FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS"

Transkript

1 FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS

2 2

3 RAPPORTENS INNEHÅLL PAGE 4 EN KORT INTRODUKTION 6 EN BAKGRUND TILL SVENSK SMÅSKALIGHET 8 VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS SMÅSKALIGA PRODUKTION 26 VÅRA SLUTSATSER 29 INSPIRERANDE REFERENSER 31 LISTA ÖVER RAPPORTENS BILDER 32 TACK TILL 3

4 EN KORT INTRODUKTION För bara några decennier sedan ansåg många att den mat man bäst kunde lita på var den storskaligt producerade maten, eftersom den producerades med hög hygien och under strikta förhållanden. Idag är inte läget riktigt det samma. Efter diverse matskandaler och den efterföljande debatten om matfusket, ursprung och transparens, samt en ökad miljöhänsyn och individualiseringstrend har förtroendet för storskaligt producerade livsmedel sjunkit. Småskaligt och hantverksmässigt producerade livsmedel är däremot väldigt populärt och anses av många vara definitionen för riktig och äkta mat. Detta är en global trend och i USA visar siffrorna bland annat hur mindre företag numera tar marknadsandelar från de större och etablerade företagen (The Boston Consulting Group 2015). Så länge misstänksamheten mot större livsmedelsproducenter finns kvar och det, bland annat genom globaliseringen och egna märkesvaror, blir mer och mer oklart var och av vem produkten har producerats, kommer förutsättningarna för fortsatt tillväxt hos småskaliga livsmedelsproducenter med närhet till konsumenten att vara god. En förutsättning för ytterligare tillväxt är dock att den här typen av produkter finns lättåtkomliga för den större massan konsumenter. Det måste helt enkelt vara enkelt och okomplicerat att handla småskaligt producerade livsmedel. Småskalig livsmedelsproduktion är alltså ett högintressant område att gör en framsynsanalys om. Under våren 2015 har vi genomfört ett tjugotal intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter i södra Sverige om deras utmaningar och hur de ser på framtiden. Vi har mestadels intervjuat väldigt små livsmedelsproducenter med 0-3 anställda och en årlig omsättning på maximalt 5 miljoner SEK. Dessa företag producerar även på ett hantverksmässigt sätt. Se diagrammen nedan för en mer specificerad fördelning. Antal anställda hos intervjuade företag 0-2 st 3-10 st Fler än 10 st Omsä%ning hos intervjuade företag 0-2 milj. 3-5 milj. Över 5 milj. 4

5 Denna rapport är resultatet av dessa intervjuer, samt intervjuer som förpackningsdesignern Maria Schmidt Larsson utförde år 2013 för vår räkning, som fokuserade på livsmedelsförpackningar för småskaliga producenter. Vi har även kompletterat med resultatet från intervjuer med butikschefer som vi utförde Småskaliga företag är av enorm vikt för vår framtid, och några av de företag som är små idag kommer vara framtidens mest inflytelserika livsmedelsjättar. Denna rapport syftar till att inspirera och stimulera stora som små aktörer, med koppling till livsmedelsoch förpackningsbranscherna, att tänka nytt kring småskalig livsmedelsproduktion. Rapporten omfattar ett antal faktorer som anses viktiga för framtidens småskaliga livsmedelsproduktion. Dessutom har vi i What s next-rutorna inkluderat ett antal förslag på saker som skulle kunna vara nästa trend inom detta område. 5

6 EN BAKGRUND TILL SVENSK SMÅSKALIGHET Det finns olika definitioner av begreppet småskalighet, men den vanligaste definitionen handlar om antal anställda och årlig omsättning. Enligt EU-kommissionens definition får småskaliga företag maximalt ha en årlig omsättning på 10 miljoner euro och färre än 50 anställda. Dessutom finns det en definition som inbegriper så kallade mikroföretag, vilket innebär företag med mindre än 10 anställda och en omsättning på maximalt 2 miljoner euro (Europeiska kommissionen 2006). Ofta är nämligen de små livsmedels-företagen mycket mindre än EU:s definition av småskalighet. Majoriteten av denna typ av företag har endast några få eller inga anställda (Jordbruksverket & Livsmedelsverket 2005) och enligt LRF så är en ungefärlig omsättning för ett medelsmåskaligt företag kronor (LRF 2014). Antalet småskaliga livsmedelsföretag tycks ha ökat under de senaste åren; enligt LRF:s medlems- och marknadsregister har antalet företag som arbetar med lokal livsmedelsförädling ökat med 18 procent mellan år 2009 och 2013 (LRF 2014). Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det år livsmedelsföretag med färre än 50 anställda i Sverige. Av dessa var en övervägande majoritet (2821 styck) så kallade mikroföretag (SCB Företagsdatabasen 2015). Men kanske är antalet anställda och den årliga omsättningen inte alltid optimala definitioner för vad som menas med småskaligt. Det finns i alla fall en mångfald av olika typer av definitioner av vad som menas med småskalig livsmedelsproduktion (Riksdagstryckeriet 2005). Utöver storlek på företag och omsättning kopplas begreppet småskalighet ofta samman med egenskaper som närproducerat, hantverksmässig produktion och hög kvalitet. Något som tycks vara vanligt för den här typen av företag är att de själva hanterar många steg i värdekedjan, så som produktion, förädling, packning, distribution och försäljning (LivsmedelsSverige 2008). För att reda ut begreppen något frågade vi ett antal mindre producenter vad de ansåg vara småskaligt. Det var tydligt att frågan ansågs vara rätt svår, och även om flera av respondenterna angav antal anställda, volym och omsättning som riktmärken, var det tydligt att detta inte ansågs som en optimal definition. 6

7 Anledningen är att detta är väldigt beroende av vilken typ av verksamhet som man driver. En övervägande majoritet angav istället att sättet som man producerade sin produkt på var viktigt. Produktionen skulle helst vara hantverksmässig och produkten skulle vara gjord från grunden. Att producenten och produkten anses vara starkt sammankopplade är tydligt; producenten ska ha lagt handen vid produkten och ha kontroll över hela tillverkningsprocessen. Även kvalitet och unicitet nämndes som kriterier för småskaligt producerade livsmedelsprodukter. Denna beskrivning av småskalighet liknar till viss del Eldrimners definition av mathantverk: Mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser, produkter som går att spåra till sitt ursprung. Kännetecknet för mathantverk är att människans hand och kunnande är närvarande genom hela produktionskedjan. Mathantverk lyfter fram och vidareutvecklar traditionella produkter för konsumenter av idag. (Eldrimner 2012) Hur man än försöker definiera småskalighet så är det ett faktum att varje individuellt småskaligt företag i slutändan unikt och definieras starkt av de individer som driver dem. Behoven, utmaningarna och förutsättningarna skiljer sig således mellan varje företag och så även ambitionerna. För att stötta dessa företag i sin utveckling krävs därmed ofta skräddarsydda insatser, men samtidigt finns det mycket att vinna på att öka samverkan och utbytet mellan de småskaliga livsmedelsföretagen. 7

8 VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS SMÅSKALIGA PRODUKTION SAMVERKAN MELLAN AKTÖRERNA Väldigt många av de småskaliga aktörerna som vi har varit i kontakt med poängterar hur viktig samverkan mellan mindre aktörer är och många efterfrågar dessutom en ökad samverkan. Småskaliga livsmedelsföretag har ofta inga anställda, vilket kan göra arbetet ensamt och svårt, eftersom man behöver bemästra flera olika saker. Många vi pratat med ser därför stora möjligheter i att kunna utbyta erfarenheter med andra småskaliga producenter. Jag skulle hemskt gärna ingå i något slags nätverk för småskaliga för att få hjälp och stöd av andra, menar Susanna Bill som är en nyligen uppstartad småskalig fudgeproducent. Som liten producent kan det framförallt finnas fördelar med att samarbeta med de aktörer som finns i ens nära omgivning, framförallt om de olika aktörerna kompletterar varandra. Ett exempel är Helsingborgs bryggeri som bland annat har givit ut en kokbok med recept från lokala småproducenter och kockar. Helsingborgs bryggeri står även bakom det relativt nya initiativet Oxhallen, där helsingborgare varje lördag kan köpa och prova lokalt producerade varor, äta mat och dricka öl. 8

9 Men även mindre aktörer som utifrån sett kan tyckas vara konkurrenter kan samverka nära på ett framgångsrikt sätt. Ett exempel är de många svenska mikrokafferosterierna som startats på senare år. Mellan dessa finns idag en väldigt öppen kultur och hög transparens, enligt Dan Stenqvist på Solde Kafferosteri. Rosterierna utbyter information och erfarenheter mellan företagen, eftersom alla ser en vinning i detta. Gemensamt bygger företagen upp en kaffekultur som i förlängningen kommer ge alla mikrokafferosterier fördelar. Smaka på Skåne är ett verksamhetsområde på Livsmedelsakademin som verkar för att utveckla och öka samverkan mellan småskaliga livsmedelsproducenter i Skåneregionen. Enligt Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne, är samverkan mellan småskaliga livsmedelsproducenter A och O: Samverkan måste till för att småskaliga livsmedelsproducenter ska kunna växa, öka sin kvalitet och göra sina produkter mer tillgängliga. WHAT S NEXT? Samverkan och utbytet mellan små och stora livsmedelsföretag behöver öka. Båda parter ha mycket att lära av varandra i tankesätt och angrepssätt! Tänk exempelvis om de små kafferosterierna dessutom kunde samarbeta med någon större kaffeproducent, för att ytterligare utveckla kaffekulturen?! Ett annat intressant initiativ är amerikanska Local Food Systems. Detta är en webbsida som kopplar samman individer för samarbete inom projekt som har med livsmedel och jordbruk att göra (Local Food Systems 2015). Här kan entreprenörer helt enkelt hitta intressanta personer och utveckla nya samarbeten. Ett liknande initiativ är svenska Transformat B2B, som är ett nystartat internetbaserat samarbetsverktyg, där matentreprenörer kan utbyta varor, tjänster och kunskap med varandra (Transformat B2B 2015). I och med det växande antalet småskaliga producenter runt om i Sverige finns en enorm potential att öka samverkan mellan dessa. Varje enskilt företag må vara litet, men tillsammans kan dessa bli väldigt starka. Det är därför viktigt att man inte ser varandra som konkurrenter, utan ser att kunskapsutbyte och samarbete mot gemensamma mål kan leda till synergieffekter och ökad tillväxt för samtliga inblandade. LOGISTIK & DISTRIBUTION Ett område där samverkan mellan fler småskaliga tycks vara extra önskvärt är logistik och distribution. Om flera mindre producenter går samman för att skapa gemensamma distributionslösningar skulle man både kunna skapa en mer resurseffektiv och hållbar distribution, samt öka konsumenters möjlighet till att köpa småskaligt producerad livsmedel eftersom tillgängligheten då kan ökas. 9

10 Många producenter tycks nämligen anse att distribution och logistik utgör (eller har utgjort) stora utmaningar för dem. Som liten producent är det svårt att kunna ingå i de etablerade distributionssystem och detta har lett till att producenterna oftast har uppfunnit egna, skräddarsydda logistiklösningar. Dessa lösningar är kanske inte alltid de mest hållbara, varken ur ekonomisk synpunkt eller miljösynpunkt. Många av de producenter som vi har intervjuat kör idag ut sina produkter själva när de ska leverera till sina kunder, även om många förstår att detta inte är en optimal lösning. Att köra själv blir dyrt och framförallt tidskrävande, och tar lätt fokus från själva kärnverksamheten. Dessutom kan det bli svårt att få egen utkörning att fungera i längden om producenten önskar att utöka sin verksamhet. Fraktbolag som DHL är en lösning som flera småskaliga producenter använder sig av. Det finns även några grossister som specialiserar sig på småskaliga produkter. Ett exempel på en sådan är Bondens Skafferi, som startades av en kock som själv upplevde svårigheter med att få tag på närproducerade livsmedel. Idag har Bondens Skafferi runt 100 producenter i sitt sortiment, och deras affärsidé handlar om att bygga relationer med sina kunder och leverantörer. Genom kontinuerlig kontakt stöttar man producenterna i utvecklingen av sina verksamheter, genom att exempelvis förmedla vilka nya typer av produkter som marknaden efterfrågar. Många producenter menar att det behövs fler av den här typen av grossister för dem att vända sig till. Logistik och distributionsfrågan av småskaligt producerade livsmedel är uppenbarligen en utmaning som behöver hanteras. Nya innovativa lösningar och initiativ som ytterligare kan öka tillgängligheten av den här typen av produkter har stor potential för att lyckas. NYA FÖRSÄLJNINGSKANALER Efterfrågan för småskaligt producerade produkter ökar, framförallt om dessa dessutom är lokalproducerade, ekologiska och hantverksmässigt gjorda. Men tillgängligheten av denna typ av produkter är fortfarande relativt låg där den vanliga konsumenten befinner sig. För att den här typen av företag ska kunna växa och öka sin lönsamhet finns det alltså ett behov av att förbättra tillgängligheten av dessa produkter så att de når ut till en bredare kundkrets. 10

11 En majoritet av de småskaliga livsmedelsaktörerna tycks idag endast använda sig av en försäljningskanal och den vanligaste är försäljning i egen gårdsbutik (35 procent) (LRF 2014). I dessa fall blir såklart gårdsbutikens läge och marknadsföring väldigt viktigt så att tillräckligt många kunder hittar till butiken. Men för att öka i volym och även nå ut till en bredare massa krävs fler typer av försäljningskanaler. Dessutom kan flera försäljningskanaler medföra synergieffekter som ger ökad försäljning i samtliga kanaler. I saluhallar och delikatessbutiker runt om i landet finns ofta ett relativt bra utbud av den här typen av produkter. Vi ser även en utveckling mot allt fler nischade affärer som specialiserar sig på småskaligt och lokalt producerade produkter, samt kombinerar detta med aktiviteter och restaurang/caféverksamhet. Exempel på den här typen av initiativ är Österlens matmarknad samt de danska franchisekoncepten LandMad och MadMarked. Dessutom börjar det även dyka upp fler och fler småskaligt producerade livsmedelsprodukter i den vanliga dagligvaruhandeln, vilket i många fall når ut till den breda massan på ett helt annat sätt. Under våra intervjuer med handlare 2013 (inför rapporten Framtidens handel) tycktes många handlare ha en ambition och en vilja att utöka sitt sortiment av småskaligt producerade produkter. Anledningen till detta var framförallt att de upplevde att kunderna efterfrågade detta i allt högre utsträckning. Att efterfrågan för småskaligt producerade produkter ökar styrks även av LRF (LRF 2014). Det är dock inte helt problemfritt för enskilda handlare att hantera ett brett sortiment av småskaligt producerade varor. Svårigheter kan exempelvis vara att hitta rätt leverantörer, att tillgången på produkten kan variera, samt okunskap om den här typen av produkter i butiken. Även för producenterna kan försäljning i dagligvaruhandeln anses vålla mer problem och 11

12 kostnader än vad det ger tillbaka, exempelvis eftersom nya distributionslösningar krävs. Dessutom kan helt nya krav behöva ställas på förpackningen, bland annat ur säljsynpunkt, eftersom producenten inte längre kan tala direkt med kunden. Ett framgångsrikt och unikt exempel där småskaligt producerade produkter tillgängliggörs i butik är butikskonceptet "Smaka på Skåne - närproducerat och noga utvalt". Bakom denna satsning står Smaka på Skåne, samt ett nätverk av ett 40-tal engagerade handlare. Gemensamt för dessa handlare är att de vill göra det enklare för människor att hitta skånsk mat och dryck av hög kvalitet, samt vill stötta småskaliga producenter att nå ut bättre med sina produkter. För att producenter ska få ingå i konceptet måste ett antal kriterier uppfyllas angående lokalt ursprung, hantverksmässig produktion och spårbarhet. Detta butikskoncept startades helt på handelns initiativ och har nu funnits i fyra år. Konceptet har bland annat medfört ökad tillgänglighet av lokal mat och dryck, ökat samarbete mellan butik och producenter, samt nya produkter (Smaka på Skåne 2015). Säkerligen skulle detta koncept kunna exporteras till andra delar av landet och även internationellt, för att ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt producerade produkter av hög kvalitet. Ett annat sätt för småskaliga producenter att öka tillgängligheten av sina produkter är att nyttja näthandeln och vi kommer sannolikt att få se en ökning i denna typ av lösningar framöver. Dock är logistiken en utmaning att lösa innan näthandeln kan ta ordentlig fart. Enligt LRF använder cirka fem procent av producenterna webben som försäljningskanal av sina produkter (LRF 2014). WHAT S NEXT? En webbshop som samlar flera olika småskaliga producenters produkter skulle kunna öka tillgängligheten av småskaliga produkter! 12

13 HANDLA DIREKT AV PRODUCENTEN Även om livsmedelsbutiker i städerna kan bidra till att i hög grad öka tillgängligheten av småskaligt producerade livsmedel, så finns det idag många urbana konsumenter som föredrar att köpa sin mat direkt från bonden eller matproducenten. Anledningar är bland annat att avsaknaden av mellanhänder gör affären mer ekonomisk (både för producenten och konsumenten) och känns mer trovärdig och personlig. Att få ihop en hållbar distributionskedja där konsumenten kan handla direkt av primärproducenten är dock en stor utmaning. Försäljning via marknader inne i städer har länge varit ett sätt för bonden att nå ut direkt till konsumenten, men detta är kanske inte det mest effektivaste försäljningsstället, eftersom det är tidskrävande och den enskilda producenten bara kan vara på ett ställe i taget. Näthandeln har medfört en möjlighet för konsumenter att få direktkontakt med producenter, men då blir distributionen en utmaning som måste lösas. Var, hur och när levererar man? WHAT S NEXT? Drönare som levererar maten till ditt hem, direkt från producenten så fort du har gjort din beställning via nätet! Det dyker upp allt fler initiativ som hjälper urbana individer att handla direkt av producenten, här följer några exempel: Cowfunding Cowfunding är en crowdfunding-plattform där konsumenten kan köpa in sig på en andel av en ko. Via Cowfundings hemsida finns information om exempelvis ras, foder och ålder på de olika djuren som är till salu, och kunden kan själv välja vilket ko man vill köpa in sig på. Kon går inte till slakt förrän alla 25 andelar är köpta. Därefter levereras en köttlåda med olika styckdetaljer direkt hem till dörren. Läs mer: Öresundsfisk Öresundsfisk är ett projekt som drivs av Sea-U Marint Kunskapscenter tillsammans med utvalda fiskare och tillåter konsumenter att köpa färsk fisk direkt från fiskaren. Öresundsfisk bygger på en ekonomisk modell kallad Community Supported Fishery, vilket innebär att konsumenten i förväg köper in sig på en andel av fiskarens fångst, och därefter kan hämta färsk fisk varje vecka, direkt från fiskebåten. Läs mer: 13

14 Kåhögs mjölk En hel del mjölkbönder, och även konsumenter, letar sätt för att minska antalet mellanhänder och exempelvis kunna kringgå de större mejerierna och handeln. På Kåhögs gård i Partille har man startat gårdsförsäljning av den egna mjölken. Försäljningen sker i lösvikt genom en mjölkautomat och resultatet blir att gården får bättre betalt för sin mjölk. Det finns även mataffärer som installerat liknande mjölkautomater i sina butiker för att sälja närproducerad mjölk direkt från bonden. &grupp=10974&artikel= Farmigo Det amerikanska start-up-företaget Farmigo säljer lokala matprodukter direkt från ett nätverk av bönder. Konsumenten gör sin beställning på webben och kan 48 timmar senare hämta upp leveransen på en lokal upphämtningsplats. Genom detta koncept får bonden procent av försäljningen, jämfört med 30 procent vid försäljning via vanlig butik. Samtidigt blir konsumentens prislapp procent lägre, eftersom värdekedjan krymps och produkterna är i säsong. Läs mer: Läs mer: WHAT S NEXT? Konsumenten blir medproducent! Många konsumenter drivs idag av att få känna en närmare kontakt med livsmedelsproduktionen. Det bör därför finnas goda affärsmöjligheter för livsmedelsproducenter att låta konsumenter bli medproducenter av deras produkter. Konsumenten skulle kunna stötta produktionen ekonomiskt och/eller med sin egen arbetsinsats, i utbyte mot en del av det som produceras eller rabatterade priser. Genom den här typen av gårdskooperativ får producenten en säkrare avsättning för sina produkter, samtidigt som konsumenten känner sig delaktig och nyttig. 14

15 URBANT JORDBRUK Småskalighet kopplas ofta samman med landsbygden, men faktum är att bara omkring en tredjedel av de svenska livsmedelsförädlande företagen finns belägna på landsbygden (Regeringen 2005). Vår allt mer urbaniserade värld samt den ökade efterfrågan på färsk närproducerad mat har lett till att det idag finns ett stort behov för småskaligt urbant jordbruk. År 2030 beräknas 60 procent av världens befolkning leva i städer (FAO 2006). Denna utveckling sätter stort tryck på de urbana försörjningssystemen av bland annat livsmedel. I många utvecklingsländer är fattigdomen bland den urbana befolkningen stor vilket gör att urbant jordbruk blir ett viktigt sätt att säkra livsmedelsförsörjningen samt skapa arbetstillfällen (Susanne Peterson 2010). Stadsjordbruket ökar globalt sett och idag produceras omkring procent av världens mat i städer. Cirka 800 miljoner människor sysselsätts av urbant jordbruk runt om i världen och en majoritet av dessa är kvinnor. Utöver att säkra livsmedelstillgång bidrar det urbana jordbruket dessutom till att bygga communities och gemenskap mellan människor i städer (The Worldwatch Institute 2011). WHAT S NEXT? En farm per hushåll Nästa steg för hemmaodlingen är kanske att det finns ett litet högteknologiskt jordbruk i varje hem som året om producerar hushållets favoritgrödor. Grove Labs är ett amerikanskt start-up-bolag som arbetar för att just detta ska bli verklighet. Läs mer på https://grovelabs.io/ Rurbanism (rural + urbanism) kallas den livsstilsstrend som under senaste åren blivit populär, och handlar om att försöka återskapa lantlivet i staden (Dagens Nyheter 2012). En konsekvens av denna strömning är att många stadsbor väljer att i allt större utsträckning odla själva, antingen på balkongen, på kolonilotter eller i odlingskooperativ mitt i staden. I Stockholm finns initiativet Trädgård på Spåret, som inspirerats av de gröna stadsytorna High Line i New York och Prinzessinnengärten i Berlin. Trädgård på Spåret är en ideell förening där odlingsentusiaster hjälps åt att odla på ett gammalt spårområde mitt på Södermalm (Trädgård på Spåret 2015). Det växer även fram webbaserade plattformar där markägare kan kopplas samman med odlingsugna stadsbor. Ett exempel är brittiska Landshare.net. 15

16 16

17 Ett exempel på urbant jordbruk är ØsterGro i Köpenhamn, som bygger på den ekonomiska modellen Community Supported Agriculture (CSA), där individer i förväg köper in sig på en del av skörden (ØsterGro 2015). I Malmö finns projektet Stadsbruk som syftar för att sätta individer som annars står utanför arbetsmarknaden i jobb, genom att utnyttja ytor i staden som annars inte används för odling. Projektet har hittills lett till att ett 20-tal mikroföretag startats och grödorna säljs bland annat på marknaden Stadens skafferi och till lokala restauranger (Sydsvenskan 2015). För att möta allmänhetens efterfrågan på närodlat är det dessutom många restauranger som odlar sina egna grödor; allt från Michelinkrogar som Gastrologik i Stockholm (Dagens Nyheter 2015), till den lilla enmans-food trucken Peters Ekologiska Foodtruck (Mitt i Stockholm 2015). Kocken Niklas Ekstedt är en av dem som är engagerade i Trädgård på Spåret, där han bland annat odlar grödor till sina två restauranger i Stockholm. Dessutom är han engagerad i Barnens Trädgård på Spåret, där skolelever får möjlighet att odla och skörda (Trädgård på Spåret 2015). Att låta barn och skolelever ägna sig åt odling är en väldigt bra pedagogisk aktivitet som ger barnen förståelse för naturen och var maten kommer ifrån samtidigt som de aktiveras. Två andra exempel på initiativ som satsar på att utbilda barn och unga i odling är danska Haver til maver och Vi odlar i Lund. Det urbana jordbruket är dock inte helt problemfritt. De vanligaste invändningarna är att det finns risker för negativ miljöpåverkan och stora hälsorisker, på grund av exempelvis djurhållning och föroreningar i staden (Susanne Peterson 2010). En lösning för att förse stadsodlingar med rent vatten är peruanska Air Orchard, som är stora reklamskyltar som tar upp vatten från luften. Detta okontaminerade vatten används sedan för hydraponisk odling (PSFK 2015). För att göra urban odling möjligt behövs pollinatörer som till exempel bin. Urban biodling är en växande trend och bisamhällen finns idag på många hustak, bland annat tack vare svenska Bee Urban och Odla i stan. Urbana bin sägs vara friskare och mer produktiva än bin på landsbygden (BBC News 2006) och den närproducerade honungen är väldigt populär i städerna. En annan faktor som behövs för urbant jordbruk är ytor att bruka och det finns mycket som konkurrerar om stadens ytor. Om inte annat behövs allt fler bostäder i takt med urbaniseringen. Förtätning av städer kan därmed leda till brist på stadsytor att odla på. Det finns dock många lösningar för detta, exempelvis: WHAT S NEXT? Härodlat i butik För kunna erbjuda sina kunder verkligt närproducerade livsmedel skulle butiker i städerna kunna ha egna små odlingar direkt i anslutning till butiken. Vem skulle tacka nej till butikens egen honung, eller härodlade morötter?! 17

18 Bondgårdar på hustaken Runt om i världens storstäder finns det mängder av gröna tak, och på många platser måste numera nybyggnationer enligt lag anlägga gröna tak. Detta öppnar upp stora möjligheter för att belägga småskaliga jordbruk på dessa tak. Så kallade rooftop farms blir allt mer populärt och används för att producera närodlad mat till stadens invånare. Det schweiziska företaget Urban Farm säljer färdiga lösningar till dem som önskar placera ett landbruk på sitt tak. Vertikalt jordbruk Genom att odla på höjden istället för längs med marken kan ytorna som används för jordbruken minskas. Vertikalt jordbruk kan exempelvis utföras på husväggar, i höga ställningar eller varför inte i växthusskyskrapor. Plantagon är ett svenskt företag som under hösten 2015 kommer börja bygga ett 60 meter högt växthus i Linköping, det första av sitt slag. Jordbruk under marken I många stora städer finns outnyttjade utrymmen under stadens gator, som kan passa för jordbruk. I London har Growing Underground startat odlingar i en gammal krigsbunker från andra världskriget. Läs mer här: Läs mer här: Läs mer här:

19 KULINARISK TURISM Matintresset bland gemene man har ökat under de senaste åren, och så har även det internationella intresset för svensk mat. Detta har lett till att den kulinariska turismen ökat. För att locka kulinariska turister, har många småskaliga producenter skapat besöksmål där man erbjuder sina kunder en helhetsupplevelse. Utöver att handla matprodukter kan kunderna erbjudas aktiviteter så som studiebesök i produktionen, barnaktiviteter eller safari ut på åkrarna. För att lyckas som kulinariskt besöksmål krävs ett genomtänkt koncept som genomsyrar hela verksamheten. Dessutom behöver man få kunderna att hitta dit. En verksamhet som enligt många har lyckats väl i utformningen av sitt besöksmål är Hallongården utanför Vellinge, men trots detta är det varje år en utmaning att få kunderna att hitta ut till gården. Kerstin Biärsjö på Hallongården efterfrågar därmed ett ökat samarbete med besöksmålen runt omkring, för att på så sätt marknadsföra varandra och utbyta kunder. Hon efterfrågar även att verktyg i form av exempelvis besöksmålskartor tas fram och sprids, så att kunderna lättare kan hitta ut. Samverkan är ett nyckelord för att kunna bli framgångsrik inom kulinarisk turism, både samverkan mellan enskilda producenter samt mellan producenterna och turismnäringen. Den totala turistupplevelsen är nämligen allt som oftast en kombination av olika aktörers produkter och tjänster. Det finns goda exempel på samarbeten, exempelvis den halländska föreningen Kulinarisk resa genom Halland som har tagit fram en guide där föreningens 50-tal småskaliga aktörer beskrivs. Även Smaka på Skåne har tagit fram kulinariska utflyktsrutter för att underlätta för turister att hitta till de kulinariska besöksmålen. För regioner som vill göra sig mer attraktiva som turistmål kan ett framgångsrikt recept vara att satsa på att bygga ut de kulinariska besöksmålen, samt länka samman dem för att underlätta för turister. För även om den kulinariska turismen ökar (122 miljoner matturister besökt Europa 2013, enligt TCI Research) är konkurrensen stor och turisterna är kräsna. Det är därför viktigt för regioner och länder att skapa sig en tydlig matprofil som sticker ut och är attraktiv. WHAT S NEXT? Självplock av olika typer av bär är en populär aktivitet för utflyktssugna familjer. Men finns det andra grödor och matprodukter som man skulle kunna ha självplock av? Varför inte mjölka din egen mjölk? Eller tappa din egen honung? Detta kan bli en rolig, men framförallt kunskapshöjande aktivitet som kan leda till ökad förståelse var maten kommer ifrån! WHAT S NEXT? En kulinarisk turism-app där turisten kan skapa sin egen kulinariska rutt baserat på intresse och möjligheter. Den danska appen Smagen af Danmark är ett bra exempel för inspiration. Och varför inte även koppla på möjligheter till att beställa hem matvarorna när man väl är hemma igen? 19

20 EXPORT Svensk livsmedelsexport växer; år 2014 uppgick den till 70 miljarder kronor vilket innebär en tredubbling på 15 år. Även antalet småföretag som börjat exportera sina produkter har under de senaste åren ökat. Exempelvis ökade antalet mikroföretag som exporterar till tillväxtmarknader med 18 procent år 2014 (Affärsvärlden 2015). Det internationella intresset för det svenska köket är idag stort och livsmedel är ett av de exportområden som i Sverige anses vara mest intressanta att utveckla vidare (Fabulous Flavours of Sweden 2013). Av de producenter som vi har intervjuat i samband med denna rapport var det många som ansåg att export kunde vara intressant på sikt. Dock finns det många som väljer bort exportmöjligheten av olika anledningar, så som okunskap, tidsbrist samt att man anser sig ha tillräckligt många kunder på hemmaplan. Det går framförallt inte att komma ifrån att en framgångsrik exportsatsning kräver mycket arbete, men för dem som väljer att satsa på rätt sätt öppnas stora möjligheter. Att exportera är en chans att sprida sin nischprodukt till fler potentiella kunder och kan dessutom leda till ökad kunskap samt stolthet över den egna produkten och Sverige. Det har även visat sig att export kan verka varumärkesbyggande på hemmaplan, och alltså leda till ökad efterfrågan på den svenska marknaden, skriver Fabulous Flavours of Sweden i sin Handbok för export av svenskt mathantverk (Fabulous Flavours of Sweden 2013). 20

21 De småskaliga producenter som vi har talat med som redan idag exporterar sina produkter tycks framförallt exportera till närliggande länder. Generellt sett är de närliggande ländernas marknader mest intressanta. Korta avstånd gör att företagen lättare kan skapa och behålla sin kundkontakt genom att göra frekventa besök, berättar Fredrik Holmgren Holm som är projektledare för Smaka på Skånes och KrinovaMAT:s exportprojekt. I dessa exportprojekt stöttas småskaliga producenter inför sina exportsatsningar genom skräddarsydda insatser beroende på företagens förutsättningar och mål. För den småskaliga producenten som önskar testa export finns mycket stöd att få och samarbeten att söka. Att ingå i ett nätverk av exporterande producenter kan dessutom vara en god idé för att kunna dela erfarenheter, arbete och risker. AUTENTISK UNICITET När vi har frågat småskaliga producenter hur de differentierar sig jämfört med andra har väldigt många svarat att deras produkt är helt unik. I många fall stämmer nog detta, men det räcker inte att ha en unik produkt om ingen vet om det. Därmed är det av största vikt för småskaliga producenter att utnyttja och kommunicera ut sin unicitet till sina kunder, exempelvis genom storytelling. Det finns idag en klar konsumenttrend i att man vill veta vad det är man äter, vem som tillverkat den, samt var och hur detta har skett. Detta handlar väldigt mycket om transparens och äkthet och småskaliga producenter och verksamheter har mycket att vinna på att finnas tillgängliga för konsumenten, så att man kan få en direktkontakt och kanske till och med få hälsa på vid produktionen. Större producenter har nämligen ingen möjlighet att mäta sig med det personliga och autentiska som mindre producenter kan erbjuda. Det blir dessutom allt vanligare att de större livsmedelsproducenterna anonymiseras i dagligvaruhandeln, när de exempelvis ersätts av handelns egna märkesvaror. Därför ska småskaliga producenter självklart fokusera på den autentiska uniciteten i byggandet av sitt varumärke. Idag finns det mängder av kanaler som producenter kan använda för att berätta den unika historia om sin unika produkt, så som hemsida, sociala medier och förpackningen. Är produkten handgjord från grunden i små serier ska detta förmedlas så att kunden kan förstå vilket arbete och omsorg som ligger bakom varje produkt. Och om företaget gått i arv finns det säkerligen en WHAT S NEXT? Numrerade förpackningar Varför inte låna en idé från konstens värld och sälja numrerade förpackningar (ex. 24/100) för att visa på produktens unicitet? Grafiska blad blir ju dyrare ju mindre upplagan är och detta borde kunna fungera även för småskaliga livsmedelsproducenter. 21

22 fin familjehistoria som kunderna längtar efter att få höra. Storytelling om människorna bakom produkten är ofta ett underutnyttjat verktyg för att skapa konsumentengagemang. Nästa steg är kanske att konsumenten tillåts prata direkt med producenten genom dess produkt? I Japan har Talkable Vegetables lanserats, vilket kort och gott är grönsaker som med bondens röst berättar sin historia för konsumenten i affären (Japan Trends 2015). AFFÄRER MED DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga måltiden är en enorm marknad, med över tre miljoner serverade måltider i Sverige dagligen (Delfi Marknadspartner 2013). Men än så länge är det väldigt få småskaliga producenter som når denna marknad. Den offentliga sektorns intresse för lokal och ekologisk mat av hög kvalitet har dock ökat under de senaste åren, bland annat i takt med att allmänhetens intresse för mat har ökat. Denna utveckling bör öka mindre producenters möjlighet att kunna bli leverantörer till den offentliga sektorn. Exempelvis har grossisten Bondens skafferi, som är specialiserat på skånska småskaligt producerade livsmedel, vunnit ett antal offentliga upphandlingar på färskt kött, vilket har lett till att företaget kunnat expandera (Krinova 2014). 22

23 Vid våra intervjuer med småskaliga producenter har vi dock möts av ett lågt intresse för att göra affärer med den offentliga sektorn. Anledningarna handlar framförallt om att man utgår från att ens produkter är för dyra; Det finns inte någon ekonomi i den sektorn. Dessutom anser man att den offentliga marknaden är alldeles för krånglig att ge sig in på, i och med det offentliga upphandlingsförfarandet och höga leveranskrav. Projektet Skånepilot: Upphandling av lokalproducerat har resulterat i en Skånsk handbok för livsmedelsupphandling som förmedlar tips, inspirerande exempel och metoder för att underlätta för mindre och lokala aktörer att bli leverantörer till den offentliga sektorn. Metoder för att förenkla upphandlingen av småskaliga producenter är till exempel att ta fram tydliga kostpolicys som upphandlarna kan ha som stöd, att bryta ned anbudsförfrågan i mindre delar, att förmå lokala grossister att lämna anbud, samt införa samordnad varudistribution, så att producenten kan leverera allt gods till ett och samma ställe (LRF Skåne 2015). Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne på Livsmedelsakademin, menar att småskaliga livsmedelsproducenters möjligheter att delta vid offentlig upphandling behöver underlättas, så att fler kan bidra till de offentliga måltiderna. På så sätt kan man öka måltidernas kvalitet och samtidigt öka företagens tillväxt. HÅLLBARHET Många konsumenter väljer småskaligt och lokalt producerade livsmedel, då de anser att det finns en klar miljö- och hållbarhetsaspekt just i lokalproducerad mat, bland annat eftersom detta anses leda till mindre transporter. Dock är det viktigt att komma ihåg att denna typ av livsmedel inte per definition är miljövänliga val. Istället måste man titta på varje enskild produkt och se huruvida den har producerats och transporterats på ett resurseffektivt sätt. Utifrån våra intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter har det visat sig tydligt att hållbarhet, och framförallt miljömässig hållbarhet, ses som en väldigt viktig aspekt i dessa verksamheters affärsidéer och visioner. Hur man applicerar miljötänket skiljer sig dock mellan de olika verksamheterna. Exempelvis menar köttproducenten Erik Karlfält på Karlfälts gård, att de uppmuntrar sina kunder att äta mindre kött, men istället självklart äta högkvalitativt kött. 23

24 Ekologisk produktion är en aspekt som förespråkas av somliga producenter. Efterfrågan på ekologiska produkter tycks vara hög, och flera av dem vi varit i kontakt med är i processen att KRAVcertifiera sina verksamheter. Å andra sidan har några producenter lyft att de anser att det nuvarande ekologifokuset är problematiskt. De menar bland annat att smaken måste komma först, samt att ekologisk odling inte är hållbart i längden, eftersom det sägs leda till att mindre mat kan produceras. Många producenter arbetar med att effektivisera sin användning av resurser, exempelvis vid transporter och produktionsenergi. För många ses även valet av förpackningsmaterial viktigt, samt möjligheten för förpackningen att återvinnas. Att utnyttja restprodukten är en annan strategi som flera arbetar med, och det finns till och med dem som ser nya innovativa produkt- och affärsmöjligheter i användningen av, vad för många skulle ses som avfall. Ett exempel på ett företag som jobbar med detta är Rescued Fruits (före detta Marmeladmakeriet), vars affärsidé helt enkelt handlar om att rädda frukt från att slängas. Detta görs genom att de gör marmelad och drycker på frukt som av en eller annan anledning inte kan säljas i butik. WHAT S NEXT? Frilansande förädlare Allt för mycket mat slängs idag. Varför inte börja arbeta som frilansande förädlare och åka runt till butiker och förädla de råvaror som butikerna annars hade behövt slänga? Förädlingsprocessen i form av exempelvis pickling eller syltning kan demonstreras på plats i butiken och de förädlade produkterna kan sedan säljas direkt i butiken! FÖRPACKNINGAR För småskaliga livsmedelsproducenter, som oftast har en begränsad budget, blir förpackningen ovärderlig i marknadsföringssynpunkt. Det är genom förpackningen som man kan synas och förmedla sitt värde. I princip samtliga tillfrågade småskaliga producenter angav i våra intervjuer att de anser att förpackningen är enormt viktig för deras verksamheter och framförallt för försäljningen av deras produkter. En producent som vi har pratat med menade till och med att Förpackningen är allt, och innehållet är nästan mindre värt!. Samtidigt menade flera av dem vi intervjuat att förpackningsfrågan är, eller har varit, en stor utmaning för dem. Många småskaliga livsmedelsproducenter lägger ner sin själ i att göra en högkvalitativ och unik matprodukt och då är det självklart viktigt att även förpackningen utstrålar kvalitet och unicitet. Tyvärr kan det ofta vara svårt att till en rimlig prislapp få tag i en unik förpackning i tillräckligt små mängder. Alla i vår bransch har svårt att hitta förpackningar, berättar en producent. Producenterna efterfrågar bland annat fler leverantörsalternativ, framförallt svenska leverantörer, eftersom man som mindre producent ofta blir hänvisad till standardförpackningar. 24

25 25

26 De flesta producenterna menar på att man framförallt till en början tvingades lägga ner mycket tid och resurser på förpackningsfrågan, och detta verifieras av de nystartade producenterna som vi har varit i kontakt med. Men när väl förpackningsfrågan är löst tycks många producenter som vi har pratat med vara nöjda med sin förpackning och även dess kostnad. Många småskaliga producenter upplever dock att förpackningsbranschen är ointresserad av att hjälpa dem. År 2009 genomförde SIK en studie som visade på att förpackningsföretagen har en stor okunskap om de småskaliga livsmedelsföretagen. Exempelvis fanns en omedvetenhet om att den småskaliga näringen är under tillväxt och att det finns många potentiella kunder i denna kategori (SIK 2009). En annan utmaning för småskaliga producenter är att de anser sig sakna tillräcklig kunskap om förpackningar och många efterfrågar möjligheter att kunna lära sig mer. Detta sågs även i SIK:s studie från 2009 (SIK 2009) och i Livsmedelsakademins studie från 2011 (Skånes Livsmedelsakademi 2011). Kunskap som efterfrågas kan vara vilka förpackningsmaterial som är mest miljövänligt, hur förpackningen bäst bevarar livsmedlet, hur man ska tänka kring förpackningens design och hur den påverkar kundens köpbeslut. WHAT S NEXT? Crowdsourcad förpackningsdesign! Flera större företag har, exempelvis via sociala medier, börjat vända sig till sina konsumenter för att få hjälp med sin förpackningsdesign. Självklart borde även mindre livsmedelsproducenter göra detta! Rätt använt kan detta både ge goda designförslag och väcka intresse för produkten. Förpackningens viktigaste roll anses alltså vara försäljnings- och marknadsföringsegenskaper. Enligt producenterna behöver förpackningsdesignen återspegla produkten och företagets kärnvärden och man jobbar gärna med personliga etiketter, samtidigt som produkten gärna får synas. Förpackningen bör återspegla kvaliteten och uniciteten av det som finns inuti, så att produkten kan konkurrera på annat än pris. För småskaligt producerade livsmedel som säljs i vanliga butiker blir förpackningen extra viktig. För det första gäller det att övertyga handlaren om att ta in produkten i sitt sortiment och här är förpackningen viktig. Sedan gäller det att sticka ut, så att produkten inte försvinner i den stora uppsjö av andra varor som konsumenten har att välja mellan. Utöver utseendet så är det självklart även viktigt att förpackningen ska vara lätthanterlig och praktisk i alla led, från fyllning till distribution och källsortering. För att effektivisera distributionen kan primärförpackningen dessutom behöva anpassas till transportförpackningarna. På Gunnarhögs gård har man exempelvis förändrat flaskorna från runda till att vara fyrkantiga, för att på så sätt kunna utnyttja pallen mer effektivt. Miljömedvetenheten är dessutom stark hos många småskaliga producenter, vilket gör att dessa gärna vill göra kloka förpackningsval ur miljösynpunkt. 26

27 VÅRA SLUTSATSER En av de största utmaningarna som småskaliga producenter står inför är just själva småskaligheten, som per definition medför en begränsning i resurser, expertis och tid. Man kan helt enkelt inte göra allt. Samtidigt är just småskaligheten, och den unicitet som detta medför, den framgångsfaktor som göra att efterfrågan för dessa produkter ökar. Detta skapar en paradox eftersom det kan vara svårt för småskaliga företag att växa, om de samtidigt vill ägna sig åt en hantverksmässig produktion. Utmaningarna för småskaliga livsmedelsproducenter kommer vara fortsatt många, men med utmaningar kommer möjligheter. Hos många små och nystartade företag tycks det finnas en uppfinningsrikedom, samt en vilja och ett driv att tänka nytt och bryta ny mark, vilket känns inspirerande och positivt inför framtiden. För att summera denna rapport har vi samlat några exempel på spännande och viktiga utmaningar relaterade till framtidens småskaliga livsmedelsproduktion. Även om många av utmaningarna vid en första anblick ter sig svåra att lösa, är möjligheterna att implementera förändringar och lösa problem idag väldigt stora. Tillsammans kan vi lösa även de tuffaste utmaningarna och bana väg för nya och framgångsrika innovationer! UTMANINGAR Hur kan mikroföretag växa till småskaliga matindustrier, och på så sätt göra arbetet med rationellt och ekonomiskt, utan att tumma på produkternas kvalitet och autenticitet? Finns det möjlighet att uppskatta den småskaliga livsmedelsnäringens storlek, potential, samt dess inköpsbehov, så att fler aktörer ser näringen som attraktiva kunder och/eller leverantörer? Hur kan vi på ett effektivt sätt öka samverkan ytterligare mellan småskaliga livsmedelsaktörer, samt mellan dessa och relaterad aktörer? Hur kan samverkan och utbytet mellan stora och små företag utökas och förbättras? 27

28 Hur kan logistik och distribution samordnas på ett hållbart sätt, både mellan småskaliga aktörer och andra delar av värdekedjan? Hur kan vi skapa nya, innovativa och hållbara logistiklösningar för småskaligt producerade livsmedel? Hur kan vi ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt producerade livsmedel? Vilka nya kanaler kan vara intressanta? Hur kan en dagligvaruhandeln skapa goda och hållbara affärer både för sig själv och för småskalig producenter i sin närhet? Hur kan småskaligt producerade livsmedelsprodukter synliggöras tydligare i butik? Hur kan antalet mellanhänder mellan producent och konsument minskas? Hur kan vi genom småskalig livsmedelsproduktion säkra en hållbar livsmedelsförsörjning i de allt mer växande städerna runt om i världen? Hur kan fler obrukade stadsytor göras tillgängliga för odlingsintresserade stadsbor? Hur kan primärproduktion av livsmedel göras mer intressant för barn och unga? Vem kan utveckla interaktiva verktyg, exempelvis i form av en app, för att underlätta för den kulinariska turismen? Hur kan vi underlätta så att fler småskaliga producenter vill testa att exportera sina produkter Hur kan uniciteten i småskaliga produkters uttryckas på ett tydligare och trovärdigt sätt? Hur kan nya teknologier anammas för att marknadsföra småskaliga producenters unicitet? Hur kan vi öka kunskapen, både i producent- och konsumentled om vilka livsmedel och förpackningar som kan betraktas som miljömässigt hållbara val? Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få en snabb och bra överblick över intressanta förpackningslösningar som finns tillgängliga på marknaden? Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få tillgång till väl designade förpackningar till en rimlig kostnad? 28

29 INSPIRERANDE REFERENSER Affärsvärlden, 2015, Exportboom för småföretagare, BBC News, 2006, Bees reared in cities 'healthier', Dagens Nyheter, 2012, Bönder i storstadens djungel, Dagens Nyheter 2015, Växande matlust på michelinkrogen Gastrologik, Delfi Marknadspartner, 2013, Delfi Foodserviceguide 2013 Eldrimner, 2012, Mathantverk, Jengel Förlag AB Europeiska kommissionen, 2006, Den nya definitionen av SMFföretag Fabulous Flavours of Sweden, 2013, Handbok för export av svenskt mathantverk FAO, 2006, Food for the cities FAO, 2015, Urban agriculture, Fortune, 2014, Can this startup kill off the supermarket, utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer Gårdsnära, 2015, Gårdsnära hjälper dig att hitta närproducerat, Japan Trends, 2015, Talkable Vegetables: Farmers talk to consumers when they touch supermarket produce, Jordbruksverket och Livsmedelsverket, 2005, Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling, Krinova, 2014, Bondens Skafferi Tänker globalt, levererar lokalt, LivsmedelsSverige, 2008, De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln 29

30 Local Food Systems, 2015, LRF, 2014, De gröna näringarnas affärer LRF Skåne 2015, Skånsk handbok för livsmedelsupphandling Mitt i Stockholm 2015, Foodtruck-kocken grävde upp bakgården, PSFK 2015, Hydroponic Billboard Grows Thousands of Lettuce Heads Each Week, Regeringen, 2005, Småskalig livsmedelsförädling, 594d2354ed450/smaskalig-livsmedelsforadling-skr Riksdagstryckeriet 2005, Förutsättningar försmåskalig livsmedelsproduktion en uppföljning, 3903E0E02203 SCB Företagsdatabasen 2015, SIK, 2009, Förpackningar för småskalig livsmedelsförädling Skånes Livsmedelsakademi, 2011, Förpackningsdesign för närproducerade livsmedel Smaka på Skåne, 2015, Smaka på Skåne Susanne Peterson, 2010, Hållbart jordbruk i en urban kontext: en studie av alternativ jordbruksutveckling på Kuba, Lunds Universitet Sydsvenskan, 2015, Hit kommer matvarorna direkt från stadens skafferi, The Boston Consulting Group, 2015, Large Companies Cede Further Share in U.S. Consumer Packaged Goods Market, https://www.bcg.com/media/pressreleasedetails.aspx?id=tcm: The Worldwatch Institute, 2011, State of the world 2011 Transformat 2015, A network of over 850 food companies, Transformat B2B, 2015, Trädgård på Spåret, 2015, ØsterGro, 2015, 30

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter Hur stärker vi konkurrenskraften hos svenska tomater och krukväxter? Lena Ekelund och Fredrik Fernqvist Trädgårdskonferensen, Alnarp 2015-01-27 Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter»sedan 1995

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Skåne en stark kulinarisk region

Skåne en stark kulinarisk region Program till höstens temadag med Knytkalas: Skåne en stark kulinarisk region Välkommen till en dag med smak av kunskap, inspiration, möten och god mat! Vad kännetecknar en kulinarisk frontregion? Hur kan

Läs mer

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation Anette Andersson anettan.andersson@bredband.net Elias Jakobsson elias.h.jakobsson@gmail.com Michelle Arnoldi a.michelle.arnoldi@gmail.com VT 2013 Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

vårt mat r i k e

vårt mat r i k e vårt mat r i ke 2008-2009 Restauranger vill använda närproducerade och ekologiska råvaror men har svårt att hitta leverantörer Livsmedelsproduktion är traditionellt en av huvudnäringarna i Skåne och runt

Läs mer

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår!

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår! Livsmedel i Halland En kreativ process pågår! En bred uppslutning av representanter från livsmedelskedjan har varit med att sätta igång ett handlingsprogram för livsmedel i Halland. Det du kan titta på

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en

Läs mer

Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras

Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras Välkommen! Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras affär. Vår vision Där mat och dryck serveras

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer

Läs mer

Transporternas roll i den cirkulära ekonomin

Transporternas roll i den cirkulära ekonomin Transporternas roll i den cirkulära ekonomin Lönsamma och effektiva transporter bygger på resurseffektivitet Bring Frigo, Maria Jönsson Välkommen till Bring Frigo! Livsmedelslogistik med positiv miljöeffekt

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Vill du jobba med framtidens livsmedel?

Vill du jobba med framtidens livsmedel? Vill du jobba med framtidens livsmedel? Då ska du söka vårt traineeprogram! Skaffa dig ett viktigt jobb nu startar vårt traineeprogram! Naturvetare eller teknolog? Ekonom, beteendevetare eller humanist?

Läs mer

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978 Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Minicards - Din leverantör av turistinformation Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Varför är Sverige ett så populärt resmål idag för turister och besökare? Shoppingupplevelser, naturen

Läs mer

75 % ekologisk mat i offentliga kök det är möjligt!

75 % ekologisk mat i offentliga kök det är möjligt! 75 % ekologisk mat i offentliga kök det är möjligt! Maria Unell Verksamhetsledare, Fil.Dr. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se Miljöresurs Linné Ideell förening, bildades

Läs mer

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

Vill du jobba med framtidens livsmedel?

Vill du jobba med framtidens livsmedel? Vill du jobba med framtidens livsmedel? Då ska du söka vårt traineeprogram! Skaffa dig ett viktigt jobb nu startar vårt traineeprogram! Naturvetare eller teknolog? Ekonom, beteendevetare eller humanist?

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Grupp 16 AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Innovation Camp 2016 Tova Lind Cornelia Wårhem Robin Petersson Saad Ali Innehållsförteckning AFFÄRSPLAN - DON T WASTE 1 Affärsidé 3 Bakgrund och vision 3 Hur fungerar

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman Nordisk mat hemma Bakgrund Många personer har inte tid, ork eller kreativitet att tänka på maten som de köper och tillagar. Kunskapen om att man borde äta bättre mat och tänka mer på matens ursprung finns,

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Enkelt. Smart. Prisvärt.

Enkelt. Smart. Prisvärt. Enkelt. Smart. Prisvärt. Rätt råvara. Rätt maskin. Rätt service. Hur många koppar serverar du per dag? MERRILD 94 grader Kaffe- och tekonceptet 94 grader ger dig en helhetslösning för din kaffeoch teservering.

Läs mer

Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014

Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014 1 (5) 2013-08-21 Avdelningen för landsbygd Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014 Länsstyrelsen i Stockholm nominerar härmed Värmdö till tävlingen Årets Matlandethuvudstad. Länsstyrelsen har

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt

Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt Webbsidan/Beställningssystemet Vi börjar nu få klart den publika webbsidan www.soderslattsmat.se samt beställningssystemet.

Läs mer

Smaka på Skåne stora events

Smaka på Skåne stora events Smaka på Skåne stora events Hållbara Gastronomiska Regioner Linköping 2-3 september 2013 Jannie S. Vestergaard verksamhetsledare Smaka på Skåne tel. 0727-348544 e-mail: jannie.vestergaard@livsmedelsakademin.se

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

matregionen Sörmland tillsammans

matregionen Sörmland tillsammans Våren 2015 Vi utvecklar och profilerar matregionen Sörmland tillsammans Innehåll 2. Tillsammans mot framtiden 3. Vision och verksamhetsområden 4. Övergripande mål 6. Arbetsmodell Tusen små steg 7. Bra-lägen

Läs mer

SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB

SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB - 2010 Privatägd verksamhet 100 % Investerat 30 mkr i modernisering av Gotlands Slagteri som styckning, paketering, förädling och övriga faciliteter. Nytt varumärke

Läs mer

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Konsumenten vill veta ursprung, produktionsmetoder, egenskaper och om maten är schysst och säker Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist Renée Voltaire Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon Norrbert Szabo Sara Björkqvist Hälsolivsmedelsbranschen Aktörer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1,5 3,0 2,2 0,8 Den ekologiska livsmedelsbranschen har under

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 SAMMANFATTNING - Överraskande många företag med produkter av hög kvalitet och stor potential inom restaurangsektorn. - Stort engagemang och öppenhet hos de flesta att utvecklas

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde TransforMAT startpunkten för Krinova MAT Smakplats Skåne/Smakstart och fortsättningen TransforMAT har sedan 2007 varit projekt

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill man uppnå? Vilken typ av verksamhet ser man framför sig? Förkunskaper om

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN

SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN HÖGA KUSTENS ERBJUDANDE Höga Kusten har alla förutsättningar att bli en smakdestination. Genom att lyfta fram sina unika smaker och de tillgångar

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Motion om ekologisk och lokalt odlad mat

Motion om ekologisk och lokalt odlad mat SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2016-08-11., r;i.,., h..,:, I /._ \: =: L I, ~ l; ~ 5... ~:,., 1 ~ 20 (35) 112 Motion om ekologisk och lokalt odlad mat Dnr 2015/977 INLEDNING Erik

Läs mer