Jakten på en serieanläggare

Transkript

1 TEMA Säkerhet Jakten på en serieanläggare Flera anlagda bränder inom samma område sprider inte bara skräck hos de boende, de kan också orsaka stora ekonomiska skador på fastigheter och närliggande miljö. Serieanläggare av bränder är ofta svåra att få fast, men nu har Eva Ljungkvist och Dan Granvik tagit fram en ny metod för att förutsäga serieanläggarens nästa drag. TEXT: JONAS LANNERING ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSON En tidig morgon vintern 2010 kunde invånarna i Ystad äntligen andas ut. Efter en unik spaningsinsats hade polisen lyckats fånga den så kallade Gryningspyromanen på bar gärning. Ulf Borgström, som är hans riktiga namn, hade då satt skräck i Ystad under många år men flera gånger släppts ur häktet i brist på bevis. I det fallet hade man en ganska klar bild om vem gärningsmannen var. Men bevisläget gjorde det väldigt svårt att åtala honom. Vi var tvungna att försöka förutse hans mönster för att kunna gripa honom med fingrarna i syltburken, säger Dan Granvik som efter Ystadsfallet pensionerade sig efter över 40 år som polis, med brandutredningar som specialitet. 58 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

2 Ett växande samhällsproblem träder fram vid en titt i statistiken över anlagda bränder i Sverige. Enligt Björn Björkman, rådgivare på på Brandskyddsföreningen, kostar anlagda bränder samhället över en miljard kronor varje år. Skolmiljöer är särskilt utsatta, där ungefär hälften av bränderna är anlagda. Men anlagda bränder inträffar också i bostadshus, med direkt fara för de boendes liv. Mordbrandsutredningar är mycket svåra då bevisen oftast brinner upp. Inte sällan måste man ta gärningsmannen på bar gärning. För att underlätta utredningarna har Dan Granvik tillsammans med sin tidigare kollega, brandutredaren Eva Ljungkvist, tagit fram en särskild utredningsmetod för serieanläggare som bygger på så kallad relationskartläggning. Kort och gott är relationskartläggning en metod som vi utredare använder för att kunna pussla ihop mönster i en utredning med en misstänkt serieanläggare. Det gäller att fråga var, när och hur i varje detalj och lägga in all information i en databas. Förhoppningsvis hittar man sen enklare de detaljer som man kan gå vidare med, säger Eva Ljungkvist som numera arbetar skarpt med metoden i ett fall för danska polisen. TILLBAKA TILL YSTAD Dan Granvik och Eva Ljungkvist hade arbetat med utredningen om gryningspyromanen under flera år då han slutligen kunde gripas. När fallet var avslutat var de övertygade om att deras lärdomar från Sveriges största serieanläggarutredning kunde återvinnas. Eva övergick till konsultverksamhet och hade då mer tid åt att utveckla en systematisk utredningsmetod som utgick från relationskartläggning. De knöt också till sig en programmerare som hjälpte dem med de tekniska delarna av metodutvecklingen. Lösningen blev att utforma en grafdatabas som, till skillnad från en vanlig databas med tabeller, visualiserar samband och relationer mellan databasens poster. Det kan liknas vid en stor mind-map där cirklarna är noder och pilarna mellan cirklarna relationer. UTREDARNA MATAR IN parametrar från utredningen i programmet, som sedan gör om informationen till noder och relationer. Bränder som till exempel har skett på samma gata kan ha en relation i databasen. Bränder som har anlagts i ett soprum kan ha en annan. Misstänka, brottsoffer, deras anhöriga och en rad andra parametrar kan också läggas in i systemet. Tillsammans skapar alla relationer i databasen ett komplext nät av information som brandutredarna sedan kan leta efter mönster i. FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

3 TEMA Säkerhet FOTO: HANDOUT/KOD 10500/POLISEN Natten mot den 2 december 2010 bröt en brand ut i ett flerfamiljshus i Ystad. Flera polispatruller såg en person lämna huset bara minuter innan vindsbranden blossade upp. Gryningspyromanen som hade gäckat polisen sedan 1990-talet kunde gripas på bar gärning och dömas till åtta års fängelse. Det finns flera andra fördelar med metoden. Det är en väldigt enkel metodik som vi kan lära ut och som gör stor nytta PROBLEMEN MED BRAND- UTREDNINGAR ÄR DESAMMA VÄRLDEN ÖVER. BEVISEN RÄCKER OFTA INTE TILL FÄLLANDE DOMAR. Dan Granvik, utredare på en lokal nivå. Till exempel fastighetsägare och försäkringbolag kan ha nytta av att vi tittar mer systematiskt på ett område där en serieanläggare härjar. Då kan vi enklare se vad de ska lägga resurserna på i sitt brandskyddsarbete. Vi kan därför hjälpa dem att prioritera bättre, berättar Eva Ljungkvist. Dan Granvik betonar att man med metoden inte kan förutsäga exakt vilket nästa mål en serieanläggare har i kikaren. Men man kan få svar på viktiga frågor som hjälper utredningen framåt. Vilka mönster tyder på att det är en och samma person? Vilka mål har hög risk? Var ska vi lägga våra spaningsresurser och på vilken tid? Det är sådana frågor vi ställer oss hela tiden, men som vi nu får ett bra verktyg för att strukturera, säger Dan. DAN OCH EVAS METOD har väckt stort intresse bland deras kollegor. De har fått ett stipendium av Brandskyddsföreningen för att kunna fortsätta med forskning och metodutveckling. I april förra året fick de också presentera sin forskning om hur man bättre förutser serieanläggare på IAAI:s (The International Association of Arson Investigators) konferens i Las Vegas. Problemen med brandutredningar är desamma världen över. Bevisen räcker ofta inte till för fällande domar. Det är helt enkelt svåra utredningar, vilket gör att det naturligtvis finns ett stort intresse för metodutveckling, säger Dan Granvik. Konferensen ledde till att nya viktiga kontakter kunde knytas. Just nu ligger fokus på att testa metoden på en av de mest kända serieanläggarna i USA, den före detta brandutredaren John Orr. I skydd av sitt yrke och sina kunskaper om brandutredningar kunde han under lång tid undgå upptäckt innan han slutligen ringades in och dömdes till livstid. Dan Granvik DET BLIR EN STOR Eva Ljungkvist utmaning och lite av ett examensarbete för oss. Det rör ju sig om en av våra egna, som valt att gå över till den mörka sidan. Vi får allt material från våra amerikanska kollegor och sen använder vi metoden och stämmer av och kalibrerar den, säger Eva Ljungkvist och låter exalterad. SE SIDAN 62 Brandingenjören ger goda råd. 60 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

4

5 TEMA Säkerhet FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN 8 BRANDSÄKRA TIPS TILL FASTIGHETSÄGARE JAN TOMTIN är brandinspektör på Storstockholms brandförsvar och Farsta brandstation. Här kommer hans åtta bästa råd till fastighetsägare för att undvika anlagda bränder, som vid sidan av torr kokning och spisbrand är de vanligaste orsakerna till att brandkåren rycker ut. 1 Bedriv ett systematiskt brandskyddsarbete. Det ska alltid finnas någon med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation för en fastighet. 2 Titta på vad som finns tillgängligt i nära anslutning till fastigheten. Var kan en eld startas? Liggande bråte, öppna containrar eller påsar med byggmaterial är godis för en serieanläggare. 3 Se över brandsektionerna. Om man har dragit nya ledningar, installerat kabel-tv eller skaffat bredband kan de påverkas. 4 Se över tillträdet till fastigheten. Det är viktigt att alla lås fungerar och att dörrarna stängs igen som de ska. Kontrollera särskilt att dörrar till vind och källare har fungerande självstängare. 5Tänk på framkomligheten på kringliggande vägar. Kommer räddningstjänsten enkelt komma fram till fastigheten vid en brand? 6 Ha uppsyn över soprummen och ha gärna ett sprinklersystem där. Dels för att det anläggs bränder, men även för att bränder kan uppstå på grund av olyckor. 7 Håll trapphus och gångar fria. Bränder i barnvagnar och möbler orsakar mycket rök som kan tränga in i lägenheterna. 8 Se till att fastigheten har fungerande brandvarnare, det är fortfarande A och O. 62 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

6 Har dina entreprenörer giltiga Heta Arbeten certifikat? Fråga alltid! FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

7 Annonsera i Fastighetstidningen Rena tak fina fasader MAGNUS JOHANSSON Tel: magnus.johansson@newsfactory.se NIKLAS NILSSON Tel: niklas.nilsson@newsfactory.se Vi är experter, låt oss göra jobbet. Nu finns möjligheten att få tak, fasader och markytor fria från påväxt genom att låta våra auktoriserade entreprenörer göra jobbet. Med rätt produkt, kunskap och utrustning gör vi ett effektivt och kvalitetssäkert arbete. Välkommen in på för att hitta din närmaste entreprenör. Jag sparar en veckas Jag sparar jobb per en badrum, veckas jämfört jobb per med badrum, om vi skulle jämfört använda med om gamla vi skulle schakt. använda gamla schakt. Stefan Hammarbäck, Lineroom, som monterar 250 våtrumskassetter per år. Stefan Hammarbäck, Lineroom, som monterar 250 våtrumskassetter per år. SNABBARE STAMBYTE Altech Våtrumskassett (tidigare Columbivägg) sparar tid och pengar, med en både smart och stilren lösning. Alla installationer och rördragningar fi nns på plats direkt. Du slipper riva gamla stammar och hyresgästerna kan bo kvar under tiden. Varje kassett prefabriceras och anpassas till förhållandena i fastigheten. Kan förberedas för anslutning till kök, handdukstork, dusch, vattenmätning och tvättmaskiner. Du bestämmer ytmaterial och färg : plåt, kakel och hörn. Energieffektiv snålspolläge och hel- eller halvspolning. Minimal utbyggnad från väggen. Anpassad till Branschregler Säker Vatten-installation. Läckagevarning förebygger vattenskador. Vägghängd WC-stol enkelt att göra rent. Enkelt underhåll alla installationer är lättåtkomliga bakom frontluckan. Dahl Sverige AB jacob.westberg@dahl.se FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

8 1 Säkerhet TEMA Riktlinjer för relining saknas Ett förslag till ändrade texter i AMA är ute på remiss. Dock ser det inte ut att komma med några tydligare riktlinjer för relining. Något som efterfrågats av många. Goda bakterier gör nytta i vattenledningarna FORSKARE HAR upptäckt att vårt dricksvatten till stor del tycks renas av goda bakterier i ledningsrören och inte enbart i vattenverken som man tidigare trott. Rent kranvatten är inte sterilt utan innehåller en miljon bakterier. De växer till sig på insidan av vattenledningarna, vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Nu har forskare på Lunds universitet kommit fram till att bakterierna spelar en större roll än vad man tidigare trott. Bland annat tror man nu att en stor del av ÄR DIN FASTIGHET KLIMATSÄKRAD? FASTIGHETSÄGARE I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT vattenreningen sker i ledningsrören inte enbart i vattenverken. Denna nya kunskap hoppas man kunna utnyttja när stora delar av Sveriges ledningsnät måste förnyas. Så småningom kanske vi kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att tillväxten av de goda bakterierna gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger bättre tarmflora, säger forskarassistent Catherine Paul. Se till att huset är framtidssäkrat VI VET INTE EXAKT i vilken omfattning, men helt klart är att klimatförändringarna kommer att medföra konsekvenser. Vi kan redan se följderna av skyfall och översvämningar och som fastighetsägare bör du se till att förebygga skador till följd av ett mer extremt klimat. En bra start på det arbetet är att läsa och ta del av råden i broschyren Är din fastighet klimatsäkrad? som Stockholm tagit fram om klimatanpassning av fastigheten. Den går att ladda ner gratis i webshopen på fastighetsagarna.se. ATT RELINING NUMERA finns med i AMAtexterna gör det lättare att som beställare definiera krav på utförande. Men jämfört med de mer traditionella stambytesmetoderna är avsnittet om renoveringsmetoden relining relativt tunt. Det är svårt att sätta speciella krav i enlighet med AMA:s uppbyggnad. Dels finns det så många olika metoder, dels är det svårt att verifiera det slutgiltiga resultatet, säger Martin Brunnkvist, fackområdesexpert inom VVS på Svensk byggtjänst. Men även om det inte finns med några skrivelser om relining i remissförslaget går slutresultatet att påverka. PETER HALLING som företräder BRiF (Branschföreningen relining i fastigheter) anser att kraven på de kvalifikationer personalen som utför relining ska uppfylla borde skärpas. Kravet måste vara att reliningentreprenören ska vara ansluten till BRiF och ha genomgått en tredjepartscertifiering enligt vårt kvalitetsprogram BRiF3Q, säger han. Utöver det vill han att det ska finnas krav på att den aktuella reliningmetoden godkänts av en opartisk provning och ha ett godkännande från SP eller enligt Europastandard. AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning, är en serie referensböcker som ges ut av AB Svensk Byggtjänst. De används som stöd vid de flesta entreprenader vid upprättandet av förfrågningsunderlag och bygghandlingar. s försäkringsbolag i Stockholm sedan 1746 Förebygg skador och bli belönad Att arbeta skadeförebyggande är ett viktigt åtagande för dig som fastighetsägare. Som kund hos oss blir du extra premierad om du lyckas väl. För varje skadefritt år gör vi en avsättning till ett självriskkonto. Så om olyckan trots allt skulle vara framme kan du använda pengarna för att betala självrisken. Totalt kan du samla ihop upp till kronor på självriskkontot. Hos oss lönar det sig att vara skadefri! BRANDKONTORET TEL FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

9 TEMA Säkerhet Så ska vattenskadorna i kök minska UNDER ALLA vattenslutna apparater, exempelvis kaffe maskiner och ångugnar, ska det finnas ett tätt ytskikt, uppvikt som en balja i kanterna. IDAG UPPFYLLER inte alltid de slangar som följer med hushållsmaskiner Boverkets krav på att de ska klara ett tryck på 10 bar. Skarvade slangar är en annan risk. Leverantörerna måste se till att det medföljer slang med tillräcklig längd. VID DE FLESTA renoveringar är det svårt att montera en ny golvbrunn. Då är ett alternativ att montera en vattenfelsbrytare som stänger av tillförseln om fukt indikeras. EN VANLIG ORSAK till läckage är att man pressat in påsar, flaskor eller dylikt under diskbänksskåpet som orsakar glapp i någon koppling i vattenlåset. Därför kan ett förslag bli att ett skyddat utrymme för alla kopplingar i diskbänksskåpet blir standard. VATTENLARM bör indikera läcka. Bäst är om det går att komplettera med golvbrunn under diskbänken. Det är i köket de flesta skadorna sker Vattenskadorna fortsätter öka och allt fler skador uppstår i köket. I spåret av skadorna följer höjda försäkringspremier och självrisknivåer. KOSTNADER för vattenskador drabbar hela försäkringskollektivet. Men försäkringsbolagens hantering skiljer sig åt. Vi har reglerat det genom att ta ut rimliga premiehöjningar. Men vi har också höjt självriskerna utifrån hur gammal installationen är. Det är ett sätt att sätta press på fastighetsägare som inte sköter sitt underhåll, säger Jan Nielsen, försäkringsmäklare på Osséen försäkringsmäklare. Jan Nielsen menar att det är viktigt att arbeta skade förebyggande. Det går inte att enbart hänvisa till råd på försäkringsbolagens hemsidor. Man måste sätta något konkret i händerna på de boende. På går det att beställa boken Proaktiv där det ges skadeförebyggande råd inom flera områden. FÖR ATT KOMPLICERA det hela ytterligare har det dykt upp ett helt nytt riskmoment. Tidigare fanns två vattenanslutningar i köket, vattenkranen och diskmaskinen. Idag kan det handla om över tio anslutningar. Det är dubbla diskbänkar, kaffemaskin, frys med ismaskin, ugn med vattenånga och så vidare. Detta ger blöta avtryck i statistiken. För fem år sedan stod köken för 26 procent av vattenskadorna och badrummen för 37 procent. Nu står köken för 32 procent medan badrummen gått ner till 27 procent av skadorna, säger Fredrik Runius, teknik ansvarig på branschorganisationen Säker Vatten. För att stävja utvecklingen har Säker Vatten initierat ett projekt tillsammans med representanter från byggbranschen, ett flertal stora kökstillverkare och försäkringsbolagen. De flesta skador uppstår i eller runt diskbänksskåpet där alla nya apparater ska kopplas in samtidigt som vi ska få plats med sopsortering och en massa annat. Vi försöker få fram en standard för hur all utrustning ska få plats och samtidigt skyddas, säger Fredrik Runius. HAN MENAR OCKSÅ att det måste ställas krav på vitvarubranschen. Kvaliteten på slangar till diskmaskiner och andra vattenanslutna maskiner behöver ses över. Men läcka kommer det alltid att göra, därför är det viktigt att se över krav på tätskikt och installationer i kök både vid nybyggnad och renovering. ERIK HÖRNKVIST Välkommen till fullservicebyrån inom fastighetsrätt, hyresrätt, bostadsrätt och arrenderätt! - när det gäller fastigheter - Tel info@steinmann.se 66 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

10 BERGSÄKER Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den perfekta temperaturen. Tack vare dubbla kompressorer möjliggörs produktionen av värme och varmvatten samtidigt i fastigheten, vilket är unikt. Mindre än 3 kg köldmedium/aggregat NIBEs användarvänliga display 4 olika storlekar, upp till 540 kw i samma system Tystgående NIBE Energy Systems Box 14, Markaryd Tel Läs mer på nibe.se/f1345

11

12 svarar Ställ dina frågor till s experter Hur väljer jag inbrottskydd? FRÅGA: Vilket inbrottsskydd ska jag välja för min byggnad och de lokaler som finns där? SVAR: Det snabba svaret är att det beror helt på vad villkoren i försäkringsbreven säger. Hör med ditt försäkringsbolag. Frågan om nivå på inbrottsskydd och säkerhetstänk innefattar flera aspekter, allt från mekaniskt skydd, larm och lås till en säkerhetskultur som bör genomsyra hela verksamheten och organisationen. Till det kommer även IT-säkerhetsfrågor och eventuellt behov av personskydd med mera. EN KOMPLEX FRÅGA med andra ord, men ett par goda råd på vägen kanske jag kan bidra med. Det är inte alltid solklart vem som ska stå för notan hyresgäst eller fastighetsägare. MÅNGA OLIKA SKYDDSKLASSER FÖR LÅS SSF Stöldskyddsföreningen har nyligen uppdaterat sin norm SSF 200 Regler för inbrottsskydd Byggnader och lokaler. I den listas tre skyddsklasser. SSF Stöldskyddsföreningens norm SSF 130 listar fyra olika larmklasser. Larmklass 1 är den lägsta och larmklass 4 den högsta. När det gäller krav och klassning av lås beslutade SIS nyligen att inte ge ut någon reviderad version av den svenska standarden SS 3522 Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning. Tanken var från början att den skulle utökas till att även omfatta elektromekaniska låsprodukter ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON och därmed göra det möjligt för fler tekniska lösningar att uppfylla kraven. Dessutom drog SIS in standarden i sin helhet, då man bedömde att den konkurrerade med en europeisk standard, vilket en nationell standard enligt EU-regler inte får göra. Detta har lett till upprördhet i branschen då För att underlätta för båda parter är det därför bra med lösningar som gör det lätt att uppdatera en säkerhetsklass eller två. Kan man göra det enkelt för en ny hyresgäst med andra krav höjer man troligen attraktionsvärdet på sin fastighet. JAG REKOMMENDERAR att du alltid använder en certifierad installatör och ser till att det finns serviceavtal för säkerhetsinstallationerna. Koppla redan på ett tidigt stadium in en säkerhetskonsult. Inte minst bör du ta hjälp för att det är svårt att navigera i den ibland snåriga vokabulären. Många av egenskaperna indelas i olika klasser som inte alltid är lätta att hålla reda på. Se exempel i rutan nedan. RIKARD SILVERFUR man menar att den europeiska standarden bland annat inte berör att lås och beslag ska stå emot dyrkning, manipulation och manuella angrepp samt att begreppet godkänd låsenhet överges. Därför har aktörer i branschen beslutat att ge ut en norm under SSF Stöldskyddsföreningen, SSF 3522, som berör detta. VI VILL BYGGA OM LOKALER FRÅGA: Vi bygger om före detta kontorslokaler till bostads rätter. Tanken är att dessa lägenheter ska få tillgång till en del av det nuvarande gemensamma gårds utrymmet. Vad krävs för typ av beslut? SVAR: Innebär detta att andra medlemmar får en försämrad tillgång till gården? I så fall kan det krävas medgivande av dem som berörs negativt. Om inte alla ger medgivande kan beslutet ändå bli giltigt, men då krävs 2/3-dels majoritet av de röstande på en stämma och hyresnämndens godkännande. Frågan kan också behövas tas upp på en stämma om det innebär en förändring av hus eller mark. Oftast behövs då ett stämmobeslut med enkel majoritet. Om beslutet inte innebär någon påverkan på hus eller mark kan styrelsen välja om det ska tas på en stämma eller som ett beslut bara i styrelsen. Det bör noga regleras skriftligen vad det är för avtal och vilka villkor som gäller. Ytan och skötseln bör definieras tydligt. Kom ihåg att ett avtal bara binder dem som ingått avtalet, exempelvis inte en kommande bostadsrättshavare. Därför kan det vara bra att reglera att avtalet upphör vid överlåtelse av bostadsrätten. OVE SCHRAMM Rikard Silverfur Näringspolitisk expert Sverige Mikael Gulliksson Chefsjurist Sverige Ove Schramm Fastighetsjurist (brf) Service Ulla Werkell Skattejurist Sverige Emma Berg Fastighetsjurist GFR Per Forsling Energispecialist Stockholm Ställ din fråga till Fråga experterna,, Box , Stockholm eller maila info@fastighetsagarna.se Märk mejlet med svarar. Line Zandén Fastighetsjurist Sverige FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ