Bilaga 7 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds serie 2009:48

Transkript

1 1 Bilaga 7 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds serie 2009:48 Referat från PRT@LHR - en internationell konferens om PRT/spårbilssystem på London Heathrow april 2009 Kjell Dahlström september 2009

2 2 Referat från den internationella spårbilskonferensen april 2009 på London Heathrow Inledning Spårbilsföretaget Advanced Transport Systems Ltd, ATS och British Airport Authority, BAA, har projekterat en spårbilsbana med ATS ULTra spårbilssystem. Tillsammans med bland annat EU:s CityMobil-projekt, Advanced Transit Association, ATRA och involverade konsultföretag genomförde man en internationell State-of-the-Art - konferens den april 2009 på London Heathrow s internationella flygplats för att markera världens första spårbilssystem. ATS och BAA har byggt en första pionjärbana mellan Heathrow s stora, externa parkeringsanläggning och den nya Terminal 5 som har blivit den största internationella terminalen. Om denna bana verkligen blir den första i drift tagna spårbilsbanan får dock ännu vara osagt eftersom nederländska 2getthere är kontrakterade att driftsätta ett bansystem i den lilla staden Masdar i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, i januari ATS/BAA har ännu inte fastlagt premiärdatum på Heathrow. Även om arrangörerna har intressen i den aktuella spårbilsbanan på Heathrow bjöd man in till en bred konferens om hela spårbilsbranschens framtid och möjligheter med konkurrerande leverantörer som 2getthere och Vectus samt akademiska forskare med en oberoende ställning. Från Sverige deltog Jörgen Gustafsson, Vectus, Göran Tegnér, WSP Sverige AB, Ingmar Andréasson, KTH/LogistikCentrum, Christer Lindström, IST och jag från Näringsdepartementet. De svenska presentationerna tilldrog sig stort intresse och det blev tydligt att Sverige har ett markerat intresse för utveckling av spårbilstekniken. Jag talade inte själv i plenum men övriga svenska presentatörer redovisade regeringens utredningsinitiativ vilket vann särskilt gillande (se bland annat Phil Bly s inspel nedan). De deltagande svenskarnas kunskapsmättade redovisningar, särskilt Andréassons och Tegnérs, finns återgivna i huvudrapporten och behöver därför inte refereras ytterligare här. Parallellt med presentationerna i plenum anordnades studiebesök på ULTras depåer och banor. Vi fick dock fortfarande inte åka med vagnarna men väl sitta in och utifrån se hur man trimmade de automatiserade styrnings- och driftsystemen. I plenum kunde Vectus som enda leverantör redovisa myndigheternas tillstånd att låta allmänheten åka med och pröva systemet. Vectus är ett brittisk-registrerat företag och banorna har till stor del tillverkats i Storbritannien men företaget uppfattas allmänt ha en stark svensk anknytning. Många förvånades över öppenheten i en eventuell svensk upphandling mot andra leverantörer trots den offentliga upphandlingens imperativ för transparens och konkurrens.

3 3 Ett urval av presentationer vid konferensen Mark Murphy, verkställande direktör för Heathrows nya terminal 5, redovisade framgångarna med den nya internationella terminalen. I oktober 2008 hade man 2 miljoner passagerare; en enstaka dag som 24 oktober hade man passagerare. Första året reste totalt 20 miljoner passagerare på terminal 5. Med den nya terminalen har punktligheten förbättrats med 27 procent från februari 2008 till februari PRT blir, förmodas det, ett medel att förbättra flöden och punktlighet ytterligare. Ett program genomförs nu, efter framgångarna med terminal 5, för att förbättra verksamheten på terminalerna 1, 3 och 4 så att den blir lika bra som på terminal 5. David Holdcroft är BAA:s direktör för PRT-satsningen tillsammans med ULTra. Holdcroft informerade om BAA:s starka engagemang. BAA har gått in som ägare av en tredjedel av ATS Ltd som ju tillverkar och marknadsför ULTra. Pionjärbanan mellan den stora parkeringsanläggningen och terminal 5 är 3,8 km och omfattar 16 stationer. Intresset för PRT väcktes år 2000 och har obrutet lett fram till årets förmodade publika premiär. Utfromingen av stationer och vagnar har ägnats mycket möda. Man uttrycker att både stationer och vagnar ska vara iconic, således ge ett pregnant intryck. Resa med ULTras spårbil ingår i parkeringsavgiften. Något formellt godkännande/certifiering för säkerhet och allmän trafik finns inte men företaget informerar Her Majesty s Rail Inspectorat. Den planerade utbyggnaden av spårbilsnätverket på Heathrow omfattar 30 km, varav 80 procent upphöjda banor, 50 stationer och 350 spårbilar (jämför Arlanda-planer). Martin Lowson är primus motor bakom ATS Ltd och ULTra och idébärare av systemutvecklingen. Lowson gav en historisk tillbakablick och uppmärksammade de på varandra följande innovationsförloppen inom transportsektorn, kanaltrafiken på och 1800-talen, järnvägens utveckling på 1800 och 1900-talen, väg- och motorvägstrafiken på 1900-talet och flygtrafikens utveckling under senare delen av 1900-talet. Han antar att något sista innovationsförlopp inte finns och att en spårbilsutveckling kommer att äga rum som ett innovationsförlopp under 2000-talet efter en lång introduktionsfas från 1960-talet. Lowson gav också en omfattande redovisning av hur tankarna kring ULTra-tekniken har utvecklats. Nick Ford är seniorutredare på Frost & Sullivan. Konsultföretaget har genomfört en internationell marknadsundersökning av spårbilsteknikens utvecklingspotential (undersökningen har köpts in i samband med denna utredning och ägs inom staten av Banverket). Före år 2020 antar man, sammanfattningsvis, att det kommer att finnas minst 50 installerade linjesystem av flera tillverkare världen över. Man ser nu att pionjärbanor troligen kommer att byggas på många håll i världen, bland annat i Sverige. En tydlig tillväxtfas anas omkring åren Ford understryker att potentialen inte enbart ligger vid persontransporter utan även för godstransporter.

4 4 Henk van Zuylen, är professor och transportforskare vid Delfts Tekniska Universitet i Nederländerna. Han, liksom senare andra presentatörer, inledde med att fråga sig vad värdet av ett höghus skulle vara utan hissarna. van Zuylen har analyserat möjlig fastighetsvärdesökning av ett spårbilsnätverk i Rotterdams stora hamnområde. Slutsatsen är att ökningen är ungefär lika stor som kostnaden för byggandet av hela infrastrukturen för ett spårbilsnät; 6 km Metro-bana kostar lika mycket som 20 km spårbilsbana. Nyttokostnadskvoten i Rotterdam-fallet är 2:0,6, det vill säga 3,3 (jämför denna utrednings objekt Via Academica i norra Stockholm med en nyttokostnadskvot på 3,4). Joerg Schweizer är spårbilsforskare vid Bolognas universitet i Italien. Schweizer redovisade ett förslag till en pionjärbana i Rimini, badorten på Italiens adriatiska östra kust. Nätverket omfattar 4 km enkelriktad bana och 7 km dubbelriktade banor, 12 stationer och 400 spårbilar. Den totala investeringen är omkring en miljard kronor. Tanken är att alla besökare till badorten och ett nytt stort kongresscenter ska lämna sina bilar vid motorvägen några kilometer in i landet och resa till sina hotell och stränderna med spårbil, alternativt byta från tåg till spårbil. Trots den säsongsmässiga naturen av denna trafik och toppbelastningar vid inkommande och utgående kongresstrafik kan det skisserade nätverket ge en bra resandeservice och nyttokostnadskvoten är positiv trots konservativa antaganden. Simon Bowers från Daventry District Council redovisade de detaljerade studier av upphandlingsformer som genomförts för spårbilssystem i Daventry. Intressant ur svenskt perspektiv är att man förordar formen med konkurrenspräglad dialog (competitive dialogue) och i övrigt en öppen upphandling. Utredningarna i Daventry bör studeras i detalj inför utformningen av samverkanslösning för och upphandling av svenska pionjärbanor. Paul Firmin, sociologiprofessor vid Leeds universitet i England, gjorde en konstruktivt kritisk genomgång av sociala områden/beteenden som enligt hans förmenande inte hittills uppmärksammats tillräckligt i utvecklingen av spårbilssystem. Den här typen av tekniska system tycks ännu ha fler motståndare än förespråkare bland allmänheten. Firmin gjorde jämförelsen med de stora bostadsutbyggnaderna i efterkrigs-europa där han menade att man avhumaniserat boendet och att vi nu ser vådan av detta med socialt oroliga ghetton runt om i Europa. Han ställde den oroande frågan om en utveckling av spårbilsnät kan innebära en liknande avhumanisering. Hans slutsats är att allmänheten absolut måste involveras i hela plan- och utvecklingsprocessen för att undvika sådana misstag. Han menade att vi måste vara uppmärksamma på utveckling av exempelvis vanartigt uppträdande i spårbilsmiljön och kastade fram ett uppdiktat begrepp pod lurking (ungefär spårbilssmygare), kanske att jämföra med hackerbeteende inom datatrafik. Phil Bly är en oberoende men välkänd transportforskare i Storbritannien. Bly ställde i rubriken till sin presentation frågan hur bra spårbilssystem är utanför flygplatser. Han utgick således från att nyttan på flygplatser nu är väl fastslagen. Med utgångspunkt i fyra studerade projekt i Europa, nämligen Cardiff, Huddinge, Daventry och Corby, kommer Bly till slutsatsen att spårbilssystem kan fungera mycket bra som transportservice i stadstäckande bannät. Slutsatsen innebär också att spårbilssystem innebär en större övergång från bilåkande än utbyggnad av traditionell kollektivtrafik skulle medföra. Han

5 5 refererar bland annat studien i Daventry. En utveckling av busstrafiken i Daventry skulle öka antalet resor från 4 till 17 procent medan ett spårbilssystem skulle öka antalet resor till procent, beroende på osäkra kostnader för en ännu oprövad spårbilsteknik. Bly refererar liknande analysresultat från de andra studerade objekten. Han kommer till slutsatsen att det nu inte finns något annat sätt att vinna ytterligare klarhet om spårbilssystemets faktiska nyttor och kostnader än att förverkliga tillkomsten av pionjärbanor och underströk betydelsen av att den svenska regeringen uppenbarligen har fattat intresse för att medverka till ett sådant genomförande. Under konferensens sista dag presenterades arbetet inom EU med CityMobil där bland annat Uppsala fått ett visst ekonomiskt stöd. Slutsatser En viktig slutsats av konferensen är att olika objekt runt om i Europa och USA, oberoende av varandra visar mer positiva nyttokostnadskvoter än fortsatt utbyggnad av etablerade transportsystem. För att kunna fastslå att detta är det faktiska förhållandet måste nu fullskaliga pionjärbaneanläggningar åstadkommas och utvärderas på ett objektivt vetenskapligt sätt.