Förverkligandet av förgasad biomassa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förverkligandet av förgasad biomassa"

Transkript

1 Avrapportering Förverkligandet av förgasad biomassa Hans Hellsmark Staffan Jacobsson Avdelningen för miljösystemanalys Institutionen Energi och Miljö Chalmers tekniska högskola Göteborg

2 Sammanfattning Uppnådda huvudresultat Syftet med forskningsprojektet har varit att studera framväxten av innovationssystem för förgasning av biomassa och komma med förslag på hur teknikens långsiktiga potential skall kunna förverkligas. Det tekniska fokuset i projektet har legat på förverkligandet av andra generationens drivmedel och andra kemikalier från förgasad biomassa. Genom forskningsprojektet har vi kommit fram till en rad empiriska och analytiska resultat av stor vikt för Energimyndigheten, EU kommissionen och andra beslutsfattare (som t.ex. Göteborg Energi) med intresse av att förverkliga denna tekniks potential. Det är också möjligt att generalisera många av dessa lärdomar till andra teknikområden med stor potential på lång sikt. Vi har: 1. Utfört en systematisk analys av vilka aktörer som agerar som systembyggare i fyra olika europeiska länder. Vi har även visat på vikten av systembyggare för innovationssystemens framväxt och för att teknikområden med stor potential skall kunna förverkligas. 2. Visat på vikten för policy att identifiera systembyggare och analysera deras roll i innovationssystem av strategisk betydelse för att, t.ex., uppnå högt ställda klimatmål i kombination med ekonomisk tillväxt. 3. Utvecklat ett konceptuellt ramverk och en metod som fångar in begränsningar i systembyggarens förmåga (oförmåga) att adressera olika typer av systemsvagheter som hindrar systemets framväxt. Sådana systemsvagheter kan vara en kombination av tekniska, organisatoriska, och institutionella begränsningar i systembyggarens kontext och nätverk. Dessa visas när systembyggaren inte förmår bygga den nödvändiga strukturen direkt eller genom att stärka ett antal nyckelprocesser (funktioner). Metoden kan användas av policy för att ta fram lämpliga åtgärder för att stimulera framväxten av teknikområden av strategisk betydelse genom att stärka systembyggarna. 4. Utvecklat en fördjupad förståelse för hur pilot- och demonstrationsanläggningar används av systembyggare för att reducera risker. Vi har även visat på hur dessa är en förutsättning för att utveckla både den praktiska och teoretiska kunskapen som är nödvändig för att ta stegen vidare mot kommersiella anläggningar. 5. Utvecklat en fördjupad förståelse för hur pilot- och demonstrationsanläggningar skulle kunna användas av policy för att skapa en ny, alternativt stärka en befintlig, aktör- och teknikstruktur samt hur sådana satsningar bör utvärderas. 6. Skapat en unik analytisk länk mellan mikro och makro nivå, dvs. en länk mellan vad systembyggare (mikro) klarar av att förverkliga i termer av t.ex. mängden andra generationens biodrivmedel i EU-27 till 2020 (makro). Utnyttjandet av denna analytiska länk skulle kunna underlätta för policy att sätta realistiska mål och att komma fram till vilka styrmedel som behövs för att uppnå dem.

3 7. Bidragit med en rik och kontextuell beskrivning av den historiska utvecklingen av biomassaförgasning i Europa, med början i Sverige och Finland på 1970-talet samt i Österrike och Tyskland från tidigt 1990-tal, fram till Identifierat totalt elva systemsvagheter i de fyra länderna samt två generella systemsvagheter på EU nivå som måste adresseras av policy och systembyggare för att förverkliga andra generationens drivmedel till 2020 och möjliggöra en storskalig spridning av teknikerna till Bidragit med specifika förslag på hur dessa systemsvagheter bör hanteras. Resultaten finns presenterade i följande bifogade artiklar samt avhandling (fler artiklar kommer att skrivas): 1. Hellsmark, H., Jacobsson, S., Opportunities for and limits to Academics as System Builders: The case of realizing the potential of gasified biomass in Austria. Energy Policy 37, Hellsmark, H., Jacobsson, S., Realising the potential of gasified biomass in the European Union - Policy challenges in moving from demonstration plants to largescale diffusion. Submitted to Energy Policy. 3. Hellsmark, H., Unfolding of the formative phase of gasified biomass in the European Union: The role of system builders in realising the potential of secondgeneration transportation fuels from biomass, Doctoral thesis, Department of Energy and Environment, Chalmers University of Technology, Göteborg. Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål Vi menar att de resultat som presenterats ovan hänger tydligt ihop med studiens syfte och mål. Vi fokuserar därför här på att diskutera dess vidare implikationer i relation till studiens syfte. Utöver de direkta resultaten har det i studien framgått att: 1. Det tar årtionden för nya teknikområden, aktörsstrukturer samt nödvändiga institutionella förutsättningar att växa fram för att dessa tekniska lösningar skall kunna förverkligas och skapa miljö- och klimatnyttor i kombination med nationella och industriella nyttor i form av nya produkter, tjänster, arbetstillfällen och exportframgångar. 2. En mängd tekniska lösningar måste utvecklas och spridas för att möta hotet om klimatförändringar. En parallell utveckling och spridning av sådana lösningar är nödvändig då risken att vissa lösningar kommer att misslyckas är överhängande och för att en sekventiell spriding kommer att ta för lång tid. 3. En uppskalning av många av dessa tekniska lösningar kommer att vara ytterst kostsamt. För mindre länder kommer det att vara nödvändigt att göra prioriteringar

4 mellan olika teknikområden och alla satsningar kommer inte leda till att nationella och industriella nyttor skapas. 4. Generella styrmedel som inte tar hänsyn till teknikspecifika krav som initialt ställs av nya tekniska lösningar med stor potential har begränsade förutsättningar att skapa nationella och industriella nyttor i form av nya produkter, tjänster, arbetstillfällen och exportframgångar. Sådana styrmedel tenderar att främja alternativ som redan är utvecklade och finns tillgängliga på marknaden. 5. Forsknings- och utvecklingspolitiken är i praktiken alltid mer eller mindre teknikspecifik och det är endast tack vare ytterst teknik- och även företag/projektspecifika åtgärder som kunskapsområdet (förgasning) över huvudtaget överlevt i Sverige. 6. Förutsättningarna att dra nytta av satsningar på utvecklingen av nya teknikområden skiljer sig markant åt mellan olika länder och speglas av den industri-, teknik-, forskning- och utvecklingsinfrastruktur samt institutionella ramverk som dominerar den lokala kontexten. 7. Olika aktörer tar väldigt olika roller för att utveckla området biomassaförgasning i de olika nationella kontexterna som har studerats. Förutsättningarna för att ta en viss roll ser dessutom väldigt olika ut i de olika kontexterna och dessa speglas av vilka andra aktörer som finns. Ovan nämnda punkter har två huvudimplikationer för den framtida forsknings- och innovationspolitiken som vi ser som centrala. För det första, vår studie visar att olika länder har mycket olika förutsättningar att skapa nationella och industriella nyttor av satsningar på nya teknikområden för att reducera växthusgaser. Dessa förutsättningar är givna av de existerande och framväxande nationella industristrukturerna. En prioritering som görs baserat på vilka alternativ som är miljöbäst och mest kostnadseffektiva, kommer därför inte nödvändigtvis leda till att teknikområdet samt nationella och industriella nyttor förverkligas. Konsekvensen av denna slutsats är att nationell policy bör identifiera och prioritera teknikområden med a) stor potential på lång sikt och som b) kan leda till en gynnsam nationell och industriell utveckling. Vi identifierar därför frågan om hur prioriteringar bör göras mellan olika teknikområden som mycket viktig för vidare utredning och forskning. För det andra, vår studie visar att aktörer som universitet, institut, myndigheter, start-up bolag och etablerade företag tar olika roller i innovationsprocessen beroende på vilka andra aktörer de kan samarbeta med i dess kontext för att utveckla nya teknikområden. Vi anser att ett mycket viktigt område för vidare forskning är att bättre förstå vilka roller dessa aktörer kan ta och under vilka förutsättningar som de kan göra det. Att förstå dessa roller och förutsättningar är viktigt för att vidare kunna förstå hur gynnsamma förhållanden skapas och hur dessa kan leda till att nya teknikområden kan förverkligas.

5 Projektpresentation Problemställning Limiting temperature rise to 2 C requires a low carbon revolution (IEA, 2009, p. 45) Klimatförändringen anges ofta som en av vår tids största globala utmaningar och innebär att mänskligheten måste kraftigt begränsa och stabilisera vår klimatpåverkan till år Det är vida erkänt att denna utmaning kräver en världsomspännande low carbon revolution. En förutsättning för att kunna möta högt ställda klimatmål är att en stor bredd av klimatsmarta lösningar/teknologier utvecklas, implementeras och sprids inom alla sektorer i samhället. För att utveckla, implementera och sprida sådana lösningar/teknologier krävs att nya industriella förmågor utvecklas. Dessa förmågor behöver vara anpassade till utmaningarna för förverkligandet av ett långsiktigt hållbart samhälle snarare än, som nu är fallet, vara djupt rotade i den fossilberoende ekonomin. Förgasning av biomassa är en möjlig sådan klimatsmart teknologi som har varit under utveckling sedan början av 1970-talet. Förgasningsekniken är fullt kommersiell för fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Även förgasning av biomassa har under perioder funnit kommersiella applikationer för oljesubstitution i mesa-ugnar inom pappersmassa industrin, men också i samband med sameldning med kol i kolkraftverk och i mindre gasmotordrivna kombinerade el- och värmekraftverk. Tekniken kan även användas för att producera förnyelsebara drivmedel och kemikalier där den anses vara mycket attraktiv genom att den möjliggör: 1. en CO 2 reduktionspotential på procent jämfört med bensin och diesel 2. en hög termisk energieffektivitet (50-70 procent), vilket är minst dubbelt så högt som första generationens biodrivmedel 3. en osäker men hög ersättningspotential där uppemot 50 procent av allt transportbränsle i EU-27 kanske skulle kunna ersättas med andra generationens drivmedel från inhemska biomassatillgångar till 2050 (förutsatt att konsumtionen av drivmedel kan hållas konstant eller helst minskas något genom att andra åtgärder vidtas). 4. minskat importberoende av olja vilket medför ökad energisäkerhet och förbättrad handelsbalans 5. användning av cellulosabaserad biomassa i form av avfall och restprodukter från skogsbruk och jordbruk 6. flexibel samproduktion av el, värme och andra kemikalier utöver drivmedel 7. användning av befintlig industriell infrastruktur som pappersmassabruk, raffinaderier, fjärvärmeverk etc., vilket skulle kunna öka värdet av och exporten från dessa industrier 8. uppbyggandet av en ny leverantörsindustri samt skapande av arbetstillfällen på landsbygden Tidigare innovationsstudier har visat att förverkligandet av den här typen av teknikområden 1. kräver en lång uppbyggnadsfas (formativ fas över flera årtionden) under vilken den nödvändiga industriella kapaciteten utvecklas

6 2. kräver att en eller flera aktörer tar en aktiv systembyggarroll. Denna roll är central för att teknikområdet och dess värdekedjor skall formas och att den industriella kapaciteten utvecklas 3. kan framgångsrikt studeras ur ett teknologiskt innovationssystemperspektiv. Perspektivet bidrar till en ökad förståelse av de dynamiska processer som leder till att nya teknikområden/industrier växer fram. Det ger dessutom de nödvändiga verktygen för att kunna identifiera eventuella systemsvagheter som behöver adresseras för att möjliggöra ett förverkligande Allteftersom möjligheterna med förgasad biomassa har upptäckts av investerare, institut, högskolor, leverantörsindustrier och potentiella kunder har intresset för förgasning ökat och ett antal teknikutvecklingsprojekt/allianser med målsättningen att förverkliga tekniken har skapats. I denna studie har vi studerat framväxten av de nio mest framstående projekten i Europa. Dessa återfinns i Österrike, Tyskland, Sverige och Finland. Trots stora satsningar på att förverkliga tekniken har inget av dessa projekt ännu lyckats att demonstrera en kontinuerlig produktion av andra generationens biodrivmedel. Det innebär att en kommersiell produktion sannolikt inte kommer igång förrän tidigast Vår studie har strävat efter att identifiera de systemsvagheter som behöver adresseras för att påskynda utvecklingen av andra generationens biodrivmedel i EU. Detta har gjorts genom att analysera systembyggarnas roller och begränsningar i relation till framväxten av en industri med kapacitet att utveckla och sprida utrustning för att producera andra generationens drivmedel från förgasad biomassa. Syfte och mål Syftet med studien formulerades som:... analyse the role of the system builders in the emergence of an industry with the capacity to realise the potential of gasified biomass for the production of second-generation transportation fuels and other chemicals within the European Union. Målsättningarna med studien har främst varit att: 1. öka förståelse kring framväxten av biomassaförgasning, identifiera systemsvagheter och utmaningar som måste överbryggas av policy och systembyggare för att området skall kunna förverkligas industriellt 2. öka den generella förståelsen kring framväxten av nya teknikområden av strategisk vikt för att uppnå högt ställda klimatmål och för ökad internationell konkurrenskraft Vi anser att studien har uppfyllt sitt syfte, ställda mål och mycket mer därtill. Förväntad nytta med forskningen Som forskare i projektet har Hans Hellsmark och Staffan Jacobsson haft förmånen av en kontinuerlig dialog med ansvariga för området på Energimyndigheten och Göteborg Energi. Vi har upplevt att detta har gett oss en ökad förståelse för det behov Energimyndigheten och Göteborg Energi har och vilken nytta de kan dra av vår forskning.

7 Förgasning är och har varit ett strategiskt forsknings- och utvecklingsområde för Energimyndigheten och dess föregångare sedan i början av 1970-talet. Det är ett område som staten har satsat flera hundra miljoner kronor på och fortsätter att göra satsningar de kommande åren med över en miljard kronor. Det är också ett område som skulle kunna leda till nya affärsmöjligheter för den etablerade industrin. I förlängningen skulle lokala Energibolag (som t.ex. Göteborg Energi) kunna bli exportörer av inte bara el, utan även förnyelsebar gas, kemikalier eller andra transportbränslen. I studien gör vi en mycket noggrann och kritisk genomlysning av alla aktiviteter inom fastbränsle- och svartlutsförgasning som syftat till produktion av el, fjärrvärme och transportbränslen från tidigt 1970-tal till 2009 i Sverige. Utöver den svenska historien har det gjorts detaljerade analyser av utvecklingen på förgasningområdet i Österrike, Tyskland och Finland, samt en kortare internationell utblick och genomgång av den fossila förgasningshistorien. Vi visar på de huvudspår längs vilka teknikutvecklingen sker i Europa, de huvudsakliga tekniska svårigheter som måste överbryggas i kommande demonstrationsprojekt, vilka aktörer och allianser som är inblandade samt vilka aktörer som har kunskap men ännu inte verkar för att förverkliga teknikområdet och varför. Vi är övertygade om att en sådan översikt är av nytta för att Energimyndigheten och Göteborg Energi bättre skall kunna sätta de egna satsningarna i relation till vad andra gör inom EU och vad som tidigare har gjorts i Sverige. Utöver de direkta historiska lärdomarna, pekar vi på fyra systemsvagheter som bör adresseras av främst Energimyndigheten i samråd med andra aktörer för att möjliggöra en kommersialisering av tekniken (denna analys görs även för den andra tre länderna och på EU nivå). De fyra systemsvagheterna är: the lack of capital goods industries with the capacity of entering into alliances, appropriating on knowledge development, and constructing large scale plants. the lack of an institutional framework that recognises the need for creating specific market preconditions in support of emerging technologies. the lack of a technology infrastructure for diffusing DME as a transportation fuel in Europe. an incomplete technology and actor structure for using BioSNG as a transportation fuel in heavy-duty vehicles. De två första ser vi som mycket allvarliga och relativt svåra att åtgärda. De diskuteras därför kort nedan. Avsaknad av aktörsstruktur och marknadsskapande åtgärder Vi påstår att de satsningar som gjordes inom fastbränsleförgasning i fluidbäddar från 1970 till 2000 inte har lett till en uppbyggnad av en nödvändig aktörs- och teknikstruktur, inklusive en inhemsk leverantörsindustri som kan ta på sig projekt för att bygga kommersiella förgasningsanläggningar. Dessutom har det saknats en acceptans för att skapa specifika marknadsförutsättningar som kan stödja framväxten av enskild ny energiteknik på den svenska marknaden.

8 Förutsättningarna för att bygga upp en leverantörsindustri fanns i slutet av 1980-talet och i början 1990-talet, men de utnyttjades inte. För det första, Vattenfall och Sydkrafts satsningar på trycksatt, storskalig elproduktion från förgasad biomassa prioriterade samarbete med finska aktörer, och ledde till att den finska teknik- och aktörsstrukturen stärktes på bekostnad av den svenska. När tekniken väl hade demonstrerats i Värnamo togs dessutom inte de nödvändiga stegen för att bygga de första kommersiella anläggningarna. Det berodde inte på att tekniken var undermålig eller ointressant, utan för att det inte fanns några styrmedel eller andra ekonomiska instrument som avlastade marknadsrisken för de första anläggningarna och gav investerare en trovärdig bild av framtida marknader. För det andra, nödvändiga instrument i form av riskavlyft (mer än 50%) för den tekniska risken som efterfrågats av kommunala energibolag som ville satsa på den atmosfäriska, mer småskaliga förgasningstekniken för elproduktion skapades inte heller. Det medförde att huvudaktörerna (TPS/Götaverken) inte hade tillgång till en hemmamarknad utan tvingades söka projekt i andra delar av världen. Det finns naturligtvis fler orsaker till att denna viktiga industri successivt monterats ner i Sverige, men det har inneburit att det nu finns ett stort hål i den svenska industristrukturen. Detta hål försvårar för forskare på högskolor och institut, nystartade företag etc. att bilda allianser och verka för att förverkliga ny energiteknik i de fall då de är beroende av samarbeten med den här typen av bolag (som i fallet förgasning). I fallet Värnamo har det av olika orsaker inte gått att överbrygga detta hinder men i fallet Chemrec så ser det ut som man kommer att lyckas. I studien analyseras orsakerna till detta och vi pekar på Energimyndighetens agerande som en av de viktigaste orsakerna till att svartlutsförgasning (med bland andra Chemrec) nu har en god chans att förverkligas. Ett nytt läge? I studien visar vi även på huvudsakliga kostnader och risker för aktörerna att bygga nödvändiga demonstrationsprojekt samt när och under vilka förutsättningar tekniken kan tänkas bli kommersiellt gångbar. Det huvudsakliga argumentet som förs fram är att de investeringar som nu behövs för att demonstrera och sedan bygga de fullskaliga anläggningarna för drivmedelsproduktion är mycket stora samtidigt som den tekniska risken fortsatt är stor. Denna risk behöver adresseras av policy med olika typer av riskavlyft. Detta har delvis redan gjorts i Sverige för två lovande teknikutvecklingsprojekt, men inte i övriga Europa. På grund av investeringarnas storlek och risken, behöver dessa program vara mycket stora och de riskerar därmed konkurrera ut investeringar i andra lovande energitekniker. En analys av hur Sverige kan tillgodogöra sig kort- och långsiktiga möjliga nyttor som skapas i samband med dessa investeringar bör därför göras. Då marknadsrisken vida överstiger den tekniska risken för potentiella investerare argumenterar vi även för att denna bör avlyftas för de första anläggningarna i kommersiell storlek. Genom att redan nu ha en tydlig strategi för hur marknadsrisken skall hanteras kan de misstag som begicks i mitten av 1990-talet undvikas. Essensen i en sådan strategi ligger i att erbjuda en off-take garanti, i kombination med skattelättnader, för de första investerarna och kunderna i sådana anläggningar. Samtidigt måste ett regelverk tas fram som ge investerare en trovärdig bild av framtida marknader.

9 Slutligen argumenterar vi för att den kunskap som kommit fram i studien skulle kunna var till direkt gagn för Energimyndigheten för att ta fram en handlingsplan, i samråd med respektive projektägare (inklusive Göteborg Energi), för att adressera de systemsvagheter och risker (tekniska och marknadsmässiga) som pekas ut och därmed bidra till förverkligandet av de svenskbaserade projekten.

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Förgasningsforskning, utgångspunkt Förgasningsforskning, utgångspunkt Ingen kommersiell anläggning med SNG-produktion i drift Forskning huvudsakligen i kategorier: Teoretiska undersökningar (studier, LCA analys, etc.) Praktisk forskning

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning g Anders Neld www.chemrec.se Framtidsbilder för transportsektorn/ksla 1 Dec 2, 2010 Starka drivkrafter för bränsle från skogen Allmänt Försörjningstrygghet

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet Workshop 24 Nov Hålltider: 13.30 14.30 Presentation av scenarier och scenarioreview 14.30 15.10 Gruppdiskussion 1 15.10 15.30 Återrapportering

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Biogas från många bioråvaror

Biogas från många bioråvaror Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Är det rätt fråga? Infrastruktursatsningar Nya

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända Björn Sandén Chalmers Prolog Människan befolkar jorden För 10 000 år sedan var alla kontinenter

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-09-18 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Finns det hållbara drivmedel?

Finns det hållbara drivmedel? Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

BIOGAS i Tyskland, England och Polen

BIOGAS i Tyskland, England och Polen BIOGAS i Tyskland, England och Polen 2011-11-24 Anna Olsson WSP Bakgrund BiogasSys EU-finansierat demonstrationsprojekt 2010-2015 - utöka potentialen för biogas i Skåne produktion och konsumtion - ta fram

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne Jerker Moodysson CIRCLE, Lunds universitet VRI samling, Tromsø,

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for

Läs mer

Strategisk Innovationsagenda

Strategisk Innovationsagenda Strategisk Innovationsagenda Förgasning och pyrolys - Termisk konvertering av biomassa till energibärare Joakim Lundgren, Bitr. Professor Föreståndare, Svenskt förgasningscentrum (SFC) Avdelningen för

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer