Entreprenörskapets förändringsbehov genom företagets livscykel. Patience

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskapets förändringsbehov genom företagets livscykel. Patience"

Transkript

1 Mittuniversitetet i Östersund Avhandlingsförslag Institutionen för samhällsvetenskap Cecilia Dalborg Entreprenörskapets förändringsbehov genom företagets livscykel Patience Perseverance Passion Handledare: Professor Håkan Boter Ekonomie doktor Yvonne von Friedrich Grängsjö

2 SAMMANFATTNING En stor del av dagens entreprenörskapsforskning fokuserar på processerna innan företagets tillblivelse och intresset har framför allt riktats mot hur nyföretagandet kan gynnas. I den här avhandlingen studerar jag istället avgörande händelser i företagets livscykel, och då framför allt efter själva tillblivelsen. Vad har fått företagen att eventuellt växa, mogna, säljas eller kanske läggas ner? Kunskapen om avgörande skeden i företagets historia är viktigt för att omgivningen ska kunna verka stödjande då företagen har speciella behov. De stöd som används för närvarande är framför allt riktade mot ett ökat nyföretagande. Syftet med avhandlingen är sålunda att öka kunskapen och förståelsen kring vad som påverkar ett företag genom hela livscykeln, i strävan efter livskraftiga företag. Empiriskt material kommer att samlas in genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. I den kvantitativa delen har Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat använts i urvalet av vilka kommuner som skulle ingå i studien. I analysarbetet är förhoppningen att kunna identifiera avgörande faktorer som påverkat, hindrat eller inspirerat företagets utveckling. Tidigare studier kring livscykeln fokuserar i huvudsak på stora företag. Jag avser att studera hur livscykeln ser ut för små företag och vilka eventuella förmågor och behov som har krävts för att driva företaget vidare. Keywords: Företagande och Entreprenörskap, Organisationsutveckling (förändringsbehov), Livscykeln, Varaktighet, Ekonomisk hållbarhet,

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 1 PROBLEMDISKUSSION:... 4 SYFTET MED AVHANDLINGEN:... 7 METOD... 8 VETENSKAPLIG SYNSÄTT,... 8 FORSKNINGSMETOD OCH ANSATS... 8 TEORIUTVECKLING... 9 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT:... 9 Urvalsförfarande i enkätstudierna Källkritik (Bortfallsanalys) TOLKNING OCH REFLEKTION REFERENSRAM ENTREPRENÖRSKAP Begreppet entreprenörskap - historik Företagande och entreprenörskap Motiv till entreprenörskap Forskning om entreprenörskap ORGANISATIONERS UTVECKLING Faktorer som påverkar? *Finansiering *Utbildning, handel, politik, social kapital *Investeringar, teknisk utveckling, *Ålder och kompetens LIVSCYKELTEORIN: Tidigare forskning Varaktighet - Överlevnad Hållbarhet *Ekonomisk hållbarhet *Personlig hållbarhet? FÄLTSTUDIER PILOTSTUDIE KVALITATIV, STUDIE 1-3 KVANTITATIV STUDIE 4 KVALITATIV TOLKNING OCH REFLEKTION SLUTSATSER OCH BIDRAG TIDSPLAN REFERENSER...

4 BAKGRUND Inte sedan den historiska finanskrisen 1931 har världen skådat en liknande global ekonomisk kris. Den svåra period som världen nu genomgår följer exakt samma mönster som sina föregångare. (Jacobsson, 2008) Finanskrisen 2008 som lett till en global konjunkturnedgång, väntas få långvariga konsekvenser för världens alla länder. Internationella valutafonden, (International Monetary Fond, IMF) bedömer att tillväxten i I-länderna förväntas bli negativ under 2009 för första gången under efterkrigstiden. (IMF, 2008) För Sveriges del innebär detta stora effekter på den reala ekonomin. Konjunkturinstitutet spår att BNP kommer att sjunka med närmare 1 % under 2009 och att konjunkturnedgången når sin botten först i slutet av Varje dag varslas nya människor från sina arbeten. Den förväntade sysselsättningsnedgången under de två kommande åren befaras uppgå till personer. (Konjunkturinstitutet, 2009) Tack vare en stor offentlig sektor på mellan 25-30% av den totala arbetskraften, håller sig den totala sysselsättningsminskningen kring 2%. Staten avskedar inte människor av konjunkturskäl menar professor Harry Flam. (Nilsson, 2008) För att dämpa effekterna av konjunkturnedgången har Riskbanken sänkt reporäntan till 2 % och Konjunkturinstitutet räknar med att ytterligare sänkningar kommer att göras under 2009 i takt med den fallande inflationen. Tack vare att Sveriges offentliga finanser för närvarande är starka bedömer Konjunkturinstitutet att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in för att dämpa lågkonjunkturen. (Konjunkturinstitutet, 2009) Åtgärder i syfte att förhindra att människor står utanför arbetsmarknaden är viktigt för att uppnå ekonomisk utveckling även under goda år. I Sverige har utanförskapet minskat kraftigt under de senaste åren, men det är alltjämt en hög andel människor som fortfarande saknar arbete och i och med den ekonomiska krisen förvärras den bilden avsevärt. För att varaktigt höja sysselsättningen och få svensk ekonomi att fungera bättre presenterades i budgeten för 2009 återigen reformpaket för jobb och företagande. (Regeringskansliet, 2008) Sysselsättningsåtgärderna de senaste åren har främst varit riktade mot att skapa flera företag, och utfallet i detta sammanhang kan sammanfattas som lyckat. Nyföretagandet har under de senaste åren ökat markant. Under perioden startades i snitt nya företag per år, att jämföra med de fem senaste åren då genomsnittet uppgår till företag per år, med en toppnotering 2007 då drygt nya företag sjösattes. (ITPS, 2008b, SCB, 2008). Figur 1: Nya företag (ITPS, 2008b, SCB, 2008) 1

5 Nyföretagandet är viktigt ur flera aspekter. Dels behövs det nya företag för att ersätta det sysselsättningsbortfall som uppstår då storföretagen rationaliserar eller flyttar utomlands. (Sif, 2006) Nya företag behövs vidare för att täcka upp för de effekter som uppstår då den stora generationen av 40-talister befaras lägga ner sina företag (Lindér, 2005). Att småföretag och nyföretagande dessutom är viktigt för ett lands ekonomi och utveckling bekräftas av ett antal olika forskningsrapporter de senaste decennierna. (Birch, 1987; Baldwin och Picot, 1995; Carree och Thurik, 2003; Cooper, 2003; Bosma et al., 2007) Men, för att företagen ska bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen måste de också vara livskraftiga och utvecklingsbara. Fler företagare måste kunna leva på sina företag. Det finns idag många så kallade soloföretag som endast ger sina ägare marginell försörjningsförutsättning. Sveriges företagsstock uppgick i december 2008 till c:a st företag. Enligt statistik avseende 2006 års utfall uppgav 1/3 av företagen att de helt saknade omsättning och för ytterligare en tredjedel av företagen understeg årsomsättningen kr. (SCB, 2008) Utgår statistiken istället från nystartade företag 2007 ( st) så uppger 77 % att årsomsättningen understiger procent av dessa nystartade företag hade en årsomsättning på 1 miljon kr eller mer. (SCB, 2008; ITPS, 2008b) Endast en bråkdel av företagen lägger således grund för egen försörjning. En fråga som kan ställas är om det är meningsfullt att räkna in de företag som varken är sysselsättningsskapande eller lämnar något större bidrag till den ekonomiska utvecklingen i samhället, i statistiken. Praag (2003, s.1) definierar företagsframgång enligt följande: The longer one can survive and prevent involuntary exit, the more successful one is. Begreppet varaktighet har en central betydelse i företagsekonomin. För att en verksamhet ska betraktas som näringsverksamhet måste tre kriterier vara uppfyllda. Verksamheten ska vara självständig, drivas i vinstsyfte samt bedrivas regelbundet och varaktigt. (Skatteverket, 2008) En allmän uppfattning är att nya företag har en hög nedläggningsgrad. Detta är dock en felaktig uppfattning. Studier i Storbritannien visar att 2/3 av nystartade företag med anställda fortfarande existerade efter 2 år. (Headd, 2003) Studier i Sverige påvisar liknande resultat. (ITPS, 2008a) Att företag överlever behöver däremot inte innebära att de ger försörjning och att de är att förknippa med framgång. De allra flesta företag växer endast under sina första levnadsår för att sedan stagnera och förhoppningsvis ge sina ägare en acceptabel försörjning. Ambitioner att låta företaget växa över försörjningsnivån saknas vidare i de allra flesta småföretag. (Andersson 2001, Burns, 1987.) Varaktighetsbegreppet i sig räcker sålunda inte till att definiera ett företags framgång. Det måste sättas i relation till ekonomisk hållbarhet. Ett bra exempel på framgångsrikt företagande utgör företaget Skyllbergs Bruk med anor från 1300-talet. Företaget sysselsätter 150 personer och omsatte under räkenskapsåret 2007/ miljoner kronor. Som företagare har jag ett mål som är överordnat alla andra och det är långsiktig överlevnad. (VD:n i Skyllbergs bruk, i Svensson, 2008, s. 53) Skyllbergs Bruk kombinerar varaktigheten med en stabil ekonomisk utveckling. Med sin företagshistoria har företaget erfarenheter från såväl världskrig, Kreugerkrasch och oljekriser. (ibid.) Även om de flesta företag inte har en lika lång bakgrund, så finns det erfarenheter och lärdomar att vinna från de allra flesta företag. Utvecklingen i företag kan förenklat beskrivas med hjälp av livscykelmodellen. Åtskilliga forskare har under årens lopp nyttjat, kritiserat samt vidareutvecklat sina föregångares modeller i syfte att beforska företeelsen Företagande. Det 2

6 som förenar samtliga modeller är att de alla utgår ifrån företagsstorlek som en dimension samt tillväxt eller mognadsstadium som den andra dimensionen. Modellerna förklarar på olika sätt de olika utvecklingsfaser som organisationer möter under sin livstid, samt vilka behov på ledning och styrning som finns under respektive fas. (Kroeger, 1974; Adizes 1979; Churchill och Lewis, 1983; Masurel och van Montfort, 2006) Nedanstående modell bygger på Kroeger (1974) som kopplar olika roller till olika stadier. Figur 2: Managerial Roles Related to the Life Cycle of the Firm (Kroeger, 1974) Fas 1, För att starta ett nytt företag krävs bland annat initiativrikedom, mod, självförtroende samt en hög arbetsvilja, alla karaktärsdrag som starkt förknippas med entreprenören. Entreprenören är alltså den som bäst lämpar sig att sjösätta nya affärsidéer. I takt med att företaget växer och utvecklas krävs dock andra roller för att driva på utvecklingen i företaget. I tillväxtfasen är företaget i starkt beroende av resurser och anskaffningen av dessa resurser är många gånga förknippade med höga hinder. När företaget har genomgått en expansionsfas ersätts den i de allra flesta fall av en lugnare period, där företagsdriften till största del handlar om förvaltning. (Kroeger, 1974; Adizes 1979; Churchill och Lewis, 1983; Burns, 1987; Masurel och van Montfort, 2006) I den sista fasen i ett företags livscykel skulle återigen en entreprenörskaraktär behövas för att undgå företagets annars mörka öde (Kroeger, 1974; Maram, 2006). Olika typer av företag har olika livscyklar. Nischade företag till exempel får oftast inte en lika stark och hög tillväxtfas, men har istället en längre mognadsfas. För en del företag stämmer modellen inte alls. (Burns, 1987) Som nämnts tidigare så når endast ett fåtal företag en omsättning som överskrider förmågan att ge egen försörjning och de har således aldrig passerat en tillväxtfas (SCB, 2008; ITPS, 2008b). 3

7 Problemdiskussion: Entreprenörskapsrollen behöver förändras i takt med att företaget förändras. Karaktärsdrag som var viktiga då företaget skulle starta är oftast inte den förmåga som krävs längre fram i företagets livscykel. (Kroeger, 1974; Adizes 1979; Churchill och Lewis, 1983; Masurel och van Montfort, 2006) Bland mycket annat måste ledaren känna igen möjligheter när de uppstår och kunna värdera och utveckla dessa möjligheter. Resurser måste fördelas och eventuell personal ska motiveras. Samtidigt måste kontrollen av företaget bibehållas parallellt med att innovativa handlingar vidtas för att tillväxten ska kunna fortskrida. (Timmons och Spinelli, 2007) Kroeger (1974) kopplar fem olika roller till de olika utvecklingsstadierna (se ovan). Adizes (1979) har en lite annorlunda rollbesättning för de olika stadierna. Han menar istället att det är en kombination av Entreprenören, Produceraren, Administratören samt Integreraren som lotsar företaget framåt. Ett omöjligt uppdrag att sköta endast för en person, eftersom de står i ett motsatsförhållande till varandra. Men, så passerar heller långt ifrån alla företag varje steg i livscykeln. (Mount, Zinger, och Forsyth, 1993) Entrepreneurial Leaders Are Not Administrators or Managers. (Timmons och Spinelli, 2007, s. 560) Många potentiella entreprenörer startar aldrig ett företag. Samuelsson (2007) menar att endast 25 % av alla affärsidéer resulterar i ett företag. Kanske hindras och avskräcks en del potentiella företagare av den planeringsprocess som de måste genomgå innan företaget kan realiseras. By the time an opportunity is investigated fully, it may no longer exist. (Bhide, 1994, s.150) Bhide menar att olika analyser kan försena marknadsinträdet tills det blir för sent eller att idéerna förintas på grund av att allt för många problem identifieras (ibid.). En del stannar kvar i det första stadiet, men kan försörja sig själva och är nöjda med det, så kallade leverbrödsföretag. 75 % av dagens företagare är så kallade soloföretagare vilket innebär att de saknar anställda (SCB, 2008). Andra inser efter ett tag att företaget inte ger önskad avkastning och de lägger därför lägger ner verksamheten eller låter den vila, vilket kan benämnas som frivillig nedläggning. Faktorer som ålder, storlek på företaget vid starten, lokalisering, utbildning, finansieringsmöjligheter mm, påverkar alla, inledningsvis, företagets möjligheter till överlevnad. Vad som är framgångsfaktorer på kort sikt kan dock visa sig negativa på lång sikt, det vill säga, många ingångsfaktorer har motstridig effekt på företagande i det långa loppet. Till exempel har de som är högutbildade och är äldre, lättare att få tillgång till finansiering, denna grupp har dock en högre alternativ kostnad eftersom de har tillgång till fler och bättre avkastningsalternativ vilket på så sätt talar för att de lägger ned företaget efter några år om det inte ger önskad avkastning. (Persson, 2004) Vissa företag växer och når mognadsstadiet. När entreprenörens verksamhet går över till att förvalta byts även affärskaraktären och entreprenören övergår till att vara företagare. Entreprenören vill dock inte vara förvaltare utan väljer eventuellt att lämna företaget i dess mognadsstadium då inga innovativa inslag i verksamheten kan identifieras. (Johannisson och Landström, 1999) Detta innebär ägarskiften och eventuellt början till något nytt för entreprenören, så kallat serial entrepreneurship (Schutjens och Stam, 2007). Ägarskiften är dock inte alltid lyckosamma, det har visat sig att erfarna koncernledare har misslyckats som 4

8 ledare i småföretag kanske just på grund av sin förmåga att delegera och sin brist på egen driftighet. (Churchill och Lewis, 1983) En liten andel av företagsbeståndet i Sverige (0,6 % eller cirka per år) tvingas att avsluta sitt företag på grund av insolvens. (ITPS, 2008c) Studier visar dock att många entreprenörer kommer igen efter en företagsnedläggning, med nya erfarenheter och nya koncept. (Landier, 2004; Schutjens och Stam, 2007;) Det finns lärdomar att dra även från misslyckanden, framför allt med hänsyn till förmågan att komma igen, vilket är ett starkt kännetecken för entreprenören (Burns, 1987). Oavsett vad som har hänt i företagets historia så har alla en berättelse och erfarenheter att dela med sig. Vad har gjort att de gått vidare eller inte? Tidigare forskning (Kroeger, 1974; Adizes 1979; Churchill och Lewis, 1983; Masurel och van Montfort, 2006) befäster att olika faser under företagets livstid kräver olika ledningsförmågor. Genom att öka medvetenhet om framtida kriser, behov och förmågor, kan företag och dess ägare bättre rusta sig för framtida utmaningar. (Greiner, 1972; Adizes 1979; Churchill och Lewis, 1983; Burns, 1987; Lichtenstein och Lyons, 2008). Det är detta som väckt min nyfikenhet till vidare forskning. Mycket av ovanstående forskares bidrag utgår dock ifrån stora företag och en stor del av dagens entreprenörskapsforskning kretsar vidare kring själva skapelseprocessen. I Handbook of Entrepreneurial Dynamics presenterar till exempel ett trettiotal kända entreprenörskapsforskare några av sina bidrag inom denna inriktning. Boken kan ses som ett resultat av den forskning som bedrivits av sammanslutningen The Entrepreneurship Research Consortium, ERC, sedan början av Figuren nedan visar på gruppens forskarfokus. Jag vill istället fokusera på de små företagens erfarenheter efter själva tillblivelsen av företaget. (se figur, röd ram) Figur 3: The Start-up Process and Handbook Organization (Gartner et al. 2004) s.4 (Egen bearbetning, röd ram) 5

9 Statliga resurser används framför allt i syfte att gynna nyföretagandet och det är också denna statistik som uppmärksammas (Burns, 1987). Majoriteten av företagen som startar överlever de första åren, men de är inte livskraftiga i den egenskapen att de ger sina ägare försörjning och de bidrar därmed heller inte till samhällsutvecklingen i stort. Den allmänna diskussionen är att ekonomi påverkas utifrån graden av entreprenörskap. Baumol (1990) menar att entreprenörerna alltid finns omkring oss och att de alltid spelar någon slags roll, men att bidraget till samhället utifrån de entreprenöriella aktiviteterna avgörs av samhällets förmåga att fördela entreprenöriella resurser. Vanligtvis förknippas entreprenörskap med skapande och innovationer, men entreprenörens beteende kan enligt Baumol även leda till skada för ekonomin. Hur entreprenören agerar vid olika tidpunkter menar han är starkt förknippat med samhällets belöningssystem. Jag avser således att studera om problematiken med företagens obefintliga lönsamhet grundar sig i svårigheter att övervinna de olika faser som företagen måste passera under sin livscykel efter själva tillblivelsen. Vad har fått företagen att eventuellt växa, mogna, säljas, läggas ner och kanske startat igen? Kunskapen om avgörande skeden i företagets historia är viktigt för att samhället ska kunna sätta in rätt stödåtgärder vid olika tillfällen när företagen har speciella behov. De stöd som används för närvarande är, som tidigare nämnts, framför allt riktade mot ett ökat nyföretagande. Åtgärder som följaktligen varit framgångsrikt kvantitativt, men föga kvalitativt 1. Om erfarenheterna från framgångsrika företag kan implementeras i befintliga småföretag och på så sätt stärka företagens försörjningsförmåga och sysselsättningsutveckling kommer också bidraget till samhällsekonomin i stort att öka, något som verkligen är behövligt i dagens finanskriser. Forskningsfrågor: Vilka motiv låg bakom företagsstarten? (För att studera om motivet kan ha effekt på den fortsatta utvecklingen i företaget.) Hur har företaget utvecklats efter starten vad gäller omsättning, antal anställda och specialisering? Vad har varit avgörande förutsättningar i utvecklingsfasen? (nästa steg i livscykelfasen) Vad hindrade/möjliggjorde företaget att gå vidare? Skiljer sig mäns och kvinnors företagande åt vad gäller varaktighet och ekonomisk hållbarhet? På vilket sätt hade samhället kunnat underlätta företagets fortsatta utveckling? 1 Nämnas kan till exempel att det under tidsperioden betalades ut drygt 1,5 miljarder kronor i näringslivsfrämjande stöd till Värmländska företag. Enligt en undersökning menar drygt 90 % av företagarna att dessa medel har haft liten eller ingen betydelse på sysselsättningsutvecklingen i det egna företaget. (Svenskt näringsliv, 2006) 6

10 Syftet med avhandlingen: Att öka kunskapen och förståelsen kring vad som påverkar ett företag under dess levnad vilket medför att identifiera de förutsättningar och de hinder som varit avgörande för företagen i olika faser under dess livscykel. (Genom en ökad förståelse kan rätt stödåtgärder utvecklas som gynnar livskraftiga varaktigt/ekonomiskt hållbara företag.) 7

11 METOD I detta avsnitt presenterar jag min syn på vetenskapen samt utifrån vilket angreppssätt som jag avser att få svar på mina forskningsfrågor. Vetenskaplig synsätt, Under början av nittiotalet läste jag matematik på universitetet. Jag fick då lära mig att använda termen VSB, Vilket Skulle Bevisas 2 när man lyckats härleda ett långt bevis eller en krånglig formel. Detta uttryck har till viss del påverkat mig senare i livet som studerande och doktorand. I mina första undersökningar och uppsatser var min avsikt att komma fram till generella sanningar och allmängiltiga förklaringar till olika problem. Men, sanningar för vilka och i vilken kontext? Jag har under senare år kommit till insikten att olika forsknings discipliner brottas med olika sanningar. Thurén (1991) ställer följande fråga: Kan vi över huvud taget veta någonting, eller är alla så kallade sanningar relativa? (s.10) Thurén sammanfattar detta vetenskapsteoretiska problem i två självklarheter: Vetenskapen söker sanningen samt vetenskapen går ständigt framåt. Här uppstår en paradox. Hur ska vi säkert kunna veta något om vetenskapen ständigt går framåt? Om gårdagens sanningar är dagens osanningar, kan dagens sanningar lika väl vara osanningar i morgon. De vetenskapliga sanningarna är med andra ord provisoriska. (s.11) Även om man inte kan komma fram till några absoluta sanningar så kan man åtminstone komma fram till ståndpunkter som har mer eller mindre stor sannolikhet var för sig. (ibid.) Djurfeldt et al., (2003) menar att den vetenskapliga verksamheten måste underbyggas genom ett kritiskt förhållande och reflekterande över vardagliga begrepp samt att forskaren måste arbeta systematiskt med dessa begrepp som eventuellt kommer att kunna användas för att ge nya perspektiv om verkligheten. I detta forskningsarbete är mina förhoppningar att bidraga med nya perspektiv kring varför vissa företag överlever och utvecklas medan andra tidigt lämnar arenan eller stannar i introduktionsfasen. Jag är numera medveten om att allt inte går att bevisa, men har ändå ambitionen att finna sanningar som ska kunna kännas igen och accepteras av den kontext som jag beforskat. Forskningsmetod och ansats Jag kommer att använda mig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod för att försöka få svar på mina forskningsfrågor, det vill säga triangulering. Inledningsvis kommer datainsamling att ske kvantitativt med hjälp av enkäter till företag på tre orter i Sverige. Genom den kvantitativa datainsamlingen får jag tillgång till en bred beskrivande statistik som senare ska ligga till grund då jag försöker spåra kausala samband mellan olika variabler (univariat analys. Genom att kombinera variablerna i bivariata och multivariata problemställningar ska jag sedan försöka få svar på om olika faktorer underlättar eller försvårar för företag att ta ett kliv i livscykeln och vilka förändringar som i så fall bör beaktas. (Djurfeldt et al., 2003) Den kvantitativa datainsamlingen kommer att kompletteras med en 2 Kommer från latinets Q.E.D. quod erat demonstrandum. 8

12 kvalitativ datainsamling. Den senare datainsamlingen syftar till att få en förståelse för de faktorer som har påverkat eller hindrat företagarna att utveckla sina företag. Här eftersträvar jag en närhet till informationen för att kunna skapa en klarare bild av det som påverkar ett företag under dess livscykel. (Holme och Solvang, 1997) Utifrån min kvalitativa ansats har jag valt personliga intervjuer som datafångstmetod. Teoriutveckling I varje vetenskapligt arbete finns en central önskan att utveckla en ständigt bättre uppfattning om de företeelser vi arbetar med (Holme och Solvang, 1997, s.50). För att lyckas med detta är forskaren beroende av teorier samt teoriutveckling. Teorins form kan variera mycket. En del teorier är vaga medan andra är mycket preciserade. I det första fallet kan det handla om att vidareutveckla teorin och i det senare fallet kan det handla om att pröva den på verkligheten. Inom samhällsvetenskapen finns det fortfarande en klyfta mellan den utvecklade teorin och konkreta empiriska undersökningar. Det är inte säkert att det går att överbrygga detta glapp eftersom det är svårt att fånga in samhälleliga förhållanden med hjälp av enkla teorier. (ibid.) Min forskning innefattar forskningsfältet entreprenörskap. Fenomenet Entreprenörskap har fascinerat många ämnesdiscipliner, allt ifrån psykologi, geografi till nationalekonomi och forskningen kring entreprenörskap kan därför numera betraktas som multidisciplinär. De olika ämneskategorierna har valt att betrakta entreprenörskapet ur olika synvinklar. Nationalekonomerna har fokuserat på vad som händer när entreprenören agerar. Forskare inom beteendevetenskapen ställer sig frågan Vem är entreprenör? Företagsekonomerna, som kommer in sent i forskarfältet, vinklar frågorna mot Hur utvecklas entreprenörskap? Hur skapas nya företag? Eftersom de olika ämnesdisciplinerna har valt att fokusera på olika aspekter av entreprenörskap utgör de ett bra komplement till varandra. Den framtida forskningen bör enligt Landström (2000) utgå ifrån befintliga, välutvecklade begrepp och modeller oavsett vilken ämnesdisciplin som har presenterat dem. Jag har därför en deduktiv ansats i min forskning. Innan datainsamling kommer att göras kommer det empiriska fältet att studeras teoretiskt utifrån tidigare forskning. Tillvägagångssätt: Eftersom avhandlingen utgår ifrån en deduktiv ansats har mina forskarstudier inletts med en genomgång och inläsning av tidigare forskning inom området. När jag sökt litteratur, främst i form av vetenskapliga artiklar, har sökorden framför allt varit: Entrepreneurship, Life-cycle/ Business Life-cycle, Evolution, Organization grow, Small business. Vigorous, Sustainable Economic health. En artikel har gett upphov till nya sökningar och inläsning av nya artiklar. Vissa forskares bidrag återkommer som referenser på många ställen och har därför sökts upp. Jag är medveten om att den litteratur som jag hitintills har hunnit inhämtat endast utgör ett axplock av den outtömliga källa av kunskap som finns tillgänglig inom detta område. (Då mycket av den tidigare forskningen utgör bidrag kring stora organisationer utveckling tar jag tacksamt emot förslag på forskning som är utförd i småföretagarmiljö.) 9

13 Parallellt med att litteraturen läses in arbetar jag med den enkät som ska ligga till grund vid den kvantitativa datainsamlingen. Vad har tidigare forskare fokuserat sina frågeställningar kring? Vad vill jag få svar på? Hur ska jag kunna använda formulerade frågor för att få svar på olika samband? På vilket sätt måste jag konstruera frågeformuläret för att det även ska kunna gå att göra statistiska körningar på materialet? Trots att jag läst kvantitativ metod känner jag att mina kunskaper här brister i vissa avseenden och jag tar tacksamt emot förslag på vad man bör tänka på när formuläret skapas så att det kan ligga till grund för såväl regressions- samt logistiska analyser. Innan enkäten skickas ut ska den prövas, kvalitativt, på en mindre grupp företagare. Tanken är här att jag ska söka upp 5-10 företagare, i närområdet, som tillsammans med mig granskar enkäten och kommer med åsikter kring vad som måste förändras för att den ska kunna tjäna som huvudkälla i min kvantitativa datafångstmetod. Avsikten var att denna pilotstudie skulle genomföras under våren 2009, men då enkätskapandet kräver en teoretisk bas att utgå ifrån inser jag att genomförandet av denna första studie måste senareläggas till nästkommande år. Avsikten med denna pilotstudie är således att skapa ett fungerande frågeformulär. Jag kommer inte att använda mig av de åsikter och erfarenheter som företagarna i denna studie lämnar på annat sätt än att det påverkar enkätens utformning och karaktär. Orsaken till detta är främst grundat på att förutsättningarna för datainsamlingen i så fall skulle skilja sig åt. I pilotstudien är företagarna aktivt med i skapandeprocessen samt att jag är närvarande när de fyller i enkäten, vilket jag inte kommer vara vid de senare studierna. Den kvantitativa studien planerar jag att genomföra under hösten Registrering av data kommer att göras vart eftersom svaren inkommer. Bearbetning och tolkning planeras under våren En avslutande kvalitativ studie kommer att genomföras under hösten Urvalet kommer här att ske utifrån ett strategiskt urval från de som svarat på enkäten. Jag vill fördjupa den kvantitativa datan med intervjuer från ett 20-tal entreprenörer. Genom denna metodtriangulering är avsikten att i viss mån kunna avgöra hur vanligt förekommande en företeelse är, men också att skapa en förståelse för denna företeelse. Litteraturstudie Genomgång av forskningsfältet Tidpunkt: Ht 2008/ VT 2009 Pilotstudie Urval: Bekvämlighetsurval Antal: 5-10 företagare Syfte: Pröva enkäten Tidpunkt: Vt 2010 Kvantitativ studie Urval: Strategiskt urval, Tre orter i Sverige Syfte: Primärdata insamling Tidpunkt: Ht 2010 Kvalitativ studie Urval: Strategiskt urval utifrån enkätsvaren Syfte: Fördjupad analys. Tidpunkt: Vt 2012 Urvalsförfarande i enkätstudierna Avsikten med en kvantitativ datainsamlingsmetod är att försöka konstruera undersökningen så att resultaten kan anses bli giltiga inte bara för de undersökta fallen utan för en hel population. (Djurfeldt et al., 2003) Den kvalitativa metoden har inte denna strävan efter att generalisera, utan eftersträvar istället en förståelse av problemet (Gustavsson, 2003). Det är i de allra flesta fall svårt, om inte omöjligt att göra en totalundersökning av individer i en population. Genom att göra ett stickprov, finns det möjlighet, under vissa förutsättningar, att dra slutsatser som kan sägas gälla för hela populationen. Detta brukar benämnas statistisk inferens. (ibid.) Med 10

14 representativa urval följer dock en osäkerhet på grund av den slumpmässiga variationen som återfinns hos de individer som ingår i undersökningen, en så kallad statisk felmarginal. Med hjälp av statistiska beräkningsmetoder kan urvalsfel uppskattas. I orsaksanalysen blir kunskapen om urvalsfel fundamental, eftersom det annars inte går att påvisa huruvida orsaksrelationer mellan olika variabler föreligger eller ej. (Djurfelt, mfl. 2003) Jag har för avsikt att göra undersökning på svenska företag som har passerat första fasen av sin livscykel. Jag söker således företag som har varit verksamma en tid. Det är framför allt under de första tre åren som företagens fortsatta framtid avgörs (Persson, 2004). Två tredjedelar av de företag som startade i Sverige under 2003 var fortfarande verksamma 2006 (ITPS 2008a). Vidare är de allra flesta företag små, 74 % av Sveriges företag saknar anställda och en nästan lika stor andel (68 %) har en omsättning som understiger kr (SCB, 2008). Eftersom jag söker erfarenheter från hela livscykeln, har jag valt att undersöka företag som har minst en anställd. Annars är sannolikheten stor att jag till största del får företag som stannat i startfasen. Dessa två gränser utgör min urvalsram från populationen Företag, som 2008 uppgick till c:a företag. Eftersom det fortfarande kvarstår alltför många företag som uppfyller dessa villkor i hela populationen har jag även valt en geografisk avgränsning. Avsikten är att göra studier i tre olika kommuner i Sverige. Enligt organisationen Svenskt Näringsliv är Sveriges kommuner olika bra företagsvärdar. Sedan 1999 har de upprättat en ranking över företagsklimatet i respektive kommun. Landets 290 kommuner rankas utifrån tre block 3, basfaktorer, enkätsvar samt sammanfattande omdöme. Med företagsklimat avses här: Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö. (Svenskt Näringsliv, 2008) Eftersom undersökningen röner stort intresse och varje år uppmärksammas i samband med att statistiken presenteras, väljer jag att göra urvalet av de tre kommuner som ska ingå i min enkätstudie utifrån detta rankingsystem. Mitt urval kommer att göras från en kommun som ligger tio i topp vad gäller rankingen, en som ligger i mitten samt en som ligger på bottennotering. Genom detta förfarande kan jag även se om utvecklingen i företagen skiljer sig åt mellan de olika kommunerna och om det i så fall till stor del rör sig om yttre faktorer som påverkar ett företags fortsatta utveckling. Jag utgår ifrån den rankingen som gjordes 2008 (Svenskt Näringsliv, 2008). Kommunerna som väljs ska vara ungefär lika stora vad gäller befolkningsmängden samt antal företag. Om det är möjligt ska såväl norra, mellersta samt södra delen av Sverige representeras av valda kommuner. Utifrån ovanstående kriterier valdes följande kommuner att ingå i de tre kvantitativa studier som kommer att genomföras under 2010: Höganäs (ranking 10), Köping (ranking 132), Härnösand (ranking 289). Lika många företag/kommun kommer att ingå i undersökningen. 3 Basfaktorer Enkätsvar Företagarnas omdöme Marknadförsörjning Attityder Sammanfattande omdöme Kommunalskatt Tillgång till komp. arbetskraft Entreprenad Infrastruktur Högre utbildning Kommunal service Nyföretagande Kommunala regler Företagande Osund konkurrens 11

15 Härnösand Köping Höganäs Figur 4: Sverigekarta (Bearbetad från Gratisweb.se, 2009) Tabell 1: Kommunfakta (Bearbetad SCB, 2008) Ranking 2008 Kommun Befolkningsmängd Antal företag (arbetsställen) Län 10. Höganäs Skåne 132. Köping Västmanlandslän 289. Härnösand Västernorrland Genom detta urval kan jag inte förutsätta att urvalet blir representativt för hela populationen eftersom jag bortser ifrån de företag som inte har någon anställd. Avsikten är dock att få erfarenheter från alla stadier i livscykeln och utan denna avgränsning kommer majoriteten av företagen vara de som inte gått vidare i utvecklingen. Urvalet blir därför representativt utifrån de förutsättningar som jag valt.. Källkritik (Bortfallsanalys) Datainsamlingen bygger på vissa frågeställningar som avser att identifiera viktiga händelser i företagets historia, vad som påverkat eller hindrat företagets utveckling. Retrospektiva intervjuer är en vanligt förekommande metod som används i syfte att dokumentera tidsbundna förändringar. Metoden har dock sina brister. - Hur är det möjligt att efter en viss tid rekonstruera vad som faktiskt inträffade? De flesta människor har svårt att minnas händelser från ett år tillbaka i tiden, eller till och med att skapa en riktig bild av föregående veckas begivenheter. Speciellt om avsikten är att spåra förändringar i värderingar och attityder, kan resultatet bli missvisande. (Djurfeldt et al., 2003) I min undersökning, kan det hända att 12

16 respondenterna förstärker vissa minnen, särskilt i och med att det avser händelser som har påverkat utvecklingen i deras företag. Att det återberättade blir en efterkonstruktion och kanske inte speglar vad som faktiskt inträffade är en risk som jag måste vara medveten om när materialet tolkas. Tolkning och reflektion Eftersom jag valt en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats i denna avhandling kommer detta också att påverka tolkningen av empirin. Genom den kvantitativa datainsamlingen är förhoppningen att kunna skapa en helhetsbild av populationen. Att kunna identifiera statistiska samband utifrån regressionsanalys där de beroende variablerna definieras utifrån företagarens egen uppfattning om företagets framgång och avancemang i livscykeln och där de oberoende variablerna utgår ifrån såväl personliga, strukturella samt kulturella faktorer. Vad som är oerhört viktigt i denna undersökning av statistiska samband, är att ifrågasätta om sambandet är ett reellt orsakssamband eller om samvariationen uppkommit på grund av tillfälligheter, ett så kallat skensamband. Om en orsaksrelation ska föreligga, måste det finnas minst en variabel som vid förändring leder till förändring i en annan variabel. Den oberoende variabeln är betingelsen som aktiverar den utlösande mekanism som leder till förändringen i den beroende variabeln. Tidsmässigt måste förändringen i den orsakande variabeln inträffa före förändringen i effektvariabeln. Detta tidskriterium utgör den ena kontrollmöjligheten av huruvida ett skensammanhang har påvisats eller ej. Det andra kriteriet för att avgöra om ett reellt orsakssammanhang föreligger grundar sig på forskarens förnuft, förförståelse samt den teoretiska begreppsram som ligger till grund för arbetet. (Djurfeldt et al., 2003) Min avsikt är att detta i kombination med de data som insamlats via intervjuer kan avslöja huruvida eventuella samband som jag får fram grundar sig i ett reellt eller tillfälligt samband. I och med den kvalitativa datainsamlingsmetoden som sker genom intervjuer är alltså min förhoppning att komma frågornas kärnpunkt närmare och att utveckla en kontroll samt förståelse huruvida och varför sambanden har uppstått. Kvalitativa metoder handlar om att karaktärisera egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen. Texten är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet i denna metod. Självfallet observerar forskaren primärt inte texter, utan miljöer, personer och händelser, men det är den nedtecknade observationen som ligger till grund för den fortsatta analysen. (Repstad, 1999) Utgångspunkten i hermeneutiken är tolkningen av dessa texter och huvudtemat är att meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten (Alvesson och Sköldberg, 1994, s.115). På samma sätt består helheten av delar och helheten kan endast förstås ur dessa. Vi står alltså inför en cirkel, den så kallade hermeneutiska cirkeln: delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna. (ibid. s) Växlingen mellan uppfattningen av helhet respektive del beskriver Steinar Kvale (1979) på följande sätt: Utifrån en inledande och ofta vag och intuitiv global uppfattning av texten som helhet tolkas de enskilda delarna, varpå tolkningen av delarna ånyo relateras till helheten. (i Repstad, 1999, s.104) Spiralrörelsen möjliggör en fördjupning av meningsförståelsen. Reliabiliteten i datatolkningen kan ifrågasättas eftersom den är subjektiv, det är mina tolkningar som redovisas. För att kunna undersöka, förstå och förklara världen måste vissa 13

17 grundläggande antagande göras om dess karaktär och konstitution. En del menar att verkligheten finns på ett objektivt plan, medan andra säger att verkligheten är en social konstruktion. (Arbnor och Bjerke, 1994) Jag tror att det vi gör och erfar påverkas av våra grundläggande tolkningar av verkligheten och vår syn på densamma. När vi ska beskriva verkligheten blir det betraktarens subjektiva upplevelser som kommer fram. Det blir läsarens uppgift att bedöma om detta är en sanning som kan generaliseras eller om den är högst subjektiv. Min avsikt är att föra en öppenhet i analys och tolkning. I hermeneutiken är dock inte sanning en fråga om statisk korrespondens mellan utsaga och fakta. Fakta i sig är redan ett tolkningsresultat som sedan påverkas av den övergripande tolkningen. Rimligheten kan enbart bedömas genom en kritisk genomlysning av de argument som lämnas under resans gång. Resultatet är vidare aldrig slutgiltigt eftersom vetenskapen alltid förändras. (Thurén, 1991; Alvesson och Sköldberg, 1994) Hypotesprövning? Om insamlad data gör det möjligt, avser jag att genomföra ett antal hypotesprövningar utifrån givna utgångspunkter. Vad som påverkar ett företags fortsatta utveckling och framgång kan ha många olika orsaker. Utvecklingen kan till exempel vara förenad med entreprenenörens personliga egenskaper såsom personliga förmåga, förutsättningar och vilja eller påverkas alternativt hindras av samhällets struktur eller vara betingad av kulturella faktorer såsom attityder värderingar och socialt nätverk. Svenskt näringsliv har under en 10-årsperiod genomfört sin kommunranking vad gäller företagsklimat. De menar att företag först och främst påverkas utifrån den kontext där företaget bedrivs. Om det finns någon sanning i deras studie borde det även slå igenom i mina data. Den första prövningen som avses göras är därför följande: H 1 : Utgår ifrån att Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i olika kommuner är sann. Utvecklingen av företag har samband med hur företagsklimatet i kommunen är (framför allt yttre, strukturella faktorer påverkar). En högre rankad kommun kommer ha företag som nått längre i sin livscykel och företagare som i högre utsträckning kan leva på sitt företag. (Skillnader i statiska samband kan mätas utifrån de tre valda kommunerna.) H 2 : Utgår ifrån att Svensk Näringslivs ranking av företagsklimat i olika kommuner är falsk. Inga skillnader kommer att kunna identifieras mellan de olika kommunerna. De två andra prövningarna som jag avser göra avser att se om samband framför allt finns mellan personliga faktorer eller är en kombination av inre och yttre förutsättning är det som påverkar utvecklingen i företagen. H 3: Utgår ifrån att det framför allt är personliga faktorer som påverkar ett företags fortsatta utveckling. Samband ska kunna identifieras mellan position i livscykeln samt personliga variabler såsom egen inställning/utbildning/ålder/etnicitet osv. H4 : Utgår ifrån att en kombination av personliga faktorer och yttre förutsättningar är det som påverkar utvecklingen i företag mest. Samband då flera variabler används. 14

18 REFERENSRAM De teoriområden som denna avhandling kommer att fokusera kring är Entreprenörskap, Organisationers Utveckling samt Livscykelteorin. Entreprenörskap. Fenomenet Entreprenörskap fascinerar idag många ämnesdiscipliner, allt ifrån psykologi, geografi till nationalekonomi och kan därför numera betraktas som multidisciplinär. Nedan följer en redogörelse av begreppets historik samt ett urval av teorier från det breda forskningsfält som entreprenörskap numera innefattar. Begreppet entreprenörskap - historik Den största anledningen till detta stora forskningsintresse är, som tidigare nämnts, att entreprenören och dennes agerande anses ha en stor roll i den ekonomiska utvecklingen. (Birch, 1987; Baldwin och Picot, 1995; Landström, 2000; Carree och Thurik, 2003; Cooper, 2003; Bosma et al., 2007) När regioner presenterar sina utvecklingsprogram så är just främjandet av entreprenörskap den centrala frågan, men vad är det explicit som efterfrågas? Enligt Johannisson (2005) är ordet entreprenörskap i sig invecklat, då det kan ha flera innebörder. Redan under 1100-talet fanns ordet Entreprenur i det franska språket. Begreppet användes då i samband med krigsliknande handlingar. Entre betyder att göra entré, tränga sig emellan och prendre betyder att fånga, att gripa tag. Franska författare beskrev vid denna tidpunkt entreprenören som en riskvillig individ, benägen att offra både liv och förmögenhet på det han trodde på. Under 1400-talets mitt går begreppet att hitta i den franska ordboken Dictinnaire de la langue francaise Flera definitioner anges, men den mest allmänna innebörden refererar till någon som får någonting gjort. Beskrivningen av entreprenören som en ekonomisk risktagande person växer fram i litteraturen under 1600-talet. En person som utifrån fasta kontrakt utförde stora åtagande åt staten benämns nu som entreprenör. Just riskfaktorn kom länge att förknippas med entreprenörskapet. I slutet av 1800-talet växer en ny bild fram av entreprenören. Entreprenören betraktas nu tack vare sin kreativitet, förmåga till innovationer och förmåga att initiera nya aktiviteter i samhället som en unik källa till all ekonomisk utveckling. Den som först ger entreprenören detta epitet var samhällsvetaren och forskaren i ekonomisk historia, Gustav Schomoller. Schomollers tankar gav inspiration åt den man som senare skulle lyfta fram entreprenören som en centralgestalt, nämligen nationalekonomen Joseph A. Schumpeter. (Landström, 2000) Enligt Schumpeter (1934) innebär entreprenörskap förmågan att kombinera vad som redan existerar på ett nytt sätt vilket leder till ekonomisk utveckling. Scumpeter menar att radikala förändringar ibland uppstår i det ekonomiska systemet. Orsaken till förändringarna är nya produkter, nya produktionsmetoder, nya marknader, nya insatsvaror eller nya organisationer. Den som initierar dessa förändringar definierar Scumpeter som entreprenör. Genom sin specifika innovationsförmåga lyckas entreprenören differentiera sig gentemot andra företag och bryter på så sätt jämvikten på marknaden. Nationalencyklopedin (2008) ger en bredare tolkning av begreppet då definitionen beskriver entreprenören som en företagsam person som startar nya företag och går in i nya projekt. I vardagssvenskan går ordet att förknippas med en person som åtar sig ett uppdrag 15

19 på någon annans räkning (exempelvis Begravningsentreprenören). Detta agerande förknippas föga med förnyelse och innovationsförmåga, utan snarare med traditionell verksamhet. (Johannisson, 2005) Samhällets intresse för entreprenören bottnar främst ur ett sysselsättningsperspektiv. Entreprenören är den som skapar nya verksamheter och nya verksamheter kan i sin tur generera nya jobb. Det gäller dock att komma ihåg att ett företags främsta uppgift inte är att vara sysselsättningsskapande. De bidrar till näringslivets utveckling genom att vara effektiva och lönsamma. Något som ofta är förenat med motsatsen till sysselsättare, det vill säga neddragning av personal. (Ramström, 1997) Företagande och entreprenörskap Företagande innebär att ta initiativ och ta tag i möjligheter innan andra gör det. Många gånger används benämningen entreprenörskap då man talar om företagande. Författarparet Hjort och Johannisson (2002) lyfter fram temat Tillvaron som rörelse som en plattform för utvecklingen av entreprenörskap. Genom entreprenörskap ifrågasätts det etablerade och nya mönster skapas på marknaden. Under sin tillblivelse är varje företag i rörelse och därmed att betrakta som entreprenöriellt, men just kopplingen mellan entreprenörskap och det traditionella småföretaget leder till svårigheter att tydliggöra entreprenörskapet som rörelse, då många små familjeföretag är inriktade på att bibehålla status quo. Enligt Scumpeter (1934) är inte heller entreprenörskap något varaktigt tillstånd. När företagaren väl har slagit sig till ro och sköter den löpande driften av verksamheten mister denne epitetet entreprenör. Endast när produktionsresurser kombineras för första gången kan det benämnas entreprenörskap av denna anledning bildar entreprenören ingen samhällsklass i tekniskt avseende. (ibid) Skiljelinjen mellan att vara en entreprenör och att vara en företagare är därför många gånger hårfin. När entreprenörens verksamhet går över till att förvalta byts även affärskaraktären och övergår istället till att vara företagare. Entreprenören vill dock inte vara förvaltare utan väljer att lämna företaget i dess mognadsstadium då inga innovativa inslag i verksamheten kan identifieras. (Johannisson och Landström, 1999) Entreprenören försvinner dock inte från marknaden i detta läge utan kommer igen med nya kombinationer. Först då krafterna är helt uttömda och det inte längre finns någon ork för uppgiften lämnar entreprenören arenan. (Schumpeter, 1934) Motiv till entreprenörskap Det finns olika teorier som försöker förklara varför individer startar och driver företag. Forskare inom företagsekonomin utgår ifrån att motivet är kopplat till egenintressen medan motivationspsykologer söker orsaker i drifter, instinkter och behov. De antal drifter som omnämns i litteraturen är dock mycket omfattande och varierar dessutom över tiden och även mellan individerna. Av denna anledning är det således svårt att finna några enstaka, specifika drivkrafter till företagsetableringar. En slutsats som kan göras är att företag startas av många olika personer och av olika orsaker. (Persson et al.1997) De vanligaste motiven till företagsetableringar kretsar dock kring personliga faktorer som viljan att bli oberoende samt behov av självförverkligande (Johannisson och Lindmark, 1996). Inom psykologin fäster man vikt vid McClelland s (1961) teori om att individer startar företag utifrån ett prestationsbehov, 16

20 need for achivement. Andra karaktäristiska drag som förknippas med entreprenören är strävan efter inre kontroll - locus of control. (Rotter, 1966). Attityden till företagaren är ofta att denne drivs av ett vinstmotiv. Undersökningar visar dock att det sällan är pengar som är drivkraften för att starta företag. Motiv som självständighet, självförverkligande och sysselsättning kommer alla före pengamotivet. (Hult E-B, 1996) Enligt Schumpeter (1934) drivs entreprenören av psykologiska mål framför ekonomiskt mål. The dream and the will to found a private kingdom, the will to conquer and the joy of creating (ibid. s. 94). Omvärlden bjuder hela tiden på nya möjligheter, men det är inte alla individer som kan tillvarata dessa möjligheter. Entreprenören kan, och det är motivet till handling. Något är fel, det går att ändra på, jag kan ändra det. (Bjerke, 2001) While in the accustomed circular flow every individual can act promptly and rationally because he is sure of his ground and is supported by the conduct, as adjusted to this circular flow. Of all other individuals, who in turn expect the accustomed activity from him, he cannot simply do this when he is confronted by a new task. While in the accustomed channels his own ability and experience suffice for the normal individual, when confronted with innovations he needs guidance. While he swims with the stream in the circular flow which is familiar to him, he swims against the stream if he wishes to change its channel. What was formerly a help becomes a hindrance. What was a familiar datum becomes an unknown. Where the boundaries of routine stop, many people can go no further, and the rest can only do so in a highly variable manner 4. (Schumpeter, 1934, s.79-80) Oavsett bakomliggande motiv, så etableras företag först då enskilda individer kommersialiserar sina idéer. Nya idéer växer ständigt fram, men det är endast ett fåtal, under en given tidsperiod, som kommer att resultera i nya företag. Genom att studera potentiella företagare, det vill säga de som har allvarliga planer på att starta företag och processen från idé till start, erhålls en ökad förståelse kring nyföretagande. I Sverige är E-spegeln ett exempel på ovanstående forskning. I projektet följs drygt 600 affärsidéer över tiden, med syfte att se vad som händer med dem som startar, utvecklar eller lägger ned sin idé. (Samuelsson, 2007) Den största internationella studien vad gäller mätning av entreprenöriella aktiviteter i världen utförs av forskarkonsortiet Global Entrepreneurship Monitor. Under 10 års tid har data insamlats i syfte att tillhandahålla fakta i området till en så bred läsekrets som möjligt. Första studien utfördes 1999 och innefattade 10 länder års studie består av data insamlad från 42 olika länder. (GEM, 2008) Forskning om entreprenörskap Entreprenörskapsforskningen kan betraktas som ett relativt ungt forskningsämne om utgångspunkten är när det börjar få egna gränser, egen identitet samt spridas i världen. De 4 I det gängse kretsloppet kan varje individ agera snabbt och rationellt tack vare att han vet var han står och får stöd av alla andra individers beteende, anpassat som det är till detta kretslopp. Dessa personer väntar sig i sin tur att han skall uppträda så som han brukar, men det kan han inte göra när han ställs inför en ny uppgift. I de invanda fårorna räcker hans egen förmåga och erfarenhet, men när han konfronteras med innovationer behöver han handledning. Han simmar med strömmen i det välbekanta kretsloppet, men han simmar mot strömmen om han vill förändra dess fåra. Det som tidigare var en hjälp blir till ett hinder. Det som har varit invant blir något okänt. Där rutinernas gräns upphör kan många människor inte gå vidare och resten kan göra det på endast på högst skiftande sätt. Översättning: Swedberg, (2000 ) s.11 17

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Handlingsprogram om företagsklimat

Handlingsprogram om företagsklimat Handlingsprogram om företagsklimat Version 2014 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om företagsklimatet Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Hur är företagsklimatet i Sölvesborg?

Hur är företagsklimatet i Sölvesborg? Hur är företagsklimatet i? Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som företagaren

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer