FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS"

Transkript

1 FRAMTIDENS SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUKTION EN FRAMSYNSANALYS

2 2

3 RAPPORTENS INNEHÅLL PAGE 4 EN KORT INTRODUKTION 6 EN BAKGRUND TILL SVENSK SMÅSKALIGHET 8 VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS SMÅSKALIGA PRODUKTION 26 VÅRA SLUTSATSER 29 INSPIRERANDE REFERENSER 31 LISTA ÖVER RAPPORTENS BILDER 32 TACK TILL 3

4 EN KORT INTRODUKTION För bara några decennier sedan ansåg många att den mat man bäst kunde lita på var den storskaligt producerade maten, eftersom den producerades med hög hygien och under strikta förhållanden. Idag är inte läget riktigt det samma. Efter diverse matskandaler och den efterföljande debatten om matfusket, ursprung och transparens, samt en ökad miljöhänsyn och individualiseringstrend har förtroendet för storskaligt producerade livsmedel sjunkit. Småskaligt och hantverksmässigt producerade livsmedel är däremot väldigt populärt och anses av många vara definitionen för riktig och äkta mat. Detta är en global trend och i USA visar siffrorna bland annat hur mindre företag numera tar marknadsandelar från de större och etablerade företagen (The Boston Consulting Group 2015). Så länge misstänksamheten mot större livsmedelsproducenter finns kvar och det, bland annat genom globaliseringen och egna märkesvaror, blir mer och mer oklart var och av vem produkten har producerats, kommer förutsättningarna för fortsatt tillväxt hos småskaliga livsmedelsproducenter med närhet till konsumenten att vara god. En förutsättning för ytterligare tillväxt är dock att den här typen av produkter finns lättåtkomliga för den större massan konsumenter. Det måste helt enkelt vara enkelt och okomplicerat att handla småskaligt producerade livsmedel. Småskalig livsmedelsproduktion är alltså ett högintressant område att gör en framsynsanalys om. Under våren 2015 har vi genomfört ett tjugotal intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter i södra Sverige om deras utmaningar och hur de ser på framtiden. Vi har mestadels intervjuat väldigt små livsmedelsproducenter med 0-3 anställda och en årlig omsättning på maximalt 5 miljoner SEK. Dessa företag producerar även på ett hantverksmässigt sätt. Se diagrammen nedan för en mer specificerad fördelning. Antal anställda hos intervjuade företag 0-2 st 3-10 st Fler än 10 st Omsä%ning hos intervjuade företag 0-2 milj. 3-5 milj. Över 5 milj. 4

5 Denna rapport är resultatet av dessa intervjuer, samt intervjuer som förpackningsdesignern Maria Schmidt Larsson utförde år 2013 för vår räkning, som fokuserade på livsmedelsförpackningar för småskaliga producenter. Vi har även kompletterat med resultatet från intervjuer med butikschefer som vi utförde Småskaliga företag är av enorm vikt för vår framtid, och några av de företag som är små idag kommer vara framtidens mest inflytelserika livsmedelsjättar. Denna rapport syftar till att inspirera och stimulera stora som små aktörer, med koppling till livsmedelsoch förpackningsbranscherna, att tänka nytt kring småskalig livsmedelsproduktion. Rapporten omfattar ett antal faktorer som anses viktiga för framtidens småskaliga livsmedelsproduktion. Dessutom har vi i What s next-rutorna inkluderat ett antal förslag på saker som skulle kunna vara nästa trend inom detta område. 5

6 EN BAKGRUND TILL SVENSK SMÅSKALIGHET Det finns olika definitioner av begreppet småskalighet, men den vanligaste definitionen handlar om antal anställda och årlig omsättning. Enligt EU-kommissionens definition får småskaliga företag maximalt ha en årlig omsättning på 10 miljoner euro och färre än 50 anställda. Dessutom finns det en definition som inbegriper så kallade mikroföretag, vilket innebär företag med mindre än 10 anställda och en omsättning på maximalt 2 miljoner euro (Europeiska kommissionen 2006). Ofta är nämligen de små livsmedels-företagen mycket mindre än EU:s definition av småskalighet. Majoriteten av denna typ av företag har endast några få eller inga anställda (Jordbruksverket & Livsmedelsverket 2005) och enligt LRF så är en ungefärlig omsättning för ett medelsmåskaligt företag kronor (LRF 2014). Antalet småskaliga livsmedelsföretag tycks ha ökat under de senaste åren; enligt LRF:s medlems- och marknadsregister har antalet företag som arbetar med lokal livsmedelsförädling ökat med 18 procent mellan år 2009 och 2013 (LRF 2014). Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det år livsmedelsföretag med färre än 50 anställda i Sverige. Av dessa var en övervägande majoritet (2821 styck) så kallade mikroföretag (SCB Företagsdatabasen 2015). Men kanske är antalet anställda och den årliga omsättningen inte alltid optimala definitioner för vad som menas med småskaligt. Det finns i alla fall en mångfald av olika typer av definitioner av vad som menas med småskalig livsmedelsproduktion (Riksdagstryckeriet 2005). Utöver storlek på företag och omsättning kopplas begreppet småskalighet ofta samman med egenskaper som närproducerat, hantverksmässig produktion och hög kvalitet. Något som tycks vara vanligt för den här typen av företag är att de själva hanterar många steg i värdekedjan, så som produktion, förädling, packning, distribution och försäljning (LivsmedelsSverige 2008). För att reda ut begreppen något frågade vi ett antal mindre producenter vad de ansåg vara småskaligt. Det var tydligt att frågan ansågs vara rätt svår, och även om flera av respondenterna angav antal anställda, volym och omsättning som riktmärken, var det tydligt att detta inte ansågs som en optimal definition. 6

7 Anledningen är att detta är väldigt beroende av vilken typ av verksamhet som man driver. En övervägande majoritet angav istället att sättet som man producerade sin produkt på var viktigt. Produktionen skulle helst vara hantverksmässig och produkten skulle vara gjord från grunden. Att producenten och produkten anses vara starkt sammankopplade är tydligt; producenten ska ha lagt handen vid produkten och ha kontroll över hela tillverkningsprocessen. Även kvalitet och unicitet nämndes som kriterier för småskaligt producerade livsmedelsprodukter. Denna beskrivning av småskalighet liknar till viss del Eldrimners definition av mathantverk: Mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser, produkter som går att spåra till sitt ursprung. Kännetecknet för mathantverk är att människans hand och kunnande är närvarande genom hela produktionskedjan. Mathantverk lyfter fram och vidareutvecklar traditionella produkter för konsumenter av idag. (Eldrimner 2012) Hur man än försöker definiera småskalighet så är det ett faktum att varje individuellt småskaligt företag i slutändan unikt och definieras starkt av de individer som driver dem. Behoven, utmaningarna och förutsättningarna skiljer sig således mellan varje företag och så även ambitionerna. För att stötta dessa företag i sin utveckling krävs därmed ofta skräddarsydda insatser, men samtidigt finns det mycket att vinna på att öka samverkan och utbytet mellan de småskaliga livsmedelsföretagen. 7

8 VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS SMÅSKALIGA PRODUKTION SAMVERKAN MELLAN AKTÖRERNA Väldigt många av de småskaliga aktörerna som vi har varit i kontakt med poängterar hur viktig samverkan mellan mindre aktörer är och många efterfrågar dessutom en ökad samverkan. Småskaliga livsmedelsföretag har ofta inga anställda, vilket kan göra arbetet ensamt och svårt, eftersom man behöver bemästra flera olika saker. Många vi pratat med ser därför stora möjligheter i att kunna utbyta erfarenheter med andra småskaliga producenter. Jag skulle hemskt gärna ingå i något slags nätverk för småskaliga för att få hjälp och stöd av andra, menar Susanna Bill som är en nyligen uppstartad småskalig fudgeproducent. Som liten producent kan det framförallt finnas fördelar med att samarbeta med de aktörer som finns i ens nära omgivning, framförallt om de olika aktörerna kompletterar varandra. Ett exempel är Helsingborgs bryggeri som bland annat har givit ut en kokbok med recept från lokala småproducenter och kockar. Helsingborgs bryggeri står även bakom det relativt nya initiativet Oxhallen, där helsingborgare varje lördag kan köpa och prova lokalt producerade varor, äta mat och dricka öl. 8

9 Men även mindre aktörer som utifrån sett kan tyckas vara konkurrenter kan samverka nära på ett framgångsrikt sätt. Ett exempel är de många svenska mikrokafferosterierna som startats på senare år. Mellan dessa finns idag en väldigt öppen kultur och hög transparens, enligt Dan Stenqvist på Solde Kafferosteri. Rosterierna utbyter information och erfarenheter mellan företagen, eftersom alla ser en vinning i detta. Gemensamt bygger företagen upp en kaffekultur som i förlängningen kommer ge alla mikrokafferosterier fördelar. Smaka på Skåne är ett verksamhetsområde på Livsmedelsakademin som verkar för att utveckla och öka samverkan mellan småskaliga livsmedelsproducenter i Skåneregionen. Enligt Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne, är samverkan mellan småskaliga livsmedelsproducenter A och O: Samverkan måste till för att småskaliga livsmedelsproducenter ska kunna växa, öka sin kvalitet och göra sina produkter mer tillgängliga. WHAT S NEXT? Samverkan och utbytet mellan små och stora livsmedelsföretag behöver öka. Båda parter ha mycket att lära av varandra i tankesätt och angrepssätt! Tänk exempelvis om de små kafferosterierna dessutom kunde samarbeta med någon större kaffeproducent, för att ytterligare utveckla kaffekulturen?! Ett annat intressant initiativ är amerikanska Local Food Systems. Detta är en webbsida som kopplar samman individer för samarbete inom projekt som har med livsmedel och jordbruk att göra (Local Food Systems 2015). Här kan entreprenörer helt enkelt hitta intressanta personer och utveckla nya samarbeten. Ett liknande initiativ är svenska Transformat B2B, som är ett nystartat internetbaserat samarbetsverktyg, där matentreprenörer kan utbyta varor, tjänster och kunskap med varandra (Transformat B2B 2015). I och med det växande antalet småskaliga producenter runt om i Sverige finns en enorm potential att öka samverkan mellan dessa. Varje enskilt företag må vara litet, men tillsammans kan dessa bli väldigt starka. Det är därför viktigt att man inte ser varandra som konkurrenter, utan ser att kunskapsutbyte och samarbete mot gemensamma mål kan leda till synergieffekter och ökad tillväxt för samtliga inblandade. LOGISTIK & DISTRIBUTION Ett område där samverkan mellan fler småskaliga tycks vara extra önskvärt är logistik och distribution. Om flera mindre producenter går samman för att skapa gemensamma distributionslösningar skulle man både kunna skapa en mer resurseffektiv och hållbar distribution, samt öka konsumenters möjlighet till att köpa småskaligt producerad livsmedel eftersom tillgängligheten då kan ökas. 9

10 Många producenter tycks nämligen anse att distribution och logistik utgör (eller har utgjort) stora utmaningar för dem. Som liten producent är det svårt att kunna ingå i de etablerade distributionssystem och detta har lett till att producenterna oftast har uppfunnit egna, skräddarsydda logistiklösningar. Dessa lösningar är kanske inte alltid de mest hållbara, varken ur ekonomisk synpunkt eller miljösynpunkt. Många av de producenter som vi har intervjuat kör idag ut sina produkter själva när de ska leverera till sina kunder, även om många förstår att detta inte är en optimal lösning. Att köra själv blir dyrt och framförallt tidskrävande, och tar lätt fokus från själva kärnverksamheten. Dessutom kan det bli svårt att få egen utkörning att fungera i längden om producenten önskar att utöka sin verksamhet. Fraktbolag som DHL är en lösning som flera småskaliga producenter använder sig av. Det finns även några grossister som specialiserar sig på småskaliga produkter. Ett exempel på en sådan är Bondens Skafferi, som startades av en kock som själv upplevde svårigheter med att få tag på närproducerade livsmedel. Idag har Bondens Skafferi runt 100 producenter i sitt sortiment, och deras affärsidé handlar om att bygga relationer med sina kunder och leverantörer. Genom kontinuerlig kontakt stöttar man producenterna i utvecklingen av sina verksamheter, genom att exempelvis förmedla vilka nya typer av produkter som marknaden efterfrågar. Många producenter menar att det behövs fler av den här typen av grossister för dem att vända sig till. Logistik och distributionsfrågan av småskaligt producerade livsmedel är uppenbarligen en utmaning som behöver hanteras. Nya innovativa lösningar och initiativ som ytterligare kan öka tillgängligheten av den här typen av produkter har stor potential för att lyckas. NYA FÖRSÄLJNINGSKANALER Efterfrågan för småskaligt producerade produkter ökar, framförallt om dessa dessutom är lokalproducerade, ekologiska och hantverksmässigt gjorda. Men tillgängligheten av denna typ av produkter är fortfarande relativt låg där den vanliga konsumenten befinner sig. För att den här typen av företag ska kunna växa och öka sin lönsamhet finns det alltså ett behov av att förbättra tillgängligheten av dessa produkter så att de når ut till en bredare kundkrets. 10

11 En majoritet av de småskaliga livsmedelsaktörerna tycks idag endast använda sig av en försäljningskanal och den vanligaste är försäljning i egen gårdsbutik (35 procent) (LRF 2014). I dessa fall blir såklart gårdsbutikens läge och marknadsföring väldigt viktigt så att tillräckligt många kunder hittar till butiken. Men för att öka i volym och även nå ut till en bredare massa krävs fler typer av försäljningskanaler. Dessutom kan flera försäljningskanaler medföra synergieffekter som ger ökad försäljning i samtliga kanaler. I saluhallar och delikatessbutiker runt om i landet finns ofta ett relativt bra utbud av den här typen av produkter. Vi ser även en utveckling mot allt fler nischade affärer som specialiserar sig på småskaligt och lokalt producerade produkter, samt kombinerar detta med aktiviteter och restaurang/caféverksamhet. Exempel på den här typen av initiativ är Österlens matmarknad samt de danska franchisekoncepten LandMad och MadMarked. Dessutom börjar det även dyka upp fler och fler småskaligt producerade livsmedelsprodukter i den vanliga dagligvaruhandeln, vilket i många fall når ut till den breda massan på ett helt annat sätt. Under våra intervjuer med handlare 2013 (inför rapporten Framtidens handel) tycktes många handlare ha en ambition och en vilja att utöka sitt sortiment av småskaligt producerade produkter. Anledningen till detta var framförallt att de upplevde att kunderna efterfrågade detta i allt högre utsträckning. Att efterfrågan för småskaligt producerade produkter ökar styrks även av LRF (LRF 2014). Det är dock inte helt problemfritt för enskilda handlare att hantera ett brett sortiment av småskaligt producerade varor. Svårigheter kan exempelvis vara att hitta rätt leverantörer, att tillgången på produkten kan variera, samt okunskap om den här typen av produkter i butiken. Även för producenterna kan försäljning i dagligvaruhandeln anses vålla mer problem och 11

12 kostnader än vad det ger tillbaka, exempelvis eftersom nya distributionslösningar krävs. Dessutom kan helt nya krav behöva ställas på förpackningen, bland annat ur säljsynpunkt, eftersom producenten inte längre kan tala direkt med kunden. Ett framgångsrikt och unikt exempel där småskaligt producerade produkter tillgängliggörs i butik är butikskonceptet "Smaka på Skåne - närproducerat och noga utvalt". Bakom denna satsning står Smaka på Skåne, samt ett nätverk av ett 40-tal engagerade handlare. Gemensamt för dessa handlare är att de vill göra det enklare för människor att hitta skånsk mat och dryck av hög kvalitet, samt vill stötta småskaliga producenter att nå ut bättre med sina produkter. För att producenter ska få ingå i konceptet måste ett antal kriterier uppfyllas angående lokalt ursprung, hantverksmässig produktion och spårbarhet. Detta butikskoncept startades helt på handelns initiativ och har nu funnits i fyra år. Konceptet har bland annat medfört ökad tillgänglighet av lokal mat och dryck, ökat samarbete mellan butik och producenter, samt nya produkter (Smaka på Skåne 2015). Säkerligen skulle detta koncept kunna exporteras till andra delar av landet och även internationellt, för att ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt producerade produkter av hög kvalitet. Ett annat sätt för småskaliga producenter att öka tillgängligheten av sina produkter är att nyttja näthandeln och vi kommer sannolikt att få se en ökning i denna typ av lösningar framöver. Dock är logistiken en utmaning att lösa innan näthandeln kan ta ordentlig fart. Enligt LRF använder cirka fem procent av producenterna webben som försäljningskanal av sina produkter (LRF 2014). WHAT S NEXT? En webbshop som samlar flera olika småskaliga producenters produkter skulle kunna öka tillgängligheten av småskaliga produkter! 12

13 HANDLA DIREKT AV PRODUCENTEN Även om livsmedelsbutiker i städerna kan bidra till att i hög grad öka tillgängligheten av småskaligt producerade livsmedel, så finns det idag många urbana konsumenter som föredrar att köpa sin mat direkt från bonden eller matproducenten. Anledningar är bland annat att avsaknaden av mellanhänder gör affären mer ekonomisk (både för producenten och konsumenten) och känns mer trovärdig och personlig. Att få ihop en hållbar distributionskedja där konsumenten kan handla direkt av primärproducenten är dock en stor utmaning. Försäljning via marknader inne i städer har länge varit ett sätt för bonden att nå ut direkt till konsumenten, men detta är kanske inte det mest effektivaste försäljningsstället, eftersom det är tidskrävande och den enskilda producenten bara kan vara på ett ställe i taget. Näthandeln har medfört en möjlighet för konsumenter att få direktkontakt med producenter, men då blir distributionen en utmaning som måste lösas. Var, hur och när levererar man? WHAT S NEXT? Drönare som levererar maten till ditt hem, direkt från producenten så fort du har gjort din beställning via nätet! Det dyker upp allt fler initiativ som hjälper urbana individer att handla direkt av producenten, här följer några exempel: Cowfunding Cowfunding är en crowdfunding-plattform där konsumenten kan köpa in sig på en andel av en ko. Via Cowfundings hemsida finns information om exempelvis ras, foder och ålder på de olika djuren som är till salu, och kunden kan själv välja vilket ko man vill köpa in sig på. Kon går inte till slakt förrän alla 25 andelar är köpta. Därefter levereras en köttlåda med olika styckdetaljer direkt hem till dörren. Läs mer: Öresundsfisk Öresundsfisk är ett projekt som drivs av Sea-U Marint Kunskapscenter tillsammans med utvalda fiskare och tillåter konsumenter att köpa färsk fisk direkt från fiskaren. Öresundsfisk bygger på en ekonomisk modell kallad Community Supported Fishery, vilket innebär att konsumenten i förväg köper in sig på en andel av fiskarens fångst, och därefter kan hämta färsk fisk varje vecka, direkt från fiskebåten. Läs mer: 13

14 Kåhögs mjölk En hel del mjölkbönder, och även konsumenter, letar sätt för att minska antalet mellanhänder och exempelvis kunna kringgå de större mejerierna och handeln. På Kåhögs gård i Partille har man startat gårdsförsäljning av den egna mjölken. Försäljningen sker i lösvikt genom en mjölkautomat och resultatet blir att gården får bättre betalt för sin mjölk. Det finns även mataffärer som installerat liknande mjölkautomater i sina butiker för att sälja närproducerad mjölk direkt från bonden. &grupp=10974&artikel= Farmigo Det amerikanska start-up-företaget Farmigo säljer lokala matprodukter direkt från ett nätverk av bönder. Konsumenten gör sin beställning på webben och kan 48 timmar senare hämta upp leveransen på en lokal upphämtningsplats. Genom detta koncept får bonden procent av försäljningen, jämfört med 30 procent vid försäljning via vanlig butik. Samtidigt blir konsumentens prislapp procent lägre, eftersom värdekedjan krymps och produkterna är i säsong. Läs mer: Läs mer: WHAT S NEXT? Konsumenten blir medproducent! Många konsumenter drivs idag av att få känna en närmare kontakt med livsmedelsproduktionen. Det bör därför finnas goda affärsmöjligheter för livsmedelsproducenter att låta konsumenter bli medproducenter av deras produkter. Konsumenten skulle kunna stötta produktionen ekonomiskt och/eller med sin egen arbetsinsats, i utbyte mot en del av det som produceras eller rabatterade priser. Genom den här typen av gårdskooperativ får producenten en säkrare avsättning för sina produkter, samtidigt som konsumenten känner sig delaktig och nyttig. 14

15 URBANT JORDBRUK Småskalighet kopplas ofta samman med landsbygden, men faktum är att bara omkring en tredjedel av de svenska livsmedelsförädlande företagen finns belägna på landsbygden (Regeringen 2005). Vår allt mer urbaniserade värld samt den ökade efterfrågan på färsk närproducerad mat har lett till att det idag finns ett stort behov för småskaligt urbant jordbruk. År 2030 beräknas 60 procent av världens befolkning leva i städer (FAO 2006). Denna utveckling sätter stort tryck på de urbana försörjningssystemen av bland annat livsmedel. I många utvecklingsländer är fattigdomen bland den urbana befolkningen stor vilket gör att urbant jordbruk blir ett viktigt sätt att säkra livsmedelsförsörjningen samt skapa arbetstillfällen (Susanne Peterson 2010). Stadsjordbruket ökar globalt sett och idag produceras omkring procent av världens mat i städer. Cirka 800 miljoner människor sysselsätts av urbant jordbruk runt om i världen och en majoritet av dessa är kvinnor. Utöver att säkra livsmedelstillgång bidrar det urbana jordbruket dessutom till att bygga communities och gemenskap mellan människor i städer (The Worldwatch Institute 2011). WHAT S NEXT? En farm per hushåll Nästa steg för hemmaodlingen är kanske att det finns ett litet högteknologiskt jordbruk i varje hem som året om producerar hushållets favoritgrödor. Grove Labs är ett amerikanskt start-up-bolag som arbetar för att just detta ska bli verklighet. Läs mer på https://grovelabs.io/ Rurbanism (rural + urbanism) kallas den livsstilsstrend som under senaste åren blivit populär, och handlar om att försöka återskapa lantlivet i staden (Dagens Nyheter 2012). En konsekvens av denna strömning är att många stadsbor väljer att i allt större utsträckning odla själva, antingen på balkongen, på kolonilotter eller i odlingskooperativ mitt i staden. I Stockholm finns initiativet Trädgård på Spåret, som inspirerats av de gröna stadsytorna High Line i New York och Prinzessinnengärten i Berlin. Trädgård på Spåret är en ideell förening där odlingsentusiaster hjälps åt att odla på ett gammalt spårområde mitt på Södermalm (Trädgård på Spåret 2015). Det växer även fram webbaserade plattformar där markägare kan kopplas samman med odlingsugna stadsbor. Ett exempel är brittiska Landshare.net. 15

16 16

17 Ett exempel på urbant jordbruk är ØsterGro i Köpenhamn, som bygger på den ekonomiska modellen Community Supported Agriculture (CSA), där individer i förväg köper in sig på en del av skörden (ØsterGro 2015). I Malmö finns projektet Stadsbruk som syftar för att sätta individer som annars står utanför arbetsmarknaden i jobb, genom att utnyttja ytor i staden som annars inte används för odling. Projektet har hittills lett till att ett 20-tal mikroföretag startats och grödorna säljs bland annat på marknaden Stadens skafferi och till lokala restauranger (Sydsvenskan 2015). För att möta allmänhetens efterfrågan på närodlat är det dessutom många restauranger som odlar sina egna grödor; allt från Michelinkrogar som Gastrologik i Stockholm (Dagens Nyheter 2015), till den lilla enmans-food trucken Peters Ekologiska Foodtruck (Mitt i Stockholm 2015). Kocken Niklas Ekstedt är en av dem som är engagerade i Trädgård på Spåret, där han bland annat odlar grödor till sina två restauranger i Stockholm. Dessutom är han engagerad i Barnens Trädgård på Spåret, där skolelever får möjlighet att odla och skörda (Trädgård på Spåret 2015). Att låta barn och skolelever ägna sig åt odling är en väldigt bra pedagogisk aktivitet som ger barnen förståelse för naturen och var maten kommer ifrån samtidigt som de aktiveras. Två andra exempel på initiativ som satsar på att utbilda barn och unga i odling är danska Haver til maver och Vi odlar i Lund. Det urbana jordbruket är dock inte helt problemfritt. De vanligaste invändningarna är att det finns risker för negativ miljöpåverkan och stora hälsorisker, på grund av exempelvis djurhållning och föroreningar i staden (Susanne Peterson 2010). En lösning för att förse stadsodlingar med rent vatten är peruanska Air Orchard, som är stora reklamskyltar som tar upp vatten från luften. Detta okontaminerade vatten används sedan för hydraponisk odling (PSFK 2015). För att göra urban odling möjligt behövs pollinatörer som till exempel bin. Urban biodling är en växande trend och bisamhällen finns idag på många hustak, bland annat tack vare svenska Bee Urban och Odla i stan. Urbana bin sägs vara friskare och mer produktiva än bin på landsbygden (BBC News 2006) och den närproducerade honungen är väldigt populär i städerna. En annan faktor som behövs för urbant jordbruk är ytor att bruka och det finns mycket som konkurrerar om stadens ytor. Om inte annat behövs allt fler bostäder i takt med urbaniseringen. Förtätning av städer kan därmed leda till brist på stadsytor att odla på. Det finns dock många lösningar för detta, exempelvis: WHAT S NEXT? Härodlat i butik För kunna erbjuda sina kunder verkligt närproducerade livsmedel skulle butiker i städerna kunna ha egna små odlingar direkt i anslutning till butiken. Vem skulle tacka nej till butikens egen honung, eller härodlade morötter?! 17

18 Bondgårdar på hustaken Runt om i världens storstäder finns det mängder av gröna tak, och på många platser måste numera nybyggnationer enligt lag anlägga gröna tak. Detta öppnar upp stora möjligheter för att belägga småskaliga jordbruk på dessa tak. Så kallade rooftop farms blir allt mer populärt och används för att producera närodlad mat till stadens invånare. Det schweiziska företaget Urban Farm säljer färdiga lösningar till dem som önskar placera ett landbruk på sitt tak. Vertikalt jordbruk Genom att odla på höjden istället för längs med marken kan ytorna som används för jordbruken minskas. Vertikalt jordbruk kan exempelvis utföras på husväggar, i höga ställningar eller varför inte i växthusskyskrapor. Plantagon är ett svenskt företag som under hösten 2015 kommer börja bygga ett 60 meter högt växthus i Linköping, det första av sitt slag. Jordbruk under marken I många stora städer finns outnyttjade utrymmen under stadens gator, som kan passa för jordbruk. I London har Growing Underground startat odlingar i en gammal krigsbunker från andra världskriget. Läs mer här: Läs mer här: Läs mer här:

19 KULINARISK TURISM Matintresset bland gemene man har ökat under de senaste åren, och så har även det internationella intresset för svensk mat. Detta har lett till att den kulinariska turismen ökat. För att locka kulinariska turister, har många småskaliga producenter skapat besöksmål där man erbjuder sina kunder en helhetsupplevelse. Utöver att handla matprodukter kan kunderna erbjudas aktiviteter så som studiebesök i produktionen, barnaktiviteter eller safari ut på åkrarna. För att lyckas som kulinariskt besöksmål krävs ett genomtänkt koncept som genomsyrar hela verksamheten. Dessutom behöver man få kunderna att hitta dit. En verksamhet som enligt många har lyckats väl i utformningen av sitt besöksmål är Hallongården utanför Vellinge, men trots detta är det varje år en utmaning att få kunderna att hitta ut till gården. Kerstin Biärsjö på Hallongården efterfrågar därmed ett ökat samarbete med besöksmålen runt omkring, för att på så sätt marknadsföra varandra och utbyta kunder. Hon efterfrågar även att verktyg i form av exempelvis besöksmålskartor tas fram och sprids, så att kunderna lättare kan hitta ut. Samverkan är ett nyckelord för att kunna bli framgångsrik inom kulinarisk turism, både samverkan mellan enskilda producenter samt mellan producenterna och turismnäringen. Den totala turistupplevelsen är nämligen allt som oftast en kombination av olika aktörers produkter och tjänster. Det finns goda exempel på samarbeten, exempelvis den halländska föreningen Kulinarisk resa genom Halland som har tagit fram en guide där föreningens 50-tal småskaliga aktörer beskrivs. Även Smaka på Skåne har tagit fram kulinariska utflyktsrutter för att underlätta för turister att hitta till de kulinariska besöksmålen. För regioner som vill göra sig mer attraktiva som turistmål kan ett framgångsrikt recept vara att satsa på att bygga ut de kulinariska besöksmålen, samt länka samman dem för att underlätta för turister. För även om den kulinariska turismen ökar (122 miljoner matturister besökt Europa 2013, enligt TCI Research) är konkurrensen stor och turisterna är kräsna. Det är därför viktigt för regioner och länder att skapa sig en tydlig matprofil som sticker ut och är attraktiv. WHAT S NEXT? Självplock av olika typer av bär är en populär aktivitet för utflyktssugna familjer. Men finns det andra grödor och matprodukter som man skulle kunna ha självplock av? Varför inte mjölka din egen mjölk? Eller tappa din egen honung? Detta kan bli en rolig, men framförallt kunskapshöjande aktivitet som kan leda till ökad förståelse var maten kommer ifrån! WHAT S NEXT? En kulinarisk turism-app där turisten kan skapa sin egen kulinariska rutt baserat på intresse och möjligheter. Den danska appen Smagen af Danmark är ett bra exempel för inspiration. Och varför inte även koppla på möjligheter till att beställa hem matvarorna när man väl är hemma igen? 19

20 EXPORT Svensk livsmedelsexport växer; år 2014 uppgick den till 70 miljarder kronor vilket innebär en tredubbling på 15 år. Även antalet småföretag som börjat exportera sina produkter har under de senaste åren ökat. Exempelvis ökade antalet mikroföretag som exporterar till tillväxtmarknader med 18 procent år 2014 (Affärsvärlden 2015). Det internationella intresset för det svenska köket är idag stort och livsmedel är ett av de exportområden som i Sverige anses vara mest intressanta att utveckla vidare (Fabulous Flavours of Sweden 2013). Av de producenter som vi har intervjuat i samband med denna rapport var det många som ansåg att export kunde vara intressant på sikt. Dock finns det många som väljer bort exportmöjligheten av olika anledningar, så som okunskap, tidsbrist samt att man anser sig ha tillräckligt många kunder på hemmaplan. Det går framförallt inte att komma ifrån att en framgångsrik exportsatsning kräver mycket arbete, men för dem som väljer att satsa på rätt sätt öppnas stora möjligheter. Att exportera är en chans att sprida sin nischprodukt till fler potentiella kunder och kan dessutom leda till ökad kunskap samt stolthet över den egna produkten och Sverige. Det har även visat sig att export kan verka varumärkesbyggande på hemmaplan, och alltså leda till ökad efterfrågan på den svenska marknaden, skriver Fabulous Flavours of Sweden i sin Handbok för export av svenskt mathantverk (Fabulous Flavours of Sweden 2013). 20

21 De småskaliga producenter som vi har talat med som redan idag exporterar sina produkter tycks framförallt exportera till närliggande länder. Generellt sett är de närliggande ländernas marknader mest intressanta. Korta avstånd gör att företagen lättare kan skapa och behålla sin kundkontakt genom att göra frekventa besök, berättar Fredrik Holmgren Holm som är projektledare för Smaka på Skånes och KrinovaMAT:s exportprojekt. I dessa exportprojekt stöttas småskaliga producenter inför sina exportsatsningar genom skräddarsydda insatser beroende på företagens förutsättningar och mål. För den småskaliga producenten som önskar testa export finns mycket stöd att få och samarbeten att söka. Att ingå i ett nätverk av exporterande producenter kan dessutom vara en god idé för att kunna dela erfarenheter, arbete och risker. AUTENTISK UNICITET När vi har frågat småskaliga producenter hur de differentierar sig jämfört med andra har väldigt många svarat att deras produkt är helt unik. I många fall stämmer nog detta, men det räcker inte att ha en unik produkt om ingen vet om det. Därmed är det av största vikt för småskaliga producenter att utnyttja och kommunicera ut sin unicitet till sina kunder, exempelvis genom storytelling. Det finns idag en klar konsumenttrend i att man vill veta vad det är man äter, vem som tillverkat den, samt var och hur detta har skett. Detta handlar väldigt mycket om transparens och äkthet och småskaliga producenter och verksamheter har mycket att vinna på att finnas tillgängliga för konsumenten, så att man kan få en direktkontakt och kanske till och med få hälsa på vid produktionen. Större producenter har nämligen ingen möjlighet att mäta sig med det personliga och autentiska som mindre producenter kan erbjuda. Det blir dessutom allt vanligare att de större livsmedelsproducenterna anonymiseras i dagligvaruhandeln, när de exempelvis ersätts av handelns egna märkesvaror. Därför ska småskaliga producenter självklart fokusera på den autentiska uniciteten i byggandet av sitt varumärke. Idag finns det mängder av kanaler som producenter kan använda för att berätta den unika historia om sin unika produkt, så som hemsida, sociala medier och förpackningen. Är produkten handgjord från grunden i små serier ska detta förmedlas så att kunden kan förstå vilket arbete och omsorg som ligger bakom varje produkt. Och om företaget gått i arv finns det säkerligen en WHAT S NEXT? Numrerade förpackningar Varför inte låna en idé från konstens värld och sälja numrerade förpackningar (ex. 24/100) för att visa på produktens unicitet? Grafiska blad blir ju dyrare ju mindre upplagan är och detta borde kunna fungera även för småskaliga livsmedelsproducenter. 21

22 fin familjehistoria som kunderna längtar efter att få höra. Storytelling om människorna bakom produkten är ofta ett underutnyttjat verktyg för att skapa konsumentengagemang. Nästa steg är kanske att konsumenten tillåts prata direkt med producenten genom dess produkt? I Japan har Talkable Vegetables lanserats, vilket kort och gott är grönsaker som med bondens röst berättar sin historia för konsumenten i affären (Japan Trends 2015). AFFÄRER MED DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga måltiden är en enorm marknad, med över tre miljoner serverade måltider i Sverige dagligen (Delfi Marknadspartner 2013). Men än så länge är det väldigt få småskaliga producenter som når denna marknad. Den offentliga sektorns intresse för lokal och ekologisk mat av hög kvalitet har dock ökat under de senaste åren, bland annat i takt med att allmänhetens intresse för mat har ökat. Denna utveckling bör öka mindre producenters möjlighet att kunna bli leverantörer till den offentliga sektorn. Exempelvis har grossisten Bondens skafferi, som är specialiserat på skånska småskaligt producerade livsmedel, vunnit ett antal offentliga upphandlingar på färskt kött, vilket har lett till att företaget kunnat expandera (Krinova 2014). 22

23 Vid våra intervjuer med småskaliga producenter har vi dock möts av ett lågt intresse för att göra affärer med den offentliga sektorn. Anledningarna handlar framförallt om att man utgår från att ens produkter är för dyra; Det finns inte någon ekonomi i den sektorn. Dessutom anser man att den offentliga marknaden är alldeles för krånglig att ge sig in på, i och med det offentliga upphandlingsförfarandet och höga leveranskrav. Projektet Skånepilot: Upphandling av lokalproducerat har resulterat i en Skånsk handbok för livsmedelsupphandling som förmedlar tips, inspirerande exempel och metoder för att underlätta för mindre och lokala aktörer att bli leverantörer till den offentliga sektorn. Metoder för att förenkla upphandlingen av småskaliga producenter är till exempel att ta fram tydliga kostpolicys som upphandlarna kan ha som stöd, att bryta ned anbudsförfrågan i mindre delar, att förmå lokala grossister att lämna anbud, samt införa samordnad varudistribution, så att producenten kan leverera allt gods till ett och samma ställe (LRF Skåne 2015). Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne på Livsmedelsakademin, menar att småskaliga livsmedelsproducenters möjligheter att delta vid offentlig upphandling behöver underlättas, så att fler kan bidra till de offentliga måltiderna. På så sätt kan man öka måltidernas kvalitet och samtidigt öka företagens tillväxt. HÅLLBARHET Många konsumenter väljer småskaligt och lokalt producerade livsmedel, då de anser att det finns en klar miljö- och hållbarhetsaspekt just i lokalproducerad mat, bland annat eftersom detta anses leda till mindre transporter. Dock är det viktigt att komma ihåg att denna typ av livsmedel inte per definition är miljövänliga val. Istället måste man titta på varje enskild produkt och se huruvida den har producerats och transporterats på ett resurseffektivt sätt. Utifrån våra intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter har det visat sig tydligt att hållbarhet, och framförallt miljömässig hållbarhet, ses som en väldigt viktig aspekt i dessa verksamheters affärsidéer och visioner. Hur man applicerar miljötänket skiljer sig dock mellan de olika verksamheterna. Exempelvis menar köttproducenten Erik Karlfält på Karlfälts gård, att de uppmuntrar sina kunder att äta mindre kött, men istället självklart äta högkvalitativt kött. 23

24 Ekologisk produktion är en aspekt som förespråkas av somliga producenter. Efterfrågan på ekologiska produkter tycks vara hög, och flera av dem vi varit i kontakt med är i processen att KRAVcertifiera sina verksamheter. Å andra sidan har några producenter lyft att de anser att det nuvarande ekologifokuset är problematiskt. De menar bland annat att smaken måste komma först, samt att ekologisk odling inte är hållbart i längden, eftersom det sägs leda till att mindre mat kan produceras. Många producenter arbetar med att effektivisera sin användning av resurser, exempelvis vid transporter och produktionsenergi. För många ses även valet av förpackningsmaterial viktigt, samt möjligheten för förpackningen att återvinnas. Att utnyttja restprodukten är en annan strategi som flera arbetar med, och det finns till och med dem som ser nya innovativa produkt- och affärsmöjligheter i användningen av, vad för många skulle ses som avfall. Ett exempel på ett företag som jobbar med detta är Rescued Fruits (före detta Marmeladmakeriet), vars affärsidé helt enkelt handlar om att rädda frukt från att slängas. Detta görs genom att de gör marmelad och drycker på frukt som av en eller annan anledning inte kan säljas i butik. WHAT S NEXT? Frilansande förädlare Allt för mycket mat slängs idag. Varför inte börja arbeta som frilansande förädlare och åka runt till butiker och förädla de råvaror som butikerna annars hade behövt slänga? Förädlingsprocessen i form av exempelvis pickling eller syltning kan demonstreras på plats i butiken och de förädlade produkterna kan sedan säljas direkt i butiken! FÖRPACKNINGAR För småskaliga livsmedelsproducenter, som oftast har en begränsad budget, blir förpackningen ovärderlig i marknadsföringssynpunkt. Det är genom förpackningen som man kan synas och förmedla sitt värde. I princip samtliga tillfrågade småskaliga producenter angav i våra intervjuer att de anser att förpackningen är enormt viktig för deras verksamheter och framförallt för försäljningen av deras produkter. En producent som vi har pratat med menade till och med att Förpackningen är allt, och innehållet är nästan mindre värt!. Samtidigt menade flera av dem vi intervjuat att förpackningsfrågan är, eller har varit, en stor utmaning för dem. Många småskaliga livsmedelsproducenter lägger ner sin själ i att göra en högkvalitativ och unik matprodukt och då är det självklart viktigt att även förpackningen utstrålar kvalitet och unicitet. Tyvärr kan det ofta vara svårt att till en rimlig prislapp få tag i en unik förpackning i tillräckligt små mängder. Alla i vår bransch har svårt att hitta förpackningar, berättar en producent. Producenterna efterfrågar bland annat fler leverantörsalternativ, framförallt svenska leverantörer, eftersom man som mindre producent ofta blir hänvisad till standardförpackningar. 24

25 25

26 De flesta producenterna menar på att man framförallt till en början tvingades lägga ner mycket tid och resurser på förpackningsfrågan, och detta verifieras av de nystartade producenterna som vi har varit i kontakt med. Men när väl förpackningsfrågan är löst tycks många producenter som vi har pratat med vara nöjda med sin förpackning och även dess kostnad. Många småskaliga producenter upplever dock att förpackningsbranschen är ointresserad av att hjälpa dem. År 2009 genomförde SIK en studie som visade på att förpackningsföretagen har en stor okunskap om de småskaliga livsmedelsföretagen. Exempelvis fanns en omedvetenhet om att den småskaliga näringen är under tillväxt och att det finns många potentiella kunder i denna kategori (SIK 2009). En annan utmaning för småskaliga producenter är att de anser sig sakna tillräcklig kunskap om förpackningar och många efterfrågar möjligheter att kunna lära sig mer. Detta sågs även i SIK:s studie från 2009 (SIK 2009) och i Livsmedelsakademins studie från 2011 (Skånes Livsmedelsakademi 2011). Kunskap som efterfrågas kan vara vilka förpackningsmaterial som är mest miljövänligt, hur förpackningen bäst bevarar livsmedlet, hur man ska tänka kring förpackningens design och hur den påverkar kundens köpbeslut. WHAT S NEXT? Crowdsourcad förpackningsdesign! Flera större företag har, exempelvis via sociala medier, börjat vända sig till sina konsumenter för att få hjälp med sin förpackningsdesign. Självklart borde även mindre livsmedelsproducenter göra detta! Rätt använt kan detta både ge goda designförslag och väcka intresse för produkten. Förpackningens viktigaste roll anses alltså vara försäljnings- och marknadsföringsegenskaper. Enligt producenterna behöver förpackningsdesignen återspegla produkten och företagets kärnvärden och man jobbar gärna med personliga etiketter, samtidigt som produkten gärna får synas. Förpackningen bör återspegla kvaliteten och uniciteten av det som finns inuti, så att produkten kan konkurrera på annat än pris. För småskaligt producerade livsmedel som säljs i vanliga butiker blir förpackningen extra viktig. För det första gäller det att övertyga handlaren om att ta in produkten i sitt sortiment och här är förpackningen viktig. Sedan gäller det att sticka ut, så att produkten inte försvinner i den stora uppsjö av andra varor som konsumenten har att välja mellan. Utöver utseendet så är det självklart även viktigt att förpackningen ska vara lätthanterlig och praktisk i alla led, från fyllning till distribution och källsortering. För att effektivisera distributionen kan primärförpackningen dessutom behöva anpassas till transportförpackningarna. På Gunnarhögs gård har man exempelvis förändrat flaskorna från runda till att vara fyrkantiga, för att på så sätt kunna utnyttja pallen mer effektivt. Miljömedvetenheten är dessutom stark hos många småskaliga producenter, vilket gör att dessa gärna vill göra kloka förpackningsval ur miljösynpunkt. 26

27 VÅRA SLUTSATSER En av de största utmaningarna som småskaliga producenter står inför är just själva småskaligheten, som per definition medför en begränsning i resurser, expertis och tid. Man kan helt enkelt inte göra allt. Samtidigt är just småskaligheten, och den unicitet som detta medför, den framgångsfaktor som göra att efterfrågan för dessa produkter ökar. Detta skapar en paradox eftersom det kan vara svårt för småskaliga företag att växa, om de samtidigt vill ägna sig åt en hantverksmässig produktion. Utmaningarna för småskaliga livsmedelsproducenter kommer vara fortsatt många, men med utmaningar kommer möjligheter. Hos många små och nystartade företag tycks det finnas en uppfinningsrikedom, samt en vilja och ett driv att tänka nytt och bryta ny mark, vilket känns inspirerande och positivt inför framtiden. För att summera denna rapport har vi samlat några exempel på spännande och viktiga utmaningar relaterade till framtidens småskaliga livsmedelsproduktion. Även om många av utmaningarna vid en första anblick ter sig svåra att lösa, är möjligheterna att implementera förändringar och lösa problem idag väldigt stora. Tillsammans kan vi lösa även de tuffaste utmaningarna och bana väg för nya och framgångsrika innovationer! UTMANINGAR Hur kan mikroföretag växa till småskaliga matindustrier, och på så sätt göra arbetet med rationellt och ekonomiskt, utan att tumma på produkternas kvalitet och autenticitet? Finns det möjlighet att uppskatta den småskaliga livsmedelsnäringens storlek, potential, samt dess inköpsbehov, så att fler aktörer ser näringen som attraktiva kunder och/eller leverantörer? Hur kan vi på ett effektivt sätt öka samverkan ytterligare mellan småskaliga livsmedelsaktörer, samt mellan dessa och relaterad aktörer? Hur kan samverkan och utbytet mellan stora och små företag utökas och förbättras? 27

28 Hur kan logistik och distribution samordnas på ett hållbart sätt, både mellan småskaliga aktörer och andra delar av värdekedjan? Hur kan vi skapa nya, innovativa och hållbara logistiklösningar för småskaligt producerade livsmedel? Hur kan vi ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt producerade livsmedel? Vilka nya kanaler kan vara intressanta? Hur kan en dagligvaruhandeln skapa goda och hållbara affärer både för sig själv och för småskalig producenter i sin närhet? Hur kan småskaligt producerade livsmedelsprodukter synliggöras tydligare i butik? Hur kan antalet mellanhänder mellan producent och konsument minskas? Hur kan vi genom småskalig livsmedelsproduktion säkra en hållbar livsmedelsförsörjning i de allt mer växande städerna runt om i världen? Hur kan fler obrukade stadsytor göras tillgängliga för odlingsintresserade stadsbor? Hur kan primärproduktion av livsmedel göras mer intressant för barn och unga? Vem kan utveckla interaktiva verktyg, exempelvis i form av en app, för att underlätta för den kulinariska turismen? Hur kan vi underlätta så att fler småskaliga producenter vill testa att exportera sina produkter Hur kan uniciteten i småskaliga produkters uttryckas på ett tydligare och trovärdigt sätt? Hur kan nya teknologier anammas för att marknadsföra småskaliga producenters unicitet? Hur kan vi öka kunskapen, både i producent- och konsumentled om vilka livsmedel och förpackningar som kan betraktas som miljömässigt hållbara val? Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få en snabb och bra överblick över intressanta förpackningslösningar som finns tillgängliga på marknaden? Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få tillgång till väl designade förpackningar till en rimlig kostnad? 28

29 INSPIRERANDE REFERENSER Affärsvärlden, 2015, Exportboom för småföretagare, BBC News, 2006, Bees reared in cities 'healthier', Dagens Nyheter, 2012, Bönder i storstadens djungel, Dagens Nyheter 2015, Växande matlust på michelinkrogen Gastrologik, Delfi Marknadspartner, 2013, Delfi Foodserviceguide 2013 Eldrimner, 2012, Mathantverk, Jengel Förlag AB Europeiska kommissionen, 2006, Den nya definitionen av SMFföretag Fabulous Flavours of Sweden, 2013, Handbok för export av svenskt mathantverk FAO, 2006, Food for the cities FAO, 2015, Urban agriculture, Fortune, 2014, Can this startup kill off the supermarket, utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer Gårdsnära, 2015, Gårdsnära hjälper dig att hitta närproducerat, Japan Trends, 2015, Talkable Vegetables: Farmers talk to consumers when they touch supermarket produce, Jordbruksverket och Livsmedelsverket, 2005, Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling, Krinova, 2014, Bondens Skafferi Tänker globalt, levererar lokalt, LivsmedelsSverige, 2008, De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln 29

30 Local Food Systems, 2015, LRF, 2014, De gröna näringarnas affärer LRF Skåne 2015, Skånsk handbok för livsmedelsupphandling Mitt i Stockholm 2015, Foodtruck-kocken grävde upp bakgården, PSFK 2015, Hydroponic Billboard Grows Thousands of Lettuce Heads Each Week, Regeringen, 2005, Småskalig livsmedelsförädling, 594d2354ed450/smaskalig-livsmedelsforadling-skr Riksdagstryckeriet 2005, Förutsättningar försmåskalig livsmedelsproduktion en uppföljning, 3903E0E02203 SCB Företagsdatabasen 2015, SIK, 2009, Förpackningar för småskalig livsmedelsförädling Skånes Livsmedelsakademi, 2011, Förpackningsdesign för närproducerade livsmedel Smaka på Skåne, 2015, Smaka på Skåne Susanne Peterson, 2010, Hållbart jordbruk i en urban kontext: en studie av alternativ jordbruksutveckling på Kuba, Lunds Universitet Sydsvenskan, 2015, Hit kommer matvarorna direkt från stadens skafferi, The Boston Consulting Group, 2015, Large Companies Cede Further Share in U.S. Consumer Packaged Goods Market, https://www.bcg.com/media/pressreleasedetails.aspx?id=tcm: The Worldwatch Institute, 2011, State of the world 2011 Transformat 2015, A network of over 850 food companies, Transformat B2B, 2015, Trädgård på Spåret, 2015, ØsterGro, 2015, 30

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Skåne en stark kulinarisk region

Skåne en stark kulinarisk region Program till höstens temadag med Knytkalas: Skåne en stark kulinarisk region Välkommen till en dag med smak av kunskap, inspiration, möten och god mat! Vad kännetecknar en kulinarisk frontregion? Hur kan

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Smaka på Skåne stora events

Smaka på Skåne stora events Smaka på Skåne stora events Hållbara Gastronomiska Regioner Linköping 2-3 september 2013 Jannie S. Vestergaard verksamhetsledare Smaka på Skåne tel. 0727-348544 e-mail: jannie.vestergaard@livsmedelsakademin.se

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist Renée Voltaire Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon Norrbert Szabo Sara Björkqvist Hälsolivsmedelsbranschen Aktörer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1,5 3,0 2,2 0,8 Den ekologiska livsmedelsbranschen har under

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Enkelt. Smart. Prisvärt.

Enkelt. Smart. Prisvärt. Enkelt. Smart. Prisvärt. Rätt råvara. Rätt maskin. Rätt service. Hur många koppar serverar du per dag? MERRILD 94 grader Kaffe- och tekonceptet 94 grader ger dig en helhetslösning för din kaffeoch teservering.

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Vill du jobba med framtidens livsmedel?

Vill du jobba med framtidens livsmedel? Vill du jobba med framtidens livsmedel? Då ska du söka vårt traineeprogram! Skaffa dig ett viktigt jobb nu startar vårt traineeprogram! Naturvetare eller teknolog? Ekonom, beteendevetare eller humanist?

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8 2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 5 1. Inledning 7 2. En växande marknad 8 3. Mathandeln på nätet en liten andel som ökar 9 3.1 Män mer positiva än kvinnor 9 3.2 Frakt får gärna ingå

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de?

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de? OPAKETERAT Vi blir allt bättre på att återvinna de förpackningar som vi släpar hem från affären. Men finns det inte ett enklare sätt, bättre både för dig och miljön? Tänk om du kunde ta hem både mat och

Läs mer

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

FÖRPACKNINGAR på gott och ont FÖRPACKNINGAR på gott och ont Johanna Berlin SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Konsumentföreningen Stockholm Circus 31 mars FRÅGA 1 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest?

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Ett krogpaket. för jobben!

Ett krogpaket. för jobben! Ett krogpaket för jobben 2014-03-24 På stjärnkrogar i Stockholm serveras svenskt Wagyu-kött från Västervik. I Örebro bryggs och säljs öl som vinner internationellt erkännande. Och i Fäviken lagas mat som

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Eko-mat i offentlig sektor Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Försäljning av EKO sortiment en viktig del i Serveras strategi Stark utveckling andel eko* av total

Läs mer

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland

SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland 2009-11-12 IDÉSKISS Augeri Resurs, ek.för. www.augeri.nu SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland Inledning Vi tänker oss en SMAKSTART för Västernorrland! Självklart finns redan fina råvaror

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige?

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Märit Beckeman Förpackningslogistik marit.beckeman@plog.lth.se Vad är en innovation? införande av något nytt, nyhet; förändring (Svenska Akademins

Läs mer

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Databas/webbportal Under hösten har det funnits möjlighet för er samarbetspartners att testa systemet www.lokalmat2010.se för att i tidigt skede

Läs mer

Marknadsföringsmöjligheter Primörtidningen Godaboken Hemsidan Facebook Övrig marknadsföring

Marknadsföringsmöjligheter Primörtidningen Godaboken Hemsidan Facebook Övrig marknadsföring Årets PrimörPremiär kommer gå av stapeln under Kristi Himmelfärdshelgen den 17-20 maj. Helgen innan, lördagen den 12 maj tjuvstartar vi med en Sparrispremiär utanför Österport i Visby. Årets Primörpremiär

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer