Extrema väderhändelser och klimatförändringarnas effekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Extrema väderhändelser och klimatförändringarnas effekter"

Transkript

1 Mistra-SWECIA Report No 3 En kunskapsöversikt om Extrema väderhändelser och klimatförändringarnas effekter Markku Rummukainen

2 En kunskapsöversikt om Extrema väderhändelser och klimatförändringarnas effekter Markku Rummukainen Omslagsbild: Stormen Per. Foto: Thomas Klein

3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 1 1. Introduktion och läshänvisning 2 2. Övergripande omvärldsanalys Introduktion Kunskapssammanställningar Trender Extrema händelser i världen Extrema händelser i Sverige 7 3. Resiliens, sårbarhet och anpassning Förändrad risk, hotbild och sårbarhet Extrema händelser är förväntade Sårbarheten är inte konstant Extrema händelser i världen och klimatförändringarna Extrema händelser i Sverige och klimatförändringarna Klimatförändringarna, konflikter och säkerhetsfrågor Klimatförändringar i internationellt arbete för riskreduktion Forskning nationellt i EU, USA och norden samt framstående forskningsorganisationer Kompetensförnyelse genom kunskapsuppbyggnad Rekommendationer 22 Noter 23

4 Förord Denna kunskapsöversikt är ett bidrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete med sitt första inriktningsdokument. Inriktningsdokumentet ska utgöra grunden för all forskning som finansieras av myndigheten under åren MSB har finansierat kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten presenterar en bild av befintligt kunskapsläge om extrema väder- och klimathändelser och hur dessa kan påverkas av antropogena klimatförändringar under 2000-talet. Extrema väder- och klimathändelser utgör påfrestningar på samhället, vilket är relevant för Skydd mot olyckor. I sällsynta lägen kan konsekvenserna bli så pass omfattande att det blir fråga om Krisberedskap. MSB:s ansvarsområde om Civilt försvar torde inte för Sveriges del bli berört av väderoch klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer. Klimatförändringarnas effekter har ändå betydelse även för säkerhetsfrågor vilket i alla fall indirekt kan påverka Sverige. Den internationella dimensionen är för övrigt relevant med tanke på MSB:s uppdrag om att genomföra insatser utomlands vid extraordinära händelser. Kunskap inom området behövs inte minst i arbetet för att minska samhällets sårbarhet, men förstås också för att lindra konsekvenserna när skarpa lägen trots allt uppstår.

5 Sammanfattning Extrema händelser är karakteristiska inslag lokalt, regionalt och globalt och en del av vårt väder och klimat. De värsta extrema händelserna i termer av både skador och dödsfall sker i andra delar av världen. I Europa och Sverige handlar extrema händelser typiskt om stormar, och översvämningar av olika slag. Extrema händelsers konsekvenser visar en ökande tendens, vilket delvis kan bero på klimatförändringarna. Samhällsutvecklingen som påverkar sårbarhet är dock en minst lika viktig faktor. Klimatförändringarna projiceras leda till förändringar i frekvensen, styrkan och även den geografiska fördelningen av extrema händelser. T.ex. bedöms skyfall och värmeböljor bli kraftigare. Stormar behöver inte bli fler, men deras regionala frekvens kan ändras vilket ledar till fler stormar på vissa områden och färre på andra. De kraftigaste stormarna kan bli något starkare. Torka kan också bli mer utbredd och påverka fler än idag. Utöver förändringar i redan förekommande extrema händelser, kan klimatförändringarna ge upphov till mer eller mindre nya typer. Översvämningar i samband med utflöden från smältvattensjöar vid glaciärer är ett sådant exempel. Kunskapsutveckling pågår hela tiden, och grundforskning om både de geofysikaliska processer som är verksamma i extrema händelser och samhällets sårbarhet och respons är avgörande för att vi kan hantera nya frågor som efterhand dyker upp. Samtidigt är tillämpad forskning om identifierade frågeställningar och utveckling av verktyg för skarpa problem angeläget. Utöver forskningsråd är institut och t.ex. försäkringssektorn aktiva i kunskapsutvecklingen. Internationellt är kopplingen mellan klimatanpassning och skydd mot naturolyckor en ny utveckling. Det finns en rad likheter, men också skillnader mellan dessa områden. I bägge fallen handlar det om att minska sårbarheter och öka resiliens för bland annat extrema händelser. Likaså är aktörerna, arenorna och processerna såväl internationella som nationella ner till den lokala skalan. Klimatanpassningen och skydd mot naturolyckor ligger också mycket nära varandra när det gäller insatser inom bistånd och kapacitetsutveckling i utvecklingsländerna. 1

6 1. Introduktion och läshänvisning Denna kunskapsöversikt bygger på befintliga kunskapssammanställningar som handlar om extrema väder, vatten och klimatrelaterade händelser (i fortsättningen: extrema händelser ). Dessa samlar och erbjuder referenser till underbyggande litteratur. Specifikt material som är av senare datum används och anges dock också. Diskussionen förs framför allt utifrån naturvetenskapligt perspektiv och dess grund till extrema väder- och klimathändelser. Det läggs särskilt vikt på hur dessa händelser kan förändras i och med den globala uppvärmningen. Frågor kring samhällets sårbarhet är förstås relevanta för att kunna bedöma konsekvenserna av extrema händelser. Dessa frågor behandlas dock här endast övergripande eftersom de är mer samhällsvetenskapliga i sin karaktär. I kunskapsöversikten diskuteras inte minst förhållandena i Sverige. En kompletterade diskussion förs om relevanta internationella frågeställningar. Detta hänger ihop med att de till omfånget allvarligaste väder- och klimatrelaterade naturolyckorna som regel inträffar i andra områden än hos oss, och att Sverige engagerar sig i arbetet med naturolyckor i andra länder. Med klimat menas i detta sammanhang en utdragen händelse som varar i flera månader eller till och med år, t.ex. torka. Kunskapsöversikten inleds med en övergripande omvärldsanalys (kapitel 2) om tendenser i extrema händelser både i världen och i Sverige. Centrala koncept resiliens, sårbarhet och anpassning diskuteras kort i kapitel 3. Eftersom det i ett stabilt klimat inte finns anledning att förvänta sig förändringar i extrema händelser (däremot förändras sårbarheten), görs sedan i kapitel 4 en översikt om hur den antropogena globala uppvärmningen ( klimatförändringarna ) kan påverka förekomsten av extrema händelser. Även kunskap kring klimateffekternas koppling med konflikter och säkerhetsfrågor diskuteras, i första hand på ett internationellt plan, vilket i sin tur har betydelse även för Sverige. Senare i kunskapsöversikten i kapitel 5-7 berörs pågående forskning och tänkbara forskningsbehov för Sveriges del. 2. Övergripande omvärldsanalys 2.1. Introduktion Extrema händelser handlar om stormar, orkaner, översvämningar, skyfall, episodiska snöfall, köldknäppar, värmeböljor osv. Extrema händelser kan också handla om mer utdragna fenomen som torka. Samhället är till sin natur i viss mån motståndskraftigt för extrema händelser. I första hand handlar det om vanliga händelser med förhållandevis korta återkomsttider a. Beroende på den underliggande planeringen, kan sådan resiliens sträcka sig till betydligt mer ovanliga extremer. Dammsäkerhet är ett sådant exempel där man i planeringen av delar av infrastrukturen utgår från en återkomsttid på år. Det finns förstås en skillnad mellan händelser som är geofysikaliskt extrema och händelser som samhället handbegripligt upplever som extrema. Stormar som slår mot obebodda områden a Med återkomsttid menas sannolikheten för att t.ex. ett flöde skall inträffa under ett givet år. Sannolikheten är 1 på om att ett års flöde inträffar ett givet år. Den sammanlagda risken är dock större för en längre period. Över en hundraårsperiod, är risken 1% för ett flöde med en återkomsttid på år. Återkomsttider är dessutom ofta baserade på ett visst underlag. Paradoxalt nog kan sannolikheten snarare bedömas öka än minska för en viss typ av extrem händelse när en sådan händelse har inträffat. Då finns den ju med i underlaget. 2

7 upplevs inte på samma sätt som när konsekvenser uppstår för samhället. Ett exempel är skyfallet som drabbade Fulufjället 1, en bra bit från närmast belägna samhällen. Ibland kan marginalen dock vara liten. Skulle skyfallet som drabbade Orust i 2002 ha uppstått över Göteborg hade konsekvenserna drabbat betydligt fler. Hade samma sommars ihärdiga regnande på kontinenten dragit sig längre norrut, skulle kanske Sverige ha fått uppleva sina värsta översvämningar någonsin. Hur som helst, även händelser som naturvetenskapligt sätt inte är så extrema eller oväntade kan i sin tur leda till allvarliga konsekvenser om sårbarheten har av någon anledning underskattats eller beredskapen brister. 2.2 Kunskapssammanställningar I Sverige behandlar den nyligen genomförda Klimat- och sårbarhetsutredningen 2,3 en rad aspekter som har med extrema händelser att göra, inte minst i ett klimatförändringsperspektiv. Bland de senare internationella genomgångarna finns inte minst FN:s klimatpanels fjärde kunskapssammanställning från 2007 i vilken det görs utläggningar om extrema händelser idag och hur dessa kan påverkar av klimatförändringarna 4 samt hur effekterna kan bli på samhälle med mera Trender Enligt stora återförsäkringsbolag har skadorna förknippade med extrema händelser ökat den senaste tiden (se figur 1). Jordbävningar, tsunamis och dylika har under de senaste 50 åren utgjort endast en fjärdedel av de så kallade stora naturolyckorna medan de flesta främst handlar om stormar och översvämningar. Det senaste året (2009) är inget undantag. Enligt Münich Re uppkom årets största väderrelaterade ekonomiska förluster i Frankrike och Spanien i och med stormen den januari 6. Ungefär en miljon människor blev utan ström. Den extrema händelse som krävde flest människor var jordbävningen i Indonesien månadsskiftet september/oktober. Av de tio naturolyckor som skördade flest människoliv var åtta relaterade till kraftiga stormar eller översvämningar 7. WMO anger att det under 2009 inträffade sammanlagt 245 naturolyckor, av vilka 224 i form av extrema händelser miljoner människor påverkades. Konsekvenserna av torka uppskattas dock vara underskattade. Under det senaste decenniet anges cirka 90% av naturolyckorna vara klimatrelaterade (dvs. extrema händelser) och dessa vara i genomsnitt drygt 300 per år 9. Eventuella trender i extrema händelser kan inte rakt av bedömas med hjälp av försäkringsstatistiken. Även om den generella ökningstendensen av förekomsten av extrema händelser (figur 2) och av deras skador är densamma, ter sig sambanden mer komplexa. Ekonomiska effekter, men också dödsfall i samband med extrema händelser är förstås beroende på var i världen extrema händelsen slår till och hur allvarlig den är. Frågor om varningssystem, beredskap, värdet av befintlig infrastruktur och dylikt spelar in. De extrema händelserna är av sin natur förhållandevis sällsynta. Medan olika regioner i världen har karakteristiska extremer, förekommer särskilt de allvarligaste händelserna mer eller mindre sporadiskt. Därmed behövs antingen en betydande förändring i extrema händelser som uppstår under en kort tid, eller en mer långsiktig förändring som har kunnat övervakas med regelbundna observationer. Det är troligt att i alla fall en del av de konstaterade ökningarna av skador i samband med de väderrelaterade naturkatastroferna handlar om samhällets förändrade sårbarhet. Samtidigt finns det anledning att utgå från att förändringar i samband med den pågående globala uppvärmningen håller på att ske för vissa typer av extrema händelser. Detta diskuteras vidare i kapitel 4. 3

8 Figur 1. Ekonomiska förluster i samband med stora väderrelaterade naturolyckor i världen under Swiss Re presenterar likartad statistik 11. Figur 2. Årligt antal stora väderrelaterade naturolyckor i världen under

9 2.4 Extrema händelser i världen Att extrema händelser uppstår är inte märkvärdigt i sig. Även när förhållandena i genomsnitt är stabila, sker det vädervariationer i tid och rum. Vädrets statistik klimatet handlar lika mycket om typiska variationer inklusive extrema händelser som medelvärden. Koncept som handlar om sannolikhet är centrala i och med att ju längre från medelvärdet än viss händelse är, desto mindre är dess sannolikhet att uppstå. Ens en liten sannolikhet innebär ändå inte att händelsen inte skulle kunna uppstå. Ett slående exempel är den stora värmeböljan på kontinenten sommaren 2002 (figur 3). Figur 3. b Värmeböljan 2003 påverkade de flesta delarna av Väst, Central och Sydeuropa. I till exempel Schweiz upplevdes temperaturförhållanden som unika i alla fall sedan 1864 (tidigare data är för sporadiska för samma analys). De blåa vertikala linjerna anger individuella års månads (juni, juli, augusti, respektive) och sommartemperatur (juniaugusti) från 1864 till En normalfördelning till dessa data visas också, samt värden för Sifforna till vänster i varje panel karakteriserar hur ovanligt 2003 var (värdet normaliserat av standardavvikelsen för ) 12. b Figur reproducerad/anpassad med tillstånd från Macmillan Publishers Ltd: Nature. Schär et al The role of increasing temperature variability in European summer heatwaves. Nature 427, Copyright

10 Månadsmedeltemperaturen låg drygt fem standardavvikelser från motsvarande medelvärde under juni månad samt för sommaren i sin helhet. Under sommaren uppgick värmen tillfälligt till betydligt högre absoluta värden, vilket ledde till tals dödsfall men också störningar i samhällsfunktioner (kärnkraftverk, eldistribution). Skillnaden mellan 2003 och de föregående cirka 150 års data var så stor att det inte går att räkna ut någon bra återkomsttid. Uppskattningarna som har gjorts talar för en återkomsttid på år eller längre om man tar hänsyn till den pågående uppvärmningen 12. Som kort berörts tidigare, vore frågan om huruvida en enstaka värmebölja skulle vara orsakad av de pågående globala klimatförändringarna felställd. En enstaka händelse kan höra hemma bland tillfälligheterna. Det har hävdats att den observerade uppvärmningen förändrat statistiken så pass att sannolikheten för en sådan värmebölja som inträffade sommaren 2003 idag är väsentligt högre än utan den globala uppvärmningen 13. Värmeböljan 2003 var en extrem händelse. Andra sådana som drabbat Europa under det senaste decenniet handlar om de stora översvämningarna på kontinenten sommaren 2002, en rad starka stormar och, förstås den långa raden andra händelser som lämnat avtryck på sina håll. I andra delar av världen är listan också lång och inkluderar orkaner, skyfall, översvämningar, torka, tornados och så vidare. FN:s klimatpanel (IPCC) har sammanfattat kunskapsläget kring trender i extrema händelser i sin rapport från år 2007 (tabell 1). Tabell 1. Nya trender, bedömning av människans inverkan på trenden och prognoser över extrema väderhändelser för vilka man observerat en trend sedan slutet av talet 14. Se NV:s rapport för förklaringen av fotnötterna. 6

11 Fler varma dygn och färre kyliga nätter är den mest uppenbara trenden ( mycket sannolikt betyder en sannolikhet som överstiger 90%). Därnäst kommer mer värmeperioder och värmeböljor över land, allmänt mer skyfall, mer utbredd torka, mer intensiv cyklonaktivitet i tropiska områden och oftare extremt höga vattenstånd längs kuster ( sannolikt betyder en sannolikhet som överstiger 66%). Generellt uppskattas det att dessa upplevda trender beror på den globala uppvärmningen till över 50% ( mer sannolikt än inte ) samt att utvecklingen förstärks under 2000-talet. Analyserna är förstås inte utan osäkerhet. Extrema händelsers relativa sällsynthet utgör en väsentlig komplikation för att kunna fastställa eventuella trender. I många fall saknas långa mätserier. I klimatförändringssammanhang bör man också erinra sig att den mänskliga klimatpåverkan på riktigt börjat synas först under de senaste cirka 50 åren. För att bedöma vilken mån det påverkar extrema händelser, är dataunderlaget alltför begränsat. Detta kan exemplifieras med en kort genomgång av kunskapsläget om orkaner, det vill säga de kraftiga tropiska cykloner som kallas hurrikaner när de uppstår på Atlanten och tyfoner i Stillahavsområdet samt Indiska Oceanen. En grundförutsättning för dessa stormar är varmt havsvatten. Atmosfärens vindförhållanden är likaså väsentliga. I ljuset av befintliga långa mätserier, finns det en naturlig variation i dessa stormar. I en nyligen gjord kunskapssammanställning 15 noterades att klimatförändringarna kan påverka styrkan hos och den geografiska fördelningen av tropiska cykloner. Ett ökande antal kraftiga tropiska cykloner har noterats i den tropiska och subtropiska delen av Atlantområdet sedan talet. I andra delar av tropikerna har någon klar trend inte konstaterats och detsamma gäller överlag för det tropiska området i sin helhet. 2.5 Extrema händelser i Sverige I Sverige handlar extrema händelser som påverkar samhällets funktioner och aktörer typiskt om stormar och översvämningar. Ibland kan även allvarliga köldperioder leda till åtgärdsbehov på energisektorn. På lokal skala handlar betydelsefulla extremer även om skyfall vilka i princip kan uppstå var som helst i landet. Landets olika delar är utsatta på olika sätt. Speciellt i Västsverige är markförhållandena besvärliga och risken för ras och skred är där högre än i de flesta andra delarna av landet. Det finns en särskild problematik i områdena uppströms, kring och nedströms de stora sjöarna Vänern och Hjälmaren/Mälaren. Det finns även flera lokaliteter längs älvar och åar med risk för översvämningar. När det gäller stormar (djupa lågtryck), ligger landets södra och i viss mån mellersta delar under de så kallade stormbanorna längs vilka stormarna oftast drar österut. Längs östkusten är ibland förhållandena gynnsamma för häftiga snöfall vintertid. Översvämningar I Sverige sker översvämningar främst vid ovanligt stor vattentillförsel till sjöar och vattendrag från långvariga kraftiga regn eller snösmältning 16. Mindre översvämningar har brukat återkomma regelbundet i norra Sverige i samband med snösmältningen. Översvämningar i norr kan också orsakas av isdämning i älvar. Översvämningar i samband med stora regnmängder förekommer i norr främst under sommaren eller hösten, medan de i södra Sverige kan ske under hela året. Försenas vårens ankomst, kan översvämningarna i samband med snösmältningen bli större än vanligt. Dels kan snötäcket då ha hunnit bli tjockare, dels kan snösmältningen ske snabbare när värmen till sist kommer. Utöver rena regn och snötäcke är också markfuktigheten avgörande för förekomsten av översvämningar. Vid vattenmättad mark rinner regnvatten eller smältvatten effektivt in i vattendragen. Det är ändå i grund och botten fråga om mer eller mindre långvarig nederbörd som bäddar för allvarliga översvämningar. Ett bra exempel är de höga flöden som inträffade under våren 1995 i landets norra delar. Vintern hade varit snörik och det kyliga vädret 7

12 varade till mitten av maj. Snösmältningen kom igång samtidigt i skog och fjäll och dess effekt förstärktes av mycket nederbörd från mitten av maj till början av juni. Ett särskilt kapitel är lokala översvämningar i samband med skyfall. Problemen brukar bli som störst i urbana miljöer där vattnet som inte hinner rinna undan letar sig till källare och låglänta delar i stadslandskapet. Särskilt svåra kan översvämningarna bli om ihärdigt regnande sker samtidigt som tidigare magasinerad snö börjar smälta av. Det skedde till exempel i Sydsverige vintern 2002 med efterföljande problem inte minst vid Finjasjön i Hässleholm och Kristianstad. Huvudorsaken var dock nederbörden som föll i flera veckor (figur 4). Händelsen har uppskattats motsvara en återkomsttid på 50 år. Således var det inte fråga om extremt höga flöden. I Kristianstad sattes snabba åtgärder in om att förstärka Hammarsjövallen. Figur 4. Ackumulerad nederbörd i mm den 16 januari - 15 februari 2002 (www.smhi.se ). Andra märkbara översvämningar under det senaste årtiondet inträffade i Värmland och Dalarna i november 2000 (Glafsfjorden/Arvika m.m.) när regnet öste ner mer eller mindre varje dag mellan slutet av oktober och under november månad. Även Vänern, Mälaren och till exempel Nyköpingsån drabbades; i sydöstra Norrland i augusti och september 2001 med översvämningar kring Sundsvall. Denna gång var det fråga om två nederbördshändelser (27-28 augusti och 9-10 september). Den första kan sägas ha förvärrat konsekvenserna av den andra händelsen, eftersom den lämnade marken vattenmättad. Översvämningarna hotade i sin tur ett antal dammar att brista. Högsjödammen också brast vilket ledde till att speciellt mindre vägar översvämmades. Eventuella trender i vattenföringen har studerats både nationellt och i nordiska projekt 17. I den senaste genomgången av avrinningens förändring i Sverige 18 beskrivs långtidsvariationen i nederbörd, temperatur, vattentillgång och höga flöden i Sverige, med särskilt tonvikt på frågeställningar av betydelse för vattenkraftindustrin. Rapporten innehåller vissa jämförelser mellan dagens utveckling och de som indikeras av klimatberäkningar för framtiden. Huruvida förhållandena under de senaste årtiondena utmärker sig beror i vissa fall på vilka historiska perioder som jämförs. Ändå finns det en tendens till tidigare vårflod i Norge, Sverige och Finland i data sedan 1920, dock har toppflödena på våren inte förändrats nämnvärt. Avrinningen under vinter och vår har i genomsnitt dominerats av större mängder i vissa 8

13 vattendrag, vilket torde bero mer på högre temperatur än förändrad nederbörd. Eventuella bestående förändringar i vattendragen på årsbasis är mindre uppenbara, vilket gäller även för avrinningen på sommaren och på hösten. De mest katastrofala översvämningarna torde ändå vara kopplade till dammhaverier. I Sverige är sådana ovanliga och hittills har stora katastrofer undvikits. Det största dammbrottet skedde 1985 vid Noppikoski i Dalarna. Ett annat exempel var haveriet av gruvdammen Aitik utanför Gällivare 2000, vilket hade kunnat leda till än värre konsekvenser. Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterade i sin bedömning 19 att Sent på kvällen den 8 september 2000 havererade dammen mellan sandmagasinet och klarningsmagasinet och cirka 1,6 Mm3 (miljoner kubikmeter) vatten med något förhöjd kopparhalt rann ut i vattendragen Leipojoki och Vassara älv via klarningsmagasinet. På grund av dammhaveriet steg vattennivån i klarningsmagasinet med cirka 1,2 m på några timmar och det förelåg risk för haveri även av den damm som begränsar klarningsmagasinet. Om denna damm hade havererat kunde uppemot 15 Mm3 vatten ha runnit ut från magasinet med risk för omfattande konsekvenser för människors liv och egendom. Det är uppenbart att översvämningsproblematiken är komplex. Där vatten finns, kan översvämningar uppstå. Det behövs inte alltför extrema förhållanden innan ett svårt läge uppstår, även om det förstås beror på planering och underhåll av bebyggelse och annan fysisk infrastruktur. Risken för konsekvenser är ändå mer koncentrerad där bebyggelse finns nedströms. Stormar Stormar förekommer i Sverige främst på hösten och på vintern. Oftast drabbas landets södra och ibland mellersta delar av de kraftiga lågtryck som stormarna handlar om. Dessa bildas ute på Atlanten och drar sig österut längs de så kallade stormbanorna. Det är alltså inte en tillfällighet att Skandinaviens södra delar är en utsatt region. Kraftiga stormar slår även till mot kontinenten. Det är sällan som våra stormar blir alltför kraftiga. Under de senaste hundra åren handlar det om sex tillfällen, 1954, 1967, 1969, 1999, 2005 och 2007 (dessförinnan hände det 1902). Det går inte att dra några slutsatser om eventuella förändringar i dessa stormars frekvens eller styrka. Dock var vindfällningarna markant stora vid januaristormen 2005 (Gudrun). Utöver att det stormade, var marken blöt och utan tjäle, vilket bidrog till skadornas omfattning. Troligen handlade det också förändrade skogsbestånd och skogsbruk under de föregående decennierna. I stormens spår spärrades vägar och järnvägar av och el och telefon slogs ut för många. Nio människor dog under stormen. Inte heller avslöjar forskningen om vårt regionala stormklimat några tydliga tecken av bestående förändringar i Östersjöområdet 20,21. Däremot har det konstaterats viss variabilitet som kan handla om perioder med förhöjd och förminskad stormaktivitet 22. Stormklimatet bör alltså tas som stabilt eller så är eventuella förändringar så pass marginella att deras genomslag inte än går att konstatera vetenskapligt. Frågan om hur klimatförändringarna kan spela in diskuteras senare i kapitel 4.4. Det mer generella svenska vindklimatet visar inte heller förändringstendenser under senare tid 23,24. Skyfall och snöfall Vad som är extremet varierar från region till region. Det handlar ju om något som väsentligt avviker sig från det normala. I Sverige handlar det om skyfall när det kommer 40 mm eller mer nederbörd under ett dygn. Huruvida det leder till allvarliga konsekvenser beror på den tidigare och nästkommande väderleken och förstås hur stora och vilka områden som berörs. Skyfall i Sverige sker typiskt i samband med de väderfronter som skiljer varmare/mildare (fuktigt) och kyligare/kallare (torrare) luft åt. Beroende på hur snabbt fronterna rör på sig kan nederbörden vara en kortare eller längre tid. Det händer att en front parkerar sig, vilket kan 9

14 leda till flera nederbördsdagar i följd över ganska stora arealer. Nederbördsintensiteten brukar vara som högst i samband med häftiga skurar, till exempel vid åska, men då oftast handlar det om lokalt stora mängder. SMHI har analyserat fall med mycket extrem nederbörd över ett större område (minst 90 mm över arean 1000 km² under 24-timmar), se figur 5. En ökande tendens finns från och med talet. Antalet fall per årtionde är störst för perioden sedan Figur 5. Antalet fall med extrem nederbörd (se text) i Sverige tioårsperiod sedan 1930 i Sverige. Det senaste decenniet återstår att kompletteras med fall under Episodiska snöfall kan också utgöra extrema händelser 26. Ett praktexempel är när man den 4-6 december 1998 i Gävle fick tampas med närmare 150 cm nysnö. Isstormar Meteorologiskt är en isstorm ett tillfälle med hårda vindar och underkylt regn så att regnet fryser till is så fort det träffar marken eller ett föremål. Det kan leda till att stora mängder is växer till på träd och ledningar. Ett mycket välkänt exempel finns från Kanada i början av januari 1998 när underkylt regn föll i flera dagar. Isstormen gjorde stor skada på kraftledningarna. Som värst var närmare 5 miljoner människor utan ström. För flera tals varade olägenheten i flera veckor. Från Sverige brukar stormen som drabbade västkusten i oktober 1921 tas upp. Däremot är det inte fastställt att det då var fråga om egentlig isstorm utan ett annat händelseförlopp i vilket det först föll blötsnö vilket följdes av en hastig övergång till kallare väder medförde att denna snö frös fast. En annan effekt som kan inträffa speciellt längs kuster vid kallt väder och hårda vindar är saltbeläggningar, när upppiskad havsvatten hamnar på elektriska isolatorer och det blir överledningar. Isstormar torde dock vara mycket sällsynta i Sverige. Bränder I Sverige inträffar varje år i genomsnitt bränder i skog och mark 27. Deras omfattning varierar från år till år. De ekonomiska följderna kan vara stora och handla om både räddningsinsatser och skador på skog och byggnader. 10

15 3. Resiliens, sårbarhet och anpassning I denna kunskapssammanställnings introduktion togs upp att det inte alltid finns ett samband mellan hur extrem en händelse är rent naturvetenskapligt och vilka konsekvenser det har. Ibland handlar detta om att händelsen sker där inga bor, till exempel en orkan som håller sig ute till havs i stället för blåser över en bebodd kusttrakt. När en extrem händelse drabbar ett samhälle, handlar utsattheten om dess resiliens och sårbarhet. Resiliens och sårbarhet är relaterade. Resiliens är ett begrepp som myntats inom ekologin. Den används i viss mån numera också för samhället. IPCC:s definition lyder: The ability of a social or ecological system to absorb disturbances while retaining the same basic structure and ways of functioning, the capacity for self-organisation, and the capacity to adapt to stress and change. Ett system är resilient inför sådana händelser som inte utlöser störningar. Sårbarhet används både i klimatförändringssammanhang som i andra sammanhang. IPCC definierar sårbarhet som: Vulnerability is the degree to which a system is susceptible to, and unable to cope with, adverse effects of climate change, including climate variability and extremes. Vulnerability is a function of the character, magnitude, and rate of climate change and variation to which a system is exposed, its sensitivity, and its adaptive capacity. Ett system är sårbart inför händelser eller utvecklingar som leder till negativa konsekvenser. Ökad resiliens innebär minskad sårbarhet och med åtgärder (jämför med anpassning ) kan en sådan utveckling främjas. Samtidigt finns det rimligen fysiska eller ekonomiska begränsningar på åtgärderna, vilket innebär utsatthet för extrema händelser. Beredskap kan i sin tur ha olika betydelser c, men det kan handla om möjligheterna att vara på plats för att lindra konsekvenserna och således avses utsattheten som råder. Anpassning är i sin tur ett mångsidigt begrepp. IPCC:s definition är: Adjustment in natural or human systems in response to actual or expected climatic stimuli or their effects, which moderates harm or exploits beneficial opportunities. Various types of adaptation can be distinguished, including anticipatory, autonomous and planned adaptation: Anticipatory adaptation Adaptation that takes place before impacts of climate change are observed. Also referred to as proactive adaptation. Autonomous adaptation Adaptation that does not constitute a conscious response to climatic stimuli but is triggered by ecological changes in natural systems and by market or welfare changes in human systems. Also referred to as spontaneous adaptation. Planned adaptation Adaptation that is the result of a deliberate policy decision, based on an awareness that conditions have changed or are about to change and that action is required to return to, maintain, or achieve a desired state. Anpassning kan alltså handla om förebyggande eller reaktiva insatser och ske av sig självt eller efter en medveten handlingsplan med någon bakomliggande strategi. De olika begreppen är relaterade. Det kan också nämnas att också termer som risk 28, sannolikhet och osäkerhet har olika betydelser mellan användare och användningar. Terminologin är viktig eftersom det är en förutsättning för dialog. Det kan påpekas att en slående c Beredskapen skulle också kunna tänkas vara en del av resiliensen. 11

16 skillnad mellan områdena klimatfrågan och naturolyckorna är att mitigation har olika betydelser. På klimatområdet avser det utsläppsminskningar och vissa problem och risker undviks. I arbetet med naturolyckor kan mitigation även innebära insatser för att lindra konsekvenserna vid inträffade händelser

17 4. Förändrad risk, hotbild och sårbarhet Risk handlar om sannolikheten för negativa konsekvenser som uppstår på grund av någon händelse. Här nedan avses förstås extrema händelser (väder, vatten, klimat) och speciellt förändringar i dem. Konsekvenser definieras inte närmare annat än att de kan handla om dödsfall eller personskador av olika slag, ekonomiska eller materiella förluster och/eller rubbningar i samhällets rytm. 4.1 Extrema händelser är förväntade Extrema händelser är en del av den förväntade variabiliteten i vädret och i en vidare mening i klimatet. Det går att göra uppskattningar av sannolikheten för extremer av olika storlek. När dessa baseras på tidigare statistik spelar tillfälligheterna in och slutsatserna är troligen konservativa. I en del fall är också underlaget mer eller mindre begränsat. Ett sätt att underbygga uppskattningarna vidare är att konstruera förlopp som kombinerar extrema förhållanden i storleken och tajmingen av samverkande faktorer som till exempel en snörik vinter, sen vår och ihållande regn under snösmältningen. Sådan modellering kan komplettera undersökningar av hotbilden som görs utifrån statistik. 4.2 Sårbarheten är inte konstant Oavsett eventuella förändringar i sannolikheten för extrema händelser, förändras risken och därmed hotbilden genom löpande förändringar i sårbarheten. Det kan handla om fysisk planering, förändringar i praxis och hur infrastruktur underhålls. Det går inte att helt undvika en viss risk ens med bra planering, men det går att skapa marginaler. Huruvida man sedan ska värna sig mot en händelse med en återkomsttid på till exempel 50 år eller 1000 år är en fråga som bör tas i samband med vilka konsekvenser det skulle handla om. Samhället förändras kontinuerligt, vilket påverkar dess sårbarhet. Detta är självklart. Problem uppstår dock i synnerhet när vi inte riktigt är medvetna om eller tar hänsyn till förändrad sårbarhet. Då kan tidigare kalkyler om risker bli inaktuella. Etablerade delar av infrastrukturen som är mer eller mindre fasta över längre perioder påverkas vid utökningar, underhållsåtgärder och i den mån extrema händelserna förändras. Några exempel av sådan fast infrastruktur är väg- och bannätets dragning, bebyggelse och städer, dammar, större broar, hamnar och flygplatser. 4.3 Extrema händelser i världen och klimatförändringarna Även om extrema händelser är ett förekommande inslag i vårt väder och klimat, behöver deras karakteristika inte vara stabila. Pågående klimatförändringar handlar såväl om medelförhållandena som variabiliteten och förekomsten av i alla fall vissa extremer. Som redan nämnts i kapitel 2.5 finns det tecken på att den globala uppvärmningen även innebär förändringar i extremer. Enligt FN:s klimatpanels senaste sammanfattade kunskapsläge håller och förstärks dessa tendenser globalt vid fortsatta klimatförändringar (tabell 2) d. d Det kan nämnas att de vattenrelaterade aspekterna i FN:s klimatpanels fjärde kunskapssammanfattning från 2007 också har samlats i en s.k. IPCC teknisk rapport: Bates, B. C., Z. W. Kundzewicz, S. Wu and J. P. Palutikof (Eds.) Climate Change and Water. Technical Paper of the Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC Secretariat, Geneva, 210 pp. IPCC:s tekniska rapporter utgår från tidigare kunskapssammanfattningar och tar oftast inte hänsyn till senare litteratur. I detta fall utgörs underlaget därmed av den fjärde och tidigare kunskapssynteser. 13

18 Tabell 2. Exempel på möjliga förändringar i extrema händelser och deras effekter vid globala klimatförändringar under 2000-talet 30. I många fall kan åtgärder om att minska sårbarheten motverka riskerna. 14

19 Jämfört med redan rådande tendenser (se tabell 1), är den projicerade utvecklingen snarlik med avseende på förändringarnas riktning. Effekterna handlar om olika grundläggande förutsättningar för samhället; om vatten, livsmedel, hälsa, översvämningar, inte minst i utvecklingsländerna. Utöver sin direkta påverkan, kan klimatförändringarnas effekter också bli stressmultiplikatorer 31, det vill säga förvärra effekten av andra stressfaktorer såsom överutnyttjande av begränsade vattenresurser eller bosättande på översvämningshotade områden. För att återknyta till diskussionen om inträffade extrema händelser, kan man erinra sig att sådana värmeböljor som inträffade i Europa 2003 projiceras bli vanliga under 2000-talet skyfall projiceras bli häftigare i många områden både globalt och i Europa 32. De kortvarigaste skyfallen förstärks avsevärt mer än till exempel dygnsnederbörden 33 torka blir mer omfattande på en del håll i världen projektioner av framtida ändringar i tropiska cykloner är i sin tur osäkra. Antalet tropiska cykloner skulle kunna minska i ett framtida klimat, men de cyklonerna som bildas kan bli intensivare. Några andra eller mindre generella slutsatser går knappast att dra den generella havsytenivåhöjningen ökar sårbarheten för stormar oavsett om dessa i sin tur påverkas. Vågorna når längre in på land samtidigt som kustnära miljöerna som på sina håll utgör viss skydd påverkas både direkt och indirekt Med avseende på det lokala, regionala och globala, finns det anledning att genomföra förebyggande åtgärder i de områden där riskerna är stora. Det kan handla lika mycket om särskild klimatanpassning som mer övergripande insatser för ökad resiliens (minskad allmän sårbarhet). I den mån förebyggande åtgärder inte genomförs, ökar behovet av assistans vid extrema händelser och därmed av beredskap för internationella insatser. Inom EU pågår en viss inkorporering av klimatanpassning i det löpande arbetet. Enligt kommissionens nyligen utgivna vitbok om anpassning ska detta ge en generell ökning av resiliens och uppstå i olika policyområden (mainstreaming) 34, vilket rimligen leder till minskad sårbarhet inför naturolyckor. I översvämningsdirektivet 35 från 2006 skrivs det att klimatförändringarna skall tas hänsyn till som en del av arbetet. 4.4 Extrema händelser i Sverige och klimatförändringarna I Sverige har åren efter den senaste så kallade normalperioden ( ) i överlag varit varma. Det har framförallt handlat om mildare vintrar och tidigare vårar. Data för årsnederbörden visar en viss ökning. Regionalt klimat påverkas alltid av tillfälliga variationer, men särskilt temperaturutvecklingen ligger väl i linje med förväntningarna kring den globala uppvärmningen. Skyfall kan ha blivit vanligare, medan stormklimatet framstår som stabilt. Dessa bägge aspekter ligger likaså i linje med klimatförändringsprojektioner. Att skador och omfattningen av störningar i samband med svåra stormar har ökat bland annat på grund av de mildare vintrarna hör i sin tur delvis samman med förändringar i temperaturen. Eftersom de globala klimatförändringarna förväntas fortsätta under 2000-talet, är mer bestående förändringar att vänta även i Sverige 36,37. Underlaget som togs fram till Klimat- och sårbarhetsutredningen omfattande bland annat en uppsättning av nya klimatindex e,38 för analyser av sårbarhet. Dessa finns tillgängliga på SMHI:s hemsida 39,40. En del av indexen handlar om extrema händelser, t.ex. maximal byvind, olika mått på intensiv eller ihållande nederbörd och mått på temperaturextremer. e Klimatindex handlar om analyser av grundläggande klimatdata (t.ex. om temperatur, nederbörd) med hänsyn tagen till behov av särskilt underlag i tillämpningar på olika sektorer och i olika verksamheter. 15

20 Klimat- och sårbarhetsutredningen lade fram följande slutsatser om förändringar i extrema händelser och deras konsekvenser i Sverige i samband med klimatförändringarna: Översvämningsrisken i sjöar och vattendrag ökar främst i västra Götaland och västra Svealand samt i delar av Norrland. Bebyggelse och teknisk infrastruktur, särskilt vägar, järnvägar och dagvattensystem drabbas. Bland annat är Vänerområdet utsatt. Högre flöden och ändrat tillrinningsmönster riskerar att minska dammsäkerheten, särskilt vid mindre dammar. Havsnivåhöjningen leder till en ökad översvämningsrisk vid högvatten i kustområden särskilt i Götaland, bland annat är Göteborg och Falsterbonäset utsatt. I strandnära kustområden finns risk för omfattande kusterosion, till exempel på Skånes sydkust. Ökningen av intensiv nederbörd över större delen av landet påverkar dagvattensystemen. Källaröversvämningar på grund av överfulla avloppssystem riskerar därmed att öka. Ras- och skredrisken ökar på många håll i landet på grund av ökad nederbörd, intensivare nederbörd och ökade flöden. Utsatt är framför allt bebyggelse och infrastruktur i västra Götaland, östra Svealand och Norrlands kustland. En följdkonsekvens är en ökad risk för förlust av människoliv och för ekonomiska förluster. Den ökade skogstillväxten kombinerat med blötare mark och mindre tjäle leder till ökad stormfällning av skog, vilket drabbar system med luftledningar, detta oavsett stormarnas intensitet och frekvens. Framställningen av dricksvatten försvåras med mer humus i vattnet och större risk för både kemisk och mikrobiell förorening av vattentäkter vid översvämningar. Extremt höga temperaturer blir allt vanligare och leder till en ökad dödlighet för utsatta grupper som sjuka och äldre. En ökad frekvens av översvämningar ökar risken för smittspridning, bl.a. genom överspolning av betesmark och bräddning av avloppsvatten. Ett varmare klimat ökar också risken för spridning av både gamla och nya sjukdomar. Bortom år 2100 kommer klimatförändringen att fortsätta. Bland annat kommer havsnivån att fortsätta stiga under många hundra år. Stora kustområden kommer på lång sikt att hotas. Inte minst påpekades det att klimatförändringarna kommer att påverka riskerna för översvämningar, ras och skred, dammsäkerhet och stormfällningar. Problematikens allvar varierar mellan regionerna. Riskerna förknippande med erosion, ras, skred, ravinutveckling och slamströmmar bedöms generellt öka i Västra Sverige, delar av Svealandet och längs Östkusten. I Norrland ökar benägenheten för moränskred, slamströmmar och raviner i moränsläntar 41. Större extrema händelser i områdena kring och nedströms Vänern och Hjälmaren/Mälaren skulle kunna påverka infrastrukturen, miljön och vattenförsörjningen längs Götadalsälven, i Göteborgsområdet och i Stockholmsområdet. Forskningsöversikter kring klimatförändringar, skred och ras 42, översvämningar och riskhantering 43 och skogsbränder under ett förändrat klimat 44 finns framtagna från Mycket av förändrad sårbarhet i Sverige i samband med klimatförändringarna handlar om vatten i vattendragen, havsytenivån längs kusterna, markvattenhalterna och grundvatten samt vatten i urbana miljöer. Frågan om dammdimensionering 45 är en angelägen fråga. Den har också förts in i det svenska arbetet. Bland slutsatserna hittills 46 är att Dimensionerande tillrinningar och vattenstånd påverkas av ett förändrat klimat. Förändringar i medelklimatet gör bl.a. att det dimensionerande snötäcket minskar enligt alla scenarier. Detta verkar mot lägre dimensionerande tillrinningar och vattenstånd på de flesta platser. 16

21 Extrem nederbörd förväntas öka på de flesta platser i Sverige enligt scenarierna, vilket verkar mot högre dimensionerande tillrinningar och vattenstånd. Beroende på hur ändringar i medelklimatet och extremer samspelar kan dimensionerande nivåer både öka och minska beroende på plats och val av scenario. För närvarande pågår framtagande av metoder för beräkningar av de hydrologiska konsekvenserna av ett förändrat klimat för vattenkraftindustrin 47,48. För att möta klimatanpassningens krav som nyutgåvan av riktlinjerna för dimensionerande flöden för dammanläggningar ställer 49 har en kommitté tillsats gemensamt mellan berörda myndigheter, vattenkraftindustrin och gruvindustrin: Kommittén för dimensionerande flöden för dammar i ett klimatförändringsperspektiv. Den följer det pågående forskningsarbetet och engagerar sig i utarbetning av en vägledning för hur flödesdimensioneringsberäkningar för dammar skall utformas för att ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Eftersom de svenska riktlinjerna för flödesdimensionering för dammar också blivit standard vid den översiktliga översvämningskarteringen som MSB ansvarar för så kan man förvänta sig att arbetet inom den ovan nämnda kommittén också kommer att få stor betydelse för översvämningskarteringen och därmed för den fysiska planeringen. Mer extrem nederbörd torde i sin tur vara en angelägen fråga också för kommunal och stadsplanering samt för väg- och bannätet. Den förhållandevis grova upplösningen i dagens regionala klimatmodeller (10-50 km) är en begränsning i scenarioanalyser för extrem nederbörd. Ny metodik för detta är under utveckling Klimatförändringarna, konflikter och säkerhetsfrågor Miljöproblem och numera också klimatförändringar kan ge upphov till migration och konflikter 51. Kopplingarna är dock ofta invecklade och det är svårt att uppskatta hur mycket det i första hand handlar om klimatet 52,53. FN: s flyktingkommissarie har en del publikationer 54 som handlar om dessa frågeställningar. I ett nyligen avslutat EU-projekt 55 har man konstaterat att miljörelaterad migration oftast handlar om flyttningar inom ett begränsat område, men att det också finns tendenser att miljö/klimatrelaterade folkflyttningar blir långvarigare eller permanenta, till exempel för en del mindre önationer i Stillahavsområdet 56. Vidare förväntas klimatförändringarnas effekter tillta. Enligt en studie skulle mellan 25 miljoner och en miljard människor kunna tvingas flytta under de närmaste 40 åren på grund av naturkatastrofer med inslag av klimatförändringarna. Mestadels uppskattas det ändå att dessa klimatflyktingar skulle hålla sig inom det egna landets gränser 57. En nyligen gjord svensk analys 58 som handlar om klimatfrågan och säkerhet påpekar att: Initialt sett kommer klimatförändringarnas effekter betingas av existerande ekonomiska, politiska och sociala strukturer i olika delar av världen. Organiserat våldsanvändande är en troligare konsekvens i regioner med svaga stater och oroliga mellanstatliga relationer. På kort- och medellång sikt kommer dock klimatförändringarna sannolikt inte att förändra de strukturer som sätter ramarna för internationell säkerhet. Beroende på graden av kommande klimatförändringar kan dessa strukturer komma att förändras på lång sikt. Dessa förändringar är sannolikt avhängiga av de andrahandseffekter som klimatförändringarna kan få på världsekonomin. Klimatförändringarna kommer sannolikt inte leda till en ökning av konflikter på kort- och medellång sikt, men på lång sikt kan oförminskade klimatförändringar få allvariga konsekvenser för internationell säkerhet. Även i denna rapport omnämns problematikens flera dimensioner och att klimatförändringarna, men också olika typer av åtgärder, samverkar med andra drivkrafter i en föränderlig värld. Medan 17

22 det kan finnas synergier mellan klimatpolitik och säkerhetsfrågor (på energiområdet med mera), kan en alltför säkerhetspolitisk inramning av klimatfrågan också försvåra samarbetet internationellt och mellan länderna. Skarpa konflikter skulle kunna uppstå kring bland annat vattenresurser och livsmedelssäkerhet i samband med torka, inte minst där etniska eller politiska spänningar redan finns Klimatförändringar i internationellt arbete för riskreduktion Frågan om klimatförändringarnas effekter på samhället, bland annat via extrema händelser har föreslagits bli mer integrerad i arbetet för att hantera risker för naturolyckor generellt med mera 60. ingår numera allt oftare i det internationella arbetet om naturolyckor 61. Flera plattformar finns 62 och samlat grepp siktas på inom UN International Strategy for Disaster Reduction (UNISDR) 63, Hyogo Framework for Action (HFA) 64, Prevention.net portal 65 och the ProVention Consortium 66. Meteorologiska världsorganisationen WMO har Disaster Risk Reduction Programme som ett tema. WMO spelar också en central roll i den pågående processen om att skapa ett globalt ramverk för klimatinformation och klimattjänster 67,68 för arbeten om extrema händelser, klimatvariabilitet och klimatförändringar. Häri ingår frågor om klimatextremer, varningssystem och skydd mot naturolyckor (s ). I en del regioner har sådan samverkan redan utforskats 69 (samt s ). FN-systemet samordnar för övrigt aktiviteter kring klimatrelaterade frågor i sitt Delivering as One initativ 70. På biståndsområdet har Sverige nyligen myntat begreppet klimatsäkrat bistånd. Sverige stod också som värd för Commission on Climate Change and Development 71 för en genomlysning av de sammanvävda frågorna om riskreduktion, klimatfrågan och bistånd. I sin slutrapport 72 betonade kommissionen behov av ökade resurser för klimatanpassning i utvecklingsländerna och hur finansieringen ska ske och betydelsen av regionalt och speciellt lokalt perspektiv. Beträffande extrema händelser betonades att det inte bara handlar om de värsta katastroferna utan också de mindre rubriksättande händelserna: Adaptation discussions tend to focus on big weather-related catastrophes. Yet adaptation to smaller, unreported events is at least as important. First, the increase in smaller floods, landslides, and so on is increasing poverty through the accumulated effects. Second, households and societies that are more resilient to small shocks are less vulnerable to big ones. 73 Klimatförändringarna har tillkommit som ett inslag i det internationella arbetet om att förebygga extrema händelsers konsekvenser samt för beredskap inför utlöst sårbarhet vid händelser som inträffar. I många fall handlar detta om ett ytterligare perspektiv på problemställningar som redan finns. 18

23 5. Forskning nationellt i EU, USA och norden samt framstående forskningsorganisationer Det finns en hel del tidigare och pågående forskning som är relevant för problematiken kring extrema händelser på områdena Skydd mot olyckor, Krisberedskap och i viss mån också Civilt försvar. Eventuellt finns det brister med tillgången till resultat och deras samstämmighet. I den mån som grundläggande antaganden skiljer sig mellan olika ansatser, försvåras framtagandet av synteser eller annat sammanhängande underlag. En samlad ingång till forskning om naturolyckor inom EU:s ramprogram 74 dokumenterar ett 30- tal forskningsprojekt som bedrivits inom FP6 och FP7. En del av dessa handlar om översvämningar, skogsbränder, ras och skred samt stormar. Många projekt handlar om åtgärdsstrategier och andra ord metafrågor. En del mer basal och tillämpad forskning om relevanta geofysikaliska fenomen bedrivs inom ramprogrammens delar om klimat/global change 75. I vissa fall ligger detta undangömt och framkommer inte från projektrubriken. Ett sådant exempel är det alldeles nyligen avslutade ENSEMBLES-projektet i vilket det i ett av de åtta forskningsområdena ingick forskning om extrema händelser 76. Internationellt pågår förstås forskning och utveckling på området. Några exempel av övergripande satsningar är FN:s klimatpanels specialrapport om Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation 77 som skall tas fram till I fokus är extrema händelser o (i) vars frekvens kan påverkas av klimatförändringarna, o (ii) för vilka sårbarheten kan öka på grund av andra drivkrafter än klimatet och o (iii) som är nya och uppstår på grund av klimatförändringarna. Exempel är (i) översvämningar och torka, (ii) kustnära utveckling och (iii) översvämningar på grund av smältvattensjöar i bergsområden. ISDR medverkar. FN:s klimatpanels femte kunskapssammanfattning (Assessment Report 5, AR5) som skall ges ut Som i de tidigare kunskapssammanfattningarna, berörs extrema händelser av arbetsgrupp I:s rapport 78 och klimateffekter, anpassning och sårbarhet av arbetsgrupp II 79. FN:s universitet (UN University) har ett institut om miljö och säkerhet 80 med olika projekt och andra aktiviteter som är relevanta i sammanhanget. Några exempel av svenska forskningsutövare om sårbarhet och säkerhet med kopplingar till extrema händelser och/eller klimatförändringarna är Stockholm Environment Institute 81 (SEI), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 82, Utrikespolitiska institutet 83 och Lunds universitets Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS 84. Listan är förstås betydligt längre. Bland svenska myndigheter är inte minst MSB, Boverket, SMHI, SGI och Sida avnämare men också forskningsbeställare/finansiärer eller forskningsutövare på områden som handlar om anpassning, fysisk planering, sårbarhet och själva extrema händelser. Analys av extrema händelser är ett forskningsområde för inte minst naturvetenskaplig klimatforskning 85,86,87. Avancerad statistik är förstås ett av verktygen, men det är förfallande sällan som forskningen om klimat(extremer) engagerar egentliga matematiska statistiker. I det strategiska forskningsområdet om klimatmodeller vid Lunds universitet (MERGE 88 ) är meningen att detta ingår. 19

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan Att förebygga naturolyckor en fråga om samverkan Tillsammans mot en säkrare värld Ett omfattande FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid

Läs mer

Vattnets kretslopp. Arvika

Vattnets kretslopp. Arvika Arvika Lokala klimatscenarier är a och o när man skall anpassa ett samhälle till ett klimat i förändring. Nya klimatscenarier på framtidens regn och vattennivåer har tagits fram speciellt för Arvika kommun.

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. En översikt

Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap. En översikt Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap En översikt 2 MSB:s kontaktpersoner: Maria Wahlberg, 010-240 42 22 Kristin Jacobsson, 010-240 44 92 Benny Jansson, 010-240 44 36 2012-01-17

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Foto istockphoto.com/tt Klimatanpassning att planera för ett förändrat klimat Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl Slutkonferens 141008 Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl 1 Projektgrupp Karl-Erik Grevendahl, Krinova Maria Larsson, INDEA Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA Ola Gustafsson/Gerd Lundquist, Länsstyrelsen

Läs mer

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent

Läs mer

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB Making Cities Resilient Erfarenheter över stads-och statsgränserna Margareta Nisser- Larsson MSB Nationell plattform en fråga om samverkan Under de senaste åren har extremt väder och naturhändelser orsakat

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon:

Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon: Fastighetsägarna Stockholm är branschorganisationen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Stockholms län och på Gotland. Våra drygt 5 000 medlemmar spänner från börsnoterade fastighetsföretag

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Skid-VM borde gå i Norge varje gång! Skid-VM borde gå i Norge varje gång! SUMMERING; En osannolik händelse? (ikke sannsynlig) SKID-VM ÄR SLUT OCH DET VAR VÄL EGENTLIGEN INGA KONSTIGHETER. Norge vann nästan allt. Sverige vann två guld. MARIT

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Analys av översvämningsrisker i Karlstad Rapport Nr. 46 Analys av översvämningsrisker i Karlstad Sten Bergström, Jonas German Pärmbild. Bilden föreställer inre hamnen i Karlstad den 25/4 2007. Foto: Sten Bergström, SMHI Rapport Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Skellefteå kommun KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR SLUTRAPPORT Uppdrag: 249190, Fördjupad utredning avseende konsekvenser av Titel på rapport: Skellefteå kommun Konsekvenser av klimatförändringar Status:

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Förvaltningsövergripande nivå Förvaltningsnivå Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer