Förverkligandet av förgasad biomassa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förverkligandet av förgasad biomassa"

Transkript

1 Avrapportering Förverkligandet av förgasad biomassa Hans Hellsmark Staffan Jacobsson Avdelningen för miljösystemanalys Institutionen Energi och Miljö Chalmers tekniska högskola Göteborg

2 Sammanfattning Uppnådda huvudresultat Syftet med forskningsprojektet har varit att studera framväxten av innovationssystem för förgasning av biomassa och komma med förslag på hur teknikens långsiktiga potential skall kunna förverkligas. Det tekniska fokuset i projektet har legat på förverkligandet av andra generationens drivmedel och andra kemikalier från förgasad biomassa. Genom forskningsprojektet har vi kommit fram till en rad empiriska och analytiska resultat av stor vikt för Energimyndigheten, EU kommissionen och andra beslutsfattare (som t.ex. Göteborg Energi) med intresse av att förverkliga denna tekniks potential. Det är också möjligt att generalisera många av dessa lärdomar till andra teknikområden med stor potential på lång sikt. Vi har: 1. Utfört en systematisk analys av vilka aktörer som agerar som systembyggare i fyra olika europeiska länder. Vi har även visat på vikten av systembyggare för innovationssystemens framväxt och för att teknikområden med stor potential skall kunna förverkligas. 2. Visat på vikten för policy att identifiera systembyggare och analysera deras roll i innovationssystem av strategisk betydelse för att, t.ex., uppnå högt ställda klimatmål i kombination med ekonomisk tillväxt. 3. Utvecklat ett konceptuellt ramverk och en metod som fångar in begränsningar i systembyggarens förmåga (oförmåga) att adressera olika typer av systemsvagheter som hindrar systemets framväxt. Sådana systemsvagheter kan vara en kombination av tekniska, organisatoriska, och institutionella begränsningar i systembyggarens kontext och nätverk. Dessa visas när systembyggaren inte förmår bygga den nödvändiga strukturen direkt eller genom att stärka ett antal nyckelprocesser (funktioner). Metoden kan användas av policy för att ta fram lämpliga åtgärder för att stimulera framväxten av teknikområden av strategisk betydelse genom att stärka systembyggarna. 4. Utvecklat en fördjupad förståelse för hur pilot- och demonstrationsanläggningar används av systembyggare för att reducera risker. Vi har även visat på hur dessa är en förutsättning för att utveckla både den praktiska och teoretiska kunskapen som är nödvändig för att ta stegen vidare mot kommersiella anläggningar. 5. Utvecklat en fördjupad förståelse för hur pilot- och demonstrationsanläggningar skulle kunna användas av policy för att skapa en ny, alternativt stärka en befintlig, aktör- och teknikstruktur samt hur sådana satsningar bör utvärderas. 6. Skapat en unik analytisk länk mellan mikro och makro nivå, dvs. en länk mellan vad systembyggare (mikro) klarar av att förverkliga i termer av t.ex. mängden andra generationens biodrivmedel i EU-27 till 2020 (makro). Utnyttjandet av denna analytiska länk skulle kunna underlätta för policy att sätta realistiska mål och att komma fram till vilka styrmedel som behövs för att uppnå dem.

3 7. Bidragit med en rik och kontextuell beskrivning av den historiska utvecklingen av biomassaförgasning i Europa, med början i Sverige och Finland på 1970-talet samt i Österrike och Tyskland från tidigt 1990-tal, fram till Identifierat totalt elva systemsvagheter i de fyra länderna samt två generella systemsvagheter på EU nivå som måste adresseras av policy och systembyggare för att förverkliga andra generationens drivmedel till 2020 och möjliggöra en storskalig spridning av teknikerna till Bidragit med specifika förslag på hur dessa systemsvagheter bör hanteras. Resultaten finns presenterade i följande bifogade artiklar samt avhandling (fler artiklar kommer att skrivas): 1. Hellsmark, H., Jacobsson, S., Opportunities for and limits to Academics as System Builders: The case of realizing the potential of gasified biomass in Austria. Energy Policy 37, Hellsmark, H., Jacobsson, S., Realising the potential of gasified biomass in the European Union - Policy challenges in moving from demonstration plants to largescale diffusion. Submitted to Energy Policy. 3. Hellsmark, H., Unfolding of the formative phase of gasified biomass in the European Union: The role of system builders in realising the potential of secondgeneration transportation fuels from biomass, Doctoral thesis, Department of Energy and Environment, Chalmers University of Technology, Göteborg. Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål Vi menar att de resultat som presenterats ovan hänger tydligt ihop med studiens syfte och mål. Vi fokuserar därför här på att diskutera dess vidare implikationer i relation till studiens syfte. Utöver de direkta resultaten har det i studien framgått att: 1. Det tar årtionden för nya teknikområden, aktörsstrukturer samt nödvändiga institutionella förutsättningar att växa fram för att dessa tekniska lösningar skall kunna förverkligas och skapa miljö- och klimatnyttor i kombination med nationella och industriella nyttor i form av nya produkter, tjänster, arbetstillfällen och exportframgångar. 2. En mängd tekniska lösningar måste utvecklas och spridas för att möta hotet om klimatförändringar. En parallell utveckling och spridning av sådana lösningar är nödvändig då risken att vissa lösningar kommer att misslyckas är överhängande och för att en sekventiell spriding kommer att ta för lång tid. 3. En uppskalning av många av dessa tekniska lösningar kommer att vara ytterst kostsamt. För mindre länder kommer det att vara nödvändigt att göra prioriteringar

4 mellan olika teknikområden och alla satsningar kommer inte leda till att nationella och industriella nyttor skapas. 4. Generella styrmedel som inte tar hänsyn till teknikspecifika krav som initialt ställs av nya tekniska lösningar med stor potential har begränsade förutsättningar att skapa nationella och industriella nyttor i form av nya produkter, tjänster, arbetstillfällen och exportframgångar. Sådana styrmedel tenderar att främja alternativ som redan är utvecklade och finns tillgängliga på marknaden. 5. Forsknings- och utvecklingspolitiken är i praktiken alltid mer eller mindre teknikspecifik och det är endast tack vare ytterst teknik- och även företag/projektspecifika åtgärder som kunskapsområdet (förgasning) över huvudtaget överlevt i Sverige. 6. Förutsättningarna att dra nytta av satsningar på utvecklingen av nya teknikområden skiljer sig markant åt mellan olika länder och speglas av den industri-, teknik-, forskning- och utvecklingsinfrastruktur samt institutionella ramverk som dominerar den lokala kontexten. 7. Olika aktörer tar väldigt olika roller för att utveckla området biomassaförgasning i de olika nationella kontexterna som har studerats. Förutsättningarna för att ta en viss roll ser dessutom väldigt olika ut i de olika kontexterna och dessa speglas av vilka andra aktörer som finns. Ovan nämnda punkter har två huvudimplikationer för den framtida forsknings- och innovationspolitiken som vi ser som centrala. För det första, vår studie visar att olika länder har mycket olika förutsättningar att skapa nationella och industriella nyttor av satsningar på nya teknikområden för att reducera växthusgaser. Dessa förutsättningar är givna av de existerande och framväxande nationella industristrukturerna. En prioritering som görs baserat på vilka alternativ som är miljöbäst och mest kostnadseffektiva, kommer därför inte nödvändigtvis leda till att teknikområdet samt nationella och industriella nyttor förverkligas. Konsekvensen av denna slutsats är att nationell policy bör identifiera och prioritera teknikområden med a) stor potential på lång sikt och som b) kan leda till en gynnsam nationell och industriell utveckling. Vi identifierar därför frågan om hur prioriteringar bör göras mellan olika teknikområden som mycket viktig för vidare utredning och forskning. För det andra, vår studie visar att aktörer som universitet, institut, myndigheter, start-up bolag och etablerade företag tar olika roller i innovationsprocessen beroende på vilka andra aktörer de kan samarbeta med i dess kontext för att utveckla nya teknikområden. Vi anser att ett mycket viktigt område för vidare forskning är att bättre förstå vilka roller dessa aktörer kan ta och under vilka förutsättningar som de kan göra det. Att förstå dessa roller och förutsättningar är viktigt för att vidare kunna förstå hur gynnsamma förhållanden skapas och hur dessa kan leda till att nya teknikområden kan förverkligas.

5 Projektpresentation Problemställning Limiting temperature rise to 2 C requires a low carbon revolution (IEA, 2009, p. 45) Klimatförändringen anges ofta som en av vår tids största globala utmaningar och innebär att mänskligheten måste kraftigt begränsa och stabilisera vår klimatpåverkan till år Det är vida erkänt att denna utmaning kräver en världsomspännande low carbon revolution. En förutsättning för att kunna möta högt ställda klimatmål är att en stor bredd av klimatsmarta lösningar/teknologier utvecklas, implementeras och sprids inom alla sektorer i samhället. För att utveckla, implementera och sprida sådana lösningar/teknologier krävs att nya industriella förmågor utvecklas. Dessa förmågor behöver vara anpassade till utmaningarna för förverkligandet av ett långsiktigt hållbart samhälle snarare än, som nu är fallet, vara djupt rotade i den fossilberoende ekonomin. Förgasning av biomassa är en möjlig sådan klimatsmart teknologi som har varit under utveckling sedan början av 1970-talet. Förgasningsekniken är fullt kommersiell för fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Även förgasning av biomassa har under perioder funnit kommersiella applikationer för oljesubstitution i mesa-ugnar inom pappersmassa industrin, men också i samband med sameldning med kol i kolkraftverk och i mindre gasmotordrivna kombinerade el- och värmekraftverk. Tekniken kan även användas för att producera förnyelsebara drivmedel och kemikalier där den anses vara mycket attraktiv genom att den möjliggör: 1. en CO 2 reduktionspotential på procent jämfört med bensin och diesel 2. en hög termisk energieffektivitet (50-70 procent), vilket är minst dubbelt så högt som första generationens biodrivmedel 3. en osäker men hög ersättningspotential där uppemot 50 procent av allt transportbränsle i EU-27 kanske skulle kunna ersättas med andra generationens drivmedel från inhemska biomassatillgångar till 2050 (förutsatt att konsumtionen av drivmedel kan hållas konstant eller helst minskas något genom att andra åtgärder vidtas). 4. minskat importberoende av olja vilket medför ökad energisäkerhet och förbättrad handelsbalans 5. användning av cellulosabaserad biomassa i form av avfall och restprodukter från skogsbruk och jordbruk 6. flexibel samproduktion av el, värme och andra kemikalier utöver drivmedel 7. användning av befintlig industriell infrastruktur som pappersmassabruk, raffinaderier, fjärvärmeverk etc., vilket skulle kunna öka värdet av och exporten från dessa industrier 8. uppbyggandet av en ny leverantörsindustri samt skapande av arbetstillfällen på landsbygden Tidigare innovationsstudier har visat att förverkligandet av den här typen av teknikområden 1. kräver en lång uppbyggnadsfas (formativ fas över flera årtionden) under vilken den nödvändiga industriella kapaciteten utvecklas

6 2. kräver att en eller flera aktörer tar en aktiv systembyggarroll. Denna roll är central för att teknikområdet och dess värdekedjor skall formas och att den industriella kapaciteten utvecklas 3. kan framgångsrikt studeras ur ett teknologiskt innovationssystemperspektiv. Perspektivet bidrar till en ökad förståelse av de dynamiska processer som leder till att nya teknikområden/industrier växer fram. Det ger dessutom de nödvändiga verktygen för att kunna identifiera eventuella systemsvagheter som behöver adresseras för att möjliggöra ett förverkligande Allteftersom möjligheterna med förgasad biomassa har upptäckts av investerare, institut, högskolor, leverantörsindustrier och potentiella kunder har intresset för förgasning ökat och ett antal teknikutvecklingsprojekt/allianser med målsättningen att förverkliga tekniken har skapats. I denna studie har vi studerat framväxten av de nio mest framstående projekten i Europa. Dessa återfinns i Österrike, Tyskland, Sverige och Finland. Trots stora satsningar på att förverkliga tekniken har inget av dessa projekt ännu lyckats att demonstrera en kontinuerlig produktion av andra generationens biodrivmedel. Det innebär att en kommersiell produktion sannolikt inte kommer igång förrän tidigast Vår studie har strävat efter att identifiera de systemsvagheter som behöver adresseras för att påskynda utvecklingen av andra generationens biodrivmedel i EU. Detta har gjorts genom att analysera systembyggarnas roller och begränsningar i relation till framväxten av en industri med kapacitet att utveckla och sprida utrustning för att producera andra generationens drivmedel från förgasad biomassa. Syfte och mål Syftet med studien formulerades som:... analyse the role of the system builders in the emergence of an industry with the capacity to realise the potential of gasified biomass for the production of second-generation transportation fuels and other chemicals within the European Union. Målsättningarna med studien har främst varit att: 1. öka förståelse kring framväxten av biomassaförgasning, identifiera systemsvagheter och utmaningar som måste överbryggas av policy och systembyggare för att området skall kunna förverkligas industriellt 2. öka den generella förståelsen kring framväxten av nya teknikområden av strategisk vikt för att uppnå högt ställda klimatmål och för ökad internationell konkurrenskraft Vi anser att studien har uppfyllt sitt syfte, ställda mål och mycket mer därtill. Förväntad nytta med forskningen Som forskare i projektet har Hans Hellsmark och Staffan Jacobsson haft förmånen av en kontinuerlig dialog med ansvariga för området på Energimyndigheten och Göteborg Energi. Vi har upplevt att detta har gett oss en ökad förståelse för det behov Energimyndigheten och Göteborg Energi har och vilken nytta de kan dra av vår forskning.

7 Förgasning är och har varit ett strategiskt forsknings- och utvecklingsområde för Energimyndigheten och dess föregångare sedan i början av 1970-talet. Det är ett område som staten har satsat flera hundra miljoner kronor på och fortsätter att göra satsningar de kommande åren med över en miljard kronor. Det är också ett område som skulle kunna leda till nya affärsmöjligheter för den etablerade industrin. I förlängningen skulle lokala Energibolag (som t.ex. Göteborg Energi) kunna bli exportörer av inte bara el, utan även förnyelsebar gas, kemikalier eller andra transportbränslen. I studien gör vi en mycket noggrann och kritisk genomlysning av alla aktiviteter inom fastbränsle- och svartlutsförgasning som syftat till produktion av el, fjärrvärme och transportbränslen från tidigt 1970-tal till 2009 i Sverige. Utöver den svenska historien har det gjorts detaljerade analyser av utvecklingen på förgasningområdet i Österrike, Tyskland och Finland, samt en kortare internationell utblick och genomgång av den fossila förgasningshistorien. Vi visar på de huvudspår längs vilka teknikutvecklingen sker i Europa, de huvudsakliga tekniska svårigheter som måste överbryggas i kommande demonstrationsprojekt, vilka aktörer och allianser som är inblandade samt vilka aktörer som har kunskap men ännu inte verkar för att förverkliga teknikområdet och varför. Vi är övertygade om att en sådan översikt är av nytta för att Energimyndigheten och Göteborg Energi bättre skall kunna sätta de egna satsningarna i relation till vad andra gör inom EU och vad som tidigare har gjorts i Sverige. Utöver de direkta historiska lärdomarna, pekar vi på fyra systemsvagheter som bör adresseras av främst Energimyndigheten i samråd med andra aktörer för att möjliggöra en kommersialisering av tekniken (denna analys görs även för den andra tre länderna och på EU nivå). De fyra systemsvagheterna är: the lack of capital goods industries with the capacity of entering into alliances, appropriating on knowledge development, and constructing large scale plants. the lack of an institutional framework that recognises the need for creating specific market preconditions in support of emerging technologies. the lack of a technology infrastructure for diffusing DME as a transportation fuel in Europe. an incomplete technology and actor structure for using BioSNG as a transportation fuel in heavy-duty vehicles. De två första ser vi som mycket allvarliga och relativt svåra att åtgärda. De diskuteras därför kort nedan. Avsaknad av aktörsstruktur och marknadsskapande åtgärder Vi påstår att de satsningar som gjordes inom fastbränsleförgasning i fluidbäddar från 1970 till 2000 inte har lett till en uppbyggnad av en nödvändig aktörs- och teknikstruktur, inklusive en inhemsk leverantörsindustri som kan ta på sig projekt för att bygga kommersiella förgasningsanläggningar. Dessutom har det saknats en acceptans för att skapa specifika marknadsförutsättningar som kan stödja framväxten av enskild ny energiteknik på den svenska marknaden.

8 Förutsättningarna för att bygga upp en leverantörsindustri fanns i slutet av 1980-talet och i början 1990-talet, men de utnyttjades inte. För det första, Vattenfall och Sydkrafts satsningar på trycksatt, storskalig elproduktion från förgasad biomassa prioriterade samarbete med finska aktörer, och ledde till att den finska teknik- och aktörsstrukturen stärktes på bekostnad av den svenska. När tekniken väl hade demonstrerats i Värnamo togs dessutom inte de nödvändiga stegen för att bygga de första kommersiella anläggningarna. Det berodde inte på att tekniken var undermålig eller ointressant, utan för att det inte fanns några styrmedel eller andra ekonomiska instrument som avlastade marknadsrisken för de första anläggningarna och gav investerare en trovärdig bild av framtida marknader. För det andra, nödvändiga instrument i form av riskavlyft (mer än 50%) för den tekniska risken som efterfrågats av kommunala energibolag som ville satsa på den atmosfäriska, mer småskaliga förgasningstekniken för elproduktion skapades inte heller. Det medförde att huvudaktörerna (TPS/Götaverken) inte hade tillgång till en hemmamarknad utan tvingades söka projekt i andra delar av världen. Det finns naturligtvis fler orsaker till att denna viktiga industri successivt monterats ner i Sverige, men det har inneburit att det nu finns ett stort hål i den svenska industristrukturen. Detta hål försvårar för forskare på högskolor och institut, nystartade företag etc. att bilda allianser och verka för att förverkliga ny energiteknik i de fall då de är beroende av samarbeten med den här typen av bolag (som i fallet förgasning). I fallet Värnamo har det av olika orsaker inte gått att överbrygga detta hinder men i fallet Chemrec så ser det ut som man kommer att lyckas. I studien analyseras orsakerna till detta och vi pekar på Energimyndighetens agerande som en av de viktigaste orsakerna till att svartlutsförgasning (med bland andra Chemrec) nu har en god chans att förverkligas. Ett nytt läge? I studien visar vi även på huvudsakliga kostnader och risker för aktörerna att bygga nödvändiga demonstrationsprojekt samt när och under vilka förutsättningar tekniken kan tänkas bli kommersiellt gångbar. Det huvudsakliga argumentet som förs fram är att de investeringar som nu behövs för att demonstrera och sedan bygga de fullskaliga anläggningarna för drivmedelsproduktion är mycket stora samtidigt som den tekniska risken fortsatt är stor. Denna risk behöver adresseras av policy med olika typer av riskavlyft. Detta har delvis redan gjorts i Sverige för två lovande teknikutvecklingsprojekt, men inte i övriga Europa. På grund av investeringarnas storlek och risken, behöver dessa program vara mycket stora och de riskerar därmed konkurrera ut investeringar i andra lovande energitekniker. En analys av hur Sverige kan tillgodogöra sig kort- och långsiktiga möjliga nyttor som skapas i samband med dessa investeringar bör därför göras. Då marknadsrisken vida överstiger den tekniska risken för potentiella investerare argumenterar vi även för att denna bör avlyftas för de första anläggningarna i kommersiell storlek. Genom att redan nu ha en tydlig strategi för hur marknadsrisken skall hanteras kan de misstag som begicks i mitten av 1990-talet undvikas. Essensen i en sådan strategi ligger i att erbjuda en off-take garanti, i kombination med skattelättnader, för de första investerarna och kunderna i sådana anläggningar. Samtidigt måste ett regelverk tas fram som ge investerare en trovärdig bild av framtida marknader.

9 Slutligen argumenterar vi för att den kunskap som kommit fram i studien skulle kunna var till direkt gagn för Energimyndigheten för att ta fram en handlingsplan, i samråd med respektive projektägare (inklusive Göteborg Energi), för att adressera de systemsvagheter och risker (tekniska och marknadsmässiga) som pekas ut och därmed bidra till förverkligandet av de svenskbaserade projekten.

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet Workshop 24 Nov Hålltider: 13.30 14.30 Presentation av scenarier och scenarioreview 14.30 15.10 Gruppdiskussion 1 15.10 15.30 Återrapportering

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Krokig väg till framgång för talloljedieseln Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända Björn Sandén Chalmers Prolog Människan befolkar jorden För 10 000 år sedan var alla kontinenter

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan KersE Karltorp, Chalmers Bakgrund

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Svenskt Gastekniskt Center AB

Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2013-09-18 Svenskt Gastekniskt Center AB PROGRAMRÅDET Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes Strategi för Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes 2013 Medlemmar I Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Att omvandla energisystemet reflektioner kring Handel med certifikat. Ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor, SOU 2001:77 *

Att omvandla energisystemet reflektioner kring Handel med certifikat. Ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor, SOU 2001:77 * STAFFAN JACOBSSON Att omvandla energisystemet reflektioner kring Handel med certifikat. Ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor, SOU 2001:77 * 1. Inledning Dagens kunskaper rörande vårt

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

2. Positionering och forskningsfrågor

2. Positionering och forskningsfrågor Nya investerare i förnybar elproduktion motiv, investeringskriterier och policykonsekvenser New investors in renewable electricity production: motives, investment criteria and policy implications 1. Inledning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG:s 10-års jubileum 18 maj 2011 på Näringslivets hus Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG har noggrant följt trenderna i vår omvärld vad gäller energiförsörjning

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer