? Omkring en tredjedel av de tillfrågade domstolarna har under den tid försöket pågått inte hänskjutit något ärende till plenum eller kollegium för avgörande. Övriga domstolar hänskjuter ärenden i vissa fall, antingen endast i enstaka fall eller något mera regelbundet. Vanligast är att ärenden avseende vissa remisser i lagstiftningsärenden hänskjuts. Några domstolar hänskjuter regelmässigt ärenden avseende vitsord för notarier. Vidare har några domstolar uppgett att större ändringar i arbetsordningen hänskjuts till plenum. En av överrätterna fattar beslut om godkännanden av assessorer i kollegium. Den samlade bilden av svaren på denna fråga är att hänskjutande av ärenden till plenum eller kollegium förekommer i mycket begränsad omfattning. Från en domstol framfördes att det inte finns behov av att hänskjuta ärenden till plenum om en noggrann beredning har gjorts. Har avgörandet av administrativa ärenden enligt försöksverksamheten inneburit några skillnader jämfört med det gängse sättet att avgöra ärenden? (Här avses både skillnader i sak och skillnader beträffande den praktiska handläggningen). De flesta domstolar anger att avgörandet av ärenden enligt försöksförordningarna inte medfört några stora skillnader i jämförelse med det gängse sättet. Som orsak anges vanligen att samråd ändå måste ske med plenum eller kollegium, och att skillnaden mest blir vem som formellt fattar beslutet. Ett annat skäl kan vara att beredningen redan tidigare skedde på ett informellt sätt. Inte någon domstol har angett att den förändrade beslutsformen har lett till att besluten ändrats i sak. Flera domstolar menar att hanteringen trots allt blivit enklare och mera smidig. Några har angett att en fördel är att chefen inte behöver ha skrivit någon beslutstext inför samrådet, utan att besluten kan utformas i efterhand. Har den administrativa direktörens/chefsadministratörens roll i samband med avgörandet av administrativa ärenden förändrats jämfört med tidigare? På vilket sätt i så fall? De flesta domstolar anger att den administrativa direktörens eller chefsadministratörens roll inte har förändrats. Några domstolar har inte någon sådan funktion, varför frågan inte är relevant för dessa. I de fall en förändring skett anges som skäl att den 8 (14)

11 administrativa direktören eller chefsadministratören numera deltar i plenum och att dennes roll därför fått ökad betydelse. I något fall har den administrativa direktören eller chefsadministratören fått en mera betydelsefull roll vid beredningen av ärenden. Totalt sett, anses sättet för avgörande av ärenden enligt försöksverksamheten medföra enklare och snabbare hantering i jämförelse med det gängse beslutsfattandet? En stor majoritet av domstolarna anser vid en samlad bedömning att formen för fattande av beslut enligt försöksförordningarna har lett till enklare och snabbare hantering. Endast en domstol har besvarat frågan nekande. En annan domstol anser att det föreskrivna samrådet medför att tids- och effektivitetsvinsterna inte blir så stora, medan en överrätt anser att det egentligen inte har blivit några skillnader. De domstolar som inte besvarat frågan helt och hållet jakande anser i vart fall att beslutsformen endera är snabbare eller enklare. Vore det bra om den ordning som gäller enligt försöksförordningarna för att fatta beslut blev permanent gällande? Samtliga domstolar som deltar i försöksverksamheten anser att den beslutsform som försöksförordningarna innebär bör införas permanent. Ett flertal domstolar anger uttryckligen att man inte vill återgå till den gamla ordningen. De domstolar som kommenterat frågan närmare anser att det är viktigt att beslutsbefogenheten och ansvaret för besluten följs åt. En av överrätterna anser att man bör se över vilka frågor som skall omfattas av det föreskrivna samrådet. Anser Ni att det kan finnas några principiella betänkligheter mot att införa en sådan ordning för att fatta beslut i administrativa ärenden? Ingen av de intervjuade domstolscheferna anser att det finns några principiella betänkligheter mot att införa en sådan ordning för fattande av beslut som försöksförordningarna innebär. Några lägger till att detta gäller så länge en skyldighet att samråda med den övriga personalen finns, medan några påpekar att det är viktigt att skilja på den dömande verksamheten och vad som är administrativa frågor. Det påpekas också från vissa att gränsen mellan den dömande verksamheten och vad som rör administrativa frågor ibland kan vara oklar. Ytterligare någon anför att det är viktigt att domstolschefen inser vikten av att samråd sker och att man i viktiga frågor uppnår en samsyn. Vid intervjuerna har några påpekat att det givetvis inte får vara så att chefen kör över personalen i någon fråga som har betydelse för dessa. Det har också framförts att den ordning som försöksverksamheten innebär är den principiellt riktiga eftersom beslutsbefogenheten och ansvaret, framför allt det ekonomiska, då ligger i samma hand. Oavsett svar på föregående frågor, är domstolschefen och övriga medlemmar av kollegiet/plenum av samma uppfattning? De flesta anger att övriga domare är av samma uppfattning som domstolschefen. Från en handfull domstolar har angetts att det inte varit möjligt att tillfråga samtliga övriga domare om deras inställning. Några anger att om det fanns avvikande uppfattningar skulle detta ha kommit till deras kännedom. Detta gäller framför allt de mindre domstolarna. Endast från två domstolar har det anförts att det finns eller kan finnas avvikande uppfattningar när det gäller frågan om det finns principiella betänkligheter mot att införa en ordningen enligt försöksverksamheten. Från en domstol 9 (14)

12 har framförts att det är tveksamt om domstolschefen ensam bör besluta i organisationsfrågor. Har det inrättats något särskilt organ av rådgivande karaktär vid domstolen, som exempelvis ledningsgrupp eller liknande? Formellt har ledningsgrupp eller liknande inrättats vid knappt tio domstolar. Framför allt är det de större domstolarna som har inrättat något sådant organ, vilket dock inte behöver ha skett i anledning av att domstolen deltar i försöksverksamheten. Det kan noteras att endast en av överrätterna inrättat en ledningsgrupp, medan de övriga har informella möten med lagmännen. De domstolar som inte inrättat någon ledningsgrupp anger vanligen att det inte finns behov av att formellt tillsätta en ledningsgrupp eller liknande, eftersom det anses enkelt att samla hela eller delar av personalen till informella möten. Framför allt gäller detta mindre domstolar. Ett par domstolar har för avsikt att formellt inrätta ett rådgivande organ. Övriga kommentarer Ett tiotal av de tillfrågade domstolscheferna har i övrigt kommenterat ordningen för beslutsfattande enligt försöksverksamheten. Generellt kan sägas att dessa kommentarer ger uttryck för positiva erfarenheter av försöket och en önskan att den förenklade beslutsordningen skall ersätta den gällande med beslut i plenum/kollegium. Den kollegiala beslutsformen anses som föråldrad och principiellt felaktig, eftersom beslutsbefogenheten och ansvaret inte följs åt. Flera domstolar anser att det inte är rimligt att endast en personalgrupp (domare) är delaktig i beslutsprocessen, medan andra grupper ställs utanför. 3.3 Svar från domstolar som inte deltar i försöksverksamheten Används plenum/kollegium enbart som beslutande organ eller även som rådgivande organ i andra frågor än sådana där plenum/kollegium skall fatta beslut? Drygt hälften av de domstolar som svarat har angett att plenum eller kollegium även används som rådgivande organ. Förfarandet behöver dock inte vara formaliserat på så sätt att mötena sker vid formellt sammankallade möten utan snarare informellt med de domare som ingår i plenum eller kollegium. Fungerar beslutsfattande i plenum/kollegium väl eller anses beslutsformen som något som fördröjer eller försvårar handläggningen? De allra flesta domstolar uppger att beslutsfattandet fungerar väl och inte innebär att handläggning fördröjs eller försvåras. Ett tiotal domstolar uppger att beslutsformen kan innebära fördröjningar eller att den försvårar handläggningen. Någon domstol anser att det är tack vare domarsammansättningen som beslutsformen fungerar, men att en annan sammansättning skulle kunna försvåra handläggningen. En framförd synpunkt är att det kan vara svårt att få möten till stånd, men att det annars fungerar väl. En annan synpunkt är att det är betungande att besluta om remissvar i lagstiftningsärenden i plenum. En domstol har anmärkt att plenum är ett föråldrat sätt att leda verksamheten och kan vara ett hinder för beslut eller innebära fördröjningar samt leda till motsättningar. 10 (14)

13 Anser Ni att plenum/kollegium bör finns kvar eller bör en sådan ordning som gäller enligt försöket införas, dvs. att beslutsfattandet i stället åligger domstolschefen med en eventuell skyldighet att samråda innan beslut fattas? En övervägande del av domstolarna anser att plenum/kollegium bör avskaffas till förmån för den ordning för beslutsfattande som försöksverksamheten innebär. Som skäl för detta anges exempelvis att plenum är en otidsenlig och principiellt felaktig beslutsform och att beslutsformen är olämplig med hänsyn till domstolschefens ansvar för budgeten och för en effektiv organisation Det bör påpekas att de flesta inte har kommenterat sitt ställningstagande närmare. Av de domstolar som vill behålla plenum/kollegium är det några som anser att vissa slag av ärenden inte bör beslutas kollegialt, t.ex. remisser i lagstiftningsärenden och budgetframställningar. Som skäl för att behålla den kollegiala beslutsformen anförs bl.a. att formen har fungerat väl och att det ej finns anledning till förändringar, att det är viktigt att domarna deltar i viktiga beslut och att besluten får en viss tyngd och innebär att beredning och förankring måste ske innan beslut fattas. Anser Ni att det kan finnas några principiella betänkligheter mot att införa en sådan ordning för att fatta beslut i administrativa ärenden? De allra flesta domstolar anser inte att det finns några principiella betänkligheter mot att införa en ordningen för att fatta beslut enligt försöksverksamheten. Endast ett fåtal domstolar anger klart att det finns principiella betänkligheter. Som skäl anges bl.a. att en förenklad beslutsordning kan gå ut över domarnas självständighet eller att det föreligger risk för toppstyrning och därmed minskat inflytande. Några domstolar anger att problem med gränsdragning mot den dömande verksamheten kan uppkomma. Ett par domstolar åberopar i denna del vad som sägs i betänkandet Domarutnämningar och domstolsledning (SOU 2000:9). Oavsett svar på föregående frågor, är domstolschefen och övriga medlemmar av kollegiet/plenum av samma uppfattning? De allra flesta domstolar uppger att de övriga medlemmarna i plenum/kollegium har samma uppfattning som domstolschefen eller att det i vart fall inte framkommit några avvikande uppfattningar. Endast ett par domstolar anför att det finns avvikande uppfattningar när det gäller införande av en förenklad ordning för fattande av beslut. Några domstolar har inte haft möjlighet att samråda med de övriga domarna. Har det vid domstolen inrättats något särskilt organ (förutom plenum eller kollegium) av rådgivande karaktär, exempelvis ledningsgrupp eller liknande? Ett tiotal domstolar har formellt inrättat ett rådgivande organ, såsom ledningsgrupp, samverkansgrupp etc. Flera domstolar uppger att de inte formellt har inrättat något rådgivande organ, men att informellt samråd sker med personalen, antingen hela personalen eller vissa berörda delar av personalen. Vanligen sker sådant informellt samråd vid behov, men det förekommer också mera regelmässigt vid viss domstolar. Några mindre domstolar anser att det inte finns behov av formellt inrättade organ. Övriga kommentarer Endast ett fåtal domstolar har lämnat ytterligare kommentarer till de ställda frågorna. Från en domstol anförs att det är särskilt angeläget att beslut i ekonomiska frågor fattas av den som har ansvaret. En domstol anför att det är bra med korta beslutsvägar 11 (14)

14 och att även rådmännen bör representeras i kollegiet. Däremot anser denna domstol att skyldighet att sammankalla kollegiet endast bör föreligga om det framförts vid MBL-förhandling. Slutligen anförs från en domstol att de problem som kan finnas vid större domstolar inte förekommer vid mindre och bättre fungerande enheter. 12 (14)

15 4 Slutsatser och bedömning Den enkät som DV genomfört visar klart att de domstolar som deltar i försöksverksamheten har positiva erfarenheter av den förenklade ordningen för att fatta beslut i administrativa ärenden. Det samrådsförfarande som är föreskrivet i försöksförordningarna upplevs inte som betungande utan fungerar bra eller mycket bra. Däremot har det från några domstolar framförts att man bör se över i vilka ärenden som samråd skall vara obligatoriskt. Även om skillnaderna jämfört med den gängse ordningen inte är alltför stora upplever de flesta domstolar den förenklade ordningen som både enklare och effektivare. Inte någon av de domstolar som deltar i försöket har anfört att de önskar återgå till den gängse ordningen, utan anser att den förenklade ordningen är principiellt riktig och bör bli den generellt gällande ordningen för fattande av beslut. Den gängse ordningen anses av vissa domstolar som otidsenlig, bl.a. eftersom den innebär att befogenheten att fatta beslut och ansvaret för besluten inte korresponderar med varandra. Av enkätsvaren framgår dock att det finns enstaka domare som föredrar den gängse ordningen. Det är emellertid osäkert i vilken utsträckning sådana önskemål förekommer eftersom en del domstolar inte har haft möjlighet att ta reda på samtliga domares uppfattning. Möjligheten enligt försöksförordningarna att hänskjuta ärenden till plenum eller kollegium har utnyttjats i mycket liten omfattning. De domstolar som inte deltagit i försöksverksamheten men som besvarat DV:s enkät har av naturliga skäl inte någon erfarenhet av sättet för fattande av beslut enligt försöksförordningarna. Syftet med enkäten till övriga domstolar var i första hand att ta del av domstolarnas synpunkter på den gängse formen att fatta beslut i administrativa ärenden. De flesta domstolar anser att den gängse beslutsordningen fungerar väl, men det riktas också en del kritik mot denna modell, såsom att den är tungrodd och medför fördröjningar i beslutsfattandet. Trots att det inte är särskilt många domstolar som riktar kritik mot modellen, anser ändå en övervägande del att den kollegiala beslutsformen bör avskaffas och att det i stället bör införas en ordning i enlighet med den som försöksverksamheten innebär. De flesta domstolar anser således att det inte föreligger några principiella betänkligheter mot att inför en sådan ordning. Sammanfattningsvis kan konstateras att av de domstolar som besvarat någon av DV:s enkäter anser en majoritet att en förenklad ordning för fattande av beslut i administrativa ärenden bör införas. Införandet av en sådan beslutsordning som försöksförordningarna innebär skulle därför ha en god förankring bland domstolarna. DV delar den uppfattning som många domstolar gett uttryck för, nämligen att den kollegiala beslutsformen är ett föråldrat sätt för fattande av beslut som innebär att den som har ansvar för verksamheten inte har befogenheten att i alla avseenden fatta beslut. Det har under genomförandet av utvärderingen framkommit exempel på att domstolschefen blivit överröstad i plenum eller kollegium, trots att det är chefen som har ansvaret för domstolens verksamhet. En annan nackdel med den traditionella beslutsordningen är att det endast är en personalkategori som har rätt att delta i besluten, medan andra kategorier ställs utanför. Mot denna bakgrund anser DV att det bör införas en beslutsordning som den som gäller enligt försöksverksamheten, dvs. att beslut som huvudregel fattas av domstolschefen ensam efter samråd med plenum eller kollegium. Med hänsyn till de synpunkter som framkommit från en del av de domstolar som deltar i försöksverksamheten kan det dock finnas anledning att se över i vilka frågor samråd skall ske. Det kan exempelvis ifrågasättas om samråd regelmässigt behöver ske när remissvar skall lämnas i lagstiftningsärenden. När det gäller frågan med vilka personalkategorier samråd bör ske, vill DV erinra om att det 13 (14)

16 många gånger är naturligt att samråd sker även med andra personalkategorier än domarna, exempelvis vid förändringar i en domstols inre organisation. I sammanhanget bör dessutom nämnas att det centrala samverkansavtalet har till syfte att utveckla olika former av samverkan för att förbättra och effektivisera verksamheten. 14 (14)

17 Datum Diarienummer Anders Davidson, Frågor angående försöksverksamhet med förändrad handläggning av administrativa ärenden 1. Försöksverksamheten trädde i kraft den 1 september 2002 (1 januari 2004 för vissa tings- och länsrätter). Hur många ärenden har sedan dess avgjorts av domstolschefen som annars skulle avgjorts av domstolen i kollegium eller plenum? 2. Enligt försöksförordningarna skall kollegium eller plenum höras innan domstolschefen avgör ett ärende 1. På vilket eller vilka sätt har samråd med kollegium/plenum vanligen skett? 3. Anser Ni att samrådet med kollegium/plenum fungera väl eller upplevs det som något som fördröjer eller försvårar handläggningen? 4. Vad anser övriga medlemmar av kollegiet/plenumet om det föreskrivna samrådet? 5. Enligt försöksförordningarna får ärenden hänskjutas till plenum/kollegium i stället för att avgöras av domstolschefen. Hur ofta har detta förekommit och i vilka slag av ärenden? 6. Har avgörandet av administrativa ärenden enligt försöksverksamheten inneburit några skillnader jämfört med det gängse sättet att avgöra ärenden? (Här avses både skillnader i sak och skillnader beträffande den praktiska handläggningen). 7. Har den administrativa direktörens/chefsadministratörens roll i samband med avgörandet av administrativa ärenden förändrats jämfört med tidigare? På vilket sätt i så fall? 1 I hovrätt och kammarrätt skall kollegiet höras. I tingsrätt och länsrätt skall plenum höras, såvida domstolen ej har kollegium. Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: domstolsverket@dom.se

18 8. Totalt sett, anses sättet för avgörande av ärenden enligt försöksverksamheten medföra enklare och snabbare hantering i jämförelse med det gängse beslutsfattandet? 9. Vore det bra om den ordning som gäller enligt försöksförordningarna för att fatta beslut blev permanent gällande? 10. Anser Ni att det kan finnas några principiella betänkligheter mot att införa en sådan ordning för att fatta beslut i administrativa ärenden? 11. Oavsett svar på föregående frågor, är domstolschefen och övriga medlemmar av kollegiet/plenum av samma uppfattning? 12. Har det inrättats något särskilt organ av rådgivande karaktär vid domstolen, som exempelvis ledningsgrupp eller liknande? 13. Övriga kommentarer? 2 (2)

19 Juridiska sekretariatet Datum Diarienummer Anders Davidson, Frågor angående handläggning av administrativa ärenden 1. Hur många administrativa ärenden avgörs årligen av domstolen? 2. Används plenum/kollegium enbart som beslutande organ eller även som rådgivande organ i andra frågor än sådana där plenum/kollegium skall fatta beslut? 3. Fungerar beslutsfattande i plenum/kollegium väl eller anses beslutsformen som något som fördröjer eller försvårar handläggningen? 4. Anser Ni att plenum/kollegium bör finns kvar eller bör en sådan ordning som gäller enligt försöket införas, dvs. att beslutsfattandet i stället åligger domstolschefen med en eventuell skyldighet att samråda innan beslut fattas? 5. Anser Ni att det kan finnas några principiella betänkligheter mot att införa en sådan ordning för att fatta beslut i administrativa ärenden? 6. Oavsett svar på föregående frågor, är domstolschefen och övriga medlemmar av kollegiet/plenum av samma uppfattning? 7. Har det vid domstolen inrättats något särskilt organ (förutom plenum eller kollegium) av rådgivande karaktär, exempelvis ledningsgrupp eller liknande? 8. Övriga kommentarer? Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: domstolsverket@dom.se

20 Sammanställning av svar från domstolar som deltar i försöksverksamhet avseende förändrad handläggning av administrativa ärenden Fråga Göta HR Ingen uppgift. Samråd i kollegium varje månad. Kollegiet blir rådgivande i stället för beslutande. Fungerar väl. I princip uppstår aldrig oenighet. De flesta är av samma uppfattning, men två lagmän vill av principskäl återgå till den gängse ord- Västra HR Ingen uppgift. Samråd sker i kollegium varje månad. KR Göteborg Ingen uppgift Samråd sker i kollegium. KR Sundsvall Ca 30. Sker genom möte var 14:e dag med ledningsgrupp (kollegiet och adm. dir.). Huddinge TR Två st. Formellt samråd vid domarmöten (plenum). Dessutom informellt samråd (se Nacka TR En handfull ärenden. fråga 13). Dels i samverkansgrupp med alla personalgrupper, dels domarmöten. Norrtälje TR Ca 10. Som regel vid informella möten snarare än plenum. Sollentuna TR och Södra Roslags TR Ett flertal, t.ex. personalfrågor och arbetsindelning. Möten i plenum en gång/månad vid vardera domstol. Solna TR Nio st. Samråd i plenum en gång i månaden. Falu TR Ca 10/år. Samråd i plenum en gång i månaden. Linköpings TR Ingen uppgift. Plenum varje månad. Norrköpings TR Växjö TR och LR Kronoberg Mariestads TR och LR Blekinge TR och LR Endast enstaka fall (remisser). Ca 20/år. Ingen uppgift. Ingen uppgift. Mindre formellt vid domarmöten. Oftast förslag för synpunkter på e- post, men i vissa fall till plenum. Samråd sker vid behov och informellt. Samråd i plenum varje månad, samt även informellt. Kristianstads TR Ca 5 per år. Samråd i plenum vid behov. Fungerar väl. Samrådet är nödvändigt och fungerar väl. Fungerar bra. Minnesanteckningar läggs på intranät för att informera. Det fungerar väl. Den ordning som tillämpas fungerar mycket bra. Fungerar bra. Det fungerar väl. Det fungerar väl. Fungerar väl. Fungerar väl. Borde kunna underlåta samråd betr. remisser. Fungerar väl. Fungerar bra. Fungerar väl. Fungerar väl. ningen. Samma uppfattning, sällan skilda meningar inom kollegiet. Ej framkommit avvikande uppfattningar. De tycker också att det fungerar väl. Har inte framkommit något missnöje från övriga domare. Ej framkommit några avvikande meningar. De anser också att det fungerar bra. De anser också att det fungerar väl. De har samma uppfattning. De har ej redovisat annan uppfattning. Inga negativa reaktioner från övriga domare. Inga negativa reaktioner. Inga negativa reaktioner från de andra domarna. De har samma uppfattning. De har samma uppfattning. Missnöje har inte framkommit från övriga domare. 1 av 14

21 Gävle TR Ca 20. Domarmöte varje månad (plenum) samt även informellt. Ångermanlands TR och LR Västernorrland Östersunds TR och LR Jämtland En handfull ärenden. Kort tid, ej stora erfarenheter. Remisser tas på avdelningen el. tre domare + lagman. Samråd i plenum vid behov samt även informellt (i enstaka fall båda domstolarna). Samråd i plenum och hittills även beslut i plenum. Luleå TR Ingen uppgift Plenum används endast betr. betyg och remisser. LR Stockholm Nio st. Informellt samråd samt möjlighet att yttra sig över utkast. LR Skåne Ingen uppgift. Ledningsgrupp för adm. ärenden som möts var 14:e dag. LR Norrbotten Ett fåtal, har även tidigare avgjorts av lagmannen. Informella diskussioner. Plenum hörts formellt endast i enstaka fall. Fråga Malmö TR Ingen uppgift. Samråd varje månad i ledningsgruppen. Fungerar väl De är av samma uppfattning. Halmstads TR Alla beslut tas i plenum som tidigare. Se 1. Samtliga domare kallas. Fungerar väl, oenighet förekommer ald- Inga reaktioner. rig. Fungerar i stort väl. Dock besvärligt med remisser. Fungerar bra, men kunde vara fakultativt. Dock givet i principiella frågor. Kan ej besvaras, se Nödvändigt med samråd oavsett informellt eller formellt. Ingen belastning. Fungerar väl. Lätt att nå enighet p.g.a. liten grupp. Fungerar väl och innebär inte fördröjning eller försvårande. De tycker att samrådet fungera väl. Tycker samrådet fungerar men vill nog hellre ha en återgång till plenum. Kan ej besvaras, se 1. Har inte märkt någon skillnad. I praktiken ingen förändring sedan tidigare. De övriga domarna är av samma uppfattning. 2 av 14

22 Fråga Göta HR Endast ett fåtal gånger. Inga stora skillnader, men ordningen upplevs som enklare och Nej, beredningen har inte ändrats. Västra HR KR Göteborg Har inte förekommit. Godkännande av assessorer samt remiss om domarbanan. smidigare. Knappt några skillnader bortsett från det formella och sällan oense. Knappast några större skillnader. KR Sundsvall Har aldrig inträffat. Inga stora skillnader i sak eller praktiskt. Huddinge TR Har inte förekommit. Nacka TR Norrtälje TR Sollentuna TR och Södra Roslags TR Solna TR Falu TR Linköpings TR Hänskjutande till plenum har inte förekommit. Har inte förekommit. Vissa remisser och större ändringar i arbetsordningen. Har inte förekommit. Vissa remissvar och notariebetyg tas i plenum Enstaka fall, t.ex. remiss och ändring i arbetsordningen. Skillnaderna är mest formella, i praktiken alltid enighet vid beslut. Har inte förändrats i princip - beror mycket på domstolens storlek. Förenklad hantering, chefen kan ej bli överkörd. Inte i sak men praktiskt enklare, t.ex. att beslutstext kan skrivas i efterhand. Inte i sak, men praktiskt enklare. Texten till besluten behöver inte vara klar till sammanträdena. Norrköpings TR Aldrig. Egentligen inte, men mera lätthanterlig och i linje med chefens ansvar. Växjö TR och LR Kronoberg Mariestads TR Blekinge TR och LR Enstaka fall (se 2). Förekommer inte och behövs inte om beredningen är god. Ärenden av väsentlig betydelse hänskjuts, t.ex. ändringar i arbetsordningen. Praktiska fördelar, enklare och snabbare, svårt samla plenum (många domare). Ej särskilt stora eftersom beredningen redan tidigare var informell. Inte så stor, men smidigare och enklare. Kristianstads TR Har ej förekommit. Inte några större skillnader då samråd sker i plenum. Egentligen ingen skillnad (se 6). Se fråga 6. Ej svar p.g.a. kort tjänstgöring. Ja, en mera betydelsefull roll vid beredning. Ja, de deltar numera i plenum. Viktigare roll p.g.a. deltagande i plenum numera. Nuvarande ordning är smidig och snabb. Ej blivit så stor förändring eftersom domarmöten förekom även tidigare. Se 7. Modell med plenum leda till försämring och ta längre tid. Ja, har allmänt sett medfört bättre information till alla. Ja, praktisk och effektiv ordning. Ja, se fråga 6. Nej, hade redan tidigare en avgörande roll i beredningen av ärenden. Se även 13. Har ingen chefsadministratör. Har ingen chefsadministratör. Ja, enklare och snabbare hantering. Ja, det är smidigare och går snabbare. Ja, fungerar bra med korta beslutsvägar och bra dialog. Ja, hanteringen har blivit enklare. 3 av 14

23 Fråga Malmö TR Endast i enstaka fall betr. arbetsordningen. Kan ej avgöra p.g.a. kort tid, nuvarande fungerar mkt bra. Kan ej jämföra. Halmstads TR Samtliga beslut i plenum. Gävle TR Inte så stora i praktiken eftersom samråd sker i plenum. Ångermanlands TR och LR Västernorrland Östersunds TR Ett fall (remiss). Kan ej besvaras, se 1. Kanske ej snabbare men enklare. Vill ej återgå. Bra om den behöver utnyttjas. Snabbare beslut vid oenighet. Inte så stora skillnader, men hantering av budgetfrågor har förenklats (gem. tr+lr). Kan ej besvaras, se 1. Ej haft chefsadministratör på tingsrätten. Ja, enklare och snabbare hantering. Förenkling, eftersom man kan ha informella samråd och kan skriva beslut i efterhand. Samråd gör att tidsoch effektivitetsvinster ej blir så stora. Luleå TR Se svar på LR Stockholm I sex fall avseende Skilda formuleringar På det hela, nej. remisser. i protokollet. LR Skåne Nej, inte i praktiken beroende på ledningsgruppen. Bra att den som har ansvaret fattar besluten. LR Norrbotten Remisser avs. lagstiftningsärenden hänskjuts (ca 15/år). Ej så stora p.g.a. liten domstol och även tidigare beslutats av lagmannen. Ja, den är bättre och medför vissa förenklingar. 4 av 14

24 Fråga Göta HR Ja, den bör permanentas. Västra HR KR Göteborg Ja, möjligen se över för vilka frågor det skall ske samråd. Problem med gängse ordning Nej, inte om chefen inser vikten av samråd och samsyn i viktiga frågor. Nej (dock två lagmän som anser den är prncipiellt fel). De har samma uppfattning. Har ej frågat och därför svårt att svara. vid oenighet. KR Sundsvall Ja, utan tvekan. Ja, dock ev. risk att samråd blir anmälan enligt lagmännen. Tveksamt om org. frågor bör omfattas. Huddinge TR Nacka TR Ja, bör införas generellt. Bra att beslut och ansvar följs åt. Dock viktigt med samråd. Nej, det är den gängse ordningen som är principiellt felaktig m.h.t. beslut och ansvar. Nej, inte så länge samråd med personalen sker. Norrtälje TR Nej, brukar nå enighet om arbetsfördelning/lottning. Sollentuna TR och Södra Roslags TR Solna TR Falu TR Ja, modellen är i vissa fall nödvändig för arbetet på domstolen. Ja, det vore mycket bra. Ja, vill ej återgå till gamla systemet. Nej, måste dock skilja på dömande och administrativ verksamhet. Linköpings TR Nej, men måste vara observant på gränsen mellan dömande och administrativ verksamhet. Norrköpings TR Ja, tillstyrks varmt. Växjö TR och LR Kronoberg Mariestads TR och LR Blekinge TR och LR Ja, det vore bra. Nej, eftersom vissa frågor hänskjuts till plenum. Nej, det är den riktiga formen för beslut eftersom det sammanfaller med ansvaret. Nej, självständigheten ligger i den dömande verksamheten. Svårt att ange men inser nog att ansvar och beslut bör sammanfalla. Ja, de har både insyn och kan påverka. De är av samma uppfattning. Ej missnöjda, bör ha samma uppfattning. Kan ej ange, ej talat med övriga domare. Inga delade meningar, men adm. intresset måttligt. Ja, såvitt känt har alla samma uppfattning. Inga avvikande meningar har framkommit. Samma uppfattning. Såvitt känt ingen som vill återgår till den gängse ordningen. Inte formellt, men lagmansmöten varje månad. Dessa har fått ökad betydelse. Nej, har inte ansetts behövlig m.h.t. kollegiets storlek. Inte formellt men lagmansmöten varje månad. Ledningsgrupp (se 2). Samverkansgrupp, se även fråga 13. Samverkansgrupp, se fråga 2. Inte formellt, men finns en grupp för adm. frågor. Gemensam ledningsgrupp för båda domstolarna som träffas var 14:e dag. Lokal arbetsmiljökommitté som även behandlar organisatoriska. frågor Nej, planerar dock att inrätta samverkansgrupp under Nej (se 2). Behövs inte något formellt organ på liten domstol. Inte formellt men informellt för vissa frågor, t.ex. utbildning. 5 av 14

25 Fråga Kristianstads TR Ja, beslutsrätt och budgetansvar bör följas åt. Nej, bl.a. eftersom samråd sker betr. ändringar i arbetsordning. Övriga domare accepterar ordningen men vill hellre ha beslut i Malmö TR Ja, absolut. Dock värdefullt med regel om anteckning i protokoll vid skiljaktig mening. plenum. Ledningsgrupp, se fråga 2. Halmstads TR Samrådsgrupp med repr. från samtliga kategorier. Gävle TR Nej, gäller ju inte den dömande verksamheten. Snarare självständigheten som spiller över på den administrativa verksamheten. Ångermanlands TR och LR Västernorrland Östersunds TR och LR Jämtland Ja, bättre än modellen med plenum. Nej, avser inte dömande verksamhet. Fördelning av mål sker på objektiva grunder. Inget negativt när försöket började. Nej, dock har det övervägts att bilda ledningsgrupp. Luleå TR Ledningsgrupp (se fråga 13). LR Stockholm Ledningsgrupp sedan LR Skåne Ledningsgrupp (se fråga 2). LR Norrbotten Nej, det är den principiell riktiga eftersom beslut och ansvar följs åt. Har inte framkommit missnöje med försöksordningen. Nej, behövs inget formellt vid liten domstol. Fråga 13 KR Sundsvall Den gamla ordningen med kollegium anses otidsenlig och omotiverad eftersom den innebär att beslutsfattande och ansvar för besluten inte följs åt. Det är snarast denna beslutsform som kan anses principiellt felaktig eller tveksam. Försöksordningen medför större krav på domstolschefen att verka för öppenhet, samverkan och dialog med ledningsgrupp/kollegium och all övrig personal. Detta är positivt och gynnar medarbetarnas delaktighet i verksamheten. Huddinge TR Utöver formellt samråd med plenum sker samråd regelbundet vid domarmöten. Vid dessa möten behandlas en mängd olika frågor. Domstolen har också ingått samverkansavtal. Regelbundna möten hålls med en samverkansgrupp som består av en domare och en sekreterare från varje rotel. Det är viktigt att beslutsfattandet och ansvaret för verksamheten sammanfaller. Den enda rimliga ordningen är därför att domstolschefen har den formella beslutsbefogenheten. Den ordning som gäller enligt försöket bör därför införas i hela landet. Sollentuna TR och Erfarenheterna av försöksverksamheten är mycket goda. I själva verket är beslutanderätten Södra Roslags TR mycket viktig för att chefen skall kunna klara sin roll. Det är därför önskvärt att ordningen genomförs permanent. En återgång till den gamla ordningen skulle göra det svårt att hantera de administrativa frågorna. Växjö TR och LR Möten för all personal hålls varannan eller var tredje vecka och då ges bl.a. information om fattade beslut. Därutöver hålls särskilda informationsmöten med personal från de olika domstolarna. Beslut om ändring i arbetsordning och beslutade planer etc. delges alla via e- post. 6 av 14